SSH-nytt. BROMMA Kungsholmen

Transkript

1 Äldreguiden jämför kvalitet i äldreomsorgen Mat som gör skillnad är receptet Demens en av våra stora folksjukdomar Mycket att lära av den palliativa vårdens helhetssyn SSH-nytt BROMMA Kungsholmen 1

2 Ledare Sanningens ögonblick. I början av oktober var jag med på ett seminarium om vårdval för att berätta om vilka möjligheter vårdvalet innebär för oss som idéburen vårdgivare. Jag pratade bland annat om kvalitet ur patientens villkor, vad det betyder att ha en idé som drivkraft och att mångfald ökar möjligheterna att möta patienternas behov och önskemål. Idag har vi kundval inom vårdoch omsorgsboende och vi har vårdval inom primärvård och viss specialistvård i Stockholm. Från årsskiftet kommer även en del rehabiliteringsvård att omfattas av vårdvalet och Stockholms Sjukhem är en av elva vårdgivare som patienter kan välja för återkommande rehabilitering. För vår del handlar det om neurologisk rehabilitering för personer med t ex ALS, Parkinson eller stroke. Jag är övertygad om att vi kommer att få se vårdval inom fler områden i framtiden och att det kommer att gynna oss. Vi vet att vi redan idag har en stor efterfrågan inom t ex den palliativa vården, betydligt fler patienter än vad vi kan ta emot vill komma till oss. Vi är ett förstahandsval för många eftersom vi är kända för att ha en vård och omsorg av hög kvalitet, vi har lång erfarenhet och mycket kunskap inom våra profilområden. Att vi också är kända för ett mycket gott bemötande tror jag är ett tungt vägande skäl när man söker sig till oss. Omtanke och respekt är inte bara fina ord för oss, de betyder något i mötet mellan människor. Jag tror att de mjuka värdena i vården kommer att ha stor betydelse för människors vårdval. Människor utgår från att vi och andra vårdgivare är professionella och erbjuder en säker, tillförlitlig och tillgänglig vård. Det är inte i första hand de medicinska resultaten vi konkurrerar med, utan snarare hur nöjda patienter och boende är med helhetsupplevelsen av vården hos oss. Det finns ett uttryck som kallas sanningens ögonblick, den stund då man ska bevisa att man står för det man lovar. När har vi våra sanningens ögonblick? Jag menar att det är mötet med dem vi finns till för som är vårt sanningens ögonblick. Då ska vi leva upp till våra värderingar och vårt löfte om en vård och omsorg av bästa kvalitet. Oavsett om det är vårdval eller inte i våra verksamheter blir det allt viktigare att vi är välkända i vår omvärld. Vi har arbetat med att utveckla bilden av Stockholms Sjukhem, vårt varumärke, sedan en tid tillbaka och under nästa år kommer vi fortsätta detta arbete. Det handlar inte om att förändra vad vi står för och är, utan om att lyfta fram det som utmärker oss bland andra. Det faktum att vi är en idéburen vårdgivare är ett exempel. Den humanistiska grund som vår verksamhet vilar på tilltalar många idag. Vi drivs inte för att skapa vinst, vi grundades och finns till för ett särskilt ändamål: Att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer på ett sådant sätt att det, såvitt ske kan, för de därstädes intagna ersätter saknaden av ett gott hem. Den inställning som fanns redan 1867 att förena professionalism med ett personligt engagemang lever kvar och känns mer aktuellt än någonsin. Visst är det spännande att vi arbetar i denna anda även idag, drygt 140 år senare! Elisabet Wennlund Sjukhusdirektör Brommageriatrikens dag Besökarna erbjuds möjlighet att få sitt blodtryck kontrollerat. Den 15 november är det dags för det årliga arrangemanget Brommageriatrikens dag. Dagen kommer att bjuda på intressanta föreläsningar, rundvandring i lokalerna och förevisning av de olika verksamheterna som finns på Brommageriatriken. Externa utställare med koppling till äldre och hälsa kommer också att finnas på plats. Programmet är fortfarande under utformning men klart är att Amelia Adamo, känd chefredaktör, och professor Barbro Westerholm kommer att föreläsa om sina erfarenheter och perspektiv på åldrandet. Temat för dagen kommer att vara Aktiv hela livet. Förra året kom ca 400 besökare och dagen blev väldigt lyckad och uppskattad, berättar enhetschef Agneta Wetterberg. I år har vi två mycket intressanta talare och vi tror att arrangemanget blir minst lika bra, eller till och med bättre än förra året. Alla är varmt välkomna! foto: Daniel Holking Redaktion 2 Omslagsbild: Alexander Ruas En bra måltid är inte bara en viktig energikälla utan också en glädjespridare i vardagen. Maten har alltid varit prioriterad på Stockholms Sjukhem. Den tillagas från grunden i det egna köket och stor vikt läggs vid att både det näringsmässiga och kulinariska behovet ska tillfredsställas, läs mer om mat som gör skillnad på sidan 4 5. SSH-Nytt en tidning för Stiftelsen Stockholms Sjukhem Ansvarig utgivare: Elisabet Wennlund, sjukhusdirektör Postadress: Mariebergsgatan 22, Stockholm E-post: info@stockholmssjukhem.se Webbplats: Redaktionsråd: Ewa Damm, Monica Erlandsson, Gunilla Flodin, Malou Hedebro, Marianne Spiik och Agneta Wetterberg Redaktör: Marianne Spiik, tel Grafisk form: AB Huset Makalösa Tryck: Åkessons tryckeri Tidningen delas ut på arbetsplatsen och finns att läsa på

3 Äldreguiden jämför kvalitet i äldreomsorgen Nyligen publicerades den tredje versionen av Äldreguiden på Socialstyrelsens webbplats med nya uppgifter om äldreomsorgens kvalitet. Äldreguiden jämför kvaliteten på vården och omsorgen av äldre på enheter och kommuner runt om i landet. Stockholms Sjukhem är med i jämförelsen för andra året i rad. Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla öppna jämförelser. Uppgifter om kvaliteten i äldreomsorgen samlas in från kommuner och olika register. Den nya versionen av Äldreguiden bygger på uppgifter från hösten och vintern Den visar omdömen från 1 5 på olika kvalitetsområden, till exempel personaltäthet, delaktighet, personalens kompetens, mat och kontinuitet i omsorgen. Ett högt betyg Stockholms Sjukhem får ett mycket bra omdöme i Äldreguiden där vi har högsta poäng, 5,0, på områdena: delaktighet, personaltäthet och mat. Det är väldigt glädjande att vi har högsta poäng på de här områdena, precis som vid den förra mätningen, säger Inger Lindblad verksamhetschef för Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende. I jämförelse med andra vårdgivare kan man se att vi är en av de få som får full pott på personaltätheten, snittet i Stockholms län ligger på 3,0. På kompetensområdet, dvs. i vilken utsträckning personalen har yrkesutbildning för sitt arbete, Notis Tema infektioner Galopperande resistensutveckling hos bakterier och en snabbt tilltagande brist på behandlingsalternativ. Larmet går inom infektionsvården och några nya antibiotika är inte i sikte. Däremot kan man se en ökad medvetenhet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur vi använder antibiotika. Lars Kärvestedt, överläkare på Rehabsektionen vid Stockholms Sjukhem är temaredaktör för senaste numret av Nordisk har betyget förbättrats i jämförelse med föregående år, från 3,5 till 4,5. Betyget för området ledning, antalet anställd omvårdnadspersonal per enhetschef, har också förbättrats från 3,0 till 4,0. Vi bygger nytt Stockholms Sjukhem får lägre poäng inom området självständighet. Omdömet visar äldres möjlighet att få bo och leva självständigt. Det är boendestandarden, dvs. tillgången till eget rum, eget hygienrum och kokmöjligheter som avses. Vi känner väl till de här bristerna och arbetar aktivt för förbättringar på området. Just nu befinner vi oss i slutfasen av planeringsarbetet kring uppförandet av en helt ny vårdbyggnad, till vilken det nya vård- och omsorgsboendet kommer att flytta. Byggstart är beräknad till Vi ersätter all sjukfrånvaro När det gäller området kontinuitet, som mäter i vilken utsträckning äldre personer har möjlighet att fortlöpande träffa samma personal, blev betyget något sämre i år. Vi ersätter vakanta pass med Geriatrik. Temanumret handlar om infektioner. Äldre är nämligen den grupp som förbrukar mest antibiotika i Sverige och syftet med temanumret är att förmedla kunskap om situationen i Sverige, aktuella infektionsproblem och behandlingsstrategier. Medverkar gör även Anna Skibniewska, överläkare vid Brommageriatriken. Ett urval av artiklarna finns att läsa på timanställd personal, vilket är en anledning till att personaltätheten är hög. Dessutom ersätter vi all frånvaro vid sjukdom, utbildning etc. Eftersom vi har en hög andel timanställd personal får vi låga poäng på kontinuiteten. Resultaten visar överlag att de vårdgivare som har högt betyg på personaltäthet får låga poäng på kontinuitet. Mäter inte allt Tanken med Äldreguiden är att närstående och äldre ska kunna få information om äldreomsorgen, för att kunna påverka och välja utförare. Den ska också fungera som ett hjälpmedel för personal och ledning i arbetet med att förbättra vården och omsorgen om äldre. Det är väldigt bra att Äldreguiden finns och att vi kan jämföra Äldreguiden nås via Socialstyrelsens webbplats. resultaten på de områden som mäts år för år. Samtidigt så kan inte mätningen inte täcka in allt, vilket kan göra resultaten missvisande, eller otillräckliga i vissa fall. Jag tror inte heller att det är helt lätt för anhöriga att enbart utgå från Äldreguidens resultat när man väljer boende. Det är många värden på ett boende som inte mäts i den här undersökningen. Nyligen fick vi ett väldigt glädjande brev från en av våra boende som beskriver sin vistelse hos oss i mycket positiva ordalag. Den fina och positiva omvårdnad som personalen erbjuder är något att vara mycket tacksam för! Ett livstids fängelse blir istället en bra och trivsam tillvaro på ålderns höst. Ett tecken på att man trivs är att dagarna går otroligt fort.. text: Malou Hedebro bild: Alexander Ruas 3

4 Mat som gör skillnad är receptet God mat och trevliga måltider ska vara något att se fram emot för alla, oavsett ålder och eventuell sjukdom. På Stockholms Sjukhem är mat en prioriterad fråga. Välsmakande och näringsriktiga måltider ökar välbefinnandet och bidrar till en god omvårdnad och en god kvalitet den tid man vistas hos oss. Under våren 2009 har det förts en intensiv debatt i media om portionsförpackad sjukhusmat. Maten ska fungera som ett stöd vid rehabilitering och tillfrisknande, säger Ylva Orrevall, leg dietist och med dr. Majoriteten patienter på sjukhus får all sin näring från sjukhusmaten och ett bristfälligt näringsintag kan leda till kraftigt ökad risk för komplikationer, nedsatt välbefinnande, längre vårdtider, större vårdbehov och därmed högre kostnader för hälso- och sjukvården. Ylva Orrevall genomförde sina doktorandstudier vid FoUU-enheten på Stockholms Sjukhem och arbetar idag viss tid på Palliativt Centrum som stiftelsen driver. Ylva har bl a skrivit böckerna Den viktiga maten, praktisk nutritionsbehandling vid cancersjukdom och Råd och recept vid cancersjukdom. Hon arbetar aktivt för att motverka undernäring i vården. Sjukdom är ofta förknippad med olika former av ätsvårigheter och då är det extra viktigt att stimulera och uppmuntra aptiten på olika sätt. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är förrän maten är uppäten som den gör nytta för patienten och kan bidra till patientens tillfrisknande och välmående. Glädjespridare i vardagen Maten har alltid varit en viktig och prioriterad fråga på Stockholms Sjukhem. Den tillagas från grunden i det egna köket och stor vikt läggs vid att det näringsmässiga, såväl som det kulinariska behovet ska tillfredsställas. Aptiten påverkas av våra sinnesintryck, det vill säga även hur maten ser ut, hur det smakar och doftar. En bra måltid innebär inte bara en viktig energikälla utan är också en glädjespridare i vardagen. Det absolut viktigaste är att vi kan erbjuda våra patienter och boende näringsriktig, god och vällagad mat, säger köksmästare Sari Och så maten. Tillagas i eget kök. Serveras på tallrik på rummen eller i gemensam matsal. Välsmakande, kryddad. Och du bestämmer själv portionsstorlek! Frukostägget kokades medan man väntade, havregrynsgröten portionstillagades. Det var som hemma! Olof Ekman (i ett inlägg på Mats Werners blogg), patient Kungsholmen 4

5 Jag kommer hit för att maten är väldigt god och personalen är alltid trevlig. Miljön är hemtrevlig och det känns verkligen att maten lagas med känsla och engagemang. Det är nog inte så vanligt att restaurangen på ett sjukhus serverar samma mat till personalen som till patienterna och att det är så gott! Gustav Larsson, besökare på Restaurang Huss & Co Sällström. Men vi vill också kunna ge det där extra i form av en trevlig matmiljö och en hög servicenivå. En stor fördel med att ha ett eget kök är närheten till våra matgäster. Vi vet vilka vi lagar maten till och om någon patient eller boende har speciella önskemål är vi flexibla och lyhörda för deras behov. Patienten eller den boende kan själv välja att äta i en gemensam matsal på avdelningen eller få maten serverad på tallrik i sitt rum. Det finns alltid minst tre rätter att välja på, möjlighet att få specialkost och det går även att beställa olika portionsstorlekar. Det finns också möjlighet för anhöriga att äta på avdelningen tillsammans med patienten. Olika behov På Stockholms Sjukhem finns det flera olika grupper av matgäster med olika behov. På vård- och omsorgsboendet är det många av de boende som med den stigande ålder har en försämrad förmåga att känna lukt och smak. Bland de äldre är husmanskosten väldigt populär eftersom igenkänningsfaktorn är hög, berättar Sari Sällström. Det är också bra att maten doftar mycket, eftersom dofter påverkar matminnet och därmed stimulerar aptiten. Patienter som ligger inne för rehabilitering uppskattar att maten ser aptitlig ut och serveras på ett trevligt sätt. Eftersom jag har genomgått en stor operation har jag problem med aptiten, men jag tycker att maten ser så trevlig ut och luktar så gott att jag äter ändå. Om den inte gjorde det skulle jag kanske inte äta alls och då skulle min återhämtning gå långsammare, säger Gunborg, patient Brommageriatriken. Maten äts upp, väldigt lite slängs Hur mycket dyrare är det då att ha ett eget kök och laga maten på plats? Det är svårt att ge några exakta siffror då man måste ta hänsyn till olika aspekter såsom råvarornas kvalitet, beredningsgrad, vilket utbud som erbjuds och vilken servicenivå som finns. Allt detta påverkar priset på måltiden, berättar kostchef Anna- Karin Jakobsson. Färska råvaror har ofta ett lägre pris än halvfabrikat men kräver en större personalinsats. Däremot så upplever vi att det slängs förhållandevis lite mat vilket ändå gör oss kostnadseffektiva, maten vi lagar äts faktiskt upp. Måltiden har en viktig ställning på Stockholms Sjukhem och köket bidrar, tillsammans med personalen ute på avdelningarna, med sin kompetens och sitt engagemang för att skapa en positiv matatmosfär. Stockholms Sjukhem har fina matmiljöer och det är något ni verkligen ska värna om. Snart kommer ni att vara unika med satsningen på ett eget kök, säger Ylva Orrevall. text: MALOU HEDEBRO bild: ALEXANDER RUAS Här får jag varje dag vällagad smakrik husmanskost, som dessutom serveras så som jag själv föredrar det. Matsalen är lugn och miljön behaglig, det är nästan bättre än att vara hemma. Så här bra önskar jag att alla kunde få ha det under sin sjukhusvistelse! Monica Wiberg, patient Kungsholmen 5

6 Demens en av våra stora folksjukdomar I Sverige ökar neurologiskt betingade sjukdomar som till exempel demens, stroke, depression och utbrändhet. En förklaring är att vi lever längre och därmed drabbas av fler sjukdomar på grund av hög ålder. Brommageriatriken är en av de geriatriska kliniker som gör demensutredningar och varje år utreder man ett stort antal patienter. Vi utreder cirka 340 patienter per år och vår uppgift är att göra så kallade fullständiga demensutredningar, berättar Maria Norström, överläkare och medicinskt ansvarig på Minnesmottagningen vid Brommageriatriken. Maria Norström var med och startade Minnesmottagningen för cirka tio år sedan och hon har träffat många demenspatienter och anhöriga under dessa år. Hon tycker att utvecklingen går framåt och att patientgruppen uppmärksammas alltmer, men så är ju också demens en av våra stora folksjukdomar. Vid 80 års ålder drabbas ca 20 procent av demens och vid 90 års ålder drabbas så många som 50 procent. De flesta patienter kommer efter att ha fått en remiss från sin husläkare, men vi får också patienter via remiss från våra egna vårdavdelningar eller andra kliniker. För att komma till oss ska man ha fyllt 65 år och de flesta patienter vi möter är över 80 år. Teamarbete Om man misstänker en demenssjukdom så är det husläkaren som gör en första basutredning. Är diagnosen oklar eller komplicerad och patienten behöver få en mer omfattande utredning skriver husläkaren en remiss till minnesmottagningen. De är specialiserade på demenssjukdomar och har resurser att göra en fullständig utredning. Vi arbetar tillsammans i team med varje patient. I teamet ingår läkare, neuropsykolog, arbetsterapeut, sjuksköterska och undersköterska. Läkaren har det övergripande ansvaret, ställer diagnos och beslutar om medicinsk behandling, berättar Maria Norström. Direkt när patient kommer på nybesök bokar vi tider för alla besök. Arbetsterapeuten besöker oftast patienten i hemmet eftersom ett hembesök även ger oss mycket information om hur patienten har det i sin vardag. Alla andra besök och tester sker på mottagningen. Vi ser det som en viktig service till patient och närstående att de kan göra alla besök på samma mottagning och därför tar vi hit den kompetens som behövs, t ex utförs EEG (registrering av hjärnans elekriska aktivitet) på minnesmottagningen. Lätta minnesproblem kan bero på många olika saker, depression och stress till exempel, och det kan vara svårt att se en tidig Alzheimers sjukdom 6

7 Alzheimer vanligast En demensutredning innehåller en rad olika undersökningar och bedömningar, både medicinska, psykiatriska och neuropsykologiska. Vi mäter kognitiv förmåga och funktionsnivå för att kunna fastställa om patienten lider av mild, måttlig eller svår demens. Och vi gör tester för att fastställa vilken typ av demenssjukdom som patienten har, berättar Maria Norström. Genom att ta prov på ryggmärgsvätskan, s k lumbalpunktion, kan vi t ex få indikation på Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen procent av dem som får en demensdiagnos har Alzheimers sjukdom. Näst vanligast är vaskulär demens, som beror på proppar eller andra blodkärlsskador och den tredje vanligaste demenssjukdomen är Alzheimer av blandtyp, speciellt i högre åldrar är denna blandtyp vanlig. Både patienter och närstående upplever en väldig trygghet på mottagningen och det kan ibland vara svårt att avsluta en patientkontakt. Deltar i kvalitetsregister Hur lång tid det tar från utredning till diagnos är individuellt. Det beror dels på vad husläkaren har funnit, dels på hur tidigt man söker vård. Generellt kan man säga att ju tidigare man söker desto svårare är det att hitta sjukdomstecken. Lätta minnesproblem kan bero på många olika saker, depression och stress till Forskning Det pågår intensiv forskning inom demensområdet för att hitta bättre mediciner. Forskningsfronten är optimistisk, framför allt när det gäller att hitta ett vaccin mot Alzheimer som verkar kunna ta bort de skadliga amyloida plaquen. Då kanske vi får en stoppmedicin istället för bromsmedicin. exempel, och det kan vara svårt att se en tidig Alzheimers sjukdom, berättar Maria Norström. De patienter som är svåra att diagnostisera följer vi över tid och då kan vi så småningom upptäcka om det rör sig om demenssjukdom eller om det bara är normalt åldrande. Vi har som mål att utredningen ska vara klar inom tre månader. Det vi och andra följer upp är annars tid till första besök. Inom 15 arbetsdagar ska man få komma hit och det är en uppgift som vi registrerar i kvalitetsregistret SveDem. Vi är med i kvalitetsregistret sedan ett år tillbaka och kan se att vi ligger mycket bra till både i jämförelse med övriga länet och med riket i stort. I registret finns en hel del kvalitetsparametrar som är intressanta att följa och jämföra med andra så att vi vet att vi gör ett bra arbete. Bromsmediciner lindrar Efter utredning och diagnos ansvarar Minnesmottagningen för att sätta in och utvärdera behandling. Vi träffar patienten regelbundet under ett år ungefär. När han eller hon har fått en Alzheimer- diagnos sätter vi in behandling och provar ut eventuella hjälpmedel. Det tar cirka 2-3 månader och sedan ska behandlingen utvärderas efter tidigast 9 månader. Den medicinska behandlingen vid Alzheimer består av så kallad bromsmedicin, vilket innebär att man lindrar symtomen. Vi kan inte hindra själva sjukdomsprocessen utan medicinen verkar genom att den påverkar en signalsubstans som gör att patienten kan upprätthålla funktionsförmågan. Det kan ske små men inga radikala förbättringar, men man skjuter upp försämringen, förklarar Maria. Det kan betyda stor skillnad för många patienter och bidra till att man kan bo kvar hemma mycket längre. Vi har även lärt oss mer om hur man kan förebygga och fördröja demenssjukdom. Det handlar bland annat om vikten av att reglera blodtrycket redan i medelåldern och om de vanliga friskfaktorerna: fysisk aktivitet och ett socialt aktivt liv, de är bra även för hjärnan, säger Maria Norström. Maria Norström är överläkare på Minnesmottagningen vid Brommageriatriken. Hon var med och startade mottagningen för cirka tio år sedan och har träffat många demenspatienter och anhöriga under dessa år. Omvårdnaden är naturligtvis också viktig. Anhöriga står för den mesta vården tillsammans med kommunen och det är viktigt att de får ett bra stöd, det förlänger tiden man kan bo kvar i det egna boendet och förbättrar livskvaliteten. De anhörigas sjukdom Demens är en sjukdom som drabbar hela familjen och som närstående känner man ofta en stor sorg över att mista en förälder, maka/make trots att de fortfarande är i livet. På Minnesmottagningen träffar man både patient och närstående regelbundet. Vi har inte anhöriggrupper idag, men det är på gång. Det finns en efterfrågan eftersom vi möter dem i det första skedet av sjukdomen och ett diagnosbesked kan innebära en livskris. Både patienter och närstående upplever en väldig trygghet på mottagningen och det kan ibland vara svårt att avsluta en patientkontakt. Samtidigt är det inte vår uppgift att följa patienten över tid. Att få en demensdiagnos innebär att få en långdragen sjukdom och man behöver en kontakt som finns kvar under en längre tid. Därför går ansvaret över till husläkaren när utredningen är klar och behandlingen insatt och utvärderad. Vi ska istället stödja primärvården med både utbildningar och konsultationer för att de ska kunna erbjuda en fortsatt bra vård, förklarar Maria Norström. Utbildar och föreläser Primärvårdens ansvar för de demenssjuka blir tydligare och vi är just nu involverade i ett nytt utbildningsprojekt där vi på uppdrag av landstingets Centrum för allmänmedicin (CeFam) ska utbilda primärvården. Vi har även goda erfarenheter av samverkan kommuen, och erbjuder även andra utbildningsdagar för t ex friska äldre i stadsdelarna, för personal i demensteam och för kommunala anhöriggrupper. Dessutom är vi aktiva i nybildade Demensrådet i Stockholm som arbetar för en bättre och mer samordnad demensvård. Nu i höst kommer det nya nationella riktlinjer för demens som ska förtydliga ansvarsfördelning och uppgifter ytterligare. Dessa riktlinjer ska vi införliva i vårt och regionens arbete, berättar Maria. Det händer mycket på demensområdet nu, så mycket att vi knappt hinner med alla engagemang, men vi tycker förstås att det är fantastiskt bra för våra äldre och vi tror och hoppas att vi kan fortsätta att göra en bra insats för dem, avslutar Maria Norström. text: Marianne Spiik 7

8 Mycket att lära av den palliativa vårdens helhetssyn Staffan Lundström, medicine doktor och överläkare på Palliativa sektionen vid Stockholms Sjukhem, har nyligen avslutat ett forskningsår på San Diego Hospice and the Institute for Palliative Medicine, i USA. Ett stimulerande år som har gett nya idéer och perspektiv på den palliativa vårdens möjligheter. San Diego Hospice är ett av världens mest kompletta center för palliativ vård. De har 800 medarbetare, 500 volontärer och möter varje dag cirka patienter i hemsjukvård och i slutenvård. Man har också en stor och internationell FoUU-verksamhet, berättar Staffan Lundström. San Diego Hospice, som vänder sig till hela San Diego County ett område med 2-3 miljoner invånare, är en stor och sammansatt organisation med andra villkor och ett annorlunda arbetssätt. Det finns mycket att lära och inspireras av menar Staffan. Vården i USA finansieras dels av det offentliga försäkringssystemet, dels via gåvor och donationer från privatpersoner. Hur arbetar man med palliativ vård? De allra flesta vårdas i hemmet, i s k Hospice Homecare, ett mindre antal patienter vårdas inom slutenvården. I hemsjukvården är cirka 850 patienter inskrivna, man har hemsjukvårdsteam som är spridda geografiskt och som har olika inriktning. Till exempel vänder sig Team 7 till patienter som vid inskrivningen förväntas ha kortare överlevnad än en vecka, ett team är specialiserat på Crisis Care och två team är inriktade på hemsjukvård för barn. Varje team har patienter inskrivna. Doktorn träffar inte alla hemsjukvårdspatienter eftersom det är vanligt i USA att patientens tidigare läkarkontakt har kvar ansvaret. Läkaren i det palliativa teamet fungerar mer som en konsult och möter cirka 70 procent av alla patienter. Hemsjukvårdsteamets kärna består av en sjuksköterska, en kurator och en andlig rådgivare, en s k spiritual counseller. Teamet vårdar enligt shared-care-principen vilket betyder att det är patientens situation som är i fokus för alla och att alla oavsett yrkeskategori ställer samma grundläggande frågor vid besöket. Man frågar om de fyra P:na pain, pills, poop (alltså om magen har skött sig) och problems oavsett om man är sjuksköterska, kurator eller andlig vägledare. På San Diego Hospice finns en central stab som samordnar allt I Sverige har procent av alla patienter i den palliativa vården en cancerdiagnos, motsvarande siffra i USA är cirka 44 procent. Den palliativa vården tar hand om väldigt många fler patientkategorier och är mer tillgänglig via övrig sjukvård. Varje akutsjukhus ska t ex ha ett palliativt team knutet till sin verksamhet. arbetet inom hemsjukvården, de har en växel som är öppen dygnet runt och de har även 24-timmars triage en funktion för att snabbt och säkert bedöma och prioritera patienter utifrån vårdbehov, berättar Staffan. Vad kan vi lära av San Diego Hospice? Något som jag har tagit starkt intryck av är dels hur tydligt verksamheten leds och styrs av en mission, dels att man ser på alla medarbetare som lärare. San Diego Hospice har en mission som handlar om att förebygga och lindra lidande och att främja livskvalitet vid svår sjukdom genom att vårda patient och närstående samt genom utbildning, forskning och att stå upp för denna patientgrupp. Jag har även fått ett nyttigt helikopterperspektiv på palliativ vård under året i USA. Det finns också en tydlig trend att den palliativa vården kommer in tidigt i ett sjukdomsskede, parallellt med den kurativa vården. Över tid ändras sedan fokus och patienten erbjuds mer palliativ vård och mindre kurativ vård. En av de stora fördelarna med detta arbetssätt är att det blir tydligt vad den palliativa vården kan bidra med genom att man arbetar målorienterat istället för problemorienterat. Man pratar om goals of care och detta synsätt att man hjälper patienten att nå ett mål istället för att bara ta hand om ett problem gör att man återigen sätter människan i fokus. Man hittar tillbaka till en helhetssyn på människan. Vad tar du med dig hem till den kliniska verksamheten och till forskningen? Jag var i San Diego som visiting researcher och har inte arbetat kliniskt eftersom jag inte är registrerad som legitimerad läkare i USA. Däremot har jag varit med på undervisningsronder och fick på så vis många nya perspektiv och lärdomar när det gäller undervisningspedagogik. I USA är t ex bedsideundervisning en vanlig pedagogisk modell som lämpar sig väldigt väl för Ny klinisk handbok! Handboken Sjukgymnastik i palliativ vård är unik i sitt slag och riktar sig till personal aktiva inom palliativ vård. Den är också tänkt att fungera som utbildningsmaterial för sjukgymnaster. Författarna Ulla Frymark, Lillian Hallgren och Ann-Charlotte Reisberg arbetar alla kliniskt inom Palliativa sektionen vid Stockholms Sjukhem. Är du nyfiken på boken så finns den att läsa och ladda ner på Staffan Lundström, medicine doktor och överläkare på Palliativa sektionen vid Stockholms Sjukhem, har tillbringat ett forskningsår på San Diego Hospice. att lära ut och förändra ett beteende. Att kunna visa direkt vid sjuksängen hur man gör i olika situationer är ett väldigt bra sätt att undervisa och denna pedagogiska modell skulle jag gärna vilja utveckla inom den palliativ vården i Sverige. Hur känns det att vara tillbaka på Stockholms Sjukhem? Det har varit ett fantastiskt år både professionellt och privat. Det berikar att få ett annat perspektiv och jag har fått många nya idéer och många internationella kontakter, säger Staffan. Nu är det roligt att vara tillbaka och att jobba kliniskt. Under hösten jobbar jag kliniskt till 100 procent, men till våren kommer jag att ha 25 procent av min tjänst inom FoUU-verksamheten igen. Vi kan lära mycket av USA och jag vill dela med mig av mina erfarenheter för att få en chans att påverka den palliativa vården i Sverige. Syftet är hela tiden att göra det bättre för svårt sjuka och lidande patienter. text och bild: Marianne Spiik Sjukgymnastik i palliativ vård en klinisk handbok Ulla Frymark lilian hallgren ann-charlotte reisberg Brommageriatriken Söderberga Allé 41, Bromma. Tel Stockholms Sjukhem Mariebergsgatan 22, Stockholm. Tel Fax Pg e-post: info@stockholmssjukhem.se