Varsågoda, färska forskningsresultat! MSB-finansierad forskning 2011

Transkript

1 Varsågoda, färska forskningsresultat! MSB-finansierad forskning 2011

2 2

3 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Varför och hur MSB finansierar forskning... 6 Året som gick Utlysningar... 7 Spridningsaktiviteter... 7 Näringslivssamverkan... 7 Uppföljning och utvärdering... 8 Norden... 8 EU... 8 DHS... 8 Varsågoda, färska forskningsresultat!... 9 Programområde 1 Ett säkrare samhälle... 9 Programområde 2 Risker, hot och sårbarheter Programområde 3 Förebygga, förbereda, hantera, lära Låt oss hålla kontakten Bilaga 1: MSB:s projektportfölj

4 4 MSB:s kontaktpersoner: Ebba Hallsenius, Bodil Lundberg, Publikationsnummer MSB404 ISBN

5 5 Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) beställer, kvalitetssäkrar och förmedlar forskning om skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. Till detta avsätts 120 miljoner per år vilket ger ett 70-tal pågående forskningssatsningar inom ett brett forskningsfält som innefattar snart sagt alla ämnesområden. Syftet med forskningssatsningarna är kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad inom området samhällsskydd och beredskap. Forskningen som MSB finansierar är behovsstyrd och av tillämpbar karaktär vilket innebär att forskningen sker nära behovsägarna och att steget från färdiga forskningsresultat till tillämpning ska vara kort. Den forskning MSB finansierar ska komma samhället tillgodo och bidra till att uppnå MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Kunskapsbehoven inom området samhällsskydd och beredskap är många och gränsöverskridande. Därför arbetar MSB tillsammans med andra aktörer nationellt, nordiskt, inom EU och tillsammans med USA för att bygga ny kunskap. För att få ut så mycket som möjligt av forskningsmedlen samarbetar MSB även med andra forskningsfinansiärer inom områden av gemensamt intresse. Denna skrift är en årsbok för 2011 i vilken vi synliggör MSB:s forskningsverksamhet och finansierade projekt. De forskningsprojekt som avslutades under 2011 redovisas lite mer utförligt för att väcka nyfikenhet hos alla våra målgrupper. Vi hoppas att ni ser möjligheter för era respektive organisationer att diskutera, plocka upp, testa och vidareutveckla resultaten, gärna tillsammans med andra. Vi vill också öppna upp för dialog om kommande forskningssatsningar, vilka är de kommande kunskapsbehoven?

6 6 Varför och hur MSB finansierar forskning MSB:s uppgift är att utveckla och stödja samhällets förmåga att hantera olyckor och kriser. MSB bidrar till att samhället förebygger händelser och att det finns en beredskap när de inträffar. När en allvarlig olycka eller kris inträffar ger MSB stöd. Myndigheten ska också se till att samhället lär sig av det inträffade. När det gäller det sistnämnda så arbetar MSB med att tillvarata, återföra och skapa ny kunskap för ett säkrare samhälle. Den nya kunskapen skapas bland annat genom forskning och MSB har i uppdrag att finansiera forskning inom området samhällsskydd och beredskap. Majoriteten av de forskningsmedel MSB förfogar över kanaliseras via utlysningar. Det innebär att forskare söker medel från MSB i konkurrens med andra forskare. Olika former av utlysningar mynnar ut i olika former av forskningsstöd. I MSB:s portfölj finns tre-åriga forskningsprojekt, fem-åriga tematiska ramforskningsprogram samt ett antal kompetens- och strukturstöd som till exempel kan innefatta medel till centrumbildningar och stöd nyligen disputerade forskare. MSB fördelar forskningsmedel efter en fastlagd beredningsprocess som både innefattar säkerställande av den vetenskapliga kvaliteten och en behovsprövning. Det är MSB:s vetenskapliga råd som, tillsammans med andra externa forskare, står för den vetenskapliga bedömningen av inkomna ansökningar. Behovsbedömningarna sker främst internt MSB. Under 2011 bestod MSB:s projektportfölj av 82 forskningsaktiviteter fördelat som följer: Projektportfölj 2011 Kompetens- och strukturstöd (12) Ramforskningspro gram (5) Projekt (65)

7 7 Året som gick 2011 Utlysningar I februari 2011 stängde den så kallade öppna utlysningen, det vill säga den utlysning som svarar mot hela MSB:s forskningsprogram. 152 ansökningar kom in och i oktober kunde vi fatta beslut om att bevilja 8 av dessa ansökningar. Projektstart skedde 1 januari Av mängden inkomna ansökningar framgår att MSB:s utlysningar är väl kända och efterfrågade. Forskningsområdet samhällsskydd och beredskap växer och konkurrensen om medlen hårdnar. En utlysning med temat Naturhändelser med negativa konsekvenser för samhället i dagens och morgondagens klimat gav 40 intresseanmälningar. Tio av dessa beviljades att komma in med fullständiga ansökningar och av dessa kunde 5 beviljas medel med projektstart i början av december Spridningsaktiviteter Årets stora spridningsaktivitet var Mötesplats Samhällssäkerhet som gick av stapeln på Kistamässan november. MSB-finansierad forskning fick stort utrymme i både huvud- och sidoprogram. Avslutade forskningsprojekt inom ramen för nationella säkerhetsforskningsprogrammet redovisades. Så även avslutade projekt på temat informationssäkerhet. En rad forskare presenterade sin forskning via en posterutställning och MSB passade på att dela ut pris till vinnarna i MSB:s årliga uppsatstävling för högskolestudenter. Ny kunskap för ett säkrare samhälle kallas det spridningsevenemang som arrangeras årligen för att föra ut forskningsresultat från de projekt som avslutats under året. Detta år ägde seminariet rum på World Trade Center i Stockholm och hade ett särskilt fokus på kommuner. Seminariet lockade ett 60-tal personer från både forskar- och behovssidan. Utöver ovanstående större aktiviteter arrangerades halvtidsseminarium för pågående forskningsprojekt inom temat effektsamband, en workshop inom temat genus, ett kunskapsseminarium om solstormar och elektromagnetiska störningar, en nätverksträff för nyfinansierade forskare och ett 20-tal forskningsluncher. Näringslivssamverkan MSB medverkade under året i arbetet med att ta fram en nationell forskningsoch innovationsagenda för området civil säkerhet, som ett inspel till den forsknings- och innovationspolitiska proposition som kommer under senare delen av Rapporten lämnar förslag på hur Sverige kan skapa förutsättningar för att vidareutveckla ett industriellt kunnande inom säkerhetsteknikområdet. Arbetet med rapporten samordnades av branschorganisationen Säkerhets- och försvarföretagen (SOFF) och med i

8 8 arbetet var, förutom MSB, bland annat Ericsson, Saab, ABB, Teknikföretagen, FMV och VINNOVA. Uppföljning och utvärdering Under året beställde MSB en kartläggning av forskningsprojekt avslutade under åren Fokus för kartläggningen var forskningsnyttan, de tänkta forskningsanvändarna, samt vilka insatser som gjorts för att forskningen ska komma till användning. Utvärderarna gick igenom över 100 forskningsaktiviteter som genomförts med finansiering från MSB eller dess föregångare Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket. En kortfattad sammanfattning säger att forskarnas primära målgrupper inte helt överraskande finns inom akademin och att de måste få stöd i att nå ut till behovsägarna i samhället. MSB har en viktig roll att agera brobryggare mellan akademi och samhälle. Norden Inom ramen för Hagadeklarationens samverkansgrupp för forsknings- och utvecklingsfrågor (FoU) skrevs redan 2010 en rapport med tio förslag på hur det nordiska FoU-samarbetet inom området samhällssäkerhet kan stärkas. Förslagen handlar om allt från gemensamma forskningskonferenser, tematiska arbetsmöten, nordisk tidskrift och gemensamt främjande av den tvärvetenskapliga ansatsen till att avsätta resurser till NordForsk för ett gemensamt nordiskt forskningsprogram. Slutrapporten togs upp på det ministermöte som ägde rum 2011 och nu pågår ett förarbete för att få till det sistnämnda, ett nordiskt forskningsprogram administrerat av NordForsk. EU Under 2011 arbetade MSB framför allt med att påverka innehållet i EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon Utifrån den grönbok som EU-kommissionen presenterade inför utformningen av det nya programmet, Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation, har MSB gjort inspel till EU-kommissionen, Utbildningsdepartementet och Försvardepartementet. Horizon 2020 omfattar perioden och presenterades i sin helhet av EU-kommissionen den 30 november Under 2011 medverkade MSB också i utformningen av den sista utlysningen inom ramen för nuvarande ramforskningsprogram, FP7. DHS Från MSB:s enhet för inriktning av forskning samordnas det säkerhetsforskningsavtal som tecknades mellan Sverige och USA Vid utgången av 2011 fanns pågående gemensamma forskningsprojekt och/eller andra samarbeten inom områdena CBRN, sprängämnessäkerhet, informationssäkerhet, kritisk infrastruktur, samhälls- och beteendevetenskap samt ledning, samverkan och beslutsstöd. I juni 2011 träffades avtalsdelegationerna i Washington D.C. för att teckna nya samarbetsavtal och i november besöktes MSB och Helena Lindberg av Janet Napolitano, statsråd, Department of Homeland Security. Båda parter konstaterade då att det pågående samarbetet är mycket framgångsrikt.

9 9 Varsågoda, färska forskningsresultat! Under 2011 avslutades 26 MSB-finansierade forskningsaktiviteter. I detta avsnitt redovisar vi kort resultaten från dessa projekt för att synliggöra den kunskapsutveckling som skett och locka er läsare att följa upp och ta tillvara resultaten. Vissa resultat kan användas i befintligt skick medan andra behöver vidareförädlas och anpassas till den tänkta verksamheten. MSB delar in forskningsområdet samhällsskydd och beredskap i tre programområden: 1. Ett säkrare samhälle Innefattar övergripande aspekter av de sårbarheter som finns i samhällets strukturer och hur man skapar ett säkrare samhälle. Den enskilda människans roll är en del av detta område. 2. Risker, hot och sårbarheter Beskriver naturliga och aktörsbundna orsaker som påverkar samhällets skydd och beredskap. 3. Förebygga, förbereda, hantera och lära Rör aktörerna inom områdena skydd mot olyckor och krisberedskap samt förutsättningar, metoder och verktyg i arbetet att öka samhällets skydd och beredskap. Avslutade aktiviteter 2011 Ett säkrare samhälle (4) Risker, hot och sårbarheter (9) Förebygga, förbereda, hantera, lära (13) Programområde 1 Ett säkrare samhälle Nya teknologier Inom detta programområde har utmaningen med den tekniska utvecklingen för samhällets säkerhetsarbete studerats. Forskningen har visat på vikten av att kunna identifiera nya teknologiområden som kan ha bäring på samhällets säkerhetsarbete. Den snabba tekniska utvecklingen är en utmaning för

10 10 samhällets skydd och beredskap och forskningen har tagit fram en metod för framåtblickande teknologivärdering, det vill säga ett sätt att scanna av omvärlden efter teknologier som har betydelse för hur samhällets krisberedskap utvecklas. Forskningsresultaten är bland annat tänkta att fungera som ett stöd för myndigheter i deras analysarbeten. 1 EU:s krishanteringsförmåga I ett forskningsprojekt har EU:s samlade krishanteringsförmåga studerats. Målet är ökad forskningsbaserad kunskap för policyskapande och beslutsfattande. Forskarna agerar som experter och har fått stort genomslag för sin forskning hos politiker och tjänstemän i Sverige och i EU:s institutioner i Bryssel. 2 Social oro I Skåne, som drabbats av konflikter mellan olika sociala grupper, har en uppmärksammad forskargrupp studerat och analyserat de föreställningar som finns om varandra hos olika befolkningsgrupper respektive räddningstjänst, polis och andra offentliga organisationer. Forskarna har identifierat bakomliggande orsaker till möjliga krissituationer och utvecklat och prövat olika former för dialog. Forskargruppen har utvecklat ett samarbete med Räddningstjänst Syd, polisen, flera kommuner i Skåne och olika organisationer inom ungdomsverksamheten. 3 Stora sammankomster och masshändelser kan leda till konfrontation mellan olika grupper. En forskargrupp har följt flera händelser på nära håll för att få en helhetsbild av de processer som styr det dynamiska spelet under en masshändelse och vad som påverkar hur den utvecklas. Resultaten visar hur förväntningar och farhågor skapas ur föreställningen om vad som ska hända. Strategier för samverkan mellan olika sociala identiteter i samband med stora sammankomster har utvecklats och prövats under projekttiden. 4 Programområde 2 Risker, hot och sårbarheter Informationssäkerhet I dagens informationssamhälle bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas en större mängd information än någonsin tidigare. Det ökande beroendet av informationsteknik innebär ökade risker och det sker en tydlig ökning av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. MSB:s forskningsfinansiering har bidragit till framtagandet av modeller som gör det möjligt för organisationer att analysera effekter av informationssäkerhetsåtgärder. För ökad kunskap om och styrning av organisationers informationssäkerhetsarbete finns nu en metod för design av 1 Carlsen, Henrik, FOI: Hot och risker med framtida teknologier 2 Rhinard, Mark, Utrikespolitiska institutet: "Societal Security in Europe: Communicating Research an Improving Practice 3 Hallin, Per-Olof, Malmö högskola: Sociala risker, civilsamhällets omvandling och strategisk riskhantering 4 Rosander, Michael, Linköpings universitet: Kravall eller fest: masshändelser ur ett processperspektiv

11 11 säkerhetsmetriker och ett ramverk för jämförelser av myndigheters mät- och säkerhetsprogram. 5 Forskning har resulterat i en metod för att förhindra attacker mot dataservrar. Metoden går ut på att låta myndigheter distribuera information till utvalda mottagare även om deras servrar har drabbats av attacker eller är överbelastade på annat sätt. Projektgruppen föreslår en proaktivt klusterbaserad routerfunktion som kontrollerar och filtererar oönskad datatrafik. För att nå ända fram har gruppen utvecklat en metod som går ut på att överlappande nätverk används som distribuerande filter, i syfte att reducera den oönskade datatrafiken. Gruppen har även tagit fram en förbättrad metod för riskanalys, en algoritm för klocksynkronisering mellan olika noder i ett sensornätverk och en algoritm för ad hoc nätverk som hjälper till med avvägning och fördelning av data och att spara energi. Allt detta resulterar bland annat i förbättrade möjligheter till internetbaserad kommunikation mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och allmänheten samt till utökade möjligheter att övervaka vissa typer av händelser, såsom skogsbränder, gasutsläpp etc. 6 Ett projekt har analyserat hur och varför säkra offentliga e-tjänster skapas i olika verksamheter. Genom praktikernära fallstudier i en rad olika offentliga organisationer har sociala och tekniska aktiviteter studerats och analyserats, med betoning på de sociala aktiviteterna. Projektet kommer fram till tre övergripande slutsatser vad gäller att konstruera det säkra: 1) tillit och säkerhet skapas både i relation till den faktiska säkerheten och upplevelsen av den, 2) konstruktionen av det säkra grundas i förståelser för skillnader mellan privata och offentliga verksamheter och 3) e-tjänster måste förstås i sina respektive utvecklings- och användningssammanhang. Forskningsresultaten har redan kommit in i och beaktats i de verksamheter som studerats. Särskilt kan nämnas implementeringen av elektroniska patientjournaler i landstinget i Östergötland. 7 Ytterligare ett projekt har studerat hur organisationer kan bedriva ett hållbart arbete som leder till kunskapsutveckling och legitimitetsskapande inom området informationssäkerhet. Hållbarhet definieras i detta avseende som i vilken utsträckning organisationen kan vidmakthålla och legitimera ett systematiskt arbetssätt över tid utan att rutiner korrumperas. Projektet har resulterat i en modell för stöd till planering, implementering och utvärdering av åtgärder inom informationssäkerhetsområdet. 8 5 Hallberg, Jonas, FOI: Modellering och mätning avseende informationssäkerhet 6 Jonsson, Erland, Chalmers: Metoder och system för robust och säker krishantering 7 Wihlborg, Elin, Linköpings universitet: Safe public e-services an issue of trust and organization 8 Pettersson, Bo, Lunds universitet: Legitimacy, knowledge creation and practical drift in information security management

12 12 Infrastruktur I samhället finns åtskilliga samhällskritiska system som måste fungera för till exempel säkra transporter och fungerande eldistribution. För att öka kunskaperna om och stärka möjligheterna att förebygga händelser har säkerhetsbrister i elnätet studerats närmare, med betoning på smarta elmätare. Den genomförda forskningen bidrar bland annat med hotscenarier relaterade till framtidens smarta elnät som kan användas i policyarbete. En redovisning av risker och statistik över användning av infrastruktur kopplad till eldistribution återfinns också. Projektet har genomfört simulering av fjärrkontroll av smarta elmätare, av intresse för företag som installerar smarta elmätare. 9 Under större insatser är risken stor att infrastrukturen slås ut så att kommunikationen mellan insatsaktörerna försvåras. En teknisk lösning finns nu framtagen som möjliggör ad hoc kommunikation aktörer emellan i samband med bortfall av infrastruktur. Lösningarna utgörs av protokoll för spridning av meddelanden på vanliga smarttelefoner. Redan nu kan dessa lösningar testas i övningar med deltagare som har smarta telefoner. Projektet har även resulterat i utvecklade scenarioidéer att använda i övningar. Målgrupper för denna tekniklösning är frivilliga resursgrupper, räddningspersonal, polis, vårdlag och andra som kan drabbas av utslagna kommunikationer. Samordning mellan myndigheter och mobilbranschen skulle kunna leda till att lösningen implementeras i alla telefoner, menar forskargruppen. 10 Övervakning Med tanke på den snabba teknikutvecklingen är det viktigt med en öppen och fungerande dialog mellan beslutsfattare och allmänhet vad gäller teknik för ökad säkerhet kontra integritet. Det är svårt att mäta effekter av olika tekniker i termer av ökad säkerhet. Forskning har pekat ut faktorer som är viktiga att lyfta fram när man talar om risker respektive nytta med till exempel övervakningsteknik. För att få en nyanserad debatt och dialog är det viktigt att kunna se samma teknik ur olika infallsvinklar. Scenarior har utvecklats som kan användas som diskussionsunderlag i debatten om identitetskränkande teknik. 11 Ras och skred Naturhändelser utgör en av sårbarheterna i samhället. Mer kunskap om orsakerna bakom ras och skred samt nya verktyg för att kartlägga och analysera skredriskfaktorer leder till bättre och säkrare samhällsplanering. Tillämpad forskning har gett oss olika undersökningsverktyg i form av GIS-baserad analysmetod för att fånga faktorer som påverkar bildning av kvicklera, geofysiska metoder för mätning av leras känslighet, metod för klassning av områden med olika förutsättningar och en modell där de olika parametrarna kombineras för en effektivare riskanalys och praktiska vägledningar Almgren, Magnus, Chalmers: Effektiv insamling och analys av sensordata för säker krishantering 10 Nadjm-Tehrani, Simin, Linköpings universitet: Hastily formed networks (HFN) with heterogeneous users 11 Wester, Misse, KTH: Assessing public acceptance of privacy invasive public ICT solutions 12 Stevens, Rodney, Göteborgs universitet: Verktyg för skredfaktorer och analys av dessa

13 13 Miljöfarliga bränder När flamskyddade material brinner frisätts ämnen som är skadliga för miljön. Ett forskningsprojekt har studerat i vilken utsträckning miljön riskerar att bli förorenad av bromerade dioxiner till följd av bränder i flamskyddade material. Ämnena är svårstuderade och den största effekten av projektet är den analysmetod som utvecklats. Resultaten från projektet används redan idag i internationella arbetsgrupper som arbetar med hur ämnena i fråga ska hanteras ur ett riskperspektiv. Svenska myndigheter kan använda befintliga resultat för att bedöma hur bränder och brandplatser som inbegriper flamskyddade material ska hanteras i framtiden. Resultaten kan även användas som bakgrundsdata, till exempel för att sätta upp riktlinjer kring hur mycket flamskyddat material som får lagras på ett och samma ställe utan särskilt brandskydd. Projektgruppen har samverkat med kommuner, myndigheter och företag, bl.a. Naturvårdsverket, Umeå brandförsvar, FOI. 13 Programområde 3 Förebygga, förbereda, hantera, lära Samverkan Många offentliga organisationer samverkar på en olycksplats och för detta finns utvecklade rutiner. Aktörer som kan finnas på plats men inte ingår i räddningsorganisationen är allmänheten och frivilligorganisationer. En forskargrupp har under ett antal år studerat samverkan mellan dessa grupper och utvecklat rutiner för hur offentliga räddningsorganisationer kan tillvarata erfarenheter och kunskaper som till exempel privatpersoner som är först på plats har. Forskningen har skett i nära samverkan med offentliga aktörer i norra Sverige. 14 Internationella insatser Internationellt medverkar MSB i många insatser, från snabba insatser i samband med katastrofer till mer långsiktiga kapacitetsutvecklande och riskreducerande insatser. Ett av de avslutade forskningsprojekten har arbetat fram en deltagande metod för behovsbaserade program för kapacitetsutveckling i katastrofdrabbade länder. Metoden ska fungera som stöd vid inhämtning av underlag för planering av kapacitetsutvecklingsprojekt. Metoden tydliggör helheten i ett resilient system genom att underlätta analysen av vilka faktorer som tillsammans genererar systemets kapacitet. Resultaten används redan i MSB:s kapacitetsutvecklande verksamhet. Forskargruppen har även samarbetat med andra svenska myndigheter och internationella organisationer som FN, Röda Korset och Halvmånerörelsen Lundstedt, Staffan, Umeå universitet: Spridning av bromerade dioxiner i miljön efter bränder i flamskyddat material 14 Danielsson, Erna, Mittuniversitetet: Samverkan under räddningsinsatser ett komplext möte mellan olika aktörer 15 Petersen, Kurt, Lunds universitet: A participatory method for need based capacity development projects and programs

14 14 Ledning och ledningssystem GPS används allt oftare som stöd i krisledningsarbete. Ett forskningsprojekt har studerat vilken inverkan införandet av ny teknik kan ha på en ledningsorganisation. Med utgångspunkt i ett scenario om en simulerad skogsbrand har räddningstjänst och kommuntjänstemän fått ta sig an uppgiften att leda och utföra släckningsarbete, dels med hjälp av papperskartor och dels med hjälp av ett GPS baserat system. Forskningsresultaten visar att både prestationerna och sätten att kommunicera påverkas av de olika arbetssätten och att införandet av ny teknik skapar förutsättningar att införa nya ledningsstrukturer och arbetsformer i stort. Den upplevelsebaserade träningsmetodik som använts i forskningsprojektet kan med fördel anpassas för att användas i existerande krisledningsorganisationer. 16 Utvecklingen av informationssystem för krishantering pågår ständigt. Resultaten från detta forskningsprojekt kan användas i det fortsatta strategiska arbetet med att utveckla informationssystem för krishantering. Forskargruppen har utvecklat en teori för att studera och beskriva den komplexa verksamhet som krishantering innebär och informationsteknologins möjlighet att hantera den osäkerhet som finns i krissituationer. Med projektresultaten vill forskarna påverka sådant policyarbete som berör teknikens roll för presentation och hantering av lägesbild och resultaten har redan kommunicerats med personal med operativa ledningsbefattningar inom polis, räddningstjänst, kommun och länsstyrelse samt med MSB. 17 Resurshantering Samhällets resurser är inte obegränsade och i en händelse kan det uppstå konkurrenssituationer där fler aktörer vill åt samma resurs. En forskargrupp har tagit fram en prototyp för avtalsbaserad fördelning av begränsade resurser i samband med en händelse/kris. Med hjälp av prototypverktyget kan resursallokeringskonflikter upptäckas. Tanken är att prototypen ska anpassas och användas för att förbättra resursaktiveringsplaneringen och för att hitta optimala placeringar och dimensioneringar av befintliga krishanteringsresurser. Ett medskick från forskaren är att prototypen bäst anpassas till ett specifikt krisscenario som innefattar omfattande samverkan alternativt till en utpekad myndighets vars operativa uppgifter kräver samordning av resurser. 18 Kriskommunikation Att kommunicera i kris är vanskligt. Många inblandade aktörer och förmedlare gör det svårt att styra budskapen, som dessutom tas emot olika beroende på mottagarens bakgrund och situation i händelsen. Under 2011 avslutades ett forskningsprojekt som studerat mediehanteringen i samband med katastrofer, om mötet mellan medier och drabbade på skadeplatser och sjukhus. Med sina 16 Dahlbäck, Nils, Linköpings universitet: Ledningssystem med GPS och GIS funktionalitet deras effekter på samarbetsprocesser vid en räddningstjäntsinsats 17 Nuldén, Urban, Göteborgs universitet: Gemensam lägesbild? 18 Bjurling, Björn, SICS: Avtalsbaserad hantering av gemensamma begränsade resurser i samband med kris

15 15 kunskaper inom både krisjournalistik och katastrofhantering involverades forskaren snabbt i uppföljningsarbetet efter terrorattentatet i Norge 22 juli Projektetresultaten ska bidra till att förbättra myndigheters mediestrategier och mediers förhållningssätt till de drabbade. 19 Ett annat projekt under temat kommunikation har tittat på hur samhället förmedlar sig direkt till allmänheten i orostider genom telefonrådgivning och de förväntningar allmänheten har på samhället genom denna direktkontakt med en expert eller myndighetsperson. Den utförda praxisforskningen ger användbara verktyg för att analysera sådan rådgivnings- och upplysningsverksamhet som sker per telefon. Forskningen kan även ses som ett arbetsunderlag för att utforma utbildning och andra utvecklingsinsatser, till exempel upplägg av anvisningar, för den som arbetar med telefonrådgivning av olika slag. 20 Brandmän i teori och praktik I syfte att hitta förbättringsmöjligheter i övergången mellan utbildning och profession har en aktionsinriktad forskargrupp studerat hur föreställningar om brandmannayrket och erfarenheter av utbildningsinsatser relaterar till det faktiska arbetet i räddningstjänsten. Begreppen maskulinitet, risk och organisation har problematiserats för att undersöka, utveckla och förändra utbildande och utförande verksamheter knutna till kommunal räddningstjänst. Forskningsprojektet har varit tvärvetenskapligt och forskargruppen bestående av historiker, sociologer och organisationsforskare har på olika sätt följt och arbetat med verksamhetsföreträdare, räddningstjänstpersonal och elever på MSB:s utbildning Skydd mot olyckor. Forskningen har resulterat i en analysmodell som kan användas av organisationer för att visa sambanden mellan maskulinitet, organisation och risk. Rapporten behandlar frågeställningar som rör övergångar mellan utbildning och profession samt etablerade och nya kunskaper om maskulinitetspositioner i räddningstjänsten. 21 Luftfartssäkerhet Den civila luftfarten har en stor ekonomisk betydelse i det moderna samhället. Den är också mycket beroende av ett fungerande säkerhetssystem. Idag finns system som kan hantera dåligt väder, hög trafikbelastning och mindre tekniska problem. Mot terroristhandlingar som bombhot och sabotage är däremot säkerheten dålig. En forskargrupp har studerat det mest säkerhetskritiska momentet i civil lufthantering, landning under dåligt väder, ur terroristsynpunkt och kommit fram till säkerhetshöjande resultat. Gruppen har även mer ingående studerat verkan av, och skydd mot, terroristbetingade 19 Englund, Liselotte, Uppsala universitet: Det dubbla traumat beredskap för potentiellt drabbade och medierapportering vid allvarliga händelser 20 Landqvist, Mats, Södertörns högskola: Samtal i kris om sjukvårdsupplysningens pragmatik och retorik 21 Bondestam, Fredrik, Uppsala universitet: Från novis till nestor- ett aktionsforskningsprojekt om maskulinitet och risk i svensk räddningstjänst

16 16 telesabotage mot civilflygets nödvändiga telemedel, till exempel primärradar, sekundärradar, navigeringssystem och ren talkommunikation. 22 Övning Övning är ett stort verksamhetsområde som involverar mängder av aktörer på alla nivåer i samhället och som syftar till att förbereda samhället att agera rätt och samspelt när det otänkbara inträffar. En forskargrupp har bidragit med ett övningsspel, en spelbar prototyp, att använda i räddningsledarutbildningen. Spelet bygger på en pedagogisk modell som syftar till att utveckla lärandet. Forskarna har i detta projekt arbetat i nära samarbete med räddningstjänster och MSB. 23 När olika professioner möts i komplexa situationer gäller det att vara väl förberedd och ha en fungerande organisation. Forskare har tagit fram en modell för teamträning i säkerhet och risk mellan olika professioner inom sjukvården. Modellen innefattar grundkurser, handledarutbildning, repetitionskurser, handledarseminarier och central koordinering av material. En metod för analys av teams prestation i komplexa situationer har också tagits fram inom ramen för projektet. Modellen har redan implementerats på ett sjukhus och ligger dessutom till grund för verksamhet i ett nystartat bolag med Lunds universitet som delägare. Målet är att få fler organisationer att arbeta systematiskt med utbildning inom risk och säkerhet. 24 Erfarenhetsåterföring Det är viktigt att ta tillvara de erfarenheter som görs i samband med olyckor och katastrofer, i syfte att förbättra den förebyggande och förberedande verksamheten. Olycksutredningar utgör en viktig del av det systematiska säkerhets- och kvalitetsarbetet. I ett projekt har forskare tagit sig an begreppen resiliens och säkerhetskultur i syfte att uppnå högre genomförandegrad av de förbättringsåtgärder som olycksutredare kommer fram till i sina rapporter. Forskarna har lagt grundstenarna till en metod för utvärdering av resiliens i samband med olycksutredning och systematiskt säkerhetsarbete i stort. Gruppen har också tagit fram strategier för att hantera motstånd mot åtgärdsförslag, att användas i organisationers säkerhetsarbete och vid kravställning på andra aktörer. 25 Klimatförändringarna I klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande redovisas ett antal hälsorisker orsakade av framtida klimatförändringar. Det varmare klimatet kommer troligtvis bland annat att leda till fler naturolyckor och ökad smittspridning. Hur mycket man kan och bör investera i preventiva åtgärder för att minska risken för naturolyckor och negativa hälsoeffekter har studerats i 22 Hyberg, Per, FOI: Den civila luftfartens beroende av telesystem sett i ett terroristperspektiv: Skyddsimplementering 23 Backlund, Per, Högskolan i Skövde: Spelbaserad simulatorträning för insatsutbildning 24 Dekker, Sidney, Lunds universitet: Securing organizational resilience in escalating situations test and validation of theory and training methods 25 Lundberg, Jonas, Linköpings universitet: Antagande om olycksfall och dessas generaliserbarhet för olika domäners utredningsarbete

17 17 ett forskningsprojekt. Projektet redovisar bl.a. hur man kan värdera hälsoförbättringar som kommer till följd av offentliga policyers. Resultaten kan användas för att utvärdera välfärdseffekter av offentligt säkerhets- och hälsoförbättrande arbete Svensson, Mikael, Örebro universitet: Riskvärdering i klimatförändringens värld

18 18 Låt oss hålla kontakten MSB finansierar forskning för att utveckla ny kunskap och bidra till kompetensuppbyggnad inom området samhällsskydd och beredskap. MSB och dess föregångare har haft en avgörande roll i att etablera samhällsskydd och beredskap som ett forskningsområde. Forskning inom området bedrivs på flertalet av landets lärosäten vilket ger avtryck i olika utbildningar. Att intresset för området ökar från forskarhåll märks bl.a. i att antalet ansökningar ökar för varje år. Det är viktigt att föra kontinuerlig dialog med behovsägarna, från kartläggning av forskningsbehov och framtagande av forskningsinriktningar till spridning och omhändertagande av forskningsresultat. För att satsningarna ska få effekt måste det finnas efterfrågan på resultaten, d.v.s. mottagare som är intresserade av att ta emot kunskapen och vid behov utveckla och implementera. Att hitta de rätta formerna för dialog med behovsägarna är inte lätt, men något som MSB arbetar med kontinuerligt. På msb.se/forskning finns information om MSB:s forskningsverksamhet, pågående och avslutade forskningsprojekt, inbjudan till olika aktiviteter i form av konferenser och seminarier m.m. Vi ser fram emot att möta behovsägare och forskare inom ramen för de kunskapsarenor som nu växer fram på initiativ från MSB:s enhet för inriktning av forskning. Genom att satsa rätt tillsammans kommer vi att se effekter av de satsningar på kunskapsutveckling- och uppbyggnad som MSB genomför årligen.

19 Bilaga 1: MSB:s projektportfölj

20 20

21 21

22 22

23 23 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Karlstad Tel Publ.nr MSB404 ISBN