ENHETEN FÖR NYANLÄNDA HANDBOK

Transkript

1 ENHETEN FÖR NYANLÄNDA MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN HANDBOK

2 Innehåll INLEDING... 3 BARNKONVENTIONEN... 3 LAGSTIFTNING... 5 Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL)... 5 Föräldrabalken (1949:381)... 5 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. m.fl. (LMA)... 6 Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn... 6 Offentlighets- och sekretteslag (2009:400)... 6 Skollag (2010:800)... 6 Utlänningslag (2005:716) UtlL... 6 Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn... 6 Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende... 6 YSTAD SOCIALNÄMNDS VERKSAMHETSIDÈ... 7 Vision... 7 YSTAD SOCIALNÄMNDS ÖVERGRIPANDE MÅL... 7 PERSONALIDÈ YSTADS KOMMUN... 8 Ledarskap i Ystads Kommun... 8 Medarbetarskap... 8 Uppdragsbeskrivningar... 8 Handledare/kontaktperson... 9 Socialsekreterare... 9 BBIC BARNETS BEHOV I CENTRUM Utredning Vårdplan och genomförandeplan Övervägande YSTAD KOMMUNS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Beskrivning av Ungdomsboendet Instrument och metoder Klagomål och anmälningar RUTINER

3 Rutin för ungdomar inskrivna på Järnvägsgatans ungdomsboende Rutin för hälsoundersökning Rutin för inhämtande av information från skolan gällande skolgång Rutin för genomförandeplan enligt BBIC Rutin för när barn inskriven på ungdomsboendet i Löderup avviker Rutin för beslut vid beviljad asyl, placerade på HVB/familjehem Rutin för beslut vid avslag på asyl, placerad på HVB/Familjehem RUTIN FÖR INTRODUKTION/ MOTTAGANDE Rutin för utdelning av klädbasutrustning, ny ungdom i Löderup Vad gäller när dina föräldrar beviljats uppehållstillstånd och får komma till Sverige? Rutin för ansökan om återflyttning av vårdnaden till föräldrar Rutin för handläggning när ungdom fyller 18 år och har insats Rutin för när ungdom som bor på ungdomsboendet i Löderup utsätts för mobbning Rutin gällande flytt från ungdomsboende till utslussningsboende Rutin för ungdomars ekonomi REGLER FÖR BOENDE I KOMMUNENS LÄGENHETER Utrustningspaket i utslusslägenhet Rutin och checklista för när ungdom skrivs ut från utsluss Personalrutin: Checklista för ny personal Löderup Personalrutin: Checklista för ny personal utslussen Personalrutin: Sjuk/semester/annan frånvaro Personalrutin: Smitta/risk för smitta Personalrutin: Boendepersonal Löderup Personalrutin: Handlingsplan hot och våld Förebyggande arbete Hot/ Våld mot boendet och dess egendom Mobbning Hot och våld mot annan ungdom Hot och våld mot personal Hot och våld vid ensamarbete Personalrutin: Säkerhetsrutin utslussverksamheten

4 INLEDING Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i föräldrarnas ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare (1 Lag 1994:137 om mottagande av asylsökande m.fl.). Kommunens socialtjänst ska se till dessa barns behov av stöd för att de ska kunna utvecklas gynnsamt. Kommunen ska ta ansvar för dem på samma sätt som för andra barn i kommunen. Rutiner och riktlinjer som finns i kommunen när det gäller hem för vård och boende samt utredning av barnets situation skall göras på samma sätt som vid arbete med andra barn som har föräldrar i landet. Rutiner, riktlinjer och boende behöver dock utvecklas för att bättre passa dessa barn. Denna handbok ska ses som ett levande dokument och en vägledning för personalen vad gäller Ystad kommuns mottagande av ensamkommande barn. BARNKONVENTIONEN Ensamkommande barn som ansöker om asyl förekommer i stora delar av världen. UNHCR (United Nations High Commissioner for Refuguees) har gjort stora ansträngningar för att kartlägga strömmarna av dessa barn. Kartläggningen har dock försvårats bland annat för att olika länder har olika kriterier för vilka barn som betraktas som ensamkommande. FN :s konvention om barns rättigheter (barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling den 20 november Konventionen bygger på fyra grundprinciper. Förbudet mot diskriminering (art 2). Principen om barnets bästa (art 3). Rätten till liv och utveckling (art 6). Rätten att framföra åsikter och få dem respekterade (art 12). En barnrättskommitté övervakar i enlighet med barnkonventionen staternas framsteg i arbetet med att genomföra konventionen. Kommittén utfärdar även allmänna rekommendationer som syftar till att ge staterna vägledning i genomförandet av barnkonventionen. Ensamkommande barn skall bemötas enlig följande principer: Alla barn som befinner sig på statens territorium och alla barn under statens jurisdiktion omfattas. Barnkonventionen har företräde framför nationell lagstiftning vid konflikt. Ensamkommande barn skall inte diskrimineras på något sätt. De skall erbjudas differentierat skydd och stöd beroende på ålder och/eller kön. Barnets bästa ska vara vägledande i alla faser av mottagandet av ensamkommande barn, inklusive genom en barnvänlig och säker utredning genomförd av kompetenta tjänstemän samt en skyndsam tillsättning av god man och juridisk ombud. 3

5 Staten skall vidta alla lämpliga åtgärder för att skydda dessa barn mot olika former av utnyttjande och exploatering, bland annat mot människohandel och annan kriminalitet. Barnet skall ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter och tas på allvar. Barnet skall vara informerat om sina rättigheter, den hjälp som finns att få och möjligheterna att ta kontakt med familjen. Barnet ska också kunna få information om situation i landet som det kommer ifrån. Ensamkommande barn skall inte vägras tillträde till statens territorium eller avvisas, alternativt återsändas, till ett land eller område där det finns allvarliga risker för barnets liv och utveckling. Staten skall behandla all information beträffande de ensamkommande barnen konfidentiellt och se till att denna information inte används på ett sätt som bland annat kan skada barnets familjemedlemmar som fortfarande befinner sig i hemlandet. Vad gäller skyddsbehovet för de ensamkommande barnen rekommenderar barnrättskommittén följande: Inom ramen för mottagandet av barnen skall staterna prioritera identifieringen av barnet genom en vetenskaplig, säker, barnvänlig och könsanpassad process, skyndsamt utfärda identitetsdokument samt bistå med att spåra barnets familj. Så fort barnet identifierats skall god man utses till barnet blivit myndigt eller lämnar landet. Om barnet söker asyl skall vid sidan om god man ett juridiskt ombud utses. Omsorg och boende för barnen skall i princip aldrig innebära frihetsberövande. Syskon skall hållas tillsammans och boende hos eventuella släktingar i landet skall tillåtas. Staterna skall tillförsäkra kvalificerad och periodisk tillsyn av barnets situation särskilt när det gäller hälsa, skydd mot våld och exploatering samt tillgång till utbildning. Staterna skall tillförsäkra de ensamkommande barnen tillgång till utbildning under hela mottagningsprocessen. Ensamkommande barn har rätt till en levnadsstandard anpassad till deras fysiska, psykiska och intellektuella utveckling samt vidare till bästa möjliga hälsa och behandling av sjukdomar och rehabilitering. Barn som är offer för människohandel skall få den hjälp de behöver och i vissa fall flyktingstatus, om det finns indikationer på att risken för exploatering genom människohandel består. Staterna skall motverka användandet av ensamkommande barn som barnsoldater genom lämpligt mottagande och omsorg. Ensamkommande barn skall inte frihetsberövas endast på grund av att de saknar tillstånd att befinna sig i landet. 4

6 LAGSTIFTNING Vad gäller verksamhet för ensamkommande barn ska de få daglig omvårdnad, närhet, meningsfull fritid, trygghet och utvecklingsmöjligheter. Ett barn som kommer ensamt till Sverige behöver stöd från samhället med en gång och lagstiftningen har ålagt socialnämnden att ansvara för detta. Det är socialtjänstens ansvar att se till att barnen erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling. Barnen ska få tillgång till lämplig utbildning samt den hälsooch sjuk- och tandvård de behöver. Ungdomsboendet grundar sig på och utgår från gällande lagar, förordningar samt rekommendationer som är av vikt i arbete med ensamkommande ungdomar. Förutom de nedanstående kan andra lagar vara tillämpliga i det dagliga arbetet. Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) Socialtjänstlagen är den lag som främst styr socialtjänstens arbete. 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas- ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. 2 Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. Föräldrabalken (1949:381) I 6 kap l föräldrabalken står det att barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Av samma paragraf framgår att barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling. Med begreppet omvårdnad förstås enligt förarbeten till lagen och doktrin en rätt för barn att få sina materiella och psykiska behov tillgodosedda. Med tillgodoseende av barnets materiella behov avses att barnets försörjning skall tryggas. Att tillgodose ett barns psykiska behov innebär bl. a. att garantera barnet trygghet och stabilitet samt se till att barnet har någon att lita på. 5

7 Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande. m.fl. (LMA) Ensamkommande barn avses barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar eller från någon annan vuxen person som får anses ha trätt i förälders ställe, eller som efter ankomsten står utan sådan ställföreträdare. Mottagandet av ensamkommande barn som antingen söker asyl eller som har beviljats uppehållstillstånd skall handhas av kommuner som träffat överenskommelse om detta med Migrationsverket. Det är från och med 2014 även möjligt för Migrationsverket att anvisa till kommuner utan överenskommelse. Migrationsverket ska behålla det övergripande ansvaret för mottagandet. Verket skall anvisa en kommun som skall anordna boende för barnet. Den anvisade kommunen ansvarar för utredning och åtgärder enligt SoL beträffande barnet. Lag (2005:429) om god man för ensamkommande barn Enligt lagen om god man för ensamkommande barn skall överförmyndaren förordnad en god man att i vårdnadshavares och förmyndares ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter. Ansökan om god man får enligt samma lag göras av Migrationsverket och av socialnämnden i den kommun där barnet vistas. Överförmyndaren får också självmant ta upp frågan. Offentlighets- och sekretteslag (2009:400) Innehåller bestämmelser om myndigheters hantering av allmänna handlingar och bestämmelser om sekretess till skydd för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Sekretessen gäller både i förhållande till enskilda medborgare och till myndigheter. Skollag (2010:800) Skollagen ger även ett asylsökande barn rätt att gå i skola (dock ej skolplikt). Från och med 2002 har asylsökande barn även rätt att delta i kommunens förskola/skolbarnomsorg och att gå i gymnasium om studierna påbörjas före 18 års ålder. Utlänningslag (2005:716) UtlL Utlänningslagen innehåller bland annat regler om uppehållstillstånd, uppehållsrätt, utvisning, avvisning och medborgarskap. Den innehåller bestämmelser om flyktingar och andra skyddsbehövande. Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn I syfte att öka skyddet för barn mot att de utsätts för övergrepp, kränkningar eller annat skadligt inflytande från personer som finns i barnens närmaste omgivning gäller från och med 2007 lagen om registerkontroll av personal. Enligt den lagen gäller en obligatorisk registerkontroll, ur såväl belastningsregistret som misstankeregistret, i fråga om personer som erbjuds anställning, uppdrag, praktiktjänstgöring eller liknande vid hem för vård eller boende. Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2003:20) om hem för vård eller boende Ungdomsboendet följer socialstyrelsens föreskrifter och riktlinjer gällande HVB och står under Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn. 6

8 YSTAD SOCIALNÄMNDS VERKSAMHETSIDÈ Med lyhördhet och respekt för den enskildes behov av integritet bedriver socialnämnden en verksamhet som förebygger, fördröjer, begränsar och motverkar konsekvenserna av funktionsnedsättningar och sociala problem. Detta ska ske i nära samverkan med andra myndigheter och institutioner, anhöriga och andra intressenter. Vision Ystad - en kommun där alla har ett liv med god kvalité och social delaktighet Ystad - en kommun där alla är självförsörjande Ystad - en kommun där barn ges de bästa förutsättningar för utveckling Ystad - en kommun med trygghet och värdighet i åldrandet Ystad - en kommun fri från drogmissbruk YSTAD SOCIALNÄMNDS ÖVERGRIPANDE MÅL Socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården ska genom förebyggande insatser verka för att förbättra människors hälsa och livsvillkor i syfte att skapa förutsättningar för ett väl fungerande liv. Personer med behov av samhällets stöd- och hjälpinsatser i Ystads kommun skall ges god service i förhållande till sina behov och bemötas med lyhördhet och respekt. Den handikappolicy som är antagen av kommunfullmäktige syftar till att efter hand anpassa Ystad till personer med funktionshinder enligt planens intentioner. Invånarna och organisationer i Ystads kommun skall ges tydlig information om socialnämndens alla verksamhetsområden. Invånarna och socialnämndens närstående organisationer i Ystads kommun skall ges möjlighet att vara delaktiga i och medverka till att relevanta beslut fattas om sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster. En hemvård där sociala och medicinska insatser, inklusive habilitering, rehabilitering och hjälpmedel, utvecklas i samverkan till stöd för personer med sammansatt vårdbehov. Utveckla en samhällsplanering som tar tillvara stödbehövande personers speciella behov. Verksamhetsledningen skall präglas av jämställdhet och en god arbetsmiljö för all personal. Verksamheten skall bedrivas med iakttagande av kommunens miljökrav i den Lokala Agendan 21. 7

9 Varje tjänst och insats skall utföras av personal med rätt kompetens och så långt möjligt utformas med delaktighet från den enskilde och med dennes önskemål som ledstjärna. Varje tjänst och insats skall utföras kostnadseffektivt. Förvaltningens verksamhet skall präglas av rättssäkerhet i kombination med kunnighet, serviceanda, snabbhet och enkelhet. PERSONALIDÈ YSTADS KOMMUN Kommunfullmäktige beslutade 2002 om en personalidé för Ystads kommun. Personalidén anger den vilja och ambition som kommunen som arbetsgivare, ytterst kommunledningen, har i personalfrågor. Personalidén utgör grunden för vår personalförsörjningsplan. Ystads medborgare står i centrum för de behov och krav som ställs på Ystads kommun som arbetsgivare. Personalidén anger det ömsesidiga beroendeförhållandet mellan kraven i verksamheten och dem vi är till för samt varje medarbetares behov och förväntningar på tillfredställelse och utveckling i arbetet. Ystads Kommuns personalidé bygger på att varje medarbetare tar och ges ansvar för att de fastställda målen uppfylls. För att detta ska vara möjligt måste målen för verksamheten vara tydliga och väl kända. Varje medarbetare ska ha det ansvar, befogenheter och kompetens som behövs för att kunna påverka och hantera de situationer som uppstår i relationen med dem vi är till för. Ledarskap i Ystads Kommun Ledarskap innebär att skapa resultat. Ystads kommun ställer höga krav på sina ledare. De ska vara visionärer, inspirationskällor och goda föredömen för andra. Ledarna ska uppmuntra, stödja och coacha medarbetarna i deras utveckling samt skapa möjligheter att göra ett bra arbete. Ledarskapet ska vara långsiktigt, situationsanpassat och utmanande. Helhetssyn, kvalitet och kundorientering är framgångsfaktorer för verksamheten. Ledarskap ska förena professionalitet med politisk demokrati och i ett positivt klimat. Ledarskap ska bygga på engagemang, öppenhet, tydlighet och delaktighet. Medarbetarskap För att vi ska kunna uppfylla de högt ställda krav som förväntas av medborgarna måste våra medarbetare vilja och ges möjlighet att ta ansvar. Det livslånga lärandet utgör grunden för förändringsberedskap och utveckling över tid. Ystads kommun ser kompetensutveckling som en investering och uppmuntrar medarbetare som tar egna initiativ till vidareutveckling av sin kompetens. Medarbetare ska initiera och delta i utvecklingen av verksamheten och sin egen kompetens så att överenskomna mål uppnås. Helhetssyn, kvalitet, professionalitet och kundorientering är framgångsfaktorer för verksamheten. Medarbetarskapet bygger på engagemang, öppenhet, tydlighet och ansvarstagande. Uppdragsbeskrivningar Uppdragsbeskrivningar syftar till att klargöra anställningsförhållanden och övergripande arbetsuppgifter. Anställda i Ystads kommun har skyldighet att: Bidra till en god arbetsmiljö 8

10 Samverka Följa fastlagda administrativa rutiner Alltid ha kunden eller dem vi är till för i centrum för vårt handlande. Handledare/kontaktperson Som anställd handledare/kontaktperson förväntas du dessutom (nedan följer ett exempel på uppdragsbeskrivning för handledare/kontaktperson); Vara ett vuxenstöd för ungdomarna Ge ungdomarna stöd i skolarbetet, t ex med läxhjälp Hjälpa ungdomarna med ADL-träning Ge stöd till en meningsfull fritid för ungdomarna, och uppmuntra till fysisk träning Vara en god förebild för ungdomarna, och visa gott omdöme i olika situationer Samverka med gode män/ ställföreträdande vårdnadshavare, föreningsliv, skola m. fl Hjälpa ungdomarna att förstå normer och värderingar i svenska samhället, t ex jämställdhet och könsroller Uppmuntra ungdomarna till kontakter utanför boendet och den egna grupptillhörigheten Som kontaktperson hålla regelbundna samtal med ungdomen och dokumentera dessa. Som kontaktperson vara med vid upprättande av genomförandeplaner, och dokumentera dessa Som kontaktperson medverka vid uppföljningsmöten och dokumentera dessa Förbereda ungdomarna för ett självständigt liv i svenska samhället, under förutsättning att han får PUT Tillsammans med övrig personal, sköta städning, matlagning och andra sysslor som hör till på ett boende Aktivt delta i personalmöten/apt och handledning Utöver ovanstående kan personal ha andra punkter på sina uppdragsbeskrivningar och andra ansvarsområde. Socialsekreterare Som anställd socialsekreterare förväntas du; Utreda, bedöma, fatta beslut i biståndsärende, verkställa och följa upp dessa i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser, LVU och andra tillämliga lagar och förordningar. Arbetet ska ske enligt BBIC Upprätta och avge yttrande Ansvara för att dokumentera och följa upp fattade beslut och genomförandeplaner samt ansvara för att journalföring och anteckningar förs i datasystemet ISOX enligt de rutiner och säkerhetsföreskrifter som gäller för systemet. Ansvara för utbildning och fortsatt implementering av BBIC i enheten. Arbeta utifrån en helhetssyn med fokus på att stödja individernas egna resurser och nätverk Samverka och utveckla samverkan internt och externt 9

11 Arbeta efter de mål, riktlinjer, rutiner och policys som finns antagna samt delegationsordning för verksamheten Följa utvecklingen omvärldmässigt inom kompetensområdet Utföra de arbetsuppgifter du tilldelas av enhetschefen Alltid ha brukaren i centrum för ditt handlande BBIC BARNETS BEHOV I CENTRUM Ystads kommun har fått licens från Socialstyrelsen och ålagt sig att arbetar utifrån modellen BBIC - Barnets Behov I centrum. Syftet med BBIC är att stärka barnperspektivet och delaktigheten för barn, unga och deras familjer. Systemet ska också skapa enhetlighet över landet samt förbättra och bibehålla kvaliteten i den sociala barn- och ungdomsvården. Utredning När ett barn är behov av stöd öppnar socialnämnden en utredning enligt Socialtjänstlagen 11:1 för att utreda barnets behov. När ett barn kommer till Sverige sker detta på samma sätt i ankomstkommunen. Utredningen ska leda fram till ett beslut om insats enligt SoL 4:1 och placering i lämpligt boende. Detta kan innebära att utreda om en familj, till exempel en anhörig, är lämplig och har förutsättningar att ta hand om barnet. En annan insats kan vara att placera barnet på ett Hem för vård och boende (HVB). Det ingår också i socialtjänstens ansvar att ge råd och stöd åt de som tar hand om barnet. Vårdplan och genomförandeplan En första vårdplan ska göras till boendet eller familjehemmet omgående. Den vårdplanen är av ett mer övergripande slag och gäller tills utredningen gällande barnet är färdigställd och en vårdplan utifrån barnets specifika behov skapats. Detta ska ske tillsammans med god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och barnet förslagsvis i samband med att utredningen kommuniceras. Vid placeringar av barn ska mål finnas inom samtliga behovsområden i vårdplanen. I de behovsområden där det inte finns några särskilda behov ska målet vara att bibehålla det som fungerar. När vårdplanen är skapad och god man/särskilt förordnad vårdnadshavare och barnet samtyckt till innehållet kallar socialsekreterare till ett möte med kontaktperson på boendet eller familjehemmet för att tillsammans skapa genomförandeplan. Övervägande Vid överväganden enligt SoL kap. 6 8 ska nämnden ta ställning till om vården fortfarande behövs. Eftersom ensamkommande barn inte har föräldrar i landet kvarstår behovet så länge det inte kommit någon förälder till Sverige och denne återfått vårdnaden. Fokus i överväganden blir istället att mäta om målen i vårdplanen uppnås. Vid en uppföljning blir det förhoppningsvis tydligt vilka mål som nåtts, vilka som behöver kvarstå och anledningen till detta. Kanske är målet för svårt att mäta eller kanske behöver boendepersonalen eller familjehemmet arbeta på ett annat sätt för att nå målet. I samband med övervägandet revideras vårdplan och genomförandeplan efter vad som framkommit vid uppföljningen. 10

12 YSTAD KOMMUNS MOTTAGANDE AV ENSAMKOMMANDE BARN Sveriges kommuner har sedan 2006 haft ansvaret för mottagandet av ensamkommande barn. Ystads kommun startade Ungdomsboendet i Löderup 2010 för att tillgodose dessa behov. Ystads kommun hade fram till 2013 ettårsavtal med Migrationsverket som innebar att cirka sex ungdomar mellan år togs emot per år. Flyktingströmmen till Sverige ökade markant och behoven av anvisningsplatser i samma utsträckning. Migrationsverket fick från och 2014 lagligt stöd för att tvinga kommunerna att ta emot ensamkommande barn. I och med detta ändrade avtalen mellan Migrationsverket och kommunerna också karaktär. Bland annat gäller avtalen nu antalet platser kommunerna har till förfogande. Ystad kommun har från och med 1 januari 2014 avtal med Migrationsverket som innebär att vi minst ska ha 15 ungdomar i verksamheten och av dessa ska minst tre platser vara belagda med asylsökande barn. Beskrivning av Ungdomsboendet innefattar verksamheter som arbetar med nyanlända; ensamkommande barn, vuxna och familjer. I enheten finns en enhetschef som även handlägger vuxna och familjer, en socialsekreterare som handlägger ensamkommande barn samt en föreståndare och cirka fjorton anställda för dygnetruntboende i Löderup och utslussverksamhet inne i Ystad. På boendet i Löderup finns det plats för åtta ungdomar. En del av ungdomarna är asylsökande och andra har fått permanent uppehållstillstånd (PUT) av Migrationsverket. När ungdomarna är 18 år, har fått PUT och bedöms mogna att prova ett eget hushåll, slussas de ut till träningslägenheter i Ystads tätort. Behovet och tillgången till lägenheter varierar vilket gör att antalet ungdomar i utslussverksamheten också varierar. Ungdomarna har hitintills mestadels kommit från Afghanistan men även Somalia och Eritrea. Ungdomarna har möjlighet att vara inskrivna i verksamheten så länge deras behov kvarstår dock längst till de fyller 21 år. Mottagandet ansvarar för att ungdomarna erbjuds ett tryggt och säkert boende av god kvalitet med möjligheter till individuellt stöd och utveckling samt att de får tillgång till lämplig utbildning, hälso- sjuk- och tandvård. Målet med integrationsarbetet är att hjälpa ungdomarna att bli självständiga och skapa egna kontakter i det svenska samhället. Det finns många personer som samarbetar för att lyckas med detta förutom boende- och utslusspersonal såsom socialsekreterare, god man/särskilt förordnad vårdnadshavare, skolpersonal, ideella organisationer och så vidare. Instrument och metoder Forskning visar att psykosocialt stöd efter en flykt eller efter traumaupplevelser är av avgörande betydelse för den psykiska hälsan. Vikten av en trygg omsorg och omvårdnad, medmänsklighet, lämplig social miljö samt stöd i den personliga utvecklingen är viktigt i den påfrestande situation som den unge befinner sig i. Ungdomsboendets målsättning är att ta inspiration av och försöka arbeta utifrån följande instrument och metoder. Lösningsfokuserat arbetssätt Är ursprungligen ett terapeutiskt arbetssätt som utvecklats vid Brief Family Therapy Center i USA. Förgrundsgestalterna var Steve de Shazer och Insoo Kim Berg som startade centret

13 Som terapeutisk modell, och behandlande arbetssätt i allmänhet, skiljer den sig från i stort sett alla andra modeller genom att fokus varken ligger på orsaker eller problembeskrivningar. I stället ligger fokus på att förstå hur förändring och utveckling sker och hur utveckling sker i dialoger. Syftet med lösningsfokuserad metod är att konsekvent jobba med det som fungerar, se vilka resurser som finns och vilka framsteg som leder dit man vill. Genom att ta fram hur det skulle kunna vara skapas positiva förväntningar vilket gör förändringar möjliga. Att tillsammans med ungdomen beskriva/upptäcka/skapa hur de vill ha det i framtiden när de har ett fungerande liv. Att tala tillsammans om de olika saker de gör som redan fungerar och deras sätt att göra detta. Att mäta de framsteg som ungdomen gör i den riktning som är viktig för dem. Målbeskrivning är viktig i lösningsfokuserat tänkande eftersom det klargör vad man vill ha hjälp med. Ibland är steget mellan mål och den plats man befinner sig på för långt och då är det lätt att tappa hoppet om en förändring. Genom att fokusera på delmål och vad man faktiskt redan gör som fungerar, de så kallade undantagen till problemen, blir vägen mellan var man befinner sig och dit man vill nå en spännande resa. Lösningsfokuserat arbetssätt bygger på fyra grundregler, vilka är basen för hela metoden och förhållningssättet. Om något inte är trasigt laga det inte. Det innebär att lämna det som inte behöver åtgärdas. Och gå vidare istället. När du vet vad som fungerar gör mer av det. Det innebär att det är viktigt att utforska vad som fungerar och bygg vidare på det. Om det inte fungerar gör något annorlunda. Det innebär att våga pröva nya lösningar istället för att försöka med samma lösningar, som inte har fungerat, flera gånger. Om det går för långsamt sakta ner farten. Det innebär att ungdomen inte längre är med på tåget. Vi behöver stanna upp och kolla riktningen igen, istället för att köra ännu fortare. Det salutogena perspektivet Trots den frekventa förekomsten av psykisk ohälsa bland ensamkommande barn och ungdomar kan man inte utgå från att varje enskild nyanländ är i behov av psykiatrisk hjälp som följd av överväldigande händelser. Utifrån detta anser vi på Ungdomsboendet att arbeta utifrån ett salutogent förhållningssätt där man tar vara på det friska hos individen och sammanhanget. En grupp norska forskare, som kompletterade egna erfarenheter med omfattande internationell forskning inom området, undersökte och fokuserade barnens förmåga till att bemästra problem. Utifrån resultatet förespråkade forskarna ett skifte när det gäller synsättet inom t.ex. 12

14 barnpsykiatrin; istället för att fokusera på avvikelser, sjukdomar och problem bör man förstå varför vissa barn hanterar svåra upplevelser bättre än andra. Detta innebär ett fokusskifte där man överger det patogena synsättet och istället väljer att se till individens tillgångar och dennes förmåga att hantera livets påfrestningar. Det salutogena perspektivet fokuserar på faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa. KASAM Känsla av Sammanhang är ett fundamentalt instrument inom det salutogena arbetssättet. Begreppet KASAM omfattar tre delkomponenter vilka mäter: A. Begriplighet, en grundläggande förståelse av det som sker i och utanför individen B. Hanterbarhet, att man förfogar över de resurser som skeenden kräver och har förmågan och möjligheten att påverka C. Meningsfullhet, att engagemang i de utmaningar som livet kan medföra är lönsamt. På så sätt kan man säga att KASAM mäter individens känsla av sammanhang. En genuin upplevelse av KASAMs grundläggande delar gör det lättare för ungdomen att möta världen och ta ansvar för sitt eget liv. Det salutogena perspektivets främsta teoretiker, Aron Antonovsky, menar att individens känsla av sammanhang, det vill säga i den utsträckning denne upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar är viktig för upplevelsen av att kunna påverka sin situation och sitt liv. I de fall individen misslyckas att få sammanhanget att framstå tydligt och begripligt kan resultatet bli en känsla av brist på mening och kontroll såväl för ungdomen som för den professionelle. Motivational interviewing (MI) Det salutogena perspektivet överlappar i viss mån MI (Motiverande Intervju) och dess öppna, empatibetonade förhållningssätt och stärkande av det egna självet. För unga ensamkommande nyanlända är det viktigt att någon lyssnar på och intresserar sig för deras berättelse. För unga ensamkommande flyktingar är det också av största vikt att känna sig förstådd. Vi anser att inspiration från MI som förhållningssätt är fruktbart då denna metod kan användas som just ett empatibetonat förhållningssätt med syfte att dels stärka ungdomens självtillit till den egna förmågan, och dels motivera ungdomen till eventuella nödvändiga förändringar vad gäller bättre mående, förändrat beteende och attityder i diverse frågor. Vidare betraktar vi arbetet med att skapa kognitiv diskrepans, där ungdomen blir medveten om skillnaden mellan den aktuella situationen och den önskvärda situationen, som ett viktigt instrument i arbetet. MI, tillsammans med det salutogena perspektivet, tillåter oss även att skifta fokus där den unge betraktas som aktiv istället för ett offer. Att betrakta migrationen ur ett krisperspektiv har också en positiv aspekt eftersom varje kris även har en utvecklingspotential. Det empatiska och stöttande tillvägagångssättet lägger grunden för ungdomen att betrakta krisen på ett konstruktivt sätt. Detta banar därmed väg för att kunna gå vidare, börja på nytt och se framåt. Den nyanländas negativa erfarenheter kan med rätt stöd föra med sig en känslomässig mognad och förmåga till nyorientering. 13

15 Allmän Daglig Livsföring (ADL) Alla ungdomar får efter behov utbildning och träning i det som krävs för att självständigt klara av ett eget hushåll, till exempel städning, tvätt, matlagning, ekonomisk planering, hygien, med mera. Ungdomarna får strukturerat träna på detta i konkreta situationer med stöd av personalen. Denna metod används som regel för både asylsökande och ungdomar som fått uppehållstillstånd med anpassning efter individens behov och vilja, samt i samråd med socialsekreterare och god man/särskilt förordnad vårdnadshavare. Miljöterapi Personalen på Ungdomsboendet utgår från definition av miljöterapi som: "ett systematisk och genomtänkt tillrättaläggande av miljöns psykologiska, sociala och materiella/fysiska betingelser i förhållande till individens och gruppens situation och behov. Avsikten med detta är att främja ungdomens möjligheter till inlärning, utveckling och personligt ansvar." (E. Larsen och B. Selnes, 1978). Med det menas att vi strävar efter att ha en genomarbetad struktur som är anpassad efter ungdomarnas behov och som gör det möjligt att skapa situationer där utveckling kan ske. Vardagen ska vara överskådlig och förutsägbar med klara gränser och roller. Kontaktmanaskap är en miljöterapeutisk idé som vi praktiserar. Varje ungdom har två kontaktpersoner. Dessa fungerar som samnordnare och handledare och ska ge extra stöd åt ungdomen i dennes vardag samt vid behov stötta ungdomen i kontakten med myndigheter, närstående med flera. KBT (Kognitiv beteendeterapi) I beskrivningen av det salutogena perspektivet ovan belystes betydelsen av begriplighet av vad som sker såväl inom som utanför individen. Inom KBT använder man sig av funktionsanalyser och/eller kedjeanalyser där man steg för steg hjälper ungdomen att förstå det som sker och de tankar, känslor och beteenden som är förknippade med detta. I en funktionsanalys tydliggörs dels relationen mellan individens tankar, känslor och beteende, och dels hur dessa påverkar och styr individen i en ständig pågående process. Genom att i ett första steg benämna och klargöra en känsla hos individen kan man i ett andra steg kartlägga de tankar som antigen är förknippade med, eller rent av förorsakar, den upplevda känslan för att till sist se sambandet med ett givet beteende som konsekvensen av detta. Genom att med hjälp av väglett upptäckande leda den unge genom denna labyrint kan man hjälpa denne att se relationen mellan icke fungerande tankar, känslor och oönskade handlingar. På så sätt kan man tillsammans med den unge korrigera dysfunktionella tanke- och beteendemönster som kan utgöra ett hinder i vardagen och förse den unge med de nödvändiga verktyg som behövs för ett hållbart arbete med sig själv. Ett annat viktigt begrepp inom KBT som är av relevans för vår verksamhet är allians. I relationen mellan personalen och den unge utmärks en hållbar allians av ett fungerande förhållande präglat av förtroende och tillit. På Ungdomsboendet betraktar vi en stark allians som ett viktigt instrument i vårt långsiktiga arbete med ungdomarna för att uppnå en fungerande verksamhet och kunna erbjuda det stöd som våra ungdomar behöver. 14

16 Klagomål och anmälningar Det finns en fungerande synpunkts- och klagomålshantering i Ystads kommun. Det är värdefullt för oss att ta del av synpunkter vilket leder till att vi kan förbättra verksamheten. Ystads kommun har arbetat fram en broschyr som finns lättillgänglig i alla verksamheter. Broschyren innehåller ett ifyllnadsbart formulär där personen kan framföra klagomål eller synpunkter. Broschyren kan hämtas i s reception, på Ystad kommuns hemsida men finns även i pappersform på Ungdomsboendet översatt till de språk som där finns representerade. Broschyren kan lämnas i s reception, till någon ansvarig i verksamheten eller skickas till förvaltningen. Uppgiftslämnaren har möjlighet att vara anonym. När blanketten inkommer till diarieförs den och handläggare tillsätts. Uppgiftslämnaren får återkoppling inom en vecka. Alla åsikter och uppfattningar följs upp genom en systematisk hantering och dokumentation. Lex Sarah Lex Sarah brukar man benämna de bestämmelser i SoL och i LSS som reglerar vissa skyldigheter för anställda och de som bedriver verksamhet när det gäller missförhållanden och risker för missförhållanden i verksamheten. Lex Sarah är därmed ingen egen lag utan bestämmelserna finns i SoL och LSS. Alla som är verksamma inom socialtjänst och verksamhet för funktionsnedsatta (anställda, uppdragstagare, praktikanter och så vidare) är enligt lag skyldiga att rapportera missförhållanden eller risker för missförhållanden inom den egna verksamheten. Närmare riktlinjer, information och rutiner finns på Ystad kommuns personalsidor. RUTINER På följande sidor finns våra rutiner. 15

17 Rutin för ungdomar inskrivna på Järnvägsgatans ungdomsboende Socialsekreteraren anmäler ledig plats på boendet till Migrationsverket. Anvisning inklusive bilaga angående barnet inkommer till socialsekreteraren från Migrationsverket. Socialsekreteraren vidarebefordrar omgående informationen till personal på boendet som kontaktar mottagningsboendet för att planera överflytt. Socialsekreteraren öppnar en utredning enligt BBIC den dagen barnet befinner sig i kommunen. Socialsekreteraren tillhandahåller personalen på ungdomsboendet BBICplaceringsinformation så att personalen kan gå igenom denna med ungdomen samma dag som denne anlänt till boendet. Personalen på boendet hälsar barnet välkommen och går igenom aktuella rutiner. Socialsekreteraren träffar barnet snarast möjligt tillsammans med god man för att presentera sig och bokar tider för utredningssamtal. Socialsekreteraren faxar ansökan om god man till Överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden tillsätter god man och informerar socialsekreteraren som i sin tur informerar föreståndaren på boendet. Socialsekreteraren skickar remiss för hälsoundersökning tillsammans med BBICanvisningar för läkarundersökning till vårdcentralen i Ystad. God man ombesörjer inskrivning i skola. Socialsekreteraren gör en bedömning gällande vilken form av placering som är lämpligast under utredningstiden. Socialsekreteraren skriver placeringsbeslut och enhetschefen fattar beslut om insats. Utredningsplan upprättas tillsammans med barnet och god man. Vårdplan och genomförandeplan som är aktuella under utredningstiden upprättas och kommuniceras till och godkänns av ungdomen och dess god man. 16

18 Information till utredningen inhämtas genom samtal med barnet och god man. Uppgifter begärs in från till exempel sjukvård och tidigare boende. Information inhämtas även från det beviljade boendet och skolan. Utredningen ska avslutas inom fyra månader och ska då vara kommunicerad till barnet och god man. Om bistånd beviljas ska vårdplan upprättas. I de fall där barnet placeras på ungdomsboendet i Löderup ska kopia av utredning och vårdplan lämnas dit. I andra fall lämnas endast vårdplanen

19 Rutin för hälsoundersökning När ett ensamkommande barn anvisas till Ystads kommun informeras den unge av personal på ungdomsboendet i Löderup att hälsoundersökning av den unge kommer att göras och vilket syftet med denna är. Skulle den unge vara placerad genom annan vårdgivare ansvarar socialsekreteraren för att den unge får informationen. Socialsekreterare skickar remiss samt anvisningar för hälsoundersökning (enligt BBIC) till sjukvården. Personal på ungdomsboendet bistår den unge i att komma till hälsoundersökning. Om den unge inte är placerad på ungdomsboendet ansvarar socialsekreteraren för att den unge kommer till läkarundersökningen. Vid behov närvarar personal eller annan trygg person vid hälsoundersökningen. I fall där det framkommer information under hälsoundersökningen som kan vara av vikt för ungdomsboendet eller annan aktuell vårdgivare att känna till informerar socialsekreteraren om detta

20 Rutin för inhämtande av information från skolan gällande skolgång Socialsekreteraren ansvarar för att barnens/ungdomarnas skolgång följs upp. Informations inhämtas en gång per termin från barnens/ungdomarnas mentorer. Socialsekreteraren ombesörjer att god man och barnet/ungdomen undertecknar medgivande om sekretessgenombrott mellan socialtjänst och skola. Tid bokas för möte med respektive barn/ungdoms mentor. Socialsekreteraren bjuder in barnet/ungdomens kontaktperson till mötet och i de fall där den unge är över 18 år ska även denne erbjudas att delta. Socialsekreteraren skickar konsultationsdokument till mentorn så att denne har möjlighet att förbereda sig inför mötet. Konsultationsdokumentet är utgångspunkt vid mötet och socialsekreteraren tar detta med sig efter mötet. Under mötet ställer socialsekreteraren vid behov kompletterande frågor. Efter mötet sammanfattar socialsekreteraren den information som inhämtats och ger sedan mentorn möjlighet att läsa igenom och godkänna sammanfattningen. Efter att sammanfattningen godkänts ges barnet/den unge och eventuell god man/särskilt förordnad vårdnadshavare möjlighet att ta del av denna vid närmast följande uppföljningsmöte