ENHETEN FÖR NYANLÄNDA HANDBOK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ENHETEN FÖR NYANLÄNDA HANDBOK"

Transkript

1 ENHETEN FÖR NYANLÄNDA MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN HANDBOK

2 Innehåll INLEDING... 3 BARNKONVENTIONEN... 3 LAGSTIFTNING... 5 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)... 5 Föräldrabalken (1949:381)... 5 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. m.fl. (LMA)... 6 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn... 6 Offentlighets- och sekretteslag (2009:400)... 6 Skollag (2010:800)... 6 Utlänningslag (2005:716) UtlL... 6 Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn... 6 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende... 6 YSTAD SOCIALNÄMNDS VERKSAMHETSIDÈ... 7 Vision... 7 YSTAD SOCIALNÄMNDS ÖVERGRIPANDE MÅL... 7 PERSONALIDÈ YSTADS KOMMUN... 8 Ledarskap i Ystads Kommun... 8 Medarbetarskap... 8 Uppdragsbeskrivningar... 8 Handledare/kontaktperson... 9 Socialsekreterare... 9 BBIC BARNETS BEHOV I CENTRUM Utredning Vårdplan och genomförandeplan Övervägande YSTAD KOMMUNS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Beskrivning av Ungdomsboendet Instrument och metoder Klagomål och anmälningar RUTINER

3 Rutin för ungdomar inskrivna på Järnvägsgatans ungdomsboende Rutin för hälsoundersökning Rutin för inhämtande av information från skolan gällande skolgång Rutin för genomförandeplan enligt BBIC Rutin för när barn inskriven på ungdomsboendet i Löderup avviker Rutin för beslut vid beviljad asyl, placerade på HVB/familjehem Rutin för beslut vid avslag på asyl, placerad på HVB/Familjehem RUTIN FÖR INTRODUKTION/ MOTTAGANDE Rutin för utdelning av klädbasutrustning, ny ungdom i Löderup Vad gäller när dina föräldrar beviljats uppehållstillstånd och får komma till Sverige? Rutin för ansökan om återflyttning av vårdnaden till föräldrar Rutin för handläggning när ungdom fyller 18 år och har insats Rutin för när ungdom som bor på ungdomsboendet i Löderup utsätts för mobbning Rutin gällande flytt från ungdomsboende till utslussningsboende Rutin för ungdomars ekonomi REGLER FÖR BOENDE I KOMMUNENS LÄGENHETER Utrustningspaket i utslusslägenhet Rutin och checklista för när ungdom skrivs ut från utsluss Personalrutin: Checklista för ny personal Löderup Personalrutin: Checklista för ny personal utslussen Personalrutin: Sjuk/semester/annan frånvaro Personalrutin: Smitta/risk för smitta Personalrutin: Boendepersonal Löderup Personalrutin: Handlingsplan hot och våld Förebyggande arbete Hot/ Våld mot boendet och dess egendom Mobbning Hot och våld mot annan ungdom Hot och våld mot personal Hot och våld vid ensamarbete Personalrutin: Säkerhetsrutin utslussverksamheten

4 INLEDING Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (1 Lag 1994:137 om mottagande av asylsökande m.fl.). Kommunens socialtjänst ska se till dessa barns behov av stöd för att de ska kunna utvecklas gynnsamt. Kommunen ska ta ansvar för dem på samma sätt som för andra barn i kommunen. Rutiner och riktlinjer som finns i kommunen när det gäller hem för vård och boende samt utredning av barnets situation skall göras på samma sätt som vid arbete med andra barn som har föräldrar i landet. Rutiner, riktlinjer och boende behöver dock utvecklas för att bättre passa dessa barn. Denna handbok ska ses som ett levande dokument och en vägledning för personalen vad gäller Ystad kommuns mottagande av ensamkommande barn. BARNKONVENTIONEN Ensamkommande barn som ansöker om asyl förekommer i stora delar av världen. UNHCR (United Nations High Commissioner for Refuguees) har gjort stora ansträngningar för att kartlägga strömmarna av dessa barn. Kartläggningen har dock försvårats bland annat för att olika länder har olika kriterier för vilka barn som betraktas som ensamkommande. FN :s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Konventionen bygger på fyra grundprinciper. Förbudet mot diskriminering (art 2). Principen om barnets bästa (art 3). Rätten till liv och utveckling (art 6). Rätten att framföra åsikter och få dem respekterade (art 12). En barnrättskommitté övervakar i enlighet med barnkonventionen staternas framsteg i arbetet med att genomföra konventionen. Kommittén utfärdar även allmänna rekommendationer som syftar till att ge staterna vägledning i genomförandet av barnkonventionen. Ensamkommande barn skall bemötas enlig följande principer: Alla barn som befinner sig på statens territorium och alla barn under statens jurisdiktion omfattas. Barnkonventionen har företräde framför nationell lagstiftning vid konflikt. Ensamkommande barn skall inte diskrimineras på något sätt. De skall erbjudas differentierat skydd och stöd beroende på ålder och/eller kön. Barnets bästa ska vara vägledande i alla faser av mottagandet av ensamkommande barn, inklusive genom en barnvänlig och säker utredning genomförd av kompetenta tjänstemän samt en skyndsam tillsättning av god man och juridisk ombud. 3

5 Staten skall vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda dessa barn mot olika former av utnyttjande och exploatering, bland annat mot människohandel och annan kriminalitet. Barnet skall ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och tas på allvar. Barnet skall vara informerat om sina rättigheter, den hjälp som finns att få och möjligheterna att ta kontakt med familjen. Barnet ska också kunna få information om situation i landet som det kommer ifrån. Ensamkommande barn skall inte vägras tillträde till statens territorium eller avvisas, alternativt återsändas, till ett land eller område där det finns allvarliga risker för barnets liv och utveckling. Staten skall behandla all information beträffande de ensamkommande barnen konfidentiellt och se till att denna information inte används på ett sätt som bland annat kan skada barnets familjemedlemmar som fortfarande befinner sig i hemlandet. Vad gäller skyddsbehovet för de ensamkommande barnen rekommenderar barnrättskommittén följande: Inom ramen för mottagandet av barnen skall staterna prioritera identifieringen av barnet genom en vetenskaplig, säker, barnvänlig och könsanpassad process, skyndsamt utfärda identitetsdokument samt bistå med att spåra barnets familj. Så fort barnet identifierats skall god man utses till barnet blivit myndigt eller lämnar landet. Om barnet söker asyl skall vid sidan om god man ett juridiskt ombud utses. Omsorg och boende för barnen skall i princip aldrig innebära frihetsberövande. Syskon skall hållas tillsammans och boende hos eventuella släktingar i landet skall tillåtas. Staterna skall tillförsäkra kvalificerad och periodisk tillsyn av barnets situation särskilt när det gäller hälsa, skydd mot våld och exploatering samt tillgång till utbildning. Staterna skall tillförsäkra de ensamkommande barnen tillgång till utbildning under hela mottagningsprocessen. Ensamkommande barn har rätt till en levnadsstandard anpassad till deras fysiska, psykiska och intellektuella utveckling samt vidare till bästa möjliga hälsa och behandling av sjukdomar och rehabilitering. Barn som är offer för människohandel skall få den hjälp de behöver och i vissa fall flyktingstatus, om det finns indikationer på att risken för exploatering genom människohandel består. Staterna skall motverka användandet av ensamkommande barn som barnsoldater genom lämpligt mottagande och omsorg. Ensamkommande barn skall inte frihetsberövas endast på grund av att de saknar tillstånd att befinna sig i landet. 4

6 LAGSTIFTNING Vad gäller verksamhet för ensamkommande barn ska de få daglig omvårdnad, närhet, meningsfull fritid, trygghet och utvecklingsmöjligheter. Ett barn som kommer ensamt till Sverige behöver stöd från samhället med en gång och lagstiftningen har ålagt socialnämnden att ansvara för detta. Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Barnen ska få tillgång till lämplig utbildning samt den hälsooch sjuk- och tandvård de behöver. Ungdomsboendet grundar sig på och utgår från gällande lagar, förordningar samt rekommendationer som är av vikt i arbete med ensamkommande ungdomar. Förutom de nedanstående kan andra lagar vara tillämpliga i det dagliga arbetet. Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Socialtjänstlagen är den lag som främst styr socialtjänstens arbete. 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. Föräldrabalken (1949:381) I 6 kap l föräldrabalken står det att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Av samma paragraf framgår att barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Med begreppet omvårdnad förstås enligt förarbeten till lagen och doktrin en rätt för barn att få sina materiella och psykiska behov tillgodosedda. Med tillgodoseende av barnets materiella behov avses att barnets försörjning skall tryggas. Att tillgodose ett barns psykiska behov innebär bl. a. att garantera barnet trygghet och stabilitet samt se till att barnet har någon att lita på. 5

7 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. m.fl. (LMA) Ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i förälders ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Mottagandet av ensamkommande barn som antingen söker asyl eller som har beviljats uppehållstillstånd skall handhas av kommuner som träffat överenskommelse om detta med Migrationsverket. Det är från och med 2014 även möjligt för Migrationsverket att anvisa till kommuner utan överenskommelse. Migrationsverket ska behålla det övergripande ansvaret för mottagandet. Verket skall anvisa en kommun som skall anordna boende för barnet. Den anvisade kommunen ansvarar för utredning och åtgärder enligt SoL beträffande barnet. Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Enligt lagen om god man för ensamkommande barn skall överförmyndaren förordnad en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Ansökan om god man får enligt samma lag göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. Offentlighets- och sekretteslag (2009:400) Innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar och bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller både i förhållande till enskilda medborgare och till myndigheter. Skollag (2010:800) Skollagen ger även ett asylsökande barn rätt att gå i skola (dock ej skolplikt). Från och med 2002 har asylsökande barn även rätt att delta i kommunens förskola/skolbarnomsorg och att gå i gymnasium om studierna påbörjas före 18 års ålder. Utlänningslag (2005:716) UtlL Utlänningslagen innehåller bland annat regler om uppehållstillstånd, uppehållsrätt, utvisning, avvisning och medborgarskap. Den innehåller bestämmelser om flyktingar och andra skyddsbehövande. Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn I syfte att öka skyddet för barn mot att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat skadligt inflytande från personer som finns i barnens närmaste omgivning gäller från och med 2007 lagen om registerkontroll av personal. Enligt den lagen gäller en obligatorisk registerkontroll, ur såväl belastningsregistret som misstankeregistret, i fråga om personer som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid hem för vård eller boende. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende Ungdomsboendet följer socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer gällande HVB och står under Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn. 6

8 YSTAD SOCIALNÄMNDS VERKSAMHETSIDÈ Med lyhördhet och respekt för den enskildes behov av integritet bedriver socialnämnden en verksamhet som förebygger, fördröjer, begränsar och motverkar konsekvenserna av funktionsnedsättningar och sociala problem. Detta ska ske i nära samverkan med andra myndigheter och institutioner, anhöriga och andra intressenter. Vision Ystad - en kommun där alla har ett liv med god kvalité och social delaktighet Ystad - en kommun där alla är självförsörjande Ystad - en kommun där barn ges de bästa förutsättningar för utveckling Ystad - en kommun med trygghet och värdighet i åldrandet Ystad - en kommun fri från drogmissbruk YSTAD SOCIALNÄMNDS ÖVERGRIPANDE MÅL Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. Personer med behov av samhällets stöd- och hjälpinsatser i Ystads kommun skall ges god service i förhållande till sina behov och bemötas med lyhördhet och respekt. Den handikappolicy som är antagen av kommunfullmäktige syftar till att efter hand anpassa Ystad till personer med funktionshinder enligt planens intentioner. Invånarna och organisationer i Ystads kommun skall ges tydlig information om socialnämndens alla verksamhetsområden. Invånarna och socialnämndens närstående organisationer i Ystads kommun skall ges möjlighet att vara delaktiga i och medverka till att relevanta beslut fattas om sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. En hemvård där sociala och medicinska insatser, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, utvecklas i samverkan till stöd för personer med sammansatt vårdbehov. Utveckla en samhällsplanering som tar tillvara stödbehövande personers speciella behov. Verksamhetsledningen skall präglas av jämställdhet och en god arbetsmiljö för all personal. Verksamheten skall bedrivas med iakttagande av kommunens miljökrav i den Lokala Agendan 21. 7

9 Varje tjänst och insats skall utföras av personal med rätt kompetens och så långt möjligt utformas med delaktighet från den enskilde och med dennes önskemål som ledstjärna. Varje tjänst och insats skall utföras kostnadseffektivt. Förvaltningens verksamhet skall präglas av rättssäkerhet i kombination med kunnighet, serviceanda, snabbhet och enkelhet. PERSONALIDÈ YSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige beslutade 2002 om en personalidé för Ystads kommun. Personalidén anger den vilja och ambition som kommunen som arbetsgivare, ytterst kommunledningen, har i personalfrågor. Personalidén utgör grunden för vår personalförsörjningsplan. Ystads medborgare står i centrum för de behov och krav som ställs på Ystads kommun som arbetsgivare. Personalidén anger det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan kraven i verksamheten och dem vi är till för samt varje medarbetares behov och förväntningar på tillfredställelse och utveckling i arbetet. Ystads Kommuns personalidé bygger på att varje medarbetare tar och ges ansvar för att de fastställda målen uppfylls. För att detta ska vara möjligt måste målen för verksamheten vara tydliga och väl kända. Varje medarbetare ska ha det ansvar, befogenheter och kompetens som behövs för att kunna påverka och hantera de situationer som uppstår i relationen med dem vi är till för. Ledarskap i Ystads Kommun Ledarskap innebär att skapa resultat. Ystads kommun ställer höga krav på sina ledare. De ska vara visionärer, inspirationskällor och goda föredömen för andra. Ledarna ska uppmuntra, stödja och coacha medarbetarna i deras utveckling samt skapa möjligheter att göra ett bra arbete. Ledarskapet ska vara långsiktigt, situationsanpassat och utmanande. Helhetssyn, kvalitet och kundorientering är framgångsfaktorer för verksamheten. Ledarskap ska förena professionalitet med politisk demokrati och i ett positivt klimat. Ledarskap ska bygga på engagemang, öppenhet, tydlighet och delaktighet. Medarbetarskap För att vi ska kunna uppfylla de högt ställda krav som förväntas av medborgarna måste våra medarbetare vilja och ges möjlighet att ta ansvar. Det livslånga lärandet utgör grunden för förändringsberedskap och utveckling över tid. Ystads kommun ser kompetensutveckling som en investering och uppmuntrar medarbetare som tar egna initiativ till vidareutveckling av sin kompetens. Medarbetare ska initiera och delta i utvecklingen av verksamheten och sin egen kompetens så att överenskomna mål uppnås. Helhetssyn, kvalitet, professionalitet och kundorientering är framgångsfaktorer för verksamheten. Medarbetarskapet bygger på engagemang, öppenhet, tydlighet och ansvarstagande. Uppdragsbeskrivningar Uppdragsbeskrivningar syftar till att klargöra anställningsförhållanden och övergripande arbetsuppgifter. Anställda i Ystads kommun har skyldighet att: Bidra till en god arbetsmiljö 8

10 Samverka Följa fastlagda administrativa rutiner Alltid ha kunden eller dem vi är till för i centrum för vårt handlande. Handledare/kontaktperson Som anställd handledare/kontaktperson förväntas du dessutom (nedan följer ett exempel på uppdragsbeskrivning för handledare/kontaktperson); Vara ett vuxenstöd för ungdomarna Ge ungdomarna stöd i skolarbetet, t ex med läxhjälp Hjälpa ungdomarna med ADL-träning Ge stöd till en meningsfull fritid för ungdomarna, och uppmuntra till fysisk träning Vara en god förebild för ungdomarna, och visa gott omdöme i olika situationer Samverka med gode män/ ställföreträdande vårdnadshavare, föreningsliv, skola m. fl Hjälpa ungdomarna att förstå normer och värderingar i svenska samhället, t ex jämställdhet och könsroller Uppmuntra ungdomarna till kontakter utanför boendet och den egna grupptillhörigheten Som kontaktperson hålla regelbundna samtal med ungdomen och dokumentera dessa. Som kontaktperson vara med vid upprättande av genomförandeplaner, och dokumentera dessa Som kontaktperson medverka vid uppföljningsmöten och dokumentera dessa Förbereda ungdomarna för ett självständigt liv i svenska samhället, under förutsättning att han får PUT Tillsammans med övrig personal, sköta städning, matlagning och andra sysslor som hör till på ett boende Aktivt delta i personalmöten/apt och handledning Utöver ovanstående kan personal ha andra punkter på sina uppdragsbeskrivningar och andra ansvarsområde. Socialsekreterare Som anställd socialsekreterare förväntas du; Utreda, bedöma, fatta beslut i biståndsärende, verkställa och följa upp dessa i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser, LVU och andra tillämliga lagar och förordningar. Arbetet ska ske enligt BBIC Upprätta och avge yttrande Ansvara för att dokumentera och följa upp fattade beslut och genomförandeplaner samt ansvara för att journalföring och anteckningar förs i datasystemet ISOX enligt de rutiner och säkerhetsföreskrifter som gäller för systemet. Ansvara för utbildning och fortsatt implementering av BBIC i enheten. Arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på att stödja individernas egna resurser och nätverk Samverka och utveckla samverkan internt och externt 9

11 Arbeta efter de mål, riktlinjer, rutiner och policys som finns antagna samt delegationsordning för verksamheten Följa utvecklingen omvärldmässigt inom kompetensområdet Utföra de arbetsuppgifter du tilldelas av enhetschefen Alltid ha brukaren i centrum för ditt handlande BBIC BARNETS BEHOV I CENTRUM Ystads kommun har fått licens från Socialstyrelsen och ålagt sig att arbetar utifrån modellen BBIC - Barnets Behov I centrum. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Utredning När ett barn är behov av stöd öppnar socialnämnden en utredning enligt Socialtjänstlagen 11:1 för att utreda barnets behov. När ett barn kommer till Sverige sker detta på samma sätt i ankomstkommunen. Utredningen ska leda fram till ett beslut om insats enligt SoL 4:1 och placering i lämpligt boende. Detta kan innebära att utreda om en familj, till exempel en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta hand om barnet. En annan insats kan vara att placera barnet på ett Hem för vård och boende (HVB). Det ingår också i socialtjänstens ansvar att ge råd och stöd åt de som tar hand om barnet. Vårdplan och genomförandeplan En första vårdplan ska göras till boendet eller familjehemmet omgående. Den vårdplanen är av ett mer övergripande slag och gäller tills utredningen gällande barnet är färdigställd och en vårdplan utifrån barnets specifika behov skapats. Detta ska ske tillsammans med god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och barnet förslagsvis i samband med att utredningen kommuniceras. Vid placeringar av barn ska mål finnas inom samtliga behovsområden i vårdplanen. I de behovsområden där det inte finns några särskilda behov ska målet vara att bibehålla det som fungerar. När vårdplanen är skapad och god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och barnet samtyckt till innehållet kallar socialsekreterare till ett möte med kontaktperson på boendet eller familjehemmet för att tillsammans skapa genomförandeplan. Övervägande Vid överväganden enligt SoL kap. 6 8 ska nämnden ta ställning till om vården fortfarande behövs. Eftersom ensamkommande barn inte har föräldrar i landet kvarstår behovet så länge det inte kommit någon förälder till Sverige och denne återfått vårdnaden. Fokus i överväganden blir istället att mäta om målen i vårdplanen uppnås. Vid en uppföljning blir det förhoppningsvis tydligt vilka mål som nåtts, vilka som behöver kvarstå och anledningen till detta. Kanske är målet för svårt att mäta eller kanske behöver boendepersonalen eller familjehemmet arbeta på ett annat sätt för att nå målet. I samband med övervägandet revideras vårdplan och genomförandeplan efter vad som framkommit vid uppföljningen. 10

12 YSTAD KOMMUNS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Sveriges kommuner har sedan 2006 haft ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn. Ystads kommun startade Ungdomsboendet i Löderup 2010 för att tillgodose dessa behov. Ystads kommun hade fram till 2013 ettårsavtal med Migrationsverket som innebar att cirka sex ungdomar mellan år togs emot per år. Flyktingströmmen till Sverige ökade markant och behoven av anvisningsplatser i samma utsträckning. Migrationsverket fick från och 2014 lagligt stöd för att tvinga kommunerna att ta emot ensamkommande barn. I och med detta ändrade avtalen mellan Migrationsverket och kommunerna också karaktär. Bland annat gäller avtalen nu antalet platser kommunerna har till förfogande. Ystad kommun har från och med 1 januari 2014 avtal med Migrationsverket som innebär att vi minst ska ha 15 ungdomar i verksamheten och av dessa ska minst tre platser vara belagda med asylsökande barn. Beskrivning av Ungdomsboendet innefattar verksamheter som arbetar med nyanlända; ensamkommande barn, vuxna och familjer. I enheten finns en enhetschef som även handlägger vuxna och familjer, en socialsekreterare som handlägger ensamkommande barn samt en föreståndare och cirka fjorton anställda för dygnetruntboende i Löderup och utslussverksamhet inne i Ystad. På boendet i Löderup finns det plats för åtta ungdomar. En del av ungdomarna är asylsökande och andra har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) av Migrationsverket. När ungdomarna är 18 år, har fått PUT och bedöms mogna att prova ett eget hushåll, slussas de ut till träningslägenheter i Ystads tätort. Behovet och tillgången till lägenheter varierar vilket gör att antalet ungdomar i utslussverksamheten också varierar. Ungdomarna har hitintills mestadels kommit från Afghanistan men även Somalia och Eritrea. Ungdomarna har möjlighet att vara inskrivna i verksamheten så länge deras behov kvarstår dock längst till de fyller 21 år. Mottagandet ansvarar för att ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling samt att de får tillgång till lämplig utbildning, hälso- sjuk- och tandvård. Målet med integrationsarbetet är att hjälpa ungdomarna att bli självständiga och skapa egna kontakter i det svenska samhället. Det finns många personer som samarbetar för att lyckas med detta förutom boende- och utslusspersonal såsom socialsekreterare, god man/särskilt förordnad vårdnadshavare, skolpersonal, ideella organisationer och så vidare. Instrument och metoder Forskning visar att psykosocialt stöd efter en flykt eller efter traumaupplevelser är av avgörande betydelse för den psykiska hälsan. Vikten av en trygg omsorg och omvårdnad, medmänsklighet, lämplig social miljö samt stöd i den personliga utvecklingen är viktigt i den påfrestande situation som den unge befinner sig i. Ungdomsboendets målsättning är att ta inspiration av och försöka arbeta utifrån följande instrument och metoder. Lösningsfokuserat arbetssätt Är ursprungligen ett terapeutiskt arbetssätt som utvecklats vid Brief Family Therapy Center i USA. Förgrundsgestalterna var Steve de Shazer och Insoo Kim Berg som startade centret

13 Som terapeutisk modell, och behandlande arbetssätt i allmänhet, skiljer den sig från i stort sett alla andra modeller genom att fokus varken ligger på orsaker eller problembeskrivningar. I stället ligger fokus på att förstå hur förändring och utveckling sker och hur utveckling sker i dialoger. Syftet med lösningsfokuserad metod är att konsekvent jobba med det som fungerar, se vilka resurser som finns och vilka framsteg som leder dit man vill. Genom att ta fram hur det skulle kunna vara skapas positiva förväntningar vilket gör förändringar möjliga. Att tillsammans med ungdomen beskriva/upptäcka/skapa hur de vill ha det i framtiden när de har ett fungerande liv. Att tala tillsammans om de olika saker de gör som redan fungerar och deras sätt att göra detta. Att mäta de framsteg som ungdomen gör i den riktning som är viktig för dem. Målbeskrivning är viktig i lösningsfokuserat tänkande eftersom det klargör vad man vill ha hjälp med. Ibland är steget mellan mål och den plats man befinner sig på för långt och då är det lätt att tappa hoppet om en förändring. Genom att fokusera på delmål och vad man faktiskt redan gör som fungerar, de så kallade undantagen till problemen, blir vägen mellan var man befinner sig och dit man vill nå en spännande resa. Lösningsfokuserat arbetssätt bygger på fyra grundregler, vilka är basen för hela metoden och förhållningssättet. Om något inte är trasigt laga det inte. Det innebär att lämna det som inte behöver åtgärdas. Och gå vidare istället. När du vet vad som fungerar gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska vad som fungerar och bygg vidare på det. Om det inte fungerar gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Om det går för långsamt sakta ner farten. Det innebär att ungdomen inte längre är med på tåget. Vi behöver stanna upp och kolla riktningen igen, istället för att köra ännu fortare. Det salutogena perspektivet Trots den frekventa förekomsten av psykisk ohälsa bland ensamkommande barn och ungdomar kan man inte utgå från att varje enskild nyanländ är i behov av psykiatrisk hjälp som följd av överväldigande händelser. Utifrån detta anser vi på Ungdomsboendet att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt där man tar vara på det friska hos individen och sammanhanget. En grupp norska forskare, som kompletterade egna erfarenheter med omfattande internationell forskning inom området, undersökte och fokuserade barnens förmåga till att bemästra problem. Utifrån resultatet förespråkade forskarna ett skifte när det gäller synsättet inom t.ex. 12

14 barnpsykiatrin; istället för att fokusera på avvikelser, sjukdomar och problem bör man förstå varför vissa barn hanterar svåra upplevelser bättre än andra. Detta innebär ett fokusskifte där man överger det patogena synsättet och istället väljer att se till individens tillgångar och dennes förmåga att hantera livets påfrestningar. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. KASAM Känsla av Sammanhang är ett fundamentalt instrument inom det salutogena arbetssättet. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter vilka mäter: A. Begriplighet, en grundläggande förståelse av det som sker i och utanför individen B. Hanterbarhet, att man förfogar över de resurser som skeenden kräver och har förmågan och möjligheten att påverka C. Meningsfullhet, att engagemang i de utmaningar som livet kan medföra är lönsamt. På så sätt kan man säga att KASAM mäter individens känsla av sammanhang. En genuin upplevelse av KASAMs grundläggande delar gör det lättare för ungdomen att möta världen och ta ansvar för sitt eget liv. Det salutogena perspektivets främsta teoretiker, Aron Antonovsky, menar att individens känsla av sammanhang, det vill säga i den utsträckning denne upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar är viktig för upplevelsen av att kunna påverka sin situation och sitt liv. I de fall individen misslyckas att få sammanhanget att framstå tydligt och begripligt kan resultatet bli en känsla av brist på mening och kontroll såväl för ungdomen som för den professionelle. Motivational interviewing (MI) Det salutogena perspektivet överlappar i viss mån MI (Motiverande Intervju) och dess öppna, empatibetonade förhållningssätt och stärkande av det egna självet. För unga ensamkommande nyanlända är det viktigt att någon lyssnar på och intresserar sig för deras berättelse. För unga ensamkommande flyktingar är det också av största vikt att känna sig förstådd. Vi anser att inspiration från MI som förhållningssätt är fruktbart då denna metod kan användas som just ett empatibetonat förhållningssätt med syfte att dels stärka ungdomens självtillit till den egna förmågan, och dels motivera ungdomen till eventuella nödvändiga förändringar vad gäller bättre mående, förändrat beteende och attityder i diverse frågor. Vidare betraktar vi arbetet med att skapa kognitiv diskrepans, där ungdomen blir medveten om skillnaden mellan den aktuella situationen och den önskvärda situationen, som ett viktigt instrument i arbetet. MI, tillsammans med det salutogena perspektivet, tillåter oss även att skifta fokus där den unge betraktas som aktiv istället för ett offer. Att betrakta migrationen ur ett krisperspektiv har också en positiv aspekt eftersom varje kris även har en utvecklingspotential. Det empatiska och stöttande tillvägagångssättet lägger grunden för ungdomen att betrakta krisen på ett konstruktivt sätt. Detta banar därmed väg för att kunna gå vidare, börja på nytt och se framåt. Den nyanländas negativa erfarenheter kan med rätt stöd föra med sig en känslomässig mognad och förmåga till nyorientering. 13

15 Allmän Daglig Livsföring (ADL) Alla ungdomar får efter behov utbildning och träning i det som krävs för att självständigt klara av ett eget hushåll, till exempel städning, tvätt, matlagning, ekonomisk planering, hygien, med mera. Ungdomarna får strukturerat träna på detta i konkreta situationer med stöd av personalen. Denna metod används som regel för både asylsökande och ungdomar som fått uppehållstillstånd med anpassning efter individens behov och vilja, samt i samråd med socialsekreterare och god man/särskilt förordnad vårdnadshavare. Miljöterapi Personalen på Ungdomsboendet utgår från definition av miljöterapi som: "ett systematisk och genomtänkt tillrättaläggande av miljöns psykologiska, sociala och materiella/fysiska betingelser i förhållande till individens och gruppens situation och behov. Avsikten med detta är att främja ungdomens möjligheter till inlärning, utveckling och personligt ansvar." (E. Larsen och B. Selnes, 1978). Med det menas att vi strävar efter att ha en genomarbetad struktur som är anpassad efter ungdomarnas behov och som gör det möjligt att skapa situationer där utveckling kan ske. Vardagen ska vara överskådlig och förutsägbar med klara gränser och roller. Kontaktmanaskap är en miljöterapeutisk idé som vi praktiserar. Varje ungdom har två kontaktpersoner. Dessa fungerar som samnordnare och handledare och ska ge extra stöd åt ungdomen i dennes vardag samt vid behov stötta ungdomen i kontakten med myndigheter, närstående med flera. KBT (Kognitiv beteendeterapi) I beskrivningen av det salutogena perspektivet ovan belystes betydelsen av begriplighet av vad som sker såväl inom som utanför individen. Inom KBT använder man sig av funktionsanalyser och/eller kedjeanalyser där man steg för steg hjälper ungdomen att förstå det som sker och de tankar, känslor och beteenden som är förknippade med detta. I en funktionsanalys tydliggörs dels relationen mellan individens tankar, känslor och beteende, och dels hur dessa påverkar och styr individen i en ständig pågående process. Genom att i ett första steg benämna och klargöra en känsla hos individen kan man i ett andra steg kartlägga de tankar som antigen är förknippade med, eller rent av förorsakar, den upplevda känslan för att till sist se sambandet med ett givet beteende som konsekvensen av detta. Genom att med hjälp av väglett upptäckande leda den unge genom denna labyrint kan man hjälpa denne att se relationen mellan icke fungerande tankar, känslor och oönskade handlingar. På så sätt kan man tillsammans med den unge korrigera dysfunktionella tanke- och beteendemönster som kan utgöra ett hinder i vardagen och förse den unge med de nödvändiga verktyg som behövs för ett hållbart arbete med sig själv. Ett annat viktigt begrepp inom KBT som är av relevans för vår verksamhet är allians. I relationen mellan personalen och den unge utmärks en hållbar allians av ett fungerande förhållande präglat av förtroende och tillit. På Ungdomsboendet betraktar vi en stark allians som ett viktigt instrument i vårt långsiktiga arbete med ungdomarna för att uppnå en fungerande verksamhet och kunna erbjuda det stöd som våra ungdomar behöver. 14

16 Klagomål och anmälningar Det finns en fungerande synpunkts- och klagomålshantering i Ystads kommun. Det är värdefullt för oss att ta del av synpunkter vilket leder till att vi kan förbättra verksamheten. Ystads kommun har arbetat fram en broschyr som finns lättillgänglig i alla verksamheter. Broschyren innehåller ett ifyllnadsbart formulär där personen kan framföra klagomål eller synpunkter. Broschyren kan hämtas i s reception, på Ystad kommuns hemsida men finns även i pappersform på Ungdomsboendet översatt till de språk som där finns representerade. Broschyren kan lämnas i s reception, till någon ansvarig i verksamheten eller skickas till förvaltningen. Uppgiftslämnaren har möjlighet att vara anonym. När blanketten inkommer till diarieförs den och handläggare tillsätts. Uppgiftslämnaren får återkoppling inom en vecka. Alla åsikter och uppfattningar följs upp genom en systematisk hantering och dokumentation. Lex Sarah Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i SoL och i LSS som reglerar vissa skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller missförhållanden och risker för missförhållanden i verksamheten. Lex Sarah är därmed ingen egen lag utan bestämmelserna finns i SoL och LSS. Alla som är verksamma inom socialtjänst och verksamhet för funktionsnedsatta (anställda, uppdragstagare, praktikanter och så vidare) är enligt lag skyldiga att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden inom den egna verksamheten. Närmare riktlinjer, information och rutiner finns på Ystad kommuns personalsidor. RUTINER På följande sidor finns våra rutiner. 15

17 Rutin för ungdomar inskrivna på Järnvägsgatans ungdomsboende Socialsekreteraren anmäler ledig plats på boendet till Migrationsverket. Anvisning inklusive bilaga angående barnet inkommer till socialsekreteraren från Migrationsverket. Socialsekreteraren vidarebefordrar omgående informationen till personal på boendet som kontaktar mottagningsboendet för att planera överflytt. Socialsekreteraren öppnar en utredning enligt BBIC den dagen barnet befinner sig i kommunen. Socialsekreteraren tillhandahåller personalen på ungdomsboendet BBICplaceringsinformation så att personalen kan gå igenom denna med ungdomen samma dag som denne anlänt till boendet. Personalen på boendet hälsar barnet välkommen och går igenom aktuella rutiner. Socialsekreteraren träffar barnet snarast möjligt tillsammans med god man för att presentera sig och bokar tider för utredningssamtal. Socialsekreteraren faxar ansökan om god man till Överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden tillsätter god man och informerar socialsekreteraren som i sin tur informerar föreståndaren på boendet. Socialsekreteraren skickar remiss för hälsoundersökning tillsammans med BBICanvisningar för läkarundersökning till vårdcentralen i Ystad. God man ombesörjer inskrivning i skola. Socialsekreteraren gör en bedömning gällande vilken form av placering som är lämpligast under utredningstiden. Socialsekreteraren skriver placeringsbeslut och enhetschefen fattar beslut om insats. Utredningsplan upprättas tillsammans med barnet och god man. Vårdplan och genomförandeplan som är aktuella under utredningstiden upprättas och kommuniceras till och godkänns av ungdomen och dess god man. 16

18 Information till utredningen inhämtas genom samtal med barnet och god man. Uppgifter begärs in från till exempel sjukvård och tidigare boende. Information inhämtas även från det beviljade boendet och skolan. Utredningen ska avslutas inom fyra månader och ska då vara kommunicerad till barnet och god man. Om bistånd beviljas ska vårdplan upprättas. I de fall där barnet placeras på ungdomsboendet i Löderup ska kopia av utredning och vårdplan lämnas dit. I andra fall lämnas endast vårdplanen

19 Rutin för hälsoundersökning När ett ensamkommande barn anvisas till Ystads kommun informeras den unge av personal på ungdomsboendet i Löderup att hälsoundersökning av den unge kommer att göras och vilket syftet med denna är. Skulle den unge vara placerad genom annan vårdgivare ansvarar socialsekreteraren för att den unge får informationen. Socialsekreterare skickar remiss samt anvisningar för hälsoundersökning (enligt BBIC) till sjukvården. Personal på ungdomsboendet bistår den unge i att komma till hälsoundersökning. Om den unge inte är placerad på ungdomsboendet ansvarar socialsekreteraren för att den unge kommer till läkarundersökningen. Vid behov närvarar personal eller annan trygg person vid hälsoundersökningen. I fall där det framkommer information under hälsoundersökningen som kan vara av vikt för ungdomsboendet eller annan aktuell vårdgivare att känna till informerar socialsekreteraren om detta

20 Rutin för inhämtande av information från skolan gällande skolgång Socialsekreteraren ansvarar för att barnens/ungdomarnas skolgång följs upp. Informations inhämtas en gång per termin från barnens/ungdomarnas mentorer. Socialsekreteraren ombesörjer att god man och barnet/ungdomen undertecknar medgivande om sekretessgenombrott mellan socialtjänst och skola. Tid bokas för möte med respektive barn/ungdoms mentor. Socialsekreteraren bjuder in barnet/ungdomens kontaktperson till mötet och i de fall där den unge är över 18 år ska även denne erbjudas att delta. Socialsekreteraren skickar konsultationsdokument till mentorn så att denne har möjlighet att förbereda sig inför mötet. Konsultationsdokumentet är utgångspunkt vid mötet och socialsekreteraren tar detta med sig efter mötet. Under mötet ställer socialsekreteraren vid behov kompletterande frågor. Efter mötet sammanfattar socialsekreteraren den information som inhämtats och ger sedan mentorn möjlighet att läsa igenom och godkänna sammanfattningen. Efter att sammanfattningen godkänts ges barnet/den unge och eventuell god man/särskilt förordnad vårdnadshavare möjlighet att ta del av denna vid närmast följande uppföljningsmöte

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn

ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN. Godmanskap för ensamkommande barn Ö ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN Godmanskap för ensamkommande barn 2 Innehållsförteckning Sid Allmänt... 2 Vem kan utses till god man......2 Uppdraget som god man... 3 När godmanskapet upphör... 4 Överförmyndarnämndens

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn

Meddelandeblad. Mottagande av ensamkommande barn Meddelandeblad Mottagare: Socialnämnd eller motsvarande, individoch familjeomsorg, överförmyndarnämnder, länsstyrelser, Migrationsverket Januari 2007 Mottagande av ensamkommande barn Meddelandebladet behandlar

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

God man för ensamkommande och ensamma barn

God man för ensamkommande och ensamma barn MED RÄTT God man AT T HJÄLPA God man för ensamkommande och ensamma barn Överförmyndarnämnden Mitt NORDANSTIGS KOMMUN God man för ensamkommande och ensamma barn Ensamkommande barn Ett ensamkommande barn

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn Verksamhetsplan Ensamkommande barn Upprättad 2012-06-20 Fastställd av socialnämnden 2012-06-20 2(9) Inriktning och mål för boendet ensamkommande flyktingbarn Bakgrund Det finns ett stort antal lagar och

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

En introduktion till att vara. -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN

En introduktion till att vara. -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN 1 En introduktion till att vara -God man för ensamkommande barn I RONNEBY KOMMUN 2 Innehåll Överförmyndarnämnden... 3 Lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn... 3 Förordnandet... 3 I vårdnadshavarens

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar

Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar Information för Ställföreträdare till ensamkommande barn och ungdomar En skrivelse från överförmyndarenheterna i Gävleborgs län 2011-02-08 Innehållsförteckning Förtydligande av förkortningar i texten...

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista. God man för ensamkommande barn Materialet är framtaget av Harry Lindberg, god man i Mjölby kommun, tillsammans med det regionala nätverket för gode män inom Regionförbundet Östsam, juni 2014. Färg & form: hillevi@kreatens.se 2 Innehåll

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Rutin för lex Sarah 2014-11-01

Rutin för lex Sarah 2014-11-01 RUTIN FÖR LEX SARAH Rutin för lex Sarah 2014-11-01 Bakgrund och syfte Den 1 juli 2011 trädde nya bestämmelser om lex Sarah i kraft. De nya bestämmelserna ska tillämpas inom hela socialtjänsten. Det innebär

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Välkommen som god man till ensamkommande barn

Välkommen som god man till ensamkommande barn Välkommen som god man till ensamkommande barn Överförmyndare i samverkan hälsar dig välkommen till ditt uppdrag som ställföreträdare. I de ensamkommande barnens situation ligger att de vid sin ankomst

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen III KARLSKOGA KOMMUN ~ Revisionen 2013-02-18 Diariem ~~.Dc'J6 Kopia Han?I" s~.rm... '''~s.:''''...,,\.c.r ~. 2013-02- 2 6 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Utdrag ur föräldrabalken

Utdrag ur föräldrabalken Utdrag ur föräldrabalken Inledande bestämmelser 1 Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING

REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING REGIONAL SAMVERKANSRUTIN VID FAMILJEHEMSPLACERING FÖR SOCIALTJÄNST, BVC, FÖRSKOLA OCH SKOLA INKLUSIVE ELEVHÄLSA Den sårbara familjen Psykisk hälsa Riskbruk och riskbeteende Äldres hälsa Nya perspektiv

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Lagrum: 1 första stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.; 8 förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. HFD 2013 ref 83 Personkretsen i 1 första stycket lagen om mottagande av asylsökande m.fl. omfattar också den som håller sig undan så att ett beslut om avvisning eller utvisning inte kan verkställas. Lagrum:

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar

Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar 1(6) STYRDOKUMENT DATUM 2011-01-01 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som använts: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn

Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn Nya föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Se Ylva Ehn Motiv för översyn av SOSFS 2006:5 Större enhetlighet, mer ändamålsenlig struktur för att dokumentationen ska kunna användas

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

ansöka om god man eller förvaltare

ansöka om god man eller förvaltare Överförmyndarnämnden Information ansöka om god man eller förvaltare Viktigt att känna till om godmanskap Godmanskap är en frivillig insats som förutsätter samarbete mellan den gode mannen och huvudmannen.

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen

10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen Migrationsverket Utlänningshandboken Kap 10.12 Barn Allmänt Skapat 2003-12-18 Uppdaterat 2006-03-31 10.12 Allmänt om handläggningen av ärenden som rör barn i besöks- och bosättningsprocessen OBSERVERA

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande

Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande SFS 1994:137 Källa: Rixlex Utfärdad: 1994-03-30 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2007:323 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. [Fakta & Historik] Allmänna bestämmelser 1 I denna lag ges bestämmelser

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN

INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN INFORMATION OM UPPDRAG SOM GOD MAN ENLIGT LAGEN OM ENSAMKOMMANDE BARN Varför god man? Ensamkommande barn saknar vid sin ankomst till Sverige föräldrar eller andra för dem kända vuxna företrädare som kan

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU

Rutin omhändertagande enligt 6 LVU Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige

Att bilda familj och leva med barn. i Sverige Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person

Läs mer