Uppföljning av den. för de mänskliga. rättigheterna. Uppföljning av den. nationella handlingsplanen för de mänskliga.

Transkript

1 Uppföljning av den Uppföljning av den nationella handlingsplanen för de mänskliga för de mänskliga rättigheterna rättigheterna Regeringens skrivelse 2005/06:95 April 7 februari

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3 Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter Generella frågor Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m Översyn av reservationer Uppföljning av synpunkter från internationella organ Rättighetsfrågor Diskriminering, rasism och homofobi Barnets rättigheter Nationella minoriteter och urfolk Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Mäns våld mot kvinnor, m.m Rättsstatliga frågor Politiska rättigheter Asyl- och migrationsfrågor Organisation och samordning av arbetet med att främja de mänskliga rättigheterna Inledning Organisation av arbetet med att genomföra handlingsplanen Myndighetsstyrning Kommuner och landsting Metoder och verktyg Arbetet inom Regeringskansliet Attitydpåverkande arbete, m.m Inledning Utbildning om de mänskliga rättigheterna inom utbildningsväsendet Kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga förvaltningen samt domstolsväsendet Utbildningsmaterial om de mänskliga rättigheterna Dialog om de mänskliga rättigheterna Språk- och informationsfrågor Uppföljning och utvärdering... 70

3 Interdepartementala arbetsgruppen för mänskliga rättigheter Uppföljning av åtgärderna i En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2005/06:95) I enlighet med åtgärd 132 i En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna (skr. 2005/06:95) redovisas här genomförandet av handlingsplanen åtgärd för åtgärd per siste december Redovisningen kan inte beställas utan endast laddas ned från regeringens webbplats om mänskliga rättigheter Åtgärderna är sorterade under det departement som har huvud- eller samordningsansvaret. Kapitelnumreringen är densamma som i själva handlingsplanen, därför börjar numreringen med kapitel 3. 3 Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter 3.1 Generella frågor 3.2 Nya konventioner och konventioner som Sverige inte har ratificerat, m.m. Åtgärd 1: Regeringen avser att under 2006 prioritera arbetet med en FN-konvention för funktionshindrade personers åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Sverige har mycket aktivt medverkat i FN:s arbete med att förhandla fram en konvention för att tillförsäkra personer med funktionsnedsättning åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Efter fem års aktiva förhandlingar i FN kunde samtliga medlemsländer i slutet av augusti 2006 enas om texten i en sådan konvention. Den 13 december 2006 antogs konventionen av FN:s generalförsamling. Konventionen och tillhörande protokoll om individuell klagorätt undertecknades för Sveriges del den 30 mars Sverige ratificerade FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning den 15 december Konventionen och protokollet trädde ikraft för Sveriges del den 14 januari Tidigare konventioner om mänskliga rättigheter gäller fullt ut även för människor med funktionsnedsättning. Den nya konventionen är tillkommen för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Regeringskansliet har översatt konventionen till svenska, bearbetat texten till lättläst svenska, gjort en överföring till punktskrift, framställt en ljudinspelning samt gjort en teckentolkning av den lättlästa versionen. Konventionstexten inklusive anpassningarna i olika format har publicerats på regeringens webbplats. 1

4 Åtgärd 2: I syfte att säkerställa att Europakonventionens övervakningssystem kan fungera effektivt på sikt har ett ändringsprotokoll till konventionen samt fem rekommendationer antagits inom Europarådet. Regeringen avser att under perioden fortsätta det nationella arbetet för att rekommendationerna ska få genomslag. Samordnande departement: Justitiedepartementet Sveriges Domstolar gavs i regleringsbrevet för 2007 ett återrapporteringskrav avseende vilka åtgärder som Domstolsverket har vidtagit för att säkerställa effektiviteten i Europakonventionens övervakningssystem i enlighet med det åtgärdspaket som antogs 2004 avseende protokoll 14 och genomförandet av tillhörande Europarådsrekommendationer. I regleringsbreven för har Sveriges Domstolar getts återrapporteringskrav avseende vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa en ändamålsenlig kompetens hos personalen bl.a. genom att integrera utbildning i EU-rätt och om Europakonventionen för mänskliga rättigheter i utbildningen för domare. Av årsredovisningarna för framgår de åtgärder, huvudsakligen i form av utbildning och information, som vidtagits i dessa avseenden. Utöver olika utbildningsinsatser är ett årligen återkommande inslag nyhetsbrev, Nytt från Europadomstolen, som Domstolsverket ger ut. I publikationen lämnas information om viktiga avgöranden från Europadomstolen samt om svenska avgöranden där bestämmelser i konventionen har tillämpats eller prövats. Som ett led i arbetet med att förbättra möjligheten att leva upp till kraven, bl.a. på avgöranden inom skälig tid, har regeringen i regleringsbreven för Sveriges Domstolar ställt upp mål för den dömande verksamheten som syftar till att minska balanserna och förbättra omloppstiderna i domstol. Som mål för de närmaste åren gäller att inriktningen bör vara att huvuddelen av brottmålen inte bör ta längre än fem månader och huvuddelen av tvistemålen inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt samt att huvuddelen av målen i läns- och kammarrätt inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. Mot bakgrund av denna inriktning sätter även domstolarna för varje år i samråd med Domstolsverket själva upp verksamhetsmål. I propositionen Förtursförklaring i domstol (prop. 2008/09:213) behandlas domstolschefens ansvar vid långsam handläggning samt lämnas förslag till en ny lag om förtursförklaring i domstol. Förslaget syftar till att stärka den enskildes ställning i domstolsförfarandet och förbättra den enskildes möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol. Förslaget innebär inte en skärpning av det krav som redan ställs på domstolarna ifråga om rimliga handläggningstider. Genom möjligheten till förtursförklaring har den vars rättigheter enligt artikel 6.1 i Europakonventionen har kränkts, eller riskerar att kränkas, fått ytterligare ett nationellt rättsmedel att tillgå. Riksdagen har ställt sig bakom förslagen (bet. 2008/09:JuU30, rskr. 2009/10:2). Lagen (2009:1058) om förtursförklaring i domstol träder i kraft den 1 januari Regeringen har i propositionen aviserat att den inom några år avser att utvärdera de närmare konsekvenserna av lagen (a. prop. s. 33). I maj 2009 beslutade regeringen om direktiv till en utredning om statens skadeståndsansvar vid överträdelser av Europakonventionen (Dir. 2009:40), som ska redovisas senast den 1 december Utredningen tar huvudsakligen avstamp i de förpliktelser som följer av artikel 13 i Europakonventionen som anger att enskilda ska ha tillgång till effektiva rättsmedel för att få sina påståenden om konventionskränkningar prövade på nationell nivå. 2

5 Under 2008 tog Sverige i Europarådet initiativ till åtgärder för att möjliggöra effektiviseringar av Europadomstolens procedurregler i avvaktan på att ändringsprotokoll nr 14 till Europakonventionen, som antogs av Europarådets ministerkommitté 2004, ska träda i kraft. Ändringsprotokoll nr 14 innebär att förfarandet hos Europadomstolen effektiviseras bl.a. genom ändringar av domstolens domförhetsregler. Samtliga stater som anslutit sig till konventionen har undertecknat ändringsprotokollet och vid utgången av rapporteringsperioden hade alla stater utom en Ryssland även ratificerat protokollet. Protokollet träder inte i kraft förrän samtliga stater har ratificerat det. Mot bakgrund av Europadomstolens ansträngda arbetssituation och den uteblivna ratifikationen från Rysslands sida tog Sverige under 2008 initiativ till att få till stånd en tillämpning av några av bestämmelserna i ändringsprotokoll nr 14 i avvaktan på att detta skulle träda i kraft. Frågan väcktes vid Europarådets folkrättskommittés möte i London i oktober 2008 och diskuterades sedan i Strasbourg mellan det svenska ordförandeskapet i Europarådets ministerkommitté, Europarådets sekretariat och Europadomstolens kansli. Ställföreträdarkommittén beslutade i november 2008 efter ett förslag från Sveriges representation i Strasbourg att ge ett mandat till styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) att överväga frågan. CDDH föreslog två alternativa lösningar för att möjliggöra en förtida tillämpning av vissa av de procedurer i protokoll nr 14 som syftar till att förbättra domstolens möjligheter att avgöra mål; dels en möjlighet för konventionsstaterna att godkänna en provisorisk tillämpning av delar av protokoll 14, dels antagandet av ett nytt protokoll protokoll 14a med delvis samma innehåll som protokoll 14 men som skulle kunna tillämpas trots att inte samtliga konventionsstater tillträtt det. Vid Europarådets ministermöte i Madrid den 12 maj 2009 antogs protokoll 14a. I anslutning till ministermötet hölls även ett s.k. statspartsmöte med de till Europakonventionen anslutna staterna, vid vilket en samstämmig överenskommelse antogs. Överenskommelsen innebar att behörigheten för enskilda domare och för tredomarkommittéer som följer av protokoll nr 14 får tillämpas provisoriskt i förhållande till de medlemsstater som uttrycker sitt godkännande till detta genom en deklaration till Europarådets generalsekreterare. Sverige undertecknade protokoll 14a i oktober Regeringen föreslog i propositionen Nya domförhetsregler för en effektivare Europadomstol (prop. 2009/10:52) att riksdagen skulle godkänna protokollet och en förtida tillämpning av protokollet fram till dess att det trätt i kraft för Sveriges del. Protokollet och en förtida tillämpning godkändes av riksdagen den 14 december 2009 (bet. 2009/10:KU22, rskr. 2009/10:136). Protokollet kan tillämpas mot Sverige från och med den 1 januari Ryssland förväntas ratificera protokoll 14 under inledningen av 2010 och när det sker kommer protokoll nr 14 att träda i kraft och protokoll 14a kommer samtidigt att upphöra att gälla. 3

6 Åtgärd 3: Regeringen avser att under perioden åter se över i vilken mån ytterligare konventioner och tilläggsprotokoll som rör mänskliga rättigheter kan undertecknas och ratificeras samt redovisa sin ståndpunkt senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Sverige undertecknade den 6 februari 2007 FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden. Inför en ratificering kommer en översyn av svensk lagstiftning att göras för att bedöma hur den överensstämmer med konventionen. Sverige undertecknade den 30 mars 2007 FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige ratificerade konventionen den 15 december Sverige undertecknade den 19 oktober 2009 protokoll 14a till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, syftande till att stärka Europadomstolens effektivitet. Sverige ratificerade protokollet den 23 december samma år (se åtgärd 2). Arbetet vad gäller framtida ratificeringar och undertecknanden i övrigt pågår kontinuerligt inom Regeringskansliet. Åtgärd 4: Regeringen avser att under perioden åter se över sin inställning i frågan om en anslutning till protokoll 12 till Europakonventionen om generellt diskrimineringsförbud, men har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokollet. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringen har inte för avsikt att i nuläget tillträda protokoll 12 till Europakonventionen om generellt diskrimineringsförbud. Frågan om ett generellt diskrimineringsförbud omnämndes i regeringens proposition 2007/08:95 Ett starkare skydd mot diskriminering, där det anges att det på sikt kan vara av intresse att undersöka om det är lämpligt och möjligt att utforma ett generellt och heltäckande diskrimineringsförbud med utgångspunkt i principen om alla människors lika värde och rättigheter. Åtgärd 5: Regeringen avser inte att i nuläget ratificera FN-konventionen om migrerande arbetares rättigheter. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Även denna fråga har övervägts i enlighet med åtgärd 3. Åtgärd 6: Regeringen har under hösten 2005 lagt fram en proposition inför riksdagen om ratificering av det fakultativa protokollet till barnkonventionen angående försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Riksdagen godkände i mars 2006 det fakultativa protokollet till barnkonventionen om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi samt antog de föreslagna ändringarna i brottsbalken. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli Den 7 december 2006 beslutade regeringen att ratificera protokollet. Sveriges första rapport om genomförandet av protokollet överlämnades till barnrättskommittén i februari

7 3.3 Översyn av reservationer Åtgärd 7: Regeringen avser att under perioden åter se över de reservationer som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll om mänskliga rättigheter i avsikt att överväga om de kan dras tillbaka samt redovisa resultatet av denna översyn senast i nästa nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna. Huvudansvarigt departement: Utrikesdepartementet Arbetet med att se över de reservationer som finns antecknade till olika konventioner och tilläggsprotokoll pågår kontinuerligt. Inga förändringar i detta hänseende skedde under perioden Uppföljning av synpunkter från internationella organ Åtgärd 8: Regeringen avser att bjuda in till möten i samband med att Sverige ska lämna rapporter enligt FN-konventionerna om mänskliga rättigheter, liksom när FN:s kommentarer om dessa rapporter lämnas. När så bedöms lämpligt kommer möten även att anordnas på motsvarande sätt i samband med rapportering enligt Europarådets konventioner om mänskliga rättigheter. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Regeringen har under arbetet med rapporterna till FN:s kommitté mot rasdiskriminering FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och FN:s barnrättskommitté bjudit in till möten med framförallt enskilda organisationer. Mötena är en viktig del i processen med att arbeta fram rapporterna och deltagandet av enskilda organisationer i processen är något som ofta lyfts fram som positivt i slutsatserna från konventionskommittéerna. I samband med att regeringen skulle lämna sin andra rapport angående genomförandet av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående rapporteringen. Ett motsvarande möte har även hållits i samband med rapporteringen om den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Under 2009 bjöds enskilda organisationer in till flera möten om den kommande granskningen av Sverige i FN:s råd för mänskliga rättigheter, den så kallade Universal Periodic Review (UPR) processen. UPR-processen är ett annat förfarande än det under respektive FN-konvention, men är relevant att notera i detta sammanhanget. FN:s råd för mänskliga rättigheter etablerades efter handlingsplanens tillkomst och är därför inte omnämnt i handlingsplanen. 5

8 4 Rättighetsfrågor 4.1 Diskriminering, rasism och homofobi Åtgärd 9: Grundlagsutredningen har i uppdrag att göra en samlad översyn av regeringsformen. I uppdraget ingår att pröva frågorna om lagprövning och om det finns behov av en författningsdomstol. För det fall utredningen finner skäl att föreslå ändringar i dessa avseenden är utredningen oförhindrad att också pröva om det finns behov av att i övrigt föreslå förändringar av skyddet för grundläggande fri- och rättigheter. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 december Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Grundlagsutredningen överlämnade i december 2008 betänkandet En reformerad grundlag (SOU 2008:125). I betänkandet föreslås bl.a. att regeringsformens bestämmelse om lagprövning ska ändras så att det s.k. uppenbarhetskravet vid lagprövning av föreskrifter i lagar och förordningar tas bort. Vidare föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter, bl.a. att grundlagsskyddet mot diskriminering ska utvidgas till att även omfatta sexuell läggning, att skyddet av äganderätten ska förtydligas och att en ny bestämmelse ska införas om rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid. I betänkandet föreslås även att bestämmelserna om grundläggande fri- och rättigheter ska utformas så att det tydligare framgår att rättigheterna inte gäller enbart för svenska medborgare utan var och en här i riket. Utredningen anser att det inte bör inrättas en författningsdomstol i Sverige. Integritetsskyddskommittén överlämnade i januari 2008 betänkandet Skyddet för den personliga integriteten Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). I betänkandet föreslås bl.a. att det i 2 kap. regeringsformen ska föras in en ny bestämmelse som leder till att skyddet mot intrång i den personliga integriteten stärks. Regeringen överlämnade i december 2009 propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/10:80) till riksdagen. I propositionen föreslås bl.a. att regeringsformens bestämmelse om lagprövning ska ändras på det sätt som Grundlagsutredningen föreslår. Ändringen innebär att en lag eller annan föreskrift inte får tillämpas om den står i strid med grundlag eller annan överordnad författning. Enligt förslaget ska det alltså inte krävas att föreskriften står i uppenbar strid med en överordnad författning. Regeringen gör i propositionen vidare bedömningen att en författningsdomstol inte bör inrättas. Regeringen föreslår i propositionen även att de förstärkningar av skyddet för de grundläggande fri- och rättigheterna som Grundlagsutredningen respektive Integritetsskyddskommittén föreslagit ska genomföras. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari Förslagen kommer att behandlas i riksdagen vid ett första tillfälle i maj 2010 och vid ett andra tillfälle under hösten För att ändringarna ska godkännas krävs att riksdagen fattar två likalydande beslut om ändring. Det andra beslutet får fattas först sedan det hållits val till riksdagen. 6

9 Åtgärd 10: Diskrimineringskommittén, som har haft i uppdrag att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning, slutredovisade nyligen sitt uppdrag. Regeringen avser att bereda förslagen med inriktningen på att en ny lagstiftning ska kunna träda i kraft senast Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (2008:567) i kraft. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Av dessa diskrimineringsgrunder är könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder nya. Samtidigt som den nya lagen trädde i kraft inrättades en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, som ska utöva tillsyn över att lagen följs. De tidigare ombudsmännen mot diskriminering, bl. a. Jämställdhetsombudsmannen, har avvecklats. Den nya lagen innehåller förbud mot diskriminering som gäller för: arbetslivet utbildningsverksamhet arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag start eller bedrivande av näringsverksamhet yrkesbehörighet medlemskap i vissa organisationer varor, tjänster och bostäder allmän sammankomst och offentlig tillställning hälso- och sjukvården socialtjänsten socialförsäkringen arbetslöshetsförsäkringen studiestöd värnplikt och civilplikt offentlig anställning Förbud mot diskriminering inom samtliga ovan uppräknade samhällsområdena gäller för alla diskrimineringsgrunder utom för ålder. Förbud mot åldersdiskriminering omfattar arbetslivet, utbildningsverksamhet, arbetsmarknadspolitisk verksamhet och arbetsförmedling utan offentligt uppdrag, start eller bedrivande av näringsverksamhet, yrkesbehörighet och medlemskap i vissa organisationer. I fråga om samhällsområdena varor, tjänster och bostäder, allmän sammankomst och offentlig tillställning, socialtjänst m.m., socialförsäkringssystemet, arbetslöshetsförsäkringen, hälso- och sjukvården, statligt studiestöd, värnplikt och civilplikt, offentlig anställning och offentligt uppdrag angav kommittén att det krävs ytterligare utredning innan diskrimineringsförbud för ålder kan utformas. Mot bakgrund av detta beslutade Regeringen den 13 augusti 2009 att tillsätta en särskild utredare med uppgift att förslå hur ett skydd mot diskriminering på grund av ålder ska införas på de samhällsområden utom värnplikt och civilplikt som i dag saknar ett sådant skydd i diskrimineringslagen (2008:567). Uppdraget ska redovisas senast den 27 augusti

10 Åtgärd 11: Regeringen avser att 2006 ge i uppdrag till vissa statliga myndigheter att upprätta antidiskrimineringsstrategier. Dessa myndigheter ska inbjuda Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) till samråd vid upprättande av strategierna. Regeringen avser att ge Statskontoret i uppdrag att utvärdera de insatser som har genomförts med anledning av de antidiskrimineringsstrategier som har upprättats inom statliga myndigheter. Regeringen avser även att 2006 förtydliga behovet av arbete mot diskriminering i de statligt ägda bolagen. Samordnande departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Länsstyrelserna, Statens skolverk, Statens institutionsstyrelse, Tullverket, Vägverket, Kustbevakningen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket, Brottsoffermyndigheten och Försäkringskassan fick i respektive myndighets regleringsbrev för 2007 i uppdrag att upprätta antidiskrimineringsstrategier som redovisades för regeringen under hösten Arbetet med att genomföra dessa strategier har inletts på samtliga myndigheter. Statskontoret fick under 2008 i uppdrag att utvärdera vissa myndigheters arbete med antidiskrimineringsstrategierna. Det gällde myndigheter inom rättsväsendet och försvarsmakten samt Arbetsförmedlingen. Statskontorets utvärdering (Handlingsplaner och strategier mot diskriminering, 2009:4) av vissa myndigheters handlingsplaner och strategier mot diskriminering visar att det finns stora skillnader mellan myndigheternas sätt att arbeta mot diskriminering samt när det gäller långsiktighet och kontinuitet i arbetet. Statskontorets bedömning är att uppdragen inte har haft något omfattande genomslag när det gäller myndigheternas arbete mot diskriminering. Endast i fallet med myndigheterna inom försvarsområdet har det skett bestående förändringar. Enligt Statskontoret finns det flera möjliga förklaringar till varför uppdragen om antidiskriminering får olika genomslag i olika myndigheter. Det handlar bl.a. om att innehållet i uppdragen inte alltid är tydligt i förhållande till myndigheternas kärnverksamhet, att det finns skillnader i regeringens styrning och uppdragens utformning samt att uppföljningar är inriktade på genomförda insatser och inte effekterna av dessa insatser. Åtgärd 12: Regeringen avser att under 2006 besluta en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar. Huvudansvarigt departement: Finansdepartementet Förordningen antogs och trädde i kraft den 1 juli Syftet med förordningen är att öka medvetenheten om och efterlevnaden av diskrimineringslagen (2008:675). Nämnden för offentlig upphandling tog på regeringens uppdrag fram allmänna råd för tillämpning av förordningen. De allmänna råden finns på Konkurrensverkets webbplats Konkurrensverket har haft regeringens uppdrag att utvärdera förordningen. Uppdraget har redovisats i Konkurrensverkets rapport 2009:2. I en proposition som regeringen kommer att överlämna till riksdagen under inledningen av 2010 kommer regeringen föreslå att bestämmelser införs i lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster att upphandlande myndigheter och enheter bör beakta miljöhänsyn och sociala hänsyn i sina upphandlingar i den utsträckning det är påkallat med hänsyn till upphandlingens art. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli

11 Åtgärd 13: Regeringen kommer att överväga förslagen från utredningen om en stärkt och tydligare tillsyn inom socialtjänsten, som ska lämna en slutredovisning till regeringen senast den 30 juni 2006, samt att vidta lämpliga åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag om indragning av serveringstillstånd. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Med anledning av delbetänkandet Ansvarsfull servering fri från diskriminering (SOU 2006:56) har en remissammanställning färdigställts och fortsatt beredning sker inom regeringskansliet. En proposition med förslag till en ny alkohollag kommer att överlämnas till riksdagen och kommer att behandlas under våren Åtgärd 14: Samarbetet mellan antidiskrimineringsbyråerna, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) kommer att utvecklas under Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Samtliga ombudsmän har genomfört utbildningsinsatser för att stödja antidiskrimineringsbyråernas arbete. Antidiskrimineringsbyråerna har i högre grad inkommit med diskrimineringsärenden till de olika ombudsmännen. Dessa insatser till byråerna fortsatte under 2007 och Den nya Diskrimineringsombudsmannen har sedan dess bildande 1 januari 2009 fortsatt de stödjande insatserna. Åtgärd 15: Regeringen avser att tillsätta en utredning om användning av så kallade diskrimineringstester som bevismedel i ärenden hos Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet En utredning tillsattes inte under rapporteringsperioden, men beredning pågår fortsatt inom Regeringskansliet. Åtgärd 16: Regeringen avser att ge i uppdrag till Arbetsmiljöverket (AV) och Jämställdhetsombudsmannen (JämO) att utvärdera och fortsätta det samarbete i kompetensfrågor som de båda myndigheterna har inlett. Huvudansvarigt departement: Arbetsmarknadsdepartementet Med hänsyn till det omställningsarbete och anpassning till väsentligt minskade anslag som Arbetsmiljöverket genomfört under perioden , har det inte lämnats några särskilda uppdrag under perioden. Arbetsmiljöverkets interna arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor har följts upp inom ramen för departementets ordinarie dialog med verket. 9

12 Åtgärd 17: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) kommer att genomföra och låta utvärdera informationsinsatser riktade till grupper som är särskilt utsatta för diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller religion eller annan trosuppfattning. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ombudsmannen mot etnisk diskriminering genomförde sådana insatser och en extern utvärdering av effekterna av informationsinsatserna har redovisats. Ett trettiotal utbildningar har genomförts för dessa målgrupper, bland annat muslimer och personer från Mellanöstern, afrosvenskar och utomeuropeiska kvinnor. Utvärderingen Effekterna av informationsinsatser riktade till grupper särskilt utsatta för diskriminering finns tillgänglig via nya Diskrimineringsombudsmannens webbplats ( Åtgärd 18: Regeringen avser att överväga behovet av att använda diskrimineringstester inom fler samhällsområden, baserat på de slutsatser som kommer att presenteras i en undersökning inom arbetsmarknaden. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Diskrimineringsombudsmannen (DO) fick, den 15 oktober 2009, i uppdrag att låta genomföra en kartläggning av förekomst och omfattning av diskriminering inom bostadsmarknaden. DO ska särskilt pröva möjligheterna att med hjälp av s.k. praktikprövning undersöka förekomst och omfattning av diskriminering på bostadsmarknaden och, om det finns förutsättningar, initiera en sådan undersökning. Kartläggningen ska utformas så att en nationell bild kan erhållas och att jämförelser mellan regioner, bostadsformer, privata och offentliga sektorn och mellan kvinnor och män kan göras samt att kartläggningen kan upprepas för att möjliggöra jämförelser över tid. Uppdraget ska, så långt det är möjligt, omfatta samtliga diskrimineringsgrunder som framgår av diskrimineringslagen (2008:567). Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti Åtgärd 19: Regeringen kommer att överväga lämpliga åtgärder med anledning av de förslag som har lämnats av Utredningen om strukturell diskriminering på grund av etnisk eller religiös tillhörighet. Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 30 juni Regeringen kommer även att överväga lämpliga åtgärder med anledning av denna utrednings kommande förslag. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Utredaren överlämnade slutbetänkandet Integrations svarta bok Agenda för jämlikhet och social sammanhållning (SOU 2006:79). Utredaren överlämnade även tretton rapporter i olika delfrågor. Ett flertal av de förslag som lämnades av utredaren avser frågor som behandlats i propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (se åtgärd 10). Regeringen har även beslutat om en förordning som innebär att vissa större statliga myndigheter ska införa antidiskrimineringsvillkor i sina upphandlingar (se åtgärd 12). Den 27 mars 2008 beslutade regeringen att slutbetänkandet och rapporterna ska läggas till handlingarna. 10

13 Åtgärd 20: Regeringen avser att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att lämna förslag som innebär ett samlat grepp om frågor som rör lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning. Arbetsgruppen ska även få i uppgift att överväga hur förekomst och omfattning av diskriminering på grund av sexuell läggning ska kunna mätas och om möjligt lämna förslag till indikatorer inom olika områden i samhället. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Arbetsgruppen slutförde och redovisade sitt uppdrag i februari I arbetet har samråd skett med HomO, FHI och olika HBT-organisationer såsom RFSL, RFSL Ungdom och Sveriges Förenade Gaystudenter. Åtgärd 21: En särskild utredare har fått i uppdrag att ta ställning till om par av samma kön bör kunna ingå äktenskap. Uppdraget ska redovisas senast den 30 mars Regeringen avser att därefter överväga förslagen från utredningen och vidta eventuella åtgärder mot bakgrund av utredningens förslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Riksdagen beslutade under våren 2009 om nya regler som rör äktenskap. Sedan den 1 maj 2009 tillämpas bestämmelserna i äktenskapsbalken på samma sätt i fråga om par av olika kön som par av samma kön. Samtidigt som ändringarna i äktenskapsbalken trädde i kraft upphörde partnerskapslagen att gälla. Det innebär att det inte är möjligt att låta registrera ett nytt partnerskap. Ett redan registrerat partnerskap fortsätter dock att vara ett partnerskap till dess partnerskapet upplöses eller omvandlas till ett äktenskap. Möjligheten till omvandling är inte begränsad till en viss tid. Lagstiftaren har inte ansett att det bör införas någon skyldighet att förrätta vigslar för trossamfunden eller trossamfundens vigselförrättare. Åtgärd 22: Regeringen avser att under våren 2006 redovisa en uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Den 16 mars 2006 överlämnades skrivelsen 2005/06:110 Uppföljning av den nationella handlingsplanen för handikappolitiken till riksdagen. Regeringen tillsatte i oktober 2007 en statssekreterargrupp för att utarbeta en strategi för hur målen i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska nås till Som en del i detta arbete har ett antal offentliga utfrågningar anordnats. Under hösten 2008 inledde regeringen den tredje och slutliga rapporteringen av resultatet av den nationella handlingsplanen för handikappolitik. Som underlag i arbetet har Myndigheten för handikappolitisk samordning sammanställt en rapport över insatser och resultat som genomförts av de 14 statliga myndigheter som haft ett särskilt sektorsansvar. Statskontoret har också haft i uppdrag att utvärdera genomförande och resultat av arbetet med den nationella handlingsplanen. En dialog med handikapporganisationerna kring deras syn på resultatet och de fortsatta behoven har också genomförts. Regeringen kommer under mars 2010 att lämna en skrivelse till Riksdagen som innehåller en samlad redovisning av resultatet samt förslag på inriktningsmål för den kommande handikappolitiken. 11

14 Åtgärd 23: Regeringen har inrättat en ny myndighet med uppdrag att samordna handikappolitiken. Myndigheten påbörjade sitt arbete den 1 januari Handikappombudsmannen (HO) får en mer fristående och granskande roll. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) inledde sitt arbete den 1 januari Myndigheten ska fungera som stöd till regeringen i genomförandet av handikappolitiken och i den rollen särskilt följa upp och stödja arbetet för ökad tillgänglighet hos de statliga myndigheterna. Handisams verksamhet är till stora delar knuten till de övergripande åtgärder som presenterades i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). Myndighetens uppdrag inom tillgänglighetsområdet innebär att den ska stimulera och driva på utvecklingen mot ett tillgängligare Sverige samt följa myndigheters, kommuners och andra samhällsaktörers utveckling inom tillgänglighetsområdet. Handisam ska också genom sitt samordningsarbete bidra till att Sverige uppfyller sina åtaganden inom ramen för skyddet av de mänskliga rättigheterna. Vid bildandet av den nya diskriminerings- myndigheten 1 januari 2009 uppgick Handikappombudsmannen som en del i Diskrimineringsombudsmannen. Åtgärd 24: Regeringen avser att under 2006 ge Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att i samråd med Handikappombudsmannen (HO) och Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) kartlägga våld mot funktionshindrade. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Regeringen gav den 13 juli 2006 Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att, i samråd med Handikappombudsmannen och Myndigheten för handikappolitisk samordning, kartlägga våld mot personer med funktionshinder i syfte att ge ökad kunskap om problembilden avseende våld mot dessa personer. I uppdraget ingick även att undersöka möjligheterna att förebygga våld mot personer med funktionshinder. Uppdraget redovisades i november Brå konstaterar i rapporten till regeringen att det är brist på systematisk kunskap. Vidare anser rådet att det är viktigt att den systematiska kunskap som trots allt finns sprids till aktörer som på olika sätt arbetar med personer med funktionshinder, både inom vård och omsorg och inom rättsväsendet. Det är också viktigt att forskningen tar fram kunskap som kan användas för att avgöra om, och i vilken utsträckning, vissa grupper av personer med funktionshinder är mer utsatta än andra. En ökad kunskap om eventuella riskgrupper, liksom en ökad kunskap om de grupper som forskningen ännu inte belyst, kan i sin tur öka olika professioners möjlighet att synliggöra våldet och på så sätt förebygga upprepning. Åtgärd 25: Regeringen har underlättat etablerandet av ett centrum mot rasism för att förstärka och komplettera samhällets insatser mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering. Verksamheten inom Centrum mot rasism utvärderas av Integrationsverket under Integrationsverket kommer att presentera en analys av tillståndet och utvecklingen av rasism och främlingsfientlighet Mot bakgrund av Integrationsverkets utvärdering och analys kommer regeringen att överväga lämpliga åtgärder. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet 12

15 I budgetpropositionen för 2008 föreslog regeringen vissa ändringar av bidragen på integrationsområdet. Ändringarna beskrevs ingående i departementspromemorian Förenklade villkor för statsbidrag på integrationsområdet och skickades ut till samtliga berörda organisationer. Ändringarna innebar bl.a. införandet av en ny stödordning för projekt som motverkar rasism och andra liknande former av intolerans, samt att de medel som dittills öronmärkts till förmån för bl.a. Centrum mot rasism i och med den nya stödordningen skulle disponeras till projektbidragen. Under våren 2008 tog regeringen beslut om förordningen (2008:62) om statsbidrag till verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans. Förordningen trädde i kraft den 1 juli Åtgärd 26: Forum för levande historia utvecklar arbetet mot antisemitism, islamofobi och homofobi och genomför fördjupningsstudier om dessa frågor. Huvudansvarigt departement: Kulturdepartementet Forum för levande historia har enligt förordningen (2007:1197) till uppgift att vara ett nationellt forum som ska främja arbete med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har särskilt till uppgift att informera om Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Myndigheten ska sträva efter att stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Åtgärd 27: Regeringen avser att under 2006 följa upp Brottsförebyggande rådets rapport Hatbrott. En uppföljning av rättsväsendets insatser från Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Inom Justitiedepartementet bedrevs ett uppföljningsarbete under ledning av kriminalpolitiska enheten som under åren 2006, 2007 och 2008 har lett till att Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Brottsförebyggande rådet (Brå) har haft särskilda återrapporteringskrav avseende hatbrott. I regleringsbrevet för 2010 har Brå fått i uppdrag att utvärdera rättsväsendets insatser på området sedan En rapport kommer att lämnas senast i samband med årsredovisningen i februari Åtgärd 28: Brottsförebyggande rådet (Brå) har fått i uppdrag att från och med 2006 årligen redovisa statistik över hatbrotten. I denna statistik ska, förutom de uppgifter som Säkerhetspolisen (Säpo) tidigare har redovisat, även ingå statistik över brott med islamofobiska inslag. Huvudansvarigt departement: Justitiedepartementet Från och med år 2006 har Brottsförebyggande rådet (Brå) tagit över ansvaret för hatbrottsstatistiken från Säkerhetspolisen. Statistiken för 2006 delas in i fyra kategorier: brott med främlingsfientliga, antisemitiska, homofobiska och islamofobiska motiv. Det finns för närvarande inga möjligheter att följa alla de anmälda hatbrotten i rättskedjan, dvs. att följa i vilken mån anmälningar leder till åtal och dom. Sedan en tid pågår emellertid ett omfattande utvecklingsarbete av rättsväsendets informationsförsörjning inklusive kriminalstatistiken. En fråga som utreds är hur anmälda brott på ett bättre sätt ska kunna följas i rättskedjan. Brå redovisar i sin hatbrottsstatistik sedan 2007 även brott med islamofobiska motiv. 13

16 4.2 Barnets rättigheter Åtgärd 29: Regeringen avser att följa upp lärosätenas arbete med att införliva barnkonventionen i relevanta utbildningar och planerar att under 2006 genomföra regionala konferenser för att stödja lärosätenas barnkonventionsarbete. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Till följd av ett regeringsuppdrag har Högskoleverket lämnat rapporten FN:s barnkonvention angår högskolan. I rapporten lyfter Högskoleverket fram exempel på hur barnkonventionen kan användas inom några högskoleutbildningar, bland annat för jurister, socionomer och sjuksköterskor. För att följa upp Högskoleverkets arbete beslutade regeringen att ge Örebro universitet i uppdrag att anordna en nationell konferens om integreringen av kunskap om barnkonventionen inom den högre utbildningen. Konferensen, under rubriken Vad har barns rättigheter med högre utbildning att göra? anordnades i november Konferensen dokumenterades i en skrift som Barnrättsakademin ( se nedan) vid Örebro universitet publicerade Åtgärd 30: Regeringen avser att under 2006 etablera ett centrum för barnets rättigheter, som genom bland annat metod- och kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte kan fungera som ett stöd i arbetet med att genomföra barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har givit Örebro universitet i uppdrag att etablera en verksamhet för metodoch kompetensutveckling samt erfarenhetsutbyte i barnkonventionsrelaterade frågor. Verksamheten startade i december 2006 och invigdes som Barnrättsakademin i mars Sedan verksamhetens start har Barnrättsakademin bedrivit utbildningsverksamhet i form av både poänggivande, akademiska utbildningar och kortare och längre uppdragsutbildningar för kommuner, landsting och statlig verksamhet. Åtgärd 31: Regeringen har tilldelat Unicef Sverige medel för arbetet med att ta fram en handbok om genomförandet av barnkonventionen. Projektet beräknas vara avslutat till utgången av Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Regeringen har initierat och finansierat arbetet för att ta fram en svensk handbok om genomförande av barnkonventionen. Handboken ska dels vara en hjälp att uttolka barnkonventionen för såväl politiker på olika nivåer som andra beslutsfattare, tjänstemän och övriga intresserade, dels bidra till att skapa en samstämmighet om uttolkningen av barnkonventionen och barnrättskommitténs rekommendationer samt vad som krävs för att leva upp till de åtaganden konventionen innebär. Regeringen har beviljat 2,5 miljoner kronor till UNICEF Sverige för arbetet med att ta fram handboken, som gavs ut i december Ett särtryck har tagits fram och delats ut av Socialdepartementet till alla kommuner, landsting och statliga myndigheter. Åtgärd 32: Regeringen har påbörjat ett arbete med att utveckla indikatorer för att mäta effekterna av gjorda insatser för att förverkliga barnkonventionen och följa upp barnpolitiken. Arbetet beräknas bli klart under Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet 14

17 Arbetsgruppen med uppgift att utveckla indikatorer för barnpolitiken (S 2005:B) redovisade i mars 2007 en rapport med förslag till uppföljningssystem för barnpolitiken Ds 2007:9. Målet för barnpolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Med utgångspunkt från detta mål och de åtaganden som följer av FN:s barnkonvention föreslås en målstruktur som består av sex horisontella målområden, som var för sig bidrar till måluppfyllelsen för barnpolitiken. Till varje målområde föreslås ett antal indikatorer som beskriver utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor, exempelvis när det gäller deras hälsa, levnadsstandard, delaktighet eller utsatthet. Det föreslagna uppföljningssystemet är i första hand tänkt att vara ett verktyg för regeringens arbete med att följa upp insatser för att förverkliga barnets rättigheter och utvecklingen av flickors och pojkars levnadsvillkor. År 2009 har Barnombudsmannen fått i uppdrag av regeringen att utveckla ett uppföljningsverktyg för barnrättspolitiken såväl på nationell, regional som kommunal nivå. Avsikten är att uppföljningssystemet ska omfatta befintlig statistik och ska kunna anpassas utifrån specifika behov. Systemet ska ge relevant information om situationen i t.ex. en region, en kommun eller i en begränsad del av kommunen samt möjliggöra mer avancerade analyser på problemområden. Åtgärd 33: Regeringskansliet ska fortsätta sitt samarbete med det kommunala partnerskapet och med landstingens nätverk för barnkonventionen. Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Det finns flera kommuner och landsting som aktivt har valt att prioritera arbetet med barnkonventionen och därigenom kommit längre i sitt utvecklings- och förändringsarbete. Ett exempel på den positiva utvecklingen inom kommunernas arbete med barnets rättigheter är det kommunala partnerskapet för barnkonventionens genomförande som etablerades under Tolv kommuner har beslutat att ingå ett nära samarbete kring tillämpningen av barnkonventionen inom den kommunala verksamheten. Kommunerna har beslutat att fortsätta sitt partnerskap de närmaste fyra åren, fram till Regeringen har uppmuntrat etableringen av partnerskapet och dessutom ställt medel till förfogande för samordningen av partnerskapets verksamhet. Inom Sveriges Kommuner och Landsting har också etablerats ett nätverk för barnets rättigheter. Verksamhetschefer för alla 20 landsting, tillsammans med andra specialister i barns hälsa och i genomförandet av barnkonventionen träffas flera gånger om året. Nätverkets verksamhet går ut på att sprida goda arbetssätt att främja barnets rättigheter inom det landstingskommunala arbetet. Representanter från Socialdepartementet och Barnombudsmannen samt när så behövs från andra berörda myndigheter deltar såväl i partnerskapets verksamhet som i nätverkets periodiska möten. Åtgärd 34: Regeringen har under 2005 initierat Barnrättsforum, ett forum för en mer permanent dialog och erfarenhetsutbyte med enskilda organisationer om genomförandet av barnkonventionen. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Barnrättsforum har under fungerat som en plattform för strukturerad dialog mellan regeringen och de enskilda organisationerna som arbetar med och för barn. Barnrättsforum har bestått av socialministern som ordförande, fem statssekreterare med ansvar för relevanta politikområden samt tio ledande representanter från enskilda 15

18 organisationer. Forumet har sammankallats två gånger om året. Förväntningarna på detta forum har dock inte infriats helt. Det har visat sig vara svårt för deltagarna, såväl statssekreterare som ledare för organisationer, att prioritera och hitta gemensamma teman för dialog. Behovet av en mer utpräglad samsyn på barnrättsfrågorna och av mer eller mindre samordnade insatser hos alla relevanta aktörer i samhället är fortfarande mycket aktuellt. Barnrättsforum borde därför etableras som en mer öppen och inkluderande plattform för berörda aktörer, inklusive barn och unga själva. Ett öppet Barnrättsforum för enskilda organisationer och statliga myndigheter runt temat Våld mot barn anordnades av Socialdepartementet 2008 i samarbete med Allmänna Barnhuset har Barnombudsmannen, Allmänna Barnhuset och Barnrättsakademin vid Örebro universitet hos regeringen ansökt om medel för att anordna Barnrättsdagar år Regeringen har beviljat ekonomiskt stöd för denna verksamhet. Åtgärd 35: Regeringen för sedan 2001 en dialog med barn och unga om barnrättsfrågor genom socialministerns barnreferensgrupp. Regeringen avser att fortsätta denna dialog under perioden Huvudansvarigt departement: Socialdepartementet Socialministern har haft kontakt med en s.k. barnreferensgrupp bestående av ett fyrtio-, femtiotal flickor och pojkar i åldern med olika bakgrund från olika delar av landet. Syftet med gruppen var att utgöra ett forum för årligt återkommande dialog mellan ministern, tjänstemän inom Regeringskansliet och referensgruppen i viktiga och aktuella frågor som rör barn och unga. Dialogen med barnreferensgruppen har fortsatt under 2005 och I april 2006 samlades denna grupp till ett fyradagarsmöte i Nynäshamn som avslutning på regeringens insats Ett Sverige för barn. Vid mötet medverkade både ministrar och tjänstemän från Regeringskansliet. Vid mötet diskuterades aktuella samhällsfrågor och deltagarnas synpunkter dokumenterades i en skrift som har spridits i första hand till beslutsfattare på olika nivåer i samhället. Dialogen med barn och unga sker nuförtiden genom deltagandet av de berörda statsråden i den årliga barnhearingen som anordnas av frivilliga organisationer. Den dialogen har även inkluderats i högnivåkonferensen L Europé de l Enfance som anordnades av regeringen i november 2009 under Sveriges ordförandeskap i EU. 4.3 Nationella minoriteter och urfolk Åtgärd 36: I maj 2005 överlämnade en särskild utredare till regeringen ett delbetänkande med förslag rörande en utvidgning av det språkliga förvaltningsområdet för finska. Delbetänkandet har remissbehandlats. Samma utredare överlämnade i februari 2006 ett slutbetänkande med förslag avseende bland annat det språkliga förvaltningsområdet för samiska. Efter remissbehandling av slutbetänkandet under våren 2006 avser regeringen att återkomma till riksdagen om förslagen i de båda betänkandena. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Betänkandena behandlades inom ramen för det arbete som ledde till att regeringen under våren 2009 presenterade en ny minoritetspolitisk strategi genom propositionen Från erkännande till egenmakt, prop. 2008/09:158. Propositionen antogs i juni 2009 och strategin ska förverkligas från och med januari En ny lag (2009:724) om nationella 16

19 minoriteter och minoritetsspråk förstärker enskildas minoritetsrättigheter bl.a. genom att de s.k. förvaltningsområdena för finska och samiska utvidgas till ytterligare kommuner. Strategin innehåller även insatser för att stärka de nationella minoriteternas inflytande i frågor som berör dem. Bl.a. införs en lagstadgad skyldighet för förvaltningsmyndigheter att samråda med företrädare för de nationella minoriteterna. Insatser ska även genomföras för att stärka, revitalisera och synliggöra de nationella minoritetsspråken i samhället och att öka medvetenheten om Sveriges minoritetsåtaganden. Åtgärd 37: Regeringen avser att från 2006 initiera ett antal nya åtgärder för och med romer i Sverige. Åtgärderna syftar till att motverka diskriminering och skapa kunskap, såväl bland myndigheter och kommuner som hos romer, om livsvillkoren för romer i Sverige och hur dessa livsvillkor kan förbättras. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet Delegationen för romska frågor I september 2006 tillsattes en delegation för romska frågor (dir. 2006:101). Enligt direktiven ska delegationen utreda romers situation i Sverige samt lämna förslag på hur romers livsvillkor i samhället ska kunna förbättras. Delegationen ska också främja och stödja kommunala projekt och verksamheter som syftar till att förbättra romers situation. Slutligen ska delegationen informera och sprida kunskap om romer och romers situation i Sverige samt uppmuntra kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan statliga myndigheter och kommuner. Delegationen har i vissa delar fått förlängt och ska slutredovisa sitt uppdrag i juni Delegationen har en webbplats med omfattande information Proposition I en ny proposition om minoritetspolitiken, Från erkännande till egenmakt, prop.2008/09:158 stärks bland annat de nationella minoriteternas egenmakt och inflytande (se åtgärd 36). Uppdrag Regeringen har givit ett antal uppdrag inriktade på att stärka jämställdhetsarbetet bland de nationella minoriteterna. Följande omfattar också romer: Uppsala universitet fick 2008 i uppdrag att genomföra en studie om behovet av riktade utbildningsinsatser för kvinnor som tillhör nationella minoriteter inom ramen för folkbildningen. Uppdraget har redovisats av Centrum för multietnisk forskning vid Uppsala universitet i april 2009 genom rapporten Kunskap för egenmakt: Minoritetskvinnor och folkbildningen. Statens folkhälsoinstitut fick 2008 i uppdrag att undersöka hur våldsutsatta kvinnor som tillhör nationella minoriteter bemöts och stöds av offentliga myndigheter. En delrapport ska lämnas i januari 2010 och en slutrapport ska lämnas i mars Ungdomsstyrelsen fick 2008 i uppdrag att stödja jämställdhetsarbetet bland de nationella minoriteterna. En delrapport lämnades i mars 2009 och en slutrapport ska lämnas i december

20 Svenska EU-ordförandeskapet Under det svenska ordförandeskapet har romernas situation särskilt lyfts vid ett antal tillfällen: Vid ett informellt möte om romafrågor som organiserades tillsammans med Europarådet, vid det andra mötet i den integrerade europeiska plattformen för inkludering av romer organiserat tillsammans med kommissionen, vid 3rd Equality Summit samt vid EU:s byrå för grundläggande rättigheter andra Fundamental Rights Conference - Making Rights a Reality for All. Konferens Den 3 4 december 2007 genomförde Regeringskansliet i samarbete med Europarådet och EU:s byrå för grundläggande rättigheter en internationell konferens om romska kvinnors rättigheter Amare Glasura Ashunde Our Voices Heard. Ett sammandrag av det som framkom under konferensen har publicerats i en skrift på både engelska och romani chib. En avsikt från Sveriges sida var att konferensen inte skulle bli en engångsföreteelse utan att konferenser om romska kvinnors rättigheter skulle fortsätta att engagera och arrangeras av andra länder. Grekland åtog sig att genomföra en första uppföljningskonferens som kommer genomföras under januari Åtgärd 38: Regeringen avser att under perioden stärka samrådet för de nationella minoriteterna. Företrädare för de nationella minoriteterna kommer bland annat att kontinuerligt bjudas in till samråd i samband med att Sverige rapporterar till Europarådet om efterlevnaden av minoritetsspråkskonventionen och ramkonventionen. Huvudansvarigt departement: Integrations- och jämställdhetsdepartementet I juni 2006 lämnade regeringen sin andra rapport angående genomförandet av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter. I samband med framtagandet av rapporten bjöds representanter för de nationella minoriteternas organisationer in till ett möte angående återrapporteringen. Så långt möjligt beaktades deras synpunkter vid sammanställandet av rapporten. Till rapporten bifogades också de synpunkter som de nationella minoriteterna framfört under arbetet med framtagandet av den nu gällande handlingsplanen för mänskliga rättigheter. Under mötet informerades representanterna från de nationella minoriteternas organisationer om möjligheten att skriva skuggrapporter till Europarådet. Ett liknande möte genomfördes den 4 september 2007 i samband med att regeringen sammanställde sin tredje rapport angående Sveriges genomförande av den Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Under perioden har sedvanliga samrådsmöten hållits med företrädare för de nationella minoriteterna. Inför arbetet med regeringens minoritetspolitiska strategi har även särskilda samrådsmöten genomförts med berörda minoriteter för att diskutera det fortsatta minoritetspolitiska arbetet och för att diskutera och förankra olika förslag. För att öka de nationella minoriteternas möjligheter till delaktighet har statsbidraget till organisationer som företräder grupperna höjts från och med Även riktat stöd har fördelats till organisationer för att förbättra förutsättningarna för samråd inom de nya utvidgade förvaltningsområdena. En lagstadgad skyldighet att samråda införs från och med den 1 januari 2010 genom den nya lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. 18