TEORI. Ordet kampanj betyder "intensiv verksamhet i syfte att påverka" (Nationalencyklopedin, band 2, 1996). Kampanjer kan delas upp i två grupper,
|
|
- Lisbeth Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KAMPANJPLANERING
2 TEORI Detta kapitel inleds med att beskriva vad en kampanj är, och hur man gårtillväga vid en planering av en kampanj. Vi fortsätter med att presentera vilkasteg som skall följas enligt Larsson (2001) när man planerar och vad man somkampanjplanerare bör tänka på vid utformning av en kampanj. Vi avslutarmed att beskriva det sista steget i en kampanj utvärdering och analys. VADÄRENKAMPANJ? Ordetkampanjbetyder"intensivverksamhetisyfteattpåverka"(Nationalencyklopedin,band2,1996).Kampanjerkandelasuppitvågrupper, expressivasomuttryckeruppfattningarochinstrumentelladärsyftetärattnå effekteravnågotslag(larsson,2001).vidareskriverlarssonattdeninstrumentella gruppenkandelasiniytterligaretvådelardärdenenasyftartillattbibehållaoch stärkabefintligaattityderochdenandraförsökerskapanyaellerförändrade attityder.kampanjerharundermångaårvaritomdiskuteradepågrundavatt planeringenavkampanjervaritundermånliga,otydligamålochuteblivnaeffekter (Elvik1995ochMendelsohn1973iLinderholm,2002).Attdefinieraenkampanjkan göraspåmångaolikasätt.rogersochstorey(1989)menarattkampanjer representerarettstortantalavsikter.attmåletmedenkampanjärattpåverka individer,småochstoragruppersåvälsomhelasamhällen.dedefinierarkampanjpå följandesätt; "(1) a campaign intends to generate specific outcomes or effects (2) in a relatively large number of individuals, (3) usually within a specified period of time and (4) trough an organized set of communications activities." (Rogers & Storey 1989:821) Dennadefinitionärendelaventraditionellsynpåkampanjer.Kommunikationses härsomförmedlingavbudskapfrånsändaretillmottagare.kommunikationenantas fungeraoavsettvemsomskatadelavden.ordetkampanjkanisinvidastemening betecknaallslagsmålstyrd,samordnadochplaneradverksamhet.inom kommunikationsforskningmenarmanmedtermenkampanjattsändarenharettmål medsinkommunikation,attmottagarenärensamladpublikochatt kommunikationenkommerattvaraenvissavseddtidmedenklarstartpunktochett slut. FRAMGÅNGSFAKTORER Larsson(2001)skriverattsynenpåenkommunikationseffektharförändrasunder årenslopp,fråntilltroövermisstrotillensyntes.larssonmenarattdagensforskare harsamlatsruntmeningenattkampanjerenbartharanspråkslösaeffekter,menatt effekternakanökagenombestämdaomständigheter.författaren(larsson)ställer uppettantalkravochrådförframgångsrikakampanjerutgåendefrånvadrogers ochstorey(1987),riceochatkin(1989)ochsolomon(1989)skriver: Målenmåstevararealistiskaochrelativtkortsiktigamedanlångsiktigamål
3 ärsvårareattnå. Massmedierkanskapauppmärksamhet,nyakunskaperochdiskussion mellanmänniskor,menknappastattityd ellerbeteendeeffekter. Interpersonellkommunikationimindrenätverkärdetbästasättetattskapaoch behållabeteendeförändring. Informationenmåsteanpassastillkonsumentensbehovochegnamål,menman måsteförmedlakulturelltacceptablabudskap. Upplevdtrovärdighetavsändarenochmediet,förbättrarresultatet. Kampanjerbörriktainsigpåindividernasegetlönsamhetstänkandeiställetför påbudomförsakelserellerabstraktakollektivnytta. Ettbrettregisteravkanalerochsegmenteringavbudskapkrävsoftaförattnåflera målgrupperellerallaienmålgrupp. Effektivakampanjerkräveromfattandeexploateringavbudskapet. Repetitionärnormaltenabsolutförutsättningförlyckaderesultat. Utvärderingochanalysärnödvändigt. Framgångsrikakampanjerharnogsamtföljtforskningenochdessresultat. Samtligaavdessakravkaninteuppnåsienochsammakampanj.Kampanjers karaktärskiftar,vilketocksåmänniskorssättattageragör.individensintagav budskapskeralltidiensocialmiljösompåverkarpåvilketsättvitaremot buskapet.viagerarintepåsammasättalltid,alltberorpådensituationsomvi befinnerossinärvitaremotbudskapet(larsson,2001).människanshandlande bestämsavsamspeletmellanpersonligaegenskaper,förutsättningaroch omgivningen.omgivningenärdemateriellaochfysiskaförhållanden,sociala förhållandenochsymboliskaföreteelser(brännström&nowak1995). BESLUTSUNDERLAGFÖRKAMPANJ EnligtdestegsomLarsåkeLarssonbeskriverisinbokTillämpad kommunika tionsvetenskap (2001)skaviredogörafördetbeslutsunderlagsomeninfor mationskampanjbörbyggapåförattbudskapsformuleringenskablibra.det ärviktigtattvetahurutgångslägetserutinnanmansätterigångmedeninfor mationskampanj.olikaforskare,teoretikerochpraktikerläggerolikastorvikt vidrespektivestegienkampanj.ordningenmellanstegenkanocksåvariera beroendepåvilkatyperavkampanjerdethandlarom(larsson2001). Teoridelenkommeristort,meninteheltochhållet,attutgåfrånLarssonssteg. Målanalys Målenförenkampanjmåsteståisamklangmedorganisationensövrigaåtgärdsinstrumentochaktiviteter(Larsson,2001).Detviktigaärinteattuppnådeuppsatta målenmedhundraprocent,detviktigaärattsättamålföratthaenmåttstockatt kunnamätainsatsernamot(larsson,2001).målenhjälpertillattvisariktlinjer, planeraochstyraarbetet,utvärderaverksamhetensåtgärdervaddetgäller effektivitetochmåluppfyllelseochhurdessaskakunnaföljasupp(kylèn,2000). a)visionsmål
4 Visionsmålenärdemestgrundläggandemålenienkommunikationsåtgärdoch handlaromattformuleravilketellervilkaproblemsomskalösas. Förattvisionsmåletskakunnauppfyllasfinnsdetundervisionsmålettbeteendemål somgårutpåattförmåmänniskorattändraettbeteende(palm,1994).varje beteendemålärknutettillenellerfleramålgrupper,ivarjemålgruppfinnsetteller flerbeteendemål.dessamålärattbetraktasomslutmålvadgällermålgruppernas beteende,mensomettetappmålpåvägentillvisionsmålet(palm&hedin,2001). MÅLGRUPPSANALYS Densomstårinföruppgiftenattgenomföraenkommunikativaktivitetbehövervälja engrundläggandestrategi,utifrånkunskaperomolikamodellersanvändbarhet (Larsson,2001).Vidplaneringenavenkampanjmåstemansättasiginiochförstå dentänktamålgruppenstankaromdetsomkampanjenärtänktför.enmålgrupp kandefinierassomden grupp av individer vars kunskap, attityder och/eller beteenden en organisation vill påverka genom strategisk kommunikation(windahl& Signitzer,1992).Manbörbeslutasigförvilkengruppellervilkagrupperdetärman villnåmedkampanjen.genomenanalyskanmanfåenbildavindividernaiden gruppmanvilllärakännaochkommuniceramed.ianalysenfårmanredapå individernasyttreochinrekänneteckensåsomtex.geografi,demografi,psykografi ochposition.genomatthagjortenanalyskanmansedanbildasigenbasförden fortsattaplaneringenavkampanjen(larsson,2001).manbörbestämmavilkensom ärkampanjensprimäramålgruppochvilkensomärdensekundäramålgruppen.att genomföraenmålgruppsanalysärviktigtföratteninformationsåtgärdskanåden förväntadeeffekten.målgruppsanalysenkanhatvåsyften: 1.Attkartläggamålgruppensåatträttbudskapväljs. 2.Attkunnaväljarättmedierförattnåframmedbudskapettillmålgruppen (Palm&Hedin,2001). Detfinnsflerametoderattgöraenmålgruppsanalys,mendetbörgåutpåatt sammanställaindividernasinreochyttrekännetecken.larsson(1997)rekommenderarattgöraenmålgruppsanalysbaseradpådessateman: Yttrefaktorer storlek geografiskläge demografi socialbakgrund referensgrupperochderaseventuellapåverkan medietillgång,medievanorochmediepreferenser Inrefaktorer behov,motivationochrelevans beredskapförinformation förhållandetillämnet kunskaperochattityder
5 livsvärden Dendemografiskaformenärdenvanligasteienmålgruppsanalys.Idennaform betraktarmanolikabakgrundsvariablersåsomkön,ålder,utbildning,yrke,familj, boendeformm.m.(larsson,2001).värdetmedendemografiskanalysliggerframför alltimöjligheternaatthittaeffektivakanalerförattnåmålgruppen.(palm&hedin, 2001).Gruppensstorlekharbetydelseförhurbudskapetskanåfram,ochfinner kommunikatörenattgruppenärförstormåstedennabrytanerdenimindre identifierbaragrupper. Medreferensgruppermenarmandemänniskorsommålgruppenansersigtillhöra elleriallafallviljahöratillochstödjer.dennainformationkanmananvändasigav somkommunikationsplaneraredåmankanskekanutnyttjadessamänniskorsomen informationskanalellerkanrefereratilldemisittbudskaptillmålgruppen. Medieutbudetharbetydelsedåmanbättrekanskekannåenvissmålgruppgenom ettvisstmedium.detkangeindexpåvilkamediummanskallundvikaattanvända sigavidetspecifikafallet.behovochmotivationärväsentligastyrmekanismerför människorochförmöjlighetenattnådemikommunikationsprocessen.enperson somäribehovavinformationiettämneärlättareattnåänenpersonsominte uppleverattbehovetfinns. Beredskapenkanbeskrivassomdenkommunikativasituationsommålgruppen befinnersigividtidpunktenavkontakten.förhållandettillämnethandlaromhur involverandemålgruppenkännersigiämnetochvilkenrelevansdetupplevsha. Kunskapsnivåninomämnethosmålgruppenärviktigattmätasåattmanvetvad manskallförmedlaförattnådenönskadeattitydenochiförlängningendetönskade beteendet.enrealistiskbildavmålgruppensattityderochföreställningsvärldären synnerligenviktigutgångspunktförenlyckadkommunikation.påsåviskanman anpassakommunikationenutifrånden verklighet sommålgruppenbefinnersigi. Medlivsvärdemenarmandeföreställningarompersonligaellersocialtönskvärda slutmål. Enytterligareintressantvariabelärdenpsykografiskavariabeln,somärdevärden somärgrundläggandebyggstenarienmänniskasföreställningsvärld.viktenavatt kännatillmålgruppensvärdenochpersonlighetsdragäriattinformatörenkan anpassasinabudskapsåattdeliggerilinjemedmålgruppenspersonlighetsdragoch värdestruktur(palm&hedin,2001).genomenpsykografiskmålgruppsanalyskan sändarenlättaregeettintryckavtrovärdighet,sympatiochauktoritethos mottagaren(windahl&signitzerm1992). KOMMUNIKATIONSMÅL Kommunikationsmåletärattgenominformationsinsatserövertygamålgruppen omattderasindividuellainsatsärviktig,såattdedärefterfattarettprincip
6 beslut.dethandlaromattframkallaellerförhindraetthandlingsutlösandebeslut, dessamålkaninteformulerasinnanenmålgruppsanalysärgjord.eninformationsinsatssominteharnågotmålgårinteattplaneraochgenomförapåettgodtagbart sätt.förattmålgruppenskaefterfrågainformationiämnetmåsteämnetsättaspå samtalsagendan.ominteämnetkommerupppåsamtalsagendankommerinte kunskapsöverföringenikampanjenattlyckas.dettaoberoendeavhurbra argumentenäriämnet.finnsdetinteintresseförämnethosmottagarenärdetinte värtattlägganågonenergipådem.lyckasmanmedkunskapsöverföringkandetta ledatillenförändringavattityderellerbeteende.atthalyckatsförändraattitydenär intelikamedslutetavkampanjen.manmåstenuutlösadennyaattitydeneller beteendet(palm&hedin,2001).närhandlingenvälärutlöstmåstemanfåmålgruppenattbehålladetnyabeteendetdetvillsägaminimerariskenattmålgruppen återgårtilldetgamlabeteendet. KOMMUNIKATIONSMODELL AGENDA SETTING Våramedierspelarenstorrollvaddetgällerämnenochvadviskatyckaomolika ämnen(windahl&signitzer,1993).förattenkampanjskanåuppmärksamhet, vilketärettgrundläggandeelementförattenkampanjskallfungera,kanmansom kampanjledareanvändasigavagenda settingeffektenavmassmedier.medagendasettingmenarmandenprocessnärmassmedierväljeruthändelser,ämnenoch skeendenochpresenterardessasomnyheter.påsåvisskaparmassmediernaen agendamedämnensomframställssomviktigaochsomoftastuppfattaslikaså.ju störreviktmediernaläggervidettämneellerhändelse,destostörreärchansenatt dettaämneävenuppfattassomviktigtavpubliken(jarlbro&palm,1996).forskare menarattmediernaärvårstörstainformationskälla(mcquail,1997)ochsom kampanjledarebörmanutnyttjadennaföreteelsegenomattförsökafåupp kampanjensämnepåagendan.vissaforskaremenarattagenda settingintebara betyderattmediernastyrvilkaämnenvibördiskuteraochrapporteraom,utanatt mediernabestämmervadvitänkerpåochvårabeslut(berger,1995).vivillintegå sålångtattpåståattmediernapåverkarmottagarensbeslut,menvisägerdäremot attdestyrvilkaämnensomdiskuterasochframställssomviktiga.agenda setting styrdessutominteendastvilkaämnensomärviktiga,utanmediernastyrävenhur passmycketviktmanbörläggapåämnena(mccombs&shaw,1972).agendasettingprocessenkanbeskrivasiföljandestadier: Scienceagendan Experterochforskarediskuterarämnet Mediaagendan Massmediabehandlarämnet Publicagendan Ämnetdiskuterasmellanindivider Pollingagenda Fråganellerämnetvärderasiopinionsundersökningar Policyagendan Politiskafrågordiskuterasochbeslutfattas Hurlångtämnetellerfråganharkommitpåpublic agendanärberoendeavhurlångt detharkommitpådetidigaretvåstegen.genomenkampanjkanmanförsökanå mediaochpublicagendanförattkunnauppnådetönskadebeteendet.eller sompaisleyuttryckerdet: Thesuccessofacampaigndependsonpublicperception
7 thatthecampaignissueisanimportantone,accordingtoit spositionontheeverchangingpublicagendaofissues,andthatthecampaignershaveanentitlementto beinvolvedwiththeissue. (Paisley,2001:8). KommunikationsforskarehävdaridagenligtLinderholm(2002)attagenda settingär förstastegetidenpersonligainformationsprocessensomkanledatillenbeteende och/ellerattitydförändring.meddettasyfteärenkampanjettbraverktyg. Kampanjensämnekanbefinnasigiolikaskedeniagenda settingprocessenoch ämnenakanvaramerellermindreinvolverandeförmottagarna(palm,1994).en frågakanliggahögtpåmedieagendanutanattfördenskullfinnaspåden interpersonellaagendan.enfrågaslägepådetreförstaagendornageren uppskattningomhurlångtfrågankommitidenindividuellainformationsberedningsprocessen.självklartfinnsdetindividuellaochsituationellavariationeri denindividuellainformationsberedningsprocessen(palm,1994). INVOLVERING Enviktigövertalningsfaktor involvering Ideolikateoriersomtagitsframgällandeövertalningiinformationssammanhang framträdertvåbyggstenar,involveringochinformationsbearbetning.med involveringmenasidettasammanhangettmentalttillståndhosindividensom beskriverrelationenmellanindividenochobjektihansföreställningsvärld.palm skiljerpåtretyperavinvolveringkringsextyperavobjekt: Ämnesinvolvering a)ettämnes ellerproduktområdetexmiljö,hygienartiklar Ståndpunktsinvolvering b)ettenstakaobjekttexenprodukt(bilar) c)enkontroversiellfrågatexinställningentillabort d)enståndpunktienfrågatexmotkärnkraft. Beslutsinvolvering e)ettbudskaptexetttv reklaminslag f)ettbeslutellerenintentiontexattköpanågot(palm1994:81) ATTFÖRÄNDRABETEENDENOCHATTITYDER Demedelsomstårtillövertalarensförfogandeförattförändramottagarens beteendeochattitydärattminskaellerökagradenavinvolveringidetredelarna (Palm1994:89). Ämnesinvolvering Detärnästanalltidenfördelurinformatörenssynvinkelomhansämnesområdeär
8 höginvolverandeförmottagarendådennedärmedärmerbenägenatttatillsig informationangåendeämnet.dettafrämjardessutomkommunikationmed personerihansomgivningangåndeämnet(palm1994:82). Detfinnsdocksituationerdålåginvolveringärattföredraursändarensperspektiv tillexempelfördensommarknadsförenlågprisprodukt.dåenmottagarehar extremtlåginvolveringiettämneförsvagasuppmärksamhetenpåargumentationen dåmottagareninteaktiverarnågramotargument.dettainnebärattblotta förevisandetavetthandlingsalternativharenbeteendepåverkandeeffektdå mottagareninteläggernernågonenergiiattbeslutamellanolikahandlingsalternativaprodukter(palm1994:82). Ståndpunktsinvolvering Detfinnsoftastanledningattökaståndpunktsinvolveringenomståndpunktenhos mottagarenansesrätt.dettabetyderattsändarenochmottagarenharsamma ståndpunktienfråga,ochdärförvillsändarenstärkadennaattitydförattförhindra attmottagarenändrarsinattitydifelriktning.ommottagarensståndpunktdäremot intestämmeröverrensmedsändarensblirmetodenförsändarenattminska ståndpunktsinvolveringenförattpåsåsättövertalamottagarenatttatillsigden rättaståndpunkten.omståndpunktsinvolveringenärhög,undvikereller misstolkarmottagarenfientligabudskap.budskapetbördärföranpassasefter mottagarensståndpunktsåattettfientligtbudskapinteframstårsomettsådant utanförenarbudskapetsståndpunktmedsinegen(palm1994:91ff). Beslutsinvolvering Atthaenhögbeslutsinvolveringinnebärattbeslutetkännsviktigtförindividenoch ärdåsvårareattfatta.atteftersträvaenextremthögbeslutsinvolveringkandärför förhindraettoönskatbeteende(palm1994:92).dettakanuppnåsgenomatttill exempelargumenteramedenstarkhotbild.ettexempelpådettaärenaidskampanjsomgenomfördes1987ochsomvarriktadmotmöjligaprostitutionskunder.idennakampanjformuleradesargumenteniformavhotiformav I morgondinfru? och AIDSpåköpet? (Palm1994:93).Skräckpropagandaavdetta slagkanhaenmotsatteffektnärdetgällerattframkallabesluttillattbegåen handling.exempelvisundvikerenamerikanskkondomtillverkareaids/hiv argumentisinreklamförattförhindraattmänniskorförknipparkondomermed sjukdomarochdöd.kondomerskaförknippasmednågotlustbetonatsnarareän någotolustbetonat(palm1994:94).enligtjarlbrokanskrämselargumentering,även videnlåggrad,ledatillförnekelsehosmottagarendvs.attmottagarenöverhuvudtagetintevilltatillsigmeddelandet.dennaförnekelsetenderardockattbli mervanligdåbudskapetsaknaranvisningaromhurmottagarenskaageraföratt undvikaproblemet(jarlbro2004:86). Budskapsomtalartillvårmoralböranvändasförsiktigt.Sådanabudskapkanvara väldigteffektivanärdetärlättförmottagarenattstillasittsamvetegenomatthelt enkeltslutauppmeddet felaktigabeteendet.ommottagarendäremotintekan
9 ändrabeteendedirektkandenneiställetbarafådåligtsamvete.ingentyckeromatt blianklagadföratthadåligmoralvilketkanledatillattmanheltenkeltundviker sändarenifortsättningen.skullemottagarenfåhöraettliknandebudskapigenfrån enannansändarefinnsdockchansenattbeteendetförändrasförattvisaförsigsjälv attförstagångenbaravarenengångsföreteelse(hargie&dickson2004:359). Lågbeslutsinvolveringinnebärattbeslutetkännsoviktigtochdåärlättareattfatta genomattskillnadenmellanattbegåenhandlingochattintebegådenframstårsom försumbar.dettakanledatillatthandlingsutlösandebeslutfattasidirektanslutning tillattkommunikationenuppmärksammasdådetkostarmindrementalenergiatt följaanvisningenänattanalyseradenochdärefterförkastadet.attfattaettfelaktigt beslutärinteförenatmednågondirektrisk.genomattsträvaefteratthöjabeslutsinvolveringenkanövertalarenpåsåvisförhindraettbeteendeochgenomattsänka densammakanövertalarenförmåindividenatt framkallaetthandlingsutlösande beslutomdetönskadebeteendet.vanligtvisvillövertalarenframkallaettbeslut ochdärförärdetnormaltlättareattlyckasombeslutetärlåginvolverandeför målgruppen(palm1994:94). Vadsomkännetecknarbudskapsomsänkerbeslutsinvolveringenärattdehelteller tillstordelbeståravvadpalmkallarhur information.meddettaavsessådan informationsomanvisarhurmanskagåtillvägaförattbetesigpåettvisstsätt. Dennaslagsinformationkanhafyrafunktioner: 1.Mottagarenfattarbeslutmedtillföljdavattdennafåttnyakunskapersom tidigarehindratettbeslutsfattande.tillexempelärdetlättareattätafiberrikkost ommanfårvetavilkenkostsomärfiberrik. 2.Ommottagarenendastgesetthandlingsalternativavensändaresomuppfattas somauktoritärkandettautlösaettbeslutsfattande.tillexempelkanenindivid övertalasattmotionerameraomenläkareordinerarnoggrantdefinierade motionsaktiviteteränompatientenvagtrekommenderatsmotion. 3.Mottagarengesetthandlingsalternativutanargumenteringochärskillnaden mellanatthandlaochintehandlatillräckligtlitensåfinnsdetingenanledningför mottagarenattslösanågonenergipåvaletutanföljerheltenkeltanvisningen. 4.Detkanförhindraattoönskadebeslutfattasnärbeslutsfattandetnormaltsker genomsocialttryckfrånomgivningen.tillexempelhurmangörföratttackanejtill etterbjudandeomexempelvishaschellertobak.(palm1994:94ff) Somtidigarenämntsärdetlättaresomsändareattlyckasombeslutetärlåginvolverandeförmålgruppen.Därförärdetoftalämpligtattskapaen låginvolveringssituationvilketkangöraspåfyraolikasätt: 1.Attväljaensituationsomkännsmerlåginvolverandeförmottagarenänandra.Till exempelärdetlättareattväljavilketgodismanskaköpaänvilkethusmanskaköpa (Palm1994:95). 2.Attdelauppetthöginvolveringsbeslutifleramindrelåginvolveringsbeslut.Till exempelsåärdetlättareförenrökareattsesiglåtablicigaretternaendagitaget
10 iställetförattgenastslutaförrestenavsittliv(palm1994:95). 3.Attlåtaetthöginvolveringsbeslutföregåsavfleralåginvolverandebeslut.Ett exempelpådettaärdensåkalladefoot in the door technique (Palm1994:96).Detta kanåskådliggörasmedföljandeexempel:forskarnaförsökteövertalafamiljeri Kalifornienattpågräsmattanframförsitthusplaceraenstor,fulskyltmed uppmaningtillbilisterattköraförsiktigt.dettaväckteingenstörregenklanghos målgruppen,endast17%samtycktetillönskemålet.mennärmotsvarandeantal hushållförstombadsgöraenmindreinsats,attpåettfönsterfästaettklistermärke sommanadetillförsiktighetitrafiken,samtyckteupptill76%senaretillattden storaskyltenplaceradesut.idettafallvardenförsta,mindretjänstenochden senare,störrelikartade(helkama2000:177). Enannanteknikärdensåkalladedoor in the face technique.exempelpådettaär närmanvelatlockamänniskortillattdelautbroschyreromtrafiksäkerhetefteratt domförstavböjtatträknabilaritvåtimmarstidienlivligttrafikeradvägkorsning, ellerattköpaendekaltillförmånfördjurskyddettillprisetavtiokronorefteratt deavböjtattutförafrivilligtarbetetillförmånfördjurskyddetitvåtimmariveckani tvåårstid(helkama2000:178). 4.Attframställaetthöginvolverandebeslutsomlåginvolverande.Genomattvälja HUR informationiställetförvad ochvarför informationkanbeslutsinvolveringen minska.ettexempelpådettaärattlanserablodgivningmedbådehög ochlåginvolveringsmetoder.höginvolveringsmetoderärattvädjatillmottagarenspersonliga värderingarochetikgenomatthänvisatillfrågoromlivochdöd,medmänsklighet ochosjälviskhetmedmera.dettagörbeslutettillnågotviktigtförmottagaren.en låginvolveringsmetodärattiställetsänkainvolveringibeslutetgenomatttill exempelblodbussarstannarutanförstoraarbetsplatser.dettagerskenavattblodgivningärnågotavenrutinhandling.(palm1994:96). INFORMATIONPROCESSINGTHEORY Enkampanjsomförespråkardet rätta beteendet,fördömerpåsammagång beteendensomavvikerfråndet"rätta".kampanjfrågansskedekanbeskrivasmed hjälpav information processing theory.dennamodellkanmansägaären vidareutvecklingavaida.aidaärenförkortningförenklassiskformelför framgångsrikbeteendepåverkansomoftaanvändsikommersiellakampanjers sammanhangochbelyserdegrundläggandestegenförattlyckasmedenkampanj. AIDAstårförAttention, Intrest, DesireochAction,detvillsägauppmärksamhet, intresse,önskan begärochhandling,(palm&windahl,1989).iblandläggsdettill ettssomstårförsatisfaction sombetydertillfredsställelse(palm,1994).aidaären formelsombästbeskriverkommersiellinformationochreklam,mendenkanäven varafruktbarattanvändasigavsomettkomplementisocialakampanjer.modellen ärvidareutveckladavdenamerikanskekommunikationsforskarenmcguireochkan beskrivasiåttasteg(jarlbro&palm,1996). 8.Belönas 7.Återkallarinformationen
11 6.Minnsinformationen 5.FörstårHUR 4.AccepterarVARFÖR 3.FörstårVAD 2.Visarintresse 1.Uppmärksammar Källa: Palm och Windahl (1989:24) Detförstastegetinnebärattuppmärksamhetskapas,detvillsäga,attmottagarna upptäckerattnågonvillkommunicerameddem.nästasteginnebärattmottagaren börjarintresserasigförmeddelandet,dvs.identifierarmeddelandetochförstårhur detberörmottagaren.tredjestegetärnärmottagarenbearbetarinformationen somdenhartagitdelav.idettastegskamottagarenförståvadsomförväntasgöra ellerintegöra.stegetdärefterärnärmottagarenändrarsinattityd.ibästafallgör mottagarendetta,mendetinnebärinteattdennehartagitettbeslutsomkommer attförändramottagarensbeteende.menidettastegharpublikenibästafallialla falldenrättaattityden.nästastegidennaeskalerandeprocessärnärmottagaren fårtadelavsåkalladhur information,dvs.hurdenneskagöraförattändrasitt beteendeidenönskaderiktningen.detärviktigtienkampanjattidentifieravarpå stegenmålgruppenbefinnersigsåattinformationenkananpassastillmålgruppens behovförattfådemattkommavidareiprocessenmotdetönskadebeteendet.när informationenharbearbetatsavmottagarenmåstedenlagrasiminnetochplockas framnärsituationeninträffar,somgörinformationenrelevant. Enallmänregeltycksvaraattdetärlättareattminnasenklabudskapänbudskap sominnehållerenradförbehåll(jarlbro&palm,1996).närsändarenharframkallat ettönskvärtbeteendeellerförhindratettoönskatbeteendemåstedettaförstärkas genomtillexempelsymboliskabelöningar.mankansägaattsändarenharlyckats närmottagarenellermålgruppenorganiserarsinaattityderochföreställningarsåatt detöverensstämmermeddetönskadebeteendet.vivillpåpekaattsambandet mellanagenda settingochinformationprocessingärsådantattjulängreenfråga hinnerstannaochbearbetaspåagendan destolängreiinformationprocessing s åttasteghinnerfråganavancera. BUDSKAP Budskapetärkärnaniallakommunikation.Detärmedettbrabudskapsomen informatöriförstahandkanintresseraenpublik.attanvändasigavupprepade rubrikerunderkampanjenochdåfrämstdetvåsomanvändessomhuvudsloganoch därmeddesomfolkminnsefterenkampanjsslut.rubrikernaienreklambildbör generelltvaravälgenomtänktaochspelamycketpåpatosförattfångauppmärksamhetochspelapåvårapositivavärdenliktmedmänsklighetochvälvilja. Rubrikernaupplysersamtidigtförossvarförämnetikampanjenärviktigt.Språket börvaraenkeltochbudskapenentydiga,kortfattadeochlättförståeliga. BUDSKAPSSTRATEGIER
12 Attmålgruppenärintresseradeavettämneärdetprimäraförattdeöverhuvudtagetskatadelavinformationen.Attgöraenfrågaintressantfören mottagareärintesammasaksomattöverförakunskaperifrågan.dethandlar inteomattfåmottagarenskunskaperattöka,dethandlaromattderasintresse ochengagemangökar. PalmochHedin(2001)listaruppfyranyckelordsomkananvändasienchecklista, dessaordär: Volym Huroftasynsbudskapetochihurmångasammanhangökarsannolikheten attämnetuppmärksammas. Närhet Ämnetrörmigpersonligenochkonsekvensernaavfråganliggernärai tiden.närhetskapasgenomigenkänning,personifieringochkonsekvensbeskrivning. Känslor Ämnensomväckerochskaparkänslor.Omämnetinteärkänsloväckande måsteinformatörensjälvladdaämnetmedkänslor. Diskuterbarhet Innebärattmanmåstekunnahafleraolikaåsikterienfråga,det blirinteintressantattdiskuterafråganannars. Detmålkampanjenharärattmanförespråkarett"rätt"beteendeochfördömer ettbeteendesomavvikerfråndet"rätta".manbörhaettbudskapomvarför deträttabeteendetärrätt.görmålgruppenidagsläget fel skadenövertygas tillattiframtidenändrasittbeteendeochgörarätt.dettabudskapmåstehandlaom varförbeteendetärfelaktigt.attanvändasigaventvåsidigargumenteringärännu bättreeftersommottagarenskaövertygasomattdenståndpunktsomfinnsi dagslägetärfel(palm,1994). BUDSKAPETSUTFORMNING Credibility, attractivenessandpowerärtreklassiskaledordförattskapaetteffektivt budskap(atkin,2001). Medcredibilitymenarmanuppfattningenomsändarenstrovärdighetochexpertis, detvillsägaattsändarenverkarvetavaddetalaromochattderapporterar sanningsenligtomdet.dettaisinturutvärderasgenomattdömasändarens kompetens,jämförakunskapernasommottagarenäribesittningavochom sändarentalarienauktoriseradton.trovärdighetenbedömspådetgenerellarykte sändarenharomsigochvadförintentionerdenharmedbudskapet,detta tillsammansmedandraindexsomkanpekapåsändarenstrovärdighet. Medattractivnessmenarmankvalitéersåsomskönhet,familjaritet,angenäma upplevelserochmöjlighetentillidentifikation. Medpowermenarmanbudskapetsmöjlighettillsanktioner,detvillsägaom meddelandetmöjliggörnågrabelöningarellerstrafftillmottagarenomdeändrar ellerinteändrarsittbeteendeåtdetönskadehållet.attmottagarenkanidentifiera sigmedsändarenharpositiveffektpåmeddelandetsmottagandeochförpåverkan. Manmenarattmottagarenbedömeravsändarensdemografiskavärden,såsom
13 ålder,kön,sexuellläggning,religionochetnicitetochfinnerdennelikhetoch trovärdighetökarchansenförattpåverkanskallske.informationsverksamhetsom byggerpåtraditionellutbildningsmodell,detvillsägaattgekunskap,mätaattityden ochgeytterligaremerkunskap,ärenligtfleraforskare(eriksson&jarlbro,1995)den effektivastemodellennärämnesområdetärcentraltochharhögpersonligrelevans förindividen.samtnärskillnadernaikonsekvensermellanolikahandlingsalternativ ärtydliga. Beträffandebudskapet användkondom verkarsvenskungdomaccepteratattman skaochvarförmanböranvändakondom,menändåvisarstatistikpåattkönssjukdomarbaraökar(utvärdering,nationellhandlingsplan) alltsåanvänds kondomerinteisammautsträckningsomungdomarförstårattdeborde.svensk forskning(eriksson&jarlbro,1995)föreslåratticke användandetkanbero kommunikationsproblemmellanungdomarna,omhurmanskaargumenteramed sinpartnerförattanvändakondomutanatttappaansiktetellermisstänkliggöra partnern.dennatypavbudskaplämparsigbästiinter personellkommunikation, medanannonskampanjerendastkanpåminnaellergeimpulsertillkondomanvändande. VAD,VARFÖR OCHHUR BUDSKAP Innanmankanbesvarafråganhurettbudskapskaformulerasbehöverman analyserahurdetskamötamålgruppen.vad budskaphandlaromvadämnet ellerfråganikampanjeninnebär.vad budskapetärtillföratthöjaämnesinvolveringenochökapåtaglighetenavämnethosmålgruppen. Varför budskapenhandlaromattförmåmottagarenattändrasinattitydiriktning motdetsändarenönskar.varför budskapenbetonarfrämstbetydelsenavämnet ochharsomsyfteatthöjaståndpunktsinvolveringenhosmålgruppen,dåenhög ståndpunktsinvolveringhargodamöjligheterattledatillåterkommandebeteende. Hur budskap,meddennainformationärsyftetattsänkabeslutsinvolveringensåatt målgruppeninteserbeteendetsomnågotjobbigtellersvårt.höjdämnesinvolvering ochståndpunktsinvolveringskatillsammansmeddensänktabeslutsinvolveringen ledaframtilldetönskvärdabeteendet,alltidanvändakondomvidsexuellkontakt. (Palm,1994). FAKTAELLERKÄNSLOR Resultatfrånkommunikationsforskningtyderpåattrationellinformationlämparsig bästförderedanintresseradeochmotiveradepublikerna,ochhärpassardetbra medtrycktamedier.elektroniskamediumförmedlarbästemotionellinformation sompassardesomärmindreintresseradeavämnetellerfrågan(palm&windahl, 1989).Attförsökaskrämmapublikentillönskatbeteendeharprövatsimånga kampanjer,menforskningvisarattskräckkanledatillförnekelse,detvillsägaatt mottagarenslårifrånsigbudskapet.ävenmindregradavskrämselkanledatill förnekelse,specielltidefalldärbudskapetinteförklararhurmanskagöraföratt
14 undvikaproblemet(eriksson&jarlbro,1995).palm&windahl(1989)menardock attskräckvisserligenledertillattfärretartillsigbudskapetmendesomtartillsig budskapetgördettadestogrundligare. MEDIEVAL Larsson(2001)menarattidettastegavgörmanvilkenmediestrategisomska användasmedhänsyntillkampanjenssyfte.budskapsstrateginochdeformulerade kommunikationsmålenavgörvilkenmediestrategimanväljer.palmochhedin(2001) menarattdetmedvissöverdriftkansägasfinnasendasttvågrundläggande strategier;bombmattaochnätverk.vanligastärattkombineradetvåstrategierna menmedtyngdpunktpåenavdem. BOMBMATTA Medbombmattaavseskampanjermedhögintensitetunderkorttid.Mananvänder mediermedhögräckviddsåsomtv,pressochutomhusreklam.manbombar målgruppenmedenklabudskapochhelamålgruppennåssamtidigt.informatörens uppgiftärattåstadkommaenoptimalmediemixochformulerabudskapetsåtydligt ochändamålsenligtsommöjligt.larsson(2001)skriverattenkombinationavflera mediergerettbättrekampanjresultatänommanendastanvänderettenstaka medium.iwindahl&signitzer(1995)menarhornik(1988)attanvändaflera mediumgörattmannårflerdelaravdentänktapublikenochattbudskapetfåren ökadtilltroavmottagarnagenomattdetblirfärremotstridandebudskap.windahl& Signitzer(1995)menardockattallatyperavmedierharsinstyrkaochsvagheteroch attolikatyperavmeddelandenkräverolikatyperavmedia.ensvaghetmedbombmatteprojektetärattnärdetvälsattsigångärdetsvårtattstoppaellerändrarikting pådet(palm2002). NÄTVERK Dennastrategibyggermerpåpersonligpåverkanänpåmassmediermedförhoppningomattfåenspridningseffektinomförstettnätverksedanettannat(Palm &Hedin,2001).Detharettheltannattidsperspektivänbombmattan.Härhandlar detomårsnarareänveckor.nätverkskiljersigfrånbombmattapåsåsättattdet härhandlaromattmanbyggermerpåpersonligpåverkanänpåmassmedier.iett nätverksprojektärdetdensomförmedlarinformationenochinteslutmålgruppen somstårifokus.informationsförmedlarenmåsteuppmuntrasochbelönasföratt dendiskuterarämnetmedpersoneridennesnätverk(palm&hedin,2001).en fördelmeddetlägretempotärattdetgergodamöjligheterattiefterhanddra slutsatserundertidenprojektetpågårvilketisinturgermöjligheterattgöra improvisationerochriktingsförändringar(palm,2002). KAMPANJUTVÄRDERINGOCHEFFEKT Detsistastegetienkampanjärattutvärderakampanjen.Medutvärdering syftarmantillattmätaomprojektetsmålharuppnåtts,vilketförutsätterett
15 objektivtochexaktmåtttillexempelattkondomanvändandetökatmed10% (Palm&Hedin,2001).PalmochWindahl(2001)skriverattdetendariktigakriteriet förframgångärnärkampanjenhaftavseddeffektpåmålgruppen.effektkanvaraett samlingsbegreppfördeförändringarsomkanobserverashosmålgruppenisamband med,ellertillföljdavenkommunikationsprocess.detmanbörgörainnanman mäterförändringhosmålgruppenärattseombudskapetöverhuvudtaget uppmärksammats.förstnärmanvetombudskapetuppmärksammatskanmangå vidareochtittapåvilkaeffektersomkampanjengjortupphovtill.förattkunnamäta attityd,kunskaps ochbeteendeförändringarmåstedessavarakändainnan kampanjprocessensätterigång.attmätabeteendepåverkankanvarasvårt.innan dessamätningarärgjordakanmanintesägasäkertomkampanjenhaftnågon effekt.detmankangöraärattunderkampanjensgångstämmaavomdethänt någotmeddetlångsiktigamålet(palm&hedin,2001).endelkommunikationsprocessertarlångtidattstimuleraimålgruppenmedanandraendastbehöveren kortvarigprocessförattnåeneffekt.windahlochsignitzer(1992)skriverattnär manplanerarenkommunikationsprocessglömmermanoftabortfråganomlångsiktigaochkortsiktigaeffekter.vissatyperaveffektertarlångtidattuppnåochatt utvärderadessagerintenågotvärde. ThomasW.Valente(2001)skriverattkommunikationskampanjersutvärdering representerarettspännandeochutmanandefältavefterforskningsomgertillfälle attförbättraprogramochgörateoretiskintressantforskning. VidareskriverValente, Evaluation is an essential component of any communication campaign because it improves the probability of achieving program success by forcing campaign programmers to specify explicitly the goals and objectives of the campaign. (Valente 2001:106). Utvärderingsresultatetkanindikeravilketbeteendeellervilkenpubliksom budskapetskaadresserastillinästakampanjaktivitetvalenteskriveromtrestegatt beaktavidkampanjutvärdering,sammanfattningsvisärdetatt: Conduct evaluation to know whether the program worked, how and why it worked, and how to make future program better. (Valente2001:107). Detfinnsendelbarriäreratttasigförbiförattlyckasmedennoggrannutvärdering. Ettstorthinderärattdetinnebärenstorkostnadattgenomföraenutvärdering.Det somdiskuterasmycketärhuruvidautvärderingskostandenskallingåikampanjbudgetenelleromdetskafinansierasmedandramedel.piotrowmfl(1997ivalente, 2001)menarattunderökningskostnadernormaltskavarabegränsadtillmax10 15% avdentotalabudgeten.dessakostnadergerenhögfrekvenstillbakatillkampanjen genomattmankanförbättragenomförandet.ytterligarehinderkanvaraattendel serutvärderingsomettsidospårfrånkampanjensgenomförande.menen utvärderingskaintekollideramedkampanjenutanskasessomenintegreraddelav ochsomettkompementtillkampanjen. SEMIOTIK
16 Semiotikkommerfrångrekiskase`maochärenbenämningpådenvetenskap somundersökertecken,deraskaraktär,desystemdebildar,debetydelserde lagrar,förändrarochöverför(nordström,1985).detfinnstvåvetenskapliga traditionerinomsemiotiken.denenautgårfrånlingvistikendärgrundläggaren varferdinanddesaussure.detsomkännetecknardennatraditionärattman utnyttjarterminologinsomlingvistikenredanskapat.denandratraditionen baseradesavcharless.peircesomdeladeinteckenforskningenidetrehuvudkategoriernasymbol,indexochikon. SYMBOL,INDEXOCHIKON MedSYMBOLmenarmanettöverenskommettecken,dvs.ettteckensommänniskor ienkulturenasomskarepresenteraettvisstbestämtinnehåll.saussurekallade dessateckenarbiträra,detvillsägagodtyckliga.hithörtillexempeltrafiksymboler ochlogotyper. INDEXdäremotkännetecknasavattdetfinnsennärhetellerettorsaksförhållande. Tillexempelärfotspårisandenettindexikaltteckenpåattnågonharvandratdär tidigare.ordetindexbetyderjusthänvisningellerpekfinger.ikonenrepresenterar verklighetengenomlikhet. FörattettteckenskallklassassomenIKONmåstedenavbildadetsomden föreställer.renaikonerexisterardockinte,konventionärnödvändigtförförståelse avvarjeteckenoavsetthurikonisktellerindikerandedetär.vimåsteläraossatt förståtexettfotografi.konventionärenöverenskommelsemellananvändarnaom lämpligaanvändningaravochreaktionernaavetttecken(fiske,1990).bilderoch visuellateckenbeståravbetydelserochickebetydelserochdetärkombinationen ellerhanteringenavdessaelementsomskapardevisuellateckensomgördem tolkningsbara(nordström,1985). NORMOCHKONVENTION EnNORMärdetgenomsnittligabeteendetellerbedömningeniengruppelleri ettsamhälle.denbeskriversedvanorochdärmedärbeteendetellerbedömningen förutsägbarochväntat.allmänterkändakonventionerliggernäranormenmedan detoväntadedvs.detokonventionellaärenavvikelsefrånnormen.kreativitetoch originalitetinnebäroftabrytandemotkonventionerellernormer.ensemiotikanalys kanhjälpaforskarenattförståvilkanormersomavvikelsenskerifrånochförhoppningsvismedvilkeneffekt(fiske,1990). DENOTATIONOCHKONNOTATION Meddenotationavsesettteckensegentligabetydelse,inomlingvistikstår denotationförordetslexikalaochobjektivainnehåll.motsatsentilldenotation ärkonnotationsomärtecknetsbi ochmedbetydelse(fiske,1990).inomlingvistik stårkonnotationfördetassociativaochsubjektivainnehålletavettvisstord.ett annatordförkonnotationskullekunnavara kulturellassociation.dettaföratt
17 skiljakonnotationfrånprivatassociation.konnotationärdeassociationersomär gemensammaförettkollektiv,engrupp,ensubkulturellerenkultur.benämningen harsittvärdeeftersomdenskiljersigfrånprivataassociationer,eftersomdenär gemensaminomenkultur. TECKNETIKONTEXT Deflestateckenuppträderinågotsammanhang,dettakallarmankontext.Inomen semiotiskanalysskiljermanpåolikakontexter,nämligeninrekontext,yttrekontext, sändar ochmottagarkontext.medinrekontextmenarmanallasyntagmiskaeller paradigmatiskastrukturersomharmedettmeddelandesinreuppbyggnadattgöra, (Nordström,1985).Tillenbeskrivningelleranalysavdeninrekontextenhörinnehåll ochuttrycksamtförhållandetmellandendenotativaochkonnotativatexten.yttre kontextenhandlaridethärfalletommiljönruntomkringaffischernaochhurdessa påverkartolkningenavinnehållet.dethandlarävenomvemsomärmottagareochi vilketsammanhangdennebefinnersigi.tillsändarkontexthörallade omständigheterkringbildenellertextensframställningochpresentationsom påverkartolkningen.varochhurettmeddelandepresenterashardirektpåverkanpå hurmottagarentolkardet.mottagarkontextenharattgöramedvilkasomär avseddamottagareochdenmiljösomomgertolkaren,vilkenkanhainverkanpå självatolkningen.medmiljökanmanavsesamhällsklimatetmenävenden personligalivssituationensommottagarenbefinnersigi. 1.Upplevelsenavenbild.Dettastegstyrdenfortsattatolkningen.Stegettinnebär denförstakontaktenmedbildenochhurmanreagerarinförden.vadtänkereller kännermanvidförstaanblicken?reaktionenkanberopåensvärderingarochattityd ochisåfallvilkaärdessa? 2.Bildensgrundbetydelse.Densemiotiskametodensandrasteginnebärattman redovisarvadbildendenoterar,detvillsägaenbeskrivningavbildensgrundbetydelse.dettainnebärattmanredovisarvadmanserochhurbildenäruppbyggd medkomposition,ljus,linjer,färgerpåettnoggrantsätt.hurmanhargjortförattge bildendessuttryckochvadärdetibildensomfårmottagarenattminnaseller reagerapådennabild. 3.Bildensbibetydelser.Dettabetyderattmanskaförbindadetmanserpåbilden medvadmantänkerpånärmanservadbildenkonnoterar.mendetärintevilka associationersomhelstsomskallredovisas,utandeassociationersommanvetatt andraisammakulturävenskullegöra.inomenkulturtolkarmanochuppleverman mångasakerilikhetmedvarandraeftersomsamhälletbyggerpåvissatraditioner ochnormersomharpåverkanpåindividerna. 4.Privataassociationer.Detsistastegetinbegripereventuellaprivataassociationer. Iensemiotiskbildanalysärdetviktigtattställasåmångafrågorsommöjligt. 1.Vilkakänslorväckerbilden? 2.Vaddenoterarbilden?
18 3.Hurärbildenuppbyggd? vilkaelementharmanvalt? vilkafärger,formeroch linjerfinnsibilden? 4.Vadkonnoterarbilden? 5.Varvisaspåbildenochvadhardetförbetydelseförtolkningenavbilden? 6.Vem/vilkariktarsigbildentill,påvilketsättuttrycksdettaibilden? 7.Vemhargjort/beställtbilden? 8.Vilketsyfteharbilden?Reklam,underhållning,rentinformativtochsåvidare. 9.Vilkatänkbaraeffekterharbildenpåmottagaren?
Komikondom En undersökning av kampanjplanering och genomförande
Lunds Universitet Sociologiska Institutionen Avdelningen Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats 10p MKV303:3 HT 2002 Komikondom En undersökning av kampanjplanering och genomförande Författare: Malin
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT 3. Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07
EXAMINATIONSUPPGIFT 3 Helene Brogeland Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-05-07 Innehåll Kritisk granskning av kampanj... 3 1 Målformulering... 3 1.1 Förslag till förbättring... 3 2
Läs merEXAMINATIONSUPPGIFT 2
Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3
Läs merPage 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?
Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?
Läs merIntressenthantering och kommunikation. Stefan Olander
Intressenthantering och kommunikation Stefan Olander Varför kommunicera? Det största hotet mot ett projekt är oförmåga att kommunicera The key element is communication (J K Lemley, 1995, Managing the Channel
Läs merAgenda 2030 kommunikativa utmaningar. Gunilla Jarlbro
Agenda 2030 kommunikativa utmaningar Gunilla Jarlbro Uppdraget syftet är att analysera och diskutera hur kommunikation kan användas som ett strategiskt verktyg för att uppnå hållbar utveckling. Frågeställningar
Läs merWhy WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency
Why WE care? Anders Lundberg Fire Protection Engineer The Unit for Fire Protection & Flammables Swedish Civil Contingencies Agency Assignment Assignment from the Ministry of Defence MSB shall, in collaboration
Läs merIntressenthantering och kommunikation. Stefan Olander
Intressenthantering och kommunikation Stefan Olander Varför kommunicera? Det största hotet mot ett projekt är oförmåga att kommunicera The key element is communication (J K Lemley, 1995, Managing the Channel
Läs merIntressenthantering och kommunikation. Stefan Olander
Intressenthantering och kommunikation Stefan Olander Varför kommunicera? Det största hotet mot ett projekt är oförmåga att kommunicera The key element is communication (J K Lemley, 1995, Managing the Channel
Läs merom dåtid för framtid
Lunds universitet Sociologiska institutionen Avdelningen för Medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatuppsats 10 poäng MKV 203 VT 2001 om dåtid för framtid En studie av informationssatsningen Levande
Läs merÄr du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora!
Är du lönsam lille vän (och för vem)?! Operationaliseringen av samverkan och dess implikationer för humaniora! Björn Hammarfelt,! Högskolan i Borås!! Peter Tillberg, 1972 (Gläns över sjö och strand, 1970)!!
Läs merHealth café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families
Health café Resources Meeting places Live library Storytellers Self help groups Heart s house Volunteers Health coaches Learning café Recovery Health café project Focus on support to people with chronic
Läs merVanliga frågor om Duocom (för installatör eller reparatör) GB Frequently asked questions about Duocom (for installer or repairman)
Manual SE Vanliga frågor om Duocom (för installatör eller reparatör) GB Frequently asked questions about Duocom (for installer or repairman) 1 SE VANLIGA FRÅGOR OM DUCOM... 3 1.1 Det hörs inget ljud i
Läs merSvartjobbande ungdom skattas Målgruppsdefinitioner, överteoretiska konstruktioner eller användbara byggstenar i RSVs informationskampanj?
Svartjobbande ungdom skattas Målgruppsdefinitioner, överteoretiska konstruktioner eller användbara byggstenar i RSVs informationskampanj? Författare Handledare Examinator Datum Patrick Geuder Jonas Jonsson
Läs merPlanera din kommunikation. Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting
Planera din kommunikation Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting 1 2 Vi drunknar i information Mängd av information Utbud Konsumerad/ individ Effekt/ individ 1950 1975 2000 Källa:
Läs merFakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för samhällsvetenskaper
Kursplan Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för samhällsvetenskaper 1MK162 Medie och kommunikationsvetenskap 1 15 hp, 15 högskolepoäng Media and Communication Studies 1
Läs merHEMLÖS = TRASHANK? En kvalitativ studie av Malmö Kyrkliga Stadsmissions och Hemlösas förenings julkampanjer 1999 och 2000
Lunds universitet Sociologiska institutionen Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap Kandidatuppsats 10 poäng MKV 203:3 VT 2001 HEMLÖS = TRASHANK? En kvalitativ studie av Malmö Kyrkliga Stadsmissions
Läs mermikom miljö kommunikation
mikom miljö kommunikation Nätverk Samtal Gemensamt lärande -klimatkunskap -konkreta tips ordning o reda kompetent projektledning meningsfullt innehåll god stämning flexibilitet-målgruppsanpassning Stöd
Läs merThe present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden
The present situation on the application of ICT in precision agriculture in Sweden Anna Rydberg & Johanna Olsson JTI Swedish Institute for Agricultural and Environmental Engineering Objective To investigate
Läs merCHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018
CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om
Läs merPositiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö
Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra
Läs merExamensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH
Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/
Läs merFÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR
FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt
Läs merLobbyism & Strategisk kommunikation. Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.
Lobbyism & Strategisk kommunikation Emma Svensson Kommunikationsstrateg Doktorand i Politisk kommunikation, Mittuniversitetet emma.svensson@miun.se Den svenska modellen 2.0 Samband mellan stat & organisation
Läs merKONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners
KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say
Läs merHur leder vi transformationer?
Hur leder vi transformationer? Offentlig chef 14 mars 2019 #offentligchef @gaialeadership Vad är transformation? Hur leder vi en transformation? 7 steg för en lyckad transformation I think there are good
Läs merBevisupptagning i svenska skiljeförfaranden Jesper Tiberg Advokatfirman Lindahl
Bevisupptagning i svenska skiljeförfaranden Jesper Tiberg Advokatfirman Lindahl Köpenhamn 8 november 2012 15 September 2010 1 Parterna svarar för bevisning Lagen om Skiljeförfarande, 25 Parterna skall
Läs merWorkshop Kommunikationsplan
Workshop Kommunikationsplan Kicki Stridh Workshopen Kommunikationsplan syftade till att reflektera kring Vad är en kommunikationsplan? Vad har man den till? Samt till att ge Ett par praktiska verktyg Input
Läs merWermTec Industriteknik din kompletta leverantör av industriell teknik.
www.wermtec.com WermTec Industriteknik din kompletta leverantör av industriell teknik. WermTec Industriteknik omfattar allt från rena konsultuppdrag till hela systemleveranser av produktionslinjer, robotceller
Läs mer3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd.
3rd September 2014 Sonali Raut, CA, CISA DGM-Internal Audit, Voltas Ltd. Role and responsibility of Internal Audit Sharing of best practices Model of operation In conduct of audit assignment Other functions
Läs merFuturum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation
Futurum.kom förändringsarbete genom marknadskommunikation Fil Dr. Angela Zetterlund & Maria Lundqvist Mötesplats Borås 2011-10-20 Vad är marknadsföring En definition och några utgångspunkter Ett aktuellt
Läs merÖvergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan
Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET
Läs merSwedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles. Erik Stenborg
Swedish adaptation of ISO TC 211 Quality principles The subject How to use international standards Linguistic differences Cultural differences Historical differences Conditions ISO 19100 series will become
Läs merKatarina Wijk, fil doktor
Katarina Wijk, fil doktor Universitetslektor / Ass. Professor E-mail: kwk@hig.se Pedagogiska teorier bakom ergonomiskt förändringsarbete 1. Förändringsarbete/intervention 2. Några exempel på interventioner
Läs merUpplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård
Upplägg. Hur jobbade vi med internkommunikationen och Nordiskt Forum 2014? Varumärket Rosengård Vem är jag? Vem är jag? Chef Vem är jag? Chef 10 Vem är jag? Chef 10 Master Vem är jag? Chef 10 Master 197
Läs merEvaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II
Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program
Läs merExam Molecular Bioinformatics X3 (1MB330) - 1 March, Page 1 of 6. Skriv svar på varje uppgift på separata blad. Lycka till!!
Exam Molecular Bioinformatics X (MB) - March, - Page of Skriv svar på varje uppgift på separata blad. Lycka till!! Write the answers to each of the questions on separate sheets of paper. ood luck!! ) Sequence
Läs merVåra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved
Våra tjänster [Our services] UMS Group Inc., All Rights Reserved Asset Management-projekt Utvärderingar/ Gapanalyser enligt PAS 55 eller ISO 55000 så att din organisation ser vilka delområden som kan förbättras
Läs merBetydelsen av målgruppsanalys. Susan Lorentzen, Trivector Information susan.lorentzen@trivector.se
Betydelsen av målgruppsanalys Susan Lorentzen, Trivector Information susan.lorentzen@trivector.se Vad ger en målgruppsanalys? Bilden av den du ska kommunicera med blir tydligare. Det blir enklare att påverka
Läs merSupport Manual HoistLocatel Electronic Locks
Support Manual HoistLocatel Electronic Locks 1. S70, Create a Terminating Card for Cards Terminating Card 2. Select the card you want to block, look among Card No. Then click on the single arrow pointing
Läs mer4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler
Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Stokastiskavariabler Stokastisk variabel (eng: random variable) En variabel vars värde
Läs merUppföljning av beteendeförändringar
SIDA 1 av 7 Uppföljning av beteendeförändringar Bakgrund SMR vill lära och dokumentera mer om användning och betydelse av baslinjer, liksom uppföljningsmetoderna outcome mapping och outcome harvesting.
Läs merDatorer och intelligens
Datorer och intelligens (kapitel 4 och 8 av Winograd & Flores) Harko Verhagen Statement One cannot program computers to be intelligent Problem: vad är intelligens? Vad är intelligens? 1. Intelligens =
Läs merProgramteori. Maria Bergström, VR
Programteori Maria Bergström, VR 2018-03-22 Program- Avgränsad verksamhet som har till syfte att lösa samhälleliga problem eller uppnå samhälleliga mål. Ordet program används i den internationella litteraturen
Läs merHur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?
Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no
Läs merAgenda. Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5.
Agenda Tid Aktivitet Föreläsare Åtgång tid 08:30 Registrering vid TS recep. Transport till våning 5. Dennis, Jerry och Gun. 30 min. 09:00 Intro. (Agendan, lokaler, m.m.) Dennis / Jerry/Gun 15 min 09:15
Läs merROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET
Chefs- och ledardag, Deplyftet 2018-09-19 ROBERT HOLMBERG & JENS KNUTSSON, INSTITUTIONEN FÖR PSYKOLOGI, LUNDS UNIVERSITET Program 08.00-09.00 Introduktion till projektet (Håkan) 09.00-09.30 Presentationer
Läs merForskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.
Forskning på implementering vad är det och vad vet vi? Lars Wallin Professor Högskolan Dalarna Forskningschef Landstinget Dalarna lars.wallin@du.se Varför? Centrala begrepp Metoder för att stödja implementering
Läs merThis work by. Fredrik Wendt. is licensed under a. Creative Commons
Clean Code This work by Fredrik Wendt is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 Unported License http://creativecommons.org/licenses/by-nc-sa/3.0/ Coding Dojo / User
Läs merFrämjandestrategi och Pilotstudier
Främjandestrategi och Pilotstudier MTM:s vision Ett samhälle där alla medier är tillgängliga 2018 MTMs framtidsstrategi fastställs MTM har kunskap om marknaden och marknadens aktörer genom kartläggning
Läs merViktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm
Viktig information för transmittrar med option /A1 Gold-Plated Diaphragm Guldplätering kan aldrig helt stoppa genomträngningen av vätgas, men den får processen att gå långsammare. En tjock guldplätering
Läs merReview of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018
Review of Malmö University s Quality Assurance Processes 2018 NOQA: Evidence in External Quality Assurance Stockholm, 2019 Professor emerita Inger Lindstedt 2019-09-05 inger.lindstedt@mau.se / inger.lindstedt@gmail.com
Läs merStad + Data = Makt. Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017
Smart@Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Digitaliseringsavdelningen the World s most engaged citizens Stad + Data = Makt Kart/GIS-dag SamGIS Skåne 6 december 2017 Photo: Andreas Fernbrant Urbanisering
Läs merE-leadership for project managers. Alfred PARK
Att leda på distans E-leadership for project managers Alfred PARK The need for leadership in a virtual team environment has become increasingly relevant as businesses move toward more non-traditional work.
Läs merAdding active and blended learning to an introductory mechanics course
Adding active and blended learning to an introductory mechanics course Ulf Gran Chalmers, Physics Background Mechanics 1 for Engineering Physics and Engineering Mathematics (SP2/3, 7.5 hp) 200+ students
Läs merGeneric Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv. Anna Hansen, NCK
Generic Learning Outcomes att göra skillnad genom kulturarv Anna Hansen, NCK NCK The Nordic Centre of Heritage Learning and Creativity AB Ett forsknings- och utvecklingscentrum i skärningspunkten mellan
Läs merArbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017
Arbetsplatsträff 5 april, 2017 Workplace meeting April 5, 2017 Ärenden: - Inför beslutsmötet - Forskningsinformation - Arbetsmiljö och Infrastruktur - Personaldagar - Övriga frågor Agenda: - Prior to the
Läs merVärdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein
Värdet av det utförda ligger i utförandet. Albert Einstein Idro%srörelsen 2.0 Kanske ingen revolu4on, men evolu4on! Utmaningar IF:s SF:s svensk idro% Nio samhällstrender/ samhällsförändringar som påverkar
Läs mer05 November 2014. Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. ><((((º>
05 November 2014 Employer Branding. ^`.. ^`.. ^`.. ^`.. ^`. > EMPLOYER BRANDING 1995 BIGFISH! ERIK BERGSTRÖM KOMMUNIKATIONSSTRATEG Vi gör det komplicerade! enkelt. Och det enkla intressant.! Bigfish
Läs merStrategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro
Strategier för hälsoinformation på befolkningsnivå Gunilla Jarlbro 1 Samhällelig styrning av hälsa 2 3 Kroppspolitik Mål: skapa frisk folkstam, generera arbetskraft och soldatmaterial Utgångspunkten: Samhället
Läs merPlanering och genomförandet av en leendekampanj för de anställda på Esbo IKEA
Planering och genomförandet av en leendekampanj för de anställda på Esbo IKEA Laura Hietanen Examensarbete / Degree Thesis Företagsekonomi / Business Administration Förnamn Efternamn 2013 EXAMENSARBETE
Läs merLäkemedelsverkets Farmakovigilansdag
Swedish Medical Products Agency s Patient- and Consumer Advisory Board Brita Sjöström May 29, 2018 Patientrådet@mpa.se https://lakemedelsverket.se/patient-konsument-rad The vision of the Swedish Medical
Läs merSäkerhetsfunktioner rstå varandra? Finns behov av att avvika från normal säkerhetsfunktion s vissa betingelser under uppstart, ändringar i processen
Säkerhetsfunktioner Hur förstf rstå varandra? Finns behov av att avvika från normal säkerhetsfunktion s under vissa betingelser under uppstart, ändringar i processen eller under drift? enligt 61511 Sida
Läs merMÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg
MÅLSTYRNING OCH LÄRANDE: En problematisering av målstyrda graderade betyg Max Scheja Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet E-post: max.scheja@edu.su.se Forskning om förståelse
Läs merKunskapsbaserad implementering. Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI
Kunskapsbaserad implementering Urban Markström Institutionen för socialt arbete Umeå universitet CEPI Att arbeta efter modeller En uppsättning element som guidar de professionella Svårt veta vilka enskilda
Läs merSara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park
Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Vad är innovation? På Wikipedia hittar man: En innovation är en ny idé, till exempel i form av en produkt, lösning, affärsidé,
Läs merPlanerad kommunikation Information i offentlig verksamhet och lobbying
Planerad kommunikation Information i offentlig verksamhet och lobbying Information i den offentliga sektorn Internationellt, nationellt och lokalt. Använd säkerhetsbälte, återvinning, ät mer bröd, använd
Läs merAutomation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer. Anna Granlund
Automation av internlogistik - Utmaningar och framgångsfaktorer Anna Granlund 2014-05-13 Vem är jag och varför är jag här? Forskare Mälardalens högskola Robotdalen Logistikautomation Doktorandstudier Fokus
Läs merEVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I
UMEÅ UNIVERSITY Faculty of Medicine Spring 2012 EVALUATION OF ADVANCED BIOSTATISTICS COURSE, part I 1) Name of the course: Logistic regression 2) What is your postgraduate subject? Tidig reumatoid artrit
Läs merKommunikation inom kommunal trafikplanering
Thesis 134 Kommunikation inom kommunal trafikplanering modell för att underlätta genomförandet Maria Carping 2005 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Examensarbete
Läs merTheory 1. Summer Term 2010
Theory 1 Summer Term 2010 Robert Elsässer 1 Introduction Summer Term 2010 Robert Elsässer Prerequisite of Theory I Programming language, such as C++ Basic knowledge on data structures and algorithms, mathematics
Läs merTidningsannonser. E-mail. Sms. Events. Sociala medier. Diskussionsgrupper. Bannerannonsering med DM-princip. Undersökningar. Sök
Vilka kanaler pratas det mest om? E-mail Tidningsannonser Sms Events Sociala medier Diskussionsgrupper Bannerannonsering med DM-princip Sök LinkedIn, Twitter, Facebook mfl Undersökningar 1 Vad tycker jag?
Läs merPsykologin som gör dig kreativ på beställning
Psykologin som gör dig kreativ på beställning 2 3 4 5 Agenda 1. Vad är kreativitet? 2. Hur blir man mer kreativ? 3. Hur kommer man på riktigt originella idéer? 6 Vad är kreativitet? 7 Kreativitet: något
Läs merKursplan. AB1030 Att arbeta i projekt. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1. Working in projects
Kursplan AB1030 Att arbeta i projekt 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1 Working in projects 7.5 Higher Education Credits *), First Cycle Level 1 Mål Kursens övergripande mål är att den studerande ska tillägna
Läs merKOMMUNIKATION ATT LÄRA AV
KOMMUNIKATION ATT LÄRA AV VARANDRA Agenda Inledning och incheckning Kommunikation vad är det? Övning Dialogens principer Feedback när, hur och varför? Övning Avslutning Incheckning En saga Vad var Rabbinens
Läs merNR UPPGIFTER VEM NÄR STATUS
Security Link styrgruppsmöte TYP AV MÖTE Styrgruppsmöte #9 Security Link TID 2012-01-26 kl 9.30-14.00 PLATS DELTAGARE LiU, Systemet Fredrik Gustafsson, Staffan Rudner, Erik G. Larsson, Mats Eriksson, Henrik
Läs merK2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Information om nästa generations K2-projekt inkl. FAQ, 2017-02-16 John Hultén, föreståndare Anders Wretstrand, forskningskoordinator Nästa generations
Läs merEvaluation within MSCA. Erik Litborn NCP MSCA
Evaluation within MSCA Erik Litborn NCP MSCA IF 2017 features - Initial allocation of proposals to evaluators based on keywordsmatching (involving Vice-Chairs) Very sensitive to the quality of the keywords
Läs merBiblioteket.se. A library project, not a web project. Daniel Andersson. Biblioteket.se. New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007
A library project, not a web project New Communication Channels in Libraries Budapest Nov 19, 2007 Daniel Andersson, daniel@biblioteket.se 1 Daniel Andersson Project manager and CDO at, Stockholm Public
Läs merPROMETEA Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research.
PROMETEA Empowering Women Engineers in Industrial and Academic Research www.prometea.info Prometea participants 13 countries, 11 languages Project Coordinator: Dr. Yvonne Pourrat, Conference of the Heads
Läs merMethods to increase work-related activities within the curricula. S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017
Methods to increase work-related activities within the curricula S Nyberg and Pr U Edlund KTH SoTL 2017 Aim of the project Increase Work-related Learning Inspire theachers Motivate students Understanding
Läs merVilka ska vi inte operera?
Vilka ska vi inte operera? Mats Lundström Analyser baserat på data i Nationella Kataraktregistret För vilka patienter finns en förhöjd risk att det blir sämre efter operation än det var före? Indikationer
Läs merFunka Coordinators. Monica Barsch Cecilia Uppström Martin Nyström
Funka Coordinators Monica Barsch Cecilia Uppström Martin Nyström funka@kth.se Disposition Funka today Disabilities The Law Contact with Funka Compensatory support FUNKA Funka coordinators Individual meetings
Läs merAnders Persson Philosophy of Science (FOR001F) Response rate = 0 % Survey Results. Relative Frequencies of answers Std. Dev.
Anders Persson Philosophy of Science (FOR00F) Response rate = 0 % Survey Results Legend Relative Frequencies of answers Std. Dev. Mean Question text Left pole % % Right pole n=no. of responses av.=mean
Läs merCollaborative Product Development:
Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen
Läs merEternal Employment Financial Feasibility Study
Eternal Employment Financial Feasibility Study 2017-08-14 Assumptions Available amount: 6 MSEK Time until first payment: 7 years Current wage: 21 600 SEK/month (corresponding to labour costs of 350 500
Läs merThis exam consists of four problems. The maximum sum of points is 20. The marks 3, 4 and 5 require a minimum
Examiner Linus Carlsson 016-01-07 3 hours In English Exam (TEN) Probability theory and statistical inference MAA137 Aids: Collection of Formulas, Concepts and Tables Pocket calculator This exam consists
Läs merRättvis kostnadsfördelning av IT-infrastrukturinvesteringar
Rättvis kostnadsfördelning av IT-infrastrukturinvesteringar Rättvis kostnadsfördelning av IT-infrastrukturinvesteringar Michael Andersson Svalövs Kommun Anders Nilsson PMCG Helsingborg...bättre kommunikation
Läs merBeijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12
Demonstration driver English Svenska Beijer Electronics AB 2000, MA00336A, 2000-12 Beijer Electronics AB reserves the right to change information in this manual without prior notice. All examples in this
Läs merSession: Historieundervisning i högskolan
Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,
Läs merBilaga 5 till rapport 1 (5)
Bilaga 5 till rapport 1 (5) EEG som stöd för diagnosen total hjärninfarkt hos barn yngre än två år en systematisk litteraturöversikt, rapport 290 (2018) Bilaga 5 Granskningsmallar Instruktion för granskning
Läs merGoals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen")
Goals for third cycle studies according to the Higher Education Ordinance of Sweden (Sw. "Högskoleförordningen") 1 1. Mål för doktorsexamen 1. Goals for doctoral exam Kunskap och förståelse visa brett
Läs merSverige i H2020 Säkra samhällen en återblick.
Sverige i H2020 Säkra samhällen en återblick soren.jagerhok@foi.se Call 2014 evaluation results 41 200 444 Retained proposals Above threshold Proposals SE participation - 10 Retained proposals - 2,3% of
Läs merDay 1: European Cooperation Day 2017
Draft agenda for the Annual Event 2017 and European Cooperation Day 2017 Mariehamn, Åland 20-21.9.2017 Day 1: European Cooperation Day 2017 Open for the general public and projects Programme at Alandica
Läs merUtfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone Datum Date Utg nr Edition No. Dokumentnummer Document No.
Utfärdad av Compiled by Tjst Dept. Telefon Telephone David Andersson BUM 733 684 Stämpel/Etikett Security stamp/label ÅTDRAGNINGSMOMENT TIGHTENING TORQUE Granskad av Reviewed by Göran Magnusson Tjst Dept.
Läs merUTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM
UTMANINGAR MED FORSKNINGSPROGRAM SIP-SECURITY Branschens förslag till Strategiskt Innovations Program inom Samhällssäkerhet Ulf Dahlberg, SACS www.civilsecurity.se SIP Strategiskt Innovationsprogram SIP-Security
Läs merS0005M. Stokastiska variabler. Notes. Notes. Notes. Stokastisk variabel (slumpvariabel) (eng: random variable) Mykola Shykula
Mykola Shykula LTU Mykola Shykula (LTU) 1 / 18 Föreläsning 2 4.3 Stokastiska variabler (slumpmässiga variabler) 4.4 Väntevärde och varians till stokastiska variabler Mykola Shykula (LTU) 2 / 18 Stokastiska
Läs mer