diarienummer GV/2017: GV/2017: GV/2017:118

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde klockan 18:30 /Elof Lindälvs gymnasium, A67/ Ärende Tid och diarienummer Förslag 1. Val av justerare och tid för justering 2. Kompletteringar nämndsbudget 2018 nyckeltal Andréas Mårtensson, utvecklingsledare 3. Förvaltningsbudget 2018 Lotta Nord, chef för Stöd & Styrning Andréas Mårtensson, utvecklingsledare 4. Lokalplan Clara Engstrand, utvecklingsledare GV/2017: GV/2017: GV/2017:118 Marianne Pleijel (M) Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna förslag till kompletterande nyckeltal till Nämndbudget Informationen noteras i protokollet. Nämnden godkänner Lokalplan Carin Johansson Gymnasie & Vuxenutbildning Direkt: carin.i.johansson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) Ärende 5. Ersättning till fristående gymnasieskolor 2018 Lotta Nord, chef för Stöd & Styrning 6. Intern kontrollplan Andréas Mårtensson, utvecklingsledare 7. Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete - Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan 2016/2017 Andréas Mårtensson, utvecklingsledare Tid och diarienummer GV/2017: GV/2017: GV/2017:127 Bensträckare Förslag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar anta den framräknade ersättningen till fristående gymnasieskolor för Nämnden anser även att särskilda skäl föreligger då Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildnings budget- och resursfördelningsmodell inte är anpassad efter enskilda kostnadsslag. Bidraget kan därför inte redovisas på alla kostnadsslag utan det finns endast möjlighet att urskilja hur lokalkostnadsersättning, administrationsschablonen och momskompensationen har beräknats. Därmed finns enbart möjlighet att uppfylla minimikraven för redovisning enligt bidragsreglerna. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner förslag till Intern kontrollplan Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning noterar informationen till protokollet.

3 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) Ärende 8. Återrapport modersmål och studiehandledning Jonas Fransson, gymnasiechef 9. Organisation gymnasieskolorna läsåret 2018/2019 Cynthia Runefjärd, förvaltningschef Tid och diarienummer GV/2017:109 Förslag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner rapport om modersmålsundervisning samt studiehandledning och ger förvaltningschefen i uppdrag att fortsättningsvis rapportera hur detta erbjuds på Kungsbackas gymnasieskolor en gång per termin med avstämningsdatum 15 september och 15 februari. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner redovisad antagningsorganisation för gymnasieskolorna läsåret 2018/ Lägesrapport Yrkeshögskolan november 2017 Karin Zetterman, verksamhetschef Kompetenscentrum GV/2017:3 Informationen noteras i protokollet.

4 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) Ärende 11. Inriktningsbeslut att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka Staffan Hallström, projektledare 12. Lägesrapport av våldsbejakande extremism i Kungsbacka kommun Tid och diarienummer GV/2017: GV/2017:135 Förslag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning föreslår kommunfullmäktige besluta om en inriktning inför det fortsatta arbetet enligt skrivelsen Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad Beslutet innebär att Gymnasie & Vuxenutbildning och Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att påbörja en organisationsförändring av de fem beskrivna inriktningarna. Planen är att en ny organisation ska kunna vara i drift den 1 maj Informationen noteras i protokollet. 13. Representanter programråd Tommy Bech (SD) blir representant till programrådet för Vård- och omsorgsprogrammet. NN blir representant till yrkesrådet för Vuxnas Lärande.

5 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) Ärende Tid och diarienummer Förslag 14. Nämndsdatum GV/2017:116 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning sammanträder följande datum 2018; 7 februari, 14 mars, 25 april, 23 maj, 13 juni 22 augusti, 19 september, 24 oktober, 28 november 15. Förvaltningschefen informerar GV/2015:4 16. Rapporter från ledamöter 17. Övriga frågor 18. Anmälan av delegeringsbeslut GV/2017:1 Ulrika Landergren (L) Ordförande Carin Johansson Sekreterare

6 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV Nyckeltal till Nämndbudget 2018 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna förslag till kompletterande nyckeltal till Nämndbudget Sammanfattning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning gav vid sitt sammanträde den 19 oktober 2017, 84, förvaltningschefen i uppdrag att komplettera Nämndbudget 2018 med nyckeltal inom de ansvarsområden det saknas för och presentera dessa vid nämndens sammanträde den 6 december Förvaltningen har tagit fram förslag på nyckeltal inom områdena utbildning i svenska för invandrare, etableringsuppdraget för nyanlända, flyktingars etablering i arbete och studier samt övergång till nationellt program från Introduktionsprogrammet inriktning Språkintroduktion. Nyckeltalen presenteras även i bilaga till denna tjänsteskrivelse. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Andreas Mårtensson Utvecklingsledare Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson andreas.martensson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

7 KOMPLETTERING AV NYCKELTAL TILL NÄMNDBUDGET 2018 GYMNASIE & VUXENUTBILDNING Utbildning i svenska för invandrare Resultat Riket Elever på SFI som klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Elever på SFI som fortsätter utbildningen och ej klarar högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Elever på SFI som avbrutit och ej klarat högsta kurs på studievägen av nybörjare två år tidigare, andel (%) Elever på SFI som avbrutit som antingen arbetar eller studerar av nybörjare två år tidigare, andel (%) Etableringsuppdraget för nyanlända Resultat Riket Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) Inskrivna i etableringsuppdraget under året, antal

8 Lämnat etableringsuppdraget under året, antal Flyktingars etablering i arbete och studier Resultat Riket Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) 70,0 67,2 66,8 53,7 Förväntat värde förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) Studerande skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år, andel (%) Skyddsbehövande och anhöriga (flyktingar) år som varken förvärvsarbetar eller studerar, andel (%) 66,8 62,6 62,4 10,1 13,9 11,6 22,2 20,2 Övergång till Nationellt gymnasieprogram från Språkintroduktion Andel som når behörighet till nationellt program från språkintroduktion Yrkesförberedande program Högskoleförberedande program 15/16 16/17 15/16 16/17 Aranäsgymnasiet 0% 0% 0% 0%

9 Elof Lindälvs Gymnasium 14% 4% 14% 4%

10 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:24 Tjänsteskrivelse förvaltningsbudget 2018 Förslag till beslut Informationen läggs till handlingarna Sammanfattning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning gav den 19 oktober 2017 förvaltningschefen i uppdrag att upprätta Förvaltningsbudget för Förvaltningschefen har upprättat en Förvaltningsbudget för 201 i vilken förvaltningen beskriver verksamhet- och ekonomisk planering för nästkommande år, adressering av nämndens resultatmål samt direktiv till respektive verksamhet samt aktiviteter kopplat till dessa. I förvaltningsbudget 2018 beskrivs även den ekonomiska fördelningen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förvaltningsbudget 2018 Beslutet skickas till Verksamhetschefer GV Lotta Nord /RedigerareTitel/ Gymnasie & Vuxenutbildning Lotta Nord /RedigerareTelefon/ lotta.nord@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

11 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2)

12 Förvaltningsbudget 2018 Kungsbacka kommun Förvaltningsbudget 2018 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning

13 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Vår värdegrund och vision Genomförandeplan för mål En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Bästa företagsklimatet i Västsverige I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Ett medskapande samhälle och öppen attityd Genomförandeplan för direktiv Direktiv från kommunfullmäktige Direktiv från nämnden Ekonomi med kommentarer... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.1 Driftbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. 4.2 Investeringsbudget... Fel! Bokmärket är inte definierat. Förvaltningsbudget

14 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 1 Vår värdegrund och vision Värdegrunden handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna och vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Medarbetarna i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för invånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för invånarna. Härigenom skapas trygghet. Detta är Bitt - kommunens värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Vision 2030 säger: här jobbar människor som vill, vågar och kan! Ska framtiden växa och ta fart hos oss, behöver vi tänka i nya banor, ifrågasätta gamla sanningar och våga pröva nya idéer. I Kungsbacka vill vi stärka och utveckla en arbetsplatskultur som kännetecknas av vårt sätt att vara och agera inom områdena: Vi välkomnar, Vi levererar, Vi samarbetar och Vi tänker nytt. Förvaltningsbudget

15 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2 Genomförandeplan för mål Kommunens främsta styrdokument är visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om kommunövergripande mål. De kommunövergripande målen har sin utgångspunkt i utvecklingsområdena som visionen lyfter fram samt de utmaningar som kommunen står inför. Målen är ett tydligt riktmärke för utvecklingen av kommunen som helhet och beskriver vad nämnderna och dess verksamheter ska uppnå. De kommunövergripande målen gäller för alla nämnder förutom Valnämnden och Överförmyndarnämnden. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de kommunövergripande målen, vilket kan göras genom nämndmål. Nämnderna kan också skapa egna mål inom sin verksamhet. Måluppfyllelse följs upp i delårsrapporten och årsredovisningen. Indikatorerna visar om våra ansträngningar leder till det resultat som vi önskar. Nämndernas förvaltningar ansvarar för att ta fram genomförandeplaner med aktiviteter för att nå målen samt följa upp dem och redovisa till nämnden. Inom Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning har respektive ledningsgrupp inom verksamheterna gymnasieskolan och Kompetenscentrum bedömt hur de kan koppla sina prioriterade mål eller områden till de politiska målen och direktiven. På detta sätt har kopplingen mellan nationella mål och de kommunala målen tydliggjorts. Förvaltningens ledningsgrupp gör därefter en bedömning på helheten om de politiska målen eller direktiven är tillräckligt omhändertagna. Regelbunden uppföljning av aktiviteterna kommer att genomföras i förvaltningens ledningsgrupp utöver ordinarie uppföljning i delårs- och årsredovisningar. Avdelningarna Stöd och Styrning samt Utvecklingsavdelningen stödjer arbetet med att förverkliga aktiviteterna. 2.1 En attraktiv kommun att bo, verka och vistas i Fokusområden I Kungsbacka finns attraktiva bostäder med inspirerande byggnadsmiljö för olika behov, generationer och livsstilar. Kungsbacka har välkomnande och trygga miljöer. I Kungsbacka finns mötesplatser för samvaro, rekreation, upplevelser och kreativa utbyten Trygga miljöer Nämndens formulering Våra elever och studerande ska känna sig trygga i verksamheten Förvaltningsbudget

16 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Aktiviteter Gymnasieskolan Inriktningen på arbetet inom From Great to Excellent- tillgänglig lärmiljö bidrar till att skapa trygga miljöer och trygga elever Prioområde - Främja psykisk och fysisk hälsa samt Elevinflytande Aktiviteter Kompetenscentrum Arbetar med bemötande och öppenheten till Kompetenscentrum för att öka tryggheten. 2.2 En hållbar utveckling och en hälsosam miljö Fokusområden Kungsbacka växer med en långsiktigt hållbar ekonomi. Kungsbacka ska anpassa miljöarbetet till de nationella miljömålen och globala hållbarhetsmålen samt Borgmästaravtalet för att bli en av de främsta kommunerna inom miljö- och klimatfrågor. Unga i Kungsbacka mår bra såväl fysiskt som psykiskt Fysisk och fysisk hälsa Nämndens formulering Elevernas psykiska och fysiska hälsa skall utvecklas. Aktiviteter- Gymnasieskolan Prioområde -Elevernas fysiska och psykiska hälsa Aktiviteter Kompetenscentrum Arbetet inom Söderbro och Kommunala aktivitetsansvaret riktar sig mot ungdomar. Bidrar till förbättrad psykisk hälsa. Kompetenscentrum kommer att utveckla arbetet med att mäta antalet ärenden inom Söderbro och KAA samt vad de resulterar till. Förvaltningsbudget

17 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2.3 Bästa företagsklimatet i Västsverige Fokusområden Kommunen är en möjliggörare för entreprenörer och företagsamma människor. I Kungsbacka får vi nya arbetstillfällen och snabb etablering både för individer och företag genom samverkan mellan näringsliv och utbildning Ung Företagsamhet Nämndens formulering Ung Företagsamhet skall vara ett naturligt inslag i undervisningen Aktiviteter-Gymnasieskolan Utvecklande av UF ingår i prioområde Skola-Omvärld Aktiviteter Kompetenscentrum Ny process för att minska matchningsgapet mellan företagens behov och de arbetssökandes kompetenser skall tas fram samarbete med KLK (Näringsliv) och Arbetsförmedlingen. Sommarlovsentreprenörer genomförs i samarbete med KLK (Näringsliv) Projekt Kobra som avslutas aug 2018 kommer att ge verktyg för att identifiera och minska matchningsgapet. 2.4 I Kungsbacka utvecklas vi hela livet Fokusområden Barn och ungdomar utvecklas för att nå sin fulla kapacitet och god självkänsla. I Kungsbacka stärks individens och familjens egen förmåga att ta hand om sitt liv. Förvaltningsbudget

18 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun From Great to Excellent Nämndens formulering Nyttja varje individs fulla potential i syfte att åstadkomma en jämlikare skola med hög måluppfyllelse Aktiviteter Gymnasieskolan FGTE är paraplyet Ny resursfördelningsmodell för likvärdig och jämlikare skola införs. Aktiviteter Kompetenscentrum Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom vuxenutbildningen utifrån nya anordnare. Studie- och yrkesvägledningen utvecklas inom vuxenutbildningen utifrån tydligare krav i lagstiftning Trelleborgsmodellen Nämndens formulering Nyttja varje individs fulla potential i syfte att stärka individens egen förmåga att komma i egenförsörjning Aktiviteter Kompetenscentrum Införandet av Trelleborgsmodellen är paraplyet 2.5 Ett medskapande samhälle och öppen attityd Fokusområden I Kungsbacka skapar vi förutsättningar för invånare, kunder och företag att vara medskapande i att utforma det goda livet. Invånare, företag och besökare känner sig alltid välkomna, sedda och korrekt bemötta i kontakt med kommunen. Digitaliseringen gör att vi hittar smartare tjänster och effektivare arbetssätt. Kungsbacka kommun är en attraktiv arbetsgivare med modiga och medskapande medarbetare och ledare. Förvaltningsbudget

19 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Elevinflytande Nämndens formulering Elevinflytandet skall utvecklas Aktiviteter Gymnasieskolan Prioområde Elevinflytande Prioområde Digitalisering Elevreferensgrupper i det systematiska kvalitetsarbetet Aktiviteter Kompetenscentrum Digitalisering med Trelleborgsmodellen som paraply Digitalt system utvecklas i Kobra för att förbättra kontakter med företag. Bemötande och öppenhet utvecklas i kontakten med Kompetenscentrum. Service som förhållningssätt. Förvaltningsbudget

20 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 3 Genomförandeplan för direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat eller för att påskynda ett arbete. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 3.1 Direktiv från kommunfullmäktige Vi tror att människor både vill och kan ta ansvar för sina liv Kommunfullmäktiges formulering Vi ställer krav och möjliggör att människor kan ta sitt ansvar. I Kungsbacka är det en självklarhet att försörja sig själv. Försörjningsstöd ska enbart användas då inga andra alternativ står till buds. Det innebär också att människor som uppbär försörjningsstöd står till förfogande för arbetsuppgifter som kommunen har behov av. Vi ska alltid kunna erbjuda arbete, praktikplats eller studier. Vi ser att kommuner som har arbetat aktivt med denna fråga har en låg andel personer som uppbär försörjningsstöd. Vi har som mål att försörjningsstödet stadigt ska minska. Under 2018 och 2019 vill vi särskilt följa hur det går för de nyanlända. Aktiviteter-Kompetenscentrum Införande av Praktikplatsen.se Utbildning av arbetsplatsambassadörer Införande av Trelleborgsmodellen Framtagande av uppföljningsmodell under 2018 för att följa insatserna för nyanlända Löken (Lokal överenskommelse) för nyanlända 3.2 Direktiv från nämnden Miljödiplomering Nämndens formulering Våra gymnasieskolor ska vara miljödiplomerade Aktiviteter-Gymnasieskolan Fortsätter arbetet med Skola för hållbar utveckling Förvaltningsbudget

21 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Utvecklade programråd Nämndens formulering Utveckla samverkan skola-arbetsliv via förbättrade programråd Aktiviteter Gymnasieskolan Utveckling av programråd ingår i prioområde Skola-Omvärld. Rektorerna leder utveckling utifrån förutsättningar i respektive programråd. Utvecklingsavdelningen stöttar i arbetet Made by Kungsbacka Nämndens formulering Made by Kungsbacka skall bidra till att elever efter genomförd utbildning har en tydlig bild av vilka möjligheter som väntar och lämnar skolan med god kompetens, stark självkänsla och framtidstro. Aktiviteter gymnasieskolan MBK finns i prioområde Skola-Omvärld Direktiv Kommunala Aktivitetsansvaret Nämndens formulering Förvaltningen ska säkerställa att alla ungdomar inom det kommunala aktivitetsansvaret kontinuerligt kontaktas och följs upp. Förvaltningen ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter och samordna handlingsplaner, utifrån individens behov. Aktiviteter Kompetenscentrum Kommunala aktivitetsansvaret säkerställs genom nytt mätningsverktyg och processtödjare från Skolverket. Samverkan mellan KAA-teamet och gymnasieskolan samt grundskola för att förebygga avhopp utvecklas. Förvaltningsbudget

22 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 4 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 15 juni 2017 om Kommunbudgeten 2018 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2018 och sammandrag investeringsbudget Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Budget 2017 Budget 2018 Gemensam verksamhet Gymnasieverksamhet Vuxenutbildning Arbetsliv Flykting 0 0 Summa Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 15 juni om Kommunbudgeten 2018 och plan Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2018 och sammandrag investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade att tilldela nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning tkr varav f.n tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. I ramen ingår tkr avseende volymförändringar och tkr avseende nettopris- och löneförändringar. Av volymförändringarna ges Vuxenutbildningen 200 tkr och Gymnasieutbildning ges tkr. Efter att nämndens ram fastställdes har förändring skett då medel har fördelats från nämnden till kommunens gemensamma rekryteringscenter. Nämndens ram har reviderats till tkr. Nämnden fastställer budget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå. I förvaltningsbudgeten har dessa ramar brutits ner på enhetsnivå. Budgetansvar Budgetansvaret inom nämnden ligger på förvaltningschef, verksamhetschef samt respektive enhetschef och rektor. Resursfördelning Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning fördelar ramarna till verksamheterna utifrån en resursfördelningsmodell som till största delen utgår från tidigare års budget och hur tilldelningen till nämnden skett i Kommunbudgeten. Förvaltningsbudget

23 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Gemensam verksamhet I gemensam verksamhet ingår nämndverksamhet, studie- och yrkesvägledning, gemensam verksamhet på Kompetenscentrum, Utvecklingsavdelningen samt Stöd & Styrning. Budgeten för dessa enheter beräknas utifrån föregående års budget med tillägg för pris- och viss löneuppräkning och eventuella organisatoriska förändringar. Gymnasieverksamhet Gymnasieverksamheten består av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, både i kommunal regi och interkommunal handel samt friskolebidrag. Budgeten för gymnasieutbildning justeras årligen med volymförändring i åldern år med tillägg för pris- och löneuppräkning. De kommunala gymnasieskolorna, Beda Hallbergs gymnasium, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ersätts med en elevpeng vilken varierar i belopp beroende på vilket program eleven läser. Elevtalen per program och skolenhet budgeteras under hösten föregående år och stäms sedan av månadsvis under budgetåret och vid årets slut görs en slutgiltig avstämning i skolenheternas bokslut. Elevpengens storlek fastställs inför varje budgetår och tillägg för pris- och löneuppräkning görs därför inte under året. För år 2018 har elevpengen räknats upp med 1,863 %, när det gäller personal och drift på programmet, för övergripande kostnader (lokaler, skolmåltider, SYV) får programmen budget för faktiska kostnader. Gymnasiesärskolans budget för respektive skola beräknas dels utifrån antal elever och dels utifrån elevernas behov av stöd och hjälp med bland annat kommunikation, förflyttning, måltider och aktiviteter. Ersättningarna per elev och utifrån behov har räknats upp med 1,863 %. De kommunala skolorna har efter att programpengen delats ut inför 2018 fördelat om delar av sina resurser utifrån elevernas olika förutsättningar för att skapa likvärdiga förutsättningar för programmen. De bakgrundsfaktorer som modellen innehåller är; meritvärde åk 9, ej godkända ämnen åk 9, ekonomiskt bistånd, utbildningsnivå, boende, inkomst och programtyp. Modellen är väl beprövad av Uppsala kommun, stämmer väl överens med råd från SKL och har stor träffsäkerhet. För varje program skattas andel elever som inte förväntas nå grundläggande högskolebehörighet inom fyra år. Varje program jämförs med kommungenomsnittet för de kommunala skolorna och tilldelas ett indexvärde och utifrån dessa fördelas sedan en del av programpengarna om (2018; 10 %). Budgeten för interkommunal ersättning och friskolebidrag beräknas på liknande sätt som budgeten för de kommunala gymnasieskolorna med elevpeng och en prognos över antalet elever på respektive program. Programpengen för personal och drift på programmen har räknats upp med 1,863 % och de övergripande kostnaderna fördelas ut på eleverna på programmen och ersättningen till de fristående skolorna blir utifrån faktiska kostnader per elev. För interkommunal ersättning beräknas dels antalet elever från annan kommun som studerar i en kommunal gymnasieskola i Kungsbacka och dels antalet elever från Kungsbacka som studerar i en skola i en annan kommun eller region. Tilläggsbelopp för elever i behov av omfattande särskilt stöd kan efter bedömning finnas tillgängligt för elever både i fristående och kommunala gymnasieskolor. För 2018 finns i ramen för gymnasieverksamhet tkr för ökat elevtal i verksamheterna. Förvaltningsbudget

24 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Vuxenutbildningsverksamhet Vuxenutbildning innefattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningens budget justeras även den årligen med volymförändring i ålderskategorin år och tillägg görs för pris- och löneuppräkning. För verksamhetsåret 2018 görs en ytterligare justering med en höjning av budgeten på tkr. Detta för att möta de nya krav som den nya lagstiftningen ställer. Budgeten för grundläggande vuxenutbildning samt särskild utbildning för vuxna beräknas utifrån antal elever och elevpeng med tillägg för prisjusteringar. Den gymnasiala vuxenutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) samt Svenska som andraspråk (SAS) som utförs av externa aktörer ersätts enligt prislistan i auktorisationsvillkoren för vuxenutbildningen. Ersättningen fastställs och justeras av nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning. Samtliga dessa verksamheter ligger inom enheten för Vuxnas lärande. Budgeten för Vuxnas lärande räknas därför fram utifrån ovanstående variabler. För Yrkeshögskolans del finansieras verksamheten till största delen med intäkter från Yrkeshögskolemyndigheten. Kommunen finansierar dock kapitalkostnader som finns kvar efter de investeringar som gjorde i Alléskolan som YH sedan fick lämna strax efter. Denna budget är ca 300 tkr. Arbetsliv Enheten för Arbetslivs budget beräknas utifrån föregående års budget med tillägg eller minskning för prisjusteringar. För verksamhetsåret 2018 minskas budgeten för enheten för Arbetsliv med tkr som flyttas till Vuxenutbildning. Arbetslösheten är för tillfället väldigt låg och enheten för Arbetsliv prognostiserar ett överskott En minskning av ramen ger förutsättningar för en budget i balans under Flyktingmottagande Budgeten för flyktingmottagande, etableringsenheten, beräknas utifrån den ersättning vi beräknas få från Migrationsverket för mottagande av flyktingfamiljer. Budgeten för etableringsenheten bygger på styrprincipen att enheten ska klara sina kostnader inom ramen för de intäkter som vi får från Migrationsverket. Budgeten kan därför komma att förändras beroende på hur uppdraget kommer att se ut för etableringsenheten Förvaltningsbudget

25 Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Förvaltningsbudget 2018 Beviljad ram har fördelats mellan verksamheterna enligt nedanstående tabell: Centralt Interkommunal ersättning Gymnasieskolan KC Gemensamt Vuxnas lärande Yrkeshögskolan Vägledning Arbetsliv Etableringsenheten Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Plan 2019 Plan Löpande investeringar Summa Kommentarer investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade att fastställa investeringsbudgeten för år 2018 till nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning till tkr. Budgetansvaret ligger på respektive verksamhetschef. Investeringsbudget 2018 Beviljad ram har fördelats mellan verksamheterna enligt nedanstående tabell: Gymnasieskolorna Kompetenscentrum Övergripande Förvaltningsbudget

26 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:118 Tjänsteskrivelse Lokalplan Förslag till beslut Nämnden godkänner Lokalplan Sammanfattning Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy. I lokalplanen för Förvaltningen för gymnasie-och vuxenutbildning beskrivs bland annat beräknat elevantal för gymnasieskolan fram till 2023 samt framtida nödvändiga investeringar inom ramen för förvaltningens verksamheter. Som underlag till lokalplanen har behovsbeskrivningar från gymnasieskolan och Kompetenscentrum samlats in och sammanställts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Lokalplan, Clara Engstrand Utvecklingsledare Gymnasie & Vuxenutbildning Clara Engstrand clara.engstrand@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

27 Lokalplan Kungsbacka kommun Lokalplan Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning

28 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Lokalplan Nämndens lokalbehov... 5 Bilagor Bilaga 1: Behovsbeskrivning gymnasieskolan 2017 Bilaga 2: Behovsbeskrivning kompetenscentrum Bilaga 3: Underlag lokaler och elevprognoser Lokalplan

29 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 1 Allmänt om kommunens övergripande lokalplanering Kungsbacka kommun är en attraktiv tillväxtkommun, geografiskt placerad i en av Sveriges starkaste tillväxt- och arbetsmarknadsregioner. Antalet invånare ökar med i genomsnitt per år. Kommunen har en omfattande verksamhet som bedrivs i olika lokaler. Dessutom förmedlar kommunen olika slags boenden för grupper i samhället som har svårt att få bostad på vanligt sätt. Det kan handla om boenden för äldre, funktionsnedsättning, nyanlända familjer, ensamkommande barn samt socialt utsatta personer. Kommunen både äger och hyr in lokaler och boenden. Varje år beslutar nämnderna om bedömt lokalbehov de kommande fem åren. Dessa behov sammanställs i en så kallad lokalplan som utgör del av kommunens flerårsbudget. Lokalbehovens omsätts i olika lösningsalternativ som utgår från kommunens lokalpolicy: "Kommunen ska genom aktiv lokalförsörjning tillhandahålla och bibehålla ändamålsenliga och kostnadseffektiva lokaler över tiden". Varje lokalbehov ska beskrivas och motiveras för att beslutsunderlaget för nämnderna, lokalgruppen och budgetberedningen ska bli så fullständigt som möjligt. Ett komplett beslutsunderlag behövs dels för att lokalbehovet ska kunna tillgodoses så bra som möjligt, dels för att en eventuell nödvändig prioritering av lokalbehovet i ett senare skede av budgetprocessen ska bli så rätt som möjligt. För att underlaget ska bli så komplett som möjligt ombeds nämnderna därför göra följande tre moment; Kategorisera, konsekvensbeskriva samt prioritera sina angivna lokalbehov. Beskrivning och motivering görs dels genom att fylla i tabellerna och dels genom att fylla i behovsbeskrivningar. Kategorisering Nämnderna beskriver till vilken kategori varje lokalbehov hör enligt triangeln nedan. Prioriteringsprincipen är att de gröna behoven i triangelns bas kommer prioriteras före de röda i toppen. Detta görs i tabellerna tillsammans med en prioriteringsordning av förslagen. Lokalplan

30 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Konsekvensbeskriva genom Fyrstegsmodellen Ytterligare en prioriteringsprincip är tillämpningen av fyrstegsmodellen. Varje steg ska utredas och eventuellt förkastas innan nästa steg i modellen får tas. Lösningsalternativen baseras på en så kallad fyrstegsmodell som i prioritetsordning innebär antingen: 1. Inga åtgärder 2. Nyttjande av vakanta eller befintliga lokaler genom omdisponering 3. Ombyggnation 4. Nybyggnation Beredning av lokalbehoven Det är Serviceområde Fastigheter i samråd med den kommungemensamma lokalgruppen som ansvarar för sammanställningen och förslag till prioriteringen av lokalbehoven vilket sammanställs i ett förslag till en lokalplan. Lokalplanen blir sedan en del av kommunbudgeten som Kommunfullmäktige årligen fattar beslut om. Lokalplaneraren kommer stämma av lösningsalternativen med lokalansvariga under budgetprocessen. Lokalplan

31 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2 Lokalplan Nämndens lokalbehov Gymnasielokaler Lokalbehov gymnasieskolor Löpnr Beskrivning Elevantal gymnasieskolan Utökning elevhälsan Kategorisera enl triangel Volymökningar befintlig plats, under förutsättning att Yrkeshögskolan får andra lokaler Volymökningar befintlig plats, under förutsättning av Yrkeshögskolan får andra lokaler Prioritet Budget 2018 Plan 2019 Plan 2020 Plan 2021 Plan 2022 Plan Summering: Kungsbacka kommuns gymnasieskolor, bestående av Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasieskola och Beda Hallbergs gymnasium, inrymmer i dagsläget cirka elever. Under de kommande fyra till fem åren kommer elevkullarna att växa med cirka 150 elever per år. Med nuvarande organisation och struktur skulle skolornas lokaler inrymma ytterligare runt elever. Ett ökat elevantal förändrar inte bara behoven av undervisningssalar utan även för exempelvis skolledning, administration och elevhälsa. L-blocket på Aranäsgymnasiet innehåller idag platser. Lokalerna nyttjas av Yrkeshögskolan, Aranäsgymnasiet samt Beda Hallbergs gymnasium med halva L-blocket av Yrkeshögskolan och de övriga två i den andra halvan. Stigande elevtal och stora salar gör lokalerna lämpliga för gymnasieskolan och detta förutsätter andra lokaler för Yrkeshögskolan. Elof Lindälvs gymnasium kan nuvarande schemastruktur möjligen bedriva undervisning för ytterligare någon enstaka klass eller undervisningsgrupp. En svårighet på Elof Lindälvs gymnasium är bristen på undervisningslokaler som rymmer elever. Övriga behov på Elof Lindälvs gymnasium handlar om verksamhetsanpassning för administration. Exempel på detta är studie- och yrkesvägledarnas otillgängliga placering och nya lokaler för dessa är angeläget. Idag saknas rum för en förväntad utökning av elevhälsan. Behoven av elevhälsa är idag större än tidigare när elevantalet var lägre. Skolpsykolog, skolkurator och skolsköterska (samtliga för närvarande deltid) delar idag på ett rum på annan plats i anslutning till övriga skolsköterskor och skolkuratorer. En ytterligare utökning av denna resurs är att förvänta och således ett ökat lokalbehov. Lokalplan

32 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Övrigt Gymnasie-och vuxenutbildningens andra verksamhet är Kompetenscentrum som består av fem enheter; Arbetsliv, Vägledning, Vuxnas lärande, Etablering samt Yrkeshögskolan. Kompetenscentrum har idag lokaler på: Södra Torggatan 16 (vuxenutbildning, arbetsmarknadsverksamhet, etablering samt studie- och yrkesvägledning). Vi har även lokaler i Kyrkskolan på Södra Torggatan och Yrkeshögskolan har lokaler i Aranäsgymnasiet. Utöver detta bedrivs även verksamhet på arbetsträningsstationerna Magasinet och Kompetensverkstan. Lokalbehov övrigt Löpnr Beskrivning Hisschakt Yrkeshögskolan Kategorisera enl triangel Kvalitetshöjningar befintliga lokaler Volymöknin gar befintlig plats Budget Prioritet elever Summering: Plan elever Plan elever Plan elever Plan elever Plan elever Då årskullarna på gymnasiet ökar är det troligt att Yrkeshögskolan från och med läsåret 18/19 inte längre kan inhysas i dessa lokaler längre. Nya lokaler anpassade för Yrkeshögskolans verksamhet behövs därför. Inför nästa läsår är förhoppningen att Yrkeshögskolan tilldelas 2-4 utbildningar vilket skulle innebära total start av 3-5 klasser i år 1 och totalt 7-9 klasser. Vid sådan tilldelning beräknas 1-2 utbildningar att kräva verkstadslokaler som finns på Elof Lindälvs gymnasieskola eller liknande. Dessutom kommer viss ombyggnad av lokaler att behöva ske om Yrkeshögskolan tilldelas utbildningen Hiss- och rulltrappstekniker. I dagsläget beräknas dessa ombyggnadskostnader preliminärt till cirka kr. Förutom ombyggnadskostnaderna kommer en investering av hisschakt som med dagens preliminära beräkningar landar på cirka 1,2 miljoner kr. Sammanfattningsvis kommer Yrkeshögskolan med ovan beskrivet scenario behöva lokaler inför läsåret 18/19 i motsvarande storlek som de som idag nyttjas på Aranäsgymnasiet och dessutom en utökning (minst dubblering) av verkstadslokaler motsvarande de som idag används på Elof Lindälvs gymnasieskola. Om utbildningen beviljas kommer investeringen att göras under våren Lokalplan

33 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/ Tjänsteskrivelse ersättning till fristående gymnasieskolor 2018 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar anta den framräknade ersättningen till fristående gymnasieskolor för Nämnden anser även att särskilda skäl föreligger då Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildnings budget- och resursfördelningsmodell inte är anpassad efter enskilda kostnadsslag. Bidraget kan därför inte redovisas på alla kostnadsslag utan det finns endast möjlighet att urskilja hur lokalkostnadsersättning, administrationsschablonen och momskompensationen har beräknats. Därmed finns enbart möjlighet att uppfylla minimikraven för redovisning enligt bidragsreglerna. Sammanfattning Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning har upprättat ett förslag gällande bidrag till fristående gymnasieskolor för Bidragen är beräknade utifrån skollagens (2010:800) bestämmelser om kommunernas bidrag till fristående gymnasieskolor. Bidraget ska baseras på budget för kommande budgetår och delas upp i ett grundbelopp och ett tilläggsbelopp. Grundbeloppet avser ersättning för undervisning, lärverktyg, elevhälsa, måltider, administration (schablon 3 %), mervärdesskatt (schablon 6 %) och lokalkostnader. Tilläggsbeloppet är sökbart och avser ersättning för extraordinära stödåtgärder för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd eller ska erbjudas modersmålsundervisning. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp för en elev i behov av särskilt stöd, om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Beslut om eventuella tilläggsbelopp fattas löpande då ansökningarna har inkommit till kommunen. Grundbeloppen baseras på kommunens egen budget för de gymnasieprogram och inriktningar som bedrivs i egen regi. För de gymnasieprogram som inte finns i egen regi men som bedrivs inom Göteborgsregionen (GR) utbetalas detta belopp. För de gymnasieprogram som varken finns i egen regi eller inom GR utbetalas belopp enligt riksprislistan för Fristående gymnasieskolor som har program med lokal inriktning kommer att ersättas motsvarande en nationell inriktning på programmet med undantag för hantverksprogrammet. I de fall den lokala inriktningen för hantverksprogrammet Gymnasie & Vuxenutbildning Lotta Nord /RedigerareTelefon/ lotta.nord@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

34 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) finns inom GR används detta belopp i första hand och för övriga inriktningar så utbetalas belopp enligt riksprislistan Eftersom riksprislistan för 2018 inte är publicerad ännu så kommer listan över ersättningen till fristående gymnasieskolor att kompletteras så snart som möjligt. Enligt gymnasieförordningen (2010:2039) 14 kap 10 ska en kommun som lämnar bidrag för en elev i en fristående skola kunna redovisa hur bidraget har beräknats, för den enskilda huvudmannen. Av redovisningen ska beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt framgå. Om det inte finns särskilda skäl, ska redovisningen även innehålla belopp för övriga kostnadsslag var för sig. Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildnings budget- och resursfördelningsmodell är inte anpassad efter enskilda kostnadsslag och därför finns det inte möjlighet att redovisa hur bidraget har beräknats för varje kostnadsslag för sig. Ett minimikrav i gymnasieförordningen är att kunna urskilja beloppen för lokalkostnader, administration och mervärdesskatt. Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning anser att det endast finns möjlighet att redovisa beloppen enligt lokalkostnader, administration och mervärdesskatt samt övrigt grundbelopp och därmed uppfylla minimikraven för redovisning enligt bidragsreglerna. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Ersättning fristående gymnasieskolor 2018 Beslutet skickas till Redovisningsekonom och ekonom, Stöd & Styrning Lotta Nord /RedigerareTitel/

35 Ersättning fristående gymnasieskolor Kungsbacka Program Grundbelopp Lokalkostnad Adm 3 % Moms 6 % Pris 2018 BA Bygg- och anläggningsprogrammet, år 1 exkl lärling KBA BAANL Bygg- och anläggningsprogrammet, Anläggningsfordon finns ej tillgängligt ännu BAANL0L Bygg- och anläggningsprog, Anläggningsfordon Lärling åk KBA BAHUS Bygg- och anläggningsprogrammet, Husbyggnad KBA BAHUS0L Bygg- och anläggningsprogrammet, Husbyggnad Lärling åk KBA BAMAL Bygg- och anläggningsprogrammet, Måleri BAMAL0L Bygg- och anläggningsprogrammet, Måleri lärling KBA BAMAR Bygg- och anläggningsprog, Mark o anläggning BAMAR0L Bygg- och anläggningsprog, Mark o anläggning Lärling åk KBA BAPLA Bygg- och anläggningsprogrammet, Plåtslageri BAPLA0L Bygg- och anläggningsprogrammet, Plåtslageri Lärling åk KBA BF Barn- och fritidsprogrammet, år 1 exkl lärling KBA BFFRI Barn- och fritidsprogrammet, Fritid och hälsa KBA BFFRI0L Barn- och fritidsprogrammet, Fritid och hälsa lärling KBA BFPED Barn- och fritidsprogrammet, Pedagogiskt arbete KBA BFPED0L Barn- och fritidsprogrammet, Pedagogiskt arbete Lärling åk KBA BFSOC Barn- och fritidsprogrammet, Socialt arbete BFSOC0L Barn- och fritidsprogrammet, Socialt arbete lärling KBA EE El- och energiprogrammet, år 1 exkl lärling KBA EEAUT El- och energiprogrammet, Automation KBA EEDAT El- och energiprogrammet, Dator- o kommunikationsteknik KBA EEELT El- och energiprogrammet, Elteknik KBA EEENE El- och energiprogrammet, Energiteknik KBA EK Ekonomiprogrammet, år KBA EKEKO Ekonomiprogrammet, Ekonomi KBA EKJUR Ekonomiprogrammet, Juridik KBA ESBIL Estetiska programmet - Bild och formgivning KBA ESDAN Estetiska programmet - Dans KBA ESEST Estetiska programmet - Estetik och media KBA ESMUS Estetiska programmet - Musik KBA ESTEA Estetiska programmet - Teater KBA FT Fordons- och transportprogrammet, år 1 exkl lärling KBA FTGOD Fordons- och transportprog, Godshantering FTGOD0L Fordons- och transportprog, Godshantering Lärling åk KBA FTKAR Fordons- och transportprog, Karosseri o lack FTKAR0L Fordons- och transportprog, Karosseri o lack, lärling KBA FTLAS Fordons- och transportprog, Lastbil o mobila maskiner KBA FTPER Fordons- och transportprogrammet, Personbil KBA FTPER0L Fordons- och transportprogrammet, Personbil Lärling åk KBA FTTRA Fordons- och transportprogrammet, Transport KBA HA Handels- och administrationsprogrammet, år 1 exkl lärling KBA HAADM Handels- och administrationsprog, Administrativ service HAADM0L Handels- och administrationsprog, Administrativ service Lärling åk KBA HAHAN Handels- och administrationsprog, Handel KBA HAHAN0L Handels- och administrationsprog, Handel Lärling åk KBA HT Hotell- och turismprogrammet, år 1 exkl lärling KBA HTHOT Hotell- och turismprogrammet, Hotell HTHOT0L Hotell- och turismprogrammet, Hotell, lärling KBA HTTUR Hotell- och turismprogrammet, Turism KBA HTTUR0L Hotell- och turismprogrammet, Turism Lärling åk KBA HU Humanistiska programmet, år HUKUL Humanistiska programmet, Kultur HUSPR Humanistiska programmet, Språk HV Hantverksprogrammet finns ej tillgängligt ännu HVFIN Hantverksprogrammet - Finsnickeri finns ej tillgängligt ännu HVFLO0L Hantverksprogrammet - Florist lärling HVFRI Hantverksprogrammet - Frisör HVSTY Hantverksprogrammet - Hår- och makeupstylist HVTEX Hantverksprogrammet - Textildesign IB The International Baccalaureate Programme KBA IN Industritekniska programmet, år 1 exkl lärling INDRI Industritekniska programmet, Driftsäkerhet och underhåll INDRI0L Industritekniska prog, Driftsäkerhet och underhåll Lärling åk KBA INPRK Industritekniska programmet, Produkt och maskinteknik KBA INPRK0L Industritekniska programmet, Produkt och maskinteknik Lärling åk KBA INPRO Industritekniska programmet, Processteknik INSVE Industritekniska programmet, Svetsteknik KBA INSVE0L Industritekniska programmet, Svetsteknik Lärling åk KBA NA Naturvetenskapsprogrammet, år KBA NANAS Naturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap och samhälle KBA NANAT Naturvetenskapsprogrammet, Naturvetenskap KBA NB Naturbruksprogrammet exkl internat Region Halland 2014 finns ej tillgängligt ännu NB Naturbruksprogrammet inkl internat Region Halland 2014 finns ej tillgängligt ännu RL Restaurang och livsmedelsprogrammet, år 1 exkl lärling KBA RLBAG Restaurang och livsmedelsprog, Bageri o konditori RLBAG0L Restaurang och livsmedelsprog, Bageri o konditori Lärling åk KBA RLFAR Restaurang och livsmedelsprog, Färskvaror o delikatesser RLKOK Restaurang och livsmedelsprog, Kök och servering KBA RLKOK0L Restaurang och livsmedelsprog, Kök och servering Lärling åk KBA SA Samhällsvetenskapsprogrammet, år KBA SABET Samhällsvetenskapsprogrammet, Beteendevetenskap KBA SAMED Samhällsvetenskapsprogrammet, Medier, info o kom KBA SASAM Samhällsvetenskapsprogrammet, Samhällsvetenskap KBA TE Teknikprogrammet, år KBA TEDES Teknikprogrammet, Design o produktionsutveckling KBA TEINF Teknikprogrammet, Informations- o medieteknik KBA TEPRO Teknikprogrammet, Produktionsteknik KBA TESAM Teknikprogrammet, Samhällsbyggande o miljö KBA TETEK Teknikprogrammet, Teknikvetenskap KBA VF VVS- och fastighetsprogrammet VO Vård - och omsorgsprogrammet, år 1 exkl lärling KBA

36 Program Grundbelopp Lokalkostnad Adm 3 % Moms 6 % Pris 2018 VOVAR Vård - och omsorgsprogrammet, Vård och omsorg KBA VOVAR0L Vård - och omsorgsprogrammet, Vård och omsorg Lärling åk KBA Tillägg för NIU-Nationellt godkänd idrottsutbildning, individuell idrott Tillägg för NIU-Nationellt godkänd idrottsutbildning, lagidrott KBA

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:114 Intern kontrollplan 2018 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner förslag till Intern kontrollplan Sammanfattning Enligt kommunallagen och reglementet för nämnderna ansvarar nämnderna för att den interna kontrollen är tillräcklig och utformad så att den till en rimlig grad av säkerhet uppnår: efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar eliminering eller upptäckande av allvarliga fel. Nämnderna ska årligen identifiera och analysera väsentliga risker i den egna verksamheten och utifrån riskanalysen upprätta en internkontroll plan. Internkontrollplanen för Gymnasie & Vuxenutbildning 2018 innehåller kommungemensamma risker inom ekonomi, personal samt informationssäkerhet och administration. De verksamhetsspecifika områdena som granskas omfattar mottagande i gymnasiesärskolan, åtgärdsprogrammens kvalitet, mottagande av kvotflykting samt anställningsavtal. Dessutom har en risk kring mottagande av ungdomar till kommunala aktivitetsansvaret identifierats men inte valts att ta med till planen detta år. De verksamhetsspecifika riskområdena har identifierats genom ett riskanalysarbete i förvaltningens ledningsgrupp. Därefter har arbetsgrupper arbetat fram kontrollmoment och granskningsaktiviteter. I arbetat har även avstämningar genomförts med nämndens presidium. Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson andreas.martensson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

38 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Intern kontrollplan 2018, Andreas Mårtensson Utvecklingsledare

39 Intern kontrollplan 2018 Kungsbacka kommun Intern kontrollplan 2018 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning

40 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Inledning Sammanfattning Omvärldsanalys Arbetet med intern kontroll Riskanalys Risker - Till plan Risker - Ej till plan Planerade granskningar Planerade granskningar Uppföljning av granskning och åtgärder Granskning av externa utförare Annan granskning Intern kontrollplan

41 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 1 Inledning Enligt kommunallagen och reglementet för nämnderna ansvarar nämnderna för att den interna kontrollen är tillräcklig och utformad så att den till en rimlig grad av säkerhet uppnår: efterlevnad av tillämpliga lagar, föreskrifter, policys och riktlinjer ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten skydd mot förluster eller förstörelse av kommunens tillgångar eliminering eller upptäckande av allvarliga fel. Nämnderna ska årligen identifiera och analysera väsentliga risker i den egna verksamheten och utifrån riskanalysen upprätta en internkontroll plan. Nämndens arbete med intern kontroll I kommunens arbete med Intern kontroll har samtliga nämnder tilldelas ett antal kommungemensamma risker inom områdena personal, ekonomi samt informationssäkerhet och administration. Nämnderna skall därefter identifiera verksamhetsspecifika. Sammanlagt utgör alla dessa risker med kontrollmoment och granskningsaktiviteter nämndens internkontrollplan. De verksamhetsspecifika riskområdena har identifierats genom ett riskanalysarbete i förvaltningens ledningsgrupp. Därefter har arbetsgrupper arbetat fram kontrollmoment och granskningsaktiviteter. I arbetat har även avstämningar genomförts med nämndens presidium. Utifrån nämndens årshjul för strategisk planering och uppföljning genomför nämnden ordinarie kvalitetsuppföljning av sina ansvarsområden. Omfattande granskning av upphandlade utförare inom vuxenutbildningen genomförs systematiskt. Intern kontrollplan

42 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2 Sammanfattning Internkontrollplanen för Gymnasie & Vuxenutbildning 2018 innehåller kommungemensamma risker inom ekonomi, personal samt informationssäkerhet och administration. De verksamhetsspecifika områdena som granskas omfattar mottagande i gymnasiesärskolan, åtgärdsprogrammens kvalitet, mottagande av kvotflykting samt anställningsavtal. Dessutom har en risk kring mottagande av ungdomar till kommunala aktivitetsansvaret identifierats men inte valts att ta med till planen detta år. Utifrån nämndens årshjul för strategisk planering och uppföljning genomför nämnden ordinarie kvalitetsuppföljning av sina ansvarsområden. Omfattande granskning av upphandlade utförare inom vuxenutbildningen genomförs systematiskt. Skollagen reglerar att huvudmannen dvs nämnden skall bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning mot de nationella målen för utbildningarna och som skall dokumenteras. Samma reglering gäller även på skolenhetsnivå. Varje rektor skall bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Intern kontrollplan

43 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 3 Omvärldsanalys Förstärkning av yrkesprogrammen Regeringen föreslår nu satsningar på 83 miljoner kronor 2018 för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram. En förutsättning för ökad tillgång och brett utbud av yrkesprogram är tillgång på yrkeslärare. Bland annat föreslås 45 miljoner kronor till rekrytering av fler yrkeslärare och till behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare. Regeringen avsätter även 30 miljoner kronor för att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet och öka dess kvalitet. Därtill har Utbildningsdepartementet nyligen skickat ett förslag på remiss om att utöka yrkesprogrammen från poäng till eller poäng. Remisspromemorian innehåller också förslag på införande av ett estetiskt ämne om 50 poäng på alla nationella program. Genom att utöka yrkesprogrammen kan de ge grundläggande behörighet till högskolan, utan att minska de viktiga yrkeskurserna. De första eleverna kan börja höstterminen 2019 och regeringen avsätter 59 miljoner kronor 2020 för den utökade undervisningstiden. Fullt utbyggt satsar regeringen 234 miljoner kronor per år från Förstärkningen av yrkesprogrammen finansieras genom en minskning av statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning om 83 miljoner kronor. Utveckling av gymnasieskolan Genomströmningen i gymnasieskolan måste öka. Regeringen bereder de förslag som gymnasieutredningen lämnade hösten 2016 och avsätter 23 miljoner kronor under 2018 för utveckling av gymnasieskolan baserat på gymnasieutredningens förslag. Lovskola för ökade kunskaper Introduktionsprogrammen är de snabbast växande programmen i gymnasieskolan. Det gör att det finns behov av att stärka introduktionsprogrammen för att förbättra övergången till nationellt program. Därför satsar regeringen bland annat 56 miljoner kronor per år 2018 och 2019 på en utökad lovskola för elever på språkintroduktionsprogrammet, för undervisning även på skolloven. Syftet är att eleverna snabbt ska kunna utveckla kunskaper i svenska för att sedan gå vidare i sin utbildning. Kunskapslyftet Regeringen genomför ett stort kunskapslyft för ett livslångt lärande och högre sysselsättning. Kunskapslyftet ger människor chans att utbilda sig bland annat för att kunna få ett jobb. Inom ramen för kunskapslyftet gör regeringen i budgetpropositionen för 2018 en stor förstärkning av antalet platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor. Sammanlagt kommer kunskapslyftet 2021 att motsvara cirka permanenta och stadigvarande platser inom yrkeshögskolan, regionalt yrkesvux, folkhögskolan och universitet och högskolor. Totalt för 2018 omfattar kunskapslyftet cirka tio miljarder kronor beräknas kunskapslyftet omfatta totalt drygt tolv miljarder kronor. Yrkeshögskolan Regeringens satsning i budgetpropositionen för 2018 på yrkeshögskolan innebär nya platser Fullt utbyggd innebär satsningen dock att antalet platser kommer öka med drygt 45 procent till Det motsvarar ytterligare cirka nya utbildningsplatser och omfattar totalt drygt miljoner kronor 2022, inklusive kostnader för studiestöd. Regionalt yrkesvux Intern kontrollplan

44 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Regeringen satsar ytterligare drygt 1,2 miljarder kronor 2018 för platser, inklusive kostnader för studiestöd, inom regionalt yrkesvux. Av dessa är platser vikta till yrkesförarutbildning. Utöver satsningen på fler utbildningsplatser föreslår regeringen även att 315 miljoner kronor avsätts 2018 i syfte att stärka kvaliteten inom yrkesvux och ge bättre förutsättningar för att bredda utbudet av utbildningar. Utveckling av lärcentra I 2018 års budgetproposition föreslår regeringen en satsning på 50 miljoner kronor 2018 och därefter 70 miljoner kronor årligen i form av ett statsbidrag till kommunerna för att möjliggöra en utveckling och etablering av lärcentra som tillhandahåller lokaler och stöd för lärande nära hemorten. Lärcentret behöver vara tillgängligt för studerande på olika utbildningsnivåer och vid olika utbildningsanordnare från komvux till yrkeshögskola, universitet och högskola. Lärcentret fungerar som en öppen lärmiljö, det vill säga en fysisk lokal för studerande att nyttja och mötas i, med tillgång till olika former av stöd i studierna och med möjlighet till distansstudier. Utbildningsplikt Vid årsskiftet börjar regeringens utbildningsplikt att gälla för alla de vuxna nyanlända som saknar grundskolekompetens. Utbildningsplikten innebär att den som inte arbetar är skyldig att delta i studier på grundläggande nivå, annars mister individen sin etableringsersättning. Utbildningsplikten kommer med all sannolikhet att skapa ett ökat inflöde av elever till den grundläggande vuxenutbildningen, svårigheter att rekrytera behöriga lärare samt ett utökat lokalbehov. Rätt till Komvux Från och med 1 januari 2017 är det en rättighet att gå utbildningar inom kommunal vuxenutbildning för att bli behörig till högskola eller yrkeshögskola. Lagstiftningen gör det möjligt för individen att läsa in en eller flera behörigheter och/eller särskilda kunskaper. Hemkommunen ansvarar för att erbjuda utbildning eller betala för den i annan kommun eller landsting. Under 2017 har detta inte nått ut och är tämligen okänt, men börjar nu bli mer välkänt. Då vuxenutbildningen i Kungsbacka har ett brett kursutbud kan inflödet av andra kommuners invånare som söker sig till Kungsbackas vuxenutbildning förväntas öka framöver. Arbetsmarknadsläget Den svenska högkonjunkturen har stärkts under 2017 och beräknas enligt Konjunkturinstitutets senaste prognos, stabiliseras och till och med stå på topp under Uppgången i konjunkturen leder också till att fler får jobb och att arbetslösheten ligger på låga nivåer. Efterfrågan på arbetskraft är hög både i näringslivet och i den offentliga sektorn. Samtidigt innebär de stora matchningsproblemen på arbetsmarknaden att arbetslösheten beräknas plana ut till 6,4% i riket under kommande år. I Kungsbacka befinner sig siffrorna för arbetslöshet alltjämt på en låg nivå i förhållande till riket och ligger i augusti 2017 på 3,3 % för gruppen år. Tillväxten i Göteborgs arbetsmarknadsregion är stark och spås fortsatt snabb tillväxttakt under de närmaste åren. Även i Halland ser arbetsgivarna, enligt arbetsförmedlingens prognoser, mycket ljust på framtiden. Utmaningen i bägge regionerna är arbetskraftsbristen. I förstnämnda är det främst bygg och anläggningsföretag där arbetskraft saknas. Även i andra branscher som privat tjänstesektor, handel och företag inom information och kommunikation skapas sysselsättning framåt. Många delar inom offentlig sektor har också stora anställningsbehov i de bägge regionerna. Antalet inrikes födda i yrkesaktiva åldrar minskar och för att undvika att försörjningsbördan stiger Intern kontrollplan

45 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun behövs ett stort tillskott av utrikes födda på arbetsmarknaden. Trots att arbetslösheten i riket uppgår till cirka 6,5 procent råder i praktiken full sysselsättning för den inrikes födda befolkningen. Samtidigt har många utrikes födda svårt att komma in på arbetsmarknaden. Eftersom man ser att antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen med kort utbildning successivt stiger, inte minst bland utrikes födda byggs vuxenutbildningen ut som ett viktigt steg för att fler utrikes födda ska komma i arbete. Utmaningen framåt är i Kungsbacka, som i resten av regionen och riket, att få gruppen nyanlända etablerade på arbetsmarknaden samt personer som står långt ifrån arbetsmarknaden bland annat genom längre tid i arbetslöshet. Under 2018 planeras ett förändrat arbets- och förhållningssätt i Kungsbacka genom den så kallade Trelleborgsmodellen. Detta kommer att medföra ett större fokus på arbetsmarknad inom fler förvaltningar än enbart förvaltningen för Gymnasie- & Vuxenutbildning. Målsättningen är att fler kommuninvånare ska nå egenförsörjning genom arbete eller studier. Etablering av nyanlända På grund av den åtstramade och striktare asylpolitiken som Sverige tillsammans med ett antal länder inom EU infört kommer betydligt färre flyktingar och skyddsbehövande till Sverige. Detta tillsammans med att möjligheterna till permanent uppehållstillstånd radikalt förändrades under hösten 2016 har de personer som söker asyl i Sverige minskat betydligt under I Migrationsverkets prognos (juli 2017) sänks siffrorna för antalet asylsökande och ensamkommande barn både för 2017 och för de kommande åren. Trots detta är trycket stort på Kungsbacka kommun att ta emot de som redan beviljats permanent uppehållstillstånd i landet. Under 2017 har kommunen, till och med augusti, tagit emot 116 av 319 personer. Under 2018 förväntas denna siffra uppgå till drygt 308 då man i fördelningen av nyanlända till kommunerna tar hänsyn till tidigare mottagning och hur arbetsmarknadsläget i den aktuella kommunen ser ut. I kommunens organisation finns god beredskap för ett väl fungerande mottagande såväl på förvaltningsnivå som kommunövergripande. Utmaningen kommer för 2018, som tidigare år, att vara bostadsfrågan. Omvärldsanalys HR-perspektiv Konkurrensen om arbetskraft fortsätter att öka. Detta beror till viss del på en allt mer rörlig arbetsmarknad, både geografiskt, mellan sektorer och mellan enskilda arbetsgivare. Dessutom innebär den demografiska utvecklingen att många medarbetare inom skolan går i pension - samtidigt som kullarna till gymnasiet ökar. Det är dock samtidigt svängningar årskullarna emellan, och program emellan, vilket ger stora utmaningar för planering av verksamheten; Det kan vara övertaglighet i en del, men rekryteringsbehov i en annan. I Sverige kommer det främst att behövas gymnasielärare inom: matematik, naturvetenskap, SFI, modersmål och moderna språk. Det finns även behov av yrkeslärare inom bygg, industri, data, fordon och vård- och omsorg samt specialpedagoger och studie- och yrkesvägledare. Förvaltningens rekryteringsbehov ser ut att i stort följa de nationella tendenserna. Den ökade flyktingströmmen medför vidare fler deltagare på vuxenutbildningen och större behov av SVA-lärare. Samtidigt som detta är en stor utmaning att hantera finns det här en stor möjlighet att rekrytera från denna grupp. Politiska beslut om t.ex. lärarlegitimation och personaltäthet kommer fortsatt att vara en utmaning Intern kontrollplan

46 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun för att organisera verksamheten på ett bra sätt. Samtidigt har exempelvis Lärarlönelyftet bidragit till att skapa en god löneutveckling för lärare, och förväntas också fortsatt påverka löneutvecklingen för berörda grupper. Karriär, lön och arbetsmiljö För att i framtiden attrahera nya medarbetare från den yngre generationen, men likväl för att utveckla och behålla de befintliga, är det nödvändigt att som arbetsgivare aktivt arbeta med karriär-, löne- och arbetsmiljöfrågor. Viktiga faktorer när det handlar om nöjdhet i arbetet är att känna stolthet över sitt jobb och sin arbetsgivare samt vilka karriärmöjligheter som finns. Arbetet med olika karriärvägar som förstelärare, lektorer och arbetsplatsledare kommer fortsatt att vara viktigt. Genom att skapa en bredare syn på karriärmöjligheter kan vi lättare attrahera dagens unga. Det kommer bli väsentligt att tänka nytt och brett när det gäller att erbjuda utveckling för medarbetare. Eftersom chefens roll är viktig i hur man upplever karriär- och utvecklingsmöjligheter är ledarskapsutveckling också en viktig del. Vidare är arbetsmiljön en central del när det gäller att attrahera, behålla och utveckla medarbetare, eftersom arbetsmiljön ses som en framgångsfaktor och konkurrensmedel. Därför är det viktigt att anamma ett hälsofrämjande perspektiv i processer, med ett fokus på friskfaktorer, som t.ex. att medarbetare ska kunna påverka och ta ansvar för sin arbetssituation och verksamhetens utveckling. Samtidigt finns ett fortsatt behov av att aktivt arbeta med förebyggande och rehabiliterande aktiviteter och åtgärder. Vad gäller lönenivåer kan antas att medarbetare inom olika yrken, men kanske framför allt lärare, i större utsträckning än tidigare kommer välja och byta arbetsgivare med fokus på - ökade möjligheter till - lönekarriär. Yngre generationer antas i högre grad nyttja yrkesgruppens "marknadsvärde" vid val av arbetsgivare. I framtiden kommer efterfrågan öka även på chefer, och för att behålla duktiga medarbetare med chefspotential är det viktigt att tidigt fånga upp dessa och t.ex. erbjuda mentorskap, eller chefsaspirantprogram. Med generationsskiftet följer också nya värderingar (individualism, antiauktoritet, sekularisering rörliga i värderingar och beteenden), som kommer att ställa krav på framtidens ledarskap. För att behålla och utveckla nästa generations medarbetare behöver ledarskapet utvecklas och anpassas till de nya förutsättningarna och förväntningarna. Intern kontrollplan

47 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 4 Arbetet med intern kontroll 2018 De verksamhetsspecifika riskområdena har identifierats genom ett riskanalysarbete i förvaltningens ledningsgrupp. Därefter har arbetsgrupper arbetat fram kontrollmoment och granskningsaktiviteter. I arbetat har även regelbundna avstämningar genomförts med nämnden presidie. Nämndens systematiska årliga uppföljningar av sina ansvarsområden kommer också att ligga till grund för kommande riskanalyser. Processen kring Intern kontroll leds av funktionen Utvecklingsledare Kvalitet som även har till ansvar att förankra processen i förvaltningens ledningsgrupp. Intern kontrollplan

48 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 5 Riskanalys Risker - Till plan Sannolikhet Konsekvens 7 4 Hög Medel Totalt: 11 Kritisk Hög Medel Låg Sannolikhet Konsekvens 4 Mycket vanligt - exempelvis 1 gång per vecka Allvarlig/stor inverkan (så stor att den inte får inträffa) 3 Vanligt - exempelvis 1 gång per månad Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 2 Ganska vanligt - exempelvis 1 gång per år Lindrig (uppfattas som liten av berörda intressenter och kommunen) 1 Osannolik (risken är praktiskt taget obefintlig) - exempelvis 1 gång per 10 år Försumbar (obetydlig för berörda intressenter och kommunen) Intern kontrollplan

49 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Kategorier Risker Sannolikhet Konsekvens Till plan Personal Ekonomi Informations säkerhet och administrati on Verksamhet Kommunövergripande risk: Bristande efterlevnad av semesterlagen Kommunövergripande risk: Utebliven rapportering av bisysslor Kommunövergripande risk: Manuella betalningar Kommunövergripande risk: Redovisning av representation Kommunövergripande risk: Kritiska verksamhetssystem och informationstillgångar är ej fullständigt identifierade och säkerställda Kommunövergripande risk: Risk att handlingar inte registreras Kommunövergripande risk: Risk att handlingar inte lämnas ut på rätt sätt Mottagande i Gymnasiesärskolan Åtgärdsprogrammens kvalitet 3. Vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 3. Vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 4. Mycket vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 3. Vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 4. Mycket vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 3. Vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 2. Mindre vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) 2. Mindre vanligt 4. Allvarlig/stor inverkan (så stor att den inte får inträffa) 3. Vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) Felaktiga anställningsavtal 3. Vanligt 2. Lindrig (uppfattas som liten av berörda intressenter och kommunen) Mottagande av kvotflyktingar 2. Mindre vanligt 3. Kännbar (uppfattas som besvärande för berörda intressenter och kommunen) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Intern kontrollplan

50 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 5.2 Risker - Ej till plan Kategorier Risker Sannolikhet Konsekvens Verksamhet Mottagning av ungdomar i kommunala aktivitetsansvaret Anledning till att risk ej tas till plan Går inte idag följa i systemet om rutinerna följs. Intern kontrollplan

51 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6 Planerade granskningar Planerade granskningar Granskningsaktiviteter Risker Kontrollmoment Granskningsaktiviteter Startdatum Slutdatum Kommunövergripande risk: Bristande efterlevnad av semesterlagen Kommunövergripande risk: Utebliven rapportering av bisysslor Kommunövergripande risk: Manuella betalningar Kommunövergripande risk: Redovisning av representation Kommunövergripande risk: Kritiska verksamhetssystem och informationstillgångar är ej fullständigt identifierade och säkerställda Kommunövergripande risk: Risk att handlingar inte registreras Kommunövergripande risk: Risk att handlingar inte lämnas ut på rätt sätt Mottagande i Gymnasiesärskolan Åtgärdsprogrammens kvalitet Felaktiga anställningsavtal Mottagande av kvotflyktingar Efterlevnad av semesterlagen Rapportera bisysslor Registrering av manuell betalning Attest av representation Identifiera och dokumentera förvaltningens informationstillgångar och system Registrering Utlämnande av handling Utredning inför Gymnasiesärskolan Åtgärdsprogrammens kvalitet Kontroll av anställningsavtal Rutiner inom hantering av kvotflyktingar Uppföljning av semesteravstämning Uppföljning av rapportering av bisyssla Uppföljning manuella betalningar Granskning av representationskostnader Granskning av förvaltningens samlade dokumentation av informationstillgångar/system Uppföljning av registrering av handlingar Uppföljning av utlämnande av handlingar Genomgång av mottagna elevers utredningar Granskning av rapport kring åtgärdsprogrammens kvalitet Stickprov av anställningsavtal Granskning av om rutinerna för kvotflykting följs Intern kontrollplan

52 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6.2 Uppföljning av granskning och åtgärder För de kommungemensamma risker som ska granskas planerar kommunledningskontorets specialister hur granskningen ska utföras och motsvarande funktioner på Gymnasie & Vuxenutbildning tar ansvar för att granskningen blir utförd. För de verksamhetsspecifika riskerna genomförs granskningen i enlighet med planen. Utifrån nämndens årshjul för strategisk planering och uppföljning genomför nämnden ordinarie kvalitetsuppföljning av sina ansvarsområden. Omfattande granskning av upphandlade utförare inom vuxenutbildningen genomförs systematiskt. Skollagen reglerar att huvudmannen dvs nämnden skall bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning mot de nationella målen för utbildningarna och som skall dokumenteras. Samma reglering gäller även på skolenhetsnivå. Varje rektor skall bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete. Nämndens årshjul skall säkerställa att nämnden får till sig en större uppföljning av sina övergripande ansvarsområden. Enligt planen 2018 ligger följande uppföljningstillfällen i nämnden: Uppföljning av kommunala mål och direktiv - februari 2018 Uppföljning av Arbetsliv och Etablering - mars/april 2018 Uppföljning av grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, Svenska för Invandrare samt Särskild utbildning för vuxna - maj 2018 Uppföljning av Systematiskt kvalitetsarbete för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan - november/december 2018 Uppföljning av Intern kontrollplan 2018 november 2018 Uppföljning kommunala aktivitetsansvaret april och november Granskning av externa utförare 2018 Kompetenscentrum - Enheten för Vuxnas lärande genomför kvalitetsgranskningar av upphandlad vuxenutbildning. Syftet med kvalitetsgranskningen är att följa upp hur väl utbildningsanordnaren uppfyller ställda krav i tecknat ramavtal. Detta i ledet att förbättra vuxenutbildningen utifrån elevens bästa, för att nå uppsatta mål samt för att följa omvärldens förändringar. Vuxnas lärandes granskningsarbete innefattar granskningsmöten med skolledning, lärare och administrativ personal. I granskningen analyseras material från granskningsmöten, två elevenkäter, avvikelserapporter, samt avbrotts- och betygsstatistik samt eventuella elevklagomål. Detta sammantaget sammanställts sedan i en återföringsrapport. Därefter genomförs ett återföringsmöte. Mötet ska leda till dialog och verksamhetsutveckling, samt leda till en eventuell åtgärdsplan som följs upp vid nästa kvalitetsgranskning. Efter återföringsmötet revideras återföringsrapporten och en slutrapport skrivs. Grundat på slutrapporten upprättar utbildningsanordnaren en åtgärdsplan, gällande de punkter som behöver åtgärdas under kommande år. Enheten för Vuxnas lärande sammanställer även en rapport för helheten som delges nämnden. Intern kontrollplan

53 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6.4 Annan granskning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarsområde är kopplat till två tillsynsmyndigheter, dels Skolinspektionen, dels Yrkeshögskolemyndigheten. Skolinspektionen genomför regelbunden tillsyn i Kungsbacka kommun under hösten Beslut efter tillsyn väntas i början av Den regelbundna tillsynen genomförs med ett intervall av tre år. Utöver detta kan Skolinspektionen genomföra sk Kvalitetsgranskningar och Riktad tillsyn. Med hjälp av kvalitetsgranskningarna studerar Skolinspektionen olika delar av skolornas arbete mer ingående. Granskningarna utgår från nationella mål och riktlinjer med stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet och inriktas mot olika kvalitetsaspekter. Det kan till exempel gälla undervisningens innehåll och form i ett skolämne som engelska, fysik eller matematik, arbetet med uppföljning och bedömning av elevernas kunskaper eller rektorernas roll som pedagogiska ledare. Skolinspektionen bedömer verksamheten på några slumpvis utvalda skolor och visar på styrkor och svagheter. I den riktade tillsynen tittar Skolinspektionen på ett avgränsat område som undersöks på ett urval av exempelvis skolor eller verksamheter. Tillsynen fokuserar på regelefterlevnad. Ingen riktad tillsyn eller kvalitetsgranskning där förvaltningen är involverad är känd för Genom tillsyn kontrollerar Myndigheten för Yrkeshögskolan att utbildningarna följer de lagar och regler som gäller. När denna plan arbetas fram finns ingen indikation på att myndigheten ska genomföra någon tillsyn i Kungsbacka I kommunrevisionens revisionsplan för 2017 som sträcker sig in i 2018 finns inga fördjupade granskningar inplanerade som berör Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning. Revisionen planerar dock att genomföra dialog med nämndens presidium som en del av den grundläggande granskningen. Intern kontrollplan

54 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan 2016/2017 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning noterar informationen till protokollet. Sammanfattning I skollagen finns det reglering om att alla huvudmän och skolenheter ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Hösten 2012 kom Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet som gav tydligare beskrivning av hur arbetet bör ske på de olika nivåerna för att motsvara skollagens krav. I huvudmannens uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete för Gymnasieskolan och Gymnasiesärskolan återfinns en beskrivning av de processer som möjliggör för huvudmannen att kunna ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns också en beskrivning av resultat samt analyser och vilka förbättringsområden som identifierats. Som underlag till uppföljningen har bland annat respektive rektors dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete använts. Resultat från analysgrupper med uppdrag att analysera skolenheternas uppföljningar ur ett helhetsperspektiv har också utgjort underlag till huvudmannens uppföljning. Analysgrupperna har bestått av rektorer, förstelärare och utvecklingsledare. Inom områdena Bedömning och Betyg och Elevinflytande har även särskilda elevfokusgrupper medverkat för att ge underlag till analyserna. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning tillsammans med förvaltningsledning, skolledning, utvecklingsledare, en grupp av förstelärare samt elever har även vid ett tillfälle haft dialog om uppföljningens resultat och åtgärder. Gymnasie & Vuxenutbildning Andreas Mårtensson andreas.martensson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

55 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete gymnasieskolan 2016/2017 Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete gymnasiesärskolan 2016/2017 Andreas Mårtensson Utvecklingsledare

56 Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport Gymnasie & Vuxenutbildning

57 Innehållsförteckning 1 Målstyrning i Kungsbacka kommun Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsbeskrivning Processbeskrivning Organisation Elever Personal Läroplansmål enligt Skolverket Kunskaper Resultat Analys Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Normer och värden Resultat Analys Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Elevernas ansvar och inflytande Resultat Analys Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Utbildningsval - arbete och samhällsliv Resultat Analys Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Bedömning och betyg Resultat Analys Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Sammanfattande analys Genomförandeplan Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 2(39)

58 1 Målstyrning i Kungsbacka kommun I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 3(39)

59 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete I den nya skollagen från 2011 finns det reglering om att alla huvudmän och skolenheter ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Hösten 2012 kom Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet som gav tydligare beskrivning av hur arbetet bör ske på de olika nivåerna för att motsvara skollagens krav. Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Adressat ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Nämnden får regelbundna rapporter vid sina sammanträden, ex betygsresultat och elevenkäter. En gång per år genomför nämnden en måldag. Där ges nämnden en fördjupad bild av måluppfyllelsen och strategiska områden från verksamheterna som underlag för kommande planering och målsättningar. Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå eventuella kommunfullmäktige mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en uppföljning av hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits samt över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. I huvudmannens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet återfinns en beskrivning av de processer som möjliggör för huvudmannen att kunna ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Det finns också en beskrivning av resultat samt analyser och vilka förbättringsområden som identifierats. Som underlag till uppföljningen har bland annat respektive rektors dokumentation av sitt systematiska kvalitetsarbete använts. Resultat från analysgrupper med uppdrag att analysera skolenheternas uppföljningar ur ett helhetsperspektiv har också utgjort underlag till huvudmannens uppföljning. Analysgrupperna har bestått av rektorer, förstelärare och utvecklingsledare. Inom områdena Bedömning och Betyg och Elevinflytande har även särskilda elevfokusgrupper medverkat för att ge underlag till analyserna. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning tillsammans med förvaltningsledning, skolledning, utvecklingsledare, en grupp av förstelärare samt elever har även vid ett tillfälle haft dialog om uppföljningens resultat och åtgärder. 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Processbeskrivning Förvaltningen arbetar sedan tre år tillbaka med analysgrupper i det systematiska kvalitetsarbetet för att följa upp resultaten på huvudmannanivå. Syftet med analysgrupperna är att: Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 4(39)

60 Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå, bättre ta tillvara på underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete, stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån, bidra till ett kollegialt lärande, få fler involverade i analysarbetet (i år har även samtliga förstelärare och referensgrupper med elever deltagit utöver utvecklingsledare och rektorer) Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör först analys för sina skolenheter vilket används som ett underlag. Utifrån vad som framkommit i analysgrupperna sammanställs denna rapport och redovisas för huvudmannen vid ett separat tillfälle då även rektorer, utvecklingsledare, förstelärare och elever är inbjudna för att stärka dialogen. 2.2 Organisation Kungsbackas tre gymnasieskolor, Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium, leds av en gymnasiechef. Gymnasieprogrammen är indelade i skolenheter som leds av ansvariga rektorer. Varje skolenhet leds av en rektor. På Aranäsgymnasiet finns fem skolenheter och fem rektorer. Detsamma gäller för Elof Lindälvs gymnasium. Beda Hallbergs gymnasium leds av en rektor. Samma rektor leder skolenhet 5 på Aranäsgymnasiet. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogrammen och Gymnasiesärskolans nationella program. En nyhet för läsåret 17/18 är att Svensk gymnasielärling har startat på Elof Lindälvs gymnasium. I Kungsbacka finns även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämnden startade under 2013 en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs gymnasium, med idag ett hundratal elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Kopplat till gymnasieskolorna finns verksamheten Gymnasiets resursteam som leds av biträdande gymnasiechef och enhetschef administration, elevhälsa, vaktmästeri, bibliotek och planering mm. 2.3 Elever Skolenheter Antal elever Andel kvinnor (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m högutb föräldr (%) Antal elever i årskurs 1 Antal elever i årskurs 2 Antal elever i årskurs 3 Aranäsgymnasiet Enhet 1 Aranäsgymnasiet Enhet 2 Aranäsgymnasiet Enhet 3 Aranäsgymnasiet Enhet Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 5(39)

61 Skolenheter Antal elever Andel kvinnor (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m högutb föräldr (%) Antal elever i årskurs 1 Antal elever i årskurs 2 Antal elever i årskurs 3 Beda Hallbergs gymnasium Elof Lindälvs gymn Enhet 1 Elof Lindälvs gymn Enhet 2 Elof Lindälvs gymn Enhet 3 Elof Lindälvs gymn Enhet 4 Elof Lindälvs gymn Enhet Personal Läsåret 2016/17 var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 87% och antalet elever per lärare 12,5. Jämfört med liknande kommuner har Kungsbackas gymnasieskolor högre personaltäthet när det gäller undervisande personal än övervägande del av dessa. Totalt sett är behörighetsgraden hög i kurserna, men vi kan se att svenska som andraspråk sticker ut med under 30 procent som har legitimation i ämnet. Idrott och hälsa har 64 procent med legitimation i ämnet. Matematik, fysik och samhällskunskap har under 80 procent som har legitimation i ämnet. I övrigt ligger samtliga ämnen över 80 procent. Samtliga rektorer uppfyller Skollagens krav på att genom utbildning och erfarenhet ha pedagogisk insikt. Rektorerna har genomgått, genomgår eller står i begrepp att starta den statliga rektorsutbildningen. Totalt lärare och rektor Helt.tj Rek -tor Helt.tj Lärare Helt.tj Lärare, kvinnor, (%) Helt. Tj Lärare, m.ped. Högskole- exam (%) Helt.tj Lärare m.special -ped. Högskoleexam (%) Helt.tj Elever per lärare Helt.tj Studie - och yrkesvägledare (SYV) Helt.tj Elever per SYV Helt.tj Lärare, tillsvidareanställda (%) Kungsbacka, Aranäsgymnasiet Enhet 1 Aranäsgymnasiet Enhet 2 Aranäsgymnasiet Enhet 3 225,6 9,5 216,1 60,2 87,1 4,2 12,5 4,0 670,3 95,4 16,5 0,5 16,0 78,9 95,4 11,0 13,7 0,3 730,0 88,6 30,4 1,0 29,4 45,2 83,6 2,5 15,4 0, ,4 21,9 1,0 20,9 73,7 87,8 8,4 12,4 0,6 448,3 97,9 Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 6(39)

62 Totalt lärare och rektor Helt.tj Rek -tor Helt.tj Lärare Helt.tj Lärare, kvinnor, (%) Helt. Tj Lärare, m.ped. Högskole- exam (%) Helt.tj Lärare m.special -ped. Högskoleexam (%) Helt.tj Elever per lärare Helt.tj Studie - och yrkesvägledare (SYV) Helt.tj Elever per SYV Helt.tj Lärare, tillsvidareanställda (%) Aranäsgymnasiet Enhet 4 Beda Hallbergs gymnasiu m Elof Lindälvs gymn Enhet 1 Elof Lindälvs gymn Enhet 2 Elof Lindälvs gymn Enhet 3 Elof Lindälvs gymn Enhet 4 Elof Lindälvs gymn Enhet 5 25,7 1,0 24,7 76,9 84,6 3,0 9,0 0,5 448,0 91,4 12,1 1,0 11,1 94,6 100,0 9,0 8, ,0 28,8 1,0 27,8 28,4 70,9 3,6 12,0 0,5 670,0 96,4 28,4 1,0 27,4 55,3 86,9. 12,8 0,5 700,0 100,0 28,3 1,0 27,3 60,6 93,9. 16,1 0,5 878,0 99,1 20,3 1,0 19,3 65,0 86,0 5,2 12,5 0,4 620,5 96,4 13,1 1,0 12,1 58,8 100,0 8,2 8,7 0,3 420,0 85,6 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Totalt Därav med lärarlegitimation och Totalt Därav med pedagogisk Därav med lärarlegitimation och antal behörighet i ämnet antal högskoleexamen behörighet i ämnet Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Samtliga lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne 141,7 120,6 85, , ,4 Bild 1,2 1,2 100, , ,0 Biologi 3,2 2,7 84, ,5 7 87,5 Engelska 18,8 16,8 89, , ,7 Filosofi 1,0 1,0 100, , ,0 Fysik 5,5 4,3 79, , ,0 Geografi 0,9 0,9 100, , ,0 Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 7(39)

63 Heltidstjänster Antal tjänstgörande lärare Historia 6,5 6,5 100, , ,0 Idrott och hälsa 9,5 8,2 86, , ,0 Kemi 3,8 3,6 93, ,9 8 88,9 Matematik 26,0 22,0 84, , ,5 Moderna språk, franska Moderna språk, spanska Moderna språk, tyska 1,8 1,8 100, , ,0 2,4 2,4 100, , ,0 2,1 2,1 100, , ,0 Musik 4,2 3,6 85, ,0 7 87,5 Naturkunskap 3,3 3,3 100, , ,0 Psykologi 3,7 3,2 86, ,0 9 90,0 Religionskunskap 3,9 3,8 96, , ,9 Samhällskunskap 9,7 8,1 82, , ,2 Svenska 22,7 19,2 84, , ,8 Svenska som andraspråk 8,7 3,2 37, ,7 4 28,6 Teknik 3,0 2,9 95, ,3 5 83,3 Gymnasieskolan Lärare i huvudmannens skolor (heltidstj), andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare i huvudmannens skolor, antal heltidstjänster Lärare i huvudmannens skolor, antal personer Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) ,1 11,4 12,2 12,1 12,5 Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 8(39)

64 3 Läroplansmål enligt Skolverket I detta kapitel redogörs måluppfyllnaden för de övergripande mål och riktlinjer som anges i Skolverkets dokument Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen. Under varje avsnitt presenteras resultat, analys och planerade åtgärder. Avsnittet inleds med en redogörelse för vilka insatser som genomfördes under föregående period och vilka mål respektive enhet hade. För varje läroplans mål finns även ett kommunalt mål som anges i texten. Detta för att underlätta och förstärka den övergripande uppföljningen även av de kommunala målen som är beslutade av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun. 3.1 Kunskaper Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier, eller som avslutat ett introduktionsprogram har en plan för och tillräckliga kunskaper för fortsatt utbildning eller uppnår en förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan. tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, kan använda sina kunskaper som redskap för att - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och -lösa praktiska problem och arbetsuppgifter, Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt? att uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd? att samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 9(39)

65 3.1.1 Resultat Statistik för 2017 är egen statistik enligt utdrag från ProCapita. Urvalet för genomsnittligt betygspoäng består av elever med examen samt elever med studiebevis omfattande minst 2500 poäng. Elever med avgångsbetyg Program Totalt antal elever Andel (%) med examen Andel (%) med studiebevis Andel (%) med grundläggande behörighet Andel (%) med utökat program Genomsnittligt betygspoäng Genomsnittligt betygs- poäng för elever med examen Barn-och fritidprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet 13 78% 23% 31% 12,2 12, % 12% 12% 12,0 12,2 Ekonomiprogrammet % 3% 24% 13,6 13,8 El-och energiprogrammet 46 78% 22% 78% 11,6 12,1 Estetiska programmet 49 78% 22% 6% 13,7 14,7 Fordon-och transportprogrammet Handel-och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet 35 63% 37% 11% 10,2 11, % 11% 32% 12,3 12, % 12% 42 15,0 15,5 Industritekniska programmet 7 71% 29% 71% 11,8 12,8 International Baccaleurate % 14,6 Lärlingsprogrammet 13 77% 23% 15% 12,0 13,1 31 IBbetyg Naturvetenskapsprogrammet, Aranäsgymnasiet Naturvetenskapsprogrammet, Elof Lindälvs gymnasieskola Restaurang-och livsmedelsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Elof Lindälvs gymnasieskola Samhällsvetenskapsprogram met, Aranäsgymnasiet Samhällsvetenskapsprogram met Beda Hallbergs gymnasium Teknikprogrammet, Aranäsgymnasiet 30 87% 13% 7% 14,8 15, % 5% 12% 15,8 16, % 13% 60 13,4 13, % 23% 7% 13,5 13, % 11% 7% 13,5 14, % 17% 4% 11,6 12, % 9% 35% 14,6 15,0 Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 10(39)

66 Program Totalt antal elever Andel (%) med examen Andel (%) med studiebevis Andel (%) med grundläggande behörighet Andel (%) med utökat program Genomsnittligt betygspoäng Genomsnittligt betygs- poäng för elever med examen Teknikprogrammet, Elof Lindälvs gymnasieskola Vård- och omsorgsprogrammet 54 91% 9% 20% 14,5 14, % 25% 25% 13,6 14,5 Andelen elever med examen i varje program varierar kraftigt, på Ekonomiprogrammet har 97 procent examen och på fordon-och transportprogrammet har 63 procent examen efter avslutade studier. På alla program förutom Fordon- och transportprogrammet tog över 70 procent examen och i 10 av 18 programarbetslag (vissa program finns på flera skolenheter) tog över 80 procent examen. När det gäller program som finns på flera skolenheter kan skillnaden mellan naturvetenskapsprogrammet på Elof Lindälv där 95 procent tog examen, jämföras med samma program på Aranäs där 87 procent av eleverna tog examen. Samhällsvetenskapsprogrammet finns på tre skolenheter: Elof Lindälv där 77 procent av eleverna tog examen, på Aranäs där 89 procent tog examen och på Beda Hallberg där 83 procent tog examen. Vad gäller meritvärde har Fordon-och transportprogrammet det lägsta meritvärdet med ett genomsnitt på 10,2 medan Naturvetenskapsprogrammet på Elof Lindälv har det högsta med 15,8. Huvuddelen av programarbetslagen ligger på ett genomsnitt från 12 till 13,5. När program som finns på flera skolenheter jämförs är det synligt att Samhällsvetenskapsprogrammet på Beda Hallberg har ett lägre meritvärde, 11,6, än Aranäs och Elof Lindälv där snittet är 13,5 på båda skolor. Detta trots att Beda Hallberg har en större andel elever som tar examen än Elof Lindälv. Naturvetenskapsprogrammen på Aranäs respektive Lindälv skiljer sig åt i meritvärde likväl som andel med examen. Aranäs meritvärde är 14,8 att jämföra med 15,8 på Lindälv. De båda Teknikprogrammen på Aranäs och Elof Lindälv har lika resultat. På program såsom Handels-och administrationsprogrammet, Barn-och fritidsprogrammet, Eloch energiprogrammet och Restaurang-och livsmedelsprogrammet, läser en stor andel utökat program, samtidigt som andelen som inte når examen är relativt hög. På kursnivå är matematik det ämne där elever har de lägsta resultaten. På alla tre skolor är det över 20 procent av eleverna som har betyget F i Ma2a, Ma2b och Ma3b. På Aranäs har 57 procent av eleverna F i Ma2a, motsvarande siffra för Elof Lindälv är 48 procent. I Ma3b har 22 procent F på Aranäs, 40 procent på Elof Lindälv och 50 procent på Beda Hallberg. Svenska som andraspråk sticker också ut med svaga resultat, särskilt på Aranäs där över 25 procent av eleverna har betyget F. Svenska som andraspråk är samtidigt ett av de ämnen där störst andel elever har A i betyg. Kurser med stor andel A återfinns i övrigt i programspecifika kurser. På Aranäs har 13 procent av eleverna betyg A och 6 procent av eleverna har betyget F. På Elof Lindälv är motsvarande siffror 9 procent betyget A och 6 procent betyget F. Bland eleverna på Beda Hallberg har 4 procent betyget A och 13 procent betyget F. IB har goda resultat. Genomsnittspoängen för de som erhållit IB-diplom 2017 ligger på 31, där maxbetyget för IB-elever är var motsvarande siffra 30 och 2015 var det 32. Hittills har elevernas resultat alltid varit över världsgenomsnittet, och nivån på elevernas Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 11(39)

67 resultat är hög och jämn över tid. Betygsresultat över tid Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna Nationella program 14,0 13,8 13,8 Yrkesprogram 12,9 12,7 12,9 Högskoleförberedande program 14,4 14,3 14,2 Barn- och fritidsprogrammet 12,2 12,7 11,4 Bygg- och anläggningsprogrammet 12 11,7 12,2 Ekonomiprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 13,6 13,3 12,8 El-och energiprogrammet 11,6 12,3 12,3 Estetiska programmet 13,7 12,3 11,4 Fordons-och transportprogrammet 10,2 10,7 11,9 Handels- och administrationsprogrammet 12,4 13,0 12,3 Hotell- och turismprogrammet 15 14,5 14,8 Naturvetenskapsprogrammet Aranäsgymnasiet 14,8 16,0 15,3 Naturvetenskapsprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 16,1 15,4 15,3 Restaurang-och livsmedelsprogrammet 13,4 13,2 14,8 Samhällsvetenskapsprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 13,5 13,3 13,1 Samhällsvetenskapsprogrammet Aranäsgymnasiet 13,5 14,0 14,4 Samhällsvetenskapsprogrammet Beda Hallbergs gymnasium 11,6 13,1 - - Teknikprogrammet Aranäsgymnasiet 14,6 14,2 14,2 Teknikprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 14,5 15,2 14,2 Vård- och omsorgsprogrammet 13,6 14,3 14,3 Andel elever (%) behöriga till högskola av avgångseleverna Nationella program 73,6 77,6 Yrkesprogram 36,3 48,4 Högskoleförberedande program 91,3 91,7 Barn- och fritidsprogrammet 66,7 55,6 Bygg- och anläggningsprogrammet 45,5 Ekonomiprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 87,8 87,8 El-och energiprogrammet 57,8 Estetiska programmet 83,6 78,9 Fordons-och transportprogrammet - - Handels- och administrationsprogrammet - 53,1 Hotell- och turismprogrammet 52,6 - Naturvetenskapsprogrammet Aranäsgymnasiet 98,0 93,0 Naturvetenskapsprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 95,9 100,0 Restaurang-och livsmedelsprogrammet - - Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 12(39)

68 Genomsnittlig betygspoäng hos avgångseleverna Samhällsvetenskapliga programmet Elof Lindälvs gymnasieskola 86,8 94,7 Samhällsvetenskapsprogrammet Aranäsgymnasiet 92,3 92,9 Samhällsvetenskapsprogrammet Beda Hallbergs gymnasium - - Teknikprogrammet Aranäsgymnasiet 14,2 14,2 Teknikprogrammet Elof Lindälvs gymnasieskola 95,9 92,9 Vård- och omsorgsprogrammet 71,0 71,0 Andel (%) elever med examen Nationella program 84,5 88,7 90,1 Yrkesförberedande program 80,8 83,5 87,4 Högskoleförberedande program 86,6 91,4 91,7 Barn- och fritidsprogrammet 77,8 77,8 72,2 Bygg- och anläggningsprogrammet 88 95,8 86,4 El- och energiprogrammet 78 91,3 100 Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet 63 60,6 78, ,8 Hotell- och turismprogrammet 88 84,2 94,7 Industritekniska programmet 71 83,3 100 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 87 88,2 100 Vård- och omsorgsprogrammet 75 91,3 87,5 Ekonomiprogrammet ,8 Estetiska programmet 78 83,6 78,9 Naturvetenskapsprogrammet 93 96,7 96,3 Samhällsvetenskapsprogrammet 86 90,2 93,4 Teknikprogrammet 91 91,2 93 Andel med examen över tid Den totala andelen elever som tog examen läsåret 16/17 var 84,5 procent. På yrkesprogrammen tog 80,8 procent av eleverna examen, och på högskoleförberedande program 86,6 procent. I en jämförelse över tid är det tydligt att resultaten har försämrats de senaste fyra åren. 13/14 tog 92,4 procent examen ( 87,3 på yrkesprogram och 95,3 på högskoleförberedande). 14/15 tog 90,1 procent examen (87,4 procent på yrkesprogram och 91,7 på högskoleförberedande). 15/16 tog 88,7 procent examen ( 83,5 procent på yrkesprogram och 91,4 procent på högskoleförberedande). Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 13(39)

69 Nedbrutet på program kan noteras att alla högskoleförberedande program, med undantag för Ekonomiprogrammet, som höjt sina resultat, har en nedåtgående kurva. Samhällsvetenskapsprogrammet, Estetiska programmet och Naturvetenskapsprogrammet på Aranäs visar tydliga nedgångar i sina resultat. När det gäller yrkesprogrammen visar Barn-och fritidsprogrammet, Hotell-och turismprogrammet och Handels-och administrationsprogrammet förbättrade resultat. Fordonoch transportprogrammet går åt motsatt håll över tid, men med en ökning mellan 2016 och Vård-och omsorgsprogrammet har en klar försämring i resultat från 2016 till Meritvärde över tid I en jämförelse mellan 2016 och 2017 har 8 av 17 programarbetslag förbättrat det genomsnittliga meritvärdet. Naturvetenskapsprogrammet på Elof Lindälv förbättrade sitt resultat från 15,4 till 16,1 samtidigt som andelen med examen minskade något. Estetiska programmet förbättrade sitt meritvärde från 12,3 till 13,7 samtidigt som andelen som tog examen minskade från 83,6 till 77,6. Naturvetenskapsprogrammet på Aranäs står för den största minskningen från 16,0 till 14,8. Samhällsvetenskapsprogrammet på Beda gick från 13,1 till 11,6. Teknikprogrammet på Elof Lindälv och vård och omsorgsprogrammet tappar också. Program Andel (%) flickor med examen Andel (%) pojkar med examen Nationella program Bygg- och anläggningsprogrammet - 92,59 % Barn- och fritidsprogrammet 80,00% 75,00 % El- och energiprogrammet 100,00% 77,78 % Ekonomiprogrammet 100,00% 93,85 % Estetiska programmet 80,77% 77,27 % Fordons- och transportprogrammet 66,67% 60,61 % Handel- och administrationsprogrammet 94,44% 88,46 % Hotell- och turismprogrammet 80,95% 100,00 % Industritekniska programmet - 75,00 % Naturvetenskapsprogrammet 94,74% 89,80 % Restaurang- och livsmedelsprogrammet 100,00% 83,33 % Samhällsvetenskapsprogrammet 86,82% 83,33 % Teknikprogrammet 100,00% 88,76% Vård- och omsorgsprogrammet 85,71% 60,00% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 14(39)

70 Program Genomsnittligt betygsmedelvärde flickor med examen Genomsnittligt betygsmedelvärde pojkar med examen Nationella program 14,9 13,3 Bygg- och anläggningsprogrammet 12,23 Barn- och fritidsprogrammet 12,70 12,36 El- och energiprogrammet 13,21 12,03 Ekonomiprogrammet 15,47 12,38 Estetiska programmet 15,15 14,23 Fordons- och transportprogrammet 10,97 11,29 Handel- och administrationsprogrammet 14,38 11,57 Hotell- och turismprogrammet 16,06 13,00 Industritekniska programmet 13,01 Naturvetenskapsprogrammet 16,29 15,75 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 13,55 13,95 Samhällsvetenskapsprogrammet 14,19 12,83 Teknikprogrammet 15,95 14,64 Vård- och omsorgsprogrammet 14,70 13,75 Program Genomsnittligt betygsmedelvärde flickor med examen och studiebevis Genomsnittligt betygsmedelvärde pojkar med examen och studiebevis Nationella program 14,4 12,7 Bygg- och anläggningsprogrammet 12,04 Barn- och fritidsprogrammet 12,09 12,36 El- och energiprogrammet 13,21 11,59 Ekonomiprogrammet 15,47 12,04 Estetiska programmet 14,21 13,13 Fordons- och transportprogrammet 10,60 10,22 Handel- och administrationsprogrammet 14,38 11,12 Hotell- och turismprogrammet 15,43 13,00 Industritekniska programmet 12,65 Naturvetenskapsprogrammet 16,29 15,17 Restaurang- och livsmedelsprogrammet 13,55 13,21 Samhällsvetenskapsprogrammet 13,45 12,27 Teknikprogrammet 15,95 14,17 Vård- och omsorgsprogrammet 14,06 11,95 Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 15(39)

71 Flickors och pojkars resultat * Observera att det inte finns statistik för personer som inte identifierar sig som flicka eller pojke. I jämförelser av studieresultaten för flickor och pojkar som grupp, finns tydliga skillnader på Kungsbackas gymnasieskolor. Precis som i nationella jämförelser är pojkars studieresultat sämre än flickors och denna trend har funnits under en lång tid. Förvaltningens egna framtagna statistik för 2016/2017 visar att det endast på ett program, Hotell- och turismprogrammet, är en högre andel av pojkarna än flickorna som tar gymnasieexamen. I jämförelser av betygsmedelvärde, är det endast på Barn- och fritidsprogrammet där pojkar hade högre betygsmedelvärde än flickor. Resultaten visar också att pojkar är överrepresenterade bland dem som fått betyget F på Elof Lindälv, där gruppen pojkar står för 78 procent av betyget F. Aranäs visar en något jämnare fördelning av betyget, där 55 procent av F tillhör pojkarna som grupp. På Beda Hallberg är andelen F ungefär lika fördelade. När det gäller andelen A är flickorna klart överrepresenterade på Aranäs (66 procent av satta A) och på Beda ( 75 procent) och något jämnare på Elof Lindälv (55 procent). Enkätresultat kopplade till läroplansområdet Index: Stimulans 55 Skolarbetet är intressant 72% Skolarbetet är roligt 56% Skolarbetet stimulerar mig att lära mig mer Index: Tillit till elevens förmåga Mina lärare får mig att tro på mig själv i mitt skolarbete Mina lärare förväntar sig att jag ska göra mitt bästa Index: Anpassning efter elevens behov Jag kan få extraundervisning om jag skulle behöva det Mina lärare hjälper mig i skolarbetet när jag behöver det Skolarbetet är för svårt för mig % 52% 56% 73 63% 85% 92% 93% 69 65% 85% 83% 88% 27% Index: Utmaningar 71 I min skola finns det extrauppgifter för de som hinner och vill ha det Jag kan få svårare uppgifter om jag vill 65% 70% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 16(39)

72 Jag får för lite utmanande arbetsuppgifter i skolan 19% Bara strax över hälften av eleverna blir stimulerade att lära sig mer i skolan, 30 procent svarar i GR-enkäten att de inte får svårare uppgifter om de behöver det och nästan 20 procent tycker inte att de blir tillräckligt utmanande i skolan. Motsvarande siffror i skolenkäten för åk 2 är 25 procent som inte får svårare uppgifter och 21 procent som inte tycker att de blir tillräckligt utmanade. I GR-enkäten bedömer 85 procent att lärarna har höga förväntningar. Resultatet är något sämre än både 2016 och I skolenkäten är det 89 procent av åk 2 eleverna som bedömer att lärarna har höga förväntningar. 85 procent av eleverna i GR-enkäten bedömer att de får hjälp när de behöver det. Detta är ett något förbättrat resultat jämfört med 2016, men sämre än Motsvarande siffra i skolenkäten för åk 2 är 89 procent. Behörighet från Introduktionsprogrammen Aranäsgymnasie t Andel som når behörighet till nationellt program, varav: Preparandutbi ldning Programinrikt at individuellt val Individuellt alternativ 15/16 16/17 15/16 16/17 15/16 16/17 Språkintrodu ktion 15/ Yrkesintrodukti on 16/17 15/16 16/17 Yrkesprogram 83% 71% 26% 37% 45% 0% 0% 100% ingen elev Högskoleförbered ande program Antal godkända betyg/elev Antal godkända gymnasiebetyg under läsåret/elev 83% 42% 0% 30% 39% 0% 0% 100% ingen elev 2,5 2,0 0,2 0,3 1,7 2,0 0 0,6 1 ingen elev 1,2 0,6 5,1 3,6 1 1,1 0 0,1 0 ingen elev Behörigheten efter Introduktionsprogrammen har stadigt förbättrats sedan läsåret 13/14. Av de 39 elever som var inskrivna på Aranäs vid läsårets slut gick 20 elever vidare till ett nationellt program och 5 elever gick vidare till ett programinriktat individuellt program (IMPRO) på endast ett år. På Elof Lindälv gick en något lägre andel elever vidare till ett nationellt program då fler elever har fleråriga studieplaner. På Språkintroduktion har andelen elever som gått vidare till nationellt program minskat. En ganska stor andel går vidare till andra introduktionsprogram och andelen med mycket liten eller ingen skolbakgrund alls har ökat dramatiskt under läsåret 16/17. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 17(39)

73 Elof Lindälvs gymnasium Andel som når behörighet till nationellt program, varav: Preparandutbi ldning Programinrikt at individuellt val Individuellt alternativ 15/16 16/17 15/16 16/17 15/16 16/17 Yrkesprogram 100% 100% 0% 42% 29% Högskoleförbered ande program Antal godkända betyg/elev Antal godkända gymnasiebetyg under läsåret/elev Analys 100% 0% 4% 26% Språkintrodu ktion 15/1 6 14% 14% Yrkesintrodukti on 16/17 15/16 16/17 4% 8% 0% 4% 0% 0% 3 0,5 0,2 0 1,9 2,5 3,3 2,3 0,9 0, ,1 0,2 0,3 0,2 0,5 0,5 Likväl som förra året kan vi utifrån SKL:s Öppna jämförelser dra slutsatsen att vi är bättre på att få elever över E-gränsen än att stimulera elever till att nå högre betyg. Vi får inte heller ut lika mycket av våra resurser kopplat till kunskapsresultat, jämfört med andra kommuner med liknande socioekonomiska förutsättningar. Vi når inte upp till våra förväntade värden vare sig vi tittar på förväntad andel med examen inom tre år där förväntat värde var 76 procent lå 15/16 och Kungsbacka når 73 procent eller förväntad genomsnittlig betygspoäng där vi borde nått 14,5 men nådde 13,8 lå 15/16. Vi har inte de officiella siffrorna för 16/17 än, men alla egna sammanställningar tyder på att trenden är nedåtgående. I jämförelse med samtliga kommuner i Sverige har Kungsbacka fortfarande goda resultat och placerar sig bland landets 40 bästa kommuner i de flesta avseenden. I öppna jämförelser är det också synligt att hemkommunen Kungsbackas resultat överlag är bättre än resultaten på våra egna kommunala skolor. Det är lätt att dra slutsatsen att elever med höga meritvärden från grundskolan i större utsträckning söker sig till utbildningar utanför Kungsbacka, men detta kräver ytterligare analys för att eventuellt kunna konstatera. Att resultaten håller den nivå de gör kan bero på: God tillgång till legitimerade lärare. Ett systematiskt kvalitetsarbete som har utvecklats mycket de senaste fyra åren. Att vissa skolenheter/program lyckas väl med sitt kollegiala lärande inom skolenheten/programmet. Ett starkt arbete skola-arbetsliv Att eleverna generellt sett är trygga och trivs. Att eleverna upplever att en stor andel lärare har höga förväntningar. Att resultaten inte är bättre kan bero på: Att det kollegiala lärandet över gränserna behöver förbättras för att lära av framgångsfaktorer. En sådan slutsats bygger på att resultaten varierar mycket mellan skolenheter och program. Lärarnas och skolans möjlighet till anpassning av undervisningen utifrån elevernas Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 18(39)

74 förutsättningar och behov behöver utvecklas. Lärarna har idag inte tillräckliga redskap och metoder för att snabbt kunna anpassa undervisningen utifrån olika elevers behov och förutsättningar. Man behöver också möjlighet att kunna reflektera över undervisningen tillsammans med andra i större utsträckning. Att det främjande och förebyggande arbetet behöver systematiseras på ett ännu tydligare sätt. I detta ligger att nyttja elevhälsans kompetenser optimalt. Intressant är att personalen är nöjdare med elevhälsoarbetet än eleverna. Frågor som ställts till personalen är om de får stöd av elevhälsan för att kunna stödja eleverna, om det finns beredskap för att hantera situationer i vardagen som kräver elevhälsans kompetenser och om elevhälsogruppen frågar eleverna om deras livs-och skolsituation. Även här varierar resultaten mellan skolenheterna. Att betyg och bedömningsarbetet när det gäller den formativa delen behöver systematiseras. I analyser framgår att detta idag bygger på den enskilde lärarens initiativ och intresse i kommunikation med eleverna i kursen. Att det tar för lång tid i årskurs 1 att identifiera elevers behov och att överlämningarna från grundskolan inte är tillräckligt strukturerade med rätt innehåll. Att skolan inte lyckas med elever som har särskilda behov. Samverkan mellan lärarna, arbetslagen och elevhälsan fungerar idag men behöver utvecklas ytterligare för att bättre och snabbare få fram adekvata lösningar när det gäller till exempel frånvaro, hemmasittare, neuropsykiatriska funktionsvariationer mm. Att det inte finns väl inarbetade strukturer och arbetssätt för elever med stor potential att gå vidare i sina studier och bli utmanade. Att resultatet när det gäller elevinflytande och lust att lära generellt sett är låga på Kungsbackas gymnasieskolor. Gott elevinflytande och hög lust att lära leder ofta till högre resultat. Ökad ämnesintegrering kan öka motivationen för studierna. Sambandet mellan till gymnasiegemensamma ämnen och yrkesämnen på yrkesprogrammen och deras koppling till examensmålen kan förstärkas. Samtliga lärare i ett arbetslag (även lärare med enstaka kurs) behöver vara samsynta i hur all undervisning läggs upp med sikte på examensmålen. Att det systematiska kvalitetsarbetet trots stora förbättringar under de senaste fyra åren behöver bli ännu mer inriktat på att spegla de faktiska resultaten, följa dem, analysera dem och sätta in åtgärder. Detta gäller både skolenhetsnivå och huvudmannanivå. Att det inte har funnits en resursfördelningsmodell på huvudmannanivå som fördelar resurser utifrån kriterier som vetenskapligt bevisat påverkar resultaten, till exempel socioekonomiska faktorer. Att lärares kompetenser inte nyttjas fullt ut när tjänstefördelningar läggs. Det är vanligt att traditioner styr vilka lärare som arbetar på vilket program. Att andelen behöriga lärare i ämnet svenska som andraspråk är låg (strax under 30 procent) och att andelen legitimerade lärare i matematik är något lägre än i de flesta ämnen (strax under 80 procent). Att de omfattande extraresurser som satsas i matematik inte nyttjas på rätt sätt. Flickors och pojkars resultat Betygsresultat kan sättas i förhållande till mående och förutsättningar. På Beda får en högre andel flickor betyget A. Är det så att flickor på Beda generellt mår bättre och har bättre förutsättningar att prestera på topp i jämförelse med flickor på Lindälv och Aranäs? Kan det vara så att den fysiska eller sociala miljön på den lilla skolan kan ge trygghet och möjligheter att vara sig själv utan att behöva bekymra sig riktigt lika mycket om faktorer som skulle Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 19(39)

75 kunna vara stressande för flickor på de stora skolorna? Är det Bedas arbete med hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter för jämställdhet, normkritik, värdegrund som ger resultat? Pojkar på Lindälv har en hög andel F. Vad är det vi kan se i den psykosociala och fysiska miljön som hindrar pojkar från att vilja/kunna/ha förutsättningar för att nå målen i kurserna? Kan vi se att arbetet kring kränkningar/uppföljningar behöver förbättras? Hur ser arbetsplatskulturen ut på traditionellt manliga yrkesprogram där stor andel F sätts? Är det okej för pojkar att satsa på studier? Är det ett klimat på våra "grabbiga" program som ifrågasätter normer kring pojkar och machokultur? Hur långt har skolan kommit i det normkritiska förhållningssättet? En annan analysaspekt av kön är makt. Vilka strukturella/formella/informella hinder har våra verksamheter för att lyckas med sina mål där kön är en aspekt som skulle kunna spela in? Lindälv har till exempel en större andel pojkar totalt sett vilket gör att Lindälv i många sammanhang och "rum" blir en manligt kodad skolmiljö vilket kan få följder och visa sig i resultat Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare. Huvudmannen förtydligar strukturen och vidtar åtgärder för förbättringar, till exempel när det gäller att leverera väl förberedda underlag och resultatsammanställningar till arbetslagen vid läsårsslut. Arbetssättet att analyser på huvudmannanivå sker med hjälp av olika yrkesgrupper och referensgrupper med elever vidmakthålls och strukturen utvecklas vidare. Förvaltningschef ansvarar. Införandet av en förändrad resursfördelningsmodell med bland annat socioekonomiska kriterier. Förvaltningschef ansvarar. Skapa och vidmakthålla systematiskt kollegialt lärande via olika forum och upplägg, till exempel: Nya mötesplatsen där samtliga förstelärare, lektorer, utvecklingsledare och rektorer träffas. Arbetslagsledarträffar där samtliga arbetslagsledare och rektorer träffas. Träffar mellan biträdande gymnasiechef, ibland gymnasiechef, elevhälsa och rektorer på varje skola. Rektorer fortsätter med fyra verksamhetsveckor per termin där de helt och hållet koncentrerar sig på verksamhetsnära, pedagogiskt ledarskap och att utveckla undervisningen. Förvaltningen ansvarar för att rektorer inte kallas till möten under dessa veckor. Ett nytt sätt att sprida och nyttja kompetensen hos förstelärare, lektorer och utvecklingsledare införs: Dela mera - beställ en förstelärare/lektor/utvecklingsledare. Ledningsgruppen för gymnasiet; gymnasiechef, samtliga rektorer, HR, utvecklingschef och ekonomi träffas varje vecka och har i uppdrag att strukturera och prioritera utifrån det som framkommer i huvudmannens kvalitetsrapport. Fyra prioriterade mål i linje med detta har tagits fram i samråd med förvaltningen: Digitalisering, psykisk och fysisk hälsa, elevinflytande och skola-omvärld, allt under paraplyet From Great To Excellent som syftar till att minska gapet mellan en persons potential och det vi lyckas få personen att prestera. En kompetensutvecklingsplan kopplad till de prioriterade områdena tas fram i ledningsgruppen på gymnasiet i samråd med förvaltningen. Gymnasiechef ansvarar. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 20(39)

76 En kompetensutvecklingsplan för att en större andel lärare i svenska som andraspråk, idrott och hälsa och matematik ska bli legitimerade tas fram. Gymnasiechef ansvarar. Ledningsgruppen på gymnasiet ser över organisation och schemaläggning och förbättrar möjligheterna för lärarna att träffas för att planera och lägga upp kurserna gemensamt mot examensmålen. Gymnasiechef ansvarar. Förvaltningen ansvarar för att förbättra överlämningarna mellan grundskola-gymnasium. Förvaltningen ansvarar för att ta fram tydlig struktur för elever med stor potential som behöver kunna gå vidare snabbare i sina studier och bli utmanande att nå högre resultat ( detta kan också gälla grundskoleelever som behöver läsa gymnasiekurser). Förvaltningschef ansvarar. Förvaltningen har redan i uppdrag av nämnden att ta fram ett förslag för ökad rörelse i skolan. Återrapport februari Forskningen visar att mer rörelse påverkar resultaten i rätt riktning. Biträdande gymnasiechef ansvarar. Gymnasiechefen ansvarar för en översyn av hur satsade extraresurser i matematik kan användas på ett nytt sätt eftersom nuvarande modell inte ger tillräckliga resultat. I detta ligger till exempel att aktivt tjänstefördela utifrån lärares kompetenser och ledarprofiler i större utsträckning och minska traditionens inflytande på vilket program lärare undervisar på. När det gäller specifika åtgärder inom normer och värden, elevinflytande, skola-arbetsliv och betyg och bedömning - se respektive rubrik i rapporten. Flickors och pojkars resultat Utbildningsinsatser med möjlighet till dialog och reflektion ska sättas in. Dessa insatser ska handla om information/kunskap/bildning/nolltolerans kring kön och hur det formar och begränsar samt jämställdhetsinsatser kring makt/kränkningar/övergrepp/normer. Syftet är att så långt det är möjligt ta bort strukturella hinder för individen att lyckas utifrån sig själv oavsett kön och andra faktorer. Avgörande för att detta arbete ska lyckas är att det behöver genomsyra all personal och hela organisationen för att i nästa steg lyckas i leverans till elever. Förvaltningschef ansvarar. 3.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 21(39)

77 kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Kungsbacka kommuns värdegrund Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är BITT vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. I kommunens kvalitetspolicy anges att grundläggande för verksamhetens kvalitet är mötet mellan invånare/brukare och kommunens företrädare. Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet ska känneteckna den kommunala verksamheten. Det lägger grunden för en god och konstruktiv invånardialog med respekt för vars och ens personlighet och behov. Kommunalt mål: Bemötande och tillgänglighet samt Trygg kommun Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen? att i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land? att främja likabehandling av individer och grupper? att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? att visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt? Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Jag känner mig trygg i skolan Jag har studiero på lektionerna I min skola respekterar vi varandras olikheter Index: Argumentation och kritiskt tänkande På lektionerna får vi diskutera och debattera olika frågor I min skola får jag lära mig att argumentera för min sak Mina lärare uppmuntrar oss elever att reflektera över vad vi hör och läser 86% 97% 97% 63% 82% 84% 80% 80% 80% 64 71% 67% 61% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 22(39)

78 Index: Grundläggande värden i undervisningen/lärandet I min skola pratar vi om mänskliga rättigheter 63 53% I min skola pratar vi om jämställdhet mellan könen Index: Grundläggande värden i skolan I min skola får jag öva på att göra etiska ställningstaganden Mina lärare ger killar och tjejer samma förutsättningar I min skola respekterar vi varandras olikheter I min skola respekterar elever och lärare varandra 53% 71 49% 72% 80% 85% 88% 77% Index: Ordningsregler 59 I min skola följer eleverna de ordningsregler som finns I min skola är vi elever med och bestämmer vilka ordningsregler vi ska ha Mina lärare ser till att ordningsreglerna på skolan följs 59% 44% 71% Index: Studiero 57 Jag har studiero på lektionerna På lektionerna stör andra elever ordningen i klassrummet Mina lärare ser till att det är studiero på lektionerna 63% 82% 84% 39% 65% Index: Trygghet 83 I min skola finns det elever som jag är rädd för I min skola finns det personal som jag är rädd för Index: Förhindra kränkningar Min skola arbetar aktivt med att förhindra kränkande behandling De vuxna på skola reagerar om de får reda på att en elev blivit kränkt 15% 14% 72 65% 64% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 23(39)

79 Jag vet vem på skolan jag kan prata med om någon varit elak mot en elev 73% 87% 90% Index: Elevhälsa 70 Elevhälsogruppen i min skola frågar oss elever hur vi upplever vår skoloch livssituation Jag kan gå och prata med skolsköterskan eller kuratorn/skolpsykolog om vad jag vill, det måste inte ha hänt något allvarligt På min skola är det OK att lämna lektionen om man känner ett behov av att träffa skolsköterskan eller kuratorn 54% 69% 66% Index: Nöjdhet 76 Jag är nöjd med min skola som helhet Jag skulle rekommendera min skola 85% 91% 94% 81% Det är fortsatt en ganska hög andel elever som anger att de känner sig trygga i skolan, dock har denna andel minskat från 97 procent till 86 procent mellan 2016 och Upplevelsen av studiero har gått ned anmärkningsvärt från 82 procent till 63 procent. Andelen elever som anger att de vet vem de kan prata med om någon varit elak har även den minskat mellan 2016 och Framförallt är det elever vid skolenhet 4 på Elof Lindälvs gymnasium som anger att studieron är sämre. Dock så skiljer sig inte elevernas uppfattning om tryggheten mer åt där än på övriga enheter eller program.. Grundläggande värden i skolan och undervisningen är områden som eleverna bedömer att det tas upp något mer på de högskoleförberedande programmen än de yrkesprogrammen. Motsvarande frågor som ställts i GR-enkäten kring Normer och Värden ställdes under våren i Skolinspektionens skolenkät i år 2. Resultaten för Kungsbacka från de olika enkäterna motsvarar varandra. Kungsbackas resultat i Skolinspektionens skolenkät i jämförelse med samtliga medverkande skolenheters resultat är i stort sett detsamma för området Normer och Värden. Om det skiljer sig något är det att eleverna i skolenkäten generellt svarat mer positivt Analys En grundförutsättning för samhörighet och mening (som skapar motivation) är trygghet och studiero. Ett generellt mönster är att eleverna känner sig trygga i våra skolor, även om den upplevda tryggheten har minskat i årets elevenkät. När det gäller studiero finns det även där en negativ trend på en del håll i organisationen och totalt sett. Att resultaten blivit sämre kan bero på: Att elever i behov av särskilt stöd har ökat, vilket ställer högre krav på lärarna när det kommer till att skapa goda förutsättningar för lärande i klassrummet. Att skolenheterna generellt sett inte lyckats hitta arbetssätt och användning av lärmiljöer som Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 24(39)

80 möter den något större gruppstorlek som finns på skolenheterna jämfört med ett antal år tillbaka. Dessa arbetssätt behöver fortfarande utvecklas. Att det inte alltid finns tillräckliga möjligheter till enskild studiero på grund av den fysiska utformningen av lokalerna. Att behov finns av att växla ännu mer till förebyggande och främjande elevhälsoarbete även om steg i den riktningen har tagits läsåret 16/17. Skolenheternas uppföljningar och analysen när nämnden följde upp elevhälsans organisation och omfattning i oktober 2017 visar detsamma. Att kontinuerliga relationer är väldigt viktiga för vissa elevgrupper, vilket inte alltid är lätt att tillse. Då krävs åtgärder för att minska sårbarheten genom samsyn och tydligt arbetslagsarbete. Att elevernas uppfattning om de fått vara med och bestämma vilka ordningsregler som skall finnas är att de inte fått vara med (44 procent i åk 2 svarar att de inte varit med och bestämt) vilket i sin tur kan få effekt på elevernas benägenhet och vilja att följa ordningsreglerna. Detta trots att samtliga skolenheter arbetat om sina planer mot diskriminering och kränkande behandling samt ordningsregler. Möjligen kan detta förklaras av tidpunkt för enkäten. Resultaten skiljer sig dock kraftigt mellan skolenheterna och över 80 procent av eleverna uppger i skolenkäten att lärarna ser till att ordningsreglerna följs, att det finns respekt för olikheter och respekt mellan lärare och elever. Att skolenheterna trots kraftfulla kommunikations- och dialoginsatser kring planerna mot diskriminering och kränkande behandling inte lyckats med dessa fullt ut Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Inom From Great to Excellent (se avsnitt under kunskaper) kommer tillgänglig lärmiljö vara förvaltningens utvecklingsområde och i detta ingår flera av delarna i normer och värden som att utveckla studiero, trygghet, normkritik och attityder. Som ett första steg i detta kommer en kartläggning av hur eleverna upplever sina förutsättningar för lärande utifrån fysisk, pedagogisk och social lärmiljö (tillgänglig lärmiljö). Förvaltningen ansvarar för att ge förutsättningar för ett aktivt deltagande över tid i detta utvecklingsarbete i samarbete med förskola-grundskola, Hallandskommunerna och Halmstads högskola. Ledningsgruppen för gymnasiet genomför ytterligare kommunikations och dialoginsatser kring skolenheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Varje elev måste veta hur man gör om någon upplever sig kränkt. Gymnasiechef ansvarar. Biträdande gymnasiechef och gymnasiechef ansvarar gemensamt för att skapa strukturer och bygga samarbetsforum så att elevhälsans arbete i än större utsträckning inriktas på förebyggande och främjande arbete. Det finns redan ett nämndsuppdrag att delrapportera i februari Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 25(39)

81 Skolans mål är att varje elev tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön? att eleverna har möjlighet att ta initiativ till frågor som rör utbildningen? Kommunalt mål: Ökat inflytande Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Index: Delaktighet och inflytande Vi elever har inflytande över undervisningens innehåll På lektionerna är vi elever med och påverkar på vilket sätt vi ska arbeta med olika skoluppgifter I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö 55 48% 60% 60% 62% 69% 75% 59% 82% 85% Inom detta område bedömer skolenheterna att de har lyckats sämst eftersom upplevelsen av att ha inflytande över undervisningen är fortsatt låg trots insatser. Frågan gällande skolmiljön ("I min skola är vi elever med och påverkar vår skolmiljö") är särskilt utmärkande på vissa program har resultatet minskat med upp till 30 procentenheter från 2015 till Frågan får dock olika resultat i skolenkät och GR:s enkät. Vad gäller frågan kring inflytande över undervisningens innehåll i skolenkäten, har 52 procent av eleverna svarat att de upplever detta. 71 procent av eleverna svarar att de upplever att de kan påverka på vilket sätt de ska arbeta med olika skoluppgifter på lektionerna i skolenkäten. Vad gäller frågan kring påverkan på skolmiljön svarar 67 procent av eleverna att de upplever att de kan vara med och påverka. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 26(39)

82 I skolinspektionens enkät är svaren överlag mer positiva än i GR:s enkät. Barn-och fritidsprogrammet är det program som sticker ut utifrån att det upplevda elevinflytandet har varit stabilt över en treårsperiod. Ett program med en positiv utveckling är Naturvetenskapsprogrammet på Elof Lindälv, där elevernas uppelevelse av sin möjlighet att påverka undervisningens innehåll och hur de jobbar med olika skoluppgifter har förbättrats sedan Introduktionsprogrammet på Elof Lindälv visar samma utveckling och är ett av få program där eleverna upplever att de till hög grad (jämfört med andra program) är med och påverkar sin skolmiljö. Det program där upplevelsen kring påverkan på skolmiljön har förbättrats, är Lärlingsprogrammet, som visar en ökning från 57 procent år 2016, till 65 procent Eleverna på detta program upplever dock en lägre grad av inflytande i undervisningssituationer jämfört med andra program. Resultat från genomfört pilotforskningsprojekt inom elevinflytande på Elof Lindälv läsåret 16/17 Ungefär en tredjedel av eleverna upplever ett högt inflytande över planering och avstämning under arbetets gång medan 8 av 10 upplever det som viktigt att få vara delaktig. Ungefär 4 av 10 elever upplever sig delaktiga när det gäller redovisning och examination medan 6 av 10 upplever det som viktigt att få vara delaktig. Nära hälften av eleverna svarar att de fått delta i någon form av utvärdering efter avslutade kurser och 6 av 10 upplever det som viktigt att få göra det. Resultat av samtal med elevfokusgrupp När och i vilka sammanhang har elever möjlighet att påverka? Eleverna upplever möjlighet att påverka när det gäller inlämningar och prov, men påpekar också att det ibland känns som ett skådespel. I vissa fall, beroende på lärare och program, finns möjlighet att påverka innehållet i kurser. De flesta lärare är lyhörda för elevernas åsikter och lyssnar när de har olika synpunkter. På vissa program finns klass-och kursråd och vissa frågor som drivits där har gått igenom. Det upplevs vara mindre inflytande kring aktiviteter som är utanför undervisningen, så som. uppstartsaktiviteter och andra sociala aktiviteter. Alla aktiviteter, även sociala, kopplas till skolarbete. Ibland hade det varit givande med aktiviteter för aktivitetens skull och där upplever inte eleverna att de får vara med och planera tillräckligt. Eleverna berättar att det inte genomförs systematiska kursutvärderingar efter varje kurs Analys Att resultaten inte är bättre kan bero på: Att skolan inte lyckas betona det kollektiva vardagsinflytandet som i sig bara är en inflytandeaspekt, men som förekommer i vardagsarbetet ständigt. Att eleverna inte alltid vet eller förstår när de kan utöva elevinflytande och inom vilka fält det är möjligt. På de enheter där man har vinnlagt sig om att poängtera och uppmärksamma eleverna att och när de har inflytande, är resultaten bättre. Det är viktigt att eleverna ser det faktiska resultatet när de har försökt att få inflytande, exempelvis när det kommer till den fysiska skolmiljön. Det måste synas att deras röst lyssnas på och det krävs en tydlighet i de situationer när elever har faktiskt inflytande. Dessutom har elevinflytande ett egenvärde ur demokratisk synpunkt och inte enbart i förhållande till lärande Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 27(39)

83 Att eleverna upplever att de inte kan påverka i den utsträckning de vill. På klassråd tar de upp exempel på hur de vill förändra skolmiljön och göra den trevligare och mysigare, men det går inte alltid att möta upp. Att kompetensutvecklingen inom detta område inte har prioriterats över åren. Läsåret 16/17 har flera enheter utbildat lärare kring elever med NPF och detta har genererat ökade möjligheter att möta dessa elevgrupper i inflytandeaspekter kring just lärandeprocessen. Utbildning i sambandet mellan elevinflytande och resultat har inte genomförts. Att elevråd har nystartats under läsåret 16/17 och att effekterna av det ännu inte är synliga i resultaten. Att systematiska kursutvärderingar inte genomförs på samtliga gymnasiekurser. Att det ibland finns en oro bland lärare att elever inte vill vara med och påverka, vilket resultatet på den fördjupade elevenkäten kring elevinflytande på Elof Lindälv visar inte stämmer Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Ledningsgruppen på gymnasiet har elevinflytande som ett av fyra prioriterade områden för lå 17/18. Därmed prioriteras också kompetensutvecklingsinsatser inom detta område samt tid i de olika forum som finns för kollegialt lärande. Bland annat införs elevledda utvecklingssamtal. Forskningsprojektet som var pilot på Elof Lindälv lå 16/17 fortsätter genomföras med fördjupade frågeställningar och elevfokusgrupper för hela gymnasiet lå 17/18. Biträdande gymnasiechefen ansvarar. Inrätta ett förstelärarskap inom elevinflytande så snart möjlighet finns. Gymnasiechef ansvarar. Marknadsföra elevskyddsombudsutbildningar på ett bättre sätt och tillvarata elevskyddsombudens kompetens och synpunkter. Biträdande gymnasiechefen ansvarar. Gymnasiechefen säkerställer att fungerande elevråd finns på samtliga skolor och att strukturer finns eller arbetas fram för det formella inflytandet på samtliga skolenheter. Eleverna i elevrådet/kåren vill ha och ska få ett närmare samarbete med rektor. I strukturen synliggörs hur förslag från elever omhändertas och återkopplas samt hur elever ges möjlighet att påverka uppstarts- och avslutsaktiviteter. En modell för systematiska kursutvärderingar tas fram, beslutas i gymnasiets ledningsgrupp och börjar användas. En arbetsgrupp med förstelärare/lektor/rektor finns för detta inom nya mötesplatsen. Gymnasiechef ansvarar. En av rektorernas verksamhetsveckor under lå 17/18 används för att fokusera på elevinflytande över undervisningen, se generella mönster, hitta framgångsrika exempel och sprida dessa. Elevernas önskemål om större inflytande över innehållet i alla kurser fokuseras. Gymnasiechef ansvarar. 3.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 28(39)

84 vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke? att vägleda eleverna och motverka begränsningar i valet av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund? i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Resultat Samverkan med omvärlden är ett återkommande inslag på alla gymnasieprogram. Det genomförs många aktiviteter, på vissa program fler och på andra färre. Eleverna uppger att de upplever att det de uppnår i dessa aktiviteter inte alltid syns i bedömningarna. Övergripande kretsar samverkansaktiviteterna på yrkesprogrammen inom Kungsbacka gymnasieskola idag kring APL och programråd. På de högskoleförberedande programmen är fokus på samverkan istället studiebesök, sk. skarpa projekt (riktiga uppdrag från externa beställare företrädesvis från arbetslivet) och externa föreläsare. På vissa program erbjuds eleverna även internationella utbytesmöjligheter. Internationalisering är ett fungerande sätt att öka elevernas studiemotivation och medvetenhet om framtida utbildnings- och yrkesvägar. Arbetet med att kvalitetssäkra APL har förbättrats under läsåret 16/17 både lokalt i Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 29(39)

85 Kungsbacka och i samband med utlandsstudier. Samarbetet med företag i närområdet är väl utvecklat, men kommunen som arbetsgivare är inte lika synlig. Inom ramen för samverkansinitiativen Teknikcollege Kungsbacka respektive Vård och omsorgscollege Kungsbacka genomförs strategisk och fördjupad samverkan med partners som man under lång tid etablerat nära samverkan med. Studie- och yrkesvägledning (SYV) är också en viktig del i samverkansarbetet. Årshjul finns, men hur det följs kan utvecklas ytterligare på ett antal skolenheter. UF-företagande är väl utvecklat, men erbjöds inte på alla program under läsåret 16/17. Yrkeslärare står nära arbetslivet i sina många kontaktytor. Lärare i gymnasiegemensamma ämnen har ofta ett större avstånd till lämpliga aktörer för samverkan. Relativt få program använder ämnesövergripande samverkan eller infärgning som en metod för att öka elevernas studiemotivation och känsla av sammanhang. Programrådens kvalitet är inte tillräckligt hög på alla program Analys Det goda resultatet kan bero på: Att väl upparbetade kontakter i arbetsliv och omvärld finns och att de nyttjas. Att arbetet med att kvalitetssäkra APL har gått starkt framåt. Handledarmaterial har tagits fram på flera program och handledarutbildningar genomförs både digitalt och på plats i skolan. Att UF arbetet prioriteras. Att Kungsbackas gymnasieskolor är del av Teknikcollege och Vård-och Omsorgscollege. Att ett stort antal internationaliseringsprojekt genomförs på gymnasieskolorna. Att resultatet inte är bättre kan bero på: Att kommunen som arbetsgivare inte nyttjas på det sätt som skulle kunna göras, till exempel för APL, studiebesök mm. Att årshjulet för SYV-arbetet inte är fullt ut fungerande på alla skolenheter och att några skolenheter har flera studie-och yrkesvägledare på mindre delar av tjänst att bygga samverkan med. Att yrkesvägledning till icke traditionella yrkesvägar och eftergymnasial utbildning som inkluderar även yrkeshögskola och yrkesvux inte tydliggörs tillräckligt. Att vissa program ännu inte erbjuder UF företagande under goda förutsättningar, till exempel schemamässiga sådana eller tillräckliga förkunskaper. Att skolenheterna inte i större utsträckning tillgodoräknar och erkänner de kunskaper, färdigheter och kompetenser som eleverna uppnår vid aktiviteter skola-omvärld alternativt inte kommunicerar sina bedömningar tydligare. Att programråden inte har setts över och inte har uppdaterat sig på syftet med programråd den senaste tiden. Att internationaliseringsprojekten inte i tillräcklig omfattning används i lärandet även för Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 30(39)

86 elever som inte konkret reser iväg. Att det inte finns samlade utvärderingar att använda i det systematiska kvalitetsarbetet. Varje aktivitet följs upp enskilt, men sammanfogas inte till förbättringsåtgärder ur helhetsperspektiv Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Systematiska utvärderingar av gymnasiets resultat inom detta område struktureras under läsåret 17/18. Utvecklingschef ansvarar. Ett av fyra prioriterade områden för ledningsgruppen på gymnasiet är skola-omvärld. UF ska erbjudas under goda förutsättningar på samtliga program. Gymnasiechef ansvarar. Fler APL platser och annan samverkan ska utvecklas med kommunen som arbetsgivare. Förvaltningschef ansvarar. Årshjulet för SYV ska följas på samtliga skolenheter och en lokal planering ska läggas på varje skolenhet utifrån detta. Biträdande gymnasiechef ansvarar. Programråden ska utvecklas ( även kommunalt direktiv i budget 2018). Gymnasiechef ansvarar. Förbättrat kollegialt lärande inom området. Den kompetens som elever och personal som deltagit i internationella utbyten och projekt har tillvaratas inte fullt ut. Strukturer för spridning arbetas fram. Utvecklingschef ansvarar. 3.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiearbetet. Mål Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna? att redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker? att utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 31(39)

87 3.5.1 Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Index: Veta vad som krävs Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan Jag kan nå kunskapskraven om jag försöker. Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår Jag tycker att det är svårt att veta vad jag ska klara av i skolan 64 69% 70% 76% 89% 78% 80% 84% 35% Resultaten för de två enkätfrågor inom området som är jämförbara över tid är ungefär på samma nivå 2017 och Det gäller frågorna: "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan" samt "Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår". En större minskning noteras om man jämför resultaten med På frågan "Jag vet vad jag behöver kunna för att nå kunskapskraven i skolan" är minskningen 7 procentenheter och på frågan "Mina lärare förklarar vad vi ska göra i skolarbetet så att jag förstår" är minskningen 6 procentenheter. Motsvarande frågor ställdes även i skolenkäten våren 2017 i år 2 och resultaten skiljer sig inte särskilt åt. Eleverna svarar något mer positivt i skolenkäten än i GR-enkäten. Resultat av samtal med elevfokusgrupp De flesta eleverna på både yrkesprogram och högskoleförberedande program upplever att lärarna är bra på att förklara vad som gäller för betygen. Dock är det avhängigt enskilda lärare. Det lärarna kan blir bättre på är att ge exempel på vad nyanserat är, värdeorden med andra ord. Elever på yrkesprogram upplever att man först i slutet av terminen får veta hur man ligger till i en kurs och det är för sent. Många lärare involverar eleverna i diskussioner kring hur man ska bli bedömd, vilken ordning osv. Eleverna på de flesta program tycker att lärarna är duktiga på att diskutera examinationsformer och på vilket sätt uppgifterna ska redovisas. Oftast har läraren en plan men om man frågar om det går att göra på något annat sätt är de ofta flexibla. När det kommer till yrkesprogrammen är upplevelsen att betygsättningen vid APL brister ibland. Eleverna upplever att lärarna inte har tillräcklig insyn i elevens APL placering. Lärarna gör ofta korta besök där man inte ser eleven i sin rätta miljö vilket inte ger inte en rättvis bild av hur det verkligen ser ut. Handledarna upplevs inte ha tillräcklig koll på vad de ska sätta betyg på. Eleverna tycker att användningen av matriser är dåligt, de är svåra att förstå och de hjälper inte. Sedan förstår man inte allt som står i betygskriterierna. Vilken lärare man har avgör hur mycket man förstår av betygskriterierna. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 32(39)

88 3.5.2 Analys Att resultaten håller den nivå de gör kan bero på Att ett kontinuerligt och genomgripande arbete gjorts kring det centrala innehållet och kunskapskraven. Detta gäller till exempel hotell och turism och handel och administration som har förbättrat sina resultat. IB är ytterligare ett program där löpande feedback sker genom diagnoser och självskattning. En del arbetslag arbetar framgångsrikt genom kontinuerliga pedagogiska diskussioner kring bedömning för lärande. I de program som har ökat i elevenkäten, är det tydligt att det finns en samsyn eller strävan efter en samsyn på området. Ofta skapas här en efterföljande struktur som gynnar det pedagogiska arbetet. Det kan gälla studieteknikpass, studiepass, digitala plattformar, mobilhotell, val av uppgifter och examinationsformer. Arbetslag som har uttalade mål, exempelvis att arbeta med en systematik kring mentorskap och utvecklingssamtal, bidrar vidare till att eleverna tar större ansvar för sina studier och tränas i att ta ansvar för sitt lärande. I arbetslag som inte valt att prioritera området är siffrorna i elevenkäten lägre/sämre. Ett större antal utbildningsinsatser i bedömning för lärande under längre tid. Att resultaten inte är bättre kan bero på Att det finns mer att göra när det gäller lärare som har sin huvudsakliga undervisning på andra enheter eller program och deras insyn i och samarbete med arbetslagen när det gäller samsyn kring betyg och bedömning. Att det formativa arbetet i stort inte sker systematiskt, utan snarare utifrån varje lärares omdöme och intresse. Inte alla arbetslag har prioriterat området Åtgärder/Områden att arbeta vidare med Samsyn och systematik är två nyckelfaktorer för framgång inom bedömning för lärande. Ledningsgruppen för gymnasiet bör prioritera frågan i ett ömsesidigt utbyte över gränserna. Skolenheter med låga resultat kan lära av skolenheter med höga resultat. Gymnasiechef ansvarar. Strukturer för hur "gästlärare" involveras i samsynsarbetet bör utarbetas och implementeras. Även i detta avseende finns goda exempel, till exempel yrkesprogrammen på Aranäs. Gymnasiechef ansvarar. Elevledda utvecklingssamtal utvecklas ( se elevinflytande) och genom dessa förtydligas med automatik elevers kunskap om uppnådd nivå och nästa steg. Detta ingår i det prioriterade målet för ledningsgruppen på gymnasiet. 4 Sammanfattande analys Kunskapsresultaten på Kungsbackas gymnasieskolor har generellt försämrats de senaste fyra åren både avseende andel elever med examen och när det gäller meritvärde. Det kan samtidigt noteras att resurserna till undervisning är högre än flera jämförbara kommuner och kommuner i regionen. Kungsbacka placerar sig fortfarande bland de 40 bästa kommunerna i landet i Öppna jämförelser i samtliga avseenden som mäts. I förhållande till de värden som borde uppnås i en kommun med Kungsbackas socioekonomiska struktur är resultaten dock lägre än det förväntade värdet. Resultaten inom övriga läroplansområden visar också en nedåtgående trend totalt sett. De lägsta resultaten återfinns inom området elevinflytande och de högsta inom skola-omvärld. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 33(39)

89 Det finns stora variationer mellan program och skolenheter både när det gäller kunskapsresultat och övriga läroplansområden. Att utveckla det kollegiala lärandet är därför en extra viktig punkt. Det finns framgångsrika exempel inom så gott som varje område och det blir viktigt att ta tillvara den interna kompetensen och systematiskt sprida den. Detta måste göras på organisationsnivå och gruppnivå, men också i själva undervisningen där det faktiska lärandet sker. Rektorers aktiva pedagogiska ledarskap och återkoppling kring undervisningen en viktig faktor såväl som lärares återkoppling på varandras undervisning och att ta tillvara det stöd och den kompetens som finns i form av medarbetare på stöd och styrning och förvaltningens utvecklingsavdelning. Eftersom Kungsbackas gymnasieskolor numera leds av en ledningsgrupp och en gymnasiechef är möjligheterna till kollegialt lärande och utbyte över gränserna stora och lättillgängliga. För att lyckas med detta krävs ett medvetet arbete med både struktur och kultur. Att till fullo använda ett större kontaktnät i form av Hallandskommunerna och Halmstads högskola i utvecklingssatsningen From Great To Excellent är ytterligare en kraftfull insats som involverar samtliga nivåer i organisationen. Det vetenskapliga perspektivet och arbetssättet att vara varandras kritiska vänner är tunga faktorer i satsningen. Det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats under en längre tid och att följa och följa upp elevers resultat, analysera och sätta in åtgärder kontinuerligt är avgörande för att vända trenden. Förvaltningen och gymnasiets ledningsgrupp har fattat beslut om prioriterade mål för läsåret 2017/2018. Behovet av dessa har blivit synliga i huvudmannens och skolenheternas kvalitetsuppföljningar. Analyserna visar övergripande positiva effekter av att lärarna har hög kompetens och i stor utsträckning behörighet, eleverna upplever att lärarna har höga förväntningar, eleverna trivs i skolan och det finns välfungerande nätverk med omvärlden. Att resultaten inte är bättre beror på att det främjande och förebyggande arbetet inte är tillräckligt fokuserat, sambandet mellan lågt elevinflytande och låg motivation och de försämrade kunskapsresultaten har inte omhändertagits, all tillgänglig kompetens och tillgängliga resurser används inte optimalt, det ökade antalet elever i behov av stöd och de större elevgrupperna har inte kunnat mötas upp av förändrade arbetssätt i tillräcklig takt och inom flera områden saknas systematik. Förvaltningschefen har det yttersta ansvaret för att följa upp de identifierade åtgärderna i denna rapport och att tillse att de genomförs och ger resultat samt att skapa så goda förutsättningar som möjligt med tilldelade resurser. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 34(39)

90 5 Genomförandeplan Sammanställning av aktiviteter Område Mål Indikator Aktiviteter Kunskaper Förbättrade kunskapsresultat Genomsnittligt meritvärde uppnår 14,0 Andel med examen av avgångseleverna uppnår 90% I genomsnitt når 90% av eleverna kunskapskraven i matematikkurserna I genomsnitt når 85 % av eleverna kunskapskraven i svenska som andraspråk Utveckla det systematiska kvalitetsarbetet ytterligare. Huvudmannen förtydligar strukturen och vidtar åtgärder för förbättringar, till exempel när det gäller att leverera väl förberedda underlag och resultatsammanställningar till arbetslagen vid läsårsslut. Arbetssättet att analysera på huvudmannanivå sker med hjälp av olika yrkesgrupper och referensgrupper med elever vidmakthålls och strukturen utvecklas vidare. Förvaltningschef ansvarar. Rutin för att möta elever med hög potential inrättas och används Införandet av en förändrad resursfördelningsmodell med bland annat socioekonomiska kriterier. Förvaltningschef ansvarar. Skapa och vidmakthålla systematiskt kollegialt lärande via olika forum och upplägg (gymnasiechef ansvarar), Ledningsgruppen på gymnasiet ser över organisation och schemaläggning och förbättrar möjligheterna för lärarna att träffas för att planera och lägga upp kurserna gemensamt mot examensmålen. Gymnasiechef ansvarar. Förvaltningen ansvarar för att förbättra överlämningarna mellan grundskolagymnasium. Förvaltningschef ansvarar. Förvaltningen ansvarar för att ta fram tydlig struktur för elever med hög potential som behöver kunna gå vidare snabbare i sina studier och bli utmanande att nå högre resultat (detta kan också gälla grundskoleelever som behöver läsa gymnasiekurser). Förvaltningschef ansvarar. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 35(39)

91 Område Mål Indikator Aktiviteter Förvaltningen har redan i uppdrag av nämnden att ta fram ett förslag för ökad rörelse i skolan. Återrapport februari Forskningen visar att mer rörelse påverkar resultaten i rätt riktning. Biträdande gymnasiechef ansvarar. En kompetensutvecklingsplan kopplad till de prioriterade områdena tas fram i ledningsgruppen på gymnasiet i samråd med förvaltningen. (FGTE) Gymnasiechef ansvarar. En kompetensutvecklingsplan för att en större andel lärare i svenska som andraspråk, idrott och hälsa och matematik ska bli legitimerade tas fram. Gymnasiechef ansvarar. Gymnasiechefen ansvarar för en översyn av hur satsade extraresurser i matematik kan användas på ett nytt sätt eftersom nuvarande modell inte ger tillräckliga resultat. I detta ligger till exempel att aktivt tjänstefördela utifrån lärares kompetenser och profiler i större utsträckning och minska traditionens inflytande på vilket program lärare undervisar på. Utbildningsinsatser i jämställdhet. Normer och värden Elevernas studiero ska öka Eleverna upplever trygghet i skolan Index för området studiero i elevenkäten uppgår till 60 Index för området trygghet i elevenkäten uppgår till 85 Inom From Great to Excellent (se avsnitt under kunskaper) kommer tillgänglig lärmiljö vara förvaltningens utvecklingsområde. Ledningsgruppen för gymnasiet genomför ytterligare kommunikations och dialoginsatser kring skolenheternas planer mot diskriminering och kränkande behandling. Varje elev måste veta hur man gör om någon upplever sig kränkt. Gymnasiechef ansvarar. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 36(39)

92 Område Mål Indikator Aktiviteter Biträdande gymnasiechef och gymnasiechef ansvarar gemensamt för att skapa strukturer och bygga samarbetsforum så att elevhälsans arbete i än större utsträckning inriktas på förebyggande och främjande arbete. Det finns redan ett nämndsuppdrag att delrapportera i februari Elevernas ansvar och inflytande Förbättrad delaktighet och inflytande Index för delaktighet och inflytande uppnår 60 i elevenkäten Antal program som har elevledda utvecklingssamtal ökar Förstelärarskap inrättat Modell för systematiska kursutvärderingar finns. Ledningsgruppen på gymnasiet har elevinflytande som ett av fyra prioriterade områden för lå 17/18. Därmed prioriteras också kompetensutvecklingsinsatser inom detta område samt tid i de olika forum som finns för kollegialt lärande. Bland annat införs elevledda utvecklingssamtal. Forskningsprojektet som var pilot på Elof Lindälv lå 16/17 fortsätter genomföras med fördjupade frågeställningar och elevfokusgrupper för hela gymnasiet lå 17/18. Biträdande gymnasiechefen ansvarar. Inrätta ett förstelärarskap inom elevinflytande så snart möjlighet finns. Gymnasiechef ansvarar. Marknadsföra elevskyddsombudsutbildningar på ett bättre sätt och tillvarata elevskyddsombudens kompetens och synpunkter. Biträdande gymnasiechef ansvarar. Gymnasiechefen säkerställer att fungerande elevråd finns på samtliga skolor och att strukturer finns eller arbetas fram för det formella inflytandet på samtliga skolenheter. Eleverna i elevrådet/kåren vill ha och ska få ett närmare samarbete med rektor. I strukturen synliggörs hur förslag från elever omhändertas och återkopplas samt hur elever ges möjlighet att påverka uppstarts- och avslutsaktiviteter. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 37(39)

93 Område Mål Indikator Aktiviteter En modell för systematiska kursutvärderingar tas fram, beslutas i gymnasiets ledningsgrupp och börjar användas. En arbetsgrupp med förstelärare/lektor/rektor finns för detta inom nya mötesplatsen. Gymnasiechef ansvarar. En av rektorernas verksamhetsveckor under lå 17/18 används för att fokusera på elevinflytande över undervisningen, se generella mönster, hitta framgångsrika exempel och sprida dessa. Elevernas önskemål om större inflytande över innehållet i alla kurser fokuseras. Gymnasiechef ansvarar. Utbildningsval arbete och samhällsliv Förstärkt entreprenöriellt lärande 35 % av eleverna driver UF-företag UF-företag finns på alla program Systematiska utvärderingar av gymnasiets resultat inom detta område struktureras under lå 17/18. Utvecklingschef ansvarar. Antalet APL-platser hos kommunen som arbetsgivare ökar Ett av fyra prioriterade områden för ledningsgruppen på gymnasiet är skolaomvärld. UF ska erbjudas under goda förutsättningar på samtliga program. Gymnasiechef ansvarar. Fler APL platser och annan samverkan ska utvecklas med kommunen som arbetsgivare. Förvaltningschef ansvarar. Årshjulet för SYV ska följas på samtliga skolenheter och en lokal planering ska läggas på varje skolenhet utifrån detta. Biträdande gymnasiechef ansvarar. Programråden ska utvecklas ( även kommunaltdirektiv i budget 2018). Gymnasiechef ansvarar. Förbättrat kollegialt lärande inom området. Den kompetens som elever och personal som deltagit i internationella utbyten och projekt har tillvaratas inte fullt ut. Strukturer för spridning arbetas fram. Utvecklingschef ansvarar. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 38(39)

94 Område Mål Indikator Aktiviteter Bedömning och betyg Fler elever skall uppleva att de vet vad som krävs av dem Index för "Veta vad som krävs" i elevenkät uppnår 70 Antal program som har elevledda utvecklingssamtal. Struktur för gästlärares delaktighet kring examensmål och i arbetslaget finns på alla program. Samsyn och systematik är två nyckelfaktorer för framgång inom bedömning för lärande. Ledningsgruppen för gymnasiet bör prioritera frågan i ett ömsesidigt utbyte över gränserna. Skolenheter med låga resultat kan lära av skolenheter med höga resultat. Gymnasiechef ansvarar. Strukturer för hur "gästlärare" involveras i samsynsarbetet bör utarbetas och implementeras. Det finns goda exempel, till exempel yrkesprogrammen på Aranäs. Gymnasiechef ansvarar. Elevledda utvecklingssamtal utvecklas (se elevinflytande) och genom dessa förtydligas med automatikelevers kunskap om uppnådd nivå och nästa steg. Detta ingår i det prioriterade målet för ledningsgruppen på gymnasiet. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannarapport 39(39)

95 Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan Gymnasie & Vuxenutbildning

96 Innehållsförteckning 1 Målstyrning i Kungsbacka kommun Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Verksamhetsbeskrivning Processbeskrivning Organisation Elever Personal Läroplansmål enligt Skolverket Kunskaper Resultat Analys Åtgärder Normer och värden Resultat Analys Åtgärder Elevernas ansvar och inflytande Resultat Analys Åtgärder Utbildningsval - arbete och samhällsliv Analys Åtgärder Bedömning och betyg Resultat Analys Åtgärder Genomförandeplan Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 2(22)

97 1 Målstyrning i Kungsbacka kommun I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 3(22)

98 1.1 Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå eventuella kommunfullmäktige mål samt nämndens resultatmål. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Utifrån rektorernas uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet gör gymnasiechefen i dialog med rektorerna på skolan en samlad bedömning av hur väl de nationella målen uppfyllts på respektive skola. I dialogen görs även en bedömning över vilka förbättringsområden från skolenheterna som behöver lyftas upp till huvudmannen. Detta i syfte att förstärka och förbättra underlaget till huvudmannens systematiska kvalitetsarbete.i samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en uppföljning av hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivits samt över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Denna skall lämnas in till förvaltningen senast den 30 september. 2 Verksamhetsbeskrivning 2.1 Processbeskrivning Förvaltningen arbetar sedan tre år tillbaka med analysgrupper i det systematiska kvalitetsarbetet. Inom gymnasiesärskolan har dessa analysgrupper varit rektorer och arbetslagsledare på gymnasiesärskolan. Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör först analys för sina enheter vilket används som ett underlag. I dessa analyser har hela arbetslagen deltagit samt tagit hänsyn till kontinuerligt insamlade tankar från elever. Utifrån vad som framkommit i analysgrupperna sammanställs denna rapport och redovisas för huvudmannen vid ett separat tillfälle då även rektorer är inbjudna för att stärka dialogen. 2.2 Organisation Kungsbackas gymnasieskolor har både individuellt program och nationella program. De nationella programmen finns på skolenhet 5 på Elof Lindälvs gymnasium och det individuella programmet finns på skolenhet 1 på Aranäsgymnasiet. De nationella program som erbjuds är administration, handel och varuhantering, hotell, restaurang och bageri, fastighet, anläggning och byggnation, samt fordon och godshantering. På nationella program läser eleverna yrkeskurser årskursövergripande. De gymnasiesärskolegemensamma ämnena läser eleverna gemensamt i olika konstellationer över programgränserna. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 4(22)

99 2.3 Elever På det individuella programmet läste läsåret 16/17 totalt 22 elever. Årskurs 1 hade fem elever, årskurs 2 hade nio elever, ingen elev gick i årskurs 3 och åtta elever gick i årskurs 4. På de nationella programmen läste läsåret 16/17 28 elever: 11 elever på hotell, restaurang och bageri programmet ( HRB) 6 elever på administration, handel och varuhantering programmet (AHV) 7 elever på fastighet, anläggning och byggnationsprogrammet (FAB) varav 2 elever har gått lärling. 4 elever på Fordon och godshanteringsprogrammet (FG) Program Antal Flickor Pojkar Årskurs1 Årskurs2 Årskurs3 Årskurs4 FAB 7 1 6, varav 2 lärling FG HRB AHV Gymnasiesärskolan Andel elever (%) i gymnasiesärskolan, Individuella program Andel elever (%) i gymnasiesärskolan, Nationella program Antal elever i huvudmannens skolenheter Elever, andel (%) kvinnor i huvudmannens skolor Personal På det individuella programmet arbetar 7 lärare och 12 elevassistenter. På de nationella programmen arbetar 5 lärare och en handledare i gymnasiesärskolans eget arbetslag. I arbetslaget finns också lärare från andra skolenheter. Dessa undervisar till exempel i musik, bild, idrott, yrkeskurser inom fordon och yrkeskurser inom restaurang. Inom gymnasiesärskolan var andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen 83% och antalet elever per lärare 2,9. Under läsåret 16/17 har ytterligare två lärare blivit behöriga speciallärare mot utvecklingsstörning vilket innebär att fyra lärare av de som undervisar i gymnasiesärskolegemensamma ämnen nu har denna behörighet. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 5(22)

100 Gymnasiesärskolan Lärare (heltidstjänster) andel (%) med pedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstjänster) andel (%) med specialpedagogisk högskoleexamen Lärare (heltidstjänster) andel (%) med tillsvidare anställning Lärare, antal heltidstjänster Lärare, antal personer Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstj.) ,9 3,2 2,9 2,9 2,9 3 Läroplansmål enligt Skolverket I detta kapitel redogörs måluppfyllnaden för de övergripande mål och riktlinjer som anges i Skolverkets dokument Läroplan för gymnasiesärskola 2013 I de övergripande målen anges de kunskaper samt de normer och värden som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar utbildningen. Målen anger inriktningen på utbildningen. Under varje avsnitt presenteras resultat, analys och planerade åtgärder. Avsnittet inleds med en redogörelse för vilka insatser som genomfördes under föregående period och vilka mål respektive enhet hade. För varje läroplans mål finns även ett kommunalt mål som anges i texten. Detta för att underlätta och förstärka den övergripande uppföljningen även av de kommunala målen som är beslutade av kommunfullmäktige i Kungsbacka kommun. 3.1 Kunskaper Det är skolans ansvar att varje elev i gymnasiesärskolan ges möjlighet till förberedelse för etablering på arbetsmarknaden. Det är även skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar: har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv har utvecklat sin förmåga att:- formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,- reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,- kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och- lösa praktiska problem och arbetsuppgifter kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga, kan söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 6(22)

101 kan hämta stimulans ur kulturella upplevelser och utveckla känsla för estetiska värden, har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa, har utvecklat kunskaper om och insikt i centrala delar av det svenska, nordiska och västerländska kulturarvet, har kunskaper om de mänskliga rättigheterna, känner till de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, har utvecklat kunskaper om internationell samverkan och globala samband, kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda t.ex. bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som olika verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd utbildning på ett individuellt program har nått så långt som de individuella förutsättningarna medger i förhållande till de ovan angivna målen.. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att ge stöd och stimulans till alla elever så att de utvecklas så långt som möjligt? att uppmärksamma och stödja elever som är i behov av särskilt stöd? att samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Resultat Gymnasiesärskolans resultat Andel/Antal som fullföljer 4 år i gymnasiesärskolan Andel/Antal elever med gymnasieintyg/slutbetyg Betyg gymnasiesärskolan, åk 1-4; juni 2017 (antal satta betyg för resp nivå) Kurs Gypoäng - F E D C B A Administration Konditori Bygg och anläggning Bygg och anläggning Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 7(22)

102 Kurs Gypoäng Entreprenörskap Engelska Engelska Estetisk verksamhet Fastighetsskötsel Fastighetsskötsel - inre miljö Körning - basmaskiner Friluftsliv Fritid och friskvård Godshantering - truck Gymnasiesärskolearbete programmet för administration, handel och varuhantering Gymnasiesärskolearbete programmet för fastighet, anläggning och byggnation Gymnasiesärskolearbete programmet för hotell, restaurang och bageri Handel Handel Praktisk marknadsföring Hem- och konsumentkunskap Historia Hotell Idrott och hälsa Information och kommunikation Inköp och logistik Näthandel Livsmedels- och näringskunskap Lokalvård Måleri Matlagning Matlagning Matematik Material och verktyg Musik - specialområde Naturkunskap Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 8(22)

103 Kurs Samhällskunskap Trafikantkunskap Service och bemötande Skötsel av utemiljöer Specialidrott Svenska Växtkunskap SUMMA Gymnasiesärskolans ämnesområden, individuella program Alla Elever Kunskapskrav för grundläggande Eleven tränar på att nå fördjupade kunskaper (alla elever tränar, tagit bort avgångseleverna) Kunskapskrav för fördjupade Tränar på att nå kunskapskrav för nationell kurs Ämne Estetisk verksamhet (ESE) Uttryckt i procent (%) Hem och konsument (HEM) Uttryckt i procent (%) Individ och samhälle (INI) Uttryckt i procent (%) Idrott och hälsa (IDO) Uttryckt i procent (%) Natur och miljö (NAO) Uttryckt i procent (%) Språk och kommunikation (SP) Uttryckt i procent (%) % 25% 75% 26% 33% 67% % 25% 75% 64% 29% 71% % 27% 73% 32% 29% 71% % 29% 71% 68% 27% 73% % 33% 67% 73% 25% 75% % 29% 71% 68% 27% 73% Gypoäng Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Totalt Pojkar Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 9(22)

104 Gymnasiesärskolans ämnesområden, individuella program Avgångselever Kunskapskrav för grundläggande Eleven tränar på att nå fördjupade kunskaper Kunskapskrav för fördjupade Tränar på att nå kunskapskrav för nationell kurs Ämne Estetisk verksamhet (ESE) Uttryckt i procent (%) Hem och konsument (HEM) Uttryckt i procent (%) Individ och samhälle (INI) Uttryckt i procent (%) Idrott och hälsa (IDO) Uttryckt i procent (%) Natur och miljö (NAO) Uttryckt i procent (%) Språk och kommunikation (SP) Uttryckt i procent (%) % 0% 100% 75% 33% 67% % 0% 100% 87% 29% 71% % 0% 100% 50% 50% 50% % 0% 100% 87% 29% 71% % 0% 100% 87% 29% 71% % 0% 100% 75% 33% 67% Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Flickor Totalt Pojkar Enkätresultat kopplade till läroplansområdet Mina lärare förväntar sig att jag ska nå målen i alla kurser Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att att lära mig mer Lärarna har goda ämneskunskaper Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet när jag behöver det 83,3% 87% 87% 88,9% 67% 80% 100% 93% 100% 100% 83% 100% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 10(22)

105 Lärarna förklarar så att jag förstår Lärarna tar hänsyn till mina behov och förutsättningar 100% 93% 100% 100% 93% 87% Nationella program: GYS nationella program hade läsåret 16/17 fem elever som tog studenten. Fyra av dessa har gått ut med fullständig yrkesexamen och en elev har haft anpassad studiegång och nådde inte fullständig yrkesexamen. Det är synligt i resultaten att högre betygssteg oftare nås i gymnasiesärskolegemensamma ämnen än i yrkeskurser. Resultaten i idrott och hälsa har förbättrats under läsåret 16/17. Värt att notera är att ingen elev har läst någon kurs från nationellt gymnasieprogram under läsåret 16/17. Individuellt program: Kunskapsresultaten visar att avgångseleverna har en större andel fördjupad kunskap (FK) inom varje ämnesområde.. Om man inte tar hänsyn till avgångselevernas resultat så är fördelningen grundläggande kunskap (GK) och fördjupad kunskap (FK) i de olika ämnesområdena lika fördelat förutom i estetisk verksamhet och individ och samhälle. Där är andelen GK större och inom estetisk verksamhet är andelen GK 100 %. Även för avgångseleverna urskiljer sig individ och samhälle genom att fördelningen GK och FK är lika. Värt att notera är att ingen elev har läst någon kurs på nationellt gymnasiesärskoleprogram under läsåret 16/17. Flickor och pojkar Inga slutsatser kan dras eftersom antalet elever är så litet och resultaten inte har följts systematiskt på mer detaljerad nivå tidigare. Över tid kommer gymnasiesärskolan att följa statistik enligt ovan och räknar med att kunna se mönster när flera år kan jämföras Analys Nationella program Gymnasiesärskolan på Elof Lindälvs gymnasium har en god måluppfyllelse. Systematiskt arbete läggs ner på individuella lösningar för att möta varje elevs behov. De fem eleverna som slutade i juni har alla klart med vad de ska göra efter gymnasiet. Eleverna går vidare till lönebidragsanställning, daglig verksamhet eller studier. Så ser resultatet ut även över tid. GYS har i år fem elever som tagit studenten. Fyra av dessa har gått ut med fullständig yrkesexamen och en elev har haft anpassad studiegång och lämnade GYS utan fullständig yrkesexamen. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 11(22)

106 De goda resultaten kan bero på: Kontinuitet i personalgruppen Resultaten i idrott och hälsa har förbättrats avsevärt genom omfördelning av personal och noggrann schemaplacering. Systematiskt gott och tätt samarbete skola-arbetsliv Goda relationer elever-lärare-arbetsliv Högre betygssteg nås oftare i gymnasiesärskolegemensamma ämnen än i yrkeskurser. Det verkar gynnsamt att blanda elever från olika program med olika erfarenheter i samma undervisningsgrupper. Att resultaten inte är ännu bättre kan kan bero på: Årets elever är de första som går ut enligt gymnasiesärskolereformen, Det har inneburit en rad utmaningar. Införandet av GYS 2013 innebar skärpta kunskapskrav samtidigt som elevgruppen har visat en allt större kognitiva spridning. Det kräver en mer omfattande förberedelse och uppföljning av undervisningen än tidigare och att hitta, prova och implementera sådana nya arbetssätt tar tid. Då det på gymnasiesärskolan i kommunen finns ett begränsat utbud av nationella program kan det vara svårt att motivera elever att fullfölja sin utbildning om de trots detta väljer att gå gymnasiet i Kungsbacka. Vid enstaka tillfällen kan det vara mycket svårt att hitta APL-platser. Under perioder har sjukskrivningar och brist på erfaren personal påverkat kvaliteten på lärandet även om sårbarheten mötts upp genom ett starkt arbetslagsarbete. Det systematiska samarbetet med de lärare som arbetar på gymnasiesärskolan, men inte tillhör gymnasiesärskolans arbetslag, kan förbättras. Det finns inte systematiska detaljerade jämförelser över tid när det gäller satta betyg och nivåer på dessa. Det sättet att följa resultat startade läsåret 16/17. Tidigare resultatuppföljningar av kunskaper har främst handlat om att följa hur stor andel som tar examen och där finns inga signifikanta avvikelser att lyfta. Individuella programmet Gymnasiesärskolans individuella program på Aranäsgymnasiet har en god måluppfyllelse. Arbetslaget består av både lärare och elevassistenter. Yrkesrollerna arbetar i nära samverkan och fokus för samtliga är lärandet, även om omsorgsdelen får ta något större plats i elevassistenternas arbete. De goda resultaten kan bero på: Personalen arbetar i 8 olika teman under de fyra åren. Detta arbetssätt gynnar elevernas lärande och resultat. Lärarna individanpassar undervisningen så att alla elevers olika förutsättningar tas hänsyn till. Samtliga yrkesroller arbetar aktivt med elevernas lärande. Relevant kompetensutveckling har genomförts, till exempel inom tecken som stöd Kunskapsresultaten visar att avgångseleverna har en större andel fördjupad kunskap (FK) inom varje ämnesområde. Lärarna har kontinuerliga avstämningar av kunskaper och sätter då upp mål för varje elev hur de ska utvecklas vilket har gett resultat. Om man inte tar hänsyn till avgångselevernas resultat så är fördelningen grundläggande kunskap (GK) och fördjupad kunskap (FK) i de olika ämnesområdena Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 12(22)

107 lika fördelade förutom i estetisk verksamhet och individ och samhälle. Där är andelen GK större och inom estetisk verksamhet är andelen GK 100 %. Anledningen till resultatet för estetisk verksamhet beror på de fyra inriktningar som erbjuds. Dessa är drama, dans, musik och bild. De första två åren provar eleverna på de olika inriktningarna för att sedan, utifrån deras styrkor och intressen, välja inriktning. Därför visar resultatet för avgångseleverna att de då når FK i hög grad. En extraordinärt hög personaltäthet. Att resultaten inte är ännu bättre kan bero på: Även för avgångseleverna urskiljer sig individ och samhälle genom att fördelningen GK och FK är lika. Ämnesområdet är ett mer abstrakt område för eleverna på individuella programmet och det är utmanande att konkretisera det i tillräcklig utsträckning. Inom detta ämnesområde har heller inte sambedömning skett. Det finns inte systematiska detaljerade jämförelser över tid när det gäller uppnådda resultat och nivåer. Det sättet att följa resultat startade läsåret 16/17. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas så långt det är möjligt. Att ingen elev på gymnasiesärskolans individuella program läser någon kurs på ett nationellt gymnasiesärskoleprogram och att ingen elev på ett nationellt program på gymnasiesärskolan läser någon kurs från gymnasieskolans nationella program skulle kunna vara en tillfällighet utifrån nuvarande elevers förutsättningar, men det kräver ökad uppmärksamhet på elevernas individuella studieplaner och en utvärdering av om organisationen som sådan på ett enkelt och självklart sätt möjliggör dessa lösningar eftersom de är av högsta vikt för individens resultat Åtgärder Mål Indikator Aktiviteter Systematisk resultatuppföljning på detaljerad nivå finns System finns för att tillse att elevers individuella studieplaner innehåller kurser "från nästa steg" om förutsättningar finns Elevers undervisning i samtliga kurser är planerad gemensamt för att ge eleverna bättre helhet och koppling till programmål. Synligt i kvalitetsrapport för läsåret 17/18 Dokumenterad rutin/arbetsgång finns. Systematiskt samarbete mellan lärare som inte tillhör gymnasiesärskolans arbetslag och de som gör det är synligt i årsplaneringen. Resultatsammanställning görs klar direkt i anslutning till läsårsslut Samtliga elevers eventuella möjligheter att läsa kurser "från nästa steg" genomlyses. Årsplanering med inlagda tillfällen för samarbete skapas. 3.2 Normer och värden Enligt skollagen ska utbildningen utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde och integritet, Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 13(22)

108 tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Kungsbacka kommuns värdegrund Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är BITT vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. I kommunens kvalitetspolicy anges att grundläggande för verksamhetens kvalitet är mötet mellaninvånare/brukare och kommunens företrädare. Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet ska känneteckna den kommunala verksamheten. Det lägger grunden för en god och konstruktiv invånardialog med respekt för vars och ens personlighet och behov. Kommunalt mål: Bemötande och tillgänglighet samt Trygg kommun Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen? att i arbetet med eleverna verka för solidaritet med eftersatta grupper både i och utanför vårt land? att främja likabehandling av individer och grupper? att motverka, förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? att visa respekt för den enskilda eleven och ha ett demokratiskt förhållningssätt? Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Jag känner mig trygg i skolan Jag får möjlighet till studiero i skolan Personalen på skolan bemöter mig bra Andra elever på skolan bemöter mig väl Jag blir inte diskriminerad eller mobbad i skolan 100% 93% 100% 100% 93% 93% 100% 93% 80% 83,3% 93% 80% 83,4% 87% 80% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 14(22)

109 I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Det finns vuxna i skolan att prata med när jag behöver det I min skola samtalar vi om hur vi ska vara mot varandra 94,4% 87% 93% 100% 93% 87% 94,5% 93% 83% Gymnasiesärskolans resultat när det gäller normer och värden och trygghet är utmärkta. Samtliga svarande elever uttrycker att de trivs i skolan, att de känner sig trygga och att det finns vuxna att prata med när de behöver det Analys Det mycket goda resultatet beror på: Noggrann planering av introduktion av nya elever vid höstterminsstart och systematiska "lära känna aktiviteter". Den höga personaltätheten och hur personalen alltid finns tillgänglig för eleverna även under den fria tiden, till exempel under luncherna. Likabehandlingsarbetet fokuseras både främjande och förebyggande och när händelser inträffar. Värdegrundslektioner genomförs för att på olika sätt samtala om etiska/demokratiska förhållningssätt. Åtgärder vidtas omgående vid händelser och elevhälsan har en mycket aktiv roll i arbetet. Klassråd och enhetsråd är viktiga forum i arbetet för värdegrund/normer där eleverna har ett stort inflytande över sin skolsituation. Individuella programmet finns rent lokalmässigt mitt i skolan och flera samarbetsprojekt genomförs varje läsår med nationella program på gymnasieskolan. Trots det goda resultatet krävs extra uppmärksamhet: På att elever på gymnasiesärskolans nationella program upplever att namnet särskola har en negativ klang. De vill att alla ska säga GYS. På att flera elever blivit sent mottagna i gymnasiesärskolan och därför har svårare att känna tillhörighet. På nätkränkningar och hur skolan på ett strukturerat sätt över tid och återkommande arbetar med sociala medier och de konsekvenser som kan uppstå när de används felaktigt. På att det fortfarande finns forum, till exempel elevkår där personalen behöver fortsätta motivera och stödja eleverna i att vilja delta. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 15(22)

110 3.2.3 Åtgärder Mål Indikator Aktiviteter Full delaktighet i samrådsforum. Ökad kompetens inom sociala medier. Gymnasiesärskolans elever deltar i samtliga samrådsforum. Minskat antal ärenden där elever inte är nöjda med hur sociala medier används av kamraterna. Det finns en tydlig planering över tid för förebyggande och främjande insatser. Personal motiverar och stödjer elever att vilja och våga delta. Kompetensutveckling personal. Arbetslaget gör planering för förebyggande och främjande insatser. 3.3 Elevernas ansvar och inflytande Enligt skollagen ska eleverna ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former utvecklar sin vilja att aktivt bidra till en fördjupad demokrati i arbetsliv och samhällsliv, och stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att gemensamt med eleverna ta ansvar för den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön? att elever som har svårt att framföra sina synpunkter uppmuntras att göra det? Kommunalt mål: Ökat inflytande Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan (undervisningens innehåll) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan 94,4% 87% 87% 77,8% 93% 100% Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 16(22)

111 Lärarna tar hänsyn till elevernas åsikter Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer 100% 93% 93,3% 77,7% 73% 80% Eleverna är överlag nöjda med sitt inflytande. Samtliga svarande elever bedömer att lärarna tar hänsyn till deras åsikter. Fyra av arton svarande anser inte att de får vara med och påverka undervisningens innehåll. Fyra av arton elever säger också att de inte upplever att det finns utrymme för egna idéer och att tänka fritt. Resultatet har förbättrats när det gäller elevernas möjlighet att påverka vad de ska arbeta med och försämrats när det gäller möjligheten att påverka hur de ska arbeta i skolan Analys Det goda resultatet kan bero på: Att arbetslagen arbetar med formativ bedömning och entreprenöriellt förhållningssätt för att ge eleverna inflytande och ansvar samt möjlighet till att tillsammans planera och utvärdera. Att det finns en fungerande struktur för det formella elevinflytandet och för delaktighet i arbetsmiljöronder. Att samtliga elever har en individuell studieplan som det förs dialog kring. Att digitala hjälpmedel, till exempel appar, används för/av de elever som behöver stöd i kommunikationen för att kunna delge sina tankar. Att individualiseringen i undervisningen är väl utvecklad. Att kompetensen att bygga relationer och nå fram till varje elev är hög bland personalen. Att resultatet inte är ännu bättre kan bero på: Att skolenheten inte tillräckligt väl har lyckats förmedla hur elever kan vara med och påverka. Att skolenheten behöver utveckla metoder för att låta elever påverka hur arbetet i skolan ska gå till. Att skolenheten tydligare behöver kommunicera till eleverna när delaktighet efterfrågas, sker och vilket resultatet blev och varför. Att enkätfrågorna behöver förklaras ännu bättre. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 17(22)

112 3.3.3 Åtgärder Mål Indikator Aktiviteter Förbättrat elevinflytande Förbättrat resultat i elevenkät Respektive arbetslag gör en checklista över metoder och systematik för att kommunicera med eleverna kring delaktighet. Särskilt fokus bör läggas på introduktion av nya kurser, moment och uppgifter. Checklistan ska visa på vilka sätt elever kan påverka både vad undervisningen innehåller och hur arbetet kan göras. 3.4 Utbildningsval - arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, särskild utbildning för vuxna, utbildning i svenska för invandrare, kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, arbetslivet och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet inom yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie-och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Skolans mål är att varje elev utifrån sina förutsättningar: utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke? att vägleda eleverna och motverka begränsningar i valet av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund? i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång? att bidra till att presumtiva elever får information om skolans utbildningar? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 18(22)

113 3.4.1 Analys Nationella program Alla elever i årskurs 2 har varit ute på minst 4 veckors arbetsplatsförlagt lärande (APL) under läsåret. I årskurs 3 är det sammanlagt sex veckor. Två elever går GYS lärling. Två pedagoger har under hösten gått Skolverkets APL- utvecklarutbildning. Fler yrkeslärare behöver gå Skolverkets APL-utvecklarutbildning då de två som just gått den går vidare till andra tjänster och har lämnat GYS läsåret 17/18. APL-pärm med innehållande dokumentation har gjorts. Mallar för bedömning har utvecklats men behöver bli mer levande dokument. Utslussningsarbetet med eleverna har fungerat bra. Arbetslaget har haft kartläggning och utslussningsmöten med arbetsförmedlingen, daglig verksamhet, LSS, försäkringskassan, SYV och vid behov andra professioner. Det finns ett nära samarbete med dessa aktörer för att göra övergången från skola mot arbetsliv så bra som möjligt. SYV informerar och har dialog med eleverna i början på terminen och går igenom vad som krävs när man är ute på en APL-plats och det har visat sig mycket värdefullt både för elev och arbetsplats. Det krävs mycket arbete och elevkännedom för att matcha elev-apl-plats och handledare. Det är viktigt att börja i årskurs två för att möjliggöra att eleverna får sina 22 veckors APL. För att eleverna ska nå så långt så möjligt i sitt lärande på APL krävs mycket och tät kontakt med APL-plats och elev ute på APL. Förvaltning och kommun behöver ta gemensamt ansvar för att på alla sätt stödja arbetet med att hitta kvalitativa APL-platser. Individuella programmet Arbetslaget arbetar mycket med att förbereda eleverna för livet efter skolan. Detta görs på individuell nivå då förutsättningarna skiljer sig åt. Vissa elever ges praktik på daglig verksamhet. Studie och yrkesvägledare är aktiv i varje elevs val efter avslutad gymnasiesärskola. Lärarnas breda nätverk gynnar elevernas möjligheter att göra studiebesök under sin tid på gymnasiet Åtgärder Mål Indikator Aktiviteter APL med kvalitet för samtliga elever på nationella program APL med kvalitet och i rätt omfattning för samtliga elever på nationella program Genomförd APLutvecklarutbildning Alla elever har 22 veckor APL Genomföra APLutvecklarutbildning Samtliga forum på alla nivåer i organisationen nyttjas för att tillse att APL platser finns. 3.5 Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vilken utsträckning den enskilda eleven har uppfyllt de nationella kunskapskrav som finns för varje kurs respektive målen för gymnasiesärskolearbetet. Mål Skolans mål är att varje elev så långt som möjligt: Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 19(22)

114 tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Hur visar resultaten att vi har vi lyckats med: att ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna? att redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker? att samverka med vårdnadshavare och informera om elevers skolsituation och kunskapsutveckling? Kommunalt mål: Utbildning i världsklass Resultat Enkätresultat kopplade till läroplansmålet Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven i de olika ämnena Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet 77,7% 73% 80% 94,4% 73% 87% Den stora andelen elever har god kunskap om kraven för olika betygsnivåer och sin egen progression. Fyra av arton elever anser inte att de har tillräcklig kunskap om vad som gäller för olika betygsnivåer och inte heller att de får kontinuerlig information om hur de ligger till i skolarbetet Analys Det goda resultatet kan bero på: Att arbetslaget på nationella program har arbetat med och kompetensutvecklats i bedömning för lärande (BFL) Att arbetslaget på nationella program har medverkat i samtal om hur värdeorden i kursplanerna tolkas och diskuterat mål och kvalitet. Detta har gjorts i samband med att gemensamma teman har planerats. Resultatet av detta är att arbetslaget närmat sig ett gemensamt förhållningssätt runt bedömning. Att området varit uttalat prioriterat. Att arbetslaget på individuellt program utgår från varje elevs förmåga och dokumenterar framstegen för eleven. Lärarna har en bra inarbetad metod för hur de dokumenterar kunskaper för varje ämnesområde i matriser, vilket ger ett bra underlag till utvecklingssamtal. Att utvecklingen hos varje elev följs upp löpande av rektorerna på klasskonferenser. Att resultatet inte är ännu bättre kan bero på: Att arbetslaget på nationella program har saknat kontinuitet på rektorsposten under läsåret och det kan ha påverkat att resultatet inte blivit ännu bättre då skolledningen inte haft möjlighet att utmana arbetslaget i arbetet på samma sätt som med en ordinarie Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 20(22)

115 skolledare på plats. Att det planerade arbetet på nationella program med att utveckla utvecklingssamtalen och involvera eleverna i dessa i högre grad inte har påbörjats. Att det planerade arbetet på nationella program för ett systematiskt arbetssätt för dokumentation och utvärdering digitalt inte har påbörjats Åtgärder Mål Indikator Aktiviteter Ökad kvalitet på utvecklingssamtal 4 Genomförandeplan Utvärdering av utvecklingssamtalen är positiv vid fråga om elevens och förälders kunskap om elevens progression gentemot kunskapskraven Utvecklingssamtal med hög elevaktivitet och fokus på progression gentemot kunskapskraven Sammanställning av aktiviteter Mål Indikator Aktiviteter Systematisk resultatuppföljning på detaljerad nivå finns System finns för att tillse att elevers individuella studieplaner innehåller kurser "från nästa steg" om förutsättningar finns Elevers undervisning i samtliga kurser är planerad gemensamt för att ge eleverna bättre helhet och koppling till programmål. Full delaktighet i samrådsforum. Ökad kompetens inom sociala medier. Synligt i kvalitetsrapport för läsåret 17/18 Dokumenterad rutin/arbetsgång finns. Systematiskt samarbete mellan lärare som inte tillhör gymnasiesärskolans arbetslag och de som gör det är synligt i årsplaneringen. Gymnasiesärskolans elever deltar i samtliga samrådsforum. Minskat antal ärenden där elever inte är nöjda med hur sociala medier används av kamraterna. Det finns en tydlig planering över tid för förebyggande och främjande insatser. Resultatsammanställning görs klar direkt i anslutning till läsårsslut Samtliga elevers eventuella möjligheter att läsa kurser "från nästa steg" genomlyses. Årsplanering med inlagda tillfällen för samarbete skapas. Personal motiverar och stödjer elever att vilja och våga delta. Kompetensutveckling personal. Arbetslaget gör planering för förebyggande och främjande insatser Förbättrat elevinflytande Förbättrat resultat i elevenkät Respektive arbetslag gör en checklista över metoder och systematik för att kommunicera med eleverna kring delaktighet. Särskilt fokus bör läggas på introduktion av nya kurser, moment och uppgifter. Checklistan ska visa på vilka sätt elever kan påverka både vad undervisningen innehåller och hur arbetet kan göras. APL med kvalitet för samtliga elever på nationella program Genomförd APLutvecklarutbildning Genomföra APLutvecklarutbildning Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 21(22)

116 Mål Indikator Aktiviteter APL med kvalitet och i rätt omfattning för samtliga elever på nationella program Ökad kvalitet på utvecklingssamtal Alla elever har 22 veckor APL Utvärdering av utvecklingssamtalen är positiv vid fråga om elevens och vårdnadshavarens kunskap om elevens progression gentemot kunskapskraven Samtliga forum på alla nivåer i organisationen nyttjas för att tillse att APL platser finns. Utvecklingssamtal med hög elevaktivitet och fokus på progression gentemot kunskapskraven Prioriterade aktiviteter Mål Indikator Aktiviteter Systematisk resultatuppföljning på detaljerad nivå finns System finns för att tillse att elevers individuella studieplaner innehåller kurser "från nästa steg" om förutsättningar finns APL med kvalitet för samtliga elever på nationella program APL med kvalitet och i rätt omfattning för samtliga elever på nationella program Synligt i kvalitetsrapport för läsåret 17/18 Dokumenterad rutin/arbetsgång finns. Genomförd APLutvecklarutbildning Alla elever har 22 veckor APL Resultatsammanställning görs klar direkt i anslutning till läsårsslut Samtliga elevers eventuella möjligheter att läsa kurser "från nästa steg" genomlyses. Genomföra APLutvecklarutbildning Samtliga forum på alla nivåer i organisationen nyttjas för att tillse att APL platser finns. Gymnasie & Vuxenutbildning, Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2016/ Gymnasiesärskolan 22(22)

117 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:115 Tjänsteskrivelse Återrapport modersmål och studiehandledning Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner rapport om modersmålsundervisning samt studiehandledning och ger förvaltningschefen i uppdrag att fortsättningsvis rapportera hur detta erbjuds på Kungsbackas gymnasieskolor en gång per termin med avstämningsdatum 15 september och 15 februari. Sammanfattning Huvudmannen ska se till att modersmålsundervisning erbjuds och anordnas för de elever som har rätt till det (15 kap 19 skollagen, 4 kap 19 gymnasieförordningen). Huvudmannen ska se till att studiehandledning på modersmålet erbjuds de elever som behöver det (9 kap 9 gymnasieförordningen). Modersmålsundervisning och studiehandledning erbjuds enligt redovisning nedan på Kungsbackas gymnasieskolor. Modersmålsundervisning tillhandahålls via enheten för modersmål. Studiehandledning köps till viss del in från enheten för modersmål, men genomförs även av studiehandledare som är anställda av gymnasieskolorna. Anställda studiehandledare ger studiehandledning i arabiska, persiska/dari och kurdiska. Tre elever som ansökt om modersmål har hittills inte kunnat få sitt önskemål tillgodosett höstterminen Detta gäller kurdiska och portugisiska som ännu inte har tillräckligt många sökande samt polska där det i nuläget saknas lärare. Fyra elever har inte fått sitt behov av studiehandledning tillgodosett. Detta gäller grekiska, lettiska, pashtu och mongoliska där det i nuläget saknas lärare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beskrivning av ärendet Gymnasie & Vuxenutbildning Carin Johansson carin.i.johansson@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

118 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) MODERSMÅL SPRÅK ANTAL SKOLA SKOLENHET PROGRAM Persiska/Dari 15 Aranäs 3 IMSPR Persiska/Dari 2 Aranäs 1 Vård och Omsorg Persiska/Dari 1 Aranäs 1 NA Persiska/Dari 1 BEDA SA Persiska/Dari 3 Elof Lindälv 2 IMSPR Thailändska 3 Elof Lindälv 5 TE Thailändska 1 Elof Lindälv 2 NA Thailändska 1 Elof Lindälv 3 EK Thailändska 1 Aranäs 1 NA Arabiska 2 Aranäs 3 IMSPR Arabiska 1 Aranäs 3 TE Arabiska 1 BEDA SA Sorani 1 Elof Lindälv 5 TE Somaliska 1 Aranäs 1 IMSPR Arabiska 1 Aranäs 1 Gymnasiesärskolan Teckenspråk 2 Aranäs 1 Gymnasiesärskolan summa 37 STUDIEHANDLEDNING SPRÅK ANTAL SKOLA SKOLENHET PROGRAM Somaliska 2 Aranäs 3 IMSPR Somaliska 1 Aranäs 1 Vård och Omsorg Somaliska 2 Elof Lindälv 2 IMSPR Tigrinja 5 Aranäs 3 IMSPR Tigrinja 2 Elof Lindälv 2 IMSPR Sorani 1 Aranäs 3 IMSPR Polska 1 Aranäs 3 IMSPR Kroatiska 1 Aranäs 3 IMSPR Thailändska 2 Elof Lindälv 4 Hotell & restaurang Thailändska 1 Elof Lindälv 4 Handelsprg Thailändska 3 Elof Lindälv 5 Teknikprg Thailändska 1 Elof Lindälv 3 Ekonomiprg Thailändska 3 Elof Lindälv 2 IM/IMSPR Thailändska 1 Aranäs 1 Vård och Omsorg

119 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Franska 1 Elof Lindälv 3 Ekonomiprg Persiska/Dari 1 Elof Lindälv 5 Teknikprg Persiska/Dari 1 Aranäs 1 Naturvetenskapsprg Arabiska 5 Aranäs 4 IB prog Arabiska 7 Aranäs 3 IM/IMSPR Arabiska 18 Elof Lindälv 2 IMSPR Kurdiska 1 Elof Lindälv 2 IMSPR Persiska/Dari 45 Elof Lindälv 2 IMSPR Persiska/Dari 69 Aranäs 3 IM/IMSPR Summa 174 Jonas Fransson Gymnasiechef

120 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:109 Organisation gymnasieskolorna läsåret 2018/2019 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning godkänner redovisad antagningsorganisation för gymnasieskolorna läsåret 2018/2019 Sammanfattning Nämnden behöver senast i december varje år besluta om nästkommande läsårs utbud för gymnasieskolorna. I december öppnas antagningssystemet Indra och blivande gymnasieelever kan börja lägga in sina gymnasieval inför kommande höst. Nämnden ska därför fastställa utbudet, det vill säga vilka program och inriktningar som ska finnas på kommunens tre gymnasieskolor samt antal planerade platser per program. Introduktionsprogrammens utbud finns ej med i antagningsorganisationen så här tidigt på antagningsåret bortsett från sökbart programinriktat individuellt val. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Beslutet skickas till Gymnasieskolorna Beskrivning av ärendet Varav introduktionsprogrammet ARANÄS programinriktat individuellt Organisation lå 18/19 val sökbart Bygg och anläggningsprogrammet 32 Barn och fritidsprogrammet 28 4 Estetiska programmet 50 Christer Hagman Tf gymnasiechef christer.hagman@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

121 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) International Baccalaureate IB 25 Naturvetenskapsprogrammet 64 Samhällsvetenskapsprogrammet 128 Teknikprogrammet 96 Vård och omsorgsprogrammet 17 7 ELOF LINDÄLV Lärlingsutbildningar Bygg och anläggningsprogrammet Hantverksprogrammet Restaurang och livsmedelsprogrammet Industritekniska programmet Vård och omsorgsprogrammet Barn och fritidsprogrammet Fordons och transportprogrammet Handels och administrationsprogrammet Hotell och turismprogrammet 32 El och energiprogrammet 48 Ekonomiprogrammet 150 Fordons och transportprogrammet 40 4 Handel och administrationsprogrammet 44 4 Hotell och turismprogrammet 25 Industritekniska programmet 8 4 Naturvetenskapsprogrammet 64 Restaurang och livsmedelsprogrammet 15 5 Teknikprogrammet 64 BEDA HALLBERG Samhällsvetenskapsprogrammet 32 Christer Hagman Tf gymnasiechef

122 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer GV/2017:3 Tjänsteskrivelse Lägesrapport Yrkeshögskolan november 2017 Förslag till beslut Informationen noteras i protokollet. Sammanfattning Rektor deltar regelbundet i nämndmöte för att informera om läget på Yrkeshögskolan. Just nu har vi fyra utbildningar som pågår (4 klasser i åk1 och 3 klasser i åk2). Den 7 september skickade vi in 7 egna ansökningar och 2 tillsammans med MedLearn. Besked om tilldelning lämnas i månadsskiftet januari/februari. I mars återkommer rektor för att redovisa plan för ansökningar september För att försöka komma igång med uppdragsutbildningar deltar vi aktivt i KOBRA-projektet. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beskrivning av ärendet I september startade fyra utbildningar: Automations och robotingenjör, 2 år CAD-konstruktör produktutveckling/mekanik, 2 år BIM-projektör Bygg, 2 år Redovisningskonsult, 2år Vi hade från Myndigheten för Yrkeshögskolan tilldelats möjlighet att starta åtta men på grund av för få sökande kunde vi inte starta: Kvalitetssäkrare och testare inom IT, 1,5 år CAD-konstruktör inom plastkonstruktion, 2 år Anläggningsprojektör CAD/BIM, 2 år 1 (3) /Eget_Förvaltning/ Kerstin Uddenberg /RedigerareTelefon/ kerstin.uddenberg@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

123 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) CAD-konstruktör inom Rörkonstruktion, 2 år Därmed har vi i nuläget sammanlagt 7 klasser (4 st år1 och 3 st år 2) och drygt 140 inskrivna studerande. Yrkeshögskolan Kungsbacka lämnade den 7/9 in sju egna ansökningar till Myndigheten för Yrkeshögskolan: Automations och robotingenjör, 2 år (Omansökan) CAD-konstruktör mekanik/plast, 2 år (Omansökan) BIM-projektör Bygg, 2 år (Omansökan) B2B säljare, 2 år (Ny) Inköpare med projektcertifiering, 2 år (Ny) Hiss och rulltrappstekniker, 1 år (Ny) Bygglovshandläggare, (distans 1,5 år, Ny) Dessutom har vi i samverkan med MedLearn, som huvudman, ansökt om följande utbildningar: Specialistundersköterska inriktning demenssjukvård (distans 50% 2 år) Specialistundersköterska inriktning palliativ vård (distans 50% 2 år) Vi ingår också i ett samarbete med YH Mölndal som sökt utbildningen Moln- och virtualiseringsspecialist, 1,5 år Vi vet att 25-30% av sökta utbildningar beviljas, men ansökningsarbetet är inte förgäves då vi kommer att arbeta vidare med de som inte tilldelas för att ansöka nästkommande år. Enligt Myndigheten för Yrkeshögskolan tillhör Yrkeshögskolan Kungsbacka Halland varför vi i årets ansökningar försökt betona efterfrågan och behov i Halland. Närheten till Göteborg och Västra Götalandsregionen gör att vi i det regionala perspektivet också i hög grad beskrivet behovet av utbildningen utifrån det perspektivet. Yrkeshögskolan Kungsbacka deltar aktivt i KOBRA-projektet för att härigenom försöka hitta vägar att erbjuda kompetensutveckling inom näringslivet inom främst de områden där vi redan genomför utbildningar. Syftet är att skapa former för att nå ut med olika slags uppdragsutbildningar. Målet för Yrkeshögskolan Kungsbacka är att alltid ha 8-10 klasser, jämt fördelade på år1 och år2. Det ger en stabilitet när det gäller organisation och därmed också möjlighet att säkra kvalitet på utbildningarna. I och med att årskullarna på gymnasiet växer och det troliga är att Aranäsgymnasiet kommer att behöva mer undervisningslokaler anser Yrkeshögskolan Kungsbacka att det är av stor vikt att börja diskutera lokaler och placering av verksamheten. Kerstin Uddenberg Rektor Yrkeshögskolan

124 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3)

125 TJÄNSTESKRIVELSE Inriktningsbeslut att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka Förslag till beslut förslag till kommunfullmäktige Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning föreslår kommunfullmäktige besluta om en inriktning inför det fortsatta arbetet enligt skrivelsen Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad Beslutet innebär att Gymnasie & Vuxenutbildning och Individ & Familjeomsorg får i uppdrag att påbörja en organisationsförändring av de fem beskrivna inriktningarna. Planen är att en ny organisation ska kunna vara i drift den 1 maj (2) Datum GV/2017:119 Sammanfattning Kungsbacka kommun deltar sedan i ett utvecklingsprogram för 13 kommuner rörande Trelleborgs arbets- och förhållningssätt inom frågor som rör arbetsmarknad, etablering, ekonomiskt bistånd och mottagande/myndighetsutövning ensamkommande barn och unga (EKB). Utvecklingsprogrammet har som syfte att få fler kommuner att använda Trelleborgsmodellen då den bidar till samhällsutveckling och fokuserar på invånarnas väg till självförsörjning och att ta eget ansvar för denna process. Målet med detta Vinnova-projekt är att som deltagande kommun skall man vid projektets slut ha driftsatt produktionsapparater efter Trelleborgs arbets- och synsätt. Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning och Nämnden för Individ & Familjeomsorg har under våren 2017 beslutat att ställa sig bakom detta projekt och målet med detsamma. En styrgrupp har tillsatts. Styrgruppen föreslår att båda nämnderna föreslår kommunfullmäktige besluta om en inriktning inför det fortsatta arbetet enligt skrivelsen Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad a Inriktningsbeslut att införa Trelleborgsmodellen

126 Ärendet är samverkat med Individ & Familjeomsorg. Nämnden för Individ & Familjeomsorg kommer att ta upp samma förslag till beslut i december Arbetet med att införa Trelleborgsmodellen innebär att båda nämnderna behöver se över sina reglementen. Förslag på ändring av reglemente till kommunfullmäktige kommer att behandlas av respektive nämnd i februari 2018 och till kommunfullmäktige för slutligt beslut april (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Skrivelse Inriktning i arbetet med att inför Trelleborgsmodellen i Kungsbacka, daterad Beslutet skickas till KS Staffan Hallström Projektledare Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning

127 UTREDNING Inriktning i arbetet med att införa Trelleborgsmodellen i Kungsbacka Beskrivning av ärendet Kungsbacka kommun deltar sedan i ett utvecklingsprogram för 13 kommuner rörande Trelleborgs arbets- och förhållningssätt inom frågor som rör arbetsmarknad, etablering, ekonomiskt bistånd och mottagande/myndighetsutövning ensamkommande barn och unga (EKB). Utvecklingsprogrammet har som syfte att få fler kommuner att använda Trelleborgsmodellen då den bidrar till samhällsutveckling och fokuserar på invånarnas väg till självförsörjning och att ta eget ansvar för denna process. Målet med detta Vinnova-projekt är att som deltagande kommun skall man vid projektets slut ha driftsatt produktionsapparater efter Trelleborgs arbets- och synsätt. Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning och Nämnden för Individ & Familjeomsorg har under våren 2017 beslutat att ställa sig bakom detta projekt och målet med detsamma. I oktober 2017 startade det s.k. genomförandeprojektet med en workshop där chefer, strateger från IF och GV deltog. Några specialister från KLK och tidigare förvaltningschefen på Arbetsmarknadsförvaltningen i Trelleborg deltog också i denna workshop. Styrgrupp för detta projekt är Eva Apelvi (IF), Yvonne Oliv (IF), Cynthia Runefjärd (GV), Karin Zetterman (GV), Natalja Kahraman (GV) samt projektledare Staffan Hallström (GV). Förslag till inriktning Styrgruppen föreslår att båda nämnderna föreslår kommunfullmäktige att besluta om följande inriktningsförslag, vilka är viktiga att fastställa inför det fortsatta arbetet, där bl.a. risk- och konsekvensbedömningar kommer att göras: 1 (5) Datum KUB1000, v2.0, Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Vägmästaren, Syréngatan 1 Telefon Fax info@kungsbacka.se

128 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (5) 1. Arbetsmarknadsprocessen för försörjningsstöd, Processen bygger på att de som söker försörjningsstöd, söker detta via en s.k. digital ansökan där Kungsbacka direkt skall kunna vara behjälpliga med stöd till de personer som behöver detta. Samtliga sökande skall få en arbetsmarknadsplan där fokus skall vara att så fort som möjligt bli självförsörjande. Arbetslivet i form av näringslivet, offentlig sektor, civilsamhället, vuxenutbildningen och studie- och yrkesvägledningen är delar som kan möjliggöra en snabb återgång till självförsörjning. Dessa insatser gäller för merparten av de sökande, men för de sökande där dessa insatser inte är möjliga just då, är det insatser inom socialtjänsten som är aktuella. För samtliga gäller dock att målet är att komma i självförsörjning. 2. Arbetsmarknadsprocessen för ensamkommande barn och unga, Denna process ser i huvudsak ut som processen för försörjningsstöd och i stället för en arbetsmarknadsplan, tas det fram en plan för vägen till självförsörjning. Studier och olika kontakter med arbetslivet är viktiga komponenter för denna plan.

129 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (5) 3. Boendedriftsprocessen för ensamkommande barn och unga, Processen hanterar och ansvarar för drift av boende för ensamkommande unga och kan delas in i tre olika faser: A. Orienteringsfasen (0-3 månader) som inleds med en introduktionsvecka och där målsättningen är att tillsammans komma fram till ett personligt ställningstagande för varje barn. B. Individuell fas (3 månader--) där man arbetar med individuell kompetenspåfyllnad och arbetar mot utslussning för barnet. C. Utsluss (då barnet fyller 18 år) är en fas där man arbetar mot eget boende och färdigställer planen för vägen till självförsörjning. Hela processen bygger på att arbete och egenförsörjning är vägen till etablering i det svenska samhället.

130 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (5) 4. Kompetenscentrums organisation, Kompetenscentrum kommer att bestå av 6 enheter där Myndighetsutövning är en helt ny enhet. Denna enhet svarar för myndighetsutövning för Ensamkommande barn, Stöd- och försörjning samt förvaltningens övriga myndighetsutövning. Enheten för Arbetsliv tar över ansvaret för Stöd- & försörjning (ej myndighetsutövning) och Enheten för Etablering tar över ansvaret för boendedriften för EKB. En tjänst bitr. verksamhetschef inrättas och är chef för Myndighetsutövningen. Chefen för Etablering och chefen för Arbetsliv är direkt underställda den bitr. verksamhetschefen. 5. Individ & Familjeomsorgens organisation, Inom Individ och Familjeomsorg finns det fem verksamheter. Det är endast en verksamhet som berörs, Myndighet stöd och behandling. Denna verksamhet har åtta enheter. De enheter som berörs av genomförandeprojektet är; Stöd och försörjningsenheten och Ensamkommandeenheten, EKB, (Myndigheten och Boendedriften). Inom stöd och försörjning finns boendegruppen. Denna verksamhet stannar kvar på myndighet, stöd och behandling och skall inom verksamheten organiseras så att den har en enhetlig tillhörighet

131 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (5) 6. Bemanningsprocessen inför införandet Bemanning av ny organisation kommer att ske i följande steg: Ny organisation för de berörda enheterna inom Kompetenscentrum beskrivs Ny organisation och planerad bemanning samverkas Intern ansökningsprocess Intern matchning Förflyttning eller erbjudande om omplacering Extern rekrytering Staffan Hallström Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Cynthia Runefjärd Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning

132 Lägesbild Att personer ansluter sig till våldsbejakande extremistiska miljöer är inget nytt fenomen, men under 2000-talet har det skett en kraftig ökning av antalet individer och aktiviteter inom extremistmiljöerna. I oktober 2015 attackerade en ung man en skola i Trollhättan med avsikt att hugga ner elever och lärare med utländsk härkomst. Polisen slog fast att brottet hade tydliga rasistiska motiv. I mars 2016 dömdes två män i Sverige till livstids fängelse för terroristbrott genomförda i Syrien. Den 7 april 2017 körde en lastbil i hög hastighet in i en folkmassa på Drottninggatan i Stockholm. Händelsen är rubricerad som terroristbrott. I juli 2017 dömdes tre personer med högerextrema kopplingar för att ha planerat och genomfört tre bombattentat i Göteborg. 1 (11) Datum Uppgifter från Säkerhetspolisen visar att antalet individer i extremistmiljöer har på några år gått från att vara drygt hundratals till att nu vara tusentals. Det rör sig om individer som är beredda att använda sig av våld för att driva igenom en samhällsförändring. Extremism utvecklas ofta lokalt, men förhåller sig både till en nationell och till en global kontext. Den våldsbejakande extremismens utveckling kräver därför ökad kunskap och insatser på alla nivåer. Våldsbejakande extremism kan endast bekämpas genom ett långsiktigt främjande och förebyggande arbete på lokal, regional och nationell nivå. KUB1000, v2.0, Kungsbacka kommun Kultur & Fritid Kungsbacka Telefon Fax

133 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (11) I Kungsbacka kommuns vision tas det fasta på att kommunen ska möta invånarnas behov av trygghet. Det finns ytterligare en visionstanke om nolltolerans mot kriminalitet och våld. En del i det arbetet är att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen. Därför har Kungsbacka kommun antagit en handlingsplan mot våldsbejakande extremism. I denna handlingsplan beskrivs ett antal mål med arbete mot våldsbejakande extremism. Målet med handlingsplanen är: Att medarbetarna ska bli medvetna om problematiken och få en hjälp i sitt arbete. Att Kungsbacka kommun aktivt ska arbeta för att förebygga våldsbejakande extremism. Att minimera riskerna för att Kungsbacka kommuns invånare söker sig till våldsbejakande miljöer. Våldsbejakande extremism Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som främjar våld för att uppnå ett ideologiskt mål. Begreppet våldsbejakande används för att beskriva individer som anser att våld är ett legitimt medel för att uppnå en förändring i samhället. Våldsbejakande innebär inte bara en acceptans för våldsanvändning, utan betyder även att man aktivt försvarar, stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld. Den svenska våldsbejakande extremismen består i huvudsak av tre miljöer: den högerextremistiska vit makt-miljön, den vänsterextremistiska autonoma miljön och den islamistiska extremistmiljön. Det finns även individer som inte tillhör en miljö, men som också har för avsikt att genom våld förändra samhället, så kallade ensamagerande individer. Ensamagerande individer inspireras av miljöernas ideologi, men planerar och genomför våldsdåd på egen hand. 1 Terrorism Terrorism är våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället utan hänsyn till om oskyldiga drabbas. Våldsbejakande extremism kan i vissa fall leda till terrorism, men leder i flesta fall till andra allvarliga våldsbrott. 1

134 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (11) Nationell Lägesbild En undersökning från den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism, visar att 81 procent av Sveriges kommuner anser att det finns våldsbejakande extremism i kommunen. 48 procent av kommunerna uppger att högerextremismen är mest förekommande, därefter islamistisk extremism 23 procent och vänsterextremism 10 procent. Högerextremism Under flyktingsituationen 2015 ökade andelen aktiviteter inom den högerextrema miljön. Asylboenden och planerade temporära boenden för nyanlända brandhärjades och utsattes för skadegörelse runt om i landet. En nyligen publicerad studie från Expo visar att aktiviteterna fortsätter att öka inom den högerextrema miljön. År 2016 dokumenterades 3064 aktiviteter, vilket är det högsta antalet sedan Expo påbörjade sina mätningar år Nordiska motståndsrörelsen, Nordisk Ungdom och Motgift står för majoriteten aktiviteterna. Den vanligaste aktiviteten inom denna miljö är olika former av propagandaspridning till exempel klistermärksuppsättning, affischering och klotter. I ett flertal svenska kommuner har det även förekommit avspärrningar av offentliga byggnader såsom asylboenden, skolor och badhus. Utöver allmänna aktioner, uppger även en rad kommuner att personer inom den högerextrema miljön även genomför aktioner mot enskilda personer i syfte att tysta dem. Förtroendevalda, journalister och tjänstemän som granskar och kritiserar högerextremismen blir utsatta för hot och trakasserier. Men även privatpersoner blir hotade, får sina hem vandaliserade och blir uthängda på Internet. Ett 30-tal personer ur den högerextrema miljön har under de senaste åren även rest till Ukraina för att delta i kriget och stödja högerextremister.

135 KUNGSBACKA KOMMUN 4 (11) Inom den högerextrema miljön har Nordiska motståndsrörelsen (NMR) tidigare Svenska motståndsrörelsen befäst sin position. Nordiska motståndsrörelsen har sina rötter i den nedlagda högerextrema organisationen Vitt Ariskt Motstånd. Medlemmar inom denna organisation har genom åren gjort sig skyldiga till en rad olika våldsbrott bland annat misshandel, vapenbrott och mord. I juli 2017 dömdes tre personer med starka kopplingar till NMR till fängelse, för att ha planerat och genomfört tre bombattentat i Göteborg. Måltavlorna har vid två tillfällen varit asylboenden, och vid det tredje Syndikalisternas lokaler i Göteborg. En person skadades svårt när en av bomberna detonerade utanför ett av asylboendena. Flertalet kommuner uppger att de ser en ökad aktivitet inom den högerextrema miljön, framför allt från Nordiska motståndsrörelsen. Under våren 2016 etablerades Soldiers of Odin i Sverige. Soldiers of Odin är ett medborgargarde som grundades i Finland. De har under de senaste åren genomfört gatupatrulleringar i ett flertal svenska städer och de beskriver sig själva som en grupp som är till för att öka allmänhetens trygghet i det offentliga rummet. Svenska medier har uppmärksammat att organisationen har en öppet rasistisk agenda och att de i huvudsak ger sig på personer med utomeuropeiskt ursprung. Soldiers of Odin fick ett stort genomslag 2016 och spreds snabbt till ett flertal svenska städer, men intresset har på senare tid svalnat. Flera lokalavdelningar har upphört med sin verksamhet. Vänsterextremism Endast ett fåtal svenska kommuner uppger att de har våldsbejakande vänsterextremism i sin kommun. Den autonoma vänsterextrema miljön har överlag haft en relativt låg aktivitetsnivå sedan riksdagsvalet Det har skett enskilda konfrontationer med individer ur den högerextrema miljön, men en stor del av konfrontationerna utspelar sig numera på Internet. En vanlig aktivitet inom den autonoma vänsterextrema miljö, är att man hänger ut personer på nätet. Antifascistisk aktion (AFA) är en av de mest framträdande organisationerna inom den vänsterextrema miljön. AFA är ett vänsterextremt nätverk som består av självständiga lokalgrupper och finns bland annat i Göteborg.

136 KUNGSBACKA KOMMUN 5 (11) AFA är en organisation som är känd för att använda våld i syfte att förändra samhället. Personer inom denna organisation har blivit dömda för en rad brott exempelvis försök till mordbrand, misshandel och skadegörelse. Organisationer som Antifascistisk aktion kartlägger meningsmotståndare och publicerar namn och adresser på diverse internetsidor. Genom en sådan aktion vill man uppmana andra till att genomföra attacker mot dessa individer för att tysta och skrämma dem. De som drabbas av vänsterextremistiska aktioner är individer som de ser som representanter för kapitalismen och fascismen. Det är främst individer inom den högerextrema miljön som faller offer för deras attacker, men även personer som helt saknar kopplingar till den högerextrema miljön till exempel företrädare för borgerliga partier, myndighetspersoner och företagare. Andelen grupperingar inom både den högerextrema och vänsterextrema miljön har blivit färre. Exempel på organisationer som har valt att lägga ner sin verksamhet är Revolutionära fronten och Svenskarnas parti. Det betyder dock inte att extremisterna har blivit färre. Anhängarna har istället sökt sig vidare till andra likartade organisationer. Detta innebär inte heller att aktiviteterna har blivit färre, men de har till viss del ändrat karaktär. En stor del av opinionsbildningen utspelar sig numera på Internet, framförallt på sociala medier. En studie från Statens medieråd visar att högerextrema har en större etablerad internetnärvaro än vänsterextrema. En central del i den högerextrema webbpropagandan är alternativ nyhetsproduktion, vilket betyder att de tar nyheter från de etablerade medieföretagen och skriver om dem utifrån ett högerextremt ideologiskt perspektiv. Det finns en rad högerextrema nyhetssidor med mer eller mindre daglig publicering. De vänsterextrema sidorna är betydligt färre och uppdatering av hemsidor sker mer sporadiskt, vilket påverkar graden av synlighet.

137 KUNGSBACKA KOMMUN 6 (11) Islamistisk extremism Att personer reser från Sverige för att ansluta sig till terroristorganisationer utomlands är inget nytt fenomen. Redan på 1990-talet och i början av 2000-talet förekom exempel på individer som rest utomlands för att ansluta sig till olika extremistiska grupper till exempel al-qaida. Under de senaste åren har det dock skett en markant ökning av resenärer. Under perioden reste 180 personer för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupperingar i Syrien, Irak och Somalia. Sammanlagt beräknas 300 personer ha lämnat Sverige för att ansluta sig till extremistiska grupperingar. Islamiska staten (IS) även kallad Daesh, 2 är den organisationen som på senare tid har lockat till sig flest resenärer. Organisationen grundar sig på en sträng wahabistisk tolkning av sunniislam och målet är att skapa ett världsomfattande islamiskt kalifat. Antalet resenärer har avtagit på senare tid noterades endast ett tiotal förstagångsresenärer. Det förekommer fortfarande resor men inte i lika hög utsträckning. Orsakerna till detta är flera. Många länder däribland Sverige, har skärpt sin terrorlagstiftning, vilket innebär att den som reser utomlands i syfte att begå eller förbereda terrorbrott kan dömas till fängelse. Ett annat skäl är att Daesh har lidit stora territoriella förluster, bland annat längs den turkiska gränsen, vilket gör det svårt för utländska krigare att ansluta sig till terrorgruppen. De flesta nya resenärer har därför under det senaste året istället anslutit sig till al-qaida-gruppen Jabhat Fatah al-sham, en terrorgrupp som tidigare kallats Nusrafronten. Ledare inom Daesh uppmanar sina anhängare att stanna i sina egna länder och genomföra attacker på hemmaplan. Effekterna av denna uppmaning såg vi under 2016 med flera terrorattentat i Europa och i resten av världen. Säkerhetspolisen bedömer att våldsbejakande islamister utgör det största attentatshotet mot Sverige och svenska intressen. I början av 2016 hade runt 140 personer kommit tillbaka till Sverige från terrorresor. Forskare bedömer att vi kommer se en ökning av återvändare, vilket i sin tur ökar risken för terrorattentat eftersom återvändare kan vara traumatiserade av sina upplevelser och utgöra en risk för våldshandlingar. 2 Daesh liknar även det arabiska ordet för trampa ned eller krossa. Begreppet används i nedvärderande syfte för att undergräva rörelsens försök att få legitimitet. Svenska regeringen har beslutat att använda begreppet Daesh.

138 KUNGSBACKA KOMMUN 7 (11) Ensamagerande individer Ensamagerande individer inspireras av miljöernas ideologi, men planerar och genomför våldsdåd på egen hand. I Sverige har ensamagerande individer planerat och genomfört ett antal attentat; Självmordsattentatet på Bryggaregatan i Stockholm 2010, Peter Mangs seriemord i Malmö 2009, skolattacken i Trollhättan 2015 och nu senast terrorattacken på Drottninggatan 7 april Säkerhetspolisen bedömer att om ett attentat genomförs i Sverige under de närmaste åren skulle det troligen genomföras av en ensamagerande person. Det kan röra sig om en återvändare från Syrien eller en ensamagerande gärningsperson som motiveras av en generell främlingsfientlighet. Ensamagerande individer utgör en allvarlig säkerhetsrisk, men de är mycket svåra att upptäcka. Det är därför viktigt att signaler tas på allvar och förmedlas vidare till Säkerhetspolisen. Lokal lägesbild - Kungsbacka I Kungsbacka kommun är den högerextrema miljön mest aktiv och synlig. Aktiviteter tar sig främst i uttryck i olika former av propagandaspridning till exempel klotter, klistermärksuppsättning, olaga affischering, flygbladsutdelning och offentliga demonstrationer. Aktiviteterna är inte begränsade till ett specifikt område, utan sker i olika delar av kommunen, både i och utanför centrum. Affischer, klistermärken och klotter förekommer på till exempel lyktstolpar, bänkar, gångtunnlar och busshållplatser, ofta i anslutning till miljöer där ungdomar vistas såsom skolor och områdeslokaler. Vid ett par tillfällen har även offentliga byggnader blivit måltavla för högerextrem propaganda. Exempelvis sattes avspärrningsband och affischer upp i entrén till två gymnasieskolor i Kungsbacka den 27 januari 2017 på Förintelsens minnesdag. Nordiska motståndsrörelsen (NMR) tog på sig ansvaret för aktionen och beskrev aktionen på sin hemsida Nordfront.se, som en protest mot makthavarna som tillåter spridning av lögnaktig information om förintelsen. Under våren 2017 sattes även affischer upp med homofobiskt budskap på väggen till en av kommunens områdeslokaler. Även i detta fall var avsändaren Nordiska motståndrörelsen.

139 KUNGSBACKA KOMMUN 8 (11) Högerextremisterna bedriver en aktiv rekryteringskampanj i Kungsbacka kommun. Flygblad med nazistisk propaganda har under året delats ut till ett flertal hushåll runt om i kommunen. Enligt NMR:s egna utsagor har propagandamaterial delats ut till 1300 hushåll bara under år Senast i maj 2017 stod personer från NMR utanför Kungsmässan och delade ut flygblad. I samband med denna aktion fotograferades förbipasserande som uttryckte missnöje över deras närvaro. Grupper med främlingsfientliga åsikter har även vid ett par tillfällen genomfört manifestationer mot ökat flyktingmottagande och öppnandet av nya asylboenden. Utöver allmänna aktioner visar en genomgång av den lokala hatbrottstatistiken att invånare har blivit utsatta för brott med rasistiska motiv. Invånare som uppfattas ha fel etnisk bakgrund, sexuell läggning, religiös och/eller politisk övertygelse har till exempel blivit misshandlade, hotade, förolämpade eller fått sina hem vandaliserade av personer med tydlig rasistisk agenda. Även om det har skett en del brott visar ändå en genomgång av hatbrottstatistiken, att det inte har skett en ökning av brott med rasistiska motiv i Kungsbacka kommun under de senaste åren. Kungsbacka kommun sticker inte heller ut negativt i jämförelse med andra Halländska kommuner. Myndigheter uppger att det råder ett stort mörkertal inom brottsstatistiken när det gäller hatbrott, eftersom att en stor andel av alla hatbrott som sker aldrig anmäls till polisen. För att ett hatbrott ska komma med i statistiken måste hatbrottsmotivet uppmärksammas av anmälaren. Detta missas i vissa fall vilket leder till att brottet inte kommer med i statistiken även när en anmälan upprättas. Expos årliga granskning av högerextrema aktiviteter visar att det har skett fler aktiviteter i de norra delarna av Halland. I Kungsbacka och Varberg noterades sammanlagt 56 aktiviteter år Detta är en hög siffra jämfört med Halmstad där endast 8 aktiviteter har noterats.

140 KUNGSBACKA KOMMUN 9 (11) I Kungsbacka kommun förekommer i dagsläget nästan ingen aktivitet från vänsterextrema grupper. Vid enstaka tillfällen har vänsterextremistiska symboler förekommit i det offentliga rummet, men det har varit i anslutning till högerextrema symboler. Detta tolkas som att vänsterextrema symboler har klottrats i protest mot högerextremismen. Utöver det har det inte kommit in information om någon aktivitet från vänsterextrema grupper i form av demonstrationer, flygbladsutdelningar eller brott med vänsterextremistiskt motiv. I Kungsbacka kommun har vi inte haft något fall av att personer som har rest utomlands för att ansluta sig till Daesh eller andra terrororganisationer. Det förekommer inte heller någon synlig aktivitet i form av rekrytering eller propagandaspridning kopplat till våldsbejakande islamistisk extremism. Även om det i dagsläget råder låg aktivitet inom vänsterextremismen och islamistisk extremism, så kan situationen snabbt förändras. Kungsbacka kommun ligger på lagom pendlingsavstånd till Göteborg i norr och Varberg i söder. Goda kollektiva förbindelser och effektiv infrastruktur möjliggör resande över kommungränserna. Detta innebär att personer som har för avsikt att rekrytera eller/och genomföra aktiviteter i Kungsbacka kommun kan på ett enkelt sätt ta sig till kommunen. Samtidigt tillbringar många ungdomar från Kungsbacka sin tid i Göteborg där alla tre typer av våldsbejakande extremistiska miljöer finns. Kommunens geografiska läge gör det lätt för personer i riskzon för radikalisering att komma i kontakt med alla tre former av våldsbejakande extremism. Vi lever i en värld som blir alltmer globaliserad och digitaliserad. En stor del av kontakten och propagandaspridningen sker numera på Internet. Detta innebär att personer som sympatiserar med extremister behöver inte lämna kommunen för att träffa likasinnade. Även om vissa extremistiska grupper inte är synliga eller aktiva i vår kommun, kan våra invånare ändå på olika sätt komma i kontakt med dessa organisationer och nätverk. Vi vet i dagsläget att extremister från närliggande kommuner söker sig till Göteborg för att delta på föreläsningar, möten och andra aktiviteter.

141 KUNGSBACKA KOMMUN 10 (11) Händelser i samhället kan också aktivera olika extremistgrupper. Några exempel på händelser som har haft en inverkan på dessa grupper är flyktingsituationen, ekonomiska krisen i Europa, publiceringen av Muhammedkarikatyrerna och krig utomlands. Aktiviteter inom våldsbejakande miljöer tenderar att öka vid allmänna val och andra politiska händelser. Vi kan därför inför valet 2018 förvänta oss en ökad aktivitet från samtliga grupper. Händelser lokalt, nationellt och globalt kan därmed bidra till en ökad radikalisering och mobilisering inom dessa miljöer. En fortsatt bevakning och samordning inom området är därför nödvändig, för att vi ska kunna identifiera och motverka våldsbejakande extremism i Kungsbacka kommun. Situationen kan snabbt förändras därför är det viktigt att i linje med kommunens brottsförebyggande arbete, fortsätta utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism och förhindra att våra invånare dras in i våldsbejakande extremistiska miljöer.

142 KUNGSBACKA KOMMUN 11 (11) Bilaga Hatbrottsstatistik - Kungsbacka kommun Kommun Antal anmälda hatbrott per år (tagit bort en tredjedel) *3 apr Kungsbacka Varberg Falkenberg * 0 Hylte Halmstad Laholm Mölndal *Många brott i samma ärenden (27 anmälningar) Utdrag ur Expos årsrapport 2016