ÅRSREDOVISNING Sigtuna kommun INNEHÅLL

Transkript

1 2013 ÅRSREDOVISNING

2 ÅRSREDOVISNING 2013 Sigtuna kommun INNEHÅLL Förord sid 5 Förvaltningsberättelse sid 7 Målstyrt utvecklingsarbete sid 8 Finansiell analys sid 13 Personalekonomisk redovisning sid 31 Hållbarhetsredovisning sid 37 Kommunen och de kommunala bolagen sid 41 Ekonomiskt utfall och ställning sid 44 Ord och uttryck sid 50 Nyckeltal för kommunen sid 52 Fem år i sammandrag Vart gick skattepengarna? sid kr i skatt till kommunen användes under året på följande sätt Ekonomiskt utfall och ställning sid 44 Revisionsberättelse sid 55 Kommunstyrelsen sid 58 Så styrs Sigtuna kommun sid 59

3 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE SIGTUNA KOMMUN fortsätter vara en attraktiv plats att flytta till och etablera sig i, såväl för enskilda personer som för företag. Det innebär att vi uppfyllt ett av de viktigaste målen vi satte upp inför Sigtuna kommun har samtidigt stärkts som miljö kommun. Resultaten av detta arbete står att finna i det miljöbokslut som nu presenteras för första gången tillsammans med årsredovisningen. Sigtuna kommun fortsatte under 2013 att växa. Sista december 2013 hade kommunen invånare, en ökning med exakt 1100 personer sedan året innan. Det är glädjande att så många väljer att flytta hit, men det ställer också krav på kommunens förmåga att tillhandahålla exempelvis bra skolor, god samhällsservice, och högkvalitativ äldreomsorg. Vi satsar också på ett rikt utbud av kultur- och fritidsmöjligheter. I slutet av året färdigställdes exempelvis det nya biblioteket och den nya konsthallen i centrum. Sigtuna kommun utnämndes också till 2013 års sverigefinska minoritetskommun. Under året skapades också många nya arbetstillfällen i Sigtuna kommun, inte minst genom flera nya företagsetableringar. Tack vare en offensiv mark- och näringspolitik kan kommunen erbjuda en helhetslösning för de företag som vill flytta hit: Attrak tiva markområden och snabb handläggning av exempelvis bygglov, men också bostäder och kommunal service för de som ska arbeta där. Under 2013 sjönk ungdomsarbetslösheten i kommunen mest i hela Stockholms län., och låg vid årets slut på 9,2 procent vilket innebär en minskning på 3 procentenheter jämfört med december Kommunstyrelsen utarbetade under året en sammanhållen kvalitetsstrategi, som antogs i bred politisk enighet i oktober. Kopplat till denna strategi inrättades också ett expertråd för kvalitet, med framstående akademiker från hela Sverige. Rådet kommer stödja kommunens arbete för att ge invånarna service och välfärd av högsta kvalitet. När det gäller den fysiska stadsmiljön togs flera steg framåt under Inte minst gäller detta utvecklingen och förnyelsen av centrumområdena i såväl som Valsta. Venngarns slottsområde kommer nu, med en ny ägare, att rustas upp och göras tillgängligt för allmänheten. När kommunstyrelsen behandlade förslaget till ny översiktsplan inför utställningen, kunde detta antas i full enighet. Vi kan se att det ekonomiska läget för Sveriges kommuner blir tuffare under kommande år. För att även fortsättningsvis kunna genomföra viktiga reformer och insatser, inrättade Sigtuna kommun under 2013 två framtidsfonder. Totalt 40 miljoner kronor från 2012 års stora överskott öronmärktes till en social investeringsfond, samt en kompetens- och utvecklingsfond. Den ekonomiska situationen i kommunen är dock stabil. Basen i detta är nämndernas fortsatt goda budgetdisciplin, vilket medfört att verksamheterna bedrivits inom de ramar som fastställts. Samtidigt har viktiga satsningar kunnat göras, inte minst inom förskolan och skolan. Under 2013 kunde vi äntligen se skolresultaten börjar vända uppåt. Det visar att vi är på rätt väg, även om mycket återstår att göra. Lars Bryntesson (S), Kommunstyrelsens ordförande Årsredovisning

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE POLITISKT ÖVERGRIPANDE MÅL Politiska mål för kommunen utarbetas, mäts och följs upp systematiskt med hjälp av balanserade styrkort. Kommunfullmäktige fastställer genom Mål och budget fyra perspektiv i kommunens styrkort. Perspektiven är Framtid och utveckling, Invånare och brukare, Organisation och medarbetare samt Ekonomi. Till dessa perspektiv sätter fullmäktige perspektivmål som ska stå i särskild fokus det kommande året. Kommun styrelen och nämnderna utarbetar och fastställer egna styrkort med nämndmål i sina verksamhetsplaner utifrån de av kommunfullmäktige fastställda perspektivmålen. Därutöver fastställer för valtningarna egna mål inom sina arbets planer. Sammantaget ska nämndmålen och målen i arbetsplanerna bidra till att de övergripande perspektivmålen nås. Värderingen av måluppfyllelsen i bokslutet har gjorts av en analysgrupp under ledning av kvalitetschefen. I analysgruppen igår förutom kvalitetschefen kommundirektören, eko nomichefen och förvaltningscheferna. I värderingen görs en bedömning av måluppfyllelse genom en samlad värdering av nämndmål, insatser och resultat under respektive perspektivmål. Varje mål bedöms utifrån om de är helt, delvis eller ej uppfyllda. Uppföljning av mål och mätetal görs med hjälp av färgerna grönt, gult och rött. Grönt betyder att utfallet stämmer överens med uppsatta mål, gult att utfallet är positivt men inte helt till fredställande och rött att mål eller resultat ej är uppfyllt perspektivmål. Varje mål bedöms utifrån om de är helt, delvis eller ej uppfyllda. Årsredovisning

5 MÅLSTYRT UTVECKLINGSARBETE FRAMTID OCH UTVECKLING Mål Kommunen skapar plats för fler invånare, besökare och företag vilket gör Sigtuna till en framtidsinriktad tillväxtkommun. Utfall Målet är uppnått. Analys Sigtuna kommun är en av Sveriges snabbast växande kommuner. Resulatet för 2013 visar även att det råder gynnsamma förutsättningar för befintliga och nya företag i kommunen. Sigtuna kommun rankas högt i årliga rankningar om företagsklimat. Mål Kommunen bidrar till ett ekologiskt, ekonomiskt och ett socialt hållbart samhälle och stärker sin position som ledande miljökommun samt skapar förutsättningar för att begränsa klimatpåverkan. Utfall Målet är uppnått. Analys Sigtuna kommun bidrar till ett hållbart samhälle både genom att agera miljömedvetet inom organisationen, verka för kommuninvånarnas hållbara agerande och och genom att bidra till ett hållbar omvärld. Kommunen rankas högt vad gäller andel ekologisk mat i organisationens verksamheter (bland annat i mätningen Ekomatsligan). Sigtuna kommun är även en Fairtrade-kommun och antalet företag som är med i Fairtrade-city ökade under året. Sigtuna kommun möjliggör även för invånarna att agera miljömedvetet till exempel genom att erbjuda möjlighet att gratis återvinna miljöavfall. Kommunen har även ett omvärldsperspektiv vad gäller hållbarhetsfrågan. Ett arbete har exempelvis initierats vad gäller att reducera mängden icke certifierad palmolja i kommunen. Vidare har kommunen ett strukturetat sätt att ta emot ensamkommande flyktingbarn, ser barnen som en möjlighet för framtiden och arbetar aktivt för deras etablering i samhället utifrån deras egna förutsättningar. Mål Sigtuna kommun tar tillvara den potential som finns i den unika historien, närheten till naturen och i den internationella prägeln. Utfall Målet är uppnått. Analys Under 2013 har Sigtuna kommun bedrivit ett intensivt värdegrundsarbete och tagit fram en vision som är förankrad i kommunens unika värden och som bland annat bidrar till att stärka identiteten för Sigtuna kommun. Inom ramen för det finska förvaltningsområdet har flera insatser gjorts under året för att lyfta mångkulturella värden i kommunen. Flera kulturevenemang har anordnats och samråd med finska föreningar och intresseorganisationer genomförts. Sigtuna är en av de kommuner i Sverige som som tar emot flest ensamkommande asylsökande barn och unga. Vårt arbete präglas av en mycket professionell mottagningsprocess som ständigt utvecklas. Vårt arbetssätt präglas av att vi ser möjlig heterna i de nya invånarna och tar vårt ansvar så länge som de befinner sig i vår kommun. Varje år sätter Sigtuna kommun upp ett antal mål för de olika nämnderna och verksamheterna. De viktigaste målen är kommunfullmäktiges perspektivmål framtid och utveckling, invånare och brukare, organisation och medarbetare och ekonomi. Här redovisas målen och vad resultaten har blivit. INVÅNARE OCH BRUKARE Mål Invånarna har tillgång till kommunal verksamhet av hög kvalitet. Utfall Målet är delvis uppnått. SYMBOLFÖRKLARING: HELT UPPFYLLT. UTFALLET STÄMMER ÖVERENS MED DET UPPSATTA MÅLVÄRDET. DELVIS UPPFYLLT. UTFALLET ÄR POSITIVT MEN INTE HELT TILLFREDSTÄLLANDE. Analys Kommunens resultat ser generellt sett bra ut, det finns dock flera utvecklingsområden. Service och bemötande, skola och äldreomsorg är särskilt prioriterade områden att fortsätta driva utvecklingsarbete kring. Ett omfattande utvecklingsarbete inom ramen för Framtidskraft pågår med syftet att bl.a. öka kvaliteten i kommunens verksamheter. Dtta arbete förväntas ge genomslag på sikt i form av bättre leverans av tjänster och service till kommuninvårna. EJ UPPFYLLT. INGA ELLER BEGRÄNSADE FRAMSTEG ÄR PÅVISADE. MÄTNING/BEDÖMNING ÄR EJ GENOMFÖRD. Mål Invånarna har goda möjligheter till delaktighet i kommunens verksamhet och framtida utveckling samt till dialog i det dagliga mötet med kommunens förtroendevalda och anställda Utfall Målet är uppnått. Analys I Sigtuna kommun finns goda möjligheter till delaktighet. Varje nämnd erbjuder en allmänhetens frågestund till invånarna. Vidare fortsätter kommunen att arbeta med rådslag. Norra Sigtuna stad blev det 16:e rådslaget i kommunen och är ett framgångsexempel. Syftet med rådslaget var att låta invånarna ta ställning i utvecklingen av Norra Sigtuna stad. 8 Sigtuna kommun Årsredovisning

6 Mål Alla ska känna sig trygga i vardagen. Utfall Målet är delvis uppnått. Analys Nämndernas trygghetsmål är i stort sett uppnådda. Då denna fråga är mycket viktig bedrivs ständigt ett förbättringsarbete kring trygghetsfrågan. Bland annat har kommunen återinrättat det Brottsförebyggande rådet, trygghet-, trivsel- och tillgänglighetsvandringar har genomförts och kontakter har knutits internt och externt med nyckelaktörer för att främja trygghet och förebygga brott. ORGANISATION OCH MEDARBETARE Mål Kommunen är en attraktiv arbetsgivare som skapar goda möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande för medarbetarna. Utfall Målet är delvis uppnått. Analys Resultatet för nöjd-medarbetar-index har sjunkit i kommunen jämfört med tidigare år. Det pågår dock ett aktivit arbete med att göra Sigtuna kommun till en ännu mer attraktiv arbetsgivare. Bland annat inom ramen för kommunens utvecklingsarbete Framtidskraft, ledarskapsutveckling, praktikantprogram och kommunens engagemang i framtidsverket. Mål Kommunens medarbetare är professionella och engagerade. Utfall Målet är uppnått. Analys Resultatet i medarbetarenkäten har förbättrats vad gäller hur engagerade medarbetarna är och deras upplevelse av att chefernas värderingar och förhållningssätt återspeglas i ledarskapet. En bra indikation på medarbetarnas engagemang är de 35 medarbetare som anmälde sig till talangforum under 2013 och 18 medarbetare som kompetensutvecklade sig i Lean-akademin. Dessa medarbetare är alla engagerade i att utveckla Sigtuna kommun och på så sätt skapas mervärde för kommuninvånarna. Mål Kommunens organisation kännetecknas av jämställdhet och mångfald vilket är en resurs för utveckling. Utfall Målet är uppnått. Analys Medarbetarna upplever att de får möjlighet till utveckling oavsett kön och de anser sig ha goda kunskaper i mångfald och jämställdhetsfrågor. Under 2013 arbetade alla förvaltningar med att minska medarbetarnas upplevelse av kränkningar och särbehandling. Utvecklingen har varit positiv och arbetet kommer att fortsätta även EKONOMI Mål Kommunens verksamheter bedrivs resurseffektivt och finanserna är långsiktigt hållbara. Utfall Målet är uppnått. Analys Kommunen har uppnått sitt finanspolitiska mål att resultatet ska överstiga två procent av summan av skatter och stats bidrag sett över en konjunkturcykel (rullande femårsperioder). Kommunerna står inför ekonomiska utmaningar de kommande åren, vilket även gäller Sigtuna kommun. Det kommer att kräva effektiviseringar i kommunens verksamhet, vilket också har varit en viktig utgångspunkt i den ekonomiska planeringen i kommunens ekonomiska långtidsplan. Genom att effektiviseringsåtgärder planerats och kommer att genomföras bedöms också kommunens finanser vara långsiktigt hållbara. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunallagen reglerar kommunernas verksamhetsstyrning genom att det ställs krav på att det ska formuleras mål för ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning innefattar såväl ett finansiellt perspektiv som ett verksamhetsperspektiv som tar sikte på kommunernas förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Finansiella mål ryms inom perspektivet ekonomi medan mål för verksamheternas inriktning återfinns inom perspektiven framtid och utveckling, invånare och brukare samt organisation och medarbetare. Uppfyllelse av målen framgår av redovisningen ovan. Sigtuna kommun är en av de mest växande kommunerna i Sverige. Den 31 januari 2013 var antalet invånare personer. Naturen, lugnet och goda kommunikationer är bidragande faktorer till att människor väljer att bo här. 10 Sigtuna kommun Årsredovisning

7 Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna. Årets resultat visar ett överskott på 3,5 mnkr. FINANSIELL ANALYS Inledning I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska information lämnas som inte framgår av resultat- och balansräkningen men som är relevant för bedömningen av kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen ska även ta upp viktiga händelser under året, kommunens förväntade utveckling, väsentliga personal- och miljöfrågor samt analys av verksamheten och dess mål och uppdrag. Det senare kommenteras dels i förvaltningsberättelsen och dels under respektive nämnds/styrelses verk sam hetsberättelse. Utgångspunkten för den finansiella bedömningen och analysen är kommunallagens krav på en god ekonomisk hushållning. På sikt handlar begreppet om att värdesäkra det egna kapitalet och att bygga upp reserver för framtida åtaganden och investeringar. Dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion och inte lägga skuldbördan på kommande generationer. Enligt kommunallagen ska intäkterna överstiga kostnaderna (det så kallade bal anskravet) om inte synnerliga skäl kan redovisas. Detta är dock inte tillräckligt för att uppnå god ekonomisk hushållning på lång sikt. Balanskravet bör därför ses som en miniminivå för den ekonomiska utvecklingen. I den följande analysen är syftet att beskriva kommunens finansiella ekonomiska ställning och detta görs utifrån aspekterna resultat och finansiell styrka samt risk och kontroll. Årets redovisade resultat exklusive realisationsvinst motsvarar 0,4 procent av det egna kapitalet vid årets slut vilket kan jämföras med KPI:s förändring mellan december 2012 och december 2013, vilken uppgått till 0,1%. Balanskrav Kommunallagens uttalade balanskrav, som innebär att verksamhetens kostnader inte får överstiga dess intäkter, har uppnåtts för verksamhetsåret (24,1 mnkr). Redovisning av balanskravet sker i not till posten årets resultat i resultaträkningen. Skillnaden mellan det redovisade årsresultatet och balanskravet utgörs av realisationsvinster och -förluster samt effekterna av förändrad försäkringsteknisk ränta som påverkar avsättningar för pensioner. I beräkningen ingår vinster från försäljning av omsättningstillgångar (exploateringsmark) vilket betraktas som en del av kommunens ordinarie verksamhet. RESULTAT OCH FINANSIELL STYRKA Årets resultat Årets resultat visar ett överskott på 3,5 mnkr (år 2012: 175,1 mnkr). I den budget för verksamhetsåret som fastställdes av kommunfullmäktige i november 2012 budgeterades ett positivt resultat på 1,0 mnkr. Det redovisade resultatet är således 2,5 mnkr bättre än vad som budgeterats. Inom kommunstyrelsens ansvarsområde redovisas avvikelser mot budget bl.a. avseende exploaterings- och rea lisationsvinster (22,5 mnkr), återbetalda arbetsmarknadsförsäkringspremier (28,0 mnkr) pensionskostnader (-25,5 mnkr) främst beroende på förändrad RIPS-ränta (försäkringsteknisk ränta för beräkning av pensionsåtagande) och inköp av inventarier av mindre värde inklusive nedskrivningar av anläggningstillgångar (-22,3 mnkr). Avvikelser mot antagen budget visar även stadsbyggnadskontoret (-1,2 mnkr) och komfast (-1,0 mnkr). Samtidigt har kommunstyrelsens anslag för oförutsett ej utnyttjats i sin helhet (10,1 mnkr). För övriga nämnders verksamhet redovisas positiva budgetavvikelser framförallt för Individ- och familjeomsorgsnämnden (13,4 mnkr), Barn- och utbildningsnämnden (2,4 mnkr) och för Miljö- och hälsoskyddsnämnden (0,6 mnkr). Negativa utfall i förhållande till fastställd budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden (-12,9 mnkr), Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (-6,2 mnkr) och för Kultur- och fritidsnämnden (-0,3 mnkr). Årsredovisning

8 Intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter, inklusive resultat från exploateringsverksamheten och realisationsvinster, uppgår till 648,6 mnkr (722,6 mnkr) vilket är en minskning med 74,0 mnkr jämfört med föregående år. Intäkterna har ökat med 41,1 mnkr (exklusive realisations- och exploateringsvinster) vilket motsvarar 7,7 procent. Denna ökning utgörs till mycket stor del av statsbidrag från migrations verket för omhändertagande av ensamkommande flyktingbarn. Kostnadsökningen mellan 2012 och 2013 uppgår till 136,7 mnkr vilket motsvarar 5,8 procent. Lönekostnaderna inklusive pensioner har under året ökat med 69,8 mnkr. Detta beror i huvudsak på ökat antal anställda, avtalade löneökningar och ökade pensionskostnader. Den del av framtida pensionskostnader som utgör värdesäkring av tidigare intjänade pensionsförmåner redovisas som en finansiell kostnad och uppgår till ytterligare 4,5 mnkr. Kostnadsökningen avseende entreprenader och köpta tjänster uppgår till 59,3 mnkr (kostnadsökning på knappt 6 %). Även kostnaderna för lämnade bidrag har ökat och uppgår till 13,1 mnkr. Totalt uppgår personalkostnaderna till 1 349,4 mnkr (inkl pensionskostnader) och kostnader för köp av entreprenader/tjänster till 1061,1 mnkr vilket utgör 54 procent respektive 42 procent av kommunens totala kostnader. EXTERNA INTÄKTER, % 6% 12% 15% 7% 60% EXTERNA KOSTNADER, % Kommunalskatt Generella statsbidrag och utjämning Avgifter Bidrag Övrigt Avskrivningar Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 103,9 mnkr och har genomförts enligt antagna regler, vilka baseras på en individuell bedömd ekonomisk/teknisk livslängd för varje enskild anläggningstillgång. Under året har även nedskrivning skett med 2,7 mnkr för tillgångar som saknar värde eller haft för högt bokfört värde i förhållande till tillgångens nytta. Skatteintäkter och statsbidrag I tabellen nedan framgår förändringen av skatteintäkter och statsbidragsintäkter under de senaste fem åren. Siffrorna anges i miljoner kronor. År Skatter Statsbidrag/Utjämning Ökning ,9 198,7 49, ,3 265,9 92, ,4 315,1 100, ,4 397,6 143, ,3 395,4 46,7 Sigtuna kommun hade en något kraftigare tillväxt av skatteunderlaget än riket. Under 2011 var den något svagare än rikets och under 2012 var den starkare än rikets. Den skillnad som finns regleras inom systemet för inkomstutjämningen. Skatteunderlagets slutliga tillväxt 2013 blir känt först i december 2014, siffran nedan avser prognos i februari I tabellen nedan visas skatteunderlagets årliga tillväxt under År Sigtuna Riket ,36% 1,31% ,55% 2,16% ,81% 2,99% ,82% 4,00% 2013 ingen uppgift 3,60% * *prognos Erhållna statsbidrag uppgår till netto 395,4 mnkr (397,6 mnkr), vilket är en minskning med 2,2 mnkr sedan föregående år. Statsbidragen består av inkomstutjämningsbidrag 276,3 mnkr, kostnadsutjämningsbidrag 64,4 mnkr, regleringsbidrag 19,2 mnkr samt LSS-utjämningsavgift 24,9 mnkr. Slutligen erhålls en särskild fast ighetsavgift vilken 2013 uppgår till 60,4 mnkr. Om skatteintäkterna och statsbidragen (utjämningssystemen) läggs samman är ökningen 46,7 mnkr i förhållande till föregående år. Skatte- och statsbidragsintäkterna är 4,2 mnkr högre än fastställd budget. Finansiella intäkter och kostnader Finansiella intäkter uppgår till 5,5 mnkr, vilket är ett överskott jämfört med budget på 2,7 mnkr. Överskottet beror såväl på högre ränteintäkter som högre borgensavgifter än vad som budgeterats. Borgensavgifter tas ut från företag vilka kommunen lämnat kommunal borgen till som säkerhet för företagens upptagna lån. Främst har borgen lämnats till kommunens bostadsbolag AB Sigtunhem. Finansiella kostnader har minskat med 5,0 mnkr jämfört med 2012 och uppgår till 12,3 mnkr. Minskningen förklaras främst av att kostnaden för värdesäkring av pensionsåtaganden minskat då den försäkringstekniska ränta sjunkit under året. Räntekostnaden fördelar sig i huvudsak på värdesäkring av pensionsavsättningar 4,5 mnkr och ränta på upptagna lån och checkkredit till 7,8 mnkr. Kommunens genomsnittliga räntenivåer redovisas under rubriken Avsättningar och skulder. 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-7, Finansnettot , mnkr 0,4-22,1-6,9-7, % 18% 4% 54% Personal inkl. pensioner Bidrag Entreprenader, köp av verksamhet och konsulter Material och tjänster Kommunalskatteintäkterna ökade med 48,9 mnkr (61,0 mnkr) till 1575,3 mnkr. Kommunalskattesatsen uppgick 2013 till 19,98 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2012, och tillsammans med landstingsskatten uppgick utdebiteringen till 32,08 procent. Vid beräkningen av skatteintäkterna har liknande beräkningsmodell som tidigare år använts. Den modell som använts vid redovisning av skatteintäkterna görs på egna bedömningar utifrån de prognoser för skatteutvecklingen som Sveriges Kommuner och Landsting presenterat under första delen av år Modellen av viker därmed något från rekommendationen att det är SKL:s decemberprognos som ska användas. Skulle rekommendationen ha följts fullt ut hade kommunens skatteintäkter varit 1,6 mnkr högre. 14 Sigtuna kommun Årsredovisning

9 Budgetförutsättningar Mål och budget är ett viktigt instrument för styrningen av kommunens verksamheter och ekonomi. Där klarläggs kommunens mål för verksamheten och hur de medel som anslagits av kom mun fullmäk tige ska användas. I kommunens löpande uppföljning säkerställs sedan att de mål som antagits verkligen uppfylls och att verksamheten bedrivs inom fastställd budget. Anvisningar för Mål och budget antogs av kommunfullmäktige i juni Där beslöts om preliminära budgetramar. Nämndernas budgetförslag, som inlämnades i september 2012, utgjorde underlag för de slutliga politiska prioriteringarna. Kommunfullmäktige antog i november 2012 Mål och budget med ett budgeterat resultat på 1,0 mnkr, vilket med låg marginal uppfyllde kravet på ekonomisk balans. Budgeten för 2013 inrymde en ökning av kommunens nettodriftkostnader och finansiella kostnader exklusive effekter av realisationsvinster med sammantaget 53,9 mnkr eller 3,1 procent. Skatte- och statsbidragsintäkterna beräknades samtidigt öka med samma summa. Det budgeterade resultatet uppgick till 1,0 mnkr I driftbudgeten för 2013 budgeterades i Mål och budget exploateringsvinster med 48,6 mnkr vilket var en ökning med 0,5 mnkr i förhållande till budget Skattesatsen var oförändrad och uppgick 2013 till 19,98 procent. Sammantaget förstärktes nämndernas budget med netto 53,6 mnkr. För personalrelaterade kostnadsökningar som ökade löner, indexregleringar och pensionskostnader avsattes 36,7 mnkr. För demografiska förändringar avsattes 14,0 mnkr. Vidare avsattes 3,6 mnkr för att fortsätta skolutvecklingsarbetet. Slutligen anslogs 3,3 mnkr för ökade avskrivningar och räntor samt mindre budgetregleringar på andra poster. Antaget investeringsprogram i Mål och budget innebar en ökning jämfört med I Mål och budget för uppgick investeringsnivån till 436,5 mnkr (2012: 195,8 mnkr) för den skattefi nansierade verksamheten samt 13,4 mnkr (2012: 26,6 mnkr) för VAoch Renhållningsverksamheten. Till detta lades under året ombudgeteringar på 94,3 mnkr från Det omfattande investeringsprogrammet kommer att fortsätta vilket medför att låneskulden och därmed de finansiella kostnaderna ökar under åren framöver. Det medför även att kostnaderna för avskrivningar ökar under planperioden. Finansieringsutrymmet, dvs. avsatta medel för avskrivningar samt årets resultat, uppgick i budget 2013 till 107,5 mnkr. Upp låningen beräknades i slutet av 2013 uppgå till 569,0 mnkr. I denna bedömning ingick 48,6 mnkr i form av vinster från kommunens exploateringsverksamhet. Kommunstyrelsen avsatte medel centralt för löneökningar, indexregleringar, ökade avskrivningar, kapitalkostnader, pensionskostnader och oförutsett. Den oförutsedda potten uppgick till 8,0 mnkr, vilket främst skulle användas för att ha beredskap att möta ökade kostnader med anledning av lågkonjunkturen. Frånsett regleringar till följd av löneavtal, internhyror, kapitaltjänstkostnader m.m. har den oförutsedda potten använts till att lämna ett antal tilläggsanslag. Kommunstyrelsen har använt medlen till att bland annat ta emot en fristadsförfattare, utreda fråga om civilt flygplansmuseum, stödja bredbandsutbyggnad i Skånela, utveckla konceptet Elväg för tung trafik mellan Arlanda och Rosersberg, stärka Kommunförvaltningens arbete med LEAN samt genomföra en Äldre(riks)dag.. Nämndernas resultat Kommunens löpande verksamhet visar i förhållande till budgeten ett överskott på 5,4 mnkr inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett men exklusive resultat från särskild verksamhet (2012: 14,1 mnkr). Större avvikelser redovisas inom några verksamhetsområden, se nedanstående tabell: Överskott Individ- och familjeomsorgsnämnden Barn- och ungdomsnämnden Anslag för oförutsett Underskott Äldre- och omsorgsnämnden Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Stadsbyggnadskontoret 13,4 mnkr 2,4 mnkr 10,1 mnkr 12,9 mnkr 6,2 mnkr 1,2 mnkr Kommunstyrelsen har använt potten för oförutsedda utgifter till att bland annat stödja bredbandsutbyggnad i Skånela och genomföra en Äldre(riks)dag för kommunens boende på äldre dar. 16 Sigtuna kommun Årsredovisning

10 Nedan redovisas utfall, budget och avvikelse för respektive nämnd. DRIFTREDOVISNING (tkr) Utfall Utfall Kostnader Intäkter Netto Budget Avvikelse % budget Kommunstyrelse Kommunfullmäktige/styrelsen ,8% Kommunledningskontoret ,5% MatEnheten Särskild verksamhet ,3% därav: realisations- och exploateringsvinst återbetald tidigare erlagd arbetsmarknadsavgift av- och nedskrivningar, pensioner, interna poster mm underhållsåtgärder, inventarier av mindre värde Stadsbyggnadskontoret ,3% Räddningstjänsten ,0% Komfast Anslag oförutsett Summa kommunstyrelsen ,1% Nämnder och styrelser Kultur- och fritidsnämnd ,3% Barn- och ungdomsnämnd ,7% Individ- och familjeomsorgsnämnd ,2% Äldre- och omsorgsnämnd ,2% Utb. och arbetsmarknadsnämnd ,1% Miljö- och hälsoskyddsnämnd ,7% Bygg- och trafiknämnd ,0% Familjerätt ,0% Överförmyndare ,1% Summa nämnder och styrelser ,2% Verksamhetens nettokostnader ,4% Utifrån antagen budget redovisar nämnderna och förvaltningarna såväl positiva som negativa avvikelser. Större överskott i förhållande till budget redovisas inom Individoch familjeomsorgsnämnden och Barn- och utbildningsnämnden. Överskott inom Individ- och familjeomsorgsnämnden finns främst avseende bidrag för ensamkommande barn. Avseende Barn- och utbildningsnämnden redovisas överskott inom förskoleverksamheten främst beroende på att antalet barn varit färre än planerat. Underskott i förhållande till budget redovisas för Äldre- och omsorgsnämnden främst avseende kostnader för hemtjänst och externa boenden. Kostnaderna för försörjningsstöd har överskridit budgeten med drygt 10 mnkr vilket orsakar Utbildning- och arbetsmarknadsnämndens överskridande. Stadsbyggnadskontorets underskott finns främst avseende kostnader för bostadsanpassningsbidrag. I den centrala förvaltningen under särskild verksamhet redovisas stora avvikelser. Exploaterings- och realisationsvinster uppgår till 22,5 mnkr mer en fastställd budget och en återbetalning av tidigare erlagd arbetsmarknadsförsäkringsavgift som inte har varit budgeterad har erhållits med ca 28 mnkr. Även negativa avvikelser finns bl a har den försäkringstekniska ränta som används för att beräkna Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd 15,4% Nämndernas andel av verksamhetens nettokostnader, % Barn- och ungdomsnämnd 42,6% Miljö- och hälsonämnd 0,4% Kommunstyrelse 11,1% Äldre- och omsorgsnämnd 21,4% Individ- och familjeomsorgsnämnd 4,7% Kultur- och fritidssnämnd 4,4% framtida pensionsåtagande förändrats vilket påverkat resultatet negativt med drygt 25 mnkr. Dessutom har kostnadsbokföring av inventarier av mindre värde genomförts med 20 mnkr och nedskrivningar av tillgångar som saknar värde skett med knappt 3 mnkr. Vidare har avsatta medel för anslag oförutsett inte i sin helhet behövt tas i anspråk vilket ger en positiv budgetavvikelse på drygt 10 mnkr. Investeringar Under året har investeringar i materiella anläggningstillgångar genomförts för 380,5 mnkr (237,1 mnkr). Investeringsbidrag har erhållits med 10,2 mnkr (3,9 mnkr). Planenliga avskrivningar har belastat resultatet med 103,9 mnkr (97,2 mnkr) och nedskrivning av anläggningsvärden har skett med 2,7 mnkr (2,2 mnkr). Nedskrivning har skett av tillgångar som saknar värde och avser av veckling av S:t Gertruds förskola och Valsta simhall. Vid fastställandet av Mål och budget för 2013 uppgick budgeterade investeringar till 436,5 mnkr för den skattefinansierade verksamheten och 13,4 mnkr sammantaget för VA- och renhållningsverksamheterna. Under verksamhetsåret har om- och tilläggsbudgeteringar genomförts varför investeringsbudgeten totalt om slutit 544,1 mnkr (netto), att jämföra med de genomförda investeringarna på 380,5 mnkr. Förseningar, uppskjutningar och förändrade förutsättningar i investeringsverksamheten har inneburit att investeringar planerade till totalt en utgift av 171,8 mnkr inte genom förts under året. Av de uppskjutna projekten har 91,8 mnkr ombudgeterats till Av resterande budgeterade medel har en betydande del klassificerats som underhållsåtgärder och kostnadsbokförts (19,6 mnkr). Bland projekt som försenats/uppskjutits ingår bland annat ny-, om- och tillbyggnation av skolor, förskolor, anläggningar, gator och vägar samt va-anläggningar. Det enskilt största objekten som försenats är uppförande av en ny F-6 skola i Steningehöjden (27,1 mnkr), en ny förskola i Odensala (13,4 mnkr) och infrastrukturåtgärderna i anslutning till bostadsprojekt i Valsta (18,7 mnkr). Dessutom har en planerad återuppbyggnad av Vallmons förskola i (28,7 mnkr) tillsvidare skjutits på framtiden. Även ett flertal VA-projekt har för senats, totalt uppgående till drygt 27 mnkr. För de projekt som fullföljts under året finns såväl avvikelser som överensstämmelse mellan de slutliga investeringskostnaderna och fastställd budget. Nedan redovisas hur genomförda investeringar fördelas mellan olika anläggningstyper (belopp i mnkr, netto). Investeringar Årsbudget Årsutfall Avvikelse Byggnader och lokaler 204,0 118,7 85,3 Idrotts- och fritidsanläggningar 110,2 128,3-18,1 Gator, vägar och infrastruktur 119,0 68,5 50,5 Parker, natur- och miljövård 10,9 6,2 4,7 VA-anläggningar 44,3 5,9 38,4 Mark 6,5 5,7 0,8 Övrigt 49,2 47,2 2,0 Summa investeringar 544,1 380,5 163,6 18 Sigtuna kommun Årsredovisning

11 I nedanstående tabell redovisas under året större enskilda genomförda/pågående investeringsprojekt (belopp i mnkr). Objekt Årets investering (brutto) Årets aktiveringar Bedömd/slutlig projketkostnad Förklaring Badhus 83,3 185,0 Nybyggnad Steningeskolan Galaxen 11,5 147,5 Nybyggnad F-6 Steningehöjden 23,1 94,0 Nybyggnad Förskola Munkholmen Til 29,2 46,7 Nybyggnad Odensala förskola 13,5 32,5 Om- och tillbyggnad Förskola Granby 10,1 20,2 Nybyggnad Sporthall Steningehöjden 33,7 56,0 Nybyggnad Port 10,8 34,0 Anpassning Vid årets slut uppgår de samlade materiella anläggningstillgångarnas bokförda värde till 1 719,2 mnkr (1 456,3 mnkr). Tillgångarnas marknadsvärde är svårbedömt med anledning av att tillgångar som vägar, vatten- och avloppsledningar etc saknar egentligt marknadsvärde. Dessa tillgångars värde ligger i nyttan för den kommunala verksamheten. Innehavet av aktierna i AB Sigtunahem, som är bokfört till 38,0 mnkr, har däremot ett betydligt högre marknadsvärde liksom delar av kommunens markreserv. Tabellen nedan visar hur investeringarna finansierats vilket främst under 2013 skett genom resultat från den löpande verksamheten och genom upptagande av nya lån. Egenfinansierade medel består av årets resultat och kostnader som inte medfört några likvidtransaktioner, som av- och nedskrivningar samt avsättningar. Det är viktigt för kommunen att en övervägande del av investeringarna finansieras från den löpande verksamheten. Om så sker bidrar det till att skapa långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomisk utveckling. Genomförda investeringar har finansierats med medel enligt tabellen nedan Löpande verksamhet före förändring av rörelsekapital 36,0 % 22,3 % 98,3 % Förändring av rörelsekapital 13,1 % 2,6 % 86,6 % Investeringsbidrag 2,7 % 1,7 % 2,3 % Avyttring av anläggningstillgångar 73,4 % 2,1 % Lån 48,2 % 83,9 % Summa 100 % 100 % 100 % ,3 Nettoinvesteringar och avskrivningar , mnkr Nettoinvesteringar 269,5 169,6 Avskrivningar 233, , Exploateringsverksamhet Exploateringsverksamheten inom kommunen har varit fortsatt omfattande. Ett betydande arbete med detaljplanering av tilltänkta bostadsområden har pågått och ett flertal försäljningar av markområden för affärsändamål har genomförts. I det redovisade resultatet ingår exploateringsvinster med 71,1 mnkr (27,5 mnkr) vilket avser försäljning av mark för affärsverksamhet och bostadsändamål. Affärsdrivande verksamhet Affärsdrivande verksamhet ska vara självfinansierad vilket innebär att beslutade taxor och avgifter ska täcka de kostnader som är förknippande med verksamheten. Inom kommunen finns vattenoch avloppsverksamhet samt renhållningsverksamhet. De båda verk samheterna bedrivs inom stadsbyggnadskontoret. I nedanstående tabell redovisas respektive verksamhets resultat för 2013 och ställning per Resultaträkning Renhållnings- verksamhet Vatten- och avloppsverksamhet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Årets resultat Balansräkning Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital Skulder Summa eget kapital och skulder Av tabellen kan bland annat utläsas att vatten- och avloppsverksamhetens respektive renhållningsverksamhetens egna kapital uppgår till 84,1 mnkr respektive 13,8 mnkr. Verksamheternas egna kapital ingår som en del av kommunens egna kapital. Vidare har renhållningsverksamheten en fordran på kommunen som uppgår till 15,4 mnkr och vatten- och avloppsverksamheten en fordran på 14,8 mnkr. Eget kapital Förändringen av det egna kapitalet motsvaras av årets resultat vilket uppgår till 3,5 mnkr. Av det egna kapitalet har 121 mnkr tidigare öronmärkts för framtida omstruktureringsåtgärder, samt 40 mnkr till två fonder: en social investeringsfond och en kompetens- och utvecklingsfond. Vidare beslutades under hösten 2013 att 25 mnkr skulle öronmärkas till en resultatutjämningsreserv. Det totala egna kapitalet uppgår vid utgången av verksamhetsåret till 961,6 mnkr. Avsättningar och skulder Avsättningar för pensionsåtaganden, dvs. intjänade och avtalade åtaganden för framtida pensionskostnader inklusive särskild löneskatt, kostnadsförs i anslutning till intjänandet (från och med 1998) eller efter särskilt beslut (exempelvis visstidspensioner). Den del av kostnadsförda pensioner som betalas ut som individuell del (53,4 mnkr inklusive lagstadgade avgifter 2013) redovisas som kortfristig skuld och regleras i mars månad kommande år. Övrig del (enligt KAP-KL) redovisas som avsättning. Avsättningen avser intjänad förmånsbestämd ålderspension, värdesäkring av tidigare intjänade pensionsrättigheter och avtalade garanti- och visstidspensioner inklusive lagstadgade avgifter och har under året ökat med 26,1 mnkr. Pensioner som intjänats före 1998 (inkl värdesäkring) redovisas enligt den kommunala redovisningslagen som ansvarsförbindelse och uppgår per den 31 december 2013 till 1 004,3 mnkr inklusive löneskatt. Avsatta medel för pensioner (skuldbokförda) tillsammans med de pensionsutfästelser som redovisas som ansvarsförbindelse har efter beslut i kommunfullmäktige återlånats och använts till finansiering av kommunens tillgångar. I nedanstående tabell redovisas kommunens årliga pensionskostnader inklusive lagstadgade sociala avgifter för åren Vidare framgår, per den 31/12 respektive år, kostnadsförd avsättning för framtida pensionsåtaganden samt pensionsåtaganden vilka redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till att utbetalning sker. Mnkr Pensionskostnad Pensionskostnader inkl lagsstadgade avgifter (årlig) 131,0 113,6 127,2 Pensionsskuld Avsatt till pensioner (vid bokslutstillfälle) 230,4 203,1 202,8 Ansvarsförbindelse pensionskostnader (vid bokslutstillfälle) 1 004,3 941,8 929,5 Summa pensionsskulder (återlånad, se ovan) 1 234, , ,3 20 Sigtuna kommun Årsredovisning

12 Pensionsrättigheterna, som redovisas som ansvarsförbindelse och kostnadsförs i anslutning till utbetalning (utbetalningen uppgick 2013 till 41,3 mnkr inklusive särskild löneskatt), kommer under de kommande åren successivt att öka upp mot ca 50 mnkr/år för att sedan åter minska. Rättigheterna är därför viktiga att beakta vid en total ekonomisk bedömning och i anslutning till begreppet god ekonomisk hushållning. Kommunens upptagna lån inklusive checkräkningskredit uppgår per den 31 december 2013 till 381,2 mnkr vilket är en ökning med 183,4 mnkr sedan föregående årsskifte. Den långfristiga låneskulden tillsammans med avsättningar motsvarar en skuldsättningsgrad på 54,1 procent vilket är ökning från föregående år med 3,9 procentenheter Låneskuld per 31/ , mnkr 386,5 381,2 240,9 197,8 146, Soliditet Soliditeten beskriver den långsiktiga betalningsförmågan och visar hur stor andel av tillgångarna som finansierats med eget kapital. Under 2013 har kommunens soliditet minskat från 49,8 procent till 45,9 procent. Kommunernas genomsnittliga soliditet uppgår preliminärt till ca 49 procent. För en kommun är det svårt att ange en önskad nivå för en acceptabel soliditet. Det är framförallt utvecklingen av soliditeten som är intressant att följa när man bedömer den ekonomiska situationen. Soliditet , % Genomsnittlig upplåning och räntenivåer under 2013 har varit följande: Upplåning Ränta Checkkredit Bundna lån 285,5 2,88% Under året har in- och utlåningsräntorna varit låga. Kommunens låneskuld har succesivt ökat under året främst med anledning av det omfattande investeringsprogram som planerats och genomförts. En kommun som växer får förutom ökade skatte- och statsbidragsintäkter också utmaningar i form av behov av utökad kommunal service. För att möta detta planeras fortsatt kraftiga investeringar framför allt i förskolor och skolor Kommunen och bolagen Kommunens resultatutveckling utgör en väsentlig del av den sammanställda redovisningen. Resultatet för kommunen och bolagen uppgår till -60,4 mnkr (585,1 mnkr). AB Sigtunahems utveckling är fortsatt god trots det negativa resultatet för Efterfrågan på lägenheter är fortsatt hög. Under ett antal år har betydande underhållsåtgärder genomförts vilket påverkar resultatet negativt. Åtgärder har genomförts i bostadom råden vid Tingvalla, Sätuna och Norrbacka. Räddningstjänsten Attunda som är organiserade som ett kommunalförbund med uppdrag i ett flertal norrortskommuner bedriver verksamhet i norra delen av Stockholm. Tagun AB som förvärvades 2011 äger fastigheten Södertil 1:6 på vilken en byggnad håller på att byggas om till arkiv för museiföremål. För att finansiera byggnationen har bolaget lånat pengar av Sigtuna kommun. Vid årsskiftet 2013/2014 uppgick det lånade beloppet till 17,2 mnkr. Energioperatörerna AB som fram till 1 maj var vilande har från detta datum bedrivit verksamhet i form av energiförsäljning. Bolaget leasar ett vindkaraftverk från Sigtuna kommun och säljer den energi som produceras på den öppna marknaden. I anslutning till att verksamheten startade erhöll bolaget ett aktieägartillskott på 1 mnkr från kommunen. För verksamhetsåret visar AB Sigtunahem ett resultat efter skatt på -65,8 mnkr och Räddningstjänsten Attunda på 1,3 mnkr. Övriga bolag i koncernen visar ett nollresultat RISK OCH KONTROLL Budgetuppföljning och prognossäkerhet Kommunens ekonomiska utveckling kan följas bl.a. genom att analysera budgetuppföljningar och bokslut. Förutom upprättande av årsbokslut upprättas årligen två delårsbokslut per den 30 april och den 31 augusti samt månatliga budgetuppföljningar för samt liga månader förutom januari och juni. Nedan redovisas budgeterat och verkligt årsutfall perioden Utfall jämfört med budget, mnkr 54,7 54,7 33,5 Budget 30,0 Utfall 175,1 166,0 1,0 1,0 1,0 3, Sigtuna kommun Årsredovisning

13 Avvikelser mellan utfall och budget har funnits hela den redovisade perioden. För de fem senaste åren har den löpande verksamheten bedrivits inom tilldelade ramar och avvikelserna förklaras framförallt av exploateringsvinster, utveckling av skatteintäkter, tillfälligt förändrade statsbidrag och nedskrivningar. Under 2013 har avvikelsen mellan utfall och budget många orsaker. En viktig orsak är att kommunens löpande verksamhet visar ett överskott på 5,4 mnkr i förhållande till budgeten, inklusive oförbrukade medel av anslag för oförutsett. Övriga budgetavvikelser framgår av redogörelsen för årets resultat och nämndernas resultat. Redovisade delårsresultat under verksamhetsåret har varit 2,1 mnkr (april) respektive 47,8 mnkr (augusti), att jämföra med årsresultatet 3,5 mnkr. I anslutning till månadsuppföljningar och delårsbokslut lämnas prognoser för helårsresultatet. Vid respektive delårsbokslut har helårsresultaten 2,3 mnkr (april) respektive 12,2 mnkr (augusti) prognostiserats. Nedan redovisas ett diagram som visar gjorda helårsprognoser vid respektive tidpunkt samt faktiskt årsutfall ,3 Budgetavvikelser, prognoser och utfall, mnkr -12,9-14,8 Prognos april Prognos augusti Utfall ,6 2,4 0,0-1,5-2,6 ÄON BUN UAN IFON Övriga Barn- och ungdomsnämndens årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med ca 2,5 mnkr. Förändringar jämfört med delårsrapport per augusti består i att den kommunala driften har åtgärdat ett befarat underskott. Utfallet på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har förbättrats med ca 3 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti. Förändringen har flera orsaker, men främst kan nämnas att arbetet med resursjobben har inneburit mer statliga bidrag än vad som tidigare prognostiserats. -6,2 6,0 10,0 13,4-2,2 3,2-4,1 Individ- och familjeomsorgsnämndens avvikelse i förhållande till den lämnade prognosen i delårsbokslut per augusti är en effekt av den kraftigt ökade omfattningen på verksamheten ensamkommande flyktingbarn under slutet av året, vilket har fått en positiv effekt på intäkterna. Äldre- och omsorgsnämnden, barn- och ungdomsnämnden och utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden avviker endast i mindre omfattning från de prognoser som har lämnats under hösten Äldre- och omsorgsnämnden årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med knappt 2 mnkr. Underskottet och förändringen har sin huvudsakliga orsak i köp av externa platser. Barn- och ungdomsnämndens årsutfall i förhållande till prognos som lämnades i delårsrapport per augusti avviker med ca 0,8 mnkr. Förändringar jämfört med delårsrapport per augusti består till övervägande del av demografiska förändringar av antalet barn och elever inom nämndens verksamhetsområde. Utfallet på utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har försämrats med knappt 5 mnkr jämfört med prognosen i delårsrapport per augusti. Den främsta orsaken är ökade kostnader för försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgsnämndens avvikelse i förhållande till den lämnade prognosen i delårsbokslut per augusti är en effekt av den kraftigt ökade omfattningen för verksamheten ensamkommande flyktingbarn under slutet av året, vilket har fått en positiv effekt på intäkterna. Borgensåtaganden Borgensåtagandet gentemot AB Sigtunahem uppgår vid årsskiftet till 1 442,3 mnkr. Total beviljad borgensram för bostadsbolaget är 1807,8 mnkr. Skillnaden består av beviljade, men ännu ej upptagna borgenslån. Av bostadsbolagets borgenslån är 35 procent upptagna hos Kommuninvest. Borgenslånen utgör 95 procent av bolagets to t ala lån, vilka per årsskiftet uppgår till mnkr. Bostadsbolagets finansiella ställning och utveckling är mycket god. Det totala bokförda värdet på byggnader och mark uppgår till mnkr (2012: mnkr) vilket väl understiger marknadsvärdet i Stockholms området. Den senast genomförda marknadsvärderingen indikerar ett marknadsvärde på mnkr. Det finns alltså en god täckning för kommunens åtaganden gentemot AB Sigtunahem. Efter ett antal ekonomiska rekonstruktioner (senast 2004 och 2006/07) uppgår nu kommunens borgensåtagande för Brf Södergatan (225 lgh) till 13,8 mnkr (2012: 54,5 mnkr) mot ursprungligen 273 mnkr. AB Sigtunahem har sålt 136 lägenheter av sitt ursprungliga innehav på 160 lägenheter, varav 8 under Av de sålda lägenheterna har 123 st sålts med realisationsvinst. Risken för att behöva infria ett kommunalt borgensåtagande bedöms som mycket låg. Samma bedömning gäller för HSB-föreningarna Rönnen och Syrenen (226 lgh) för vilka kommunen har borgensåtaganden på 51,3 mnkr (2012: 68,1 mnkr). Efterfrågan på småhus, och den därav följande höga prisnivån, har inneburit att risken för att behöva infria ett förlustansvar för förvärvslån i det närmaste upphört. Kommunens åtaganden uppgår till 0,6 mnkr (0,7 mnkr 2012). Förlustansvaret tillkom under en period då kommunal borgen krävdes för att kunna få statliga lån. Detta statliga regelverk har upphört varför inga nya borgensåtaganden sker till privat byggnation. Medlemskapet i Kommuninvest i Sverige AB medför även att varje medlem har ett solidariskt borgensåtagande för bolagets tillgångar och skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens andel av Kommuninvests totala skulder till ca mnkr och fordringar till ca mnkr vilket motsvarar ca 0,39 % av bolagets balansomslutning. Borgensåtagandena specificeras i not till balansräkningen. Ansvarsförbindelser Upptagna ansvarsförbindelser på 1 063,1 mnkr avser intjänade pensionsrättigheter före 1998, avtalade ej utlösta visstidsförordnanden och särskild löneskatt på pensionsutfästelserna, samt framtida kostnader för leasingåtaganden. Känslighetsanalys Kommunen är mycket känslig för förändringar i de ekonomiska förutsättningarna. Oplanerade händelser och beslut kan få avgörande betydelse för kommunens ekonomi. Det kan avse sådant kommunen själv inte råder över fullt ut såsom skatteunderlagets tillväxt, förändringar av statsbidrag, utjämningssystem, räntor, centrala löneavtal m.m. Det kan även vara andra faktorer, som har att göra med kommunens kärnverksamheter. För dessa faktorer ges i tabellen en bild av hur Sigtuna kommuns ekonomi påverkas av ändrade betingelser. Generellt kan sägas att kommunen är konjunkturkänslig, dvs. mycket beroende av hur tillväxten och sysselsättningen utvecklas på lokal och nationell nivå och den därav följande förändringen av skatteunderlaget. Känsligheten omfattar även beslut om statliga bidrag och förändringar i de utjämningssystem som råder mellan kommunerna samt åtaganden kommunen tvingas göra utifrån s.k. rättighets- och skyddslagar. Det finns också en stor känslighet gentemot utfallen i de centrala löneavtalen och dess följdeffekter på kommunens pensionsåtaganden. Situationen är inte unik för Sigtuna kommun utan gäller även för övriga kommuner i landet. Händelse Förändring, kr Ränteförändring, +/- 1 % Löneförändring, +/- 1 % Heltidstjänster, +/- 10 st Generella statsbidrag för riket, +/- 500 mnkr Förändring utdebitering, +/- 1 kr Förändrat skatteunderlag, +/- 1 % Förändrad befolkning, +/- 100 st * Bruttokostnadsförändring, +/- 1 % Generell prisökning, +/- 1 % Försörjningsstödsförändring, +/- 10 % En familjehemsplacering, ett år En HVB-placering unga, ett år Ett barn i förskola per år En elev i grundskolan per år En elev i gymnasieskolan per år * Siffran avser endast förändrade intäkter, och tar inte i beaktande kostnadseffekter av befolkningsförändringen. 24 Sigtuna kommun Årsredovisning