Revansch! CHEF FICK LYX- BIL PO-SKÅNE FÅR KRITIK. trott.» SIDAN 6. Che Guevara SIDAN 9. stöttar andra SIDAN 20

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revansch! CHEF FICK LYX- BIL PO-SKÅNE FÅR KRITIK. trott.» SIDAN 6. Che Guevara SIDAN 9. stöttar andra SIDAN 20"

Transkript

1 Revansch! 5/2010 Årgång 30 Utges av Riksförbundet för social och mental hälsa 30 ÅR 2010 CHEF FICK LYX- BIL PO-SKÅNE FÅR KRITIK ARVID LAGERCRANTZ:»Det var faktiskt lite pinsamt när jag upptäckte att jag varit sjukare än vad jag trott.» SIDAN 6 Ledare: I skuggan av stupstocken SIDAN 2 Den svenska psykiatrins Che Guevara SIDAN 9 Ett maskrosbarn som stöttar andra SIDAN 20

2 LEDARE I skuggan av stupstocken! utanförskapet ökar i Sverige. Enligt en uträkning gjord av det största regeringspartiet, Moderaterna, var personer i utanförskap vid tiden för valet Motsvarande siffra var personer när vi gick till valurnorna Det vill säga en ökning med personer. Siffror och statistik kan stundtals vara en riktigt roande läsning. Men är det människor som flyttas runt som brickor på ett spelbord när statistiken redovisas är det enbart oroande. De senaste åren har vi tvingats konstatera att folk allt oftare reduceras till enbart kalla, livlösa siffror utan något människovärde. Är det värdigt en välfärdsstat? Valet 2010 kom, i mångt och mycket, att bli en så kallad plånboksfråga och då framför allt med diskussioner om de så kallade jobbskatteavdragen som den sittande regeringen genomfört i parti och minut. Alltför lite kom det att handla om dem som befinner sig på samhällets botten. De som tvingas leva på så lite som 223 kronor per dag. Det är personer som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och inte uppfyller villkoren för att få ersättning från a-kassan som får denna summa, den lägsta garanterade aktivitetsersättningen. det finns tusentals människor som alltså inte får mer än så, det vill säga 223 kronor. Givetvis kommer det att innebära att de tvingas gå till socialen och tigga om pengar. Är det värdigt en välfärdsstat? De här är människor som ofta är i ett mycket dåligt skick. Trots det har de flyttats över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen för att prövas mot arbetsmarknaden. Vi har fått flera rapporter i media om till exempel svårt cancersjuka, med kort tid kvar att leva, som tvingats söka jobb. Det finns också många medlemmar inom RSMH och andra brukarorganisationer som blivit av med sina sjukersätt- Stupstocken väntar på tiotusentals människor de närmast kommande åren. 2 Revansch 3 4/2010

3 REDAKTÖREN HAR ORDET ningar och förts över från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen. Många har inte orkat med detta faktum och valt att avsluta sina liv. Är det värdigt en välfärdsstat? Försäkringskassans uppgifter visar att under 2010 kommer personer att bli utförsäkrade. Av dem beräknas cirka ha en psykiatrisk diagnos. I den gruppen finns det många som kommer att tvingas leva på bara 223 kronor per dag och sedan förlita sig på bistånd från socialförvaltningen för att ens komma upp till existensminimum. För hela mandatperioden är Försäkringskassans egen prognos att cirka personer kommer att bli utförsäkrade. De röd-gröna hade lovat att avskaffa stupstocken, som de valt att kalla de här åtgärderna för, om det blivit ett makskifte. Nu blir, med all säkerhet, stupstocken kvar och vi, inom RSMH, tillhör dem som ständigt tvingas leva i dess mörka skugga. Är det värdigt en välfärdsstat? Givetvis inte! vi uppmanar regeringen att tänka om! Se över sjukförsäkringssystemet och gör det nu! Allt annat är ovärdigt en välfärdsstat! Östen Hannmyhr Chefredaktör, Revansch Jan-Olof Forsén Förbundsordförande, RSMH De främlingsfientliga partierna Sverige var ett av de första länderna som ratificerade FN:s konvention om barnets rättigheter. Det gjordes redan Men frågan är när Sverige ska börja leva efter ordalydelsen i barnkonventionen på allvar? Artikel 2 i konventionen slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den. Och artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. En fråga som jag hade hoppats skulle diskuteras i slutdebatterna inför valet var det som hände bara några dagar innan valdagen. Då utvisades nämligen en tjetjensk kvinna med sina tre barn till Ryssland, efter fem år i Sverige. Och hennes man, som är pappa till de två yngsta barnen, ska utvisas till Elfenbenskusten som han kommer ifrån, efter sex år i Sverige. Kan någon förklara för mig hur man kan påstå att barnen i den här familjen behandlats på ett sådant sätt att de har samma rättigheter och lika värde som alla andra barn i Sverige? Förklara då också hur de här barnens bästa har kommit i första rummet vid en åtgärd som berör dem på ett så allvarligt sätt att deras pappa i fortsättningen kommer att befinna sig i en helt annan världsdel? Varför var inte den här frågan tillräckligt viktig att debatteras inför valet? Är inte tjetjener och ivorianer lika mycket värda som vi andra, infödda svenskar? Kan det vara så att vi inte bara har ett främlingsfientligt parti, Sverigedemokraterna, i riksdagen efter valet 2010? Kan det vara så illa att vi faktiskt har åtta stycken av samma skrot och korn Förhoppningsvis har jag fel. Men då kräver jag bevis för att ni, de folkvalda, står upp för de mänskliga rättigheterna! Se till att barnkonventionens alla artiklar efterlevs fullt ut i fortsättningen! Och givetvis måste de här tre barnen och deras mamma få komma tillbaka, återförenas med pappan och leva som en hel familj här i Sverige! Östen Hannmyhr I det här numret av Revansch möter du den kände journalisten ARVID LAGERCRANTZ som berättar om sitt liv i en nyutkommen memoarbok. Den svenska psykiatrins Che Guevara, FILIPE COSTA, brukarinflytandesamordnaren LOTTA KLASÉN och maskrosbarnet THERÉSE ERIKSSON är andra medverkande. Det blir premiär för en ny kulturdel, TILL SIST, i tidningen med en krönika, bokrecension, dikter och ett kåseri denna gång. Men allra först, på nästa uppslag, kan du läsa om turerna kring en sex år gammal bil av märket JAGUAR och vad den ställt till med. REVANSCH 5/2010 3

4 AKTUELLT KÖPTE LYXBIL till verksamhetschefen PO-Skåne får kritik Det är en bil av märket Jaguar som rört upp känslorna i Skåne. Bilen på bilden är en Jaguar XK, hämtad från wikipedia, och inte den specifika bil som artikeln handlar om. NÄR STYRELSEN för PO-Skåne, Personligt ombud i Skåne, beslutade att köpa in en tjänstebil till verksamhetschefen Ann- Christine Engdahl Olesen satte man igång en process som fått många att reagera med irritation och ilska. Bilen, som rört upp känslorna, är en sex år gammal Jaguar. Ett brittiskt bilmärke som allmänt brukar beskrivas som lyxiga sportbilar kronor betalade PO-Skåne för bilen och man köpte den av Ann-Christine Engdahl Olesen själv. Det är rena nepotismen man ägnar sig åt när man köper verksamhetschefens egen bil och sedan låter henne fortsätta använda den i tjänsten. Dessutom skulle man ju kunna leasa en bil i närmare tio år för kronor, det är en enormt stor summa pengar i detta sammanhang! Det säger Hans Johansson, styrelseledamot för RSMH:s distrikt i Skåne. Han är en av dem som blivit ordentligt upprörd över den här affären och nu tagit kontakt med Revansch. Jag trodde först inte att det var sant när jag hörde om det här för det verkade alldeles för otroligt. Men jag fick det bekräftat av en dem sitter i styrelsen för PO-Skåne och fick sedan också se protokollet från styrelsemötet. Jag har pratat med flera personer om det här och de delar min uppfattning om att det sticker ordentligt i ögonen på brukarna, som ofta lever under mycket knappa förhållanden och tillhör de som har allra sämst ekonomi i samhället, att de ska ha en företrädare som kör omkring i en lyxbil när hon jobbar. HANS JOHANSSON tycker också att man borde ta miljö- och klimatmässig hänsyn om man köper in en tjänstebil i dagens läge. Då borde man givetvis välja en liten, bränslesnål bil och det rör det sig inte om i det här fallet. Enligt uppgift är det här en bil som drar uppåt tre liter bensin per mil. Personligen tycker Hans Johansson att PO-Skånes verksamhetschef inte skulle behöva någon tjänstebil över huvud taget. Jag åker själv runt i Skåne i tjänsten SÅ HÄR REDOVISAS BESLUTET I PROTOKOLLET ) Redogjorde verksamhetschefen för den ekonomiska prognosen för verksamhetsåret Betonades det, att det fastställda målet på ett nollresultat inte kommer att kunna uppnås, utan att året går med förlust. Betonades dock vidare, efter konsultation med föreningens revisorer, att detta inte behövde anses vara någonting negativt, med tanke på bland annat att det finns reservkapital. Redogjordes det för Skatteverkets regler när det gällde innehav av tjänstebil, vilka nu ombuden har fått del av. Framförde verksamhetschefen Engdahl Olesen sina personliga funderingar kring hennes egen tjänstebil, ett nödvändigt arbetsredskap för att hon som nu ska kunna vara konstant tillgänglig ute på fältet, respektive den imagemässiga konflikt som kan uppstå, med tanke på att PO-Skåne representerar en av samhällets svagaste grupper, i synnerhet då ur socioekonomisk synvinkel. Framhöll mötet, att det här dock i dagsläget får anses vara en pseudokonflikt. Framhöll även styrelsens ledamöter sin stora beredvillighet att få överta verksamhetschefens materiella tillgångar, medan deras inställning dock inte alls var lika generös när det gällde överflödet av vissa typer av immateriella tillgångar som hon hade [ etiska och moraliska samvetskval ] 4 REVANSCH 5/2010

5 och väljer att åka tåg och buss, kollektivtrafiken här nere är lika bra som i Stockholmsområdet så man behöver inte köra egen bil över huvud taget. LARS BOGREN, ordförande för PO-Skåne, bekräftar uppgifterna om bilaffären när han blir uppringd. Du har rätt i sak, säger han, men vi har inte köpt bilen av henne. Vi har tagit över den till ett värde av kronor. Protokollet från styrelsemötet den 28 juni visar att man genomförde affären trots att den ekonomiska prognosen visar på att PO-Skåne kommer att göra en förlust under Men Lars Bogren ser inget konstigt i det. Nej, varför skulle jag tycka det? Det var en bra investering för oss att ta över den här bilen, säger han. Protokollpunkten, som du kan läsa i anslutning till den här texten, antyder att beslutet föregåtts av en etisk och moralisk diskussion om huruvida det var rätt att genomföra affären. Lars Bogren säger sig emellertid inte minnas att det skulle ha varit så. Det var ingen större diskussion och det här är ett beslut taget av en helt enig styrelse så jag har inga synpunkter på det nu i efterhand. På frågan om vad Lars Bogren har att säga till de som upprörts av bilaffären säger han: Jag har inga kommentarer till det, de som är kritiska får väl göra upp det med sina egna samveten. FAKTA PO-Skåne, Personligt ombud i Skåne, är en organisation för fristående personliga ombud med syfte att tillvarata brukarnas och deras anhörigas intressen. PO-Skåne bildades i juni år 2000 av representanter för samtliga RSMHoch Schizofreniföreningar i Skåne. Han vill inte heller kommentera de miljömässiga aspekterna med en verksamhetschef som kör omkring i en tjänstebil som drar mycket bensin. För mig är den här saken utagerad nu, avslutar Lars Bogren. Men är den så kallade saken verkligen utagerad? Inte för mig, säger Hans Johansson, och inte heller för många av dem som jag kommer i kontakt med och som känner I KORTHET till den här historien. Vi vill inte ha en företrädare för oss brukare som åker runt i en lyxbil i tjänsten. Hans Johansson anser vidare att turerna i den här affären är så graverande att styrelsen snarast bör ta sitt ansvar och lämna sina uppdrag. Jag har inget förtroende för styrelsen i PO-Skåne längre och kan inte se hur de ska kunna sitta kvar efter den här skandalen. Östen Hannmyhr VÅRDFRÅGOR PÅ FJÄRDE PLATS Sjukvården hamnade på fjärde plats över de viktigaste frågorna i valet, enligt SVT:s vallokalsundersökning Valu. 49 procent av de tillfrågade tyckte att vårdfrågorna hade mycket stor betydelse för deras val av parti. De viktigaste frågor i valet, enligt Valu, var skolan, sysselsättningen och den svenska ekonomin. SMÅ SATSNINGAR PÅ PSYKIATRIN Politikerna har lovat att satsa mer på psykiatrin. Men landstingens kostnader för den specialiserade psykiatrin har ändå inte ökat lika mycket som för övrig vård. I genomsnitt har landstingens samlade vårdkostnader ökat med 5 procent per år sedan Men motsvarande siffra för den specialiserade psykiatrin är 3,8 procent, visar statistik från Sveriges kommuner och landsting, SKL. SPRIT STOPPAR INTE INFLUENSA Risken för att smittas med rhinovirus eller svininfluensan påverkas inte nämnvärt av att man spritar händerna, enligt en ny amerikansk studie. Studien visar att de olika virusen bäst sprids genom luften. Forskare från University of Virginia i USA kunde efter att ha studerat 100 personer som spritat händerna var tredje timme i tio veckor konstatera att 42 personer ändå ådragit sig rhinovirus, jämfört med 51 av 100 i kontrollgruppen, skriver nyhetsbyrån AFP. Motsvarande siffror för det virus som orsakar influensa A(H1N1) var 12 för handspritsgruppen och 15 för kontrollgruppen. Studien ägde rum mellan den 25 augusti och den 9 november LANDSTINGEN STOPPAR TOBAKSFÖRSÄLJNING Allt fler landsting stoppar försäljning av tobak i sina lokaler. Såväl personal som patienter får köpa cigaretter och snus utanför sjukhusen. Förra året hade 11 av 21 landsting och regioner helt stoppat försäljningen av tobaksvaror i landstingens lokaler, enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut. REVANSCH 5/2010 5

6 AKTUELLT EN MEMOAR om den lagercrantzka sjukan ARVID LAGERCRANTZ har levt med psykisk ohälsa i 50 år. I sin memoarbok Mitt galna liv berättar han hur det varit att få elchocker, stora mängder neuroleptika och gång på gång tvingas bli inlagd på psyket. Han ger inte någon direkt förklaring till varför han blev sjuk men beskriver mönster som pekar mot vad sjukdomen kan bottna i. Det mönstret menar han började framträda Han var då 35 år. Visserligen var det några år kvar innan han skulle nå den allra högsta toppen som vice vd och vd för Sveriges Radio. Han hade hunnit bli inrikeschef på Ekot och var en respekterad reporter, inte minst för sina långa radiointervjuer, som till exempel den med den tidigare statsministern Tage Erlander. Den skulle följas av flera intervjuer med kända statsmän, liksom böcker om desamma. Hans kraftfulla myndiga stämma och stora kunskap på det inrikespolitiska området kan man tänka ingav respekt hos dessa betydelsefulla män och var helt klart uppskattat hos radiolyssnarna. Även bland sina arbetskamrater var han omtyckt. Uppfattades kanske som lite tråkig, han var ingen festprisse direkt. Om hans efternamn kan ha haft betydelse i den begynnande karriären vet han inte. Hans halvbror Olof Lagercrantz var vid denna tid chef på Dagens Nyheter och en aktad, för att inte säga fruktad, kulturskribent. Lis Asklund är ett annat känt syskon som på och 1960-talen svarade på läsarfrågor i radion senare också i teve och som många visste hörde till släkten Lagercrantz. Det gick alltså rätt bra för Arvid Lagercrantz vid denna tid. Även privat fungerade det. Sedan flera år tillbaka var han gift med Aina och tillsammans hade de en son på fyra år. Inte heller hade han gjort någon hemlighet av att han ibland blev manisk och måste söka hjälp, läggas in och få mediciner. Redan på 1960-talet berättade han i en stort uppslagen artikel i Göteborgs-Posten om sin psykiska ohälsa, vilket då var ovanligt. Och på radion kände man väl till hans problem. Det var faktiskt lite pinsamt när jag upptäckte att jag varit sjukare än vad jag trott. Efter bara ett års anställning, vid 23 års ålder, skickades han ner till Biafra för att rapportera om kriget. Upplevelserna därifrån, i kombination med för lite sömn, gjorde att han uppträdde oroligt på flygplatsen i Paris där han mellanlandade på väg hem. Polis tillkallades och han fördes till ett av stadens mentalsjukhus. När redaktionschefen kom ner för att hämta hem sin reporter vägrade först läkaren att släppa denne med mindre än att vårdpersonal fanns med på resan hem. Han gav dock med sig till slut men såg först till att Arvid Lagercrantz ena ben gipsades, ända upp till knäet. Jag hade ett mindre sår på benet men det var nog bara en förevändning. Med ett gipsat ben kunde min läkare försäkra sig om att jag höll mig lugn. Vid hemkomsten åkte jag till läkarmottagningen vid Odenplan där gipset togs bort och av läkaren uppmanades jag att åka hem, ta ett bad och en snaps, berättar Arvid Lagercrantz. MEN TROTS DENNA begynnande karriär, familj, vänner och ett öppet förhållande till sin psykiska ohälsa var inte Arvid tillfreds med sig själv. De maniska skov han fick blev mer och mer påfrestande. Även om det litium som han tar sedan 35 år tillbaka hjälpte var det inte tillräckligt. Han bestämmer sig därför för att börja i psykoterapi. Att han tog det steget kanske mest förvånade honom själv. Motståndet var nämligen stort, för att inte säga gigantiskt stort. Ända sedan han var 15 år och första gången insjuknade i psykisk sjukdom hade hans mor tjatat på honom att han skulle gå i samtalsterapi. Hon ville till och med skicka honom till en terapeut i Schweiz. Därtill hade han sedan han var liten varit föremål för psykologiska observationer i den klassiska terapisandlådan på Ericastiftelsen, dit hans mor gick med honom. Nu satt han i alla fall framför sin terapeut och berättade välformulerat, utförligt och grundligt, precis som om han stod inför en stor arbetsuppgift, att han vuxit upp med den lagercrantzka sjukan i släkten, alltså att osedvanligt många drabbats av psykisk sjukdom eller tagit sina liv. Samtidigt hade hans syskon varit extremt framgångsrika medan han själv 6 REVANSCH 5/2010

7

8 AKTUELLT fått kämpa med läs- och skrivsvårigheter i skolan. Dessutom bar han på skuldkänslorna efter sin tvillingbrors självmord Något han heller inte förbigick att ta upp i terapin var relationen till sin auktoritäre far, som var gammal nog att ha präglats av 1800-talets tankar om att hålla distans till sina barn. Jag hade nog en förhoppning om att kunna krossa min psykiska sjukdom precis som man kan göra kirurgiskt idag med gallstenar och trodde nog ett tag att jag gjort det, säger han och menar att han dessutom var påverkad av att det vid den här tiden var populärt med psykoterapi. Idag talas det mer om signalsubstanser och olika brister i hjärnan som orsak till psykisk sjukdom. Det ligger kanske något i det. Själv tror jag det är mer komplext än så. Min sjukdom är ju en del av min person och mina relationer, som naturligtvis inte alltid är sjuka. SÅ VAD HANDLAR egentligen psykisk sjukdom om, frågar han sig och söker själv efter ett svar. Om livet kanske, säger han först, men förklarar sedan att han delvis genom terapin började se mönster i sin sjukdom. Oftast kom hans maniska skov när han kände att han måste visa att han dög, vilket ledde till att han blev överambitiös. Så har det varit ända sedan barndomen minns han och kan fortfarande vara (som till exempel när han höll på och skrev den här boken). Han menar att det kan liknas vid en känsla av att det är fel på honom. Om du alltid tror du att du är dålig och sedan får en känsla av att du är bra då väcker det oro. Det är alltså när bilden av dig själv inte överensstämmer med hur Jag hade nog en förhoppning om att kunna krossa min psykiska sjukdom precis som man kan göra kirurgiskt idag med gallstenar, säger Arvid Lagercrantz. det för närvarande är som skapar den här känslan, säger han, och menar att det är en ren spekulation från hans sida. Å andra sidan talar Johan Cullberg i sin bok om Stig Dagerman om att hans narcissism bottnade i att han aldrig lyckades uppnå den bild han hade av sig själv. Förutom lite skrivet material sedan tidigare, brevväxlingar med syskon och förstås minnesbilder, har Arvid Lagercrantz använt sig av sin journal när han skrivit boken, en diger lunta på 150 sidor. Den finns förvarad på landstingsarkivet i Flemingsberg utanför Stockholm. När han kom dit förklarade man att han inte fick ta med sig sin väska in i arkivet, inte heller kaffekoppen, eftersom han kunde spilla på originalet. Så viktigt bedöms alltså det som finns nedtecknat om honom vara. På ett ställe i journalen står det konfidentiellt, bara för läkare. Där kan han nu läsa inte bara om alla elchocker, medicindoser och annat han fått, utan också om vad hans mamma och pappa sagt till läkaren om honom, liksom om värderingar och omdömen som läkaren hade om både hans föräldrar och honom själv. En uppgift som under lång tid följde med i journalen från läkare till läkare var att han som liten pojke stal hundra kronor från sin mormor och polis tillkallades då han och hans kompis försökte beställa sockerkaka på ett konditori. Jag tar inte så hårt på de omdömen man gjorde om mig eller mina föräldrar. På den tiden skrev man ju direkt för sina kollegor. Idag när man kan läsa sin journal tror jag inte man skriver på samma sätt. Däremot blev han mer tagen av att se hur sjuk han varit. Det var faktiskt lite pinsamt när jag upptäckte att jag varit sjukare än vad jag trott. Jag kände mig ertappad på något sätt. TROTS ATT HANS ERFARENHET av vården sträcker sig ett halvsekel tillbaka i tiden har Arvid väldigt lite kritik att komma med. En förklaring menar han kan vara att han varit en ganska foglig patient, en annan att han bara legat inne under kortare perioder. Men lika lite som jag haft någon speciell läsekrets för ögonen när jag skrivit boken, lika lite har jag tänkt på att skildra vården på något speciellt sätt. Jag har försökt skildra mitt liv med min psykiska sjukdom precis som det varit och då har det blivit på det här sättet. Text och foto: Tommy Engman 8 REVANSCH 5/2010

9 PSYKIATRINS CHE GUEVARA nu slutar Filipe Costa som chef för Psykiatrin Södra SOM VERKSAMHETSCHEF för Psykiatrin Södra i Stockholm har Filipe Costa försökt anpassa sig till de förändringar som psykiatrin genomgått, utan att ge avkall på den ideologiska grund som Enskede- Skarpnäcks psykiatriska sektor vilade på, och som han tillsammans med medarbetare startade i mitten av 1980-talet. Den innebär bland annat att öppen och sluten psykiatrisk vård ska vara integrerad, detta för att man som långtidssjuk patient ska ha möjlighet att möta samma behandlare oavsett om man vårdas i sluten eller i öppen vård. Vi som arbetar inom psykiatrin måste ha en solidarisk hållning till de psykiskt långtidssjuka eftersom de är de mest maktlösa människorna i samhället. De ska bemötas respektfullt och vi som personal ska vara medvetna om att vi har en nästan oinskränkt makt i förhållande till dem. Uppgiften är sedan att undanröja hinder som finns, för att de ska kunna leva ett så bra liv som möjligt, säger han när jag frågar vad psykiatrins främsta uppgift är. Tidigare, under åttiotalet, kunde jag säga till mina medarbetare att jag skiter i journalerna jag vill i stället veta vad vi verkligen och dagligen gör för dessa människor. Det kan jag inte längre. Idag anses det i första hand vara läkaren som ska lösa patientens lidande, trots att det finns en lika stor eller större kompetens hos andra personalgrupper. Därtill måste läkaren ställa minst en diagnos och allt ska dokumenteras och vara evidensbaserat, vilket inte säger någonting om patientens livskvalitet. Psykiatrin har blivit ett slags hjärnatri där psykofarmaka och KBT tycks vara de enda behandlingsmetoderna. Med stor Psykiatrin har blivit en slags hjärnatri där psykofarmaka och KBT tycks vara de enda behandlingsmetoderna, säger Filipe Costa som i somras slutade som verksamhetschef på Psykiatrin södra i Stockholm. kraft har den medicinska kulturen slagit igenom inom psykiatrin. Men jag fortsätter att vara pragmatisk och hävda att psykiatrin är en mycket komplex disciplin där de som söker hjälp har olika behov och behöver olika former av hjälp, säger han vidare. Redan då vi startade Enskede-Skarpnäck för 25 år sedan var detta de viktigaste frågorna för mig och så är det fortfarande. DET VAR UNDER ÅREN som Filipe Costa, som förste klinikchef på dåvarande Långbro mentalsjukhus, lade ned sin klinik och flyttade verksamheten till Enskede-Skarpnäck. Ganska snart hade REVANSCH 5/2010 9

10 AKTUELLT han och hans medarbetare integrerat öppen- och slutenvård, byggt upp kooperativa verksamheter, arbeten och sysselsättning, träfflokaler, kollektiva boendeenheter med mera. Stor betydelse lades vid hembesök och familje- och nätverksorienterat arbete. Grundtanken var att ge patienten mer än bara behandling: Det är utsiktslöst att arbeta med den långtidssjuke om vi förhåller oss till honom som enbart bäraren av en sjukdom och som intagen vid en psykiatrisk institution, skriver Filipe Costa i en av de många texter han författat om tankarna bakom den socialpsykiatri han står för. Om du ska hjälpa långtidssjuka patienter måste du vara klar över att många inte kommer på avtalade tider och att du kanske behöver göra ett hembesök på en gång. Det här kräver en speciell flexibilitet och tillgänglighet som många öppenvårdsmottagningar inte klarar av idag, vare sig de är privata eller offentliga. Men gör du det krävs ett minimum av slutenvård, säger han. GENOM FLYTTEN från Långbro sjukhus till Enskede-Skarpnäcks psykiatriska sektor minskade också slutenvården från 160 till 60 platser för att i mitten av 1990-talet bara ha 25 platser. Det gjorde Sektorn, som den kom att kallas, inte bara till ett begrepp och föredöme i Sverige utan gavs även internationell uppmärksamhet. Idén med att psykiatrin skulle ha ett totalansvar för människor med psykisk ohälsa grusades dock med psykiatrireformen 1995 genom att landstingen fick ansvaret för vård och behandling och kommunerna ansvaret för det psykosociala stödet. Skälet till att det blev en reform, menar Filipe Costa, var att alltför många psykiatriska sektorer i landet inte i tid lyft häcken från mentalsjukhusen eller utvecklat en socialpsykiatrisk modell med olika former av öppenvård. Filipe Costa menar att psykiskt långtidssjuka är de mest maktlösa människorna i samhället. Att han alltid värnat om dem beror på att han själv känt sig stå utanför samhället, dels som oppositionell under fascismen i Portugal på 1960-talet och dels som politisk flykting i Sverige. Jag fick möjlighet att göra ett undantag från psykiatrireformen under en tid och fortsatte i landstingets regi att driva psykosocial verksamhet åt kommunerna (dåvarande socialdistrikten). Det som sedan hände var att det samtidigt blev budgetnedskärningar som gjorde att andra sektorer i södra delen av Stockholm inte klarade detta, vilket ledde till att politikerna bestämde sig för att omorganisera hela skiten, vilket jag sedan blev ansvarig för. Av tre sektorer Enskede-Skarpnäck, Farsta-Vantör och Södermalm blev det en, Psykiatrin Södra, som hade ansvar för människor. Även i den nya organisationen menade Filipe Costa att den psykiatriska verksamheten skulle vara 10 REVANSCH 5/2010

11 lättillgänglig och ligga nära befolkningen, varför den delades upp i tre geografiska områden subsektorer med psykiatrisk jour- och öppenvårdsmottagning, och som tidigare med integrerad öppenoch slutenvård. Den här konsekventa socialpsykiatriska hållningen har gett Filipe Costa epitetet den svenska psykiatrins Che Guevara, liksom det även lett till konflikter med såväl överordnade chefer som dem som varit honom underställd. TVÅ MÅNADER efter att psykiatern och professorn Johan Cullberg inför Stockholms sjukvårdsstyrelse höll ett brandtal för Filipe Costa som den som var bäst lämpad att leda den nya storsektorn i Stockholm bestämde sig Filipe Costa som nytillträdd chef att lägga ner psykosenheten som Johan Cullberg byggt upp. Trots den konflikt som det ledde till har de senare kunnat samarbeta och vara goda vänner och Johan Cullberg menar att Filipe Costa hör till dem som inte är mer låst i sin ideologi än att han självkritiskt försöker granska de av sina idéer som tiden måste förändra. Senare har också specialistmottagningar kommit till samtidigt som man sannolikt har en av Europas största psykoterapienheter, med 26 anställda psykoterapeuter, och som inte bara bedriver KBT-terapi. Visserligen har omständigheterna radikalt förändrats sedan Enskede-Skarpnäcks tid. Inte minst genom att vi inte längre har helhetsansvar och är beroende av den verksamhet kommuner och stadsdelar driver. Ändå tycker jag att vi fortsatt arbeta efter de idéer som vi hade på den tiden. Staten har lagt ner en hel del resurser på psykiatrin under senare tid. På vilket sätt har det satt fart på din verksamhet? Många gånger har dessa statliga pengar lagts på ogenomtänkta projekt som är politiskt gångbara men där konsekvensen blivit att det tagit resurser från vår kärnverksamhet. Ibland har jag inte ens haft personal att skicka till de utbildningar som ordnats genom dessa projekt. Därtill menar Filipe Costa att det i många av de statliga satsningar som gjorts funnits en underton av att anställda inom den offentliga sektorn inte arbetar tillräckligt bra. Offentlig sektor anses höra till den grekiska delen av befolkningen medan den anglosaxiska hör till den privata vården, säger han ironiskt mot bakgrund av den finansiella krisen med fokus på Grekland. Den privata vården har väl ändå lett till att den offentliga blivit mer effektiv? Att vissa privata entreprenörer med I KORTHET ett humanistiskt perspektiv kan fungera bättre än delar av den offentliga är inte så svårt att förstå eftersom de inte behöver underkasta sig den tröga offentliga byråkratin. Jag har alltid försökt bevisa att den offentliga sektorn är lika bra eller bättre än den privata. De flesta stora privata entreprenörers viktigaste intresse är att tjäna pengar och några av dem är dessutom riskkapitalbolag. Det bäddar för problem, i synnerhet för de långtidssjuka patienter som inte passar deras produktionsform, säger han avslutningsvis. Han tror att Psykiatrin Södra även efter det att han nu lämnat den kommer att förbli en katt bland hermeliner i svensk psykiatri. Text och foto: Tommy Engman SVÅRARE DÖMA TILL TVÅNGSVÅRD Det kan bli svårare att döma psykiatripatienter till tvångsvård utanför sjukhus efter en dom i Regeringsrätten. Fallet gäller en man som dömts till medicinering utanför vårdinstitution i sex månader. Mannen överklagade beslutet och har fått rätt i Regeringsrätten, vars huvuduppgift är att skapa prejudikat. Det innebär att en dom från Regeringsrätten kan få betydelse som vägledning för hur liknande fall ska bedömas i framtiden. Domstolen skriver i sitt beslut att en öppna psykiatriska tvångsvården är trots benämningen inte förenad med något egentligt tvång. Ett villkor om till exempel medicinering kan inte genomdrivas med någon tvångsåtgärd. Lagtillägget om öppen tvångsvård tillkom för två år sedan. Det gör att patienter kan släppas ur slutenvård och i stället dömas till medicinering utanför sjukhuset. KRIMINELLT FÖRFLUTET INGET HINDER En man som har dömts för både sexualbrott och narkotikabrottbeviljas läkarlegitimation mot Socialstyrelsens vilja. Socialstyrelsen avslog mannens ansökan om läkarlegitimation i våras. Enligt myndigheten skulle hans kriminella förflutna kunna påverka allmänhetens förtroende för honom som läkare. Under en period på 30 år har mannen dömts för narkotikabrott, ekonomisk brottslighet och sexuellt ofredande. Nu får Socialstyrelsen bakläxa av förvaltningsrätten. Enligt domstolen har mannen presenterat tillförlitliga intyg på att han numera har god psykisk stabilitet, impulskontroll och omdömesförmåga. REVANSCH 5/

12 AKTUELLT Det tog tio år innan Lotta Klasén kom tillbaka efter en psykisk kollaps. Idag driver hon sin egen firma Klaséns Hälsoutveckling, där hon samtidigt jobbar med att förebygga sin egen hälsa. LOTTA skapade egen bas att stå på FÖR NÅGRA ÅR SEN berättade vi om Lotta Klasén i Jönköping och hennes väg från depression och utbrändhet till att bli frisk. Idag arbetar hon som Bisam, brukarinflytandesamordnare, har vidareutbildat sig till hälsocoach samt dansinstruktör och driver sitt eget företag Klaséns Hälsoutveckling. Lotta var envis och sökte själv hjälp på vägen. Detta i kombination med kreativ verksamhet musik, diktskrivande och målande. Hon har också varit aktiv i RSMH, har en blogg och hemsida. Idag har hon skapat sin egen bas att stå på, med grundutbildningen till pastor där psykologi och själavård ingick, kombinerat med den fyra månader långa utbildningen till hälsocoach genom Företagsfriskvården. Det händer också att hon föreläser och berättar om sin egen historia i kombination med att hon spelar och läser sina dikter. Av egen erfarenhet vet Lotta att det inte finns några snabba svar att servera. Det handlar om att hjälpa andra att ta fram sina egna livsstrategier och låta det ta sin tid. För henne tog det tio år. Musiken har alltid funnits som ett viktigt stöd, hon sjunger och spelar tvärflöjt och har ofta spelat i kyrkor och andra sammanhang. Det var också musiken som förde henne vidare till dansen. Jag var på jakt efter en ny kör att sjunga i och såg på Svenska kyrkans hemsida kursen med heliga danser som jag tyckte lät spännande, jag har alltid tyckt om lovsångsdanserna i kyrkan, tänk om jag också...? Men med ett trasigt knä, hopp och skutt trodde jag inte det var möjligt. ENLIGT LOTTA kan alla dansa heliga danser, som också går under benämningarna helande danser samt meditation i rörelse. Det är cirkeldanser som utvecklades på 1950-talet av en tysk prästson, Bernhard Wosien, som egentligen ville bli professionell dansare, vilket han till slut också blev. På ålderns höst ägnade han sig åt att samla in folkliga danser från olika delar av världen. En del är tusenåriga, andra är nykoreograferade. Han såg sambandet mellan kropp, själ och ande och alla dessa behov som behöver tillfredsställas. Varför kallas det heliga danser? Ja, vad är det som är heligt i livet? Att man har en helig stund då man stannar upp, reflekterar och tar sig tid. Att man tar sig en dansstund. För många kan det vara enklare än att bara sitta still och meditera, vilket också är bra. Lotta säger att man börjar med enkla danser för att sen gå vidare, från fyra till 24 steg. Själv är hon speciellt förtjust i grekiska syrtos som är i lite annorlunda tretakt och väldigt meditativt. Det finns 12 REVANSCH 5/2010

13 också lekfulla danser, med de så kallade vinrankestegen som ska symbolisera det växande livet. Hon visar ett internetklipp från i somras där ett par tusen människor samlades på torget i Växjö då Svenska kyrkan hade sin konferens Världens fest. Lotta har dansat i fyra år, vidareutbildat sig och i höst fortsätter hennes cirkel i Allianskyrkan. Projektarbetet och halvtidstjänsten som så kallad Bisam-samordnare startade för tre år sen och pågår fortfarande. Lottas uppgift är att vara en länk i psykiatrivården, mellan brukare och personal, för att öka inflytandet och ansvaret för brukarna. Med sina egna erfarenheter har hon en insikt i problematiken med att hamna mellan stolarna i vården. Hon har själv fått kämpa mot förmynderi och för att bli tagen på allvar. Bisamprojektet är ett arbete som måste få ta sin tid, säger hon. Det vore synd om det slutade eftersom allt då troligtvis skulle stanna upp. Vi är två i Jönköping som arbetar med detta och har fått specialutbildning. EN DEL BESTÅR I att utbilda brukare att genomföra arbetsplatsträffar på deras arbetsplatser. Tanken är att finna en modell för hur man ska kunna diskutera arbetet, få ett ökat medbestämmande och möjlighet att påverka sin miljö. Det är inte bara en terapigrej utan genom detta ska man utveckla både sig själv och sin arbetsplats, säger Lotta. Den andra delen är att gå in i slutenvården i allmänpsykiatrin och genom gruppsamtal med patienter ta reda på vad de önskar eller tycker borde förändras. Här får de ge sin syn utan förutbestämda frågor. Många, framför allt de yngre, saknar sysselsättning och något att sätta tänderna i. Vår uppgift är att ta reda på deras önskemål för att sen rapportera detta vidare till personalen som sen för det vidare högre upp. LOTTA SÄGER ATT de flesta i slutenvården inte orkar tycka till överhuvudtaget, vilket hon har full förståelse för. De har fullt upp med sig själva. Därför kan vi inte bara klampa in var som helst, det måste vara på deras villkor. På en avdelning har de kommit lite längre och utvecklat ett nyckelprojekt, Kompassen, där patienterna själva skriver ner sina mål. Vad de vill göra och vad som ska hända. En märkbar förbättring är att brukarna uttryckt att de nu faktiskt kan ha en dialog, om de anstränger sig. Personalen kan uppleva brukarnas synpunkter som kritik. Då försöker vi få dem att tänka till och inte ta åt sig personligen. Många gånger handlar det om rena missförstånd som behöver redas ut. Det kan vara integritetsfrågor i bemötande där brukarna känner att personalen brister. Efteråt har vi fått veta att bemötandet blivit bättre.trots att de gamla mentalsjukhusens tid är förbi sitter en del av makthierarkin kvar och det handlar om att förändra gamla invanda mönster både hos personal och brukare. För oss är det också viktigt att hela tiden ligga på landstinget så att de tar till sig vad som kommer ut av samtalen. På frågan om hon märkt av några förändringar i psykiatrin för övrigt svarar hon: Det går långsamt framåt, men som alltid saknas resurser och folk. Många patienter säger att personalen är underbar - när de har tid. Men om man fått vänta åtta eller tio timmar på psykakuten är det ju inte bra.. AVSLUTNINGSVIS, hur mår Lotta själv idag, är hon rädd för att få återfall? Jag mår bra! Alla kan få återfall och bli fysiskt eller psykiskt sjuka. Just därför tog jag steget att förebygga för att må så bra som möjligt. Det gäller för oss alla att tänka på varje dag, eftersom vi blir mer och mer stressade. Text och foto: Ingeli Aalto FAKTA HELIGA DANSER Heliga danser utgör en del av en internationell dansrörelse som under 70-talet fick en renässans genom den tyske dansprofessorn Bernhard Wosien. Wosien presenterade danserna för den nordskotska kommuniteten Finhorn, som sedan spred dem vidare under namnet Sacred dance. Idag finns dansgrupper i hela västvärlden, alla med sitt särmärke beroende på andlig tillhörighet. Dansformen är etablerad i de katolska och protestantiska kyrkorna runt om i Europa. Till Sverige kom den på 1980-talet och finns framför allt inom Svenska kyrkan som också har utbildningen till dansledare. REVANSCH 5/

14 INTRESSEPOLITIKEN MAKTENS MINGELMARKNAD ALMEDALEN 2010 Årets upplaga av den traditionella politikerveckan under juli, i Almedalen i Visby, var den absolut största någonsin inte minst på utbudssidan. Aldrig förr har så många haft så mycket att föra till torgs som på denna Politikens Kiviks Marknad. Versalerna i denna klyscha föll som ett stilla sommarregn på plats gång efter annan i Visbys svettiga mingelbrus. I bländande fartblind narcissism kunde man inte bara frottera sig med hon, vadhon-nu-hette, och han, vem-han-nu-var, utan även berusa sig på själva pulsen, närvaron och att ALLA var där. På torget eldade Gudrun Schyman upp ett hundra tusen svenska kronor i kontanta medel och arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin kastade under förvirrande former in handduken. Vänsterpartiet och Centerpartiet avstod innebandyturneringen mellan de politiska partierna på onsdagen och det spekulerades i om ett nytt idrottsfientligt block sett dagens ljus inom politiken. Allt säkerligen på andra sidan valet i september blott som maskrosfjun för vinden. Ett soligt sommarminne och intet mer. När mer sansade människor svalkade sig i Östersjöns solglittrande böljor krängde tre packade busslaster med journalister och annat löst folk från media sig fram på slirig grusväg till Ingvar Carlssons sommarstuga för rödgrönt jippo bland bärbuskarna. Frösunda LSS AB rullade ut minigolfbanan över kullerstenarna och erbjöd folk att putslustigt slå ett slag för välfärden. Avatarerna Sol, Vind och Vatten dansade ystert fram över Stora torget i glansig spandex till fromma för förnyelsebar energi och Fantomen, förlåt, Jan Björklund gick om natten på stadens gator som en vanlig man. Men, mot karnevalens burleska kulis- AKTUELLT FRÅN INTRESSEPOLITIKEN Självmordspreventionsutredningen slutbetänkande Den skyldighet att göra en händelseanalys vid självmord som hälso- och sjukvården har bör tas bort från Lex Maria-systemet och istället införas i en egen lag vilken också bör gälla socialtjänsten. Det föreslog en statlig utredning i slutet av juni. Rehabiliteringsrådets delbetänkande Det är svårt att på vetenskaplig grund avgöra vilka rehabiliteringsinsatser som är mest effektiva av de som idag görs för att få människor tillbaka till arbetslivet. De metoder som används bör dock fortsätta att användas. Det menar det så kallade Rehabiliteringsrådet i ett nytt delbetänkande. Claes Rundqvist 14 REVANSCH 5/2010

15 ser skymtade också en hel del mer eller mindre mätbara framgångar för handikapprörelsen och RSMH. Då jag mitt i veckan möter Ingrid Burman, Handikappförbundens ordförande, på språng mot panelsamtalet för stunden hävdar hon bestämt om än i flykten att Handikappförbundens frågor nu i år på ett helt annat sätt än tidigare syns i media och programutbud. En iakttagelse som även Rickard Bracken, projektledare för (H)järnkoll (före detta Attityduppdraget) vid Handisam, höll med om då vi sprang ihop på Europeiska socialfondens seminariekavalkad på Joda Bar. Ett av de ESFfinansierade projekt som man där passade på att skryta med var för övrigt RSMH:s projekt för arbetsplatsutbildningar i mellersta Norrland, Öppna Vägar Nere i hamnen rullar under veckan en daglig partiledarutfrågning i Handikappförbundens tält i realtid utlagda på webb-tv och det får väl ses som en syntaxens ironi att en framåtblickande och framtidsoptimistisk handikapprörelse bjuder in till visionärt mingel i Fornsalen. Anita Rinman, RSMH:s vice förbundsordförande, var även hon ute i vimlet och lobbade för RSMH:s frågor liksom Olle Hammarberg, ordförande i RSMH Kamratringen/Gotland. Men, även om dessa kämpaglada veteraner imponerade var det framför allt ett gäng med vanliga dödliga från RSMH Kamratringen/Gotland och (H)järnkoll som blev det stora minnet från årets Almedal för mig. Med t-shirts och flyers gick de oförskräckt i clinch med hög som låg på gator och torg för att informera och avdramatisera det här med psykisk ohälsa. Otroligt häftigt att se hur spontana samtal blommade upp och hur många som faktiskt tog sig tid att åtminstone fånga en flyer i flykten. Åke Nilsson Intressepolitisk sekreterare GE LIVET EN CHANS Din gåva till RSMH:s stipendiefond går till stöd för humanistiskt och socialt inriktad forskning som syftar till att ge människor med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar ett gott liv med full delaktighet i samhället. Sätt in gåvan på pg och skriv Stipendiefonden på talongen. Vill du hylla en avliden genom en gåva till RSMH:s stipendiefond? Mer information: eller ring RSMH:s förbundskansli, REVANSCH 5/

16 VÅRA KÄNSLOR, DEL 6: INTRESSE 16 REVANSCH 5/2010

17 Redan som barn letade Sanna Norasdotter modeller och sydde kläder till sina dockor. Hon slutade aldrig att sy. Idag har hon ett eget företag och designar kläder som låter kvinnokroppen ta plats. Det är intresset som driver henne. mitt intresse för vackra kläder är sammanvävt av olika trådar. Den första tråden går till morföräldrarna. Morfar var av skräddarsläkt och alltid välpressad. Mormor var välklädd och snygg, hade koll på det senaste. Och jag ville vara som mormor. Den andra tråden leder till barndomens somrar som jag tillbringade på ett naturistområde, där kläder är oviktiga. Istället handlade det om huruvida man var solbränd eller inte. Jag blev aldrig solbränd men det blev klart för mig att en människa blir så annorlunda med kläder på. Och så den tredje till leksaksaffärerna, fulla av saker som man aldrig fick. Jag tänkte att jag får väl göra det själv då, och började sy mina egna dockkläder, jag fick låna mormors symaskin. Virka hade jag lärt mig redan på dagis. Dockorna levde ett mycket varierande liv och behövde kläder för olika tillfällen. Kollektionen växte. Redan då blev jag glad av själva görandet och om det blev klart eller fint så var det en bonus. Det var så roligt att en liten garnstump eller en bortslängd tygbit kunde bli något. Att jag kunde göra något med mina händer. när jag var tolv-tretton år sydde jag mina egna kläder. Jag undersökte noga allt som såg fint ut i klädaffärerna och försökte göra likadant själv. Det är konstigt att jag inte blev nedslagen som jag såg ut, men själv kände jag mig fin och att jag hade en egen stil. Jag har aldrig sett modern ut utan sökt efter ett tidlöst uttryck. När jag utbildade mig valde jag textilkonst på Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg. På så sätt kunde jag hålla på med textilt hantverk utan att befatta mig med den ytliga modevärlden. Jag skulle bli en riktig, seriös konstnär. Men intresset fanns ju kvar i alla fall. Jag vältrade mig i second hand-affärer, plockade i dåtiden, klädde mig i hatt och gamla vackra klänningar. När jag blev gravid första gången och ammade min dotter så frös jag hela tiden. Då designade jag ett eget amningslinne. Jag fick en försvarbar ingång till kläderna i och med linnet; det blev möjligt att kombinera min syn på kläder både som funktion och som konstart. Det var en lång väg och många turer innan jag kom dit. Framförallt har jag hindrats av att jag ville göra något viktigt här på gjorden, inte vara onödig, det passade helt enkelt inte mina ideal att vara designer. Men till slut hittade jag en ingång där kläder blev meningsfulla och jag kunde ta mig själv på allvar. Det ledde till att jag gjorde en egen kollektion under jag fick stöd och inspiration från min omgivning, det fanns några som trodde på mig och det jag gjorde. Det var avgörande då, och gjorde att jag kunde plocka in mig själv och mitt eget intresse i processen. Fyrtiotalsmodet som jag alltid tyckt om finns med i den kollektion jag gjort nu, där finns en historisk koppling. Jag vill göra mjuka kläder som bejakar kvinnokroppen på ett sätt som trånga jeans aldrig gör. I framtiden vill jag våga mer. Och jag vill klara balansgången mellan att följa mitt eget intresse och köparens önskemål. Det som är så roligt med textil är alla möjligheter som finns, alla material, modeller och kombinationer. Att göra ett genomtänkt koncept som gör att en kvinna känner sig fin, det ger glädje. Jag hade glömt bort min dröm, men den fanns hela tiden kvar. Mitt intresse väcktes igen av att jag på olika sätt mötte människor som påminde mig om vem jag egentligen är. Berättat för: Anna Sjöstrand Illustration: Ulf Lundkvist REVANSCH 5/

18 DEBATT ATTITYDUPPDRAG PÅ VILLOVÄGAR Bläcket hade knappt hunnit torka på det papper där regeringen tecknade det lovvärda uppdraget att förbättra attityderna till människor med psykisk ohälsa, förrän allehanda krafter tog kampanjen till språngbräda för egna eller ovidkommande intressen. Uppdragsmottagarna statliga myndigheten Handisam och nätverket för brukarorganisationer, NSPH började med att låta en pr-byrå leka med en ansenlig summa pengar för att få fram ett klatschigt namn på kampanjen. Resultatet blev (H)järnkoll en klämkäck beteckning som snarast motverkar kampanjens syfte, dels genom att isolera frågan om psykisk ohälsa till hjärnan och dels antyda att hjärnan skall hållas under kontroll. Med stigande häpnad har vi nu också via media kunnat ta del av kampanjens aktiviteter och arrangemang av olika slag, det ena mer jippobetonat än det andra. I Stockholm genomfördes i våras Ångestloppet, ett 200 meter långt stadslopp, där deltagarna förväntades skrika ut sin ångest. T-shirts har tryckts upp, där logotypen (H) grundligt präntar in kampanjens förenklade hjärnbudskap. En reklamfilm har producerats, förvillande lik vilken kommersiell reklam som helst. Med sådana inslag späder man snarare på föreställningen om att psykisk ohälsa är detsamma som att vara lite galen, och man trivialiserar samtidigt det djupa lidande det ofta handlar om. Det kanske allvarligaste av allt är dock, från vår synvinkel, att representanter för den biomedicinska psykiatrin har tagit tillfället i akt att kidnappa kampanjen. Både för att både marknadsföra sitt snävt biologistiska perspektiv på psykisk ohälsa och för att stärka psykiatrins status som rent medicinsk disciplin. Det finns aktuella exempel från bland annat den göteborgska psykiatrin, där till exempel läkaren Cecilia Brain i offentliga föreläsningar och intervjuer sprider vetenskapligt grundlösa påståenden om psykisk ohälsa som hjärnans sjukdomar. De personliga uppfattningar hon och hennes meningsfränder torgför förstärker uppdelningen i ett vi ( normala människor ) och ett dom ( psykiskt sjuka ), vilket direkt motverkar kampanjens syfte att förbättra attityderna till människor med psykisk ohälsa. Den medicinska psykiatrin har på det här sättet redan satt stark prägel på kampanjens aktiviteter och informationsmaterial. Från att tidigare ha välkomnat attityduppdraget tvingas vi nu i viktiga delar ta avstånd från det! Styrelsen för RSMH Livet, Göteborg BESÖK VÅR HEMSIDA: SVAR FRÅN (H)JÄRNKOLL Föreningen Livet skriver att den biomedicinska psykiatrin har tagit tillfället i akt att kidnappa kampanjen. Jag känner inte igen mig. Professionen, däribland psykiatrin, har i själva verket en begränsad roll i kampanjen. Utifrån den kunskap vi har är det också en riktig avvägning. Attityder förändras mest effektivt då människor med egna erfarenheter får komma till tals; attityder påverkas i möten mellan människor. Under våren och hösten 2010 har vi därför utbildat drygt 100 ambassadörer, personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Vid slutet av året kommer antalet ambassadörer att vara 200. Deras uppdrag är att ställa upp i utbildningar för personal, vara med på mässor och konferenser samt att medverka i media för att berätta om sig själva och därmed öppna upp för samtal. Under våren 2010 gjordes drygt 50 inslag i tidningar, radio och tv om kampanjen och dess ambassadörer. Drygt 100 aktiviteter utbildningar, seminarier, konferenser och konstutställningar genomfördes också. Namnet (H)järnkoll riktar ett viktigt budskap till allmänheten. Kampanjen vill genom namnet förmedla att det handlar om kunskap och våra föreställningar och tankar om psykisk sjukdom. Genom att lära oss mer om psykisk ohälsa och bli medvetna om vårt eget beteende kan vi slå hål på fördomar och bidra till förändring. Idag är det tyvärr så att människor med psykisk ohälsa utestängs från arbetsmarknaden, från bostadsmarknaden och från sociala relationer. Kampanjen (H)järnkoll handlar om att öppna upp för samtal om psykisk ohälsa. För att få till en förändring behöver vi, när vår psykiska hälsa sviktar, alla våga prata mer om våra erfarenheter och vad som har varit till hjälp på vägen tillbaka. Vårt budskap är att större förståelse och mer öppenhet kring vår psykiska hälsa gör Sverige friskare, mera mänskligt och mer ekonomiskt. Richard Bracken Projektledare, (H)järnkoll 18 REVANSCH 5/2010

19 UNG OCH GALEN: RUS TYCKER Behandlingar utan medicin glöms alltför ofta bort öronakupunktur mot ångest, oro och sömnproblem med mera. Det är nog många som aldrig har hörts talats om att denna behandling finns, trots att det är en mycket beprövad behandling. Det fungerade för mig och jag vet många andra som också blivit hjälpta av öronakupunktur. Jag hade haft ångest och oro i nästan tolv år men blev kvitt det efter denna befriande behandling. Efter så många år känns det nästan som om jag saknar min ångest för det är så tomt utan den, framför allt som jag har lärt mig att leva med ångesten. Men jag är oerhört glad över att jag fick denna behandling. Jag önskar och hoppas att psykiatrin börjar använda öronakupunktur för jag tror att man därmed kan få ner all den behovsmedicin som idag delas ut inom psykiatrin. Det känns som om man i många fall glömmer bort behandlingar som finns att tillgå förutom medicin. Akupunktur är ändå en flera tusen år gammal behandlingsmetod. Man menar att akupunkturen balanserar kroppens olika funktioner. Vid NADA öronakupunktur, som var det som hjälpte mig, sätts tunna nålar ytligt på fem speciella punkter i örat. Man kan även använda små kulor som man sätter på dessa fem punkter. Nervbanorna ligger precis under skinnet, därför räcker det att man sticker korta tunna nålar ytligt i huden för att få en effekt. Nervsystemets transmittorsubstanser och hormoner påverkas så att man kan uppleva förbättrad sömn och vitalitet, dämpad oro och ångest. Det gjorde jag. Under behandlingen sitter man enskilt eller i mindre grupp i minuter. Samtidigt lyssnar man på lugn musik så att man kan slappna av helt. Man kan behandlas varje dag eller ett par gånger i veckan. det är ovanligt att någon anser att det gör ont när man får nålarna. Sticket går fort och det är mycket tunna nålar. En stund efter att man har satt i nålarna brukar en känsla av lugn och välbehag spridas i kroppen. Man kan även ha en känsla av ro och avspändhet kvar i kroppen även när nålarna har plockats ut. Det kan alltså vara bra för ångest, oro och rastlöshet. Men öronakupunktur kan också vara bra och lindrande för personer med depressioner, den kan minska aggressioner och stabilisera humörsvängningar. Jag uppmanar er att fråga er läkare eller samtalskontakt om öronakupunktur. Jag tror att det kan hjälpa många av er att få ett bättre liv. Jonas Andersson RUS Verksamhetschef KONTAKTA RUS Riksförbundet Ungdom för Social hälsa RUS Förbundskansli Instrumentvägen 10, 2 tr, Hägersten Tfn: Fax: E-post: Hemsida: REVANSCH 5/

20 THERÉSE Maskrosbarnet som stöttar andra HENNES MAMMA är alkoholist och manodepressiv och under delar av uppväxten var Theréses liv en berg- och dalbana. Men när hon insåg att det inte var hennes ansvar att mamman skulle må bra kunde hon välja sig själv. Jag vet att vi förändrar liv, säger Therése Eriksson som startade föreningen Maskrosbarn tillsammans med Denise Madsen år 2005 för att stötta barn och ungdomar som har missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar. En bortglömd grupp. I början drevs vi av ilska. Alla bara skakade på huvudet åt oss. Men vi hade hittat varandra och vi trodde på vår idé. Det betydde allt. Hon har alltid haft en bra självkänsla och bra självförtroende. Som liten var hon lycklig och trygg, en vanlig tjej som gillade pyssel och att spela teater. Hennes anknytning till föräldrarna var stark. Mamman hade pondus. För utomstående kunde hon nästan uppfattas som elak och pedantisk, och hon hade ett otroligt kontrollbehov. Hon städade maniskt och ansträngde sig för att vara den perfekta mamman. Men hon var också snäll och ödmjuk. Och när hon var frisk var hon den bästa mamman. Om kvällarna brukade hon ropa godnatt till Therése från köket. Natti, natti hjärtegumman, sov gott. På morgonen väckte hon Therése genom att stryka henne över ryggen. Alltid samma rutin. Men mamman fick det tufft på jobbet. När det till slut blev för jobbigt att hålla fasaden uppe dämpade hon sin ångest genom att dricka. När Therése var elva berättade hennes pappa att mamman var alkoholist. Redan innan hade hon märkt att mamma var konstig ibland, som när hon fumlade med glas och bestick vid middagsbordet, och pappan, familjens clown, försökte dölja så att inte Therése och hennes kompisar skulle märka. Det gick fort utför. Snart drack mamman flera dagar i veckan. Alltid fanns 20 REVANSCH 5/2010

Boka en ambassadör från (H)järnkoll

Boka en ambassadör från (H)järnkoll Boka en ambassadör från (H)järnkoll Ambassadörerna har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och berättar gärna om hur det är. Boka din egen ambassadör och slå hål på fördomar och öka dina kunskaper. Du

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa

Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Bryt Ensamheten! Om vägen vidare vid psykisk ohälsa Psykisk ohälsa - vanligare än man tror Det finns undersökningar som visar att 25 % av befolkningen vid något tillfälle i livet kommer att drabbas av

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?

BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL

Bipolär sjukdom. Läs- och länktips. Böcker. Sjukhusbiblioteket/PIL Läs- och länktips Bipolär sjukdom Böcker Addis, Michael Ta makten över depressionen steg för steg : förändra dina vanor - förbättra ditt liv (2007) Om metoden beteendeaktivering som behandling av depression.

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING A FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING GS1. Här beskrivs kortfattat några personers egenskaper. Läs varje beskrivning och ringa in det alternativ på varje rad som visar hur mycket varje person liknar eller

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 6 Fredag 24 februari 2012. säger sjuksköterskan Kerstin Nordqvist i Kalix. Operationer flyttas från Kalix LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 6 Fredag 24 februari 2012 NORRBOTTEN Operationer flyttas från Kalix Snart är det stopp för alla planerade operationer vid sjukhuset i Kalix. Operationerna kommer att flyttas till sjukhusen

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter

Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun. Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Alla barn har rättigheter - mänskliga rättigheter Barnets rättigheter. Om arbetet med att få barnkonventionen att fungera inom en kommun orebro.se/barnetsrattigheter Varje barn i Örebro, utan undantag,

Läs mer

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter 1 Det här är Barnombudsmannens skrift om Konventionen om barnets rättigheter omskriven till lättläst. Thomas Hammarberg har skrivit texten. Lena

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från

tiskt tillsammans kan förändra en hel det fram till 2020. Men då måste vi acceptera att våra kunskaper verkligen kommer fram. Vi måste också från Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Jimmie Trevett, andre vice ordförande RSMH. Det har varit många goda ord

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011

Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Therese: Jobbiga mardrömmar och tårar kommer ofta December 31, 2011 Jag har helt tappat förtroendet och är så trött på hur de har behandlat mig i detta. Det säger Therese Johansson när hon hör vad SJ kommit

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Livskvalitet-100 Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får. Du får en poäng för varje påstående som stämmer. Poäng: 1. Familj / Relationer Jag är nöjd och belåten

Läs mer

10 september. 4 september

10 september. 4 september I AM GREGER PUTTESSON 4 september Hej dumma dagbok jag skriver för att min mormor gav mig den i julklapp! Jag heter Greger förresten, Greger Puttesson. Min mamma och pappa är konstiga, de tror att jag

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör,

Kampanjen Hjärnkoll. För ett psykisk friskare Sverige. Sujata Maini, kommunikatör, Kampanjen Hjärnkoll För ett psykisk friskare Sverige Sujata Maini, kommunikatör, sujata@handisam.se, 08-600 84 14 www.hjarnkoll.se Hjärnkolls syfte Många människor med egen erfarenhet av psykisk sjukdom

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 Kompetensutveckling på För personal inom kommunpsykiatrin Hösten 2011 "Socialförvaltningen i Mönsterås har fått statsbidrag i syfte att bland annat förbereda och fortsätta att utveckla sociala insatser

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur många vårdtagare som dör på grund av felbehandlingar, olyckor eller systemfel.

Nu ska Socialstyrelsen kartlägga hur många vårdtagare som dör på grund av felbehandlingar, olyckor eller systemfel. Tusentals dör i onödan varje år Fel medicin eller diagnos, slarv eller operationer som går fel. Flera tusen personer dör i onödan varje år i den svenska vården. Vi har inte haft en tillräckligt bra säkerhetskultur

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd

ÅRSRAPPORT Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd ÅRSRAPPORT 2016 Barn med funktionsnedsättning om samhällets stöd Jag kan inte riktigt skilja på vad som är min diagnos och vad som är jag Barn är aktiva och kompetenta aktörer som bär på otroligt mycket

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Lättläst Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra www.sll.se 1 2 Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården

Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården 3 INTERVJU Brukarinflytandet i Örebro har lyft både människor och kvalitet i vården Carina Dahl har jobbat med brukarfrågor från två perspektiv, som politiker och som ombudsman i Verdandi. Är det inte

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer