MayaJuli Rapporter från Yalambojoch i Guatemala

Transkript

1 MayaJuli 2010 Rapporter från Yalambojoch i Guatemala TVINGAS SKRIVA PÅ. Ministern uteblev och myndighetsrepresentanterna hade inget förhandlingsmandat. Därför beslutade byborna att vägra förhandla och i stället skriva en protest till landets president. Representanterna från israeliska storbolaget Solel Boneh och myndigheterna skrev under på att tillfälligt stoppa bygget. FOTO: ALEXANDRA LOONIN Vattenkraft möjlighet till inkomster sidan 2 Effektivt arbete mot korruption sidan 3 Globala skolan på besök sidan 6-7 Många gick på årsmötet sidan 8 Problem med EU-projekt sidan 9 Alexandra mötte Marcela på nytt sidan 10 Nedskärningar på personal sidan 11 Tvingas skriva under 20 hus rivs och flera hektar skog huggs ner i Yalambojoch för jätteprojektet Franja Transversal del Norte en motorväg som skär av Guatemala på bredden. Det israeliska bolaget som vann upphandlingen är sedan tidigare känt i Guatemala för sina bryska arbetsmetoder och i Yalambojoch mötte bolaget hårt motstånd. Detta sedan badande svenska lärare blivit vittne till hur bolaget olovligen börjat skövla skog utanför byn. SIDORNA 4 5 I redaktionen: TORSTEN JANSSON, GITH THÖGERSEN OCH ELIN PETTERSSON

2 Kommentar Vattenkraft framtida inkomstmöjlighet i byn Elva år har gått sedan föreningens revisor, Janos Szemler, reste till Guatemala för att undersöka möjligheten för vatten-kraft i Rio Salchilá. Studien som blev resultatet av en veckas mätningar visade att det mellan källan och bron vid Salchilá fanns potential för ett kraftverk med en kapacitet på ungefär 45 kilowatt. Men satsningen på skogsplanteringen och utbildningen i centret "Niwán Nha" betydde att visionen om självförsörjning med ren energi i Yalambojoch las i malpåse. Genom kooperativa samordningen ASDECOHUE fick skogsföreningen Awum Te förra året kontakt med stiftelsen Fundación Solár i Guatemala City. Sex representanter från byn, civilingenjören Cesar Echeverria och jag själv var i april på studiebesök hos ett kooperativt vattenkraftverk i granndepartementet Quiché. Byrådet godkände sedan enhälligt att Awum Te kunde skriva ett samarbetsavtal med Fundacón Solár om en förstudie kring vattenkraft i Rio Salchilá och Rio Takimelén. FN STÖDJER VATTENKRAFT Fundación Solár har stöd från FN:s utvecklingsfond UNDP i arbetet med förstudierna. Ett tiotal mayabyar i flera departement har anslutit sig. Den tekniska förstudien tar ungefär ett halvår, med regelbundna flödesmätningar under både torrtid och regntid. Därefter ska förstudierna utvärderas. I vårt fall är det dock ingen tvekan om att vattenkraften är möjlig, eftersom Yalambojoch har några av de större vattendragen i projektet. Efter förstudierna planerar Fundación Solár tillsammans med sina samarbetspartners i byarna att presentera vattenkraftsprojekten för internationella givare. Finansieringsmöjligheterna är relativt goda eftersom flera rika länder (bland annat Japan) vill satsa på ren energi i u-länderna som kompensation för egna utsläpp. Som HOPP. Den brusande floden Salchilá kan ge inkomster till byn. FOTO: JOANNA HÜBINETTE gammal miljöaktivist tycker jag att detta är problematiskt, men samtidigt har vår förening inga möjligheter att i Sverige samla in de summor som behövs. Vi kämpar ju idag med att hålla högstadieskolan, förskolan och systugan öppna. STABIL ENERGI I Sverige pågår kampen om de sista orörda älvarna och i Guatemala försöker transnationella bolag lägga beslag på alla för vattenkraft attraktiva floder. Dessa storskaliga projekt leder till omfattande miljökonsekvenser och kränkningar av ursprungsbefolkningens rättigheter. Samtidigt ökar elförbrukningen i Guatemala, där idag hälften av all el produceras i kolkraftverk eller med tung, svavelhaltig olja. Utsläppen leder till tusentals cancerfall. I Yalambojoch vore vattenkraften den billigaste och mest stabila formen för alternativ energi. Solceller och solpaneler ger en mycket högre kostnad per kwh och fungerar dåligt under den långa och dimmiga regntiden. Med styrelsen i Awum Te har jag diskuterat hur mycket energi det är vettigt att ta ut från Rio Salchilá. Idag förbrukar hela byn med ungefär tvåhundra hushåll mindre än hundratusen kwh (kilowattimmar) per år. Ett vattenkraftverk på ungefär 100 kw skulle kunna ge både energi för byn samt möjligheten att sälja el. Med denna storlek utnyttjas mindre än en procent av flodens kapacitet, vilket kan sägas vara ekologisk försvarbart. Överskottet som elförsäljningen från Rio Salchilá kan generera ska enligt stadgarna i Awum Te gå till utbildning och miljöarbete. DYR EL Elen är idag riktigt dyr i Guatemala och ett fåtal bolag har delat upp marknaden mellan sig. I vårt område är det spanska Union Fenosa/DEOC- SA som har monopol på distributionen. Två kronor per kwh är konsumentpriset; väsentligt dyrare än i Sverige och dessutom med ständiga avbrott eftersom de multinationella bolagen inte satsar vinsterna på underhåll och förbättring av nätet. Billig och stabil el från ett eget kooperativt vattenkraftverk skulle förändra situationen. Både sågverket och virkestorken som nu byggs med EUmedel kan drivas med el och nattetid skulle överskottselen kunna nyttjas till att torka kaffe. Energin från vattenkraften kan också nyttjas i små företag, både snickeri och mekaniska verkstäder. Troligen dröjer det dock fyra-fem år innan ett vattenkraftverk kan byggas mycket hårt arbete återstår. Men det är spännande att följa hur kapaciteten ökar i skogsföreningen Awum Te. För några år sedan tvingades jag ofta vara drivande i de flesta projekt, men idag har det lokala kunnandet ökat och jag har mer en rådgivande funktion. PER BYLUND ANDERSEN, KOORDINATÖR 2 MAYA-NYTT JULI 2010

3 Korrupta polischefer och ministrar sparkade Våren i Guatemala kantades av politiska skandaler. President Alvaro Colom sparkade landets polischef och ledningen för narkotikapolisen sedan de misstänkts för knarkhandel och inblandning i mord. Inrikesministern, utbildningsministern och jordbruksministern har också fått gå. När Colom tillträdde i januari 2008 lovade han tuffare tag mot korruptionen. Baltazar Gomez är den fjärde polischefen som avskedas sedan dess. Tillsammans med Nelly Bonilla, narkotikapolisens chef, ska han ha beordrat tio poliser att stjäla 700 kilo kokain och en mängd vapen från knarkgängens lager. Fem av poliserna dog efter att skottlossning utbrutit på brottsplatsen. Sedan tillträdet har Guatemala också hunnit avverka fyra inrikesministrar. En dog i en helikopterolycka och övriga tre avskedades. Den senaste i våras, efter anklagelser om förskingring. Han ska ha anlitat blufföretag som tillverkade bensinkuponger till polisen. 20 miljoner quetzales (ungefär lika mycket i svenska kronor) ska nu ha försvunnit, bland annat till konton i Panamá. AVGICK. Carlos Castresana, före detta ordförande för Cicig. ANKLAGADE PRESIDENTEN Inrikesministerns motattack blev att anklaga presidenten och hans hustru för storskalig korruption. Han vittnade också om att illegala dödspatruller finns inom polisen, något som också har påståtts av en avsatt viceminister. Även utbildningsministern avsattes av korruptionsdomstolen efter att ha vägrat lämna ut uppgifter till en parlamentsledamot om ett av regeringens sociala program. Och jordbruksministern avsattes misstänkt för oegentligheter kring utdelningen av konstgödsel till bönder SPARKADE POLISER FN-kommissionen Cicig, som tillsattes för två och ett halvt år sedan för att bekämpa korruptionen i Guatemala, har hittills lett till att nästan poliser har sparkats (cirka 15 procent av poliskåren) och att 130 högt uppsatta ledare har satts i fängelse. En justitiekansler, tre chefsåklagare och tre medlemmar i justitierådet har sparkats. Guatemala är det enda land i världen där FN utreder organiserad brottslighet inom ett lands styre. Till sin hjälp har Cicig haft poliser och åklagare som reagerat mot den omfattande korruptionen inom de egna yrkesgrupperna. Vi har kommit till en vändpunkt i Guatemala, och vårt arbete har varit möjligt eftersom vi har stöd från en majoritet av befolkningen, sa kommissionens ordförande Carlos Castresana under en presskonferens i FN:s högkvarter. Kommissionen, som tillsattes efter önskemål från guatemalanska myndigheter, anser att mycket mer finns att göra och krävde i april att dess uppdrag skulle utvidgas för att kunna arbeta med att stärka Guatemalas juridiska system. ORDFÖRANDEN AVGICK I början av juni avgick dock den spanske advokaten Castresana från sitt uppdrag som ordförande, i protest mot att Conrado Reyes utsetts till riksåklagare. Castresana menar att Reyes har en historia av korruption och att hans utnämning var resultat av hemliga pakter av kriminella grupper som också ska ha fört en förtalskampanj mot Castresana. Konstitutionsdomstolen har nu upphävt Reyes utnämning. ELIN PETTERSSON Expresident åtalas i USA Guatemalas före detta president Alfonso Portillo har utlämnats till USA, på begäran av amerikanska myndigheter. Han kommer att ställas inför rätta misstänkt för pengatvätt. Utredarna menar att Portillo har tvättat 60 miljoner dollar i amerikanska banker för att sedan placera dem på anhörigas konton i Europa och Bermuda. Även andra regeringsmedlemmar kan ha deltagit i penningtvätten, enligt JULI 2010 Alfonso Portillo tidningen Prensa Libre. De ska ha svindlat statliga pengar, som sedan sattes in hos Citibank och andra stora amerikanska banker. När Portillos presidentperiod, och därmed hans åtalsimmunitet, var slut flydde han år 2005 till Mexiko. Tre år senare skickades han tillbaka till Guatemala. Själv menar han att han är offer för en sammansvärjning. Dubbla naturkatastrofer På kort tid har Guatemala drabbats av två naturkatastrofer. I slutet av maj började vulkanen Pacaya spy ut svart aska. Människor dödades av fallande stenar och flygtrafiken i landet stoppades. Fortfarande i mitten av juni var vulkanen aktiv. Sedan drog ovädret Ágatha in över hela Centralamerika i början av juni, och i Guatemala fick drygt invånare lämna sina hem. Undantagstillstånd rådde i hela landet. I huvudstaden slukades ett helt trevåningshus när marken gav vika. Nästan en halv miljon Ovädret Ágatha i juni. människor påverkades av katastroferna och över skolor och 400 broar skadades. Ingen av katastroferna drabbade dock befolkningen i Yalambojoch där föreningen CNL arbetar. Regeringen har ansökt om lån på 670 miljoner kronor för att reparera skadorna. MAYA-NYTT 3

4 Solel Boneh ett israeliskt Den 362 kilometer långa motorvägen Franja Transversal del Norte byggs just nu i Guatemala rakt i genom Yalambojoch, där föreningen CNL arbetar. Bolaget hamnade genast i konflikt med byarna i området. Beslutet att bygga vägen togs av kongressen i Guatemala år Endast ett bolag lämnade anbud: israeliska Solel Boneh, i Guatemala ökänt för sitt aggressiva arbetssätt. Redan när byggbolaget kom till byn första gången skar det sig. Solel Bonehs caterpillars, lastbilar och stenkrossmaskiner började dyka upp i slutet av januari utan den långa process av miljökonsekvensutredningar, möjlighet till överklaganden, ersättning till markägare och information till allmänheten som krävs enligt lag. På kommunkontoret i Nentón fanns ingen information om den planerade vägen och statliga myndigheter lyste med sin frånvaro. Nere vid korsningen i La Trinidad börja grävskoporna tugga i sig berget och ryktesvis fick byborna höra att Solel Boneh vägrade betala ersättning för marken. De hade också börjat hämta vatten och tvätta sina lastbilar i byarnas vattendrag. I februari kom två av bolagets ingenjörer till Yalambojoch för att försöka förmå byn att underteckna ett avtal som ger dem rätt att bygga vägen på byns mark utan att betala ersättning för den skog som skulle huggas ner. Ingenjörerna uppträdde arrogant och ville inte visa några som helst dokument som stödde deras argument. Dessutom sa de med hänvisning till mig att det fanns manipulatörer i byn... Mötet med Solel Boneh blev en chock för byborna, som hade förväntat sig en ärlig dialog och svar på sina frågor. TRAKASSERADE BYN Därefter började Solel Bonehs trakasserier. De försökte upprepade gånger förmå byborna att skriva under färdiga avtal för där de skulle frånsäga sig rätten till ekonomisk ersättning. Och de fortsatte stjäla vatten från Rio Salchilá. Byarna i området började organisera sig med stöd av flera miljö- och kvinnoorganisationer och katolska kyrkan och få klart för sig att Solel Boneh redan hunnit bryta mot ett flertal lagar. Samtidigt blev några badande svenska lärare på besök i byn vittne till hur bolaget ett par veckor efter mötet hade påbörjat arbetet. Solel Bonehs arbetare hade börjat hugga ner träd på norra sidan av bron vid Salchilá. På några timmar hade Solel Bonehs arbetare huggit OLAGLIGHETER. I strid mot en rad lagar och förordningar har israeliska jektet Franja Transversal del Norte i Yalambojoch. Bolaget försökte få de frånsäger sig sin rätt till ersättning. ner ungefär 400 kvadratmeter naturskog och planterade träd intill floden. Bolagets anställda förklarade att de hade fått order om att hugga ner skog hundra meter in på varje sida om bron. Medan vi pratade med arbetarna dök en lantmätare upp och han kunde bekräfta att han gett ordern, men att han trodde att bolaget hade tillstånd till detta. Jag sa att den ansvarige från företaget omedelbart borde infinna sig i Yalambojoch för att reda ut brottet. Detta har fortfarande inte hänt. FLERA LAGBROTT Både Skogsstyrelsen Inab och vår advokat har rekommenderat oss att polisanmäla Solel Boneh. Bevisen är övertygande och brotten är både mot skogs-lagen, olaga intrång och förstörande av privat egendom. Men med tanke på att ytterst få brott i Guatemala leder till fällande dom (två procent av antalet mord till exempel) och att Solel Bonehs kontakter och ekonomiska resurser skiljer sig från fattiga skogsföreningen Awum Te är vi i illusionernas rike om vi tror på rättvisa. Med stöd av katolska kyrkan i Nentón reste en delegation från byarna till kongressen i Guatemala City den 20 april där kongressledamoten Walter Félix från före detta gerillans politiska parti URNG hade kallat till möte i kongressens fredskommission. Delegationen berättade om Solel Bonehs metoder och kommunikationsministern Guillermo Castillo svarade att den privata egendomsrätten är garanterad och att företagets metoder är otillbörliga. Som ett resultat av mötet kallades Solel Boneh till ett möte i Yalambojoch den 12 maj, där också ministern och generaldirektören för Vägverket skulle delta. Inför detta möte förberedde sig byarnas samordningskommitté väl. Bland annat föreläste advokaten Sergio Vives Scheel om byarnas rättigheter enligt olika lagar och han rekommenderade kraftfullt att markägarna skulle kräva att den ekonomiska ersättningen för exproprierad mark betalas ut innan vägbygget startar. Avskräckande exempel finns i Guatemala. Vid den stora Chixoyvattenkraftsdammen har de flesta markägare fortfarande inte fått kompensation. Dammen byggdes kring Enbart i Yalambojoch kommer ett tjugotal hus att rivas när vägen utvidgas till 25 meters bredd. Vid dagen för mötet hade Solel Bonehs maskiner nått utkanten av byn Chaculá, ungefär tio kilometer från Yalambojoch. Motståndet i byarna hade växt och mötet fick snabbt flyttas från 4 MAYA-NYTT JULI 2010

5 bolags väg i Guatemala Solel Boneh dragit i gång jätteprobyborna att skriva under avtal där FOTO: ALEXANDRA LOONIN Folkets hus till torget för att alla skulle få plats. Med plakat och banderoller kom drygt fyrahundra deltagare från ett trettiotal byar i tre kommuner. Inte i mina vildaste fantasier hade jag kunnat föreställa mig en sådan uppslutning. Många kvinnor och barn deltog och förvandlade mötet till en folkfest med god stämning. Solel Bonehs chefer och myndighetsrepresentanterna blev däremot mycket slokörade. Ministern lyste med sin frånvaro. I denna situation samlades de valda byrepresentanterna inne i Folkets hus och diskuterade i två timmar medan Solel Bonehs chefer fick vänta utanför. Till slut beslutade byarna att detta var ett svek från ministerns sida. Myndighetsrepresentanterna hade inget mandat att förhandla och mötets beslut blev ett memorandum till president Alvaro Colom, att regeringen visar bristande respekt för byarnas berättigade krav och att Solel Boneh omedelbart skulle avbryta arbetet med vägen tills dess att en överenskommelse med markägarna är på plats och alla lagar i samband med vägbygget följs. Först vägrade både Solel Boneh och myndighetsrepresentanterna att skriva under mötesprotokollet, men då mötesledningen klargjorde att alla deltagarna hade gott om tid och kunde stanna kvar JULI 2010 hela natten undertecknade de. I mötesprotokollet beslutades ett nytt möte med ministern den 27 maj, men han dök inte heller då upp. Trots att positionerna är låsta har Solel Boneh fortsatt bygga vägen. NYA MÖTEN Den åttonde juni hölls ett nytt möte i kongressen på initiativ av Walter Félix, som hade kallat kommunikationsministern och generaldirektören för Vägverket. Från byarna kom sju representanter och dessutom deltog miljögruppen Madre Selva och den katolske prästen i kommunen Nentón. Två konkreta resultat blev att en arbetsgrupp med deltagare från kommunikationsministeriet och berörda byar samt prästen, Padre Arnulfo, tillsätts omedelbart för att försöka lösa frågorna om ersättning och Solel Bonehs övergrepp. Ministern Guillermo Castillo och generaldirektören för Vägverket, Byron Pivaral, lovade också att åter kalla chefen för Solel Boneh till ett nytt dialogmöte omkring vägen. Mötet bestämdes till den 15 juni (efter pressläggningen av MayaNytt) och platsen till Aguacate, som är grannby till Yalambojoch. FAKTA Solel Boneh I KULISSERNA INVESTERARE Även om vägen Transversal del Norte inte i sig behöver vara negativ för befolkningen i området är byarna mycket oroliga för vad som kommer sedan. Främst att regeringen ger koncessioner för gruvbrytning i stora dagbrott som leder till förgiftning av mark och vattendrag. Men också för att multinationella bolag mutar in floderna för bygge av vattenkraftverk. I bägge fallen är konsekvensen att ursprungsbefolkningen tvingas maka sig undan. Att vägen byggs utan att regeringen har samrått med befolkningen (huvudsakligen mayaindianer) i området är ett brott både mot Guatemalas grundlag och internationella konventioner om ursprungsbefolkningars rättigheter som Guatemala har undertecknat. Jag hoppas fortfarande på en förhandlingslösning med Solel Boneh. Men ett villkor måste vara att bolaget först offentligt beklagar att de huggit ner privat skog och att de betalar kompensation för detta till skogsföreningen Awum Te i Yalambojoch. PER BYLUND ANDERSEN Fotnot: Styrelsen i CNL reagerade starkt på rapporterna från byn och bedömde att det fanns en hotbild mot Per. Trakasserier och till och med mord på människorättsaktivister har ökat i Guatemala. Därför skrev styrelsen brev till UD, svenska ambassaden och Forum syd där man informerade om situationen och uppmanade institutionerna att vara vaksamma. FAKTA Nya vägen Megaprojektet Franja Transversal del Norte (Det tvärgående bandet i norr) är en motorväg tvärsöver Guatemala, från Livingston på Atlantkusten i öst till den Mexikanska gränsen i väst. Vägen kommer att bli 362 kilometer lång, korsa fyra län och sluta i Finca Trinidad i Yalambojochs kommun Nentón. Cirka 200 byar finns utmed vägen. President Alvaro Colom menar att vägen kommer att gynna mer än en halv miljon människor, men flera folkrörelser försökte få honom att stoppa den. I november förra året invigde han projektet hade kränkningarna av mänskliga rättigheter i inbördeskrigets Guatemala blivit så grova att USA:s president Jimmy Carter införde vapenembargo mot militärdiktaturen. Snabbt kom tomrummet att fyllas av israeliska vapenhandlare och militära rådgivare. Solel Boneh etablerade sig inom byggbranschen och upplät frikostigt sina installationer för tillfälliga armébaser. Under krigsåren utvecklade företaget ett nära samarbete, både med de rikaste familjerna i Guatemala och med statsmakten. Idag är Solel Boneh det största entrepenadföretaget i Guatemala. Solel Boneh grundades 1921 som ett kooperativ och är Israels äldsta byggbolag. Sedan dess har de byggt broar, flygfält, brittiska militärbaser, israeliska bosättningar och vägspärrar på Västbanken och en rad militära projekt i främst Afrika, Östeuropa och Latinamerika. Solel Boneh är ett dotterbolag till Housing & Construction (Shikun & Binui på hebreiska). MAYA-NYTT 5

6 Hisnande färd genom färger, ljud och smaker Efter en heldag på lastbilsflak anländer Globala skolans delegation till Yalambojoch den 6 mars 30 personer från Timrå, Boden, Sundsvall, Umeå och Sébaco (Nicaragua). Tidig morgon. Dimman lägger ett mjukt täcke över hustaken. Sällskapet med lärare och elever från Globala skolan står och väntar i det lätta, duniga regnet på att få gå till sina hus i byn. En liten kvinna böjer lätt på huvudet till välkommen. Hon tar en av våra ryggsäckar, vänder sig om och på lätta snabba fötter visar hon vägen. Vi viker av från den stora byvägen, går över några gårdstun. Höns, hundar och barn nickar till hälsning och ger oss plats att passera. Grönskan omsluter oss det klänger, spritter och blommar, även om marken under våra fötter är torr. Vid nästa gårdstun visar kvinnan mot ett lågt hus med rejäla plank och plåttak. Vi får böja huvudet för att komma in och där, i kokhusets rök, är hela familjen samlad. Ingen presenterar sig, men alla nickar lätt och verkar glada och framförallt nyfikna. Det blir svagt kaffe med mycket socker, bönor och ägg, tortillas, många tortillas. Inga frågor från familjen, men vi halar fram vårt spanska lexikon och börjar våra försök att förstå och systematisera den nya verklighet vi befinner oss i. Det blir många frågor, många missförstånd, många skratt och tårar. POPULÄRT. Bosse Hellström höll i bespisningen vid en av utflykterna. FOTO: JOANNA HÜBINETTE 6 INVIGNING. Barnen i förskolan välkomnade Globala skolans deltagare till byn. Vi möter ett försynt folk, mest kvinnor, som varje dag ger liv åt elden, raspar den torkade majsen till tortillan, snyter sina barn och ser till att de har rena kläder till skolan. Ett liv i samklang med naturen, men också en kamp för överlevnad. Naturen är rik, men förråden är få. Det kostar att samla och spara, när man inte har nog för dagen som ligger framför. KONFLIKT VID FLODEN Floden Salchilá bjuder oss många upplevelser. Vi går ner längs bergsidan, möter floden, vi vadar genom den och får så kasta våra vita varma kroppar i det rena kalla vattnet vid vattenfallet. Snart ger oss dock floden hicka. När vi kommer upp på vägen igen står där en pumpbil och några män framför oss. Byns flod blir en källa till konflikt och vi står som åskådare till ett drama med många bottnar. Det israeliska företaget Solel Boneh ska bygga flerfilig motorväg genom byn och behöver nu vatten och någonstans att rengöra sina lastbilar. Byrådet står enigt och striden pågår ännu. BESÖK i LAGUNEN Vi får besöka en förtrollande plats: lagunen Yolnajab. Vi följer en slingrande väg, en åsna och tre snabbfotade ungdomar på den tre timmar långa vandringen SAMLING. Den svenska lärargruppen fick inf nedåt, genom regnskog, bananplantage och majsfält. Vi ser män med machetes längs de branta sluttningarna, möter mulor med tunga säckar på ryggen och vi passerar de små övernattningshyddorna. Vi vandrar längs en flod och så, där mellan de överväxta träden, ser vi det grönturkosa vattnet skymta. Vi är framme vid några enkla stugor med kokhus och grönklädda berg som myndigt vakar runt en alldeles blå, blågrön lagun. Solen glittrar och leker i vattenspegeln. Kan det vara verkligt det vi ser? Ett snabbt klädombyte och vi testar. Vi dyker ner i vattnet och njuter. SOVER MED LOPPORNA Middag består av tomatsås på burk, pasta och jordnötter. Himmelskt. Natten sänker sig och elden knastrar. Ramon berättar om livet som gerillasoldat i Nicaragua. Mäktigt och ofattbart. Så tystnar orden och vi tar oss längs den lilla MAYA-NYTT JULI 2010

7 ormation om de olika verksamheterna i byns centrum Niwan Nha. FOTO: BOSSE HELLSTRÖM stigen, ut i skogen. Vi sätter oss tysta, nära varandra och släcker lamporna. Tystnaden och mörkret omsluter en. Öronen hör plötsligt annorlunda saker och ögonen vilar. Det känns gott i hjärtat och vi lämnar skogen, fridsamma. Vi sover med lopporna och en och annan råtta. De guatemalanska ungdomarna som varit våra guider njuter av friheten vid sjön. Skratten ekar mellan bergen tills morgon gryr. Varje dag går vi upp till skolan på kullen. Nu har den bokfri vecka, vilket innebär att dagarna fylls med workshops, uteaktiviteter, film och föreläsningar. Och vi får JULI 2010 UPPVISNING. Nicaraguanska Milagro underhöll. vara med. Vi diskuterar, gestaltar och förmedlar tankar och funderingar kring jämställdhet, självkänsla och medbestämmande. Skolans pedagogiska inspiratör Colocha driver oss framåt med en passion för den lilla individen, för den lilla individens rätt till drömmar, visioner och frihet. Vi skrattar, vi rodnar, gråter och leker tillsammans. Vi kanske inte delar språk, vi delar inte kultur, men vi delar livet för ett ögonblick. JOANNA HÜBINETTE Sandenskolan Boden FAKTA Den globala skolan Den globala skolan är ett statligt program för lärande om globala frågor och hållbar utveckling. Årets resa med Globala skolan till Guatemala var den fjärde sedan 2003 och sista resan med Bosse Hellström som ledare. Bosse har nu återgått till sin tjänst på Lars Kagg-gymnasiet i Kalmar. Vår förenings samarbete med Globala skolan fortsätter dock och nästa resa till Guatemala blir i mars 2011 med Johanna Lund från Stockholm som ledare och med deltagande av lärare, rektorer och skolpolitiker från Stockholm och Mälardalen. Troligen finns även möjligheter att åter bjuda in en mindre grupp elever och lärare från Matagalpa-provinsen i Nicaragua. Samarbetet med Nicaragua har betytt mycket för vårt utbildningscenter. MAYA-NYTT 7

8 Välbesökt årsmöte på Sommarro Drygt fyra år har gått sedan den nybyggda högstadieskolan i Yalambojoch tog emot de första eleverna. Och resultaten är glädjande, berättade föreningens koordinatör Per Bylund Andersen under årsmötet på Sommarro den 30 maj. Tio elever pluggar nu utanför byn där de går yrkesinriktade linjer. En ska bli skogsmästare, en ekonom, ett par läser till sjuksköterskor och några till lärare. För första gången hölls årsmötet utanför Loddby där föreningen Colchaj Nac Luum tidigare hade sina lokaler. Nu var det medlemmar i Enköping som stod för värdskapet. Inramningen var bästa tänkbara: klarblå himmel och Mälarnas glittrande vatten inpå knuten, skir försommargrönska och kylen laddad med allehanda hemlagade pajer, sallader och annat godis. Och rekordstort deltagande 32 personer hade letat sig ut till Sommarro, som ligger några stenkast från Bredsandsbadet, en halvmil utanför Enköping. SMÅSKALIG VATTENKRAFT Föreningens koordinatör Per Bylund Andersen, som startade hjälparbetet i Mexiko 1982 tillsammans med sin dåvarande hustru Aura, hade nyligen anlänt till Sverige för en välbehövlig långsemester. Han redogjorde för de viktigaste händelserna under det gångna året och blickade även framåt. Vårt arbete med skogsprojektet TROGEN MEDLEM. Birgit Wiger Angner, 93 år, tog sin gamla välskötta BMW och gasade iväg från hemmet i Uppsala till årsmötet på Sommarro. fungerar bra. Växthuset som vi fick bidrag till från Hannells stiftelse är nästan klart, och de träd vi började plantera ut för drygt tio år sedan ska nu gallras träd ska bort. Det planterade området är 103 hektar stort och ligger på mark som föreningen köpte åt byn En annan viktig utvecklingsplan är vattenkraften. Genom byns marker rinner floden Salchilá som i sitt flöde har PER HAR ORDET. Föreningens koordinatör i byn Yalambojoch, Per Bylund Andersen, redogör för verksamheten inför deltagarna i det välbesökta årsmötet. FOTO: TORSTEN JANSSON mycket outnyttjad energi. Energi som föreningen vill ta del av i ett småskaligt och miljövänligt kraftverk. Men det finns ett hot mot de planerna. Privata finansiärer kan komma och knacka på dörren och begära att få marken exproprierad för storskalig vattenkraft, varnade Per. Innan de goda pajerna dukades fram valdes en ny styrelse för kommande verksamhetsår. Särskilt ny blev den dock inte, eftersom det blev omval på samtliga poster. Men en ny ordinarie ledamot valdes in: Tor Petersson från Kalmar. Han besökte Yalambojoch för några år sedan och fick då en inblick i bybornas levnadsvillkor. TORSTEN JANSSON FAKTA Den nya styrelsen i CNL Ordförande: Börje Rehnström Kassör: Jan Angner Ledamöter: Torsten Jansson (redaktör för MayaNytt), Malin Linné (fadderansvarig), Kristina Bylund Andersen, Robin Stjernfelt och Tor Petersson. Suppleant: Ulla Åmand. Valberedning: Rolf Johansson och Leif Lindeqvist Förtroendevald revisor: Janos Szemler Revisorssuppleant: Anna Calo Auktoriserad revisor: Hans Åkervall (KPMG) 8 MAYA-NYTT JULI 2010

9 Uthålligt samarbete Det som började med ett litet bidrag 1996 har med åren vuxit till ett omfattande stöd för kultur och utbildning i Yalambojoch. Sedan Leif Johansson och Ulla Andersson besiktade grunden till kursgården våren 1997 har deras organisation, Brödet & Fiskarna, satsat över en miljon kronor i byn. Och i år bidrar Brödet & Fiskarna med ytterligare kronor för underhåll och förbättringar av det som byggts upp. Brödet & Fiskarna, med secondhandbutiker i Enköping och Västerås, är föreningen Colchaj Nac Luums störste, enskilde biståndsgivare. Organisationen har bekostat uppbyggnaden av kursgården och Folkets hus i byns kultur- och utbildningscentrum. Därutöver har de skänkt pengar till en rad mindre projekt, som att utrusta lärarbostaden och dess sovsal för gästande kursdeltagare. Nya entrén till högstadieskolan har också bekostats av Brödet & Fiskarna, liksom den utrustning som nu används av film- och teatergrupperna i Folkets hus. Det senaste bidraget, kronor, är öronmärkt för underhåll och förbättringar på en rad områden i kulturcentret. Köket i kursgården får ny gasolspis och rostfri diskbänk, samt kylskåp och frys. Lärarhuset får ny tvättmaskin och VÅREN Leif Johansson och Ulla Andersson från Brödet & Fiskarna i Enköping i den husgrund som sedan många år är en livaktig kursgård. Här hålls barnmorskekurser, kurser om Guatemalas grundlag och mycket annat. Lokalen är också mötesplats för både politiska och opolitiska möten. sovsalen nytt innertak, som ska bidra till en lite behagligare temperatur under de råkalla vintermånaderna. NYA TOALETTER Pengarna ska även räcka till en reservvattentank på 2,5 kubikmeter och en ny vattenledning. Detta för att säkra vattentillgången i Kulturcentret. Kursgården får också en tillbyggnad som ska rymma tre kombinerade toa- FOTO:TORSTEN JANSSON lett- och badrum. Kostnaden för alla åtgärder på det här området beräknas uppgå till kronor. Av detta är kronor EU-bidrag, och resterande kronor är föreningen Colchaj Nac Luums egeninsats i projektet, vilket motsvarar det belopp Brödet & Fiskarna bidragit med. TORSTEN JANSSON EU-projekt sinkas av byråkrati Bygget av snickeri och hus för sågverket inleddes först i januari och har kantats av problem. Den kontrakterade muraren ville inte betala överenskomna löner till byns murare. Bygget av nya sågverket har stoppats upp. FOTO: BOSSE HELLSTRÖM Företaget Globaltech, som vann upphandlingen, kontrakterade en murare från Quetzaltenango, Don Estuardo. Han kontrakterade lokala murare i Yalambojoch, men ville inte betala överenskomna löner eller övertidsersättning. Resultatet blev att alla murare från Yalambojoch sa upp sig. Efter att jag ingripit fick de dock ut sina tillgodohavanden. Därefter hämtade Don Estuardo murare från hemstaden som snabbade på jobbet med resultatet att putsen på de halvfärdiga byggnaderna redan börjat lossna... I mars stoppade Globaltech allt arbete eftersom de inte fått betalt. EU-bidraget hade hamnat i en byråkratisk labyrint på finansministeriet. Nu hoppas vi att arbetet återupptas efter midsommar, men är luttrade. Med det andra projektet, satsningen på ekoturism till centret, är situationen mer kritisk. Bidraget på quetzales skulle utbetalas direkt till skogsföreningen Awum Te i Yalambojoch i november. Nästa besked var att pengarna skulle komma i februari och då jag senast ringde kontoret i april blev beskedet att kring den 15 maj skulle det troligen bli ett informationsmöte för alla de ungefär 35 lokala föreningar som beviljats bidrag. På mötet skulle man berätta om procedurerna för utbetalning. Mötet genomfördes aldrig. I stället har vi nu informerats om att projekttiden på sex månader har gått ut och eftersom skogsföreningen Awum Te inte ansökt om förlängning av den tiden annulleras bidraget. Hårresande anser jag eftersom EU-kontoret (PDRL) inte kunnat betala ut de beviljade bidragen under den godkända projekttiden i kontrakten. Detta borde ha gett en automatisk förlängning av projekttiden med ytterligare sex månader så att de lokala föreningarna på landsbygden skulle ha en rimlig chans att genomföra dessa. Från Sverige har jag skrivit ett skarpt formulerat mejl till en av cheferna på PDRL, men frågan är om hur hälsosamt det är för mig att protestera? PER BYLUND ANDERSEN JULI 2010 MAYA-NYTT 9

10 Fadderder Återträffen med Marcela Första gången jag var i Yalambojoch var under en klassresa med Räddningsgymnasiet De tio dagarna i byn och mötet med mitt fadderbarn resulterade i hysterisk gråt och fantastiska lyckorus. I tre år har jag väntat på att få gå dessa stigar igen och så går jag vilse. På dålig spanska frågar jag en liten flicka om hjälp. Hon leder mig blygt över majsfält och stenstigar tills jag till slut går runt husknuten och överraskar familjen som står samlade på tomten. Marcela är tolv år nu och lika vuxen som jag minns henne. De tre småbröderna har växt sig längre men mamman tycks mig mindre. Pappan är, precis som under mitt första besök, i Mexiko. Nu går Marcela i tredje klass och har en rosa ryggsäck, besvärliga klasskompisar (killar) och bestämd uppfattning om vilka kläder som är acceptabla och inte. ÅTERTRÄFF. Alexandra Loonin tillsammans med fadderbarnet Marcela Lucas Mauricio och mamman Catarina. FOTO: JOHANNA DREJARE KÄNNER SIG NÄRA Rutinerna blir desamma som då. Om eftermiddagarna leker vi på gården tills mörkret faller och jag går hem till centrets rum på kullen. Allt är som då men ändå inte. Pusslet har ersatts av en röd plastboll men vi skrattar fortfarande åt sådant vi inte förstår och håller händer, kittlas, sjunger, flätar hår. För tre år sedan förstod jag ingenting men nu kan jag ställa frågor och ibland förstå svaren. Min vän jag är här med översätter resten och för första gången har jag riktiga konversationer med Marcela och hennes familj. Ett par dagar i veckan lagar vi mat på kullen och bär med oss ner för att äta tillsammans. De bjuder på tortillas och visar mig hur de görs. Skrattar när jag misslyckas och berömmer när jag lär mig. Släktingar kommer på besök och jag känner mig nära. En dag tar Marcela mitt lilla skrivblock och skriver Alex Sandra jag tycker om dig av hela min själ, hela mitt hjärta och hela mitt medvetande. Jag känner mig närmre. En annan dag åker mamman med två av pojkarna till mormodern i grannbyn. Kvar blir Marcela och sjuårige Diego. Vi spelar kort men pausar då Marcela tittar till middagselden. Vi spelar kula men tar uppehåll då Diego matar hönsen och håller hunden ute ur köket. Då jag förlorat alla mina kulor sjunger vi Imse vimse spindel på två språk de på spanska, jag på svenska. Efteråt ligger Marcela vilad mot mina armar och tittar upp med en fråga jag bävat för. Hon undrar om jag har pengar. Jag svarar att jag inte har några på mig (sant) och hon kallar mig lögnare eftersom jag har pengar på mitt rum (sant). Jag försöker förklara utan att lyckas och går hem med skavsår i hjärtat medan mitt fadderbarn gäspande plockar ner kläder från tvättlinan. Pengafrågan är inte ny. Dagen innan knackade hon på vårt rum klockan sju på morgonen för att be om hundra quetzales. Jag fann inget bra svar på frågan och vet inte heller om det finns något. I längden gynnar det ju varken deras familj eller någon annan om jag ger pengar i hand. Skapar snarare en tro och förhoppning om att nästa fadder eller turist ska göra detsamma. Det som hjälper är att pengarna jag skickar varje månad går till förskolan och systugan. Att de verkar för utbildning och en plats där barnen får vara utanför hemmet. Men trots att jag vet detta och att jag dagligen ser bevis på den nytta som pengarna gör under mitt arbete kring centret så är inte synen av flickan som plockar in tvätt i skymningen lättare att ta in. Gör det det till verklighet? I så fall är det en verklighet i vilken det är mycket enklare att vara fadder på avstånd. En verklighet där det blir svårare och svårare ju närmre man kommer och där man till slut ifrågasätter huruvida ens fadderskap gör mer skada än nytta. Nytta för det stora hela, ja, men skada för hon som varken går i förskola eller sygrupp och hoppas på en räddare jag inte kan vara. Och allt handlar om min egen egoistiska förhoppning om att Marcela ska se mig både som den jämlike jag vill vara och samtidigt bli glad för det jag kan ge min tid, lite kläder och en marknadsdag i Gracias A Dios. Men i själva verket tycks hon alltmer ledsen ju mer tid jag ger och jag förstår henne. Tiden illustrerar både de pengar jag har och de jag inte ger. FULT OCH VACKERT Det är svårt för mig att identifiera mig som någon med pengar. I mitt sammanhang, min kultur, förhåller det sig snarare tvärtom. Men i det här sammanhanget och i Marcelas ögon har jag ett överflöd och det är den insikten som gör henne ledsen och kontakten svår. Sammanfattningsvis är det personliga fadderskapet både fult och vackert. Det är det som gör att jag vill återvända till Yalambojoch och det som gör att jag tvekar. Det tar mig till Marcela men skiljer oss samtidigt åt. ALEXANDRA LOONIN 10 MAYA-NYTT JULI 2010

11 Personalminskningar i byn Den guatemalanska valutan quetzalen har under det senaste året stärkts i förhållande till den svenska kronan. Det betyder att vi får mindre för våra insamlade biståndskronor. Vi har minskat på fastighetsunderhållet i centret Niwán Nha, men också tvingats till kraftiga nedskärningar i själva verksamheten under året. I systugan startade vi, trots stort intresse från unga kvinnor i Yalambojoch, inte någon ny kurs i tillverkning av folkdräkten huipil. Kursledaren Juana har fått gå från heltid till halvtid och jobbar nu endast på eftermiddagar med en grupp på ungefär fyrtio flickor i åldrarna 6 14 år. I förskolan jobbar Angelina, Margarita, Francisca och Julia tre dagar i veckan. Så nu har vi enbart 2,4 heltidstjänster i förskolan. Detta med 54 inskrivna barn (femåringarna går på förmiddagen och fyraåringarna på eftermiddagen). Felipe som arbetar med plantskolan och koordinerar skogsarbetet har också fått minskad arbetstid, från heltid till fyra dagar per vecka. Informationsturné till hösten Kring den 15 oktober kommer vår volontär Per Bylund Andersen till Sverige för att under två månader berätta om föreningens verksamhet i Guatemala. Troligen kommer även Juana, ledare för flickornas fritidshem i Yalambojoch. Främst vill de besöka de skolor som stödjer arbetet i Yalambojoch genom dagsverken, basarer, sponsorlopp och konserter. Men de hoppas även kunna föreläsa och visa bilder på bibliotek och i föreningar. Ni som är intresserade av att arrangera möten eller skolinformation kan kontakta Per via mejl: per@cnl.nu. Bidrag till förskolans luncher Ett bidrag på kronor från Röda korset i Ljungbyhed räckte till skollunch för 70 barn i tre månader i Yalambojochs förskola Arco Iris. Två dagar i veckan fick barnen välling och bulle och två dagar fick de lagad mat. Många barn får inte i sig tillräckligt med näring hemma och skolmåltiderna är därför viktiga för barnens hälsa och utveckling. Förskolan startades 1997 och cirka 90 procent av barnen mellan fyra och sex år deltar. Bidrag från svenska skolor Under våren har föreningen CNL fått många fina bidrag från svenska skolelever: Borgmästarehagsskolan i Nyköping fick in kronor öronmärkta till inköp av snickeriverktyg på sitt Operation dagsverke. Verktygen används till det snickeri som just nu byggs med EU-medel. I EU-projektet ingår inköp av större maskiner men inga mindre handverktyg som hammare, stämjärn och dylikt. Inte heller hyvelbänkar, lagerhyllor eller skåp där verktygen kan förvaras. Sandenskolan i Boden fick på sitt dagsverke in drygt kronor, som delas lika mellan driftskostnader (mest löner) till högstadieskolan i Yalambojoch och färdigställande av växthus i plantskolan. I mars hade Sandenskolan en mindre insamling och lärarna överlämnade 250 dollar till skogsföreningen Awum Te i Yalambojoch. I Sundsvall har Skönsmons skola haft sitt traditionella sponsorlopp. Intäkterna går till driften av högstadieskolan i Yalambojoch. Victor Rydbergsgymnasiet i Stockholm har under flera år arrangerat konserter till förmån för vår verksamhet. I år blev överskottet kronor. För första gången har vi fått bidrag från Lindeparkens gymnasiesärskola i Stockholm, detta efter att flera lärare på skolan deltog i Globala skolans Guatemalaresa Lindeparken fick in kronor som går till förskolan i byn. STÖD VÅRT ARBETE I GUATEMALA Plusgiro Det här är föreningen Colchaj Nac Luum Föreningen Colchaj Nac Luum bildades Då hade föreningens volontär Per Bylund Andersen och hans dåvarande hustru Aura Andersen redan arbetat med flyktingar från byn Yalambojoch i Guatemala sedan 1982 då de av en slump stött på dem i ett regnigt Mexiko, dit byborna hade flytt undan massakrerna i inbördeskrigets Guatemala. När så en förening formellt skapades fick den namnet Colchaj Nac Luum, som betyder Jord och frihet på Yalambojochbornas språk chuj. Det var också namnet på den första ranch som Per och Aura med hjälp från svenskar lyckades köpa åt flyktingarna i Mexiko. När inbördeskriget började ta slut och allt fler flyktingar återvände till hembyn Yalambojoch flyttade även föreningens arbete över till den guatemalanska sidan. De drygt 550 medlemmarna och bidragsgivarna finns i hela Sverige, men föreningen saknar egna lokaler. JULI 2010 Styrelsen och tidningen MayaNytts redaktion arbetar ideellt. Bara några få procent av de gåvor vi får från privatpersoner, skolbarn och organisationer går till annat än solidaritetsarbetet (administration och liknande). 289 svenskar har i dag ett fadderbarn i Yalambojoch. Pengarna som faddrarna skickar kommer alla barn till godo, medan små presenter kan skickas direkt till fadderbarnet. Telefon Mejl VÅR POSTBOX Ange barnets namn Apartado Postal # 4 Huehuetenango GUATEMALA Vill du ha ett fadderbarn i Yalambojoch? Då kan du fylla i den här talongen och skicka in den till föreningens fadderansvarige Malin Linné, Hilleshögsvägen SVARTSJÖ. E-post: malin.linne@hotmail.com Namn Adress MAYA-NYTT11

12 AVS: Föreningen Colchaj Nac Luum Alkärrsgatan NORRKÖPING EKONOMIN Redovisning för helåret 2009, samt budget för 2010 så som den antogs vid årsmötet 30 maj 2010 Utfall Budget IN Medlemsavgifter Bidrag fadder skolor övriga Övriga intäkter Projekt UT Volontärslöner Lokalkostnader Avskrivningar Administrationskostnader Telefonkostnader Informationskostnader Volontärskostnader Bistånd Guatemala Projekt VINST/FÖRLUST för perioden: BPortot betalt Projekt 2009 avser Hannells skogsprojekt som avslutades Projekt 2010 avser egeninsats från Brödet & Fiskarna till ett EUprojekt i Yalam. Lokalen i Loddby lämnade vi 31 maj En ersättning för att lokalen sades upp gav kronor. Denna summa bokförs i sin helhet 2009, vilket förbättrar resultatet. Underskotten från balanseras. JAN ANGNER, kassör 12 MAYA-NYTT ORDFÖRANDE: BÖRJE REHNSTRÖM Älvbrovägen 116, Avesta Tel: , mobil: E-post: borje.rehnstrom@edu.avesta.se KASSÖR: JAN ANGNER Alkärrsgatan 24, Norrköping Tel och fax: , mobil: E-post: jan1@angner.com LEDAMÖTER: TORSTEN JANSSON (Redaktör för MayaNytt) Västerviksgatan 14, Enköping Tel: mobil: E-post: torsten_jansson@hotmail.com ROBIN STJERNFELT Lotterivägen 11, Hägersten Tel: , mobil: E-post: robin_stjernfelt@hotmail.com MALIN LINNÉ (Fadderansvarig) Hilleshögsvägen 64, Svartsjö Tel: E-post: malin.linne@hotmail.com KRISTINA BYLUND ANDERSSON Flemingsgatan1, Norrköping Tel: E-post: kristina-8@live.se Styrelse och funktionärer TOR PETERSSON S:t Johannesgatan 19, rum Uppsala Mobil: E-post: torix01@spray.se SUPPLEANT: ULLA ÅMAND Lindhem, Hedared Tel: , mobil: E-post: uamand@yahoo.se REVISORER: HANS ÅKERVALL Prästgården Häradshammar, Östra Husby Tel: , mobil: E-post: hans.akervall@kpmg.se JANOS SZEMLER Hagvägen 5, Åby Tel: E-post: j.szemler@telia.com REVISORERSUPPLEANT: ANNA CALO Tallrisvägen 17 R, Örebro Tel: mobil: E-post: anna.calo@orebro.se KOORDINATÖR: PER BYLUND ANDERSEN Apartado postal #4, Huehuetenango, Guatemala E-post: per@cnl.nu eller awumte@yahoo.es FÖRENINGENS HEMSIDA JULI 2010