4 Bakgrund Uppdraget att ta fram en utvecklingsplan Politiska beslut som påverkar den utvecklingsplan som togs fram Förutsättningar och antaganden

Transkript

1

2 Sida Innehåll 3 Sammanfattning 4 Bakgrund Uppdraget att ta fram en utvecklingsplan Politiska beslut som påverkar den utvecklingsplan som togs fram Förutsättningar och antaganden 5 Lagstiftning Befolkningsutveckling 6 Inriktning för svensk äldreomsorg Historik äldreomsorg i Vimmerby ur ett historiskt perspektiv 7 Äldreomsorg i Vimmerby i dag 8 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 2009 Vad innebär särskilt boende? 9 Anpassade lägenheter för äldre Bostadsförsörjning 10 Stimulansbidrag till ny- och ombyggnad av särskilt boende 11 Framtiden Kvalitet och uppföljning 12 Förslag på framtida utveckling av äldreomsorgen i Vimmerby kommun Särskilt boende 15 Hemtjänst 16 Hemsjukvård och hemrehabilitering Korttidsplatser Anhörigstöd Förebyggande verksamhet Kvalitet och uppföljning 17 Referenslitteratur Bilaga 1 Lokaler Bilaga 2 Standard på nuvarande särskilda boenden i Vimmerby kommun Bilaga 3 Kravspecifikation 2

3 Sammanfattning Hemtjänsten, tillsammans med hemsjukvård och hemrehabilitering, kommer även i framtiden att utgöra basen i äldreomsorgen och kommer att behöva utökas på grund av att antalet äldre ökar. I takt med att bostäderna blir bättre och får högre tillgänglighet så kommer fler människor att välja att bo hemma när så är möjligt. Insatserna ska kännetecknas av en god kvalitet, att brukaren kan påverka utförandet, motsvara behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet. Ett väl utbyggt stöd till anhörigvårdarna kan minska efterfrågan på övriga insatser från kommunen. För att klara det ökande antalet äldre i samhället och deras behov av vård och omsorg behöver anhörigstödet ges ett större utrymme. För personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov ska det finnas möjlighet till särskilt boende. Det är brist på lägenheter inom särskilt boende idag. Ytterligare lägenheter inom särskilt boende behövs. Befolkningsutvecklingen pekar också mot ett ökat behov, eftersom det blir fler äldre kommuninvånare. Lägenheter inom särskilt boende räknas som bostäder och ska uppfylla kraven på fullvärdig bostad. Särskilt boende ska fortsättningsvis inom Vimmerby kommun benämnas vård- och omsorgsboende och finns med tre inriktningar: vård- och omsorgsboende, korttidsplatser samt för personer med demenssjukdom. Arbetet kan ses i två etapper då det är alltför svårt och osäkert att överblicka för många år framåt och den behovsutveckling och omvärldsförändring som sker. Etapp 1 (fram till 2015) Etapp 2 ( ) Två nya vård- och omsorgsboenden byggs i Vimmerby Eken avvecklas Duvan avvecklas Ådala avvecklas Ställningstagande om Vidala och Kvillgården ska vara kvar, byggas om eller ersättas av andra lägenheter. Ställningstagande till ytterligare behov av antal lägenheter. Boendeenheterna bör inte vara för stora men flera boendeenheter bör vara närbelägna varandra för att skapa en optimal samordning vid personalbemanning. En boendeenhet är inte liktydigt med en personalgrupp. En personalgrupp kan bemanna två eller flera boendeenheter, kontinuitet för brukare skapas genom kontaktmannaskap och en god planering. Det salutogena synsättet präglar alltmer utvecklingen av äldreomsorgen i Sverige och det är viktigt att ta del av det i utvecklingen av äldreomsorgen i Vimmerby kommun. Det salutogena synsättet fokuserar på faktorer som är hälsofrämjande. Tillvaron för de som är brukare av äldreomsorg ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar. Det innebär att tillvaron inte kan styckas upp i olika beståndsdelar utan biståndsbeslut, planering och arbetssätt ska istället präglas av helhetssyn och samordning. Kontaktmannaskapet ska genomsyra organisationen inom alla verksamheter och utgöra en trygghet för brukare och anhöriga. Alla brukare ska ha genomförandeplaner och därigenom kunna påverka utförandet av omsorgsinsatserna. 3

4 Bakgrund Uppdraget att ta fram en utvecklingsplan Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade , 297, att omsorgsnämnden får i uppdrag att genomföra en utredning kring behovet av särskilda boenden i Vimmerby kommun i syfte att skapa långsiktig hållbarhet och kostnadseffektivitet. Av utredningen skall behovsbilden för de boende och specifikation avseende behovet av ytor framgå och att utredningen ska vara färdigställd senast Utvecklingsplanen är framtagen med utgångspunkt från detta uppdrag. Politiska beslut som påverkar den utvecklingsplan som togs fram Efter det att utvecklingsplanen antogs beslutade kommunstyrelsens arbetsutskott , 39 att ge teknik- och servicenämnden i uppdrag av att granska byggförutsättningarna för en om- och tillbyggnad av Ekens särskilda boende. Teknik- och servicenämnden beslutade , 15, att avråda påbyggnation av en tredje våning på Eken. Detta resulterade i att kommunstyrelsen , 49 beslutade om ändrad inriktning. Inriktningen nu är att det fortsatta arbetet med tillskapande av bostäder inom verksamheten särskilt boende ska vara att Eken inte skall tas i anspråk för denna typ av bostäder. Vid kommunstyrelsen , 50 beslutades att två nya boenden istället ska byggas. Det ena för personer med demenssjukdom och det andra för personer med fysisk funktionsnedsättning. Arbetet för att få till stånd dessa två nya boenden pågår. Kommunstyrelsen beslutade , 114, om projektorganisation, projektplan, om att upphandla en projektledare och föreslog kommunfullmäktige att finansiera förprojekteringen. Något som fullmäktige sedan beslutade om , 81. Förutsättningar och antaganden Denna plan utgår från de förutsättningar som är kända januari Den utgår från antaganden att: Grunden för att erhålla särskilt boende är ett beslut enligt socialtjänstlagen. Kriterierna för att erhålla särskilt boende är ungefär lika som idag. Socialtjänstlagen är utformad ungefär lika som idag. Medicinsk forskning inte kan bota demenssjukdomar. En fortsatt utbyggnad av tillgängliga bostäder sker så att vård- och omsorgsbehov kan tillgodoses där. En viktig grund är också det omsorgsprogram som är utarbetat av omsorgsnämnden och därefter är antaget av kommunfullmäktige. En av flera avsiktsförklaringar i programmet är att omsorgsnämnden avser att utreda och planera för framtida boendeformer inom äldreomsorgen. All verksamhet inom verksamhetsområdet ska utgå från den i programmet angivna värdegrunden. 4

5 Lagstiftning Socialtjänstlagen anger bland annat i kapitel 5, 4-6: Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område. Kommunen ska planera sina insatser för äldre. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. I hälso- och sjukvårdslagens framgår att: Kommunen skall planera sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov av sådan vård. Planeringen ska avse även den hälso- och sjukvård som erbjuds av privata och andra vårdgivare. I planeringen och utvecklingen av hälso- och sjukvården skall kommunen samverka med samhällsorgan, organisationer och privata vårdgivare. Befolkningsutveckling och äldre Summa 65 år och äldre Totalt antal invånare % av total befolkning, cirka 20,5 21,6 23,9 25,2 26,4 27,5 Källa: Befolkningsprognos , Statisticon AB. 5

6 Inriktning för svensk äldreomsorg En hörnsten inom svensk äldrepolitik är att äldre så långt möjligt ska erbjudas möjligheter att bo kvar hemma och inte ska behöva flytta i onödan för att få omsorg och vård. Detta brukar benämnas kvarboendeprincipen. Utifrån detta är den hemtjänst som ges i det ordinära boendet, tillsammans med hemsjukvården och hemrehabiliteringen, basen i äldreomsorgen. Hemtjänst kan ges både i form av personlig omsorg, omvårdnad och serviceinsatser. Övriga insatser i det ordinära boendet är trygghetslarm, matdistribution, dagverksamhet, korttidsplatser, kontaktperson, ledsagning och ibland personlig assistans. För äldre personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov som inte kan tillgodoses av hemtjänsten i det ordinära boendet finns möjligheten till särskilt boende. Samhällets insatser för att underlätta kvarboende handlar framförallt om att ge hjälp i hemmet genom hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering samt att underlätta vardagen genom bostadsanpassning och individuellt anpassade hjälpmedel. På senare år har också behovet att stödja anhöriga som ger vård och omsorg uppmärksammats. Möjligheten till kvarboende underlättas om bostaden är tillgänglig för den som får en funktionsnedsättning. Historik äldreomsorg i Vimmerby ur ett historiskt perspektiv 1953 fanns tre kommunala hemvårdarinnor. Dessa skulle i första hand hjälpa barnfamiljer, men också gamla och sjuka som behövde hjälp. Samma år tillsatte Vimmerby stad en hemhjälpsnämnd som drev verksamheten i samarbete med Röda Korset började hemhjälpsnämnden i samarbete med Röda Korset en hemsamaritverksamhet riktad till gamla, handikappade och förtidspensionerade. Fem år senare övertog hemhjälpsnämnden helt ansvaret för denna verksamhet fanns omkring 40 kvinnor som arbetade som hemsamariter i Vimmerby stad. Dessa gav hjälp till 110 personer. Matdistribution saknas fortfarande och sysselsättningsterapi gavs en gång i veckan i pensionärshemmets matsal. 32 personer i den öppna åldringsvården fick fotvård till rabatterat pris invigdes Vidala. Samma år invigde landstinget sjukhemmet Svanen. Där fanns sammanlagt 60 platser i sexbäddsrum, tvåbäddsrum samt enkelrum invigdes Eken invigde landstinget sjukhemmet Duvan. Sjukhemmet hade då 30 platser varav 4 fyrbäddsrum, 4 tvåbäddsrum samt 6 enkelrum byggdes Vidala till övertog kommunen ansvaret från landstinget för Svanen och Duvan. Ådala startades upp. 6

7 1993 förändrades Svanens sexbäddsrum till fyrbäddsrum invigdes Granen invigdes Kvillgården upphörde Granen och Norrskenet i Vimmerby, Pärlan i Rumskulla, Frödala i Frödinge, Solgläntan i Tuna och Nygård i Locknevi att vara särskilt boende. 2003/2004 byggdes Vidala om avvecklades Svanen. 1 januari 2008 kommunaliserades hemsjukvården. Kommunen ansvarar nu för hembesök av sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut samt för hjälpmedel till kommunens invånare. Äldreomsorg i Vimmerby i dag 364 personer har hemtjänst med timmar/mån 401 personer har trygghetslarm 206 personer har matdistribution 288 personer är inskrivna i hemsjukvården (Statistik för december 2010) Det finns totalt 139 lägenheter inom särskilt boende. Av dessa är 73 avsedda för personer med demenssjukdom och 9 för äldre personer med psykiska funktionshinder. Det finns 16 korttidsplatser varav tre är särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. En anledning till beslut om korttidsplats är för att återhämta krafter och få vardagsträning efter en sjukperiod på sjukhus eller i hemmet. Korttidsplats kan också behövas vid vård i livets slutskede eller som avlösning för en anhörig som vårdar i hemmet. Sedan i början av 2007 har efterfrågan på särskilt boende ökat. Det varierar mellan 5-14 personer som väntar på plats i särskilt boende. Det har i sin tur medfört att behovet av korttidsplats i väntan på en lägenhet inom särskilt boende har ökat. Sedan i januari 2008 har i genomsnitt 5-6 personer vistats på korttidsplats i väntan på plats i särskilt boende. Kommunen har en låg andel äldre som bor i särskilt boende i jämförelse både med övriga länet och med riket. (se tabellen nedan) 7

8 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) ,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Källa: Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) Ursprung: Vad kostar verksamheten i Din kommun? (VKV) Vad innebär särskilt boende? I och med Ädelreformen 1992 samlades olika former av äldreboende under beteckningen särskilt boende. Med särskilt boende menas bostäder med service och omvårdnad för äldre i behov av särskilt stöd. Särskilt boende blev därmed bostäder ur juridisk, administrativ och ekonomisk synvinkel. Gemensamt för särskilt boende är att: Den boende ska ha tillgång till personal dygnet runt. Det är en biståndsbedömd insats. Avgiften bestäms enligt socialtjänstlagen, kapitel 8. Kommunen ansvarar för det särskilda boendets kvalitet. Kommunen har hälso- och sjukvårdansvar upp till och med sjuksköterskenivå. Särskilt boende kan ses som en speciell kombination av bostad, service och vård för att möta både förutsägbara och oförutsägbara behov dygnet runt. I första hand är särskilt boende en bostad. Personen som flyttar in får ett hyreskontrakt och avvecklar sin tidigare bostad. Lägenheten i särskilt boende utgör således ett hem. I ett hem ska vi kunna sätta vår prägel och känna oss hemmastadda. En del i detta är att kunna ta med sig sina saker och skapa ett hem där vardagen kan tillbringas och där även gemenskap kan upplevas med anhöriga och vänner. I denna bostad ska omsorg och vård kunna ges under hela dygnet. Personen ska kunna få personlig service, omsorg och hälso- och sjukvård. Olika former av hjälpmedel kan behövas för denna vård och omsorg och dessa ska kunna förvaras där de behövs utan att inkräkta för mycket på bostadsmiljön. Personalen som ger denna vård och omsorg ska ha en god arbetsmiljö vilket ställer krav på bostadens utformning. Arbetsmiljöverket ger ut författningar som anger krav på arbetsmiljön. Särskilt boende är bostäder med service och omvårdnad för äldre i behov av särskilt stöd. Boendeformen är ett reglerat begrepp i socialtjänstlagen. 8

9 Anpassade lägenheter för äldre För den som inte kan bo kvar i sin bostad kan flyttning till en mer tillgänglig bostad öka chansen till kvarboende, inte i den ursprungliga bostaden, men väl i det ordinära bostadsbeståndet. I det ordinära bostadsbeståndet finns det anpassade lägenheter för äldre, bostäder som ibland benämns seniorbostäder eller äldrebostäder. Det är fastighetsägaren som bestämmer inriktning för bostäderna inom det ordinära bostadsbeståndet, likaså bestämmer fastighetsägaren hur sådana bostäder ska benämnas och vilka kriterier de bostadssökande ska uppfylla för att komma i fråga för sådan bostad. I Vimmerby förvaltas/ägs de anpassade lägenheterna i de flesta fallen av det kommunala bostadsbolaget Vimarhem AB, som också sköter uthyrningen av lägenheterna och administrerar bostadskön inom bostadsbeståndet. I första hand skall tillgänglighet och användbarheten av bostäder tillgodoses genom att uppfylla bygglagstiftningens krav, vilka gäller alla som bygger ett nytt hus eller gör ändringar i ett befintligt hus. Några exempel på anpassade boenden för äldre är Granen och Norrskenet i Vimmerby, Frödala i Frödinge, Nygård i Locknevi samt Centrumhuset i Södra Vi. Även andra bostäder i kommunen är väl anpassade för äldre. Det gäller bostäder som byggts de senaste åren med dagens krav på tillgänglighet. Här kan Koppargården, Lönnen och Näktergalen i Vimmerby, samt Frödala gränd i Frödinge nämnas. Äldre människor vill i stor utsträckning bo kvar på den ort och i den bygd där de bott under många år. Därför är det positivt att det finns ett utbud av bostäder anpassade för äldre i hela kommunen. Genom att planera sitt boende och byta till ett mer funktionellt boende i tid kan äldre personer i många fall förenkla sin vardag och förlänga ett självständigt liv. Omsorgsnämnden förmedlar dock inte bostäder av denna typ, utan nämndens uppdrag är att tillgodose de boendes omsorgsbehov genom t.ex. hemtjänst. Bostadsförsörjning Samarbete mellan de kommunala nämnderna och det kommunala bostadsbolaget är av stor vikt i all samhällsplanering och vid förändringar i bostadsbeståndet. Med tanke på att de äldre ökar i antal är det angeläget att planera för framtiden genom att kartlägga efterfrågan och inventera var morgondagens äldre kan antas bo och hur tillgängligheten ser ut i dessa områden. Utifrån denna inventering bör en planering göras för framtida behov med utgångspunkt från följande frågeställningar: Hur ser åldersstrukturen ut i de olika områdena? Vilka områden är lämpliga att anpassa utifrån åldersstruktur och fysiska förutsättningar i bebyggelsen? Ska åtgärderna ske i den befintliga bebyggelsen eller genom nybyggnation? 9

10 Bra och tillgängliga bostäder för äldre förlänger kvarboende i ordinärt boende. Det viktiga är att aktörerna hittar lösningar på lokal nivå som innebär att alla berörda bidrar på ett optimalt sätt, och att lösningarna blir till gagn för samhällsekonomin. Efterfrågan av bostäder för äldre behöver kartläggas och inventering behöver göras av var morgondagens äldre kan antas bo och hur tillgängligheten ser ut i dessa områden. Stimulansbidrag till ny- och ombyggnad av särskilt boende Det går att söka investeringsstöd till både ny- och ombyggnader av särskilt boende. En förutsättning är att bostäderna utgör sådana särskilda bostäder som avses i socialtjänstlagens 5. Ny- eller ombyggnationen ska ha påbörjats under perioden 1 januari 2007 till 31 december 2011 och vara färdigställda inom två år. Ansökan om bidrag görs till länsstyrelsen och uppgår till 2600 kronor per kvadratmeter bruksarea ovan mark för nybyggnad och kronor/m² för ombyggnad. Bidrag lämnas för högst 35 kvadratmeter per bostadslägenhet och för 15 m² då det gäller gemensamma utrymmen eller, för en bostad som ska användas av två personer, för högst 50m² per bostadslägenhet och 20 m² för gemensamma utrymmen. Framtiden Äldreboendedelegationen Regeringen beslutade den 24 maj 2006 att tillsätta en delegation för utveckling av bostäder och boende för äldre personer med uppgift att följa och analysera behoven av och utvecklingen av boende för äldre (dir. 2006:63). Delegationen ska lämna förslag till åtgärder som kan påverka och stimulera utvecklingen av bostäder och boende anpassade för äldres behov både inom den ordinarie bostadsmarknaden och inom särskilda boendeformer. Äldreboendedelegationen överlämnade 19 december 2007 sitt delbetänkande Bo för att leva seniorbostäder och trygghetsbostäder (SOU 2007:103) till statsrådet Maria Larsson. Äldreboendedelegationen har konstaterat att det finns ett virrvarr av olika definitioner av äldreboende och har tagit fram fyra definitioner: Ordinärt boende Seniorbostäder Trygghetsbostäder Vård- och omsorgsboende. Vård- och omsorgsboende är det boende som idag kallas särskilt boende. Den omfattas av rätten till bistånd enligt socialtjänstlagen och erbjuder service, personlig omvårdnad och hemsjukvård dygnet runt. Äldreboendedelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet kom den 19 december Den innehåller förtydliganden av seniorbostäder, trygghetsbostäder och vård- och omsorgsboende och föreslår att de begreppen ska användas i fortsättningen. Där konstateras också att antalet platser inom särskilt boende är otillräckligt och att behovet av 10

11 antalet platser ökar med mellan 50 och 70 procent fram mot 2040 samt att innehållet behöver utvecklas för att tillgodose såväl sociala som medicinska behov. LOV LOV, Lagen om valfrihetssystem, gäller från och med den 1 januari 2009 och är frivillig för kommunerna. Lagen reglerar vad som ska gälla för kommuner (och landsting) som vill konkurrenspröva kommunala verksamheter genom att överlåta valet på utförare till brukaren. Den innebär ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling (LOU). Flera kommuner har sedan tidigare ett kundvalssystem men nu är detta tydligare reglerat. Syftet är att brukaren utifrån ett biståndsbeslut kan välja mellan olika utförare av till exempel hemtjänst. Ett annat syfte är att stimulera framväxten av fler företag. Vimmerby kommun har fattat beslut om att införa valfrihetssystem inom hemtjänsten för serviceinsatsen städ från och med 1 januari Kvalitet och uppföljning Jämförelsetal i form av öppna jämförelser från både socialstyrelsen och SKL har funnits i några år. Framöver samarbetar de om en gemensam öppna jämförelser som består av två delar, brukarenkäter och uppgifter från kommunerna. 11

12 Framtida utveckling av äldreomsorgen i Vimmerby kommun Hemtjänsten kommer även i framtiden att utgöra basen i äldreomsorgen och kommer att behöva utökas på grund av att antalet äldre ökar. I takt med att bostäderna blir bättre och får högre tillgänglighet så kommer fler människor att välja att bo hemma när så är möjligt. Hemtjänst dygnet runt ska kunna kompletteras med trygghetslarm, matdistribution, dagverksamhet, korttidsplatser och andra insatser. För personer med ett omfattande och varaktigt vård- och omsorgsbehov ska det finnas möjlighet till särskilt boende. För makar som önskar bo tillsammans ska lösningar skapas. Det salutogena synsättet präglar alltmer utvecklingen av äldreomsorgen i Sverige och det är viktigt att ta del av det i utvecklingen av äldreomsorgen i Vimmerby kommun. Det salutogena synsättet fokuserar på faktorer som är hälsofrämjande. Tillvaron för de som är brukare av äldreomsorg ska vara meningsfull, begriplig och hanterbar. Det innebär att tillvaron inte kan styckas upp i olika beståndsdelar utan biståndsbeslut, planering och arbetssätt ska istället präglas av helhetssyn och samordning. En viktig del i att skapa ett sammanhang och en kontinuitet är kontaktmannaskapet. Kontaktmannaskapet ska genomsyra organisationen inom alla verksamheter och utgöra en trygghet för brukare och anhöriga. Alla brukare ska ha genomförandeplaner och därigenom kunna påverka utförandet av omsorgsinsatserna. Anhöriga utför en stor andel av landets vård och omsorg, insatser som i hög grad annars skulle utföras och bekostas av kommunerna. Statistik visar att 70 % av det hjälpbehov som finns hos personer 75 år och äldre utförs av anhöriga, där merparten av anhörigvårdarna själva är 75 år eller äldre. Kommunen ska stödja och underlätta för anhöriga som ger vård eller stöd. Ett väl utbyggt stöd till anhörigvårdarna kan minska efterfrågan på övriga insatser från kommunen. För att klara det ökande antalet äldre i samhället och deras behov av vård och omsorg behöver anhörigstödet ges ett större utrymme. Anhörigstöd kan ske i form av avlösning i hemmet, dagverkverksamhet och korttidsboende. Anhöriga kan också stödjas genom anhöriggrupper, besöksverksamhet och samtalskontakter. Särskilt boende Det är brist på lägenheter inom särskilt boende idag. Befolkningsutvecklingen pekar också mot ett ökat behov, eftersom det blir fler äldre kommuninvånare och ytterligare lägenheter inom särskilt boende behöver därför tillskapas. Flertalet av de lägenheter som finns har en bristande standard och det är stort behov av ombyggnad alternativt nybyggnad. Målet är att uppnå fullvärdiga lägenheter och arbetsplatser som klarar arbetsmiljökraven. Arbetet kan ses i två etapper då det är alltför svårt och osäkert att överblicka för många år framåt och den behovsutveckling och omvärldsförändring som sker. Särskilt boende ska fortsättningsvis inom Vimmerby kommun benämnas vård- och omsorgsboende och finns med tre inriktningar: vård- och omsorgsboende, korttidsplatser samt för personer med demenssjukdom. 12

13 Etapp 1 (fram till 2015) Etapp 2 ( ) Två nya vård- och omsorgsboenden byggs i Vimmerby Eken avvecklas Duvan avvecklas Ådala avvecklas Ställningstagande om Vidala och Kvillgården ska vara kvar, byggas om eller ersättas av andra lägenheter. Ställningstagande till ytterligare behov av antal lägenheter. Antal lägenheter Etapp 1: Etapp 2: ca 170 lägenheter ca lägenheter Antalet lägenheter i etapp 1 och 2 har tagits fram utifrån nuläge i Vimmerby, antal lägenheter i särskilt boende i förhållande till övriga länet samt befolkningsutvecklingen. Omsorgsnämnden har ett behov av ytterligare lägenheter inom särskilt boende snarast och innan det har skapats kommer det krävas något extra resurser av hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering. Kommunen har en profil med låg andel äldre inom särskilt boende/låga kostnader för särskilt boende och hög andel äldre med hemtjänst/höga kostnader för hemtjänst. Profileringen ska bevaras men brytpunkten/balansen mellan särskilt boende och hemtjänst är viktig då det annars kan ge orimligt höga kostnader inom hemtjänst. Lägenhetsantalet som anges för etapp 2 är mer osäkert beroende på flera faktorer som tillgängliga ordinära bostäder, utvecklingen av hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering, förändringar i lagstiftning och andra omvärldsförändringar. Lägenheter inom det ordinära boendet kan med fördel byggas närbeläget det särskilda boendet. Det skapar möjlighet till t ex anhöriga att bosätta sig nära och hålla en vardaglig kontakt. Standard och utformning Lägenheter inom särskilt boende räknas som bostäder och ska uppfylla kraven på fullvärdig bostad. Om avsteg från kraven på fullvärdig bostad, till exempel fullt utrustat kök, görs i den enskilda lägenheten ska det finnas tillgång till det i gemensamma utrymmen. Det är viktigt att lägenheterna ger möjlighet till ett eget hem och är tillräckligt stora så att socialsamvaro är möjlig. Inom en fastighet för särskilt boende ska boendeenheter formas utan att skapa slutenhet. En boendeenhet består av lägenheter och gemensamma utrymmen där brukarna har tillgång till sin egen lägenhet och samtliga gemensamma utrymmen. Övriga utrymmen där enbart personal har tillgång finns utanför boendeenheten, exempelvis beläget mellan olika boendeenheter. Enheter för personer med demenssjukdom bör finnas fördelat på flera vård- och omsorgsboenden och även fördelas på de två nybyggda i Vimmerby. Viktigt att satsa och samordna kompetens inom demensområdet. Framtida tekniska lösningar ska tas i beaktande i planeringen. 13

14 Då de förutsättningar och antaganden som nämns i inledningen kan komma att förändras så är det viktigt att utformningen av ett särskilt boende skapar möjligheter till en flexibel användning i framtiden. GEMENSAMMA UTRYMMEN Fullutrustat kök med separat tvättställ. Vardagsrum. Korridor med plats, ex nisch, för hjälpmedel. Altan/balkong. Närförråd. Städutrymmen. Centraldammsugare. LÄGENHETSSTANDARD Minst 35 kvm. Rum med friyta för säng, hjälpare och hjälpmedel om 380 cm x 280 cm samt plats för möbler. Kök/pentry i rummet. Modulsystem för anpassning. Städskåp. Garderober. Klädkammare. Hall med vändradie på 175 cm för rullstol med hjälpare. Lägenhetsdörr med dörrbredd om minst 110 cm. Badrum (med dörr mot hall) innehållande: Toalett med 100 cm fritt utrymme på båda sidor. Tvättställ med 80 cm fritt utrymme på en sida och minst 60 cm mellan framkant och vägg. Eventuellt höj- och sänkbart. Avställningsytor och flexibel spegel. Dusch med plats för mobil duschstol. Tvättmaskin och torktumlare. Skåp med plats för handdukar och förbrukningsmaterial. PERSONALUTRYMMEN Kontor med tillgång till dator. Personalrum för rast. Omklädningsrum med dusch och toalett, separat för kvinnor och män. Dagens standard inom särskilt boende i Vimmerby kommun Kvillgården, Vidala och Ådala klarar idag (men inte långsiktigt) att erbjuda en acceptabel standard för brukare men kan till vissa delar inte klara krav på arbetsmiljön. Duvan klarar krav på arbetsmiljön men kan inte erbjuda en fullgod standard för brukare med den sjukhemsmiljö som finns. Eken uppfyller varken krav på arbetsmiljön eller en fullgod standard för brukare. Genomgång av standarden mer i detalj, se bilaga 1. 14

15 Hyressättning för särskilda boenden Kommunens samtliga särskilda boenden bör hanteras lika när det gäller förhyrning av fastigheten, inklusive de enskilda lägenheterna. Hela fastigheten bör hyras av den som driver verksamheten och sedan upprättar verksamhetshuvudmannen andrahandskontrakt och tar ut hyra för de enskilda lägenheterna. Hyreshöjning sker årligen i samband med övriga hyresförhandlingar. Hyressättningen för kommunens särskilda boenden hanteras som hyrorna för kommunens bostadsbolag. Detta innebär att hyrorna räknas fram av bostadsbolaget och följer bostadsbolagets principer gällande värdering av lägenheterna vid hyressättning. Det kommunala bostadsbolaget förhandlar hyrorna med hyresgästföreningen. Vid hyressättning bör hänsyn tas till lägenhetens storlek, om det finns tvättmöjlighet i lägenheten, att lägenheten har särskilda förvaringsutrymmen samt tillgång till gemensamhetsdel med kök och allrum. De personer som bor i särskilt boende ska ansöka om bostadstillägg. Bostadstillägget grundar sig på hur mycket man betalar för sin bostad och hur stora inkomster man har. Enligt nuvarande regler kan man som allra mest få bostadstillägg för 93 procent av bostadskostnaden upp till kronor i månaden om man är ogift och kronor i månaden om man är gift. Detta betyder att den högsta ersättningen som kan betalas ut är kronor per månad för ogifta och kronor per månad för gifta. Den som ingått registrerat partnerskap räknas som gift och normalt räknas också personer som sammanbor som gifta. I vissa fall kan gifta personer behandlas som ogifta, det gäller om den ena makan/maken bor i särskilt boende. Pensionsmyndighetens regler för bostadstillägg kan vara en vägledning vid hyressättningen av lägenheterna inom särskilt boende. Det man måste beakta är att hyresnivån inte blir så hög att hyran är ett hinder för att flytta in i särskilt boende. Personal inom särskilt boende Personalbemanningen inom särskilt boende ska ske utifrån de boendes behov och vara flexibel utifrån det. Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom bedöms generellt behöva en något högre bemanning än övriga vård- och omsorgsboenden. Personalbemanningen ska främja en god kvalitet och säkerhet för alla brukare inom särskilt boende. System och arbetssätt för en flexibel fördelning av personalbemanningen inom verksamheten ska finnas. Behovet av personalresurser kommer att variera över tid och mellan enheterna beroende på omsorgsbehov hos brukare och ibland även utformning av lokalerna. Boendeenheterna bör inte vara för stora men flera boendeenheter bör vara närbelägna varandra för att skapa en optimal samordning vid personalbemanning, speciellt på natten. En boendeenhet är inte liktydigt med en personalgrupp. En personalgrupp kan bemanna två eller flera boendeenheter, kontinuitet för brukare skapas genom kontaktmannaskap och en god planering. Hemtjänst Hemtjänst ska kunna erbjudas utifrån behov, oberoende av tidpunkt på dygnet och var man bor i kommunen. Hemtjänsten ska kännetecknas av en god kvalitet och att brukaren kan påverka utförandet. Hemtjänstområden bör utformas efter efterfrågan och hemtjänsten ska utgå från grupplokaler som är strategiskt belägna i kommunen för att klara behovsförändringar och ge kostnadseffektivitet. Det kan innebära att indelning av områden förändras över tid för att motsvara behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet. 15

16 Hemsjukvård och hemrehabilitering Hemsjukvård och hemrehabilitering ska kunna erbjudas var man än bor i kommunen. Indelning i eventuella områden ska utgå från behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet. Det kan innebära att indelning av områden förändras över tid för att motsvara behov och ge största möjliga kostnadseffektivitet. Korttidsplatser Korttidsplatser behöver finnas när omsorgsbehov inte kan tillgodoses i hemmet eller när anhöriga som vårdar behöver avlösning. Korttidsplatser för personer med demenssjukdom behöver vara åtskilda från övriga platser men kan med fördel vara närbelägen dagverksamheten för personer med demenssjukdom alternativt även särskilt boende. Är dessa enheter närbelägna varandra så skapas ett igenkännande och kontinuitet och samordning av personal kan ske. Anhörigstöd En korttidsenhet med inriktningen att ge stöd till anhöriga som vårdar behöver finnas. Den behöver avgränsas från övrig korttidsverksamhet då den har ett annat syfte och ett annat arbetssätt. Idag benämns detta oftast avlastning och växelvård. Det kan vara lämpligt att fortsätta med denna verksamhet men utveckla den genom att renodla inriktningen och anpassa arbetssättet ytterligare. Anhörigstöd i form av anhörigkonsulent finns också. Omsorgsnämndens ambition uttrycks i en separat plan för anhörigstödet. Förebyggande verksamhet Matsal och träffpunkt Omsorgsnämnden som ansvarar inte för matservering och matsalar för äldre personer som bor i ordinärt boende men ser det som ett bra sätt att skapa möjligheter för äldre att fortsätta att bo kvar hemma. Matsalen kan också vara en träffpunkt för äldre i området och kan utgöra en lokal för olika frivilligorganisationers aktiviteter. Möjligheten att kunna vara socialt aktiv är en viktig del i välbefinnandet och bidrar till att äldre kan bo kvar hemma längre och minskar behovet av mer omfattande omsorgsinsatser. Dagverksamhet Dagverksamhet för äldre är ett sätt att förebygga social isolering, ge äldre personer möjlighet till aktivitet och minska behovet av andra vård- och omsorgsinsatser. Dagverksamhetens innehåll ska utgå från de äldres behov och olika former av aktiviteter ska erbjudas. Dagverksamheten ska vara öppen, det vill säga inget biståndsbeslut ska behövas för att delta. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom är inte öppen utan kräver ett biståndsbeslut. Verksamhetens innehåll ska anpassas och planeras med omsorg och bör inte utgöra för stora grupper. Kvalitet och uppföljning Kvaliteten i äldreomsorgen följs upp årligen genom Öppna jämförelser. Resultaten är utgångspunkt för utvecklingsarbete och ska integreras i arbetet utifrån omsorgsnämndens ledningssystem för kvalitet. 16

17 Referenslitteratur Antonovsky inte Maslow. Peter Westlund, Befolkningsprognos Vimmerby kommun. Statisticon AB. Boende för äldre och ett tillgängligare samhälle för alla. Meddelandeserie 2007:9. Länsstyrelsen i Uppsala län. Boningar för äldre. Fokus, regionförbundet i Kalmar län. Text Peter Westlund, fotografi Monica Englund, Bostadstillägg till pensionärer. Faktablad från Försäkringskassan. Bygg ikapp handikapp. Att bygga för ökad tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder. Utgåva 3. Elisabet Svensson. Goda byggda miljöer för äldre en fråga för arkitekter? Vårdalinstitutet, Jonas Andersson, doktorand inom byggnader för äldre. Hyressättning i särskilda boendeformer. Svenska kommunförbundet 1995:79. Salutogen design är framtidens äldreboende, Peter Westlund, Trappan mellan kvarboende och flytt. Förutsättningar för äldre med rörelsehinder att bo kvar hemma. Socialstyrelsen. Utformning av olika boendemiljöer för äldre. Uppdrag för Regeringskansliet augusti Susanne Iwarsson. Vad kostar verksamheten i din kommun? Bokslut Sveriges Kommuner och Landsting och Statistiska centralbyrån. Visionären, tidning från Komrev inom Öhrlings Pricewaterhouse Coopers för kommuner, landsting och trossamfund. Värdigt liv och välbefinnande, Erik Blennberger och Bengt Johansson,

18 Bilaga 1 Lokaler Nya vård- och omsorgsboende Två nya vård- och omsorgsboende placeras i Vimmerby tätort och behöver sammanlagt innehålla 120 lägenheter. 70 av dessa lägenheter bör lokaliseras till det planerade vård- och omsorgsboendet på Cirkusplatsen. Vård- och omsorgsboendena bör innehålla följande enheter/funktioner: Minst 120 lägenheter i boendeenheter med gemensamhetsutrymmen.. 2 enheter för dagverksamhet för personer med demenssjukdom. Korttidsenhet för personer med demenssjukdom med ca sex platser. Öppen dagverksamhet. Korttidsenhet med nio platser. Kontor för enhetschefer och assistent. Personalkontor. Närförråd. Lokaler för hälso- och sjukvårdspersonal. Konferensrum. Grupprum. Utbildningslokal för förflyttningsteknik Personalutrymmen. Lägenhetsförråd. Förråd för sängar. Förråd för möbler. Förråd för förbrukningsmaterial. Förråd övrigt. Återlämningsrum hjälpmedel. Tvättstuga. Omklädningsrum med dusch och toalett för personal (män och kvinnor). Badrum med badkar. Rum för avlidna. Övernattningsrum för anhöriga. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Dagverksamhet för personer med demenssjukdom behöver vara fördelad på två lokaler/enheter och åtskilda för att inte bli för stora men kan med fördel vara närlokaliserade så att samordningsfördelar ändå uppnås. Genom olika öppettider kan fler än två grupper använda dessa två lokaler. Båda enheterna bör innehålla: Kök med köksö med matplats för 12 personer. Aktivitetsrum för 12 personer. Tillgång till uteplats/altan. Vilrum med plats för två sängar. Kapprum. 2 handikappanpassade toaletter. Personaltoalett.* Personalkontor.* Förråd.* Städutrymme.* Övriga personalutrymmen kan delas med andra enheter. 18

19 *Kan vara gemensamt för dessa två enheter. Öppen dagverksamhet Lokalerna bör innehålla: Kök med köksö med matplats för 6-8 personer Aktivitetsrum för 20 personer Tillgång till uteplats/altan. Vilrum med plats för säng Kapprum 2 handikappanpassade toaletter Personaltoalett Personalkontor Förråd Städutrymme Personalutrymmen kan delas med andra enheter Korttidsenhet Lägenheterna inom korttidsenheten ska hålla samma standard som lägenheter inom särskilt boende för att möjliggöra en flexibel användning i framtiden. Utöver det som beskrivs för särskilt boende behöver korttidsenheten ett rum som kan användas för samtal och anhörigkontakter. Detta rum kan med fördel vara beläget intill gemensamhetsdelen, med en vikvägg, för att möjliggöra en mer flexibel användning av ytorna. Korttidsenhet för personer med demenssjukdom Lägenheterna inom korttidsenheten för personer med demenssjukdom ska hålla samma standard som lägenheter inom särskilt boende för att möjliggöra en flexibel användning i framtiden. Enheten behöver finnas nära dagverksamheten för personer med demenssjukdom. Utöver lägenheterna bör enheten innehålla: Kök med köksö med matplats för 8 personer. 2 vardagsrum Städutrymme Närförråd Personalkontor Personaltoalett Övriga personalutrymmen kan delas med andra enheter. Det är en fördel om möjlighet finns att vid behov dela enheten. 19

20 Bilaga 2 Standard på nuvarande särskilda boenden i Vimmerby kommun Eken Boenderum Små rum. Pentry/kök saknas. Små toalettutrymmen. Gemensamt duschutrymme. Hallen har inte vändyta för rullstol och hjälpare. Personalutrymmen Omklädningsrum i källaren. Hygien Fastighet Tvättställ i gemensamhetskök saknas. Invigdes Duvan Boenderum Sjukhemsmiljö. Pentry/kök på rummen saknas. Rummen har plats för säng och hjälpmedel, men kvarvarande yta ger liten plats för egna möbler i vissa rum. Toaletterna har fritt utrymme om 80 cm på båda sidor (103 resp 80 cm). Hygien Gemensam tvättmaskin. Dekontaminator finns. Tvättställ i gemensamhetskök saknas. Personalutrymmen Kontor för omsorgspersonal saknas. Omklädningsrum i källaren. Fastighet Landstingsfastigheter äger lokalerna för Duvan. Hyreskontrakt finns tom Fastighetens konstruktion medger inte någon påbyggnad av en eller flera våningar, utan kräver i så fall nybyggnad från grunden. Duvans lokaler är inte lämpliga att bygga om till enrumslägenheter på grund av för lite fasadyta i förhållande till golvyta. Det skulle bli för mörkt och ge för hög kvadratmeterkostnad. Landstinget uppger att de har egen verksamhet som kan vara aktuell för dessa lokaler i en framtid och att de inte är intresserade av ombyggnad/nybyggnad för äldreboende. 20

21 Vidala Boenderum Rummen har plats för säng och hjälpmedel, men kvarvarande yta ger liten plats för egna möbler i vissa rum, förutom två rum som är för små. Pentry på varje rum. Frys saknas i gemensamhetskök. Ingen hall, hatthylla och garderob i rummet. Toaletterna har inte fritt utrymme om 80 cm på båda sidor (118 resp 45 cm). Hygien Tvättmaskin och torktumlare i brukares hygienrum. En dekontaminator för hela Vidala. Tvättställ i gemensamhetskök saknas. Personalutrymmen Omklädningsrum i källaren. Inget personalrum. Personalkontor på varje enhet. Frys och mikro i förrådsutrymme. Fastighet Invigdes Byggdes om 2003/2004. Ådala Boenderum Rummen har plats för säng och hjälpmedel men kvarvarande yta ger liten plats för egna möbler. Pentry/kök saknas på rummen. Toaletterna har inte fritt utrymme om 80 cm på båda sidor (100 resp 28 cm). Hallen i rummen har inte vändyta för rullstol och hjälpare. Hatthylla saknas. Dörrbredd till både rum och hygienrum är endast 80 cm, vilket begränsar framkomligheten för vissa rullstolar. Sängar kan inte förflyttas mellan rum och korridor på grund av för smala dörröppningar och smala korridorer. (Sängar förflyttas idag via fönster) Hygien Tvättställ i gemensamhetskök saknas. Dekontaminator saknas. Gemensam tvättmaskin. Personalutrymmen Omklädningsrum för personalen saknas. Personalkontor och personalrum är i samma rum. Förråd är beläget i annan byggnad. Fastighet Tidigare personalbostäder för Gullringshus. Togs över i befintligt skick

22 Kvillgården Lägenheter Vissa sovrum har tillräcklig plats för säng och hjälpmedel, men kvarvarande yta ger liten plats för egna möbler. Kök/pentry finns i 12 av 18 lägenheter, några inte tillgängliga med rullstol. Balkong till vissa lägenheter (Finns dock trösklar dit) Hall finns i vissa lägenheter, dock inte alltid vändyta för rullstol och hjälpare. Toaletterna har fritt utrymme om 80 cm på båda sidor i vissa lägenheter. Hygien Tvättmaskin/torktumlare i brukares hygienrum Tvättställ i gemensamhetskök saknas. Dekontaminator saknas. Personalutrymmen Omklädningsrum för personalen saknas. Personalkontor och personalrum är i samma rum. Fastighet Byggdes om till särskilt boende

23 Bilaga 3 Kravspecifikation för funktionella bostäder för äldre på Eken november 2008 Allmänt Äldreboende i grupp består såväl av den egna bostaden som en gemensam del där de boende kan delta i aktiviteter, gemenskap och gemensamma måltider. Eftersom äldreboendet är ett hem skall stor omsorg läggas vid att få de gemensamma lokalerna så hemtrevliga som möjligt. Äldreboendet är också arbetsplats för omsorgspersonal med såväl fysiskt som psykiskt ansträngande arbete. Utemiljön Boendeenheterna skall ha tillgång till en bra och trygg utemiljö. Uteplatsen skall omgärdas av ett trevligt utformat staket. Utemiljön skall vara lättillgänglig för de boende och utformas med hänsyn till boende med funktionshinder. Gångvägar får inte ha större lutning än 1:40. Tillgänglighet för taxi och andra transporter är viktig. De boende i markplan skall ha tillgång till en altan/uteplats och boende på övre planet skall ha tillgång till en balkong. Balkongerna skall förses med markis. Befintliga parkeringsplatser för besökande och personal behålls. Entré Huset skall ha goda entréförhållanden, en rymlig entré med sittmöjligheter och handikappanpassad toalett. I entrén skall det även finnas postfack till varje lägenhet. Trapphus och kommunikationer Långa korridorer bör så långt möjligt undvikas. I bostadskorridorerna skall det finnas möjlighet att ställa undan hjälpmedel. Hissar skall ha möbelmått på minst 2100x1000 mm och vara utrustade med fällbar sittplats. Lägenhetsdörrar markeras och dörrar till personalutrymmen kamoufleras genom olika färgsättningar. Tvättstuga Varje lägenhet utrustas med tvättmaskin och torktumlare. Befintlig tvättstuga i källaren utrustas meden stor tvättmaskin, personaltvättmaskin och goda torkmöjligheter. Badrum Befintligt badrum i källaren utrustas med ett funktionellt badkar och förflyttningshjälpmedel för i- och uppstigning ur badkaret. Väggar och golv förses med nya ytskikt. Personalutrymmen Personalutrymmen i källaren utrustas med 100 klädskåp, 3 toaletter och 5 duschar. Väggar och golv förses med nya ytskikt. Vilrum för personal planeras i anslutning till dessa utrymmen. Förråd Ett lägenhetsförråd/lägenhet i källaren i samma storlek som befintliga förråd. Förråd för sängar och andra hjälpmedel planeras. Rum för återlämning av hjälpmedel planeras. Förråd för inkontinenshjälpmedel och medicinsktekniska produkter planeras. Väggar och golv förses med nya ytskikt. 23

24 Samlingslokaler Nuvarande samlingslokal i källarplanet förses med en vikvägg för att ge möjligheten till en stor möteslokal eller två mindre möteslokaler. Båda lokalerna utrustas med whiteboardtavla och uttag för telefon och data. Två grupprum för personer planeras i källarplanet och utrustas med whiteboardtavla och uttag för telefon och data. Övernattningsrum för anhöriga Ett övernattningsrum för anhöriga/närstående planeras i källarplanet med plats för en säng och en sittgrupp. Rummet utrustas med egen dusch och toalett. Rum för omhändertagande av avlidna personer Det skall finnas ett rum med plats för omhändertagande av tre avlidna personer i avvaktan på bisättning. Rummet skall förses med kylanläggning. Rummet skall utformas på ett sådant sätt att den döde och dennes anhöriga kan behandlas med respekt och värdighet. Ytskikt Vid val av ytskikt och byggnadsmaterial skall stor vikt läggas vid de boendes hälsa och säkerhet. Material och färger skall vara fria från skadliga emissioner och färgsättningen skall vara harmonisk och hemtrevlig. Av stor vikt är halkfria golv i badrum och hygienutrymmen. Kommunikationsutrymmen skall utrustas med avbärare av trälister, plywood eller dylikt som skydd för rullstolar. Ytterhörn skall förstärkas med kantlist. Generellt skall ytskikten i gemensamma utrymmen vara tvättbara och tåla stort slitage. Ljud Bra ljudisolering mellan lägenheterna är viktigt. Ventilationssystemet skall vara tyst. Samlingslokalerna ska utrustas med hörslinga, mikrofon och högtalaranläggning. Belysning Belysning i kontor och personalutrymmen skall planeras utifrån arbetsmiljölagstiftningen. Allmänbelysningen i korridorer och andra gemensamma utrymmen skall kompletteras med miljöbelysning. Rikligt med uttag skall finnas för fönster- vägg och golvarmaturer. Värme Värmesystemet skall ge ett behagligt inomhusklimat. Alla fönster i söder- och västerläge förses med markiser. Sophantering Ventilationsproblem skall beaktas. Det är viktigt att få soporna ut ur byggnaden på ett enkelt sätt. Befintliga sopnedkast behålles. Beslagning Kranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattlig modell för att underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen. Alla fönster skall förses med säkerhetsbeslag. Larmsystem Larmsystem skall installeras. Brand Brandlarm och utrymningsvägar planeras enligt gällande lagar och föreskrifter. 24

25 Våningsplan Personalrum våning 2 Ett personalrum för personer planeras och förses med 30 värdefackskåp. Rummet utrustas med pentry, kyl/frys, diskmaskin, mikrovågsugn samt personaltoalett. Personalrum våning 3 Personalrum för personer planeras och förses med 15 värdefackskåp. Rummet utrustas med pentry, kyl/frys, diskmaskin, mikrovågsugn samt personaltoalett. Personalkontor Ett kontor inrättas på varje våningsplan med två skrivbordsarbetsplatser och utrymme för en sittgrupp. Kontoren förses med uttag för data och telefon. Möte/konferensrum På våning 2 planeras ett mötes/konferensrum med plats för 30 personer. Rummet utrustas med whiteboardtavla och uttag för telefon och data. Hygien På varje våningsplan skall det finnas ett hygienutrymme utrustat med decontaminator, rostfri bänk med diskho, utslagsvask samt plats för sop- och tvätthantering. Avfallshanteringen planeras optimalt ur lukt- och smittskyddshänseende. Soprum får inte läggas i anslutning till entrén. Utrymmet förses med förvaringsskåp. Där skall också finnas plats för en städvagn. Centraldammsugare installeras. Förråd Ett närförråd utrustat med hyllor planeras till varje våningsplan. Gästtoalett På varje våningsplan skall det finnas tillgång till en handikappanpassad gästtoalett. Boendeenheten Boendeenhetens kök, matplats och vardagsrum Då den sociala gemenskapen är viktig skall de gemensamma utrymmena vara tillräckligt stora för att fler aktiviteter skall kunna pågå samtidigt. Varje våning inom äldreboendet skall planeras med så stor översiktlighet som möjligt. Då lägenheterna saknar fullvärdiga kök skall det finnas ett fullutrustat kök på varje boendeenhet med goda förvaringsmöjligheter. Matplatsen skall ligga i anslutning till köket och vara så stor att de boende kan samlas till en gemensam måltid. Vardagsrummet skall kunna möbleras med soffor, soffbord, TV och bokhyllor. Från vardagsrummet skall man kunna nå en uteplats eller en balkong. Trösklar eller nivåskillnader på med än 15 mm får inte finnas. Den egna bostaden Bostaden skall ge plats för sömn, vila, umgänge, tillagning av kaffe/mellanmål, hygien och förvaring. Bostadsrummet skall ha god plats för säng, matbord och sittgrupp. Man måste kunna förflytta sig med rollator eller rullstol överallt i lägenheten. Bostadsytan bör vara ca 35 m 2. Bostadens hall är viktig för känslan av integritet i den egna bostaden. Badrummet skall vara rymligt och med god vändradie för rullstol. Toalettstol och tvättställ skall placeras så att personal kan vara behjälplig från båda sidor. Det är viktigt att få in solljus under vinterhalvåret men under sommaren bör solljuset kunna skärmas av. Samtliga fönster i lägenheterna skall förses med persienner och fönsterbrädor. 25

26 Utrustning Entrédörrarna till de olika våningsplanen utrustas med kodlås, dörröppningsautomatik och armbågskontakter. Alla lägenhetsdörrar utrustas med hotellås. Städutrymme På varje enhet skall det finnas ett städutrymme med plats för två städvagnar, utslagsback och ställning för sopsäck. Personaltoalett En personaltoalett skall finnas på varje boendeenhet. I den egna bostaden skall det finnas: Hallen Kapphylla med ställbar höjd Utrymme för en rullstolsburen person att stänga dörren efter sig Vändradie för rullstol och hjälpare 175 cm Bostaden skall vara tillgänglig för bårtransport Fri öppningsbredd 1000 mm, vilket innebär ett karmyttermått på 1100 mm Badrummet Höj och sänkbart tvättställ med 100 cm fritt utrymme på ena sidan och minst 60 cm mellan framkant och vägg. Spegel för både sittande och stående (snedställd) Handdukshängare Kranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattlig modell för att underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen. Förhöjd toalettstol av standardmodell, med 100 cm fritt utrymme på båda sidor Dusch med plats för mobil duschstol Stödhandtag vid toalettstolen Stödhandtag i duschen Lång duschslang och lång duschstång med tvålkopp Duschdraperistång som går att hänga lättare kläder på Skåp med plats för handukar och förbrukningsartiklar Tvättpelare innehållande tvättmaskin och torktumlare Skjutdörrar mot hallen med fri öppningsbredd på 1000 mm Lägenhetens boenderum Sovplats med plats för personal att vara behjälplig från båda sidor, friyta vid sängen om 380x280 cm Plats för soffa, soffbord, fåtölj, liten byrå och en TV Fri öppningsbred på alla dörrar 1000 mm Låsbart medicinskåp med värdefack Samtliga fönster skall förses med persienner och fönsterbrädor. Samtliga fönster skall förses med säkerhetsbeslag. Utrustning Pentryenhet med diskbänk, vatten, el, överskåp och underskåp. Kylskåp placerat ca 1 m över färdigt golv. Eluttag med inställbar timer för kaffebryggare. Två garderober och ett linneskåp Kranar, handtag, vred och övrig detaljutrustning skall vara av enkel och lättfattlig modell för att underlätta de boendes möjligheter att använda utrustningen. Ett litet städskåp Uttag för Tv och telefon Tillgång till TV-kanaler likvärdigt utbudet i det kommunala bostadsbolaget 26