Allmänna anvisningar 85:1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmänna anvisningar 85:1"

Transkript

1 85 kap. Elektriska maskiner och apparater, elektrisk materiel samt delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för television samt delar och tillbehör till sådana apparater Allmänna anvisningar A. Kapitlets omfattning och uppbyggnad Detta kapitel omfattar alla elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel, med undantag av: a) maskiner och apparater av sådana slag som omfattas av 84 kap., vilka förs dit även om de är elektriska (se allm. anv. till 84 kap.); och b) vissa varor som är uteslutna från sextonde avd. i dess helhet (se allm. anv. till sextonde avd.). I motsats till vad som gäller enligt bestämmelserna i 84 kap. omfattar 85 kap. också varor som består av keramiskt material eller glas, dock med undantag av öppna glashöljen (inbegripet kolvar och rör) till elektriska lampor etc., enligt nr Detta kapitel omfattar: 1. maskiner och apparater för framställning, omformning eller lagring av elektricitet, t.ex. generatorer, transformatorer etc. (nr ), galvaniska element och batterier (nr 8506) och ackumulatorer (nr 8507); 2. vissa hushållsapparater (nr 8509) samt rakapparater, hårklippningsmaskiner och hårborttagningsapparater (nr 8510); 3. vissa maskiner och apparater som för sin funktion är beroende av elektricitetens egenskaper eller verkningar, såsom dess elektromagnetiska verkningar, uppvärmningsegenskaper etc. (nr 8505, , och 8543); 4. apparater för inspelning eller återgivning av ljud; apparater för inspelning eller återgivning av videosignaler; delar och tillbehör till sådana apparater (nr ); 5. media för inspelning av ljud eller för liknande inspelning av andra fenomen (inbegripet media för inspelning av videosignaler men inte fotografisk film enligt 37 kap.) (nr 8523 och 8524); 6. viss elektrisk materiel som i allmänhet inte används självständigt utan har en speciell funktion när den ingår i elektrisk utrustning, t.ex. kondensatorer (nr 8532), strömställare, säkerhetsapparater, kopplingsdosor etc. (nr 8535 eller 8536), lampor (nr 8539), elektronrör etc. (nr 8540), dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541) samt artiklar av kol för elektriskt ändamål (nr 8545); 7. vissa artiklar och viss materiel som används i elektriska apparater och elektrisk utrustning på grund av sina ledande eller isolerande egenskaper, såsom isolerad elektrisk tråd och andra isolerade elektriska ledare (nr 8544); elektriska isolatorer (nr 8546); isolerdetaljer samt isolerrör som är invändigt belagda med isolermaterial (nr 8547). Utöver ovannämnda elektriska artiklar omfattar kapitlet också permanentmagneter, även ännu inte magnetiserade, och permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för arbetsstycken (nr 8505). Det bör emellertid observeras att detta kapitel endast omfattar vissa typer av elektrotermiska apparater, t.ex. ugnar etc. (nr 8514) samt elektriska apparater för rumsuppvärmning, elektriska värmeapparater för hushållsbruk etc. (nr 8516). Det bör vidare observeras att vissa elektroniska minnen [(t.ex. SIMMs (Single In-line Memory Modules) och DIMMs (Dual In-line Memory Modules)] som inte kan anses som produkter enligt nr 8523 och som inte har en specifik funktion skall med tillämpning av anm. 2 till sextonde avd. klassificeras enligt följande: a) moduler lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen i maskiner för automatisk databehandling ska klassificeras enligt nr 8473 som delar till dessa maskiner, b) moduler lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen i andra specifika maskiner eller i ett antal maskiner ur samma nummer ska klassificeras som delar till dessa maskiner eller grupper av maskiner och, c) där det inte är möjligt att fastställa den huvudsakliga användningen ska modulerna klassificeras enligt nr :1

2 I allmänhet omfattas emellertid elektrotermiska apparater av andra kapitel (huvudsakligen 84 kap.), t.ex.: ångpannor och hetvattenpannor (nr 8402), luftkonditioneringsapparater (nr 8415), maskiner och apparater för rostning, destillering etc., enligt nr 8419, kalandrar och andra valsmaskiner samt valsar till sådana maskiner (nr 8420), äggkläckningsapparater och kycklingmödrar (nr 8436), brännstämpelapparater med allmän användning för trä, kork, läder etc. (nr 8479) samt medicinska apparater (nr 9018). B. Delar Vad beträffar delar i allmänhet, se allm. anv. till sextonde avd. Icke elektriska delar till maskiner och apparater enligt detta kapitel klassificeras på följande sätt: a) många sådana delar utgör i själva verket artiklar som omfattas av andra kapitel (särskilt 84 kap.), t.ex. pumpar och fläktar (nr 8413 eller 8414), kranar, ventiler etc. (nr 8481), kullager (nr 8482) samt transmissionsaxlar, kugghjul etc. (nr 8483); b) andra icke elektriska delar, som är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för ett visst slag av elektriska maskiner enligt detta kapitel (eller för flera slags maskiner som omfattas av ett och samma tulltaxenummer), klassificeras enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga eller i förekommande fall enligt nr 8503, 8522, 8529 eller 8538; c) övriga icke elektriska delar förs till nr Elektriska motorer och generatorer (med undantag av generatoraggregat) Motorer med en uteffekt av högst 37,5 W Universalmotorer med en uteffekt av mer än 37,5 W - Andra likströmsmotorer; likströmsgeneratorer: Med en uteffekt av högst 750 W Med en uteffekt av mer än 750 W men högst 75 kw Med en uteffekt av mer än 75 kw men högst 375 kw Med en uteffekt av mer än 375 kw Andra växelströmsmotorer, 1- fas - Andra växelströmsmotorer, flerfas, med en uteffekt av: Högst 750 W Med en uteffekt av mer än 750 W men högst 75 kw Med en uteffekt av mer än 75 kw - Växelströmsgeneratorer, med en uteffekt av: Högst 75 kva Mer än 75 kva men högst 375 kva Mer än 375 kva men högst 750 kva Mer än 750 kva I. Elektriska motorer Elektriska motorer är maskiner för omvandling av elektrisk energi till mekanisk energi. Denna varugrupp omfattar roterande motorer och linjära motorer. A. Roterande motorer utvecklar mekanisk energi i form av en roterande rörelse. Typer och storlekar på motorerna varierar, beroende på om de matas med likström eller växelström och på deras tillämnade användning. Motorhuset kan anpassas efter de förhållanden under vilka motorn skall arbeta (t.ex. motorer som är kapslade för skydd mot damm och väta och motorer som är gastätt kapslade för eliminering av brandfara). Hos andra motorer, t.ex. sådana med remdrift och sådana som utsätts för starka vibrationer, är motorbädden försedd med elastiska fastsättningsanordningar. Många motorer kan vara försedda med fläkt eller annan anordning för motorns kylning under gång. 85: 2

3 Med undantag av startmotorer för förbränningsmotorer (nr 8511) omfattar detta nummer elektriska motorer av alla typer från motorer med liten effekt för instrument, ur, tidströmställare, symaskiner, leksaker etc. till stora motorer med hög effekt för valsverk etc. Motorer förs hit även om de är försedda med remskivor, kuggdrev eller växellådor eller med böjliga axlar för drivning av handverktyg. Numret omfattar också för framdrivning av båtar avsedda "utombordsmotorer" i form av ett aggregat som består av elektrisk motor, axel, propeller och roder. Synkronmotorer för urverk förs hit även om de är försedda med kuggdrev. Numret omfattar emellertid inte sådana synkronmotorer som även är försedda med urlöpverk (nr 9109). B.Linjära motorer utvecklar mekanisk energi i form av en linjär rörelse. Linjära induktionsmotorer består i huvudsak av ett eller flera magnetställ vilka utgör magnetiska kretsar som består av kärnor, i allmänhet laminerade (buntar av plåtremsor), på vilka spolar har placerats, och av ett ankare, vanligen i form av en platta eller profil av koppar eller aluminium. Dessa motorer alstrar en framdrivande kraft när magnetstället tillförs energi i form av växelström i närvaro av ankaret. Dessa två huvudkomponenter skiljs åt av en luftspalt och förflyttningsrörelsen (den ena komponenten förblir stationär medan den andra rör sig) åstadkoms utan mekanisk kontakt. De utmärkande kännetecknen för linjära induktionsmotorer varierar alltefter det ändamål för vilket de är avsedda: framdrivning av svävtåg (magnetställen är fästa på vagnarna och rider på ankare i form av på banan fast anbringade skenor); drivning av massgodstransportörer (ankaret i form av en platta som är monterad på undersidan av en hjulförsedd löpvagn rör sig över en serie magnetspolar som är placerade mellan skenorna); manövrering av traverser (traversvagnar med magnetställ förflyttar sig under en profil som tjänstgör som ankare); inplacering av bilar på parkeringsplatser eller upplag (lastpallar med ankare förflyttas med hjälp av magnetställ i golvet); reglering av exempelvis kolvpumpar och ventiler (denna uppgift kan utföras av linjära "polysolenoidmotorer" i vilka axeln /ankare/ rör sig fram och tillbaka i ett ringformigt magnetställ); lägesinställning i verktygsmaskiner; etc.. Linjära motorer för likström, vilka drivs genom inbördes påverkan mellan elektromagneter eller mellan elektromagneter och permanentmagneter, kan användas som fram- och återgående eller oscillerande motorer (t.ex. för vissa kolvpumpar och för drivanordningar till skyttlar i vävstolar), stegvis förflyttande motorer (t.ex. små transportörer) etc. Denna grupp omfattar också: 1. servomotorer, särskilt föreliggande, vilka i huvudsak består av en elektrisk motor med reduktionsväxel och är försedda med en kraftöverföringsanordning (t.ex. hävarm eller remskiva) som används för att ställa in ändrat läge på manöverorganet i en ångpanna, ugn e.d. (och möjligen försedda med en ratt för användning i nödsituationer); 2. självsynkroniserande enheter, vilka är försedda med en stator med tre lindningar i 120 graders vinkel och en rotor med en enda lindning, vilken är kopplad till två släpringar. Enheterna används parvis (sändare och mottagare), t.ex. i system för telemetrering eller fjärrstyrning; 3. elektriska manöverdon för ventiler, vilka består av en elektrisk motor med reduktionsväxel och drivaxel och i vissa fall med andra anordningar (t.ex. elektrisk startanordning, transformator, ratt etc.) för att manövrera ventilkäglan. II. Elektriska generatorer Maskiner som producerar elektrisk energi ur olika energikällor (mekanisk energi, solenergi etc.) förs hit under förutsättning att de inte omfattas av något annat tulltaxenummer med mera specificerad varubeskrivning. Elektriska generatorer kan delas upp i två huvudgrupper, likströmsgeneratorer och växelströmsgeneratorer. I allmänhet består båda typerna i huvudsak av en i ett hölje monterad stator och inuti denna en rotor, som är monterad på en kraftmaskindriven axel. I likströmsgeneratorer är en kommutator med lameller monterad på rotoraxeln. Den alstrade strömmen samlas upp av ett system av kolborstar, som ligger an mot kommutatorlamellerna, och överförs till den yttre strömkretsen. Växelströmsgeneratorer saknar i de flesta fall borstar och den ström de alstrar avleds direkt till den yttre strömkretsen. I andra växelströmsgeneratorer samlas strömmen upp av släpringar som är monterade på rotoraxeln och förs vidare av ett system av kolborstar som ligger an mot släpringarna. 85:3

4 Statorn består vanligen av ett system av elektromagneter, men i vissa likströmsmaskiner används ett system av permanentmagneter. Rotorn består vanligen av ett system av härvor som är monterade på en lamellerad järnkärna. Rotorn benämns även ankare. I vissa växelströmsmaskiner utgör den roterande delen det magnetiska fältsystemet. Elektriska generatorer kan vara hand- eller pedaldrivna, men de drivs vanligen av kraftmaskiner (t.ex. vattenturbiner, ångturbiner, vindmotorer, ångmaskiner eller förbränningsmotorer). Detta nummer omfattar emellertid endast generatorer som föreligger utan kraftmaskiner. Numret omfattar också fotoelektromotoriska generatorer som består av fotocellpaneler i kombination med andra apparater, t.ex. ackumulatorer och elektroniska styranordningar (spänningsregulator, växelriktare etc.) samt paneler eller moduler (även försedda med enkla anordningar, t.ex. dioder för styrning av strömriktningen) som direkt förser exempelvis en motor eller elektrolysapparat med elektrisk energi. I dessa apparater produceras elektricitet med hjälp av fotoelektromotoriska celler (solceller) vilka omvandlar solenergi direkt till elektricitet (fotoelektromotorisk omvandling). Numret omfattar alla elektriska generatorer, t.ex.: stora generatorer för kraftstationer; små hjälpgeneratorer för magnetisering av lindningarna i andra generatorer; generatorer av varierande storlekar och typer, som är avsedda att alstra ström för olika ändamål (t.ex. på fartyg, på lantgårdar, i kemiska industrier för elektrolys och på dieselelektriska lok). Numret omfattar inte heller: a) cylindrar, rullar o.d. med inbyggd elektrisk motor, för transportörer (nr 8431); b) motorvibratorer och elektromagnetiska vibratorer enligt nr 8479 (se anv. till detta nummer); c) elektriska generatorer som är kombinerade med kraftmaskiner (nr 8502); d) högspänningsgeneratorer (nr 8504); e) galvaniska element och batterier (nr 8506); f) generatorer som används tillsammans med förbränningsmotorer samt generatorer för elektrisk belysnings- eller signalutrustning för cyklar eller motorfordon (nr 8511 resp 8512); g) solceller, även hopsatta i moduler eller monterade i paneler, men inte försedda med anordningar (även enkla sådana) som förser t.ex. en motor eller elektrolysapparat med energi (nr 8541); h) vissa elektriska apparater som ibland benämns generatorer men som i själva verket inte alstrar elektrisk energi, t.ex. signalgeneratorer (nr 8543); ij) generatorer enligt 90 kap., t.ex. röntgengeneratorer (nr 9022); generatorer som är avsedda för demonstrationsändamål och olämpliga för annan användning (nr 9023). Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till varor enligt detta nummer enligt nr Elektriska generatoraggregat och roterande omformare - Generatoraggregat med förbränningskolvmotor med kompressionständning (diesel- eller semidieselmotor) och med en uteffekt av: Högst 75 kva Mer än 75 kva men högst 375 kva Mer än 375 kva Generatoraggregat med förbränningskolvmotor med gnisttändning - Andra generatoraggregat: Avsedda för vindkraft Andra Roterande omformare I. Elektriska generatoraggregat Med "elektriska generatoraggregat" förstås kombinationer av en elektrisk generator och en kraftmaskin av något slag, dock inte en elmotor (t.ex. vattenturbiner, ångturbiner, vindmotorer, 85: 4

5 ångmaskiner och förbränningsmotorer). Generatoraggregat som består av en generator och en kraftmaskin, vilka är hopmonterade (eller avsedda att hopmonteras) till en enhet eller på en gemensam bottenplatta (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras enligt detta nummer, under förutsättning att de föreligger tillsammans (även om de är förpackade separat av transporttekniska skäl). Elektriska generatoraggregat till svetsapparater klassificeras enligt detta nummer när de föreligger särskilt, dvs. inte tillsammans med tillhörande svetshuvud eller annan svetsutrustning. De omfattas emellertid inte av detta nummer när de föreligger tillsammans med tillhörande svetshuvud eller annan svetsutrustning (nr 8515). II. Roterande omformare Dessa omformare består i huvudsak av en elektrisk generator och en elmotor, vilka är permanent monterade på en gemensam bottenplatta. I vissa fall är dock generatorn och elmotorn kombinerade till en enhet med vissa gemensamma lindningar. Omformare används för att omvandla växelström till likström eller likström till växelström eller för att ändra på vissa karakteristika, såsom spänning, frekvens eller fas hos växelström (t.ex. för att omvandla 50-periodig växelström till 200-periodig eller enfasström till trefasström). En annan typ av roterande omformare används för omformning av likström till likström av annan spänning. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), klassificeras delar till varor enligt detta nummer enligt nr Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till maskiner enligt nr 8501 eller 8502 Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer delar till maskiner enligt de två föregående numren. Bland de olika delar som förs hit märks: 1. kåpor och höljen, statorer, rotorer, kollektorringar, kommutatorer, borsthållare och excitationsspolar; 2. elplåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär Elektriska transformatorer, statiska omformare (t.ex. likriktare)och induktansspolar Förkopplingsdon för gasurladdningslampor - Dielektriska transformatorer med vätskeisolation: Med en normaleffekt av högst 650 kva Med en normaleffekt av mer än 650 kva men högst kva Med en normaleffekt av mer än kva - Andra transformatorer: Med en normaleffekt av högst 1 kva Med en normaleffekt av mer än 1 kva men högst 16 kva Med en normaleffekt av mer än 16 kva men högst 500 kva Med en normaleffekt av mer än 500 kva Statiska omformare Andra induktansspolar Delar I. Elektriska transformatorer Elektriska transformatorer är apparater som saknar rörliga delar och som genom induktion och med hjälp av ett förinställt eller reglerbart system omvandlar en växelström till en annan 85:5

6 växelström med annorlunda spänning, impedans etc. De består vanligen av två eller flera lindningar av isolerad tråd som i olika konfigurationer lindats runt lamellerade järnkärnor. Vissa transformatorer (t.ex. högfrekvens-transformatorer) saknar magnetisk kärna eller har en kärna av sintrat järn, agglomererad ferrit etc. En växelström i den ena lindningen (primärlindningen) inducerar en växelström, vanligen med annan strömstyrka och spänning, i den andra (sekundärlindningen). I vissa transformatorer (sparkopplade transformatorer) finns endast en lindning, av vilken en del är gemensam för primär- och sekundärkretsarna. I manteltransformatorer är lindningarna omgivna av en mantel av lamellerat järn. Vissa transformatorer är avsedda för speciella ändamål, t.ex. anpassningstransformatorer för utjämning av impedansen hos två strömkretsar och mättransformatorer (av vilka några kallas spänningstransformatorer eller strömtransformatorer) för ned- eller upptransformering av spänning eller strömstyrka till värden som är lämpliga t.ex. för mätinstrument, elektricitetsmätare eller skyddsreläer. Detta nummer omfattar alla transformatorer. Dessa varierar från ballaster för kontroll av den mängd ström som flyter genom urladdningslampor eller rör, små typer som används i radioapparater, instrument, leksaker etc., till stora typer, som är inneslutna i oljebehållare eller försedda med fläktar eller andra anordningar för kylning. De stora typerna används i elektricitetsverk och i transformatorstationer mellan kraftverk och förbrukare. Frekvenserna kan variera från vanliga nätfrekvenser till mycket höga radiofrekvenser. Numret omfattar symmetreringstransformatorer, som minskar elektromagnetisk störning genom att balansera impedansen i ledningspar. Normaleffekten hos en transformator utgörs av den utgående effekten i sekundärlindningen, uttryckt i kilovoltampere (kva) vid kontinuerlig drift vid den nominella sekundära spänningen (eller eventuellt strömstyrkan) och frekvensen utan att vissa temperaturgränser överskrids. Transformatorer för elektrisk svetsutrustning, som föreligger särskilt, dvs. utan tillhörande svetshuvud eller annan svetsutrustning, klassificeras enligt detta nummer. De omfattas emellertid inte av detta nummer när de föreligger tillsammans med tillhörande svetshuvud eller annan svetsutrustning (nr 8515). Numret omfattar också induktionsapparater, ett slags transformatorer i vilka en intermittent eller pulserande likström i primärlindningen inducerar en induktionsström i sekundärlindningen. Induktionsapparater kan användas antingen för att transformera upp spänningen till ett högre värde eller, i fråga om telefoni, för att i sekundärlindningarna alstra en svag, pulserande ström, som motsvarar de variationer en stationär likström utsätts för i primärlindningen. Numret omfattar alla slags induktionsapparater med undantag av tändningsutrustning för förbränningsmotorer (nr 8511). II. Statiska omformare De apparater som tillhör denna grupp används för att omvandla elektrisk energi för att anpassa den för vidare användning. I dessa apparater ingår omformarelement av olika slag, t.ex. likriktarrör. De kan också innehålla olika hjälpanordningar (t.ex. transformatorer, induktionsapparater, motstånd, styranordningar etc.). De arbetar i princip på så sätt att omformarelementen fungerar växelvis som ledare och icke-ledare. Det förhållandet att det i dessa apparater ofta ingår hjälpkretsar för att reglera spänningen hos den utgående strömmen medför inte att de förlorar sin karaktär av statiska omformare, trots att de ibland kallas spännings- eller strömregulatorer. Denna grupp omfattar bl.a.: A. likriktare, med vilka växelström (en- eller flerfas) omvandlas till likström, vilket vanligen åtföljs av en ändring av spänningen; B. växelriktare, med vilka likström omvandlas till växelström; C. växelströmsomformare och periodomvandlare, med vilka växelström (en- eller flerfas) omvandlas till växelström med en annan frekvens eller spänning; D. likströmsomformare, vilka ändrar spänningen hos likström. Statiska omformare kan indelas i följande huvudgrupper, beroende på vilken typ av omformarelement som de är utrustade med: 1. halvledaromformare, vilka utnyttjar det förhållandet att strömmen går i endast en riktning mellan vissa kristaller. Sådana omformare består av en halvledare som omformarelement samt olika andra komponenter (t.ex. kylelement, regulatorer och styrkretsar). Bland sådana omformare märks: a) monokristallina halvledarlikriktare, i vilka som omformarelement används en anordning som innehåller kisel- eller germaniumkristaller (dioder, tyristorer och transistorer); 85: 6

7 b) polykristallina halvledarlikriktare, i vilka används en skiva av selen; 2. gasurladdningsomformare, t.ex.: a) kvicksilverlikriktare. Dessas omformarelement (strömriktare) består av ett hölje av glas eller metall som hålls under vakuum och som innehåller en kvicksilverkatod och en eller flera anoder genom vilka strömmen som skall likriktas passerar. De är utrustade med hjälpanordningar, t.ex. för tändning, kylning och ibland för att upprätthålla vakuum. Det finns två typer av gasurladdningslikriktare, vilka skiljer sig från varandra med avseende på tändningsmekanismen, nämligen excitroner (med tändande anoder) och ignitroner (med en tändande hjälpelektrod); b) termojoniska likriktare med glödkatoder. Dessas omformarelement (t.ex. en tyratron) liknar omformarelementen hos kvicksilverlikriktarna, dock med den skillnaden att termojoniska likriktare har en glödkatod i stället för en kvicksilverkatod; 3. omformare med mekaniskt omformarelement, vilkas arbetssätt är baserat på det förhållandet att strömmen släpps igenom i endast en riktning genom olika kontaktelement, t.ex.: a) kontaktlikriktare (t.ex. sådana som arbetar med kamaxlar) med en anordning med metallkontakter, vilka öppnas och sluts i takt med frekvensen hos den växelström som skall likriktas; b) kvicksilverstrållikriktare, som arbetar med en roterande stråle av kvicksilver som är synkroniserad med frekvensen hos växelströmmen och som träffar en fast kontakt; c) vibratorlikriktare (pendellikriktare), vilka har en tunn metalltunga som vibrerar med samma frekvens som växelströmmen och vidrör en kontakt genom vilken strömmen avleds; 4. elektrolytlikrikare, vilkas arbetssätt är baserat på det förhållandet att kombinationer av vissa produkter som används som elektroder med vissa som elektrolyter använda vätskor låter strömmen passera i endast en riktning. Statiska omformare kan användas för olika ändamål, t.ex.: 1. omformare som används för att förse stationära maskiner eller elektriska dragfordon (t.ex. lok) med elektricitet; 2. strömförsörjningsomformare, såsom ackumulatorladdare (vilka i huvudsak består av likriktare med tillhörande transformator och strömkontrollapparat), omformare för elmetallisering och elektrolys, strömförsörjningsaggregat för nödsituationer, omformare för installationer som ger högspänd likström samt omformare för uppvärmningsändamål och för strömförsörjning av elektromagneter. Enligt detta nummer klassificeras också omformare som kallas högspänningsgeneratorer, vilka används till radioapparater, katodstrålerör, mikrovågsrör, jonrör etc. och vilka med hjälp av likriktare, transformatorer etc. omvandlar strömmen från olika strömkällor, vanligen elnätet, till sådan högspänd likström som behöver tillföras utrustningen i fråga. Detta nummer omfattar också stabiliserade strömförsörjningsaggregat (likriktare kombinerade med en regulator), t.ex. aggregat som ger oavbruten strömförsörjning till en mängd elektronisk utrustning. Högspänningsgeneratorer som är specialkonstruerade för röntgenapparater förs emellertid till nr Automatiska spänningsregulatorer klassificeras enligt nr III. Induktansspolar Dessa består i huvudsak av en enda lindning, som då den inkopplas i en växelströmskrets genom självinduktion begränsar eller hindrar strömflödet. Det finns olika typer, från små drosselspolar för radioapparater, instrument etc. till stora, ofta i betong ingjutna lindningar, vilka används i högspänningsnät (t.ex. för begränsning av strömstyrkan vid eventuell kortslutning). Även induktansspolar eller induktanser, som har erhållits i form av enskilda komponenter genom ett tryckningsförfarande, klassificeras enligt detta nummer. Avböjningsenheter (avböjningsspolar) för katodstrålerör klassificeras enligt nr Delar 85:7

8 Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer. Det bör särskilt observeras att kvicksilverströmriktare med metallbehållare, med eller utan pump, alltid klassificeras som delar. De flesta elektriska komponenter till varor enligt detta nummer klassificeras emellertid enligt andra nummer i kapitlet, t.ex.: a) olika strömställare enligt nr 8536 (t.ex. sådana som används till vissa transformatorer); b) likriktarrör och kvicksilverströmriktare för gasurladdningsomformare (andra än sådana för kvicksilverlikriktare avsedda som har metallbehållare) samt tyratroner (nr 8540); c) dioder, transistorer, tyristorer och andra halvledarkomponenter eller halvledarelement (nr 8541); d) artiklar enligt nr Elektromagneter; permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering; magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon - Permanentmagneter samt varor avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering: Av metall Andra Elektromagnetiska kopplingar och bromsar Andra slag, inbegripet delar Detta nummer omfattar elektromagneter, sådana elektromagnetiska apparater som är särskilt uppräknade i numret samt permanentmagneter och permanentmagnetiska uppspänningsanordningar för arbetsstycken. 1. Elektromagneter. Dessa är av olika storlekar och former, beroende på deras tillämnade användning. De består i huvudsak av en lindning kring en kärna av mjukjärn. Kärnan är antingen i ett stycke eller lamellerad. Då ström leds genom lindningen, får kärnan magnetiska egenskaper, som sedan kan utnyttjas antingen för attraktion eller repulsion. 2. Permanentmagneter samt varor som är avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering. Permanentmagneter består av stycken av stål, speciallegeringar eller andra ämnen (t.ex. bariumferrit som är agglomererad med plast eller syntetgummi) som har gjorts permanentmagnetiska. Formen varierar efter den tillämnade användningen. För att förhindra att de förlorar sin magnetism förses hästskomagneter ofta med ett järnstycke (ankare), som hänger fast vid de båda polerna. Permanentmagneter förs hit oavsett användningen. Hit förs t.ex. små magneter som bl.a. används som leksaker. Artiklar som är avsedda att tjänstgöra som permanentmagneter efter magnetisering är igenkännliga på sin form och sammansättning. De förekommer i allmänhet i form av kuber eller skivor (tags) av metall eller agglomererad ferrit (t.ex. bariumferrit). 3. Magnetchuckar och andra elektromagnetiska eller permanentmagnetiska uppspänningsanordningar. Dessa artiklar utgör huvudsakligen anordningar av olika slag, i vilka magneter används för att hålla fast arbetsstycken under bearbetningen. Denna grupp omfattar också uppspänningsanordningar för andra maskiner än verktygsmaskiner (t.ex. magnetiska anordningar för att hålla fast tryckplåtarna i tryckpressar). 4. Elektromagnetiska kopplingar. Dessa kan vara av olika typer. Vissa typer består av en fast spole, i vars magnetiska fält rör sig ett ankare, som dras in i spolen när ström passerar och skjuts ut igen av en fjäder när strömmen bryts. Numret omfattar också elektromagnetiska växlar, av vilka några är baserade på asynkronmotorns princip. 5. Elektromagnetiska bromsar. Dessa består i allmänhet av bromsbackar, som under inverkan av elektromagneter pressas mot en hjulring eller mot en räl. Andra bromsar är baserade på principen för 85: 8

9 elektromagnetisk induktion. En skiva av mjukt stål, vilken är anbragt på en hjulaxel och roterar mellan elektromagneter, bromsas därvid genom inverkan av virvelströmmar som induceras i stålskivan av elektromagneterna. Hydrauliska eller pneumatiska bromsar som styrs av elektromagnetiska anordningar omfattas dock inte av detta nummer. 6. Elektromagnetiska lyftdon. Dessa består i huvudsak av elektromagneter (i allmänhet runda sådana) och används vanligen i kranar (t.ex. för lyftning av järnskrot). Vissa typer är konstruerade för speciella ändamål (t.ex. för att på bärgningsfartyg lyfta metallföremål från vrak). Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer. * * * Numret omfattar inte: a) magnetisk ferrit med bindemedel, i form av pulver eller granuler (nr 3824); b) elektromagneter, permanentmagneter och magnetiska anordningar enligt detta nummer, när de föreligger tillsammans med maskiner, apparater, leksaker, spel etc., till vilka de är avsedda att utgöra delar (klassificeras tillsammans med dessa maskiner, apparater etc.); c) media för registrering på magnetisk väg, t.ex. kort som består av omagnetiserat magnetiserbart material som har laminerats mellan två plastplattor och som i synnerhet används för att öppna magnetlås (nr 8523); d) elektromagneter som är avsedda att användas av ögonläkare eller kirurger (nr 9018) Galvaniska element och batterier Av mangandioxid Av kvicksilveroxid Av silveroxid Av litium Av zink-luft Andra galvaniska element och batterier Delar Galvaniska element och batterier alstrar elektrisk energi genom kemiska reaktioner. Ett galvaniskt element består i princip av ett kärl som innehåller en alkalisk eller icke alkalisk elektrolyt (t.ex. kalium- eller natriumhydroxid, ammoniumklorid eller en blandning av litiumklorid, ammoniumklorid, zinkklorid och vatten) i vilken två elektroder är nedsänkta. Anoden är i allmänhet av zink, magnesium eller litium och katoden (den depolariserande elektroden) är t.ex. av mangandioxid (blandad med kolpulver) eller av kvicksilver- eller silveroxid. I galvaniska element av litium är anoden av litium och katoden av, exempelvis, sulfinylklorid, svaveldioxid, mangandioxid eller järnsulfid. En icke vattenhaltig elektrolyt användes på grund av litiums löslighet och reaktivitet i vattenlösningar. I galvaniska element av luft/zink används vanligen en alkalisk eller neutral elektrolyt. Zink används som anod medan syre som leds in i cellen används som katod. Varje elektrod är försedd med kontakt eller annan anordning för anslutning till en yttre strömkrets. Det utmärkande för ett galvaniskt element är att det inte kan laddas om på ett lätt och effektivt sätt. Galvaniska element används för att leverera ström för olika ändamål (för ringklockor, telefoner, hörapparater, kameror, klockor, miniräknare, pacemakers, radioapparater, leksaker, bärbara lampor, elektriska kreatursstängsel etc.). Galvaniska element kan sättas ihop till batterier genom seriekoppling eller parallellkoppling eller genom en kombination av båda. Galvaniska element och batterier förs hit oavsett användningen (t.ex. för laboratoriebruk avsedda normalelement, vilkas elektromotoriska kraft är beständig och har ett känt volttal). Bland de olika typerna märks: 85:9

10 1. våtelement, i vilka elektrolyten är en vätska som utan hinder kan flyta omkring. Våtelement är därför känsliga för hur de placeras; 2. torrelement, i vilka elektrolyten gjorts orörlig i absorberande material eller gel. (t.ex. blandats med ett förtjockningsmedel såsom agar-agar eller sågspån så att den övergått till pastaform). Den elektrolyt som används kan vara flytande men den hindras från att flyta omkring. Torrelement används huvudsakligen för bärbara utrustningar; 3. påfyllningselement, eller reservceller eller batterier i vilka vatten eller elektrolyt, helt eller delvis, måste tillsättas innan de kan användas eller i vilka elektrolyten måste hettas upp för att bli jonledande; 4.koncentrationselement, i vilka elektrolyten är av olika koncentration vid de båda elektroderna. Primärelement och batterier kan tillverkas i olika former och storlekar. Vanliga typer är sådana med form av en cylinder eller knapp. Vissa element (t.ex. våtelement och en del påfyllningselement) föreligger vanligen utan elektrolyt men förs likväl hit. Detta nummer omfattar inte uppladdningsbara element och batterier; dessa klassificeras enligt nr 8507 som elektriska ackumulatorer. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar numret också delar till galvaniska element och batterier, inbegripet behållare (bägare). * * * Detta nummer omfattar inte: a) kopplingsplintar (nr 8536); b) solceller (nr 8541); c) kolelektroder (nr 8545); d) förbrukade galvaniska element och batterier och avfall och skrot av sådana (enligt nr 8548); e) termoelement (t.ex. nr 8503, 8548 eller 9033). Förklarande anmärkningar till undernummer HS-nr , och Klassificeringen enligt dessa nummer bestäms av katodens (den depolariserande elektrodens) sammansättning. Dock klassificeras galvaniska element med katod av mangandioxid och anod av litium enligt HS-nr såsom galvaniska element av litium (se anvisning till detta nummer nedan). HS-nr Klassificering enligt detta nummer bestäms av anodens sammansättning Elektriska ackumulatorer samt separatorer till sådana ackumulatorer, även kvadratiska eller rektangulära Blyackumulatorer av sådana slag som används som startbatterier för kolvmotorer Andra blyackumulatorer Nickel- kadmiumackumulatorer Nickel- järnackumulatorer Nickelmetallhydridackumulatorer - Litiumjonackumulatorer 85: 10

11 Andra ackumulatorer Delar Elektriska ackumulatorer (startbatterier eller sekundärbatterier) karakteriseras av den omständigheten att den elektrokemiska funktionen är reversibel så att ackumulatorn kan laddas upp igen. De används för att lagra elektrisk energi och avge denna vid behov. När ackumulatorns polklämmor sedan ansluts till en yttre strömkrets, försiggår dessa kemiska processer i omvänd riktning, varigenom likström alstras i den yttre strömkretsen (urladdning). Kretsloppet laddning-urladdning kan upprepas under ackumulatorns hela livslängd. Ackumulatorer består i huvudsak av ett kärl som innehåller elektrolyten, i vilken två elektroder är nedsänkta. Dessa är försedda med kontakter för anslutning till en yttre strömkrets. I många fall är kärlet uppdelat, varvid varje avdelning utgör en ackumulatorcell (ett element). Dessa celler seriekopplas vanligen för att alstra högre spänning. En sammanställning av ett antal celler kallas ett batteri. Ett antal ackumulatorer kan även vara sammansatta inom ett större hölje. Ackumulatorer kan vara av våt- eller torrcellstyp. De viktigaste ackumulatortyperna är: 1. blyackumulatorer, i vilka elektrolyten är svavelsyra och elektroderna består av blyplattor eller blygaller som uppbär aktivt material; 2. alkaliska ackumulatorer, i vilka elektrolyten vanligen är kalium- eller litiumhydroxid eller tionylklorid och elektroderna utgörs av t.ex.: a) positiva elektroder av nickel eller nickelföreningar och negativa elektroder av järn, kadmium eller metallhydrid; b) positiva elektroder av litium-koboltoxid och negativa elektroder av en grafitblandning; c) positiva elektroder av kol och negativa elektroder av litiummetall eller litiumlegeringar; d) positiva elektroder av silveroxid och negativa elektroder av zink. Elektroderna kan bestå av enkla plattor, galler, stavar etc. eller av galler eller rör som är täckta eller fyllda med en speciell massa av aktivt material. Kärlen för blyackumulatorer är vanligen av glas eller, i fråga om bilbatterier, av plast, hårdgummi eller pressmassa. I stora stationära ackumulatorer används kärl av glas eller blyfodrade lådor av plast eller trä, medan kärlen för alkaliska ackumulatorer vanligen är av stål eller plast. Alkaliska ackumulatorer kan ha speciell storlek och form, konstruerade för att passa i den anordning där de utgör strömkällan. De kan vara inneslutna i vattentäta höljen. Många alkaliska ackumulatorer kan till det yttre likna primärelement eller batterier enligt nr Ackumulatorer används som strömkälla i en mängd sammanhang, t.ex. motorfordon, golfbilar, gaffeltruckar, eldrivna handverktyg, mobiltelefoner, bärbara automatiska databehandlingsmaskiner, bärbara lampor. Vissa blyackumulatorer är försedda med en syraprovare, som mäter elektrolytens densitet och på så sätt ungefärligt anger ackumulatorns laddningsgrad. Elektriska ackumulatorer förs hit även om de föreligger utan elektrolyt. Ackumulatorer som innehåller en eller flera celler samt ledningar för att koppla ihop cellerna med varandra, ofta kallade batteripack, omfattas av detta nummer även om de innehåller hjälpkomponenter som bidrar till ackumulatorns uppgift att lagra och leverera energi eller som skyddar den från skador, såsom elektriska anslutningar, temperaturregleringsanordningar (t.ex. termistorer), skyddsanordningar för strömkretsar och skyddskåpor. Sådana ackumulatorer klassificaras enligt detta nummer även om de är utformade för att användas med en specifik produkt. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till ackumulatorer, t.ex. kärl och lock; blyplattor och blygaller, även täckta med massa; separatorer, oavsett materialet (med undantag av mjukgummi och textilmaterial), inbegripet sådana i form av plattor som endast är tillskurna till kvadratisk eller rektangulär form men som uppfyller exakta tekniska specifikationer (beträffande porositet, dimensioner etc.) och därför är färdiga för användning. Numret omfattar inte: a) kopplingsplintar (nr 8536); b) förbrukade elektriska ackumulatorer samt avfall och skrot därav (nr 8548). 85:11

12 8508 Dammsugare - Med inbyggd elektrisk motor: Med en effekt av högst W och en kapacitet (hos dammpåse eller annan behållare) av högst 20 liter Andra Andra dammsugare Delar Om inte annat följer av anm. 1 d till 85 kap. omfattar detta nummer dammsugare av alla slag (även handdammsugare), vilket inbegriper torr- och våtdammsugare, även med tillbehör som t.ex. roterande borstar, anordningar för piskning av mattor, munstycken med mer än en funktion etc. Dammsugare har två funktioner: sugning av damm och andra ämnen samt filtrering av luftströmmen. Sugningen utförs med hjälp av en turbin som sitter direkt på motoraxeln och som roterar med hög hastighet. Dammet och det andra materialet samlas i en inre eller yttre dammpåse eller i en annan behållare, medan den insugna och filtrerade luften också används för att kyla motorn. Numret omfattar bland annat ryktapparater av dammsugartyp för hästar och nötkreatur. Detta nummer omfattar inte apparater för rengöring av mattor på plats där rengöringen sker genom att ett rengöringsmedel sprutas in i mattan och sedan sugs ut, om dessa apparater inte är kombinerade torr- och våtdammsugare (nr 8451 eller 8509). Utrustning som föreligger tillsammans med ovannämnda maskiner och apparater Dammsugare enligt detta nummer kan föreligga med tillbehör (för borstning, boning, utsprutning av insektsbekämpningsmedel etc.) eller utbytbara delar (mattmunstycken, roterande borstar, munstycken med mer än en funktion etc.). Sådana tillbehör och utbytbara delar klassificeras tillsammans med samtidigt föreliggande dammsugare under förutsättning att de till beskaffenhet och antal motsvarar en normal uppsättning. När de föreligger separat klassificeras de efter sin beskaffenhet. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till dammsugare enligt detta nummer Elektromekaniska hushållsapparater med inbyggd elektrisk motor, andra än dammsugare enligt nr Maskiner för malning eller blandning av livsmedel; frukt- eller köksväxtsaftpressar Andra apparater Delar Detta nummer omfattar ett antal hushållsapparater i vilka en elektrisk motor är inbyggd. Med "hushållsapparater" avses i detta nummer apparater som vanligen används i hushåll. Dessa apparater kännetecknas av ett eller flera särdrag i fråga om storlek, utförande, kapacitet och volym. Avgörande vid bedömningen av dessa egenskaper är att apparaterna i fråga inte är tillverkade för annat än hushållsbehov. Om inte annat följer av undantagen och i förekommande fall den angivna viktgränsen i anm. 3 till detta kapitel, omfattar detta nummer apparater som uppfyller ovannämnda kriterier. Numret omfattar inte apparater som drivs av en separat elektrisk motor (med hjälp av en böjlig axel, en drivrem eller någon annan transmissionsanordning) och inte heller apparater som till konstruktion och användningssätt liknar hushållsapparater men som är tydligt avsedda uteslutande för yrkesmässigt bruk (t.ex. inom livsmedelsindustrin, för sotning eller för 85: 12

13 rengöring av maskiner eller vägar). Dessa apparater klassificeras i allmänhet enligt nr 8210 eller 84 kap. Apparater enligt detta nummer indelas i två grupper (se anm. 3 till detta kapitel): A. Ett begränsat antal apparater som förs hit oavsett vikten. Hit hör endast följande varor: 1. golvbonare (även med anordning för utsprutning av vax och med värmeelement för smältning av vaxet); 2. maskiner för malning eller blandning av livsmedel, t.ex. kvarnar för malning av kött, fisk, köksväxter eller frukt; kvarnar som kan mala olika slags varor (kaffe, ris, korn, ärter etc.); omrörare för mjölk; glassmaskiner; degknådare; majonnäs-beredare; andra liknande apparater för malning eller blandning (även sådana som genom utbyte av delar också kan användas för skärning eller andra arbeten); 3. frukt- eller köksväxtsaftpressar. B. Ett obegränsat antal apparater som förs hit om de väger högst 20 kg per styck. Denna grupp omfattar bl.a.: 1. maskiner för skurning eller skrapning av golv samt apparater för uppsugning av skurvatten efter skurning; 2. apparater för utsprutning av vax på golv före boning. Sådana apparater är vanligen försedda med uppvärmningsanordningar för smältning av vaxet; 3. avfallskvarnar för köksavfall. Dessa apparater är avsedda att fästas vid slasktratten och användas för att mala köksavfall; 4. apparater för att skala, hacka eller skära potatis eller andra grönsaker; 5. alla slags skärmaskiner för skärning av t.ex. kött, korv, bacon, ost, bröd, frukt eller köksväxter i skivor; 6. slip- och polermaskiner för knivar; 7. elektriska tandborstar; 8. luftfuktnings- och avfuktningsapparater. Utrustning som föreligger tillsammans med ovannämnda maskiner och apparater Många av ovan uppräknade maskiner och apparater kan föreligga med utbytbara delar eller tillbehör som är avsedda att göra dem lämpliga för olika ändamål. Detta är t.ex. fallet med livsmedelsblandare som också kan användas för skärning, malning, vispning etc.; skärmaskiner med slipanordningar; golvskurmaskiner med en uppsättning bonborstar; golvskurmaskiner med behållare för rengöringsmedlet och anordning för uppsugning av skurvattnet. Sådana delar och tillbehör klassificeras tillsammans med samtidigt föreliggande hushållsapparater, under förutsättning att de till beskaffenhet och antal motsvarar en normal uppsättning. Vid bestämmande av vikten enligt punkt B ovan skall inte fästas avseende vid vikten av extra utbytbara delar eller tillbehör. Maskiner och apparater enligt detta nummer kan för underlättande av begagnandet vara monterade på medar, länkrullar e.d. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till maskiner och apparater enligt detta nummer. * * * Numret omfattar inte: a) ventilations- eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, även försedda med filter (nr 8414); b) kylskåp (nr 8418); c) manglar och strykmaskiner (nr 8420 eller 8451); d) torkcentrifuger (nr 8421) och vattentvättmaskiner för hushåll (nr 8450); e) diskmaskiner (nr 8422); f) gräsklippningsmaskiner (nr 8433); g) smörkärnor för mejerihanteringen (nr 8434); 85:13

14 h) frukt- eller köksväxtsaftpressar, maskiner för malning eller blandning av livsmedel och liknande produkter för industriellt eller kommersiellt bruk, av sådana slag som används i restauranger och liknande inrättningar (nr 8435 eller 8438); ij) apparater för rengöring av mattor på plats genom att ett rengöringsmedel sprutas in i mattan och sedan sugs ut, konstruerade för att användas i offentliga lokaler såsom hotell, motell, sjukhus, kontor, restauranger och skolor (nummer 8541); k) symaskiner (nr 8452); l) hårborttagningsapparater (nr 8510); m) elektriska värmeapparater för hushållsbruk (nr 8516); n) massageapparater (nr 9019) Rakapparater, hårklippningsmaskiner och hårborttagningsapparater, med inbyggd elektrisk motor Rakapparater Hårklippningsmaskiner Hårborttagningsapparater Delar Detta nummer omfattar elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner med inbyggd elektrisk motor eller vibrator, även för klippning av får, hästar, nötkreatur etc. I elektriska rakapparater glider roterande eller fram- och återgående knivar på insidan av en med hål eller slitsar försedd platta, varvid de skär av de skäggstrån som tränger in genom hålen eller slitsarna. I hårklippningsmaskiner glider en kamliknande kniv fram och tillbaka över en fast metallkam och skär av de hårstrån, som fångas in mellan kamtänderna. Hårklippningsmaskiner för frisörer arbetar enligt samma principer som de som används för klippning av får, hästar etc., men skiljer sig från dessa i storlek. Detta nummer omfattar också elektromekaniska hårborttagningsapparater med inbyggd elektrisk motor; dessa apparater, vilka tar tag i håret och rycker ut det vid roten, fungerar med antingen en mikrorulle, eller en metallspiral som roterar runt sin egen axel, eller ett skydd, ett hårborttagande huvud och en uppsättning hårborttagande trissor. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till elektriska rakapparater, hårklippningsmaskiner och hårborttagningsapparater, t.ex. skärhuvuden, knivblad och kamblad. * * * Hårklippningsmaskiner som via en böjlig axel kopplas till en elektrisk motor klassificeras enligt nr 8214 och den elektriska motorn (med eller utan böjlig axel) enligt nr Elektrisk tändnings- och startutrustning av sådana slag som används till förbränningsmotorer med gnist- eller kompressionständning (t.ex. tändmagneter, tändgeneratorer, tändspolar, tändstift och glödtändstift samt startmotorer); generatorer (för likström eller växelström) och bakströmsreläer av sådana slag som används tillsammans med förbränningsmotorer Tändstift (andra än glödtändstift) Tändmagneter; tändgeneratorer; svänghjulsmagneter Strömfördelare; tändspolar Startmotorer, även tjänstgörande som generatorer Andra generatorer Annan utrustning Delar 85: 14

15 Detta nummer omfattar elektrisk start- och tändningsutrustning för alla slags förbränningsmotorer (kolvmotorer och andra motorer), oavsett om de används i bilar, luftfartyg, fartyg e.d. eller i stationära motorer. Det omfattar också generatorer och bakströmsreläer för användning tillsammans med sådana förbränningsmotorer. Numret omfattar bl.a. följande utrustning. A. Tändstift. Dessa består av en isolerad mittelektrod och en eller flera sidoelektroder som är fästade på en sockel. Sockelns nedre del är delvis gängad, så att tändstiftet kan skruvas in i cylinderlocket. I övre änden av mittelektroden finns en kontaktskruv för anslutning till strömkällan. När mittelektroden matas med högspänd ström, slår en gnista över från denna till sidoelektroden eller sidoelektroderna. Denna gnista antänder gasblandningen i cylindern. B. Tändmagneter och tändgeneratorer. Dessa används för att alstra den högspända ström som behövs till tändstiften i förbränningsmotorer. De används huvudsakligen för motorer till racerbilar, traktorer, luftfartyg, motorbåtar eller motorcyklar. De är av följande huvudtyper: 1. tändmagneter med roterande ankare. I dessa finns ett slags växelströmsgenerator, i vilken ett ankare med en primärlindning för lågspänd ström roterar mellan polerna på en permanentmagnet. Primärlindningen är ansluten till en avbrytare och en kondensator. Det hastiga slutandet och brytandet av strömmen i denna lindning inducerar en mycket högspänd ström i en sekundärlindning. Det hela är vanligen inbyggt i ett hölje, på vars övre del är anbragt en fördelare som är avsedd att i tur och ordning förse varje tändstift med högspänd ström; 2. tändmagneter med fast ankare, vilka är av två typer. Hos båda typerna är ankarlindningen, avbrytaren och kondensatorn fasta. I den ena typen roterar emellertid magneterna, under det att i den andra magneterna är fasta och induktionsskivor eller induktionsringar av mjukjärn roterar mellan magneten och ankarlindningen; 3. tändgeneratorer, vilka består av en magnet och en generator som är förenade till en apparat med gemensam drivaxel. De används vanligen på motorcyklar. C. Svänghjulsmagneter. Dessa består av en magnetanordning som har monterats på ett svänghjul och som alstrar lågspänd ström för tändningsändamål. D. Strömfördelare. Dessa fördelar tändspänningen till tändstiften och är försedda med en avbrytare för att sluta och bryta strömmen i tändspolens primärlindning. Fördelarens funktion är genom en av motorn driven kamaxel synkroniserad med kolvslagen i cylindrarna. E. Tändspolar. Dessa består av speciellt modifierade induktionsapparater, vanligen i en cylindrisk behållare. Genom att primärspolen via en avbrytare ansluts till batteriet, induceras i sekundärledningen en högspänd ström som fördelas till tändstiften genom en strömfördelare. I vissa tändningssystem är en tändspole, som ger dubbla gnistor, kopplad direkt till två tändstift och den alstrar en gnista i båda tändstiften samtidigt. Gnistan från det ena tändstiftet inleder förbränningstakten i den cylindern och gnistan från det andra tändstiftet har inte någon effekt på den andra cylindern eftersom den är i utblåsningstakt. Sådana system behöver ingen strömfördelare eftersom tändspolen är kopplad direkt till tändstiften. I dessa system förses spolarna med ström från en elektronisk (halvledar-)tändmodul. F. Startmotorer. Dessa är små elektriska motorer (vanligen serielindade likströmsmotorer). De är försedda med ett längs en gängad axel förskjutbart kuggdrev eller med någon annan mekanisk anordning för temporär koppling till den förbränningsmotor som skall startas. G. Generatorer (för likström eller växelström). Dessa drivs av motorn och har till uppgift att ladda batterierna och leverera ström till belysningsutrustning, signalutrustning, uppvärmningsanordningar och annan elektrisk utrustning på motorfordon, flygplan etc. Växelströmsgeneratorer används tillsammans med likriktare. H. "Booster coils". Dessa utgör små induktionsapparater som huvudsakligen används på flygplan, när rotationshastighten vid starten är för låg för att motorernas magneter skall kunna fungera. IJ. Glödtändstift. Dessa liknar vanliga tändstift, men i stället för mittelektrod och sidoelektroder som framkallar gnistor, har de ett litet motstånd som värms upp då ström leds genom detsamma. 85:15

16 Glödtändstift används för uppvärmning av luften i cylindrarna i dieselmotorer före och under start. K.Speciella uppvärmningsanordningar med glödspiraler. Dessa anordningar anbringas i luftintaget på dieselmotorer för att underlätta start. L. Bakströmsreläer. Dessa förhindrar, att generatorn drivs som en motor av batteriet, när motorn inte är i gång eller går långsamt. Bakströmsreläer som är hopbyggda med en spänningsregulator eller en strömregulator i gemensamt hölje klassificeras också enligt detta nummer. Förutom att dessa apparater skyddar batteriet och generatorn säkerställer de även en konstant laddningsström eller begränsar strömstyrkan. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer. * * * Numret omfattar inte: a) startapparater som används på flygfält, busstationer etc. för start av förbränningsmotorer och som i huvudsak består av en transformator och en likrikare (nr 8504); b) elektriska ackumulatorer (nr 8507); c) cykelgeneratorer, enbart avsedda för belysningsändamål (nr 8512) Elektrisk belysnings- och signalutrustning (med undantag av varor enligt nr 8539), elektriska vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och avimningsanordningar, av sådana slag som används till cyklar eller motorfordon Belysningsutrustning och visuell signalutrustning av sådana slag som används till cyklar Annan belysningsutrustning och annan visuell signalutrustning Akustisk signalutrustning Vindrutetorkare samt avfrostnings- och avimningsanordningar Delar Detta nummer omfattar elektriska apparater och anordningar som är särskilt avsedda för cyklar eller motorfordon för belysning eller signalering. Det omfattar emellertid inte torrbatterier (nr 8506), elektriska ackumulatorer (nr 8507) och inte heller generatorer och tändgeneratorer enligt nr Numret omfattar också elektriska vindrutetorkare samt elektriska avfrostnings- och avimningsanordningar, för motorfordon. Hit förs bl.a.: 1. generatorer för alstring av elektrisk ström med hjälp av ett friktionshjul som får löpa mot ett däck eller en fälg på en cykel eller, mera sällan, på en motorcykel; 2. batterihus som är försedda med strömbrytare, anslutningskontakter etc., för belysningsanordningar för motorcyklar och cyklar; batteridrivna lyktor som är avsedda att anbringas på cyklar; 3. strålkastare av alla slag, inbegripet strålkastare med avbländningsanordning eller ställbar reflektor; strålkastare med brett ljusknippe; dimstrålkastare; sökarljus, t.ex. sådana som används på polisbilar o.d. och sådana som är försedda med en kabel och kan användas som handlyktor; 4. sidolyktor; baklyktor; parkeringslyktor; nummerskyltsbelysningar; 5. stopplyktor, blinkrar, backlyktor o.d.; 6. kombinationer av ovanstående lyktor, monterade i ett och samma hölje; 7. lampor för innerbelysning, såsom taklampor, vägglampor, trappstegslampor, dörrlampor samt lampor för instrumenttavlor; 8. varningslampor, vilka automatiskt (ibland med hjälp av en fotocell) ger föraren en signal när ett fordon kör om; 85: 16

17 9. andra visuella elektriska signalanordningar, t.ex. ljustrianglar för fordon med släpvagnar; ljusskyltar för taxibilar (av kupoltyp eller s.k. taxikåpor), polisbilar, brandbilar 10. anordningar för underlättande av parkering. Dessa arbetar med yttre känselorgan som vid beröring med trottoarkanten eller andra föremål ger en ljussignal eller annan signal till föraren;etc.; 11. stöldlarm, som avger synliga eller hörbara signaler för att varna för inbrottsförsök i fordon; 12. signalhorn, sirener och andra ljudsignalapparater; 13. elektriska apparater som avger hörbara signaler för att varna föraren för fordon eller andra föremål i närheten av fordonet vid backning. Dessa apparater innehåller oftast ultraljudssensorer, en elektrisk kontrollenhet, en summer eller tuta och tillhörande elektriska ledningar; 14. elektrisk apparat av det slag som används i motorfordon för att medelst visuella eller akustiska signaler varna chauffören att en apparat för hastighetskontroll såsom radar- eller laserpistol är verksam i omgivningen. 15. vindrutetorkare, även dubbla, drivna av en elektrisk motor; 16. avfrostnings- och avimningsanordningar. Dessa består av en motståndstråd som har monterats i en ram och är avsedda att anbringas på vindrutan. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer. * * * Numret omfattar inte heller: a) glaslinser (nr 7014); b) maskiner eller apparater för luftkonditionering (nr 8415); c) elektriska ljudförstärkningsanläggningar som består av mikrofon, tonfrekvensförstärkare och högtalare och som används för att förmedla varningssignaler eller andra bakifrån kommande ljud till förare av fordon med släp (nr 8518); d) tavlor, paneler o.d. som är utrustade med två eller flera apparater enligt nr 8535 (t.ex. med en samling strömställare för montering på styrkolonner) (nr 8537); e) elektriska lampor, inbegripet s.k. sealed beam lamp units, enligt nr 8539; f) isolerad elektrisk tråd och kabel, även i avpassade längder eller försedda med kopplingsanordningar eller föreliggande i satser (t.ex. tändkabelknippen) (nr 8544); g) icke elektriska bilvärmare som även är avsedda att tjänstgöra som avfrostnings- eller avimningsapparater (nr 7322 eller 8708) Bärbara elektriska lampor med egen kraftkälla (t.ex. torrbatterier, ackumulatorer eller generatorer), andra än sådana som omfattas av nr Lampor Delar Detta nummer omfattar bärbara elektriska lampor som erhåller ström från egen strömkälla (t.ex. torrbatteri, ackumulator eller generator). De består av två delar (dvs. själva lampan och strömkällan) vilka vanligen är hopmonterade och direkt hopkopplade med varandra, ofta i gemensamt hölje. I vissa typer är emellertid dessa delar åtskilda och förenade med kablar. Med "bärbara lampor" förstås endast sådana lampor (dvs. både själva lampan och dess strömkälla) som är konstruerade för att användas då de bärs i handen eller är fästa på kroppen eller kläderna, eller som är konstruerade för att sättas fast på ett bärbart föremål. De har vanligen ett handtag eller en fastsättningsanordning och är igenkännliga på sin speciella utformning och sin låga vikt. Som bärbara lampor räknas således inte belysningsutrustning för motorfordon eller cyklar (nr 8512) och inte heller lampor som ansluts till en fast installation (nr 9405). /Ändring nr 1 till 2007 års FAHS/ Bland lampor enligt detta nummer märks: 85:17

18 1. ficklampor. Vissa ficklampor arbetar med en generator som drivs för hand med hjälp av en fjäderbelastad hävstång; 2. andra handlampor (även sådana hos vilka ljusstrålen kan regleras). Handlampor är ofta försedda med en enkel anordning för tillfällig upphängning på en vägg etc., medan andra är så konstruerade att de kan ställas på marken; 3.lampor eller ficklampor utformade som pennor, ofta försedda med clips för att fästa lampan i användarens ficka när den inte används; 4. morselampor; 5. gruvlampor. Själva lampan är vanligen avsedd att fästas på gruvhjälmen, medan strömkällan (ackumulatorn) vanligen hakas på bältet; 6. pannlampor, vilka är fästade vid ett pannband (som vanligen består av en böjd metallskena). Sådana lampor förs hit, endast om de har egen strömkälla (t.ex. ett torrbatteri i bärarens ficka). Lampor enligt detta nummer används av läkare, urmakare, juvelerare etc. Numret omfattar inte specialkonstruerade undersökningslampor för medicinskt bruk (t.ex. för undersökning av hals eller öron) (nr 9018); 7. lampor i form av pistoler, läppstift etc. Sammansatta artiklar som består av dels en lampa, dels en penna, skruvmejsel, nyckelring etc. förs hit endast om de huvudsakligen används för belysningsändamål; 8. läslampor försedda med en klämma eller liknande för att kunna fästas vid en bok eller tidskrift. Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till lampor enligt detta nummer. * * * Detta nummer omfattar inte: a) blixtljusapparater för fotografiskt bruk (nr 9006); b) laserpekare som innehåller en laserdiod (nummer 9013) Elektriska ugnar för industri- eller laboratoriebruk (inbegripet sådana som arbetar med induktion eller dielektrisk förlust); annan industri- eller laboratorieutrustning för värmebehandling av material medelst induktion eller dielektrisk förlust Motståndsvärmeugnar Ugnar arbetande med induktion eller dielektrisk förlust Andra ugnar Annan utrustning arbetande med induktion eller dielektrisk förlust Delar Detta nummer omfattar ett antal elektrotermiska maskiner och apparater för industri- eller laboratoriebruk, i vilka värmet erhålls med hjälp av elektricitet (t.ex. genom värmeeffekten hos ett elektriskt motstånd eller genom en elektrisk ljusbåge). Numret omfattar ugnar som arbetar med induktion eller dielektrisk förlust och annan industri- eller laboratorieutrustning för värmebehandling av material medelst induktion eller dielektrisk förlust (t.ex. mikrovågsugnar för industriellt bruk). Numret omfattar inte elektriska värmeapparater av sådana slag som används för hushållsbruk (nr 8516). I. Elektriska ugnar för industri- eller laboratoriebruk (inbegripet sådana som arbetar med induktion eller dielektrisk förlust) Elektriska ugnar består huvudsakligen av ett mer eller mindre slutet rum, i vilket en relativt hög temperatur erhålls. De används för många ändamål (smältning, glödgning, härdning, 85: 18

19 emaljering, svetsning, värmebehandling av svetsfogar etc.). Vissa av dessa ugnar kan ha särskilda tippanordningar eller vara försedda med en inre kammare för behandling av metaller i vissa gaser för att förhindra oxidation. Hit hör bl.a. följande ugnar: A. motståndsvärmeugnar, i vilka värme uppstår då en elektrisk ström får passera genom värmemotstånd. Dessa värmeelement (motstånd) överför hetta till beskickningen eller chargen genom strålning och konvektion; B. motståndsugnar för upphettning av metallstänger eller granulerat material där materialet som ska hettas upp fungerar som motstånd. Dessa ugnar består av en behållare i vilken elektrisk ström får passera genom själva det material som skall uppvärmas. Det erforderliga värmet uppstår härvid genom det motstånd som strömmen möter i nämnda material; C. värmemotståndsugnar, som består av bad med elektroder. Vid driften innehåller badet smält metall, smälta salter eller speciell olja som bibehålls vid lämplig temperatur genom att elektricitet får passera genom vätskan via elektroderna. Det föremål som skall upphettas doppas ned i badet; D. ugnar med dielektrisk uppvärmning. Chargen, som inte får vara elektriskt ledande, placeras mellan två metallplattor som är anslutna till en växelströmskälla. Det hela arbetar som en kondensator och genom dielektrisk förlust alstras värme i chargen. I denna grupp inbegrips industriella mikrovågsugnar i vilka dielektriska ämnen får påverkas av elektromagnetiska vågor. Genom dielektrisk förlust omvandlas den frigjorda energin från vågorna simultant i hela ämnets massa, vilket ger en mycket likformig uppvärmning. Dessa ugnar används bl.a. för torkning, avfrostning och formning av plast, eldfast keramik etc. E. lågfrekvensinduktionsugnar. I dessa ugnar matas en primärlindning med lågfrekvent växelström. Därvid induceras strömmar i chargen, som härigenom uppvärms. I vissa ugnar av denna typ flyter den smälta chargen från huvuddegeln genom lodräta rörslingor, vilka likaledes utsätts för de värmealstrande induktionsströmmarna; F. högfrekvensinduktionsugnar. En högfrekvent växel-ström (ofta med radiofrekvens) i primärspolen inducerar virvelströmmar i chargen, som därvid uppvärms. Denna ugnstyp saknar järnkärna; G. elektrolytiska ugnar för smältning eller raffinering av metall. Dessa utgör också vätskemotståndsugnar försedda med elektroder nedsänkta i ett bad med metallsmälta. Badet innehåller den metallbärande beståndsdelen av malmen upplöst i ett smältsalt. Elektrolytisk dissociation som orsakas av att elektrisk ström passerar igenom elektrolyten via elektroderna resulterar i att ren smält metall samlas vid katoden medan gas avges vid anoden; H. ljusbågsugnar, i vilka värmet alstras av en elektrisk ljusbåge mellan elektroder eller mellan en elektrod och det material som skall upphettas. Dessa ugnar används för framställning av tackjärn, olika ferrolegeringar och kalciumkarbid, för reducering av järnmalm, för bindning av kväve från luften, etc. Vissa ljusbågsugnar för låga temperaturer används även för destillering av material med relativt låg kokpunkt (t.ex. zink och fosfor). Om de är försedda med kondensorer för uppsamling av destillatet, omfattas det hela dock inte av detta nummer (nr 8419); IJ. strålningsugnar, som värms upp av ett antal lampor eller plattor som sänder ut infraröda strålar. I vissa ugnar används mer än en metod för uppvärmning (t.ex. en kombination av hög- och lågfrekvent induktion eller motstånd för att smälta och hetta upp metaller osv.; bakugnar med infraröd strålning och högfrekvent induktion; ugnar med infraröd, motstånds- och dielektrisk kapacitans (mikrovåg) för att värma föremål). Bland de ugnar som omfattas av detta nummer märks: 1. bakugnar för bröd, kakor eller kex; 2. ugnar för dentalt bruk; 3. krematorieugnar; 4. sopförbränningsugnar; 5. ugnar för att glödga och härda glas. Detta nummer omfattar inte elektriskt uppvärmda apparater för torkning, sterilisering eller liknande behandlingar (nr 8419). 85:19

20 II. Annan industri- eller laboratorieutrustning för värmebehandling av material medelst induktion eller dielektrisk förlust Nr 8514 omfattar förutom egentliga ugnar även andra apparater för induktiv och dielektrisk uppvärmning (t.ex. mikrovågsutrustning). Dessa apparater (som mest används för värmebehandling av smärre artiklar) består i huvudsak av anordningar för alstring av högfrekventa svängningar. Dessa anordningar är försedda med plattor eller spolar, som ofta är särskilt avpassade för de olika artiklar som skall behandlas. Bland dessa apparater märks bl.a.: 1. maskiner med induktionsspolar för induktiv uppvärmning av föremål som består av material som är goda ledare av låg-, mellan- eller högfrekvent ström (t.ex. maskiner för ythärdning av vevaxlar, cylindrar, kugghjul eller liknande delar av metall; maskiner för smältning, sintring, glödgning, härdning eller förvärmning av metalldelar); 2. maskiner, vilka har elektroder som fungerar som en kondensator (t.ex. i form av plattor eller stänger) och vilka används för dielektrisk (kapacitiv) uppvärmning av föremål som är tillverkade av material som är icke ledande eller dåliga ledare av högfrekvent ström (t.ex. trätorkningsmaskiner; maskiner för förvärmning av värmehärdbara gjutmaterial i form av pelletar, pulver etc.). Vissa specialapparater är avsedda för progressiv värmebehandling av en stång som får passera genom spolen eller för upprepad behandling av en serie artiklar. Roterande omformare och högfrekvensgeneratorer som föreligger tillsammans med värmebehandlingsutrustning förs också till detta nummer. När de föreligger separat klassificeras de enligt nr 8502 resp Sådana maskiner för behandling genom induktiv uppvärmning, som används vid lödning eller hårdlödning av metaller och sådana maskiner för värmebehandling med hjälp av dielektriska förluster som används för svetsning av plast eller andra material (t.ex. högfrekvenspressmaskiner för svetsning) förs emellertid till nr Numret omfattar inte heller pressar med uppvärmningsanordningar (84 kap.). * * * Detta nummer omfattar också ugnar och annan utrustning som är specialkonstruerade för separation av bestrålade kärnbränslen genom pyrometallurgiska processer samt apparater för behandling av radioaktivt avfall (t.ex. för bränning av leror eller glas som innehåller radioaktiva återstoder eller för förbränning av grafit eller radioaktiva filter). Hit förs också utrustning för sintring eller värmebehandling av klyvbart material som har återvunnits för förnyad användning. Maskiner och apparater för isotopseparation förs emellertid till nr Delar Om inte annat följer av de allmänna bestämmelserna angående klassificeringen av delar (se allm. anv. till sextonde avd.), omfattar detta nummer också delar till varor enligt detta nummer (t.ex. ugnsluckor, inspektionsluckor, ugnsväggar och ugnskåpor, elektrodhållare och metallelektroder). * * * Numret omfattar emellertid inte: a) murtegel, plattor och liknande eldfasta eller andra keramiska produkter för uppbyggnad eller infodring av elektriska ugnar (69 kap.); b) elektriska ugnar för framställning av halvledarplattor (wafers) eller flata bildskärmar (nr 8486); c) elektriska värmemotstånd (nr 8516 eller 8545, alltefter beskaffenheten); d) elektroder av grafit eller annat kol, även i förening med metall (nr 8545) Maskiner och apparater för lödning eller svetsning, elektriska (inbegripet sådana som arbetar med elektriskt uppvärmd gas) eller arbetande med laser 85: 20

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 5 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 29 Tillverkning av motorfordon, släpfordon och påhängsvagnar I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas:

Läs mer

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER

EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER EN ÖVERSIKT AV ELMOTORER 2005-08-29 Av: Gabriel Jonsson Lärare: Maria Hamrin, Patrik Norqvist Inledning I denna uppsats presenteras några av de vanligaste elmotorerna vi stöter på i vardagen. Principerna

Läs mer

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013

L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 L 200/2 Europeiska unionens officiella tidning 25.7.2013 1. En elektronisk styrenhet för en driftsspänning av högst 1 000 V (så kallad ABS-styrenhet) som en del av det elektroniska kontrollsystemet i ett

Läs mer

BILAGA. Klassificering (KN-nummer) Varubeskrivning. Motivering (1) (2) (3)

BILAGA. Klassificering (KN-nummer) Varubeskrivning. Motivering (1) (2) (3) 14.11.2014 L 329/5 En solid, cylinderformad gängad produkt av extra hård färgad titanlegering, med en längd på ca 12 mm. Produkten har ett skaft med en konstant ytterdiameter på 3 mm och ett huvud. Skaftet

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter

Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Elektricitet och magnetism. Elektromagneter Hans Christian Ørsted (1777 1851) 1820 Hans Christian Ørsted upptäckte att elektricitet och magnetism i allra högsta grad hänger ihop Upptäckten innebar att

Läs mer

Magnetism och EL. Prov v 49

Magnetism och EL. Prov v 49 Magnetism och EL Prov v 49 Magnetism Veta något om hur fasta magneter fungerar och används Förstå elektromagnetism Veta hur en elmotor arbetar Förstå hur vi kan få elektrisk ström av en rörelse Veta vad

Läs mer

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken.

4. Om dioden inte lyser: Vänd den så att den första tråden rör zinkspiken och den andra tråden rör kopparspiken. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: 1. En kopparspik i en potatis sitter ihop med en zinkspik i nästa potatis. 2. Spikarna får inte ta ihop inne i

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

TULLTAXA KAPITEL 85. 3. Nr 8509 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk:

TULLTAXA KAPITEL 85. 3. Nr 8509 omfattar endast följande elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk: TULLTAXA KAPITEL 85 ELEKTRISKA MASKINER OCH APPARATER, ELEKTRISK MATERIEL SAMT DELAR TILL SÅDANA VAROR; APPARATER FÖR INSPELNING ELLER ÅTERGIVNING AV LJUD, APPARATER FÖR INSPELNING ELLER ÅTERGIVNING AV

Läs mer

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd.

Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. Elproduktion åk 5-6; station a) Potatisbatteri Koppla ihop åtminstone 6 potatisar så här: Potatisar, eller potatisbitar, kopparspikar, zinkspikar, lysdiod 1,5 V, ledningstråd. 1. En kopparspik i en potatis

Läs mer

ELLÄRA OCH MAGNETISM

ELLÄRA OCH MAGNETISM ELLÄRA OCH MAGNETISM Atomen För att förstå elektriska fenomen behöver vi veta vad en atom består av. En atom består av en kärna och runt den rör sig elektroner. Kraften som håller kvar elektronerna kallas

Läs mer

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share

Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Magnetism Ge exempel på hur vi använder oss av magneter Think, pair, share Vilka ämnen är magnetiska? Vi gör även en laboration där vi testar vilka ämnen som är magnetiska och drar en slutsats utifrån

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7)

Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekaniska energiomvandlare, speciellt likströmsmaskinen (relevanta delar av kap 7) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Elektricitet och magnetism

Elektricitet och magnetism Elektricitet och magnetism Eldistribution Laddning Ett grundläggande begrepp inom elektricitetslära är laddning. Under 1700-talet fann forskarna två sorters laddning POSITIV laddning och NEGATIV laddning

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012

L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012 L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012 En galvaniserad artikel bestående av en U-formad bult, gängad i båda ändar, två sexkantiga muttrar och en gjuten stålklämma med två hål för bultens

Läs mer

Magnetism och elektromagnetism

Magnetism och elektromagnetism Teknikområde Magnetism och elektromagnetism Magneter upptäcktes i staden Magnesia i Grekland. Magneter kan dra till sig föremål som innehåller mycket järn (eller kobolt eller nickel). Man kan tex. använda

Läs mer

1. Råvaror och förnödenheter 297

1. Råvaror och förnödenheter 297 1. Råvaror och förnödenheter 297 Specificera förbrukningen av råvaror, halvfabrikat, tillsatsvaror, förbrukningsmaterial, lego/underentreprenad, produktemballage på varunivå. Till Er hjälp har vi tagit

Läs mer

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 5 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 33 Reparation och installation av maskiner och apparater I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas:

Läs mer

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z

3.4 RLC kretsen. 3.4.1 Impedans, Z 3.4 RLC kretsen L 11 Växelströmskretsar kan ha olika utsende, men en av de mest använda är RLC kretsen. Den heter så eftersom den har ett motstånd, en spole och en kondensator i serie. De tre komponenterna

Läs mer

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. Vi börjar med en vanlig ledare av koppar. [Från Wikipedia] Skineffekt är tendensen hos en växelström (AC) att omfördela sig inom en elektrisk ledare så att strömtätheten är störst nära ledarens yta, och

Läs mer

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor

Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboration 2: Konstruktion av asynkronmotor Laboranter: Henrik Bergman, Henrik Bergvall Berglund, William Sjöström, Georgios Davakos Plats och datum: Uppsala 2016-11-09 Kurs: Elektromagnetism 2 Handledare:

Läs mer

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet?

ELEKTRICITET. Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET Vad använder vi elektricitet till? Hur man använder elektricitet? ELEKTRICITET I EN KRETS En elektrisk krets 1. Slutenkrets 2. Öppenkrets KOPPLINGSSCHEMA Komponenter i en krets Batteri /strömkälla

Läs mer

4. Elektromagnetisk svängningskrets

4. Elektromagnetisk svängningskrets 4. Elektromagnetisk svängningskrets L 15 4.1 Resonans, resonansfrekvens En RLC krets kan betraktas som en harmonisk oscillator; den har en egenfrekvens. Då energi tillförs kretsen med denna egenfrekvens

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 2825 Redovisade

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 302 Redovisade

Läs mer

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet?

Think, pair, share. Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Think, pair, share Vad tänker du på när du hör ordet elektricitet? Vad vill du veta om elektricitet? Elektricitet och magnetism Frågeställningar utifrån det centrala innehållet Vad är spänning (U), hur

Läs mer

Innehåll. maskindirektivet 101 frågor och svar 3

Innehåll. maskindirektivet 101 frågor och svar 3 Innehåll Förord 5 Inledning 7 Låt hjulet ha en betydelse för fortsättningen 13 Arbetsplatsen och dess utformning 14 101 frågor kring Maskindirektivet 17 Referenser 115 Bilagor 116 Bilaga 1 Grundläggande

Läs mer

Laborationer i miljöfysik. Solcellen

Laborationer i miljöfysik. Solcellen Laborationer i miljöfysik Solcellen Du skall undersöka elektrisk ström, spänning och effekt från en solcellsmodul under olika förhållanden, och ta reda på dess verkningsgrad under olika förutsättningar.

Läs mer

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter

PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter 1 / 17 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2014 / A. Produkter Näringsgren 27 Tillverkning av elapparatur I kolumnen 'Typ av produktion' definieras den information som förfrågas: S = såld produktion, T

Läs mer

AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94

AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94 AVDELNING XX DIVERSE VAROR KAPITEL 94 MÖBLER; SÄNGKLÄDER, MADRASSER, RESÅRBOTTNAR TILL SÄNGAR, KUDDAR OCH LIKNANDE STOPPADE INREDNINGSARTIKLAR; BELYSNINGSARMATUR OCH ANDRA BELYSNINGSARTIKLAR, INTE NÄMNDA

Läs mer

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Ändringar i Brukstariffen (THB II) Förtullningsenheten Heidi Broms Cirkulär 7.7.2016 Nr 058/2016 Ändringar i Brukstariffen (THB II) Ändringar i varukoder Varukod Varubeskrivning Tariffenlig tullsats; K; S Extra mängdenhet Bilaga gäller

Läs mer

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning

STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning STAL TURBOGENERATOR en kortfattad systembeskrivning av Björn Lindqvist En turbogenerator kan exempelvis vara en ångturbin med tillhörande generator/generatorer. Under en sådan turbogenerator finns en kondensor

Läs mer

AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68

AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68 AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68 VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL

Läs mer

Extrauppgifter Elektricitet

Extrauppgifter Elektricitet Extrauppgifter Elektricitet 701 a) Strömmen genom en ledning är 2,50 A Hur många elektroner passerar varje sekund genom ett tvärsnitt av ledningen? b) I en blixt kan strömmen vara 20 ka och pågå i 0,90

Läs mer

Till och från en inblick i ledande kretsar

Till och från en inblick i ledande kretsar Till och från en inblick i ledande kretsar Du använder el varje dag, ofta utan att du tänker på det. Det är inte svårt att räkna upp tio saker hemma som går på el. Pröva! Den slutna kretsen Strömmen måste

Läs mer

Statisk elektricitet och elektrisk ström

Statisk elektricitet och elektrisk ström Statisk elektricitet och elektrisk ström 1 Elektricitet...2 Statisk elektricitet...2 Elektrisk ström...4 Seriekoppling...4 Parallellkoppling...5 Repetera kopplingar...6 Elektricitet Det finns två sorters

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T. MK23 Serien

V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T. MK23 Serien V E N T I L A T I O N S A G G R E G A T MK23 Serien MK23 SERIEN Ventilationsaggregat MK23 serien finns i 44 storlekar med luftflöden från1000 m3/h upp till 80.000.m3/h, < 2.500 Pa. Även specialutföranden

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 2711 Redovisade

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6 Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 6 1 Växelström - komponenter Växelström beskrivs enklast i komplex form Kräver kännedom om komplex analys Grund för signalteori Lösningsmetoder

Läs mer

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa.

Grundläggande ellära. Materiellåda art nr. 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. 1 Mtrl: Materiellåda art nr Grundläggande ellära 1. I den första uppgiften skall du använda ett batteri, 2 sladdar med banankontakter och en lös glödlampa. Koppla så att lampan lyser. Rita hur du kopplade.

Läs mer

LEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier

LEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier LEH Transportinstruktioner för Litiumbatterier Litiumbatterier (Li Ion) måste hanteras som farligt gods (ADR)när man transporterar dem. Det innebär merarbete med Godsdeklaration. Vid service eller reparationer

Läs mer

TULLTAXA KAPITEL 95 LEKSAKER, SPEL OCH SPORTARTIKLAR; DELAR TILL SÅDANA ARTIKLAR

TULLTAXA KAPITEL 95 LEKSAKER, SPEL OCH SPORTARTIKLAR; DELAR TILL SÅDANA ARTIKLAR TULLTAXA Kap 95 KAPITEL 95 LEKSAKER, SPEL OCH SPORTARTIKLAR; DELAR TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte a) ljus (nr 3406), b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Varför spänningsaggregat? 2005-10-18 Strömförsörjning ESS010 1 Översikt AC-AC (Växelspänning till växelspänning) Omvandlare mellan

Läs mer

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping

Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping Lågstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen Elköping Efter uppgiftsnumret har vi angett det utställningsobjekt, där man hittar mer information om frågan eller där man kan fördjupa sin kunskap.

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

Grundläggande Elektriska Principer

Grundläggande Elektriska Principer Grundläggande Elektriska Principer Innehåll GRUNDLÄGGANDE ELEKTRISKA PRIINCIPER DC OCH 1-FAS AC...2 ELE 102201 MP1 Effektmätning...4 ELE 102202 MP2 Ohm s lag...4 ELE 102203 MP3 Motstånd seriella...4 ELE

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 05.03.2002 KOM(2002) 112 slutlig 2002/0055 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om godkännande av protokoll (2001) om ändring av bilagan till överenskommelsen

Läs mer

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8)

Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekaniska energiomvandlare (Kap 7) Likströmsmaskinen (Kap 8) Elektromekanisk omvandlare Inledning en anordning som energimässigt förbinder ett elektriskt och ett mekaniskt system. som regel roterande

Läs mer

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring

Kandidatprogrammet FK VT09 DEMONSTRATIONER INDUKTION I. Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring DEMONSTRATIONER INDUKTION I Induktion med magnet Elektriska stolen Självinduktans Thomsons ring Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta ett stort antal experiment som

Läs mer

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade.

2.7 Virvelströmmar. Om ledaren är i rörelse kommer den att bromsas in, eftersom det inducerade magnetfältet och det yttre fältet är motsatt riktade. 2.7 Virvelströmmar L8 Induktionsfenomenet uppträder för alla metaller. Ett föränderligt magnetfält inducerar en spänning, som i sin tur åstadkommer en ström. Detta kan leda till problem,men det kan också

Läs mer

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9

FYSIK ELEKTRICITET. Årskurs 7-9 FYSIK ELEKTRICITET Årskurs 7-9 UNDER DETTA AVSNITT FÅR DU LÄRA DIG: Hur utforskandet av elektriska laddningar lett till dagens kunskap om spänning, ström och resistans Hur man ritar och kopplar elektriska

Läs mer

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt

Strömförsörjning. Transformatorns arbetssätt Strömförsörjning Transformatorns arbetssätt Transformatorn kan omvandla växelspänningar och växelströmmar. En fulltransformators in och utgångar är galvaniskt skilda från varandra. Att in- och utgångarna

Läs mer

En elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer.

En elmotor kan användas för att rotera svetsvertyget. Elmotorer delas in i två grupper, DC-motorer och AC-motorer. Befintliga lösningar Vi började med att bortse från problemformuleringen att sammanfoga. Istället valdes att fokusera på svetshuvudets funktion. Det vill säga att skapa friktion mellan verktyg och arbetsstycke

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen

Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 273 Redovisade

Läs mer

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 30.11.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 313/3 FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 1103/2010 av den 29 november 2010 om fastställande, i enlighet med Europaparlamentets och rådets

Läs mer

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Ändringar i Brukstariffen (THB II) Förtullningsenheten Heidi Broms Cirkulär 2.12.2014 Nr 124/2014 Ändringar i Brukstariffen (THB II) Ändringar i varukoder Varukod Varubeskrivning Tariffenlig tullsats; K; S Extra mängdenhet Bilaga gäller

Läs mer

Definition av kraftelektronik

Definition av kraftelektronik F1: Introduktion till Kraftelektronik Definition av kraftelektronik Den enegelska motsvarigheten till kraft elektronik är Power electronics. På Wikipedia kan man hitta följande definition: Power electronics

Läs mer

PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor

PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor 1 / 5 ' Statistikcentralen PRODCOM-listan 2015 / B. Ämnen och varor Näringsgren 33 Reparation och installation av maskiner och apparater I kolumnen 'Typkod' definieras den information som förfrågas: S

Läs mer

WL70 våt & torr dammsugare BRUKSANVISNING

WL70 våt & torr dammsugare BRUKSANVISNING WL70 våt & torr dammsugare BRUKSANVISNING 1. Karakteristik 1. Dammsugare för vått och torrt. 2. Med dubbla hjulmotorer, motorerna arbetar samtidigt med starkare sugkraft. 3. Skåror i huvuddelen, för enkel

Läs mer

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11

Andra produkter än textilier och textilartiklar enligt avsnitt 11 Tillämpningskodex 2454/93 Bilaga 11 [1460] Bilaga 11 [1460] Förteckning över behandling eller bearbetning som skall utföras på ickeursprungsmaterial för att de framställda varorna skall kunna få ursprungsstatus

Läs mer

82 Torkning; Kafferostningsapparater; Centrifuger

82 Torkning; Kafferostningsapparater; Centrifuger Tyska patentklasslistan (DPK) Sida 1 82 Torkning; Kafferostningsapparater; Centrifuger 82a 82b Torkning som inte omfattas av andra klasser; Kölnor; Kafferostare Centrifuger 82a Torkning som inte omfattas

Läs mer

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ

BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET PÅ AUGUSTENBORGSVÄGEN 26 MALMÖ Beskrivning av solenergisystemet Augustenborgsvägen 26, Malmö Sida 2(7) BESKRIVNING AV SOLENERGISYSTEMET. Innehållsförteckning 1 Allmänt...

Läs mer

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så?

Vad händer om du skruvar ur lampan i julgransbelysningen? Varför blir det så? Varför slår blixtar ofta ner i höga byggnader? När skillnaden i laddning mellan marken och molnet blir tillräckligt stor ger sig en blixt av från molnet till marken. När en blixt slår ner tar den oftast

Läs mer

Tillverkare av maskiner för metallbearbetning. pressar valsverk stansar. tel. +46 (0)

Tillverkare av maskiner för metallbearbetning. pressar valsverk stansar.   tel. +46 (0) Tillverkare av maskiner för metallbearbetning pressar valsverk stansar www.ewn-maskiner.se tel. +46 (0) 7679 24 006 UPH 28 Horisontell hydraulpress - Inbyggt minne med möjlighet att spara upp till fyra

Läs mer

Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping

Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen. Elköping Högstadieelevernas inlärningsmaterial för utställningen Elköping Efter uppgiftsnumret har vi angett det utställningsobjekt, där man hittar mer information om frågan eller där man kan fördjupa sin kunskap.

Läs mer

KAPITEL 87 FORDON, ANDRA ÄN RULLANDE JÄRNVÄGS- ELLER SPÅRVÄGSMATERIEL, SAMT DELAR OCH TILLBEHÖR TILL FORDON

KAPITEL 87 FORDON, ANDRA ÄN RULLANDE JÄRNVÄGS- ELLER SPÅRVÄGSMATERIEL, SAMT DELAR OCH TILLBEHÖR TILL FORDON KAPITEL 87 FORDON, ANDRA ÄN RULLANDE JÄRNVÄGS- ELLER SPÅRVÄGSMATERIEL, SAMT DELAR OCH TILLBEHÖR TILL FORDON Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel avsedd

Läs mer

därför behöver båten batterier

därför behöver båten batterier för alla behov därför behöver båten batterier Starteffekt En båt som är utrustad med en motor behöver ett eller flera startbatterier för att motorn ska kunna starta. Ett startbatteri är specialutformat

Läs mer

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination

Uppgiften Materiel Brunn nummer Metall eller metallkombination Hemlaboration 5 B (Härnösand) Korrosions och korrosionsskydd Teori En galvanisk cell består av två elektroder (anod och katod), en förbindelse mellan dessa och en elektrolyt.. Galvanisk korrosion kan liknas

Läs mer

7414036-9 G 21 C 7/14

7414036-9 G 21 C 7/14 (19) SVERIGE SW [B] (11)UTLÄGGNINGSSKRIFT (51) Internationell klass ' 7414036-9 G 21 C 7/14 PATENT-OCH (44 Ansökan utlagd och utlägg- 76-08 - 09 Publiceringsningsskriften publicerad (41) Ansökan allmänt

Läs mer

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början.

ELLÄRA ELLÄRA. För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. ELLÄRA För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt ny värld som öppnar sig. Vi börjar därför från början. 1 All materia i vår värld är uppbyggd av atomer, atomer består av en kärna

Läs mer

MANÖVERLEDNINGAR, SPÄNNVERK

MANÖVERLEDNINGAR, SPÄNNVERK MANÖVERLEDNINGAR, SPÄNNVERK I mekaniska säkerhetsanläggningar överförs manöverrörelserna från ställverket medelst dubbla ståltrådsledningar, som drages ca1/2 meter åt ena eller andra hållet vid omläggning

Läs mer

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp

55 Framställning av cellulosa, papper eller papp Tyska patentklasslistan (DPK) Sida 1 55 Framställning av cellulosa, papper eller papp 55a 55b 55c 55d 55e 55f Sönderdelning eller annan förberedning av råmaterial för pappersframställning Förfaranden för

Läs mer

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström

Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Elektriska kretsar - Likström och trefas växelström Syftet med laborationen är att du ska få en viss praktisk erfarenhet av hur man hanterar enkla elektriska kopplingar. Laborationen ska också öka din

Läs mer

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik

Spänningsförsörjning. Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Spänningsförsörjning Olika typer av aggregat speciellt med switchteknik Trådlös sensor drivs av värme Visste du att en temperaturskillnad på ett par grader räcker för att driva en trådlös sensor? Det är

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.5.2014 L 133/43 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 459/2014 av den 29 april 2014 om ändring av vissa förordningar rörande klassificering av varor i Kombinerade nomenklaturen EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Läs mer

BRUGSANVISNING FIN S GR PL HUN SK 31

BRUGSANVISNING FIN S GR PL HUN SK 31 BRUGSANVISNING FIN S GR PL HUN SK 31 Du har valt en hörapparat från HANSATON Vi gratulerar till Ditt val, eftersom Du med en HANSATON hörapparat äger en högkvalitetsprodukt med den modernaste tekniken.

Läs mer

Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer

Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer Inverter från 24V DC till 220/230V AC Softstart funktion Hög verkningsgrad Låg störningsnivå Jämn, reglerad och filtrerad utspänning av hög kvalitet Effektiv kylning LED indikatorer Spänningsomvandlare

Läs mer

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning

Nord och syd. Magiska magneter. Redan de gamla grekerna. Kinesisk kompass. Magnetfält. Magnetfältets riktning Nord och syd Magiska magneter Osynliga krafter som verkar på avstånd Föreläsning 10/ 2010 Marica Ericson Redan de gamla grekerna Kinesisk kompass Gjorde kompasser av magnetit på 1100-talet magnetit ca

Läs mer

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI

KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KOMPENDIUM I RÖNTGENTEKNOLOGI KAPITEL 1 ELLÄRA Reviderad: 20050816 Inledning Som ni vet går allt på elektricitet även röntgenapparater. Därför inleds röntgenteknikkursen med en kort presentation av ellärans

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner

TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner TSFS04, Elektriska drivsystem, 6 hp Föreläsning 4 - Grundläggande principer för elmaskiner Mattias Krysander Institutionen för systemteknik Linköpings universitet mattias.krysander@liu.se 2017-01-25 1/35

Läs mer

18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45

18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45 18.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 339/45 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1275/2008 av den 17 december 2008 om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/32/EG om krav

Läs mer

KAPITEL 5 MTU AB

KAPITEL 5 MTU AB KAPITEL 5 MTU AB 2007 79 Kort repetition av vad vi hittills lärt oss om växelspänning: Den växlar riktning hela tiden. Hur ofta den växlar kallas frekvens. Vi kan räkna med ohms lag om kretsen bara har

Läs mer

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande!

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande! Solcellsanläggning Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande Det finns många anledningar att utnyttja energin från solen, men hur går man tillväga? Vad krävs för att skapa sin egen solcellsanläggning?

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2008R1275 SV 12.08.2009 002.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1275/2008 av den 17 december

Läs mer

TULLTAXA AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68

TULLTAXA AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68 TULLTAXA Kap 68 AVDELNING XIII VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER LIKNANDE MATERIAL; KERAMISKA PRODUKTER; GLAS OCH GLASVAROR KAPITEL 68 VAROR AV STEN, GIPS, CEMENT, ASBEST, GLIMMER ELLER

Läs mer

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL ME- TALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och

Läs mer

MOTORTESTER COMPACT TR-1000

MOTORTESTER COMPACT TR-1000 MOTORTESTER COMPACT TR-1000 BRUKSANVISNING ALLMÄNT MOTORTESTER COMPACT TR 1000 är ett instrument för säker och snabb felsökning av elmotorer, stator och rotor. Mätprincipen är enkel och fel identifieras

Läs mer

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion

Elbilstävlingen. Tilläggsuppdrag till. Magneter och Motorer. och. Rörelse och Konstruktion 060508 Elbilstävlingen Tilläggsuppdrag till Magneter och Motorer och Rörelse och Konstruktion Av: Pauliina Kanto NO-lärare och NTA-utbildare, Håbo kommun 1 Inledning Dessa tilläggsuppdrag passar utmärkt

Läs mer

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR

TULLTAXA KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR TULLTAXA Kap 82 KAPITEL 82 VERKTYG, REDSKAP, KNIVAR, SKEDAR OCH GAFFLAR AV OÄDEL METALL; DELAR AV OÄDEL METALL TILL SÅDANA ARTIKLAR Anmärkningar 1. Bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor,

Läs mer