KINESISKA LIDINGÖLOPPET

Transkript

1 UTANFÖR RAMARNA KINESISKA LIDINGÖLOPPET Under Great Wall Marathon i maj störtade maratonlöpare från 45 nationer fram över världens största byggnadsverk. I juni kommer över löpare delta i det kinesiska Lidingöloppet. Tävlingar likt dessa var omöjliga i Kina för bara ett par årtionden sedan. Men synen på idrott har förändrats dramatiskt i världens största land. 60 Juni 2009 Outsideonline.se

2 Outside Juni

3 UTANFÖR RAMARNA Hårt underlag på Kinesiska muren. Niclas Hellqvist är vd för skandinaviska Nordic Ways som anordnar tävlingar och event i Kina. Då företaget kom hit 1991 fanns nästan inget intresse för idrotter som orientering och skidåkning. Nu har kinesiska Vasaloppet över åkare och Lidingöloppet är redan större än den svenska upplagan. Kineser är nyfikna och vill gärna prova nya idrotter. Potentialen är enorm. Vi valde att sätta ett tak för antalet deltagare under förra årets Lidingölopp, för att inte stjäla uppmärksamhet från OS, säger Niclas Hellqvist. Mindre idrotter har i dagens Kina en enorm möjlighet att attrahera hundratusentals utövare. Men vägen dit har varit lång och krokig. Idrott var nästan icke existerande i Kina under 1900-talets första hälft, då landet oavbrutet plågades av krig och lidande. När kommunistpartiet 1949 tog makten ville de använda idrott som ett medel för att uttrycka kinesisk styrka och identitet. Genast skapades ett idrottsministerium, med samma status som ministerierna för handel, utbildning eller ekonomi. 43 idrotter sattes upp som särskilda tävlingsidrotter med kompletta regelverk och nationella mästerskap. Men Kina var hopplöst efter i kunskap, erfarenhet och faciliteter. Det fyrtiotal idrottare som skickades till OS 1952 i Helsingfors lyckades inte ta en enda medalj. Utvecklingen gick snabbt framåt och 1956 fanns i Kina idrottsskolor där studenter hade dagliga träningsmöjligheter för att utvecklas till elitidrottsmän. Friskvård uppmuntrades som aldrig förr; det var en okränkbar ära att springa snabbast, kasta längst eller lyfta mest. De Olympiska spelen samma år bojkottades dock av Kina, eftersom Taiwan tilläts delta. Idrottens stora språng 1957 planerades den politiska kampanjen Det stora språnget. Kina, fortfarande hopplöst fattigt och efterblivet, planerade att göra en jätteinsats för att industriellt komma ikapp Storbritannien inom sju år och USA inom femton år. En plan lades upp också för idrotten; Idrottens stora språng. Inom tio år skulle det finnas professionella heltidsidrottare i landet. Samtidigt skulle idrott också uppmuntras bland de breda folklagren genom att närmare fem miljoner idrottslag skulle organiseras bland bönder och arbetare, som tillsammans skulle träna och tävla mot varandra. Kina skulle bli världens idrottsnation. Kinesiska Lidingöloppet är redan större än den svenska upplagan Verkligheten blev dock annorlunda. I hetsen att producera stora mängder stål och järn lämnade bönderna sina skördar på fälten. Grytor, gångjärn och hårnålar kastades i de primitiva ugnarna vid de kollektiva jordbruken. Resultatet blev uteblivna skördar och värdelös metall. Lokala partikadrer, livrädda att rapportera om misslyckanden, gav sken av allt stod rätt till på den vidsträckta landsbygden upplevde Kina världens genom tidernas största svältkatastrof, med omkring 30 miljoner döda som följd. Självklart kollapsade även idrotten. Regimen, som alltjämt försökte ge sken av att Kina mådde bra, valde att helt satsa på några få elitidrottare för att inte tappa ansiktet på den internationella arenan. Antalet särskilda tävlingsidrotter reducerades från 43 till 10. Tränare och idrottare minskade betydligt. Olympiska spelen bojkottades igen. Bland den breda massan försvann idrotten helt det var nog med bekymmer för befolkningen att hålla sig vid liv. 62 Juni 2009 Outsideonline.se

4 nkel.se Ny attack mot idrotten I början av 1960-talet blev misären för stor att gömma undan. Mer liberala element såg till att Mao Zedong och hans konservativa meningsfränder fick mindre makt i kommunistpartiet, och förbättrade genom reformer de breda folklagrens levnadsstandard något. Men idrotten han knappt återhämta sig innan det var dags för nästa dödsstöt Kulturrevolutionen. Mao Zedong gjorde 1966 comeback på den politiska arenan. Med råge. Tillsammans med politiska trotjänare och fanatiska rödgardister attackerades nu allt som ansågs vara revisionistiskt och avvikande från den kommunistiska linjen. Nationella idrottsministeriet hade tidigare år helt enligt instruktioner uppmuntrat elitsatsning. Nu attackerades ministeriet för att ha anammat ett borgerligt synsätt på idrott. Idrottsminister He Long sattes i fängelse, där han kom att avlida nio år senare. Idrottsskolor stängdes och tävlingar förbjöds. Bordtennislandslaget, som 1965 hade vunnit 15 VM-medaljer, dök inte upp till 1967 och 1969 års mästerskap. Tränare och utövare av många idrotter skickades till landsbygden för att rena sina själar med kropps- eller fabriksarbete. Förutom bordtennis, friidrott och gymnastik upplöstes samtliga landslag. Borgerliga idrotter som baseboll förbjöds helt. Lovande idrottare sågs även de som borgerliga och tvingades vid massmöten utstå kritik och misshandel. Mindre lovande tränare och idrottare uppmuntrades att misshandla eliten för att visa revolutionär hängivenhet. På grund av Kulturrevolutionen stod Kina på randen till inbördeskrig och 1969 sattes armén in för att stoppa kaoset. Regelrätta strider hade då brutit ut mellan rödgardister som plundrat arméförråd och beväpnat sig med bland annat artilleripjäser. All produktion låg nere och infrastrukturen var förstörd. Idrott var inte första prioritet då det kinesiska samhället i slutet av 1960-talet återigen måste byggas upp från grunden. Ping-pong-diplomati Ett viktigt steg för den kinesiska idrotten togs 1971 i och med ping-pong-diplomatin. Kina var ödelagt och isolerat och sökte kontakt med omvärlden. Ett diplomatiskt bråk med Sovjet gjorde att man sökte sig till väst för alternativ. Efter det att 1971 års världsmästerskap i bordtennis avslutats, bjöds ett amerikanskt bordtennislandslag in till Kina för vänskapsmatcher. Laget mottogs vid regeringsbyggnaderna i hjärtat av Peking, där de hyllades för att ha öppnat dörren till ett nytt kapitel i sino-amerikanska relationer. President Nixon besökte året därpå landet, och partiorganet Folkets Dagblad rapporterade att Kina nu återigen tillhörde det internationella samfundet. Idrott hade fungerat Primus har varit nästan överallt. Var har du varit? Gå in på dela med dig av ditt äventyr och läs mer om vårt engagemang för miljön. FINALLY! Vi älskar naturen. Precis som du. Nya PRIMUS EtaPackLite är ett extremt litet, smart och lätt kök. Botten delen består av en brännare med inbyggd piezo tändare, vind skydd, en 1,2 l kastrull och ett lock som du även kan använda som durk slag. Alla delar och en 100-grams gasbehållare kan packas ner i kastrullen. Tack vare Primus bränslesnåla brännare och EtaPower -kastrullen sparar du både vikt och bränsle. Och är samtidigt snäll mot miljön. Så nu slipper du bära runt på en massa onödig packning och kan ha händerna fria till annat. Som att krama träd till exempel.

5 UTANFÖR RAMARNA som isbrytare för att föra in det fallfärdiga Kina på den internationella arenan. Ping-pong-diplomatin innebar även att elitsport åter blev populärt i landet. Nationella idrottsministeriet var bland de första ministerierna som började fungera igen, då alla där drog åt samma håll i ett land annars fortfarande plågat av politiska motsättningar återkallades tränare och idrottare från straffarbeten på landsbygden och elitidrott uppmuntrades kanske mer än någonsin. Idrotten byggdes upp i takt med samhället. Redan 1974 hade sportakademier åter öppnat. Kina deltog återigen i internationella tävlingar; 54 stycken En rad nationella rekord slogs, och 1975 även tre världsrekord i friidrott. Olympiska spelen bojkottades dock fortfarande eftersom Taiwan alltjämt var en av deltagarna avled Mao Zedong och efter en kortare maktkamp fick mera liberala element makten i kommunistpartiet. Kina skulle nu påbörja en enorm ekonomisk återhämtning genom socialism med kinesiska förtecken ett politiskt system med stora kapitalistiska inslag. Kina var utblottat men stora resurser satsades på idrott, såväl för marknadsföring som för att föra landet samman talade idrottsminister Wang Meng om hur stora satsningar på elitidrott skulle ge återbäring inte bara i form av nationell stolthet, utan även i att Kina skulle ses som ett kompetent land, attraktivt att investera i. Utveckla elitidrott och gör Kina till en världsmakt var en av idrottsministeriets slogans. Ett nytt elitsystem infördes. Första olympiska medaljerna Satsningen fick snabba resultat. Då Kina 1984 i Los Angeles efter 32 års frånvaro åter deltog i de Olympiska spelen, tog landet femton guldmedaljer och hamnade på fjärde plats i medaljligan var också året då Kina tog sin första olympiska medalj någonsin beslutades att Kina skulle kanalisera sina resurser på att fostra världsidrottare och vid sekelskiftet vara en idrottens stormakt. Det internationella genombrottet kom just som planerat; under OS i Sydney 2000 placerade sig Kina som tredje bästa nation med 28 guld och 59 medaljer totalt. Vad som utmärker kinesisk idrott i dag är den traditionella centraliseringen. Exempelvis är fotbollsförbundet fortfarande statligt, och snart sagt alla idrotter är beroende av statliga bidrag för program eller satsningar. Träningen har alltid varit annorlunda och de gamla mönstren finns fortfarande kvar. Wang Junxia, kvinnlig guldmedaljör på sträckorna och meter under OS i Atlanta 1996, löpte under sina träningssessioner 170 kilometer på fyra dagar. Satsningen på idrott i Kina är enormt fokuserad på de Olympiska spelen. Då den nya elitsatsningen infördes i början av 1980-talet deklarerade idrottsministeriet att dess största ansvar var att hålla landets fana högt i de Olympiska spelen. Detta har inneburit att mindre idrotter kommit i skymundan. Niclas Hellqvist vid Nordic Ways berättar: Orientering fanns knappt alls i Kina då vi kom hit Efter att ha rest runt i landets alla provinser gjorde vi orientering till en populär sport vid landets universitet. Nu hålls nationella mästerskap i orientering och Kina har även ansökt om att arrangera världsmästerskapen Pionjärer Nordic Ways har också varit pionjärer vad gäller skidåkning. Intresset för vinteridrott har alltid varit svalt i Kina, och landet har genom tiderna bara tagit fyra olympiska guldmedaljer. Icke desto mindre har det kinesiska Vasaloppet blivit en succé. Med över deltagare är evenemanget Kinas största skidtävling. VÄNSTER Till skillnad från Lidingöloppet omfattar den kinesiska versionen desto mer trappor. NEDAN Euroasiatisk målgång. HÖ- GER Niclas Hellqvist på Nordic ways ser ljus på idrottens framtid i Kina. Vi upptäckte 2003 att naturen i staden Changchun påminner om Skandinavien. Här var perfekt att anordna Vasaloppet för att marknadsföra skidsporten i Kina. Intresset fanns redan men organisation saknades. Responsen har varit så positiv av Nordic Ways nu arrangerar andra skidtävlingar som Tour de Ski och i sommar också Summer Ski Sprint i inre Mongoliet. Skidtävlingarna lockar namn som Björn Lind och Oskar Svärd, vars närvaro ytterligare ökar intresset för skidsporten i Kina. Niclas Hellqvist säger att potentialen för mindre sporter är enorm i Kina. Exempelvis fanns det knappt några offentliga gym i landet för tio år sedan. Nu är de alla överfulla. Klättring, som tidigare inte existerade, är nu etablerat framför allt i södra Kina, där internationella tävlingar nu hålls regelbundet. Med sin fantastiska och varierande natur är Kina perfekt för utomhussporter. Byråkratin i Kina är ökänd för att vara omfattande, men Niclas Hellqvist menar att de lokala myndigheterna välkomnar idrottsliga initiativ och gör sitt bästa för att hjälpa. Nordic Ways har aldrig upplevt att de blivit motarbetade. Däremot gillar inte kineser att betala för att idrotta. Vi har fått hålla priserna nere; att delta i Lidingöloppet kostar cirka 300 kronor och Vasaloppet cirka 400 kronor, vilket är betydligt billigare än i Sverige. Privata initiativ var nästan icke existerande vid sekelskiftet. Nu har det visat sig att intresset för friskvård i Kina gör möjligheterna till framgång för idrottsliga evenemang stor. Great Wall Marathon, som arrangeras av danska Albatros Travels, drog i år deltagare från 45 länder. Det är nionde året tävlingen hålls, och deltagarantalet bara växer trots att tävlingen anses särskilt tuff med många 64 Juni 2009 Outsideonline.se

6 FOTO NORDIC WAYS branta partier, och hålls på en bit av muren långt från bebyggelse. Bussarna till årets tävling avgick från Peking klockan tre på natten. Alternativa idrotter BMX har blivit populärt väldigt fort, särskilt sedan BMX Track infördes som olympisk gren Nu finns över 600 seriösa åkare i Kina. Allt fler har också fått upp ögonen för skateboard, då sporten föreslagits som olympisk gren i London De alternativa idrotternas ökade popularitet visas främst genom intresset för Asian X Games, som i maj hölls i Kina för tredje året i följd åskådare kom för att se de fyra dagarnas tävlingar i BXM, inlines, skateboard och klättring. Det är en ökning med över 50 procent från 2007, då tävlingen hölls i Kina för första gången. Men också de nya idrotterna är beroende av statligt stöd. Skateboardåkaren Che Ling, en av Kinas främsta, sade till kinesisk media efter tävlingarna: Professionell åkning har bara funnits i Kina sedan Det största problemet är att vi saknar faciliteter. Fick vi tillgång till några halfpipes skulle vi vara på världsnivå inom ett par år. I de tätbefolkade kinesiska städerna är det svårt att använda exempelvis trappor för att träna. Åkare är beroende av myndigheters satsningar gällande såväl ekonomi som stadsplanering. Framtiden för mindre idrotter i Kina ser ljus ut, då befolkningen har fått mer av såväl pengar som fritid. Samtidigt har det politiska klimatet luckrats upp, och privata initiativ tillåts vid sidan av statliga elitsatsningar; något som var fullständigt otänkbart för ett par årtionden sedan. I och med landets ekonomiska boom finns nu en enorm marknad för nya sporter, med över en miljard nyfikna och idrottsälskande invånare som målgrupp. Outside Juni