Tillväxthinder och utvecklingsmöjligheter bland företagen i Högsby och Mönsterås

Transkript

1 Tillväxthinder och utvecklingsmöjligheter bland företagen i Högsby och Mönsterås IO-projektet delrapport 2 Björn Berggren Andreas Fili

2 1

3 Förord till TRITA-seriens rapport Denna rapport är den andra i en serie av tre rapporter som härstammar från projektet Innovationssystemet i Oskarshamnsregionen. IO-projektet hade till uppgift att identifiera och i möjligaste mån undanröja de hinder som lokala entreprenörer såg i sin företagargärning och utveckla de möjligheter som fanns. Fokus för projektet var kommunerna Högsby, Mönsterås och Oskarshamn. Finansiellt erhölls stöd från EU:s Regionala Fond, men också från de i projektet inblandade kommunerna, och inte minst tre lokala fristående sparbanker som också deltog med stort engagemang i projektet, Häradssparbanken i Mönsterås, Högsby Sparbank och Ålems Sparbank. Denna rapport som färdigställdes i juni 2010 baseras på ett femtiotal företagsintervjuer som genomfördes under våren 2010 i Högsby och Mönsterås. I rapporten presenteras en analytisk modell för fyra centrala dimensioner i affärsutvecklingsprocessen: ekonomi, marknad, organisation och produktion. Det är utifrån dessa fyra dimensioner som analysen av nuläget i kommunerna görs. Forskargruppen redovisar också företagens syn på hur det är att vara verksamma i regionen, med avseende på stödet från kommunen och synen på de lokala bankerna. Rapporten presenterades och diskuterades med projektets referensgrupp bestående av de lokala bankerna, tjänstemän och lokalpolitiker från de två kommunerna samt personer från den lokala inkubatorn Atrinova. Utifrån dessa diskussioner fokuserades tre huvudområden som speciellt intressanta för aktiviteter kopplade till projektet: generationsskiften, rekryteringsnätverk samt mentorer och rådgivning. Stockholm, 19 september, Björn Berggren, Centrum för bank och finans, KTH. 2

4 3

5 En sammanfattning av projektets hittills Projektets aktiviteter har under våren 2010 i första hand bestått av en djupdykning in i regionens företagande och dess villkor. Tillsammans med de intervjuer som vi genomförde under hösten, har vi till dags dato träffat ett 70-tal personer med mycket god inblick hur det är att starta och driva företag i regionen. Arbetet har varit intressant, omväxlande och enormt inspirerande. Vi har gång efter annan slagits av den nyfikenhet, glädje och stolthet många entreprenörer med rätta känner över sin företagargärning. Vi vill därför inleda denna rapport med att uttrycka vår djupa tacksamhet till samtliga som tagit av sin tid för att dela med sig av sina erfarenheter. TACK! Sammanfattningsvis ger intervjuerna oss möjlighet att slå fast att en majoritet av företagen är mycket nöjda med att vara verksamma inom regionen, samtidigt som man mer eller mindre klart vet vilka hinder som finns för det egna företagets expansion. Vissa teman återkommer relativt sett ofta i flertalet av de intervjuer som vi har genomfört rekrytering, utbildning och kompetensutveckling, samt generationsskiften och försäljning eller värdering av företaget. Dessa frågor kommer vi att diskutera i detalj i denna rapport. Under flertalet av intervjuerna har också frågan om rådgivning och mentorskap kommit upp. De flesta av våra intervjupersoner har konstaterat att återväxten bland regionens företag är låg och många har spontant erbjudit sig att fungera som bollplank, mentorer och rådgivare till nystartade verksamheter. Något som vi funnit både sympatiskt och viktigt. Arbetet som väntar under hösten och åren framöver består i att tillsammans med projektets intressenter ytterligare konkretisera och genomföra de aktiviteter som företagen efterfrågar, på ett sätt som passar varje enskilt företag. Det finns all anledning att känna stor ödmjukhet och förväntan inför denna uppgift. Stockholm, den 8:e juni 2010, Björn Berggren & Andreas Fili, Centrum för bank och finans, KTH. 4

6 5

7 Lokal konkurrenskraft på en globaliserad marknad Flertalet av de företagare som vi har intervjuat under våren har uttryckt att de branscher som de är verksamma i allt högre utsträckning kan kännetecknas som internationella eller globala till sin karaktär. Vidare menar en majoritet av företagarna att branscherna i grunden håller på att förändra sin struktur genom uppköp och sammanslagningar tenderar företagen att bli allt större. I sig är detta inget nytt, utan snarare en konsekvens av öppnandet av den inre marknaden inom EU och olika frihandelsavtal som medfört att konkurrenskraft skapas på den regionala nivån snarare än på det nationella planet. Förmågan att skapa konkurrenskraft som en relativt sett mindre aktör på en internationell marknad, handlar då enligt flertalet företagare att skapa ett utvecklande samarbete med relevanta aktörer på den regionala och den nationella nivån. Just förmågan att finna samarbetspartners lokalt och regionalt är avgörande enligt de företag vi intervjuat, och för många företag framstår samarbetet som utvecklande både för företaget och för entreprenören själv, något som uttryckts på följande vis av en företagare: Jag lever på relationer Samtidigt finns det en viss tveksamhet inför att öppna sig inför sina kollegor, inte minst kan det vara jobbigt att göra detta om man som företagare upplever svårigheter. Paradoxalt nog kan det vara just då som man har störst nytta av att få hjälp, råd och stöd av de lokala kollegorna. Över tid har det vuxit fram ett antal mer eller mindre formella arenor och nätverk där företagare inom vissa branscher träffas. Enligt de mer aktiva företagarna tar det viss tid att upparbeta ett förtroende för varandra men samme företagare menar att: Man får inte vara rädd för att samarbeta Inom forskargruppen är det vår bestämda uppfattning att Sveriges framtida konkurrenskraft, likväl som regionens konkurrenskraft, kommer att bestämmas av hur väl man lokalt och regionalt förmår att tillsammans samarbeta företag emellan, 6

8 med hjälp av de stödjande strukturer som finns kring företagsamheten. I detta sammanhang bör detta utvecklingsprojekts syfte förstås, som uttrycktes på följande vis i den beviljande ansökan: Projektets övergripande syfte är att studera hur det finansiella systemet, de kunskapsintensiva företagen, de offentliga aktörerna och valda delar ur högskolesystemet kan medverka till en bättre ekonomisk utveckling på lokal nivå. Projektets arbetshypotes är att detta kan uppnås bland annat genom att högskolan tillsammans med kommunerna, de etablerade företagen och de finansiella aktörerna aktivt stödjer nyföretagande och de redan etablerade små och medelstora företagens problemlösningsprocesser och affärsutveckling, samtidigt som man deltar i, utnyttjar och stödjer utveckling och expansion av de nätverk som företagen ingår i. KTH kan svara för kontakter gentemot KTH:s forskare/lärare men även mot andra universitet och högskolor, helt utifrån var lämplig kompetens finns tillgänglig. Rent konkret, och något kortare, innebär detta att forskargruppen främsta uppgift blir att i detalj analysera och tillsammans med lämpliga partners lösa de problem som företagen upplever, samt utveckla de möjligheter som man anser sig ha inom företagen. Det bör också förtydligas att trots att arbetet har en klart uttalad regional prägel, är det sannolikt så att lösningarna på de uppfattade problemen i några fall snarare finns att söka på den utvidgade regionala eller nationella arenan. 7

9 Genomförda intervjuer Forskargruppen började detta projekts datainsamling med att genomföra drygt 20 intervjuer med personer som genom sin gärning har god insyn i den lokala ekonomin. Under hösten 2009 intervjuade vi därför representanter från bankerna, kommunerna och olika företagarorganisationer, med andra ord personer och organisationer som i någon mening kan beskrivas som företagens vänner. Syftet med dessa intervjuer var att få en initial inblick i hur man uppfattade regionens företagande och dess villkor. Ett annat viktigt syfte med intervjuerna var att få förslag på intressanta entreprenörer och företag som vi kunder träffa under våren Resultatet av höstens intervjuer gav vid handen att företagens vänner kunde räkna upp ett mycket stort antal företag som man uppfattade som intressanta att närmare studera. Totalt sett fick vi en lista om närmare 100 personer och företag i Högsby och Mönsterås som man tyckte kunde vara intressanta att studera närmare. Utifrån denna lista har vi ringt runt och presenterat projektet, bestämt träff med företag, och senare intervjuat dessa. Vissa har inte haft möjlighet att ses under våren och det är en öppen fråga för projektets ägare om kompletterande intervjuer bör genomföras under hösten. Under våren har vi träffat ungefär 50 företagare i Högsby och Mönsterås med omnejd. Inför intervjuerna har vi i möjligaste mån läst in oss på den bransch företagen är verksamma inom, och där det funnits sådant material, även studerat årsredovisningshandlingar och annan information vi kunnat finna som på olika vis beskriver företagets verksamhet, främst av historisk karaktär. Grundproblemet med att studera denna typ av information är att den sällan ger en särskilt rättvisande eller fullödig information om företagets verksamhet något vi har fått erfara vid flera tillfällen. Diskrepansen mellan den tämligen avskalade årsredovisningen och verkligheten kan ibland vara besvärande stor. Därför har vi intagit en öppen intervjuform enligt följande. Intervjuerna har genomförts på företagarnas kontor, och intervjumetoden kan karaktäriserats som mycket öppen där en 8

10 intervjumall har funnits så att vissa specifika områden har berörts under intervjun. Samtliga intervjuer har spelats in för att senare transkriberas i utvalda delar. Intervjuernas längd har varierat från 1 2 timmar, där de flesta har varit kring 1,5 timme. Vi har ofta fått tillfälle att gå runt på företaget, vilket tillfört en ytterligare dimension till undersökningen. Samtliga intervjuer har börjat med en historisk beskrivning av företaget, där viktiga utvecklingssteg har berörts, såsom första kund, finansiering i startfasen, organisation, med mera. Efter detta har företagets nuvarande situation diskuterats där frågor kring problem man upplever idag och i framtiden penetrerats. Även frågor kring eventuella möjligheter i verksamheten som idag inte har utvecklats av olika skäl har också diskuterats i detalj. Den första omgången intervjuer som genomfördes i Mönsterås, skedde med mycket väletablerade företag, vilket gjorde att vi upplevde att relativt sett få förslag på förbättringar dök upp. Trots att även senare intervjuer har genomförts med framför allt väletablerade företag kunde vi dock med tiden börja skönja återkommande teman och fått en hel del olika typer av förslag. De förslag som kommit upp i tidigare intervjuer har senare utvecklats och förfinats i diskussionen med företag som intervjuats senare under våren, vilket har gjort att vi fått möjlighet att prova lite idéer på företagarna. Det senaste årets utveckling inom framförallt fordonsindustrin har gjort att vissa problem, framförallt möjligheten att finna kompetent personal, har varit mindre akut. Dock bör man kanske ha ett längre tidsperspektiv i åtanke när man funderar kring dessa frågor, då det bara är en tidsfråga innan rekrytering och kompetensutveckling återigen kan bli en trång sektor för en expanderande tillverkningsindustri. Under hösten kommer vi att fortsätta att utveckla de förslag på de identifierade problem som dykt upp i intervjuerna med företagarna. I några fall anser vi att det relativt snart går att ytterligare konkretisera och sjösätta aktiviteter tillsammans med bland annat de lokala bankerna, i några andra fall kan det krävas lite mer förarbete och diskussion för att få bäst effekt av en aktivitet. 9

11 Vår syn på tillväxt Att tillväxt står mycket högt på den politiska agendan är välkänt. I den första delrapporten i detta projekt som presenterades för projektets finansiärer/ägare, diskuterades denna fråga i detalj. Några poänger bör göras även i denna rapport. Tillväxt kan förstås och analyseras utifrån flera olika perspektiv. En viktig aspekt är vilket tidsperspektiv som man har när man diskuterar tillväxt. Ett antal åtgärder och satsningar kan ha ett uttalat långsiktigt perspektiv, såsom utbildningar kring entreprenörskap i grundskolan eller åtgärder för att stimulera nystart av företag inom akademi och forskning. På sikt får det antas att detta är det bästa sättet att arbeta med tillväxtfrågor ur ett samhällsperspektiv. De flesta åtgärder som vidtas för att öka tillväxten i samhället får dock anses ha ett mer kortsiktigt perspektiv, även om effekterna av åtgärderna kan ha verkan över mycket lång tid. Över tid har ett antal olika åtgärder vidtagits för att öka antalet nystartade företag, till exempel starta-eget-bidrag, skattelättnader i olika former och ett minskat krav på aktiekapitalets storlek. I detta projekt kommer vi i första hand genomföra aktiviteter som har ett kortsiktigt perspektiv, snarare än ett uttalat långsiktigt dito. Detta beror bland annat på att den ursprungliga finansieringen löper på tre år, samt att det bland projektets intressenter finns en uttalad vilja att så snabbt som möjligt komma igång med relevanta aktiviteter och visa resultat. Tillväxt i företag Ökat antal sysselsatta Fler/större bankkunder och fler som betalar kommunalskatt Figur 1: En intäktsmodell för tillväxten i det kortare kommunala och/eller bankperspektivet. 10

12 I figuren ovan visas den logik som vi har med vårt arbete och relationen till intressenterna och finansiärerna av projektet. I grunden har framförallt kommunen och de lokala bankerna samma syn på vikten av företagande och tillväxt lokalt, då de mer eller mindre verkar på samma marknad. En alternativ bild av tillväxten i den lokala miljön återfinns i figur 2 nedan, där fler faktorer inkluderas, såsom attraktivitet i regionen och expansion av framförallt tjänstenäringarna. På inget vis utesluter den ena modellen/perspektivet det andra, men för tillfället bör det understrykas att vi agerar utifrån ett mer kortsiktigt perspektiv. Dessutom är fokus på kommunerna Högsby och Mönsterås, snarare än länet, nationen eller någon annan geografisk enhet. Oskarshamns kommun är en viktig faktor i sammanhanget på grund av pendling och arbetstillfällen, men vårt arbete utgår från målsättningen att öka tillväxten bland företagen i de två kommunerna. Framtidstro, inflyttning Tillväxt i företag och företagande Sysselsättning Levande region, turism Kommunskatt, bankaffärer Figur 2: En dynamisk bild av tillväxt i det långa perspektivet. 11

13 Företagstillväxtens komponenter Utgångspunkten för vårt arbete har som tidigare nämnts varit att undersöka hur lokala entreprenörer ser på sitt företagande och vilka möjligheter och problem som de själva har identifierat för tillväxt. För att få struktur på intervjuerna har vi använt oss av en frågemall som återfinns i Bilaga 2 i slutet av denna rapport. Vi har delat upp intervjuerna och denna rapport utifrån de fyra dimensionerna ekonomi, marknad, organisation och produktion av flera skäl. Ett viktigt skäl är att de är fyra aspekter av företagande som får anses vara väletablerade inom utbildning på högre nivå inom högskola och universitet, vidare använder flera aktörer såsom ALMI, Innovationsbroarna och privata aktörer liknande dimensioner när de ger råd och utvärderar affärsplaner. Dessutom ger de i sin relativa enkelhet en god överblick över företagandets fyra centrala fundament. Ekonomi Marknad Tillväxt Organisation Produktion Figur 3: Företagstillväxtens komponenter. Ekonomi I begreppet ekonomi ingår finansiering av företaget, lönsamhet, budgetering och andra aspekter som rör själva förutsättningarna 12

14 för att skapa en expanderande verksamhet. De finansiella behoven kan se väldigt olika ut beroende på om man diskuterar nystartade verksamheter kontra väletablerade företag, tillverkande företag kontra tjänsteproducerande företag eller den speciella situation som många underleverantörer till fordonsindustrin befinner sig i visavi den situation som återförsäljare befinner sig i. Förutom att behoven kan skilja sig mycket åt företagen emellan, kan även efterfrågan mer eller mindre väl tillgodoses av det lokala/regionala utbudet av kapital. En viktig fråga i sammanhanget är därför att utreda om det finns ett gap mellan den efterfrågan som de lokala entreprenörerna har och det lokala utbud av kapital som finns. Marknad En förutsättning för att skapa ett framgångsrikt företag är att man förmår hitta en marknad för sina produkter där kunderna kan betala ett sådant pris att man överlever och kan expandera. Marknaden kan finnas lokalt, regionalt, nationellt eller internationellt. De flesta företag startar ofta lokalt för att senare expandera, men inom vissa branscher förekommer det att företag startar och exporterar från första dagen. Detta får dock anses tillhöra undantagen. Avknoppningar har en fördel visavi nystartade företag i det att man ofta har med sig en kundbas att bygga verksamheten kring. Att skapa relationer till internationella kunder kan vara problematiskt om relevant erfarenhet saknas hos företagsledningen. Företagen kan även skilja sig beroende på vilken marknad man i första hand betjänar vissa företag handlar uteslutande med andra företag, medan andra i första hand säljer sina produkter till konsumenter, åter andra kombinerar försäljning till såväl företag som konsumenter. Organisation I begreppet organisation ingår flera aspekter av företaget, såsom ledning, kompetensutveckling och rekrytering. Att ledningen har en stor betydelse för företagets utveckling torde stå utom allt 13

15 rimligt tvivel. En intressant fråga i sammanhanget är hur entreprenören/grundaren förmår kombinera sitt engagemang i den dagliga, operativa skötseln av företaget och samtidigt ha ett mer strategiskt, utvecklande perspektiv på verksamheten. En fråga av både operativ och strategisk karaktär är hur man förmår skapa en organisation där personalen kontinuerligt kan utveckla sin kompetens och hur man kan rekrytera de personer man behöver. Förutom att skapa förutsättningar för en produktiv organisation kan man även reflektera över hur entreprenören själv förmår utvecklas. Att växa tillsammans med organisationen genom att ha mentorer eller rådgivare inom samma eller närliggande branscher är något som kan och bör diskuteras i sammanhanget. Produktion Förmågan att skapa nya produkter och kombinera produkter med efterfrågade tjänster och mervärden framstår som ytterligare en central dimension för att skapa en växande verksamhet. I detta ingår även att kunna analysera den portfölj av produkter som företaget erbjuder sina kunder, även kallat product management, där enskilda produkters livslängd och bidrag till den samlade lönsamheten studeras. Inom vissa sektorer har utvecklingen av lean production kommit mycket långt där ledtider kortats ned avsevärt och där det finns ett mycket genomtänkt produktionsflöde och produktionsprocess. I andra branscher har man av tradition och andra faktorer inte alls kommit lika långt, och där har produktionen väsentligt mycket mer av hantverk över sig. Ett viktigt område inom produktion handlar om förmågan att gå från prototyputveckling till serieproduktion, då det historiskt sett visat sig finnas svårigheter med att produktionssätta innovativa produktlösningar med god lönsamhet. 14

16 Resultat från vårens intervjuserie Att vara entreprenör i regionen Redan under studiens inledande intervjuer, som genomfördes under hösten 2009, framtonade mycket stora skillnader i synen på hur man såg på kommunens arbete i Högsby och Mönsterås vid en jämförelse med de kommuner som forskargruppen tidigare varit verksamma i (främst Norrtälje och Oskarshamn). Såväl i Norrtälje som i Oskarshamn har företagarna haft stundtals mycket kritiska synpunkter på hur man från kommunalt håll sköter servicen till näringslivet. Därför kom det inte som någon större överraskning att de flesta av företagen som vi har intervjuat under våren 2010 är väldigt få som uttrycker någon som helst negativ inställning till den kommun de verkar inom. Synen på Mönsterås kommun är mycket positiv, vilket bland annat har uttryckts på följande vis av två entreprenörer: Det kan inte bli bättre, samt Det är fantastiskt. Under intervjuerna har samtliga Mönsteråsföretag och flera av företagen i Högsby nämnt att Mönsterås är en mycket företagarvänlig kommun, där näringslivsservice drivs på ett företagsmässigt sätt, med snabba beslutsvägar, där företagets behov är i fokus, och att man i sina interaktioner med kommunens tjänstemän och politiker upplever en stor förståelse och respekt för företagandets betydelse för kommunens utveckling och välmående. Många nämner Roland Åkesson som en mycket viktig person bakom denna utveckling och ser positivt på att kommunalrådet och VD för MUAB, Thomas Svensson, tar sig tid att besöka företagen och anstränger sig för att snabbt lösa eventuella problem. Flera av Högsbyföretagen som har erfarenhet av både Högsby och Mönsterås nämner detta som en skillnad mellan kommunerna. Högsbyföretagen är inte lika nöjda med sin kommun, men är medvetna om att Högsby under en längre tid saknat resurser till att ha en person som uteslutande arbetar med näringslivsservice. Det går inte att säga att Högsbyföretagen har en dålig erfarenhet av kommunen. Det är snarare att de har en icke-erfarenhet vilket de anser beror på att kommunen saknat en person som har haft ett personligt ansvar för kommunens näringslivsservice. I sammanhanget bör det dock 15

17 påpekas att man från företagarhåll i ett antal fall anser att kommunen har skött sig bra och ett fåtal fall även har haft ett bra samarbete med kommunen, där kommunen ställt upp och skapat förutsättningar för att nya verksamheter kommit till stånd. Några av företagarna har erfarenheter som sträcker sig utanför kommunens gränser och kan därför göra en jämförelse med exempelvis den större kommunen i norr. En av våra intervjuade entreprenörer konstaterar helt lakoniskt att: Det skiljer divisioner mellan Oskarshamn och Mönsterås. Givet den mycket framskjutna placeringen som Mönsterås har fått i den ranking av näringslivsklimatet som varje år utförs av Svenskt Näringsliv är detta i sig inte förvånande. Vad som är däremot är intressant att diskutera i sammanhanget är vilka konsekvenser detta får för konkurrenskraften och tillväxten för regionen. En rimlig utgångspunkt är att expansionen i det befintliga näringslivet och förmågan att attrahera nya företag och personer, till del beror på den kommunala servicenivån. Att ha företag som pratar gott om kommunen i olika sammanhang, förefaller därför vara ett mycket viktigt konkurrensmedel då företag lyssnar på företag, snarare än på kommunala tjänstemän. Det kan tyckas något överflödigt att påpeka detta, men då betydelsen av näringslivsrankingen har ökat och synligheten kring denna blivit allt större, finns det skäl att fundera över varför det är viktigt att klättra eller ligga i topp på denna. Egentligen är det ett medel för att nå ett mål, snarare än det mål det tycks ha blivit för vissa kommuner. Vid intervjuerna med företagen har vi även diskuterat den roll som andra offentliga aktörer har, såsom ALMI och Regionförbundet. Det kan konstateras att man i några fall känner till Regionförbundet man inget företag synes ha någon större erfarenhet av dessa. ALMI har några företag haft kontakt med, och några av dessa har varit nöjda med relationen. I första hand har det rört sig om konsultcheckar som använts i företagsutvecklingssyfte, oftast förmedlade genom kommunens försorg. I övrigt har ingen offentlig aktör nämnts, även om medel vid något tillfälle sökts och erhållits från EU. 16

18 Företagens syn på banken samt frågor kring ekonomi och finansiering Regionen har det väl förspänt när det gäller tillgången på banker. Det finns tre lokala fristående sparbanker Häradssparbanken Mönsterås, Högsby Sparbank och Ålems Sparbank. Till skillnad från de fyra stora affärsbankerna har man delvis andra mål med sin verksamhet och har en väsentligt mycket djupare kunskap om regionens företag. Detta är något som företagen vi intervjuat mycket väl känner till och uppskattar. I princip kan sägas att man uppskattar samma egenskaper hos sin lokala bank, som de som man anser kännetecknar den goda kommunen snabba beslutsvägar, närvaro och engagemang, samt en stor ärlighet i relationen till företaget. Just betydelsen av bankens lokala engagemang och ägande sammanfattades på följande vis av en entreprenör: Det märks att de inte är ute efter att maximera vinsterna När det gäller just relationen till banken uppfattar sig företagen i båda kommunerna som lojala mot sin bank och har långt minne när det gäller vad som uppfattas som misstag eller svek från bankens sida. Ett antal företagare berättar att de någon gång under företagets levnad bytt bank i en avgörande utvecklingsfas efter att banken inte ställt upp när de varit i trångmål. Dessa händelser kan vara år gamla, men minnet av dem lever kvar hos företagaren och de kan inte tänka sig att byta tillbaka. Det finns också en motsvarande lojalitet baserad på positiva erfarenheter, där man säger att eftersom banken ställt upp under alla år och det finns en god relation så finns det inget skäl att byta. Några företag rapporterar att de upplever att den lokala sparbanken, både i Högsby och i Mönsterås, egentligen är i minsta laget för deras behov, men att de ändå inte byter om de inte blir tvungna. Det är viktigt att understryka att lojaliteten mot banken ibland inte är mot själva banken då flera företag berättar att de bytt bank för att följa med sin bankman när denne bytt tjänst. Detta är en viktig poäng för bankerna lojaliteten kan bli individbaserad om det endast är en bankman som äger kontakten under alla år. 17

19 Flera av företagen har internationella affärer och från intervjuerna framträder en bild av alla de tre fristående sparbankerna som kunniga inom valutafrågor och internationell verksamhet. I ett antal fall har man varit behjälplig med att säkra positioner i olika valutor. Vissa företag har genom att fakturera och betala sina fakturor i samma valuta själva kunnat minimera behovet av extern rådgivning kring valutarisker. Däremot jämför företagen saker som aktiehandel och finansiell rådgivning med andra banker de har erfarenhet av och flera säger att de lokala bankerna i egenskap av mindre lokala banker inte har lika kunnig rådgivning på privatsidan och att de saknar en viss pro-aktivitet från banken. Eftersom många företag etablerat verksamhet utomlands, och bankerna har stor intern kunskap om internationalisering, har extensiva nätverk både inom och utom landet, frågade vi i vilken mån bankerna hjälpt till vid utlandsetablering, men som en företagare sade om bankernas potential att hjälpa till på detta sätt: Det känns helt obekant för mig. Detta uttalande kan dock ses mot bakgrund av att de flesta företagen har internationell marknad som ett resultat av att deras kunder internationaliserat sin verksamhet och ställt krav på att de ska följa med till utlandet och leverera dit. Det finns dock några företag som har både tillverkning i egen regi samt import och export av varor. Dessa företag är i minoritet de flesta är internationella för att tillgodose gamla kunders nya internationella behov. En intressant fråga vid intervjuerna har varit hur man från företagens perspektiv uppfattat finansiering och kapitalanskaffning som i mångt och mycket en icke-fråga. I spåren av den finansiella krisen som svept över världen har ett antal företag haft likviditetsproblem att hantera, men om vi betraktar det som en övergående konjunkturell svängning, synes kapital för investeringar vara något som man tar för givet och har få problem med att skaffa. Som en intressant observation kring hur det är att vara underleverantör till fordonsindustrin konstaterade en företagare att: Det är vi som är de stora bankerna 18

20 Att företagen i princip uteslutande förmår attrahera det nödvändiga kapitalet via de lokala sparbankerna är intressant att notera. Samtidigt kan vi misstänka att det delvis hänger samman med vilka företag vi har intervjuat. I genomsnitt har vi träffat en manlig företagare i sina bästa år, det vill säga i femtioårsåldern, som har haft sitt företag i snitt i 20 år, och är verksam inom tillverkningsindustrin. De flesta kommer från orten eller regionen och har en mycket stor erfarenhet av den bransch de är verksamma inom. Om vi hade fått samma svar om vi hade intervjuat nyinflyttade företagare, som är verksamma inom tjänstesektorn och om dessa skulle vara något yngre kan vi bara spekulera i, men det känns inte självklart. På frågan om det skulle ha varit möjligt att starta samma verksamhet på nytt, svarade en entreprenör inom tillverkningsindustrin på följande vis: Det är tveksamt om banken skulle ge mig motsvarande kredit idag Grundproblemet som entreprenören menar finns är att det är dyrare att starta ett tillverkningsföretag idag, då investeringarna i framförallt maskiner blivit väsentligt mycket dyrare under de senaste åren. Att få lån till att ta över en befintlig verksamhet eller knoppa av en del av ett etablerat företag, framstår dock som möjligt. Att de lokala sparbankerna totalt sett dominerar den finansiella marknaden är inte helt överraskande då vi sett liknande strukturer på andra mindre orter där det finns fristående sparbanker. Regionens näringsliv som domineras av tillverkande företag passar också bankerna, något som flera företagare också har påpekat. I den mån andra finansiella institutioner och aktörer har nämnts har det i första hand handlat om ALMI som beviljat kredit till några företag. I övrigt lyser privata investerare och riskkapitalister med sin frånvaro i regionen. Ett lokalt investmentbolag Nossevo Invest har dock nämnts av några respondenter. 19

21 Företagens kunder, marknad och utvecklingen av de framtida marknaderna De företag som intervjuats i Högsby och Mönsterås kan kategoriseras dels efter vilken geografisk marknad man betjänar, dels efter vilken typ av kundsegment man vänder sig till. När det gäller geografisk avgränsning av marknaden så återfinns alla typer av företag i kommunerna, även om det är färre som verkar lokalt respektive internationellt de flesta är nationella. I Högsby har vi framför allt intervjuat företag som verkar nationellt, även om några har lokal-regional verksamhet. I Mönsterås återfinns ett liknande mönster, men det finns också ett antal företag som säljer till internationella marknader. När vi ser till kundsegment så är det tydligt att det finns en väldig skillnad mellan de företag som verkar som underleverantörer och inte kan påverka slutkunden eller konsumenten och de företag som verkar direkt mot slutkund. I Mönsterås finns en lång tradition av tillverkande industri, framför allt i form av underleverantörer till stora multinationella företag med svenskt ursprung. Många har därför påverkats mycket kraftigt av fordonsindustrins kris, men majoriteten av dem berättar att det börjar vända och i flera fall har man börjat återanställa de personer som tidigare har friställts. Det som är intressant att lyfta fram är att vissa företag börjat som underleverantör, men under årens lopp har de utvecklat närliggande verksamhet i andra segment som riktar sig direkt till slutkund. Detta skulle troligen vara genomförbart för flera av företagen. Många av de intervjuade företagen uppger när vi frågar dem om möjligheten att utveckla verksamheten mot nya segment att det kanske skulle kunna gå, men att det rör sig om en tydlig avvägning mellan att ha kvar en trygg affär sedan många år, och att röra sig in på delvis okända vatten med risken att den nuvarande dominerande kunden upplever att man börjar konkurrera om kunderna. Det betyder att en vertikal utveckling av verksamheten, där företaget tar ett steg till i förädlingskedjan närmare den slutliga användaren av produkten, är en delikat fråga där man hellre håller sig till den befintliga 20

22 verksamheten istället för att riskera att göra nuvarande kunden upprörd. Flera av de geografiskt fokuserade företagen i både Högsby och Mönsterås, har tagit upp frågor om marknadsexpansion under intervjuerna. I Högsby har de företag vi intervjuat i väldigt liten utsträckning varit underleverantörer, utan verkat direkt mot slutkund. Företagen i Högsby har främst agerat på en nationell marknad, där flera av dem är att ses som unika och kanske till och med marknadsledande i Sverige inom sin nisch. Detta gör att frågan om lokaliseringens betydelse för förmågan att skapa ett konkurrenskraftigt näringsliv på mindre orter, blir väldigt spännande. Att man i ett mycket litet samhälle lyckas skapa en mycket expansiv verksamhet inom en bransch där närheten till kunden traditionellt sett har ansetts som mycket viktigt, gör att det finns mycket att lära av några av bygdens företagare. Något som har varit intressant att notera i samband med intervjuerna är att det samtidigt som en del av de intervjuade företagen ser internationalisering som något riskabelt och möjligen hotfullt, så sitter andra företag i samma kommun eller några kilometer bort och handlar med Afrika, Asien, Europa och USA, i några fall sedan väldigt många år. När de företag som verkar internationellt beskriver sin marknad så är det i flertalet fall så att de följt med sina kunder ut i världen, men några enstaka har fått direkta affärer i utlandet, som sedan gett ringar på vattnet och en allt större skara av internationella kunder. Några företag har haft enstaka affärer utomlands och är intresserade av att utveckla dessa marknader men nästan alla av dem har haft svårt att hitta tid till detta. Dessutom upplevs internationell handel i flera fall som riskabelt både för att satsningen kanske inte blir lyckad, men också det motsatta, att satsningen kanske blir väldigt lyckad men att man då istället blir lurad eller utsatt för piratkopiering. Givet de positiva erfarenheter som finns bland andra av internationella affärer torde det finnas en intressant potential i att dela erfarenheter och se i vilken mån dessa kan överföras mellan verksamheter. Vid en direkt fråga kring vikten av patent och hotet om kopiering valde en entreprenör följande förhållningssätt: 21

23 Det går aldrig att skydda sig fullt ut, men det har inte fått stoppa oss. De övriga marknadsrelaterade frågor som diskuterats mest under intervjuerna är frågor om direkt marknadsföring via exempelvis webben. Flera företag har genomfört rejäla satsningar och har webbshoppar som är integrerade i affärssystemen, med kommunikation mellan kundköp, lager, orderhantering, samt inköp av nya produkter. Andra har hemsidor som mer fungerar som informations- och kontaktsidor. Vissa verksamheter har efterfrågat hjälp med att utveckla sin webb och det är tänkbart att även några av de som idag har en enklare sida skulle ha nytta av att utveckla sin hemsida. Många har tagit till sig idén om att använda sökmotorer och positionera sig i sökträffar, men vi har inte haft möjlighet att från intervjuerna dra slutsatsen om webben är ett relevant verktyg för vissa, på vilket sätt samt vilken grad av effektivitet det enskilda företaget har uppnått. 22

24 Företagens syn på kompetensutveckling, organisation och rekrytering Den överlägset vanligaste frågan som diskuterats med de lokala företagarna handlar om de intervjuade företagens organisation och ledning. En övervägande majoritet av företagen utgörs av familjeföretag. I de flesta fall är grundaren också företagsledare, i andra har det genomförts både ett och två generationsskiften, medan några få utgörs av företag som har en anställd VD. I de grundarledda företagen är en central fråga generationsskifte och en eventuell försäljning av bolaget till en extern part. I synnerhet bland de intervjuade Mönsteråsföretagen är det ett antal företag som planerar för en försäljning eller generationsskifte inom de närmaste 5-10 åren. Detta är en avgörande fråga för både kommunen och banken. Ett generationsskifte kan vara svårt att genomföra eftersom föräldern som byggt upp företaget behöver få en god pension, medan den nya generationen som tar över kan ha svårt att finansiera ett köp på marknadsmässiga villkor. Många av de tillverkande företagen vi diskuterat frågan med säger att det skulle vara omöjligt att starta en liknande tillverkande verksamhet från noll idag, givet att det krävs stora investeringar i maskinpark, något som nämnts tidigare. Samtidigt har vi under intervjuandet sett exempel på relativt nystartade tillverkande företag, som steg för steg bygger upp sin verksamhet, investerar i allt fler maskiner, och utvidgar sin kundkrets så helt omöjligt är det inte. Däremot står det klart att det rör sig om relativt stora summor pengar. Från de företag där generationsskiften redan genomförts rapporteras ofta att föräldern gradvis skrivit över firman på barnen och att långsiktiga betalningsvillkor tillämpats. Många av företagen planerar inte ett skifte till nästa generation utan en försäljning. I dessa fall har intervjuerna kommit att handla mycket om hur bolag värderas vid försäljning och vilken typ av strategi som bör tillämpas inom produktion och marknad samt hur man går tillväga för att hitta en lämplig köpare. En central fråga i dessa företag och andra har varit frågan om personberoende. Många av företagen leds av en stark företagsledare som sitter på alla kontakter, har ett brett kunnande och är mer eller mindre synonym med företaget. I 23

25 dessa företag är verksamhetens beroende av denna ledare mycket stort och frågan vid en försäljning blir vad köparen betalar för om företagsledaren inte finns med i köpet under en övergångsperiod. En försäljning av en stor del av de intervjuade företagen inom de närmaste tio åren är en utmaning för kommunen och banken. Kommunen är intresserad av att värna om arbetsplatserna och sysselsättningen och banken vill inte tappa affärsvolym och förlora kunder. Både kommunen och banken kan dock spela en roll och påverka valet av köpare och hur denna köpare sedan väljer att utveckla verksamheten. Samtidigt påpekas det att en försäljning inte bara är ett hot, utan en möjlighet till nystart för företaget. Det enklaste är att byta ut mig. Så säger en av företagarna som svar på vår fråga om hur tillväxt och föryngring kan åstadkommas. Bland de företag vi träffat finns både exempel på sådana som bedriver sin verksamhet på samma sätt som för år sedan, medan andra trots grundarens ålder fortfarande ständigt utvecklas. Ur intervjuerna skymtar grundarens inställning som oerhört viktig. Jag har aldrig gått till jobbet och tyckt att det är tråkigt samt Affärer är mitt liv. Ovanstående citat återkommer på flera håll och olika entreprenörer kan uttrycka liknande synpunkter om hur det är att vara företagare i regionen. Vi misstänker att glädjen över att vara företagare inte till ringa del hänger samman med den uppskattning man får från den lokala miljön. Samtidigt kan de konstateras att flera grundare säger rakt ut att om de fick rätt summa pengar så skulle de sälja verksamheten på fläcken. En annan viktig fråga som rör organisation är den om rätt kompetens. Nästan samtliga intervjuade företag tar upp att det är svårt att hitta rätt kompetens. För det första handlar det ofta om mycket specialiserade arbeten, som tar tid att lära sig och innehåller mycket tyst kunskap. Det rör sig nästan om ett hantverk i vissa fall och en av de intervjuade uttrycker att: Man kan inte sitta på en skola och lära sig det här yrket. 24

26 I dessa fall nämner de intervjuade ofta att de rekryterar från konkurrenter som dragit ned på sin verksamhet, eller i nuläget, att de återanställer de som friställts under lågkonjunkturen. Ett problem i sammanhanget är att de som är yngre och inte lika bundna till kommunen genom barn och familj, lämnar orten för att söka arbeten någon annanstans. Det innebär att efter för lång tid så är de enda som finns kvar att återanställa som har rätt kompetensprofil är de som är äldre. Detta bidrar inte till föryngring, men däremot så ger det tillgång till mycket erfaren arbetskraft. Du kan inte sätta ut en annons och anställa en yrkeskunnig medarbetare. Det är svårt med rekryteringen ur andra aspekter. En viktig diskussionspunkt som kommit fram under intervjuerna är Arbetsförmedlingens roll tidigare och idag. Först bör sägas att det finns flera företag som har haft god hjälp och gott samarbete med Arbetsförmedlingen genom åren. Däremot har många företag berättat att idag kommer det många ansökningar när de använder sig av Arbetsförmedlingen och att många av dem är helt irrelevanta. Det är bedrövligt. En företagare berättade att han haft över 40 provanställningar det senaste året och att det endast resulterat i en handfull fungerande medarbetare. En annan berättar att det kommit in hundratals ansökningar till en tjänst, men att det kanske rör sig om maximalt ett tiotal som verkligen har den kompetens som krävs för att söka tjänsten. Flera av de intervjuade rapporterar att de fått intrycket att det är de höjda kraven på arbetslösa som medfört att folk skickar ansökningar även till arbeten de inte har en chans att få bara för att de måste skicka ett visst minimiantal ansökningar per månad, vilket kommer till uttryck i följande synpunkter som två företagare har levererat: Vi är väldigt försiktiga med att sätta ut annonser. och Det är för dåliga sökkriterier. Ur intervjuerna framträder en bild av att en annons via Arbetsförmedlingen idag ger massor av ansökningar, som kräver 25

27 tid av företagsledaren att gå igenom, för att till slut landa i ett fåtal personer som skulle kunna passa till tjänsten. Därefter följer problemet inom tillverkningsindustrin att inlärningstiden för att bli en fullgod operatör är lång, minst 2-3 år vid maskin och med någon erfaren som handleder, att det gäller att hitta rätt person som passar in. Där reduceras antalet potentiella rekryteringar ytterligare. Till det kommer det faktum att företagen är skeptiska till att anställa folk som inte har koppling till regionen, eftersom de haft erfarenhet av att anställda flyttar ut igen när konjunkturen vänder, något som sammanfattades av en entreprenör inom tillverkningsindustrin på detta vis: Det går alltid att rekrytera folk, men att hitta rätt folk är svårt. För att kunna attrahera arbetskraft utifrån är det viktigt att nämna tandemrekrytering eller medflyttandeproblemet. Ofta är det så att när företagen hittat rätt person att anställa så har denna en maka/make som också behöver jobb. Många av företagen uttrycker detta som ett problem, att det inte finns tillräckligt stor arbetsmarknad i vare sig Mönsterås eller Högsby för att kunna erbjuda jobb till båda. Samtidigt nämner flera att inflyttade inte har samma syn på kommungränserna: ett par som flyttar in från en storstadsregion är vana vid att köa och pendla på morgonen och ser inte nödvändigtvis en stunds resa på morgonen och kvällen som ett problem. Detta gör att regionen blir mer intressant och att regionen blir fokus för frågor om medflyttande. Den ena parten kan jobba i Mönsterås och den andra i närliggande kommun och de kan bo i Ruda om de hittar ett trevligt hus till ett mycket lägre pris än i storstadsregionerna. I detta sammanhang bör nämnas den eviga frågan om infrastruktur. Lokaltrafiken som ska underlätta pendlingen är i företagarnas ögon opålitlig då turerna går för sällan, har en benägenhet att ställas in, och att de har rutter som inte stödjer pendlande. Vi kan inte påminna oss från intervjuerna att någon av de vi pratat med som pendlar till jobbet gör det med hjälp av kollektivtrafik. Detta står i stark kontrast till exempelvis Stockholm, där många pendlar in från närliggande kommuner via tåg, och stockholmarna själva reser inom staden med buss och tunnelbana. 26

28 Ett annat problem som företagen inom den tillverkande industrin nämner med rekrytering och föryngring av företagen är inställningen hos ungdomarna. Flera säger skämtsamt att ungdomar idag helst vill synas på TV och inte arbeta fysiskt. Det är jobbigt att jobba. En förvärrande faktor är att dessa tunga fysiska arbeten inte kompenseras av höga löner, då en företagare bestämt menade att: Vi betalar inga fantasilöner. Sammantaget ger detta ger en bild av tung tillverkande industri, där många samarbetar med gymnasieskolan och tar in praktikanter och ändå har svårt att rekrytera personal, både vad gäller specialister och generalister. 27

29 Företagens syn på produktion och produktutveckling Företagen i båda kommunerna verkar på en nationell och internationell marknad. Högsby kommun har i ett historiskt perspektiv kännetecknats av en livaktig träindustri, som under de senaste decennierna har upplevt en hel del problem. I Mönsterås finns en lång tradition av tillverkande industri, framför allt i form av underleverantör till stora multinationella företag med svenskt ursprung. Många har därför påverkats kraftigt av fordonsindustrins kris, men majoriteten av dem berättar att det börjar vända och i flera fall har man börjat återanställa. Nackdelarna med beroendet har påtalats av flera entreprenörer, men samtidigt finns det väldigt påtagliga positiva saker med att vara en del av fordonsindustrin. Eller som en Mönsteråsföretagare uttryckte sig: Man får köpa läget helt enkelt På samma sätt som det finns en etablerad plats i relation till kunden finns det bland många av de intervjuade företagen en tradition av samverkan. Samverkan ses som positivt ur flera aspekter. För det första ger det nya perspektiv: När man pratar med varandra dyker det alltid upp idéer. För det andra gör det att när det egna företaget inte kan leverera så kan man tipsa om grannföretaget, så att den ordern kan gå till någon annan inom regionen istället för att tappas till långväga konkurrenter. Samtidigt pekas det ut att man måste vara beredd att ge och ta alla behöver bidra till det gemensamma: Att ge och ta inte komma med tom börs. De intervjuade företagen i Högsby och Mönsterås talar annorlunda om samverkan, eller snarare, i Mönsterås är samverkan en ofta förekommande fråga, men frågan återkommer inte på samma sätt i Högsby. En tänkbar förklaring är att man i Mönsterås har en lång tradition av avknoppningar där man sedan samarbetar i olika former till exempel i 28

30 Blomstermålas tillverkande företag. En annan förklaring kan ges då flera företag berättar om den roll IOC, tidigare IÖC, ännu tidigare ÖSK (Östra Smålands Komponenter) haft som en viktig samlingspunkt för samverkan och utveckling. Några företag nämner dock att dessa typer av organisationer inte får bli för stora då tappar man förtroligheten. Ur det perspektivet menar några att IOC lite tappat den viktiga roll som samverkansforum som den en gång hade. Samtidigt är de medvetna om att samverkansorganisationer lever på medlemsavgifter och därför har ett naturligt behov av att växa. En lösning som några företag har gett är att man i den stora gruppen av medlemsföretag kan hitta mindre grupper som samlas kring ett gemensamt projekt, något man tidigare arbetat med kring ISO-certifiering. I Högsby nämner inte företagen på samma sätt att det skulle finnas en lång tradition av samarbete och samverkan. Några av Högsbyföretagen har erfarenhet av samverkan genom IOC och ser mycket positivt på det, medan de flesta företag vi träffat i Högsby kämpar på, på egen hand. Som en företagare säger; En entreprenör är en tjurskallig jävel. Från intervjuerna får vi en bild att många av företagen i Högsby klarar sig galant och i flera fall har en mycket stark nationell position inom sin särskilda nisch. Mittpunkt Högsby nämns inte som en naturlig knutpunkt av flertalet av företagen i Högsby, vilket rimligen beror på att organisationen inte har haft lika mycket tid på sig som IOC att sjunka in i företagarnas medvetande. Däremot finns det några enskilda företag som nämner att de fått konkret handfast hjälp från Mittpunkt Högsby och att detta varit mycket positivt. Sammanfattningsvis kan sägas att IOC är äldre och välkänt men upplevs av flera som lite för stort, medan Mittpunkt Högsby är mindre känt men nyligen hjälpt flera företag. Det är viktigt att understryka att grundtonen mot dessa två organisationer är positiv och att den allmänna åsikten är att de gör nytta. En intressant fråga som tagits upp av ett antal företag är att man antagligen skulle kunna få en hel del nya infallsvinklar genom att studera hur företag inom helt andra branscher hanterat olika typer av problem. Som exempel kan nämnas att företag inom 29

31 träindustrin har uttryckt intresse av att närmare studera frågor kring produktionsflöden som tillämpats inom verkstadsindustrin, och att företag inom verkstadsindustrin har visat intresse för frågor kring lageroptimering något som handelsföretag arbetat med under lång tid. I regionen finns det ett antal företag och entreprenörer som antagligen skulle kunna fungera som utmärkta exempel och utbildare, frågan är bara hur man finner lämpliga samarbetsformer för sådana projekt. Som alltid är det lätt som grundare och företagsledare att fokusera på rent operativa frågor och skjuta mer strategiska frågor på framtiden något som vi inom forskargruppen har stor förståelse och respekt för. Samverkan för ökad produktion ligger nära en fråga som har med förstärkt produktionskunnande att göra, nämligen utbildning. Som nämnts under organisationsavsnittet är rekrytering en svår fråga för många företag i regionen, och företagen behöver också utveckla de befintliga anställdas kunskap. Flera företag ser framför sig ett stort internt behov av utbildning, och beroende på verksamheten och utbildningsinnehållet kan den hållas internt hos företaget eller på annan ort. De intervjuade företagen är ganska välinformerade om de utbildningsresurser som finns i närområdet, som exempelvis IOC i Mönsterås, NOVA samt ETEC i Oskarshamn, Lernia i Kalmar, samt även de kommunala gymnasiernas yrkesinriktningar och har positiva erfarenheter av dessa. 30

32 Slutsatser av intervjuerna och föreslagna åtgärder Under det senaste året har träffat ett relativt stort antal företagare inom ett antal olika branscher, där den tillverkande industrin varit dominerande. En hel del mycket spännande områden har diskuterats i detalj, där företagarnas historia och tidigare erfarenheter av att arbeta med banker, kommuner, och andra aktörer och institutioner har varit mycket inspirerande att få ta del av. Vår utgångspunkt har hela tiden varit att utgå från företagens behov och efterfrågan på olika typer av aktiviteter, när dessa ska utformas. Innan vi går vidare i denna rapport med att presentera ett antal förslag som har sitt ursprung i intervjuerna och samtalen med företagarna kan det vara på sin plats att för ett ögonblick reflektera över den samlade erfarenheten hos regionens företag och hur den tar sig uttryck. Vi har träffat ungefär 50 företagare under vårens intervjuserie, där varje företagare i snitt har närmare 30 års erfarenhet av företagande. Detta innebär att den källa av erfarenhet som vi nu ska försöka sammanfatta i ett antal aktiviteter uppgår till 1500 år. Om vi för ett ögonblick förbiser att flera företagare gjort liknande erfarenheter över tid, får man onekligen lite perspektiv på uppgiften, när man reflekterar över detta faktum. I sammanhanget bör det också nämnas att vi tycker att vi fått ett väldigt positivt bemötande av de företag vi har träffat. Man har varit intresserad av att bidra med sina erfarenheter och har även efter en stunds diskussion, bidragit med förslag och idéer kring olika typer av aktiviteter man skulle kunna vara intresserad av. En förutsättning för detta har nog varit att vi har kunnat vika ett par timmar för varje enskild intervju och gjort en del efterforskning och analys av företaget innan vi kommit till företaget. Intervjuerna ger en entydig bild av en sak: det går att starta och driva företag och lyckas även i den region som många av de intervjuade skämtsamt säger ligger längst från allt det är lika långt till Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta inger respekt och en känsla av envishet. Många vittnar dock om att det kräver mycket resor för att driva verksamheten och att regionen verkligen har problem med infrastrukturen, inte när det gäller 31