PROTOKOLL 1 (52)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (52) Kommunfullmäktige Plats och tid Forumsalen, Campus Skellefteå, klockan , Övriga deltagande Beslutande Se sidan 2 Lotta Fahlgren Lidman Justerare Sickan Forsberg och Lennart Hägglund Paragrafer Ersättare Anna-Britta Lundberg och Börje Lindström Underskrifter.. Ann-Christin Westerlund, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Sickan Forsberg, justerare. Lennart Hägglund, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunfullmäktiges protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunledningskontoret/sekretariatet Underskrift. Åsa Lundmark

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 2 Beslutande Samtliga ordinarie ledamöter med undantag av: Förhindrad ledamot Inkallad ersättare Lars Carlsson (V) Ylva Hedquist-Hedlund (V) Marlene Degerman (S) Stefan Hofverberg (S) Åsa Etelämäki (S) Sten-Arne Burman (S) Evelina Fahlesson (S) Robert Ignberg (S) Åsa Gustafsson (FP) Ulla Bråndal (FP) Asmir Hajdarpasic (S) Daniel Enwall (S) Ida Lindh (FP) Inger Sundbom (FP) Carl-Göran Lundmark (S) Ulrika Lindström (S), närv och tjg t o m kl 14.15, , Tomas Teglund (S), närv kl , tjg fr o m kl 14.15, Karin Långström (S) Staffan Asplund (S) Kamel Mnad (S), närv fr o m Gunnel Sandström (S), närv kl 13.15, 208 kl , tjg t o m kl 12.15, 207 Valter Stenberg (S) Gunnel Lundström (S) Carina Sundbom (C), Kjell Bergman (C), närv kl Närv t o m 14.00, , tjg fr o m kl 14.00, 212 Marika Vallgren (KD) Petter Ershag (KD) Lars Åhman (FP), närv fr o m Inger Andersson-Öberg (FP) kl 11.30, 208 närv kl , tjg t o m kl 11.30, 207

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Carina Sundbom (C) om snöröjning på prioriterade gång- och cykelbanor Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Vi i Centerpartiet vill det ska vara enkelt att vara miljövän. Att ta cykeln istället för bilen när man ska färdas några kilometer är enkelt, går snabb och sparar både miljön och plånboken. Många cyklar under sommarhalvåret men ställer bort cykeln så fort det blir snö för att det känns besvärligt att cykla i snön. Om de prioriterade cykelbanorna snöröjdes ordentlig vid de första snöfallen skulle nya vintercyklare inte skrämmas bort direkt och kanske fortsätta cykla hela vintern. Med anledning av detta problem ställer jag följande fråga: Är det plogberedskap på prioriterade cykelvägar även vid de första snöfallen på hösten? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Carina Sundbom (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Carina Sundbom (C) om belysning på prioriterade gång- och cykelbanor Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: I en motion till kommunfullmäktige den 19 mars 2013 föreslog jag att det ordnas belysning på prioriterade gång- och cykelvägar i kommunen som lyser när det är mörkt oavsett vilket datum det är. Som det är nu så lyser det mellan 16 augusti och 30 april men sen släcks all belysning mellan 1 maj och 15 augusti, även om det är mörkt ute. Vi vill att fler ska cykla, både för bättre miljö och för folkhälsan. Och det ska kännas tryggt och enkelt att cykla. Ser vi på detta i ett jämställdhetsperspektiv blir belysningen än mer viktig. Vi vet att det är övervägande kvinnor som väljer cykeln som transportmedel och det finns alltid en rädsla att någon ska lurpassa i mörkret vid någon buske eller träd. I augusti var det många som var upprörda över att det faktiskt var helmörkt på kvällar och nätter på cykelvägarna. Jag har några frågor utifrån detta och kommunfullmäktiges beslut i mars. Har tekniska nämnden funnit något sätt att förändra omfattningen av nattsläckningen i sin verksamhetsplanering? Hur går det med uppdraget att pröva belysning som är rörelsestyrd och solcellsladdad och eventuellt med ytterligare ny teknik på någon gång- och cykelväg? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Carina Sundbom (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Birgitta Burström (FP) om Vitbergsstugan Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: Bedrivs det någon verksamhet i Vitbergsstugan? Finns det några planer för stugan och området runt omkring? Vilka kostnader har man för stugan i nuläget? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) frågan. Sedan Birgitta Burström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Birgitta Burström (FP) om vilken verksamhet som bedrivs på före detta koloniverksamheten i Burvik Kommunfullmäktigeledamoten Birgitta Burström (FP) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande fråga: För några år sedan upphörde koloniverksamheten i Burvik. Bedriver man någon verksamhet där nu? Vilka utgifter har man för området? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman frågan. Sedan Birgitta Burström (FP) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Carina Sundbom (C) om kretsloppspark på Degermyrans återvinningscentral Kommunfullmäktigeledamoten Carina Sundbom (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: På Solbacken i Skellefteå finns Degermyrans återvinningscentral, där medborgarna kan slänga allt skräp utom bildäck. Många slänger även hela saker, kanske på grund av platsbrist eller nya inköp. Man skulle kunna ta tillvara på dessa saker, till återanvändning eller förädling i en kretsloppspark, för att spara resurser och miljön. I Göteborg har man tagit tag i detta och byggt en kretsloppspark, Alelyckan. När man kommer till Alelyckan hamnar man först vid en sorteringsstation där personal kollar skräpet, och frågar om man vill skänka de saker som går att återanvända och säljas i butiker som finns inom området. Med personalens hjälp lämnar man även farligt avfall. Resten av skräpet lämnas vid sista stoppet, som är återvinningscentralen. Sen kan man parkera och gå till butikerna som finns i kretsloppsparken. En butik säljer byggmaterial, till exempel fönster, vitvaror, köksinredningar, möbler, klockor, datorer, tavlor med mera. En annan butik säljer porslin, husgeråd, prydnadssaker, kläder med mera. De har även en avdelning som reparerar saker och säljer dem sedan. Det här är något som skulle passa i Skellefteå. Med en kretsloppspark på Solbacken skulle vi få en attraktivare stad, både för att vi värnar om miljön och för att kretsloppsparken kompletterar handelsområde Norr. I april 2012 behandlade kommunfullmäktige en motion jag lämnat in om att utreda möjligheten att bygga en kretsloppspark för förädling och återanvändning i Skellefteå. Svaret jag fick var att tekniska nämnden hade i oktober 2011, beslutat att utreda frågan om en kretsloppspark vid Degermyrans återvinningscentral eller i dess närhet, tillsammans med Solkraft. Med anledning av detta är min fråga: 1. Hur långt har utredningen kommit? 2. När redovisas resultatet av utredningen? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Sedan Carina Sundbom (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Daniel Öhgren (C) om hyvling av grusvägar som sköts av kommunen Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) har till tekniska nämndens ordförande ställt följande fråga: Personer som använder sig av grusvägar som sköts av kommunen har fått höra att kommunen inte kommer att hyvla dessa vägar. En grusväg påverkas både av väder och av trafik. En grusväg kan få väldigt djupa potthål. I det läget är det viktigt att grusvägen hyvlas för att återställa den i gott skick. En ohyvlad grusväg riskerar att bli trafikfarlig. Ifall kommunens kassa blivit så tom att kommunen väljer att låta bli att hyvla grusvägar som blivit dåliga så får vi ett problem som rätt snart kan bli kostsamt. Snart fryser vägarna. Senare kommer det att snöa. Det blir svårare att ploga en skadad grusväg. Det kan till och med bli mer kostsamt att ploga en rejält skadad väg. Dessutom så ökar risken för olyckor. Jag vill därför ställa följande frågor till tekniska nämndens ordförande: 1. Har kommunen tillfälligt minskat hyvling av grusvägar? 2. Har kommunen ändrat reglerna kring hyvling av grusvägar? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar tekniska nämndens ordförande Ola Burström (S) frågan. Sedan Daniel Öhgren (C) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Fråga av Joakim Wallström (V) om att antalet timanställda ökar inom Skellefteå kommun Kommunfullmäktigeledamoten Joakim Wallström (V) har till personalnämndens ordförande ställt följande fråga: Antalet timanställda inom Skellefteå kommun ökar markant. Hur kan det komma sig och är det en personalpolitik som Socialdemokraterna i Skellefteå vill företräda? Med kommunfullmäktiges medgivande besvarar personalnämndens ordförande Harriet Classon (S) frågan. Sedan Joakim Wallström (V) yttrat sig förklaras behandlingen av ärendet avslutad.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Maria Wiksten (KD) om att planförslag för norra sidan av älven saknas vid bygge av Centrumbron (19/13) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Planförslaget för Nordanå/Centrumbro har presenterat. Detta planförslag innehåller lösningar för trafiken för södra sidan om älven Men för norra sidan om älven upphör planförslaget jäms med Abborrverket. Bron ska angöra norra sidan av älven, bilar ska trafikera den men var bilarna ska ta vägen är överhuvudtaget inte berört i planförslaget. Området, norra sidan av älven, har i dag en mycket låg trafikvolym. Den tänkta trafikmängden, enligt planförslaget, är bilar/dygn men trots detta faktum saknas totalt trafiklösning för norra sidan av älven. Genom att det saknas ett planförslag för trafiken på norra sidan av älven finns det inte heller någon miljökonsekvensanalys gjord för denna del av stan. I planförslaget saknas det även en miljökonsekvensanalys för de boende på norra sidan av älven. Vilket är ytterligare en allvarlig brist när det gäller planförslaget för Nordanå/Centrumbron. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) 1. Vad beror det på att norra sidan av älven inte är medtagen i planförslaget för Nordanå/centrumbro? 2. Hur ska området, norra sidan av älven, klara av en trafikmängd på beräknade bilar/dygn? 3. Hur ska de som bor i områdets boendemiljö inte försämras med den tänkta trafikvolymen på bilar/dygn? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Detaljplaner reglerar markanvändning och byggande och i detta fall har planområdet avgränsats till det område som berörs av ändrad markanvändning. De åtgärder som krävs norr om älven ryms inom nu gällande detaljplaner. Aktuella åtgärder är främst trafiksäkerhetshöjande åtgärder för gång- och cykeltrafikanter som gång- och cykelbanor och passager över gator. Även justeringar av gatubredder och borttagande av bilparkeringsplatser på gatumark kan komma att ske. Åtgärderna sker inom befintligt gatuområde i gällande planer.

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 12 Den planerade bron bedöms få ett biltrafikflöde på ca fordon/dygn. Gatorna norr om älven närmast den planerade bron bedöms få biltrafikflöden på som högst fordon/dygn på delar av Södra Lasarettsvägen, Strandgatan och Storgatan vilket är måttliga flöden för gator i centrumområdet. På övriga gator i området närmast den planerade bron blir flödena betydligt mindre. Med den nya bron, och Parkbron som gång- och cykelbro, sker en omfördelning av biltrafiken på gatorna i centrumområdet. Detta innebär att boendemiljön vid vissa gator försämras men även att den förbättras vid andra gator. Luftanalysen, som omfattar hela centrumområdet, visar dock att inga miljökvalitetsnormer för luft överskrids intill bron eller gatorna i anslutning till bron. I centrum har i dag många bostadshus utomhusbuller vid fasad mot gatan som överskrider riktvärdet 55 db(a). Trafikbullernivåerna i centrumområdet är generellt mellan 60 och 65 db(a) vid fasad. I de fall där utomhusnivån inte kan reduceras till riktvärdet, vilket är vanligt i centrala delar av städer, är inriktningen att riktvärdet inomhus 30 db(a) inte överskrids. De flesta bostadshus klarar normalt riktvärdet inomhus även vid utomhusnivåer på 65 db(a). Genomförd bullerutredning, som även omfattar de västra delarna av Centrum norr om planområdet, visar på höga bullernivåer (minst 65 dba) vid fasad vid framförallt delar av Södra Lasarettsvägen och Storgatan. Även med nuvarande trafiklösning bedöms delar av Storgatan få höga bullernivåer. För vissa fastigheter kommer det att bli aktuellt med bullerskyddsåtgärder. Bedömning av lämpliga åtgärder sker i projekteringsskedet i samråd med berörda fastighetsägare. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Lorents Burman (S), Daniel Öhgren (C), Rune Wästerby (MP), Andreas Löwenhöök (M), Håkan Lindh (FP), Bertil Almgren (S), Hans-Eric Wallin (V), Agneta Hansson (V), Ola Burström (S), Daniel Ådin (S), Ann Åström (S), Lennart Hägglund (KD) och Harriet Classon (S). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Maria Wiksten (KD) om hur riksintresset för Nordanåområdet har beaktats vid läget för Centrumbron (20/13) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Nordanåområdet med Bonnstan är ett unikt område och ett riksintresse för kulturmiljö sedan Det planerade broläget är endast ca 80 m från Nordanåområdet och ny infart till Nordanåområdet fordras på grund av broförslaget. Trafikintensiteten i anslutning till området kommer även den att öka kraftigt. I planförslaget saknas trafiklösningar för hela norra sidan utav älven. Genom att området är ett riksintresse är det inte enbart en angelägenhet för Skellefteå kommun utan området har ett nationellt intresse och skyddas enligt Miljöbalken. En ändring av markanvändning som innebär en påtaglig skada för ett riksintresse är huvudregeln att ändring inte får komma tillstånd. Det finns exempel när kommuns detaljplan inte fått godkänt av länsstyrelse på grund av att skyddet riksintresset för kulturmiljö inte har blivit tillgodosett i detaljplanen. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorens Burman: 1. Hur / har riksintresset för Nordanåområdet beaktats avseende läget för Nordanå/Centrumbron? 2. Kommer en fördjupad miljökonsekvensbeskrivning göras avseende skyddet för det riksintresse kulturmiljöområdet Nordanå Bonnstan? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Riksintresset för kulturmiljö utgör ett område som sträcker sig från Rovön i väster till Nordanå i öster. I arbetet med detaljplanen för den nya bron över Skellefteälven i Centrala stan har påverkan på Nordanåområdet beskrivits i planbeskrivning och miljökonsekvensbeskrivning. Under planarbetets gång har dialog skett med länsstyrelsen som ska bevaka riksintressen i planprocessen. Ett gestaltningsprogram är upprättat och ingår som en bilaga till planbeskrivningen. Gestaltningsprogrammet kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med utformningen av bron och dess anslutningar. I programmet understryks vikten av att brofästena ansluter väl till sin

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 14 omgivning. I gestaltningsprogrammet beskrivs även hur en ny bro kan komma att upplevas från Nordanåområdet. Den planerade bron ansluter i norr till befintlig gatumark öster om vattenverket som redan är påverkad och idag inte samspelar eller bidrar till miljön inom Nordanåområdet. Den planerade bron gör Nordanåområdet mera tillgängligt då det för många besökare blir enklare att ta sig till området. Tillgängligheten till området för besökare, såväl bilburna som de färdas till fots eller med cykel, i anslutning till entrén vid Södra Lasarettsvägen/Strandgatan bedöms inte försämras i någon större grad till följd av det ökade biltrafikflödet. Vid korsningen kan tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter säkerställas med exempelvis hastighetssäkrad förhöjd passage där dessa trafikanter har företräde. Bullerberäkningar visar att redan vid ett avstånd från Södra Lasarettsvägen på ca meter klaras riktvärdet 55 db(a). Som jämförelse är avståndet från Södra Lasarettsvägen till Svandammen drygt 100 meter och till huvudbyggnadens entré och entréplats över 150 meter vilket innebär att ljudnivåerna från biltrafiken på gatan underskrider 45 db(a). Bullerpåverkan på Nordanåområdet till följd av ökad biltrafik intill området bedöms därför bli mycket begränsad. Den nya brons påverkan på Nordanåområdet bedöms totalt sett bli begränsad och det kommer därför inte att göras någon fördjupad miljökonsekvens-beskrivning för riksintresset för kulturmiljö. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande till detaljplanen inte framfört någon erinran mot redovisade beskrivningar och bedömningar av påverkan på riksintresset. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Lorents Burman (S), Håkan Lindh (FP), Bert Öhlund (S), Harriet Classon (S) och Kurt Vallmark (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Maria Wiksten (KD) om dricksvattenförsörjningen riskeras på grund av den planerade Centrumbron (21/13) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Wiksten (KD) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Vattenverket Abborren, vid norra sidan av älven, står för vattentillförseln för ca människor boende i Skellefteå kommun. Det är planerat, från den socialdemokratiska majoriteten, att Centrumbron ska börja byggas i juni I miljökonsekvensbeskrivningen (s 34) till planförslaget för Centrumbron anges: Broläget bedöms ur va-synpunkt som mycket dåligt då vattenverket är kvar. Broanslutningen sker i vattenverkets känsligaste del och medför stora ombyggnader både inom och utanför verket. Ombyggnaden av bron måste utföras med vattenverket i drift, vilket försvårar ombyggnaderna. Driftstörningar under ombyggnadstiden kan inte uteslutas. Den nya vattentäckten i Slind är tidigast klar 2016 och ska då parallell köras med Abborrverket. Med anledning av ovanstående ställer jag följande frågor till kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) Hur ser du på att bron ska börja byggas, enligt plan juni 2014, och att det kan riskera dricksvattenförsörjningen för människor? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Under år 2008 gjordes en riskbedömning av leveranssäkerheten för vattenverket Abborren. Den belyser många av de risker och konsekvenser som man måste ta hänsyn till, för att säkerställa en säker och godtagbar dricksvattenproduktion, samtidigt som ett stort infrastrukturprojekt som en ny bro i centrum genomförs i närheten. Riskbedömningen kommer att ligga till grund för det fortsatta planeringsarbetet för den nya bron. Innan brobygget påbörjas ska det vara klarlagt vilka åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa dricksvattenförsörjningen under byggtiden och efter idrifttagandet av bron. Kostnaden för nödvändiga åtgärder för att säkerställa dricksvattenproduktionen ingår i broprojektet. I den därpå följande debatten deltar Maria Wiksten (KD), Lorents Burman (S), Rune Wästerby (MP) och Petter Ershag (KD).

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 16 Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Kurt Vallmark (C) om förekomsten av hjärtstartare i kommunen (22/13) Kommunfullmäktigeledamoten Kurt Vallmark (C) har till socialnämndens ordförande ställt följande interpellation: När någon drabbas av plötsligt hjärtstopp handlar det om minuter. Ambulanserna är utrustade med hjärtstartare men det tar ibland lång tid innan de når fram till patienten. Det finns också hjärtstartare hos några av våra företag och organisationer runt om i kommunen. Dagens hjärtstartare är relativt enkla att använda genom att de ger talande instruktioner till användaren hur man ska göra, men det är bra som användare att ha några timmars utbildning. Priset på en väl fungerande hjärtstartare (defibrillator) är i dag ungefär tusen kronor. Vad jag vet finns i dag ett hjärtstartsregister där man kan se var det finns hjärtstartare tillgängliga (under förutsättning att det anmälts till registret). Vidare håller man på att skapa en applikation för tillgängligheten av hjärtstartare. Som centerpartist tycker jag naturligtvis att det är viktigt att även vi som bor på landsbygden och i kommunenes mindre orter ska ha en god chans att klara en hjärtinfarkt. Jag är väl medveten om att det inte direkt är kommunens ansvar att svara för att det finns hjärtstartare tillgängliga i de olika kommundelarna, men vill ändå ställa följande frågor: 1. Har kommunen någon koll om var det finns hjärtstartare inom vår kommun? 2. Finns det någon information (exempelvis på kommunens hemsida) till kommunmedborgarna om var det finns tillgängliga hjärtstartare? Socialnämndens ordförande Kenneth Fahlesson (S) lämnar följande svar: Svar på fråga 1: Kort svar Ja. Kommunen kan inte hålla något register om var hjärtstartare finns i vårt geografiska område. Hjärtstartare kan köpas av både företag och organisationer. Som interpellanten själv säger finns ett register, som civilförsvarsförbundet och Svenska HLR-rådet tagit initiativ till, Sveriges hjärtstartarregister, och Hjärt-Lungfonden är en samarbetspartner. Civilförsvarsförbundet och Svenska HLR-rådet har tagit initiativet till Sveriges hjärtstartarregister och Hjärt-Lungfonden är en samarbetspartner.

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 18 Registret vilar helt på ideell grund och alla ägare av hjärtstartare har möjlighet att gratis registrera var hjärtstartaren finns placerad. Syftet med registeret är att allmänheten ska få bättre information om var hjärtstartare är placerade och därmed bidra till att rädda liv. Svar på fråga 2: Det finns en länk på som går till Sveriges hjärtstartarregister, under omsorg och hjälp/akuthjälp. I appen Mitt Skellefteå finns en länk till registret. Appen kan laddas ned till en smarttelefon. De hjärtstartare som sköts av Skellefteå kommun finns registrerade i registret. Tips. Vid utplacering av hjärtstartare så är tillgängligheten en viktig del och därför bör den placeras i en lokal som är öppen så stor del av dygnet som möjligt. I den därpå följande debatten deltar Kenneth Fahlesson (S), Kurt Vallmark (C), Hans Brettschneider (MP) och Daniel Öhgren (C). Behandlingen av ärendet förklaras därefter avslutad.

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Interpellation av Hans Brettschneider (MP) om handlingsplan - Bra näringsverksamhet (23/13) Kommunfullmäktigeledamoten Hans Brettschneider (M) har till kommunstyrelsens ordförande ställt följande interpellation: Efter att Skellefteå kommun hamnat väldigt långt nere på Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimat tog kommunen fram ett dokument Handlingsplan Bra näringsverksamhet. I dokumentet finns olika delområden med mål för Delområden som man ska jobba med: Utveckling, Attityder och samarbete, Tillgänglighet och information och Konkurrens. Ett mycket bra dokument som är lätt att läsa och förstå. Mycket som står där tycker jag också att kommunen gör idag vilket också visas i kommunrankingen där Skellefteå är på väg uppåt. Dock finns det några punkter som jag vill lyfta här. Under utveckling står det bl.a. att man ska... - ta fram ett Skellefteåindex på hur mår Skellefteå med årlig uppföljning. - ta fram en plan för Campus Skellefteås långsiktiga utveckling i syfte att säkerställa näringslivets kompetensbehov. - ta fram en modell för att bättre kunna utvärdera effekterna av satsade projektmedel. och under konkurrens kan man bl.a läsa. - Kommunala verksamheter som i dag säljer varor och/eller tjänster ska kartläggas. Avsikten är att undersöka om och vilka delar av dessa som i framtiden kan utföras av privata företag. Avsikten är att skapa synergi - vinster, nyföretagande och fler arbetstillfällen. En sådan utveckling ska ske utan att väsentlig samhällsnyttig verksamhet riskerar att sättas ur spel. Så mina fråga är: Om utveckling... - På vilket sätt rapporterar man Skellefteåindexet och hur följs detta upp? - Vad gör kommunen för att säkerställa näringslivets kompetensbehov i framtiden? - På vilket sett följer kommunen upp och utvärderar effekten av satsade projektmedel?

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 20 Om konkurrens... - Hur har kartläggningen av kommunens verksamheter som idag säljer varor och tjänster gått? - Vilka verksamheter har man sedan detta arbete började lagt ut på privata företag? - Vilka verksamheter i närmsta framtiden ser man att man bör kunna lägga ut på privata näringslivet? - Har man sett några positiva/ negativa effekter av detta arbete? Om fortsatta arbetet... - Det står att målen är för Är detta ett levande dokument och har några nya delområden/mål satts upp? Kommunstyrelsens ordförande Lorents Burman (S) lämnar följande svar: Skellefteåindex är en upphandlad tjänst och görs av Sweco, som är konsulter inom samhällsutveckling. Skellefteåindex har gått in som underlag i Skellefteå kommuns fortsatta planerings- och strategiarbete. Bland annat Skellefteåindex ligger till grund för arbetet med Skellefteå Nu görs en fördjupad ortsanalys utifrån Skellefteåindex för att ta fram fokusområden Skellefteås styrkor och svagheter. Projektet Prata landsbygd där studiecirklar genomförs i serviceorterna under hösten 2013 med hjälp av kommuninvånarna, är ett resultat av Skellefteåindex. Slutsatser från bland annat Skellefteåindex kommer att presenteras på Skellefteå kommuns Framtidsdagar 5-6 november och på Kick-off för Skellefteå 2030 den 7 december. Handlingsplan - bra näringslivsklimat är ett levande dokument som ständigt förändras och förbättras för att försöka möta önskemål som näringslivet har på den offentliga sektorn. På årsstämman som dåvarande tillväxtkontoret hade varje år, redovisades det arbete som gjorts från föregående år. På mötet togs även synpunkter in från näringslivet på olika aktiviteter som borde göras framåt. Att utveckla handlingsplanen är ett fortlöpande arbete som sker i nära samarbetet med näringslivet. Kommunen kan inte - och ska inte - själv ansvara för den här frågan. Här har näringslivet en viktig funktion. Under något av näringslivskontorets frukostmöten våren 2014, kommer handlingsplanen att redovisas. Då blir det en genomgång om vad som skett

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 21 senaste året och förhoppningsvis får kommunen ytterligare inspel från näringslivet. Kommunledningen har regelbundna träffar med de större företagen och kommunstyrelsens arbetsutskott gör flera företagsbesök varje år för att få en inblick i företagens verksamhet men också för att diskutera frågor som är av vikt för näringslivets expansion. Jag själv kommer att göra flera företagsbesök i månaden för att sätta mig in i företagens villkor. En viktig del av näringslivets utmaningar är att säkerställa rätt kompetens i företaget. Att tro att kommunen själv kan se till att näringslivets kompetensbehov i framtiden säkerställs, är att sätta för stor tilltro till den offentliga sektorn. Tillsammans kan vi däremot hitta vägar för att möta efterfrågan på kompetent personal i företagen. Låt mig ta ett exempel: Träsektorn och industrisektorn, det vill säga tillverkande företag, har båda svårt att rekrytera kompetent personal. Ungdomar vill inte söka till gymnasieutbildningar inom trä- eller verkstadssektorn. Nu har ett samarbete mellan branscherna, gymnasieskolan, akademin och näringslivskontoret påbörjats för att hitta en modell som kan fungera för olika utbildningsformer, på olika nivåer, med olika längd och för flera huvudmän för att klara framtida kompetensförsörjning. Utvärdering av effekten av satsade projektmedel är också något du frågar efter. Här kan man konstatera att Tillväxtverket har gjort en uppföljning av projekten. Skellefteå kommun hade möjlighet att påverka utformningen av vad man ville veta eftersom Skellefteå ingick i den referensgrupp som tog fram frågeställningarna. Skellefteå kommun valde därför då att inte göra någon egen uppföljning. Resultatet av uppföljningen finns på Tillväxtverkets hemsida. Lokalt så följer vi de projekt som vi medfinansierat löpande. Vi finns med i vissa styrgrupper där vi strategiskt ser att vi gör mest nytta. Under vårterminen 2014 kommer ett examensarbete med specifikt Skellefteå perspektiv att göras för att se på nyttan av satsade pengar. Nu till frågorna om konkurrens och där ber jag att få återkomma med svar på nästa kommunfullmäktige den 12 november. I den därpå följande debatten deltar Hans Brettschneider (MP), Lorents Burman (S), Andreas Löwenhöök (M) och Harriet Classon (S). De delar i interpellationen som handlar om konkurrens bordläggs och tas upp för behandling vid nästa kommunfullmäktige.

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Daniel Öhgren (C) om att skapa en permanent lokal för medborgardialog (11/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att en permanent lokal för medborgardialog tillskapas i centrala Skellefteå. Lokalen bör vara i samma anda som det som byggdes upp i före detta Önska-butiken, en central lokal där människor rör sig och där miljön uppmuntrar spontana besök och stimulerar medborgarna att diskutera och bidra med åsikter och idéer. Kommunledningskontoret anför att varje medborgardialog ska ha ett fastställt syfte och vara kopplad mot en eller flera styrprocesser. Det är viktigt att bedriva medborgardialog på ett genomtänkt och bra sätt för att skapa förtroende för politik, verksamhet och samtidigt öka medborgarnas delaktighet samt möjlighet till påverkan på viktiga beslut i kommunen. Användningen av permanenta lokaler för medborgardialog har provats i ett antal kommuner, bland annat Piteå som stängde ner sin. Den tillfälliga Önskalokalen, som har använts som mötesplats för Vår framtida stad, var ett mycket uppskattat initiativ och man ser att det vore väldigt bra att kunna arbeta på liknande sätt med andra större kommande medborgardialoger. Att öppna en permanent lokal enbart för medborgardialog är däremot tveksamt då man inte kan säkerställa kontinuerlig bemanning och hur man ska koppla allt som kommer in mot styrprocesserna och säkerställa att medborgarnas åsikter gör skillnad. En dialog sker under en begränsad tid och en permanent lokal enbart för det hade ofta stått tom. Dock skulle en permanent centralt belägen lokal som kunde användas för både information, marknadsföring och vid behov medborgardialog vara ett alternativ. Den senare lösningen måste dock utredas ordentligt med tanke på vad ett sådant alternativ skulle innebära kostnadsmässigt och hur olika verksamheter i kommunen behöver involveras. 1. Kommunstyrelsen avslår förslaget om att skapa en permanent lokal för medborgardialog. 2. Kommunledningskontoret får i uppdrag att utreda om en permanent lokal för samnyttjande av information, marknadsföring och medborgardialog är möjlig. Inlägg Daniel Öhgren (C) och Sten-Arne Burman (S) yttrar sig.

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 23 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 374 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (11/13) Beslutet sänds till: Motionären Kommunledningskontoret

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Tomas Marklund (S) om gång- och cykelväg mellan Medle och Mobacken (23/13) Sammanfattning Kommunfullmäktigeledamoten Tomas Marklund (S) föreslår i en motion att en gång- och cykelväg mellan Medle och Mobacken snarast tas upp i kommunens cykelplan som en prioriterad sträcka. Den första delen av en cykel- och gångväg genom Medle har förverkligats efter flera års kamp. En utbyggnad av gång- och cykelvägen på sträckan Medle Mobacken genom Myckle skulle betyda mycket för gång- och cykeltrafiken längs Skellefteälvens norra sida. I dag är det en vägsträcka med mycket tung och tät trafik. Särskilt vintertid upplevs den som smal på grund av snövallarna. Tyvärr har ett antal tillbud och även olyckor inträffat på den aktuella sträckan när bilar och cyklister ska samsas på en vägbana som är för smal för att vara trafiksäker. Tekniska nämnden anför att sträckan mellan Medle och Mobacken ligger längs väg 855. Trafikverket är väghållare. I Skellefteå kommuns cykelplan, antagen av kommunfullmäktige 2011, ligger gång- och cykelbanan med som objekt. De övergripande förslagen till förbättringar, enligt cykelplanen, i gång- och cykelvägnätet ska handskas genom att det läggs in i respektive väghållares årliga verksamhetsplanering. Prioritering ska därför ske i länstransportplanen som beslutas av Region Västerbotten. Den senaste länstransportplanen för åren beslutades Inom den nuvarande planen beslutade Förbundstyrelsen i Region Västerbotten fördelning av potter för gång- och cykelbanor längs det statliga regionala nätet för genomförande under åren Inför beslutet prioriterade Skellefteå kommun genom beslut i kommunfullmäktige att gång- och cykelbanan mellan Medle och Mobacken ska finnas på tredje plats av kommunens framförda objekt. I Förbundsstyrelsens beslut för genomförande finns endast det första objektet med för genomförande under perioden. I dagsläget arbetas det också med att revidera nuvarande länstransportplan till att gälla åren Skellefteå kommun har och kommer att agerat för mer pengar till byggande av gång- och cykelvägar inför revideringen av länstransportplanen. Tekniska kontoret menar dock att gång- och cykelbanan mellan Medle och Mobacken inte ska prioriteras framför medel till byggnation av gång- och cykelväg längs väg 814, Lund samt väg 805 Burträsk, gång och cykelväg mellan Åbyn och Sundbrogatan.

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 25 Motionen avslås. Inlägg Tomas Marklund (S), Hans Brettschneider (MP), Carina Sundbom (C) och Ola Burström (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 352 Tekniska nämndens protokoll , 177 Tekniska kontorets tjänsteskrivelse Motion (23/13) Beslutet sänds till: Motionären Tekniska nämnden

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Förteckning över ej slutbehandlade motioner Sammanfattning Enligt 5 kap 33 kommunallagen bör motion beredas så att kommunfullmäktige kan fatta beslut med anledning av motionen vid sammanträde som hålls inom ett år från det att motionen har väckts. Om beredningen ej kan avslutas inom sådan tid ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom angiven tid. Fullmäktige får vid behandlingen av sådan anmälan avskriva motion från vidare handläggning. I enlighet med antagen arbetsordning för kommunfullmäktige ska kommunstyrelsen årligen vid fullmäktiges ordinarie april- och oktobersammanträde redovisa de motioner vilkas beredning då ännu ej slutförts. Sekretariatet har upprättat förteckning över ej slutbehandlade motioner. Av sammanställningen framgår att 5 motioner (28, 29 och 35/11 och 10 och 13/12) är äldre än ett år vid oktober månads utgång. Redovisningen godkänns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 383 Förteckning över ej slutbehandlade motioner

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Redovisning av medborgarförslag Sammanfattning Enligt 5 kap 33 kommunallagen bör medborgarförslag beredas så att beslut kan fattas med anledning av förslag vid sammanträde som hålls inom ett år från det att förslaget har väckts. Om beredningen ej kan avslutas inom sådan tid ska detta och vad som har framkommit vid beredningen anmälas till fullmäktige vid sammanträde inom angiven tid. Fullmäktige får vid behandlingen av sådan anmälan avskriva förslag från vidare handläggning. I enlighet med arbetsordningen för kommunfullmäktige ska nämnderna årligen vid fullmäktiges ordinarie april- och oktobersammanträde redovisa de förslag som inte slutbehandlats av nämnden och beredning av förslag som ännu ej slutförts. Sekretariatet har upprättat förteckning över ej slutbehandlade medborgarförslag och av nämnderna avgjorda ärenden. Av sammanställningen framgår att 2 förslag (25 och 28/12) är äldre än ett år vid oktober månads utgång. Redovisningen godkänns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 381 Förteckning över ej slutbehandlade medborgarförslag

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Delårsrapport augusti 2013, Skellefteå kommun Sammanfattning Kommunledningskontoret har upprättat delårsrapport per Redovisningen är utformad i enlighet med god redovisningssed och den kommunala redovisningslagen. Delårsresultatet i Skellefteå kommunkoncern uppgår till 431 miljoner kronor (454 miljoner kronor). Årets resultat för koncernen förväntas uppgå till 343 miljoner kronor (402 miljoner kronor). Prognosen bygger sammantaget på kommunens och de kommunägda bolagens prognoser. Skellefteå kommuns delårsresultat uppgår till +237 miljoner kronor (+349 miljoner kronor), vilket utgörs av +225 miljoner kronor i den skattefinansierade verksamheten samt +12 miljoner kronor i affärsverksamheterna. Kommunens delårsresultat är sämre än samma period föregående år, vilket främst beror på elförsörjningens resultat. Inom elförsörjningen har intäkterna totalt minskat mellan åren. Det är en följd av att kommunen tillskjutit kapital i form av ovillkorat aktieägartillskott till Skellefteå Stadshus AB. Därmed har ränteintäkterna till kommunen minskat. Motsvarande resultatförbättring finns i Skellefteå Stadshus AB. Elförsörjningens resultat är även lägre jämfört med tidigare år på grund av sänkt arrende för vattenkraftstationerna. Återbetalningen av AFA-pengarna har i sin helhet redovisats i rapportperioden vilket förbättrar resultatet. Främsta anledningen till att augustis delårsresultat är högre än förväntat årsresultat är att kostnaderna för arbetskraft är betydligt lägre under sommaren. Årsprognosen pekar på ett resultat för Skellefteå kommun på 62 miljoner kronor inklusive affärsverksamheter, vilket understiger budget (inklusive kompletteringsbudget) med 57 miljoner kronor. Budgetavvikelsen består huvudsakligen av följande poster (miljoner kronor): Återbetalning AFA +65 Ökade skatteintäkter +26 Po-pålägg +26 Ökade pensionskostnader -22 Driftunderskott skattefinansierad verksamhet -73 Minskat resultat elförsörjning -111 Ökat resultat övriga affärsverksamheter +24 Årsprognosen för Skellefteå kommuns skattefinansierade verksamhet, efter uttag från elförsörjning, pekar på ett resultat på 41 miljoner kronor, vilket överstiger budget (inklusive kompletteringsbudget) med 31 miljoner

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 29 kronor. Detta beror främst på en återbetalning av AFA-premier motsvarande 65 miljoner kronor. Samtidigt uppvisar barn- och grundskolenämnden samt socialnämnden stora underskott mot budget. Barn- och grundskolenämndens åtgärdsplan har redan behandlats av kommunstyrelsen och återremitterats med beslutet att ge anstånd i tre år vad gäller återställning av balanserat underskott. Socialnämnden arbetar aktivt med att arbeta in ett balanserat underskott från tidigare år. Årsprognosen för kommunens affärsverksamheter är en budgetavvikelse på -87,1 miljoner kronor vilket bland annat innefattar ett överskott på +19 miljoner kronor inom vattenförsörjningen samt ett underskott på -111 miljoner kronor inom verksamheten elförsörjning. Av alla nämnder är det endast fritidsnämnden som prognostiserar måluppfyllelse inom samtliga perspektiv. Totalt har nämnderna beslutat om 39 mål som följer fullmäktiges styrkort, varav: - 21 (54 %) prognostiseras med måluppfyllelse - 13 (33 %) prognostiseras med delvis måluppfyllelse - 5 (13 %) prognostiseras med ej måluppfyllelse Vid bedömningen om huruvida verksamheter bedrivs med god ekonomisk hushållning eller ej värderas inom två indelningsgrunder det ena avser finanserna och det andra avser verksamheterna. Eventuella avvikelser ska betraktas på samma sätt oavsett om det är en finansiell eller verksamhetsmässig avvikelse. Därför ska de nämnder som bedömer att de inte kommer att nå måluppfyllelse lämna in en beskrivning till kommunstyrelsen över hur de arbetar för att målen ska nås. Beskrivningen lämnas till kommunstyrelsen så snart som möjligt. Beskrivningen ska innehålla: - en specificering över hur nämnden avser arbeta för att nå målet - en beskrivning över när i tiden olika delar av insatser planeras genomföras - en ansvarsfördelning över insatserna - en tidpunkt när åtgärderna har resulterat i måluppfyllelse Kommunrevisionen har lämnat utlåtande över delårsrapporten. 1. Rapporten godkänns. 2. De nämnder som bedömer att de inte kommer att nå måluppfyllelse lämnar in en beskrivning till kommunstyrelsen om hur de arbetar för att målen ska nås.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Inlägg Andreas Löwenhöök (M) och Harriet Classon (S) yttrar sig. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 397 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Delårsrapport augusti 2013 Beslutet sänds till: Budget och bokslut

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Delårsrapport augusti 2013, Skellefteå stadshus AB Sammanfattning Skellefteå stadshus AB har upprättat delårsrapport per augusti Rapporten godkänns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 400 Skellefteå stadshus AB:s protokoll , 61 Delårsrapport för Skellefteå stadshus AB augusti 2013 Beslutet sänds till: Skellefteå stadshus AB

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Låneram och borgensavgifter för år 2014, Skellefteå stadshus AB Sammanfattning Skellefteå stadshus AB presenterar förslag till preliminär budget för koncernen. Detaljerad budget på bolagsnivå föreligger under december månad. Investeringarna i koncernen beräknas till mnkr. Eventuell utbyggnad i Blaiken, etapp 3, kommer att prövas i särskild ordning och ingår inte i investeringssumman. Med anledning av investeringsprogrammet föreslås att Skellefteå stadshus AB koncernens låneram avseende lån med kommunal borgen för 2014 höjs med 100 mnkr till mnkr. Kommunfullmäktige har i separat ärende beslutat om borgen på 800 mnkr för Skellefteå stadshus AB:s kontokredit avseende internbanken. Räntepåslaget/borgensavgifterna vid lån med kommunal borgen föreslås uppgå till 0,2 % för Skellefteå kraft AB och 0,35 % för övriga bolag. Förslaget innebär en höjning från 0,2 % för Skelleftebuss AB och Fastighets AB Polaris och Skellefteå City Airport AB. Styrelsen för Skellefteå stadshus AB beslutade , 63, att att hos kommunfullmäktige begära en ram för lån med kommunal borgen i Skellefteå stadshus AB koncernen avseende år 2014 om totalt 8000 mnkr. föreslå kommunstyrelsen att räntepåslaget/borgensavgiften vid lån med kommunal borgen blir 0,2 % för Skellefteå kraft AB och 0,35 % för övriga bolag, under år Bevilja ram för lån med kommunal borgen i Skellefteå stadshus AB koncernen avseende år 2014 om totalt 8000 miljoner kronor. 2. Räntepåslaget/borgensavgiften vid lån med kommunal borgen blir 0,2 % för Skellefteå kraft AB och 0,35 % för övriga bolag, under år Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 401 Skellefteå stadshus AB:s protokoll , 63 Budget Låneram och borgensavgifter för år 2014

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 33 Beslutet sänds till: Skellefteå stadshus AB Budget och bokslut

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ansökan om utökning av budgetram för bostadsanpassningsbidrag Sammanfattning Bygg- och miljönämnden har sedan ansvar för kommunens hantering av ärenden om bidrag till elsanering och av ärenden enligt lagen om bostadsanpassning. Med anledning av det beslutet överfördes kronor från kommunstyrelsens budget till bygg- och miljönämnden. En grundligare genomgång av utbetalda bidrag under de senaste fem åren visar att anslagsnivån är kronor för låg per år. För att kunna hålla isär bostadsanpassningsbidragen från övrig verksamhet inom bygg- och miljönämnden så bör budgetanslaget även framöver ligga på en egen anslagsnivå inom nämnden. 1. Bygg- och miljönämnden tilldelas ett tilläggsanslag om kronor för åren 2013 och Budgetanslaget för bostadsanpassningsbidrag läggs på en separat anslagsnivå. 3. Finansiering sker ur medel till kommunstyrelsens förfogande, budgetreserven. 4. Hänsyn till kommande ökning av bostadsanpassningens budgetram tas därefter med i kommunens framtida budgetarbete. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 385 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bygg- och miljönämndens protokoll , 132 Beslutet sänds till: Bygg- och miljönämnden Budget och bokslut

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Investeringar 2013 inom exploateringsområden, gator Sammanfattning Tekniska nämnden har från och med 2009 ansvar för de anläggningar som driftssätts inom exploateringsområden. Beslut om exploatering ska egentligen alltid följas av beslut om täckning av driftskostnader. Den rutinen har fungerat dåligt inom kommunen varför tekniska nämnden inte har fått kompensation för ökade driftskostnader för beslutade investeringar på Gymnasievägen samt Dansgatan. För Gymnasievägen uppgår de tillkommande driftskostnaderna, det vill säga skötselkostnader och kapitalkostnader, till cirka kronor per år. Investeringen beräknas vara klar i slutet av år För Dansgatan uppgår de tillkommande driftskostnaderna, det vill säga skötselkostnader och kapitalkostnader, till cirka kronor per år. Kommunen väntar i dagsläget på en justering av detaljplanen varför kommunstyrelsen föreslås besluta att tilldela tekniska nämnden anslag om kronor när gatan är färdigställd och tagen i bruk. Fortsättningsvis är det viktigt att bevaka att projekt, där finansiering för driftskostnader inte finns, inte heller startas. Finansieringen ska finnas med i beslutsunderlaget. Budgetramarna för år 2014 är redan beslutade av kommunfullmäktige varför finansiering 2014 föreslås tas ur medel till kommunstyrelsens förfogande. Från år 2015 föreslås en permanent utökning av tekniska kontorets ram, vilket budgetberedningen tar hänsyn till i samband med kommande budgetarbete. 1. Tekniska nämnden tilldelas från år 2014 anslag om kronor för ökade drifts- och kapitalkostnader för Gymnasievägen. 2. Tekniska nämnden tilldelas anslag om kronor för ökade driftsoch kapitalkostnader gällande Dansgatan. Detta sker när gatan är färdigställd och tagen i bruk. 3. Finansiering för Gymnasievägen sker ur medel till kommunstyrelsens förfogande, budgetreserven, i 2014 års budget. 4. Från 2015 sker en ökning av tekniska nämndens budgetram. 5. Finansiering för Dansgatan sker ur medel till kommunstyrelsens förfogande det år när gatan är färdigställd och tagen i bruk. Hänsyn till kommande ökning av tekniska nämndens budgetram tas därefter med i kommunens framtida budgetarbete.

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 387 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokoll , Beslutet sänds till: Tekniska nämnden Budget och bokslut

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Överföring av projektbudget mellan nämnder Sammanfattning Kommunledningskontoret har sedan 2010/2011 haft ansvaret för ett energiprojekt samt ett projekt som handlar om hållbar jämställdhet. I samband med att en ansvarig tjänsteman under senare tid slutat sin anställning på kommunledningskontoret, samt att projekten tar en ny fortsatt inriktning, föreslås ansvaret föras över till andra förvaltningar och tjänstemän. Båda projekten har tagit emot förutbetalda intäkter under tidigare år. Energiprojektet har tagit emot cirka kronor från Skellefteå kraft samt kronor från Statens energimyndighet och projektet Hållbar jämställdhet har tagit emot kronor från Sveriges kommuner och landsting. Avräkning har gjorts när kostnader uppstått i projekten och kvarvarande medel har balanserats mellan åren i samband med bokslut. 1. Projektansvar samt kvarvarande medel för energiprojektet överförs från kommunstyrelsen till nämnden för support och lokaler. 2. Projektansvaret samt kvarvarande medel för projektet hållbar jämställdhet överförs från kommunstyrelsen till socialnämnden. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 386 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Budget och bokslut Nämnden för support och lokaler Socialnämnden

38 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ägardirektiv för Destination Skellefteå AB Sammanfattning Kommunledningskontoret har tillsammans med Skellefteå Erbjuder ekonomisk förening utarbetat ett förslag till nya gemensamma ägardirektiv till Destination Skellefteå AB. De nya gemensamma ägardirektiven till Destination Skellefteå AB godkänns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll , 362 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Förslag till nya ägardirektiv Kommunstyrelsens protokoll , 218 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret/näringsliv Destination Skellefteå AB