De högsta chefernas löner drar ifrån. Rapport av Anton Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De högsta chefernas löner drar ifrån. Rapport av Anton Andersson"

Transkript

1 De högsta chefernas löner drar ifrån Rapport av Anton Andersson

2

3 De högsta chefernas löner drar ifrån Löner för arbetare, tjänstemän samt deras högsta chefer i kommuner, landsting och privata vårdkoncerner Rapport av: Anton Andersson juni

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Varför en rapport om chefslöner?... 5 Metod Inkomstutvecklingen i hela samhället Kommunchefernas löner och löneutveckling...10 Bättre för cheferna än för arbetarna Övriga förmåner Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer...13 Övriga förmåner Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer Vd-inkomster inom välfärdssektorn Vad är en rimlig lön? Referenser...22 Bilaga 1 - Metodologisk bilaga Strukturförändringar Inkomst och lönebegrepp Metod och dataunderlag Tillförlitlighet -Bortfall, urvalsfel och mätfel Enkätundersökning Bilaga 2 Tabeller och diagram

6 6

7 Diagram och tabellförteckning Diagram 3.1 Inkomstojämlikhet Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna Löner för kommunchefer, arbetare och tjänstemän anställda i kommuner Löneutveckling för kommunchefer, arbetare och tjänstemän anställda i kommuner Sammanlagd löneökning i procent för kommunchefer och arbetare i kommuner Löner för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Löneutveckling för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Sammanlagd löneökningen i procent för landstingsdirektörer och arbetare Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling sedan år Rekrytering av den senaste kommunchefen Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören Årsinkomster Vd i koncerner med verksamhet inom vård, omsorg, hemtjänst och assistans Tabeller B1.1 Sammanslaget internt och externt bortfall i frågan om kommunchefens lön år B2.1 Löneökningstakt årsvis kommuner B2.2 Löneökningstakt årsvis landsting B2.3 Årsinkomster för vd för företag i välfärdssektorn B2.4 Omsättning i vård och omsorgskoncerner B2.5 Totala intäkter för några landsting och kommuner B2.6 Löneutvecklingen i för kommunchefer per kommun B2. 7 Löneutveckling för landstingsdirektörer per landsting

8 8

9 1. Sammanfattning Rapporten undersöker löneökningar för de högsta tjänstemännen i kommuner och landsting, kommunchefer och landstingsdirektörer, under tidsperioden De högsta tjänstemännen de tio senaste åren fått betydligt större löneökningar än arbetare och tjänstemän. För arbetarna och tjänstemännen har löneutvecklingen legat kring 41 procent medan kommuncheferna har fått 51 procent och landstingsdirektörerna 80 procents ökning. Kommuncheferna tjänade redan i snitt mer än tre gånger så mycket som medellönerna för arbetare och har ökat avståndet ytterligare. Landstingsdirektörerna har gått från fyra gånger till att ha fem gånger så hög lön som arbetarna. Hade arbetarna i kommuner och landsting haft samma löneutveckling som kommuncheferna sedan år 2000 skulle de 2010 haft kronor mer i lön per månad. Om de haft landstingsdirektörernas löneutveckling skulle de haft kronor mer. Direktörerna för de största företagen i välfärdssektorn har högre inkomster än de högsta offentliga tjänstemännen. Vi har granskat deklarerade inkomster för inkomståret 2009 för nio verkställande direktörer för de stora privata koncernerna med verksamhet inom vård, omsorg och assistans. Deras medelinkomst ligger på drygt tre miljoner kronor om året eller drygt 13 gånger vad arbetarna i offentlig sektor tjänar på ett år. Kommunal har också undersökt rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer. Resultatet är att de i huvudsak rekryteras från kommunoch landstingssektorn och sällan från näringslivet. Förutom Kommunals lönestatistik, statistik från SCB och uppgifter från skatteverket har vi också använt oss av en enkät som vi skickat ut till kommuner och landsting i Sverige. Denna besvarades under april 2011 och gällde lön de senaste tolv åren samt förmåner och rekrytering för de högst uppsatta tjänstemännen. Svarsfrekvensen blev 79 procent för kommunerna och 100 procent för landstingen. 9

10 2. Varför en rapport om chefslöner? Kommunal är när detta skrivs på väg in i en avtalsrörelse där en god reallöneutveckling ska samsas med en ansvarsfull löneutveckling i förhållande till vad ekonomin i kommuner och landsting har resurser för. För att motivera ansvarstagande är det viktigt att alla delar av löneskalan är lika ansvarsfulla och att ingen grupp drar ifrån. Välfärdens resurser är begränsade och de bör fördelas på ett sätt som är både rättvist och effektivt. Därför undersöker vi lönerna hos de högsta cheferna i våra sektorer. LO:s maktelitutredning (LO, 2000;2011) har visat att maktelitens, men framförallt den ekonomiska elitens, inkomster har dragit iväg rejält under de senaste tjugo åren. Även den byråkratiska eliten har sedan början av 1980-talet ökat sina inkomster något i förhållande till industriarbetarlönen. Syftet med denna rapport är att ge en överblick av hur det ser ut i kommun och landstingssektorn när det gäller inkomster och löneutveckling för de högsta cheferna. Utvecklingen under åren för de högsta tjänstemännen jämförs med den som arbetare och tjänstemän i offentlig sektor haft under samma period. Andra rapporter och artiklar har granskat nivåer och utveckling för de grupper vi granskar här men vi vill presentera en bredare bild. Huvudfokus i rapporten ligger på de högsta offentliga tjänstemännen i kommuner och landsting. Däremot är det inte nödvändigtvis dessa chefer som har de högsta inkomsterna. För att belysa detta görs även en undersökning av inkomsterna för vd i de större företagen i välfärdssektorn. Metod Uppgifter om direktörer och kommunchefer kommer från en enkät som sändes ut till kommunerna och besvarades under april Svarsfrekvensen var 79 procent för kommunerna och 100 procent för landstingen. Statistiken om löner för arbetare och tjänstemän bygger på bearbetningar av Kommunals lönestatistikdatabas. Både enkäten och lönestatistiken gäller löner från november månad. Den högste tjänstemannen i kommunerna kallas inte alltid kommunchef utan i städer ofta stadsdirektör eller motsvarande. Motsvarande för landstingen är att vissa är regioner och att högste tjänstemannen då kallas regiondirektör. I denna rapport använder vi för enkelhets skull namnet kommunchef och landstingsdirektör. Enligt det lönebegrepp som används i rapporten ingår grundlön plus fasta ersättningar. Därmed räknas OB och motsvarande ersättningar inte in eftersom dessa ses som rörliga lönetillägg. För direktörerna och kommuncheferna har fasta ersättningar som i vissa fall förekommer för sidouppdrag i kommunen adderats till grundlönen. Undersökningen använder sig av medellöner för arbetare som arbetar heltid. Kommunals medlemmar har betydligt lägre genomsnittliga utbetalda löner än de medellöner som redovisas eftersom del och visstidsarbete är vanligart inom denna kategori. För vd:ar i börsbolag bygger rapporten på uppgifter om inkomst av tjänst och kapital från skatteverket. Det bör noteras att dessa inkomster kan komma från fler källor än den huvudsakliga arbetsgivaren, och ska därför jämföras med en viss försiktighet med uppgifter om löner i kommuner och landssting. För förklaring av de olika inkomstbegreppen som används i rapporten och resonemang om dess tillförlitlighet, se metodologisk bilaga. 10

11 3. Inkomstutvecklingen i hela samhället För att ge en referenspunkt till de löner i offentlig sektor som redovisas i kapitel 4 och 5 och de inkomster som redovisas i kapitel 7 ges här först en bild av hur inkomster i hela samhället har utvecklats. Det mest använda måttet på den totala inkomstojämlikheten är gini-koefficienten som är ett mått på den samlade ojämlikheten över hela inkomstskalan. Den kan variera mellan 0 och 1 där 1 innebär att hela samhällets inkomster finns hos en individ och 0 att den är helt jämt fördelad. Den långsiktiga trenden är att denna minskade under mitten av 1900-talet för att sedan trendmässigt börja öka igen från och med början av 1980-talet (SCB 2008). Tillfälliga minskningar har dock skett även i den senare perioden som efter att IT-bubblan sprack i början av 2000-talet och efter finanskrisen 2007, framförallt som ett resultat av att vinsterna från kapital gick ned under dessa perioder. Diagram 3.1 Inkomstojämlikhet Gini-koefficient för individer per konsumtionsenhet i familjeenheter Källa: SCB (HEK). Disponibel är inkomst efter skatt och transfereringar. Faktorinkomst är inkomster före skatt och transföreringar medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Serien är inte fullständigt jämförbar före och efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt de nya reglerna. Mycket tyder på att den yttersta toppen i samhället tillhör de verkligt stora vinnarna. En av studierna som visar på detta är LO:s (2011) rapport om maktelitens inkomster. LO delar upp makteliten i en demokratisk, byråkratisk och ekonomisk elit. De startar sin jämförelse 1950 och deras mått är antalet industriarbetarårslöner som de olika kategorierna tjänar tjänade makteliten elva gånger en industriarbetarlön och 1980 när den var som lägst var maktelitens genomsnittliga inkomst fem gånger industriarbetarlönen tjänade den samlade makteliten i genomsnitt 16 industriarbetarlöner vilket motsvarar en sammanräknad årsinkomst före skatt på 4,7 miljoner kronor. Det är dock främst den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 direktörer från näringslivet, som dragit ifrån. Från nio gånger industriarbetarlönen vid botten 1980 till i snitt 42 industriarbetarlöner

12 Den byråkratiska eliten i LO rapporten består förutom av de högsta tjänstemännen i de tio största kommunerna också av höga tjänstemän i stat, kommunala bolag, arbetsmarknadens parter samt media. Den byråkratiska eliten hade den lägsta inkomstnoteringen 1980 med fyra industriarbetarlöner och hade 2009 i genomsnitt åtta gånger industriarbetarlönen. Denna ökning drivs till stor del av mycket höga inkomster för vd i några statliga företag, kungen och två chefredaktörer. Om dessa tas bort är genomsnittet för denna grupp fem istället för åtta gånger. I diagram 3.2 visas utvecklingen för andelen av hela ekonomins inkomster som de översta tio procenten respektive den översta procenten har. Både den översta procenten och de översta tio procenten har ökat sin inkomstandel relativt mycket under perioden Den rikaste procentens andel av inkomsterna har förbättrats från fem procent av de totala inkomsterna till omkring tio. Motsvarande för de tio rikaste procenten var från tjugofem till trettiofem procent av inkomsterna. Framförallt sker denna utveckling under 1990-talet men den översta procenten har ökat sin inkomstandel även under 2000-talet. Roine & Waldenström (2008) ger i sin undersökning som delvis använder sig av andra data också bilden av ökade toppinkomster och skriver att det i huvudsak beror på ökade inkomster från kapital medan inkomsterna från arbete inte utvecklats lika ojämnt. Diagram 3.2 Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna Faktorinkomster inklusive kapitalvinster i procent. Inkomst för individer i familjeenheter per konsumtionsenhet Källa: SCB (HEK). Faktorinkomst är inkomster före skatt och transföreringar. k.e står för konsumtionsenhet. Serien är inte fullständigt jämförbar före och efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt de nya reglerna. Utvecklingen av kapitalinkomsterna beror bland annat på stigande fastighetspriser och en mycket god prisutveckling på börsen. Dessa vinster är koncentrerade till dem med högst inkomst eftersom de som har de högsta inkomsterna generellt får en större del av sina inkomster av kapitalvinster. Det finns dock en trend mot ökade inkomstskillnader mätt genom gini-koefficient även man bara räknar med arbetsinkomster. Men denna är betydligt svagare (SCB, 2008; Finansdepartementet, 2011). 12

13 Sammanfattningsvis kan man säga att de senaste tretio årens utveckling generellt har präglats av en trendmässigt större inkomstojämlikhet och att de inkomstgrupper som redan hade de bästa inkomsterna följaktligen också har fått de största procentuella förbättringarna samt att den yttersta ekonomiska eliten fått starkt ökade inkomster. 4. Kommunchefernas löner och löneutveckling Bättre för cheferna än för arbetarna I grafen nedan visas löneutvecklingen för kommuncheferna samt för arbetare och tjänstemän anställda i kommunerna. Kommunchefernas medellöner har ökat från i snitt omkring kronor per månad 1999 till omkring kronor per månad Det innebär en löneökning på knappt kronor. Ungefär en fjärdedel av kommuncheferna 2010 är kvinnor och deras medellöner ligger ungefär på samma nivå som männens. Lönespridningen mellan kommuncheferna är stor. Den lägst betalda kommunchefen bland de kommuner som svarade hade 2010 en lön på kronor per månad och den högst betalda hade kronor per månad. Det är ett fåtal kommuner som sticker ut med löner över De som betalar ut högre löner är oftast större kommuner och kommuner i storstadsregioner. När det gäller arbetarnas löner i kommunerna hade de år 2000 en medellön på kronor i månaden och 2010 en lön på kronor i månaden. Det innebär en löneökning på ungefär kronor på tio år. Kvinnornas löneutveckling låg ungefär jämsides med männens. Diagram 4.1 Löner för kommunchefer, arbetare och tjänstemän i kommuner Arbetare Kommunchef Tjänstemän Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. Månadslön i kronor. Kommunchef är här namnet på den högsta tjänstemannen i kommunen. 13

14 Att jämföra ökningar i kronor kan ha sin poäng; tydligt är att kommuncheferna har fått mer av samhällets ökade resurser än vad den genomsnittlige arbetaren i kommunerna har fått. Samtidigt har denna metod sina begränsningar eftersom inkomster bör ses som något relativt och det mest intressanta är att jämföra om relationen mellan de olika inkomsterna förändrats. Tjänstemän anställda i kommuner tjänar mer än vad arbetarna gör och har fått något större löneökning i kronor, men löneutvecklingen i procent av ursprungslön har varit ungefär den samma under perioden. Kommuncheferna har däremot haft en bättre utveckling än både arbetarna och tjänstemännen även i procent. Diagram 4.2 Löneutveckling för kommunchefer, arbetare och tjänstemän i kommuner (index lön år 2000=100) Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. I kronor betyder detta att om arbetarna hade haft kommunchefernas löneökningstakt skulle de år 2010 haft en månadslön på drygt kronor istället för en månadslön på kronor, en skillnad på kronor. Den skillnad i löneökningar som visades ovan är ett resultat av att kommunchefernas löner har höjts något mer än arbetarnas under en följd av år. Skillnaden i löneökning varje enskilt år är i flera fall liten, men eftersom kommuncheferna har haft större ökningar under en lång följd av år förklarar det att skillnaden till slut inte är oansenlig. Medelårstakten för arbetarna i kommunerna har varit 3,5 procent medan den har varit 4,2 procent för kommuncheferna. Om man lägger samman löneökningarna under den undersökta perioden har arbetarna haft en löneökning på 41 procent och kommuncheferna har haft en löneökning på 51 procent (diagram 4.3). 14

15 Diagram 4.3 Sammanlagd löneökning i procent för kommunchefer och arbetare i kommuner Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. Om vi använder ett mått som liknar det i LO:s maktelitutredning så hade kommuncheferna 3,1 gånger lönerna för kommunalarbetare År 2010 är det istället 3,3 gånger. Övriga förmåner Kommunal har också frågat kommunerna om det finns andra förmåner eller rörliga ersättningar knutna till tjänsten som kommunchef. Detta är ersättningar som antingen är utöver eller inom ramen för grundlönen och fasta ersättningar. En stor majoritet av kommunerna svarade att de inte förekommer förmåner eller rörliga ersättningar. 19 procent av kommunerna angav svar som klassificerades som att de betalar ut någon typ av större förmåner där bilförmån vr vanligast. Nio procent svarade att de betalade ut mindre ersättningar som kilometerersättning, traktamente, extra semesterdagar eller andra mindre ersättningar ibland inom ramen för kollektivtal. Resultatet från vår enkät stämmer ungefär överens med den sammanställning som organisationen Ledarna gjort utifrån en medlemsenkät bland sina medlemmar som bland annat är chefer i offentlig sektor. Ledarna pekar på att andra ersättningar än grundlön är betydligt mer vanligt förekommande i privat näringsliv än i offentlig sektor (Ledarna, 2011). 15

16 5. Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer Hälften av landstingsdirektörerna 2010 var kvinnor och medellönerna för kvinnor och män var nästan lika höga. Tittar man på lönespridningen 2010 ser man att det landsting som betalade minst var landstinget i Värmland som betalade kronor i månaden och det som betalade mest var region Skåne med kronor i månaden. Medellönen steg under tidsperioden från omkring kronor i månaden år 2000 till omkring kronor i månaden Mellan 2000 och 2010 hade de därmed en löneökning på ungefär kronor. Detta kan jämföras med arbetarna som i landstingssektorn haft en löneökning på kronor. Diagram 5.1 Löner för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Källa: Enkät och egna beräkningar av partsgemensam statistik. Månadslön i kronor. Medellönen för landstingsdirektörerna mellan 2000 och 2010 ökade med 80 procent att jämföra med 42 procent för arbetarna i landstingen. I landstingsdirektörernas löneutveckling är det framförallt perioden som innehåller stora löneökningar. Löneökningarna har också varit större än de som arbetarna har haft under varje enskilt år utom ett. 16

17 Diagram 5.2 Löneutveckling för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting ( Index år 2000=100) Källa: Enkät och Kommunals lönestatistik. Landstingsdirektörerna har alltså haft en rejält bättre löneutveckling än både arbetare och tjänstemän. Uttryckt som antalet arbetarlöner har landstingsdirektörernas löner gått från 4,2 gånger arbetarlönen år 2000 till 5,2 gånger arbetarlönen år Diagram 5.3 visar de samlade löneökningarna mellan år 2000 och 2010 i procent. Landstingsdirektörernas löneutveckling har varit nästan dubbelt så hög som arbetarnas. Diagram 5.3 Sammanlagd löneökningen i procent för landstingsdirektörer och arbetare Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. 17

18 Diagram 5.4 visar vilken lön arbetare i landsting skulle haft om de sedan år 2000 hade haft samma löneutveckling som direktörerna. Då skulle de 2010 haft en månadslön på kronor istället för kronor, vilket innebär kronor mer i månaden. Diagram 5.4 Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling sedan år 2000 Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas Övriga förmåner Bland landstingsdirektörer är det betydligt vanligare än bland kommunchefer att ha övriga förmåner inom eller utöver lönen. Nära tre fjärdedelar har sådana förmåner. Den vanligaste är bilförmån. Detta bryter mot resultaten som Ledarna (2011) redovisade och säger att även i offentlig sektor är det mycket vanligt med övriga förmåner bland de chefer som har de högsta lönerna. 18

19 6. Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer Kommunal har även frågat om rekryteringen av den senaste kommunchefen eller landstingsdirektören för att skaffa sig en bild av i vilken utsträckning deras arbetsmarknad präglas av ett inflöde från privat sektor. Eftersom vi endast frågat om den senaste rekryteringen går det dock tyvärr inte att uttala sig om trender. Enkäten visade att för kommunchefer var den vanligaste rekryteringen från förvaltningen på en annan kommun: 43 procent. Efter det följde internrekrytering. Ett fåtal kommunchefer har rekryteras från näringslivet eller från statliga/kommunala företag eller samarbetsorganisationer. Bilden för landstingsdirektörerna är liknande; de flesta rekryteras internt eller från andra landsting. Svaren i enkäten tyder på att kommuner och landsting till stor del konkurrerar om samma personer och endast i mindre utsträckning rekryterar från näringslivet. Möjligen kan man argumentera för att detta är ett bevis på att ännu högre löner behövs. Den troligaste förklaringen är dock att den kompetens man eftersöker i huvudsak finns inom den egna sektorn. Om det stämmer verkar det onödigt att trissa upp lönerna för varandra, om man anser att det är oskäligt höga löner. Diagram 6.1 Rekrytering av den senaste kommunchefen Källa: Enkät. Kommunchef är här namnet på den högsta tjänstemannen i kommunerna. 19

20 Diagram 6.2 Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören Källa: Enkät. Landstingsdirektör motsvarar regiondirektör i regionerna. 20

21 7. Vd-inkomster inom välfärdssektorn För att ge en bild av hur toppinkomsterna i välfärdssektorn generellt ser ut granskar vi här ett antal vd-inkomster. Koncernchefer inom de stora koncernerna med verksamhet inom omsorg, hemtjänst-, assistans- och sjukvårdssektorn specialgranskas medan uppgifter för några andra vd-inkomster finns bland bilagorna. Syftet är inte att ge en heltäckande bild eller att generalisera för alla verkställande direktörer i välfärdssektorn utan att ge en bild av vd-inkomsterna i de största företagen. Som källa användes individers inkomstuppgifter från Skatteverket från Eftersom det handlar om deklarerade inkomstuppgifter behöver de inte nödvändigtvis komma från det bolag som de är verkställande direktörer för men det troligaste är ändå att detta är deras huvudsakliga inkomst. De företag som redovisas har inte enbart skatter som intäktskälla men de är alla aktörer med många stora offentliga kontrakt och inkomsterna i Sverige kommer till största del från skatteintäkter. Inom privat sjukvård är Praktikertjänst och Capio de största aktörerna. Praktikertjänst är en koncern som ägs av de som driver de olika mottagningarna med verksamhet inom sjuk- och tandvård. Capio med moderföretaget Ygeia topholding äger bland annat s:t Görans sjukhus. Ett flertal koncerner har verksamhet både inom sjukvård och inom omsorg. Där finns Ambea som exempelvis äger dotterföretagen Carema care och Carema primärvård med verksamhet i Sverige och Norge. De driver också privatfinansierad sjukvård under varumärket Mehiläinen i Finland. Aleris holding, som ägs av Wallenbergssfärens Investor, driver verksamhet inom geriatrik, diagnostik och omsorg. Attendo AB äger bolag som i Sverige främst driver verksamhet inom omsorgssektorn och dess huvudägare är August international SARL. En annan stor aktör inom omsorg är Förenade Care som är den del av Forenade koncernen och ett helägt dotterbolag till Danska Forenade A/S. Bland de som är mer profilerade mot personlig assistans finns Humana gruppen som bland annat äger Assistansia. Där finns också Frösunda gruppen som är bland de största inom assistans och som 2009 ägdes av P-FR Holding men som 2010 köptes av HG Capital. Slutligen är det Olivia Holding som bland annat äger Olivia personlig assistans men även företag inom hemtjänst, omsorg och rehabilitering. Flertalet av dessa koncerner är internationella och har verksamhet i ett flertal länder, företrädelsevis i Norden. Tillsammans har dessa en stor del av den svenska upphandlade marknaden inom de olika sektorerna. De flesta av dessa bolag ägs av riskkapitalbolag. För att kunna jämföra vd löner för privata direktörer med varandra och med offentliga toppbyråkrater kan det var intressant att titta på de ungefärliga storleksförhållandena på de olika enheterna. Stockholms läns landsting hade 2009 totala intäkter på 53 miljarder kronor medan ett mindre landsting som Jämtland hade intäkter kring 3 miljarder kronor. Med viss försiktighet kan detta jämföras med bolagens nettoomsättning. Räknar man total omsättning har Capio koncernen den största med 15,7 miljarder. För den del av verksamheten som är baserad i Sverige varierar omsättningen för de undersökta företagen mellan 8,3 miljarder för praktikertjänst, som har högst, och strax under en miljard för Olivia och Förenade care, som har lägst 1. 1 Källa till uppgifter om omsättning och verksamhet är respektive organisations årsredovisning. 21

22 I diagram 7.1 har vi inkomster för vd i de stora bolagen. För att jämföra har vi även fört in uppgifter om kommunchefen i Stockholm, två landstingsdirektörer samt medelårslönen för en arbetare i offentlig sektor. Årslöner används som en approximation för årsinkomster där sådana inte gick att hitta. Medelinkomsten av tjänst för de nio direktörerna i de privata koncernerna är 3,2 miljoner kronor per år och lägger man till kapital blir det 3,5 miljoner kronor. Det motsvarar 13,2 respektive 13,8 årslöner för en arbetare i kommunsektorn. Den högst betalda kommunchefen finns i Stockholm och hennes inkomster 2009 var på 1,7 miljoner kronor. Inkomster för de två högst betalda landstingsdirektörerna gick tyvärr inte att hitta men inkomster redovisas istället för den som hade tredje högst betalt, direktören för västra Götaland. Hans inkomster av tjänst 2009 var 1,7 miljoner vilket ligger strax under inkomsterna för koncerncheferna. För den högst betalda landstingsdirektören används istället årslönen. Den landstingsdirektör som har högst lön är direktören för region Skåne som 2009 hade en lön på i månaden. Det motsvarar en årslön på och inkomsterna ligger troligen omkring två miljoner vilket är i är något lägre än vad koncerncheferna tjänar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att toppinkomsterna verkar finnas inom de privata bolagen men de högsta offentliga tjänstemännen för de största städerna och landstingen har också höga inkomster som nästan ligger i klass med dessa. Diagram 7.1 Årsinkomster Vd i koncerner med verksamhet inom vård, omsorg, hemtjänst och assistans vd Ambea Källa: Skatteverket, enkät samt Kommunals lönestatistikdatabas. *Här är årslön använt istället för årsinkomst. Årslön har beräknats genom tolv gånger månadslönen. LO:s (2011) maktelitrapport visade att den ekonomiska eliten hade bättre betalt än den byråkratiska. Man kan naturligtvis inte dra för stora växlar på jämförelser av helt olika typer av organisationer och olika typer av arbetsuppgifter men att den ekonomiska eliten verkar ha högre inkomster än den byråkratiska tycks gälla även här. 22

23 8. Vad är en rimlig lön? Vad är en rimlig lön för ett arbete med mycket ansvar och lång arbetstid? Den typen av frågor har hittills undvikits i rapporten och inga enkla svar kan heller ges. Svaret att lönen ska vara marknadsmässig räcker dock inte till. I slutändan handlar det på en övergripande nivå till stor del om hur olika arbetsinsatser värderas och om vad som är rättvisa och rimliga löner. Efter en lång period med ökade inkomstskillnader i samhället borde landets politiker och SKL tänka efter vilken roll de vill att toppcheferna inom kommun och landsting ska spela för lönespridningen i landet. Man kan konstatera att kommuner och landsting är med och bidrar till en utveckling där de med de högsta inkomsterna drar ifrån genom att de höjde toppinkomsterna mer än vad de höjt inkomsterna för arbetarna. Även små skillnader i löneökningar under längre tidsperioder leder på längre sikt till stora skillnader. Vi avslutar med att ställa några frågor för landets politiker och medborgare att fundera på. Finns en ökad acceptans för att en elit drar ifrån inkomstmässigt? Ska kommunchefernas och landstingsdirektörernas löner jaga näringslivets topplöner? Eller hålla en ansvarsfull löneutveckling jämsides med löneutvecklingen för de som utför välfärdens viktiga tjänster? Hur ska man se på att de företag man anlitar för att bedriva skattefinansierad verksamhet betalar ut höga vd-löner, finns det gränser? Kan politiken alls ha synpunkter på användningen av skattemedel inom dessa bolag? Vill politiker bidra till att topplönerna de kommande tio åren fortsätter att dra ifrån? Ska vi ha tio nya år där de högsta cheferna drar ifrån nästan varje år? 23

24 Referenser Dagens samhälle (2009) Lön för kommunchefer och landstingsdirektörer. Elektronisk artikel. Tillgänglig genom: lon-kommunchefer-och-landstingsdirektorer-8951 Finansdepartementet (2004) PROP 2004/05:8. Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län, Stockholm: Riksdagen Finansdepartementet (2011). PROP 2001/11:100, Bilaga 3 Fördelningspolitisk bilaga. Stockholm: Riksdagen Dagens samhälle (2011). Cheferna leder löneligan, Dagens samhälle, 24 februari LO, Landsorganisationen (2008). Inkomster och inkomstfördelning Stockholm: LO distribution LO, Landsorganisationen (2010). Lönerapport år 2010 Löner och löneutveckling efter klass och kön. Stockholm: LO distribution Roine, Jesper & Waldenström, Daniel (2009). Wealth Concentration over the Path of Development: Sweden, Scandinavian Journal of Economics. 111, 1, SCB (2008) Inkomstfördelningsundersökningen SKL (2011) Kommungruppsindelning, Tillgänglig: 24

25 Bilaga 1 - Metodologisk bilaga Strukturförändringar Mindre strukturförändringar finns bland kommunerna då ett fåtal kommundelningar och sammanslagningar har ägt rum under perioden. Ett fåtal kommuner har också skaffat sig kommunchefer som tidigare inte hade någon. Kanslichefer har övergått till att bli kommunchefer. Några kommuner, till exempel Rättvik hade ingen kommunchef 2010 men har haft det under tidigare perioder. När alla svarande tas i beaktande bör dock detta inte vara de enda förklaringarna även om omstruktureringen utgör en delförklaring. Strukturen för landstingen är relativt stabil under perioden. Inga landsting eller regioner har sammanslagits efter 1999 och alla har haft direktörer under hela perioden. Däremot har försöket med regionernas ökade befogenheter inneburit att ansvarsområdena för några av landstingen har ändrats. Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län har under perioder tagit över det regionala utvecklingsansvaret och vissa andra statliga uppgifter (Finansdepartementet, 2004). Detta påverkar tolkningen av resultaten något. Det är dock inte entydigt så att de som deltagit i regionförsök har haft högre löneökningar än andra eller att medelvärdena endast drivs av dessa ökningar. Inkomst och lönebegrepp Rapporten innehåller en mängd inkomst och lönebegrepp som har något olika innehåll. Skissen nedan kommer från LO:s rapport om inkomster och inkomstfördelning 2008 och visar förhållandet mellan olika inkomstbegrepp. Förutom de som visas upp i skissen använder sig denna rapport även av skatteverkets inkomstslag. Dessa är inkomst av tjänst som är ett begrepp som är ganska nära arbetsinkomsten men det är lite vidare och innehåller även bland annat pensionsutbetalningar. Vidare är inkomst av kapital inkomster som till exempel kapitalvinster, räntor och utdelningar. En tredje inkomstslag enligt denna uppdelning är inkomst av näringsverksamhet som dock ej redovisas och är obetydlig i sammanhanget. Bilden visar att faktorinkomster är inkomster före skatt och transföreringar medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Transföreringar är ett ord för sådant som sjukpenning, barnbidrag och så vidare. Figur B2.1 Sambandet mellan olika inkomstbegrepp Sjukpenning, föräldrapenning, ersättning vid militärtjänstgöring Direkt skatt och egenavgifter Arbetsinkomst Lön Faktorinkomst Disponibel inkomst Räntor och utdelningar Kapitalvinster Transfereringar Hämtad från: LO,

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län

Blekinge län , , ,5 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Dalarnas län Blekinge län 20980 20 24980 25 44680 36 50680 39 72723,5 51 74923,5 52 78923,5 54 Karlshamn 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 Karlskrona 12200 8 13000 9 32700 20 32700 20 32700 20 32700

Läs mer

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall)

När ska småhusägarna snöröja trottoarerna utmed sina tomtgränser? (Efter avslutat snöfall) småhusägarnas sina Ale 5-10 cm Alingsås Inga snönivåer tillämpas Alvesta Aneby Inga snönivåer tillämpas Arboga 5-10 cm Arjeplog Arvidsjaur Arvika Vid annan snönivå, nämligen: Askersund Inga snönivåer tillämpas

Läs mer

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010

Placering Andel E-legitimation Säkerhetskod Telefon SMS SmartPhone Totalt 2/5 Möjliga e-dekl Placering 2010 Andel 2010 * Skatteverket Antal personer som deklarerat elektroniskt per 2 maj 2011 - sista dag för deklaration Bästa kommun i respektive län Stockholm Järfälla 1 70,3% 10 482 11 446 7 878 4 276 938 35 020 49 790

Läs mer

Andel behöriga lärare

Andel behöriga lärare Andel behöriga lärare Svenska Matematik Engelska Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Kommun Totalt antal Andel behöriga % Åtvidaberg 13 100,0 Mariestad 16 100,0 Skellefteå

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1

BILAGA 1. Sammanställning av SKL:s enkät avseende prestationsmål 1 Kommun (SIP:ar) rörande barn och unga har ni gjort i er många (SIP) rörande barn och unga ni gjort i er (SIP:ar) har ni gjort under Uppskatta hur många (SIP:ar) som ni har gjort under 2012. Vilken modell

Läs mer

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9)

2002-05-02 Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3. 2002041bil3/HB 1 (9) Kostnadsutjämning 2003 jämfört med 2002, kronor per invånare Bilaga 3 Stockholms län Botkyrka 142 41-123 -158-12 -20 7 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 -134 Danderyd 114 244 73 9 41-20 -2 6-3 -18-1 -1 0 6 1-1 448

Läs mer

Kommunranking 2011 per län

Kommunranking 2011 per län Kommunranking 2011 per län Stockholms län Södertälje 1 9 27,64 Stockholm 2 18 25,51 Sigtuna 3 27 22,85 Upplands Väsby 4 40 21,32 Botkyrka 5 45 20,99 Sundbyberg 6 49 20,24 Huddinge 7 51 20,21 Nacka 8 60

Läs mer

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015

Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 2015-11-18 Finansdepartementet Korrigerad beräkning - Regeringens avsedda fördelning av stöd till kommuner och landsting i Prop. 2015/16:47 Extra ändringsbudget för 2015 Fördelningen mellan kommunerna

Läs mer

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre.

Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012. Stockholms län. Uppsala län. Andel 55 år och äldre. Kommunalt anställda år 2012 lärare och ledning skola/förskola, år 2012 Hela riket Hela riket Kommun / Län Andel 55 år och äldre Antal samtliga Antal 55 år och äldre Riket 29% 182840 52130 Stockholms län

Läs mer

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715

StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare. Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 1 of 18 * Skatteverket StatistikHusarbete2010-01-01--2010-06-30 Antalköpare Typ Antal köpare riket Hushållstjänster 192.448 ROT-arbete 456.267 648.715 Page 2 of 18 Län Antal köpare Typ Blekinge län

Läs mer

Resultat 02 Fordonsgas

Resultat 02 Fordonsgas Resultat Geografiskt Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Berg Bjurholm Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Botkyrka E.ON Boxholm Bromölla

Läs mer

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del

Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Bilaga till Helårsstatistik 2009 Fastighetsregistrets allmänna del, innehåll per den 31 december 2009 1(8) Levande objekt i Fastighetsregistrets allmänna del Antal levande objekt i Fastighetsregistrets

Läs mer

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng

Klimatindex Ranking kommuner totalpoäng Klimatindex 2010 Ranking kommuner totalpoäng Kommun Kommuntyp Län Poäng Ranking Östersund 3. Större städer Jämtlands län 69 1 Stockholm 1. Storstäder Stockholms län 66 2 Malmö 1. Storstäder Skåne län 65

Läs mer

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2

Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Kommunkod Kommun Kommungrupp Kommungrupp, namn 0180 Stockholm 1 Storstäder 1280 Malmö 1 Storstäder 1480 Göteborg 1 Storstäder 0114 Upplands Väsby 2 Förortskommuner till storstäderna 0115 Vallentuna 2 Förortskommuner

Läs mer

Statistik över rutavdraget per län och kommun

Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistik över rutavdraget per län och kommun Statistiken visar förändringen i antal personer som gjort avdrag för hushållsnära tjänster, så som hemstädning, trädgårdsarbete och barnpassning mellan första

Läs mer

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel

10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Andel (%) av befolkningen 80+ med Andel (%) av befolkningen 80+ med 10 eller fler olika läkemedel på recept olämpliga läkemedel Kommuner 2010 2011 2010 2011 % % % % Genomsnitt riket 46,9 46,0 31,6 30,4

Läs mer

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET

STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET KOMMUN (bokstavsordning) STATOILS MILJÖBILSRANKING FÖRSTA HALVÅRET 2013 Statoils Miljöbilsranking baseras på andelen miljöbilar bland de nya bilarna som registrerats i kommunen eller länet under första

Läs mer

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual

Föräldraalliansen Sverige. Kommunalt grundskoleindex - Förändring 2011-2012 2012. SALSA Residual alt grundskoleindex - - SALSA personal Övrigt Fritidshem Index Kungsör 0,47 1,48 0,23 0,18 2,36 32 276 244 Dals-Ed 0,69 1,25 0,26 0,18 2,38 29 254 225 Älvsbyn 0,51 1,26 0,22 0,24 2,23 65 259 194 Askersund

Läs mer

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag

Kommun 201412 (Mkr) % Fördelning 201312 (Mkr) % Fördelning Ändr. % Antal företag Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Avser: Aktiebolag som har kalenderår som bokslutsperiod och som redovisat sina årsbokslut den

Läs mer

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0%

Gotlands län Gotland 28 626 kr 11 305 kr 722 kr 6 016 kr 5 580 kr 5 725 kr 12 027 kr 42,0% Kommun Total årlig elräkning Elkostnad varav elcert Nätavgift Elskatt Moms Skatt+elcert +moms Andel skatt+elcert +moms Blekinge Olofström 30 304 kr 12 288 kr 723 kr 6 365 kr 5 589 kr 6 061 kr 12 373 kr

Läs mer

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22)

Statistiska centralbyrån Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. April 2012 1( 22) April 2012 1( 22) 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0

Läs mer

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun

Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Placering Poäng Kommun Län 1 43 Huddinge kommun Stockholms län 2 39,5 Helsingborgs stad Skåne län 2 39,5 Lomma kommun Skåne län 4 34 Bromölla kommun Skåne län 4 34 Täby kommun Stockholms län 6 33 Karlstads

Läs mer

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking

Andel funktionsnedsatta som fått hjälpmedel. Ranking Statistiken är hämtad från Arbetsförmedlingens siffor över hur många hjälpmedel som har skrivits ut under åren 2009-2011 samt hur många med en funktionsnedsättning som har varit inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)?

Har er kommun något idrottspolitiskt program och/eller någon idrottspolicy (egen eller del av annan policy)? Ale NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Alingsås NEJ, men det är på gång NEJ, men det är på gång Aneby NEJ NEJ Arboga NEJ NEJ Arjeplog JA NEJ, men det är på gång Arvidsjaur NEJ NEJ Arvika NEJ

Läs mer

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar

Län Ortstyp 1 Ortstyp 2 Ortstyp 3 Stockholm Stockholm Södertälje Nacka Norrtälje Nynäshamn. Östhammar Bilaga 2 Värdefaktorn ortstyp för byggnadskategorierna 17. Byggnadskategori, 14 För värdefaktorn ortstyp ska na indelas enligt följande för byggnadskategorierna 1 oljeraffinaderier eller petrokemiska industrier,

Läs mer

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort;

Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; Transportstyrelsens föreskrifter om utlämningsställen för körkort; beslutade den xx 2013. Transportstyrelsen föreskriver följande med stöd av 8 kap. 3 första stycket körkortsförordningen (1998:980). 1

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2012

Biografstatistik per län och kommun 2012 Blekinge Karlshamn 31 179 37 245 3 218 161 843 1,2 Blekinge Karlskrona 61 844 116 167 11 012 837 5 339 1,9 Blekinge Olofström 13 355 8 060 576 570 460 0,6 Blekinge Ronneby 28 443 32 180 2 790 282 830 1,1

Läs mer

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall

Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 Preliminärt utfall Kommunalekonomisk utjämning för kommuner Utjämningsåret 2013 3 Tabeller 1. Kommunalekonomisk utjämning för kommuner, utjämningsåret 2013 2. Inkomstutjämning 2013 3. Kostnadsutjämning 2013 Bilagor 1. Kommunalekonomisk

Läs mer

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Bidragsåret 2013 Tabeller 1 Statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola, fritidshem

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2010

Biografstatistik per län och kommun 2010 Blekinge Karlshamn 31 179 0,5 16 404 1 208 545 443 Blekinge Karlskrona 61 844 1,6 96 441 8 613 737 5 082 Blekinge Olofström 13 355 0,4 5 928 331 158 337 Blekinge Ronneby 28 443 0,8 23 418 1 929 096 603

Läs mer

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida

Folkbibliotek 2008. Resultat på kommunnivå. Börjar på sida Folkbibliotek 2008 Resultat på kommunnivå Börjar på sida Tabell 5:1. Antal bibliotek, bokbussar och övriga utlåningsställen efter kommun. 2 Tabell 5:2. Personal, andel kvinnor och män samt antal årsverken

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2011

Biografstatistik per län och kommun 2011 Blekinge Karlshamn 31 185 25 711 2 044 902 588 0,8 Blekinge Karlskrona 64 215 109 223 10 150 960 5 380 1,7 Blekinge Olofström 12 876 5 394 317 497 281 0,4 Blekinge Ronneby 27 910 29 841 2 515 778 856 1,1

Läs mer

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona

Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn , Blekinge Karlskrona Län Kommun Invånare Besök per invånare Besök Intäkter Föreställningar Blekinge Karlshamn 31 179 0,8 26 010 1 914 506 638 Blekinge Karlskrona 61 844 1,5 95 169 8 139 414 3 132 Blekinge Olofström 13 355

Läs mer

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009

Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 Kommunerna med Bästa Tillväxt 2009 1 Stockholms län Upplands Väsby 2 Stockholms län Nynäshamn 3 Stockholms län Södertälje 4 Stockholms län Sundbyberg 5 Stockholms län Huddinge 6 Stockholms län Sigtuna

Läs mer

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun

Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Förteckning över fördelning av statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete 2016 per kommun Siffror för hela rikets kommuner finns längst ner Huvudman Andel elever som erbjuds läxhjälp Beviljat

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2015 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 846 39 678 3 560 301 899 1,2 Blekinge Karlskrona 65 380 107 703 11 186 418 5 210 1,6 Blekinge Olofström 13 170 9 357 770 512 448 0,7 Blekinge Ronneby 28 697 39 474 3 566 726 877 1,4

Läs mer

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR

SÅ SEGREGERADE ÄR KOMMUNERNA DAGENS SAMHÄLLE GRANSKAR 1 BOTKYRKA 48 51 3 89 422 2 TROLLHÄTTAN 46 50 4 57 095 3 BORLÄNGE 33 50 17 50 989 4 KRISTIANSTAD 44 45 1 82 513 5 LANDSKRONA 43 45 2 43 966 6 GÖTEBORG 43 44 1 548 197 7 ÖREBRO 42 44 2 144 192 8 HUDDINGE

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent 2014-09-29 Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för augusti 2014 visar följande: A) Nya bilar ökar mest på Gotland - plus 59 procent

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011 RANK

Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern 2011 RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner

Bilaga 2. Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Moderaterna Förtroendeuppdrag efter facknämnd och efter kön 2011 (ANTAL) i kommuner Förändring män kvinnor Samtliga män kvinnor Samtliga sedan 2009 Antal Antal Antal % % % %-enheter kod kommun typ av nämnd

Läs mer

2012-06-20 Antal insatser

2012-06-20 Antal insatser 01 0127 Botkyrka 2013 2011 51 x 109 186 67 101 71 22 x 178 272 160 01 0127 Botkyrka 2012 2010 50 x 109 185 70 106 62 23 x 167 253 153 01 0162 Danderyd 2013 2011 17 0 32 39 11 25 9 0 0 47 83 38 01 0162

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; ÅFS 2007:2 Utkom

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK

Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv.

Alla 290 kommuner rankade efter antal nyregistrerade företag per 1000 inv. Nyföretagarbarometern 2012:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK

Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern 2013:B RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2

PRELIMINÄR KOSTNADSUTJÄMNING ÅR 2000, kronor per invånare Bilaga 2 Upplands Väsby 5 500 5 790 2 156 3 190 2 595 122 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 103-864 Vallentuna 5 505 6 741 2 286 3 305 1 829 0 0 0 41 545 0 0 0 164 0 0 20 416-551 Österåker 5 140 6 478 2 214 2 886 1 891

Läs mer

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 A-Ö. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen Ale 43 18 61 60 78 33 88 1 53 68 48 63 1 23 42 190 95 35 279 148 Alingsås 185-12 220 234 244 160 217 105 56 158 210 266 53 79 120 134 93 80 131 99 Alvesta 221-42 224 218 263 180 179 8 94 161 268 238 183

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012

Bästa musik- och kulturskolekommun 2012 Bollnäs 1 29 11 15 3 1 Hällefors 2 42 19 10 13 2 Ragunda 3 59 36 22 1 3 Ludvika 4 63 21 24 18 9 Kramfors 5 69 4 24 41 6 Strömsund 5 69 33 15 21 7 Ånge 7 76 14 15 47 5 Söderhamn 8 83 24 15 44 29 Piteå 9

Läs mer

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011

Bästa musik- och kulturskolekommun 2011 Bollnäs 1 40 20 17 3 5 Hällefors 2 46 24 8 13 1 Ragunda 3 61 30 30 1 30 Norberg 4 71 3 52 15 18 Ånge 5 70 5 22 43 3 Kramfors 6 74 2 32 40 7 Strömsund 7 78 33 22 22 13 Skinnskatteberg 8 84 11 42 30 50 Ludvika

Läs mer

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös

Omvärldsfakta. Var tionde 18-24 åring är arbetslös Nr 2:2012 Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Var tionde 18-24 åring är arbetslös Arbetslöshetsnivåerna har minskat under

Läs mer

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland

Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Nr 2:2013 1 (6) Omvärldsfakta FAKTABLAD FRÅN ARENA FÖR TILLVÄXT ETT SAMARBETE MELLAN ICA, SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING OCH SWEDBANK Många arbetslösa ungdomar i Blekinge och Värmland Arbetslöshetsnivåerna

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK

Nyföretagarbarometern 2011:A RANK Nyföretagarbarometern 2011:A RANK För publicering 31 augusti 2011 Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår

Biografstatistik per län och kommun 2014 Avser besök per kalenderår Blekinge Karlshamn 31 598 37 009 3 177 775 868 1,2 Blekinge Karlskrona 64 348 103 926 10 452 215 5 237 1,6 Blekinge Olofström 13 031 7 731 587 425 511 0,6 Blekinge Ronneby 28 221 33 392 2 882 393 834 1,2

Läs mer

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014

Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommunranking Instagram, mars 2014 Av Placebrander, www.placebrander.se Resultat inhämtat 14 mars 2014 Kommun n Ranking ant inv Instagramkonto Antal följare Stockholm 1 visitstockholm 4892 Jönköping 10

Läs mer

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar:

Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Sidan 1 av 13 Kommuner rangordnade efter andel av befolkningen som har större skulder än tillgångar: Andel med nettoskuld %: 1 Sundbyberg 31 2 Göteborg 28 3 Malmö 27 4 Landskrona 26 5 Örebro 26 6 Ljusnarsberg

Läs mer

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997

Preliminärt taxeringsutfall och slutavräkning för år 1997 Upplands Väsby 44 023 397 3,00-64 36 368-2 328 Vallentuna 27 675 642 3,89-64 23 621-1 512 Österåker 39 372 169 5,06-64 32 560-2 084 Värmdö 31 908 454 5,82-64 27 189-1 740 Järfälla 75 557 254 2,88-64 58

Läs mer

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning

Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Sammanställning över tilldelade platser för bussförarutbildning Samverkande kommuner Antal tilldelade platser Persontransport 500 vp SKÖVDE KOMMUN 6 ESSUNGA KOMMUN FALKÖPINGS KOMMUN GRÄSTORPS KOMMUN GULLSPÅNGS

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK

Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern 2012:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Höör 3 099 55% 8 700 8 450 7 580 7 008 6 778 5 601 Kraftringen Nät 2 Skövde 2 000 51% 5 885 4 660 4 660 4 335 4 160 3 885 Skövde Elnät 3 Vallentuna 2 234 37% 8 299

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 1 Eda 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 2 Forshaga 2 235 23% 12 120 11 465 11 465 10 365 10 365 9 885 Ellevio 3 Grums 2 235 23% 12 120 11 465

Läs mer

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012

Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Öppna jämförelser webbgranskning: Äldreomsorg 2011 och 2012 Webbgranskningen genomfördes sommaren 2011. I mars 2012 gjordes uppföljningen på frågan Överklagan. Mer info finns om du klickar på de röda trekanterna

Läs mer

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt

Att återfå resp betala vid månadsavstämning aug 2013 i samband med debitering av slutlig skatt Sida 1 Stockholms län 0114 UPPLANDS VÄSBY 3 072 24 165 367 3 863 27 906 286 0115 VALLENTUNA 2 178 20 305 787 2 672 33 827 431 0117 ÖSTERÅKER 3 036 29 787 889 3 126 35 355 528 0120 VÄRMDÖ 2 870 29 226 561

Läs mer

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas

LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas LÄN KOMMUN ANTAL Blekinge län Karlshamn 2 Blekinge län Karlskrona 7 Blekinge län Olofström 2 Blekinge län Ronneby 1 Dalarnas län Avesta 7 Dalarnas län Borlänge 10 Dalarnas län Falun 26 Dalarnas län Gagnef

Läs mer

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ

UTGÅNGSLÄGET OM RÄNTA UPP 1 % OM EL UPP 50 % EN ARBETAR 75 % KVAR ATT LEVA PÅ Rangordnat efter kvar till övrigt vid den nya förutsättningen. Förändringen anger hur "kvar till övrigt" påverkats av räntehöjning, elkostnadshöjning eller 75 % arbete jämfört med utgångsläget. UTGÅNGSLÄGET

Läs mer

Creditsafes kommunstatistik

Creditsafes kommunstatistik Creditsafes kommunstatistik Antal aktiebolagskonkurser i Sverige uppdelat per kommun: Kommun Januari-September 2015 Januari-September 2014 Januari-September 2013 ALE 5 4 3 ALINGSÅS 10 10 12 ALVESTA 5 6

Läs mer

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3

Totala kommunala skattesatser år 2004 Bilaga 3 0114 Upplands Väsby 31,85 19,58 12,27 0,65 0115 Vallentuna 31,45 19,18 12,27 0,50 0,65 0117 Österåker 32,50 20,23 12,27 0,65 0120 Värmdö 32,73 20,46 12,27 0,65 0123 Järfälla 31,40 19,13 12,27 0,65 0125

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Bästa skolkommun 2011

Bästa skolkommun 2011 Bästa skolkommun 2011 Utbildade Lärartäthet Arvidsjaur 1 975 47 13 29 52 131 13 2 15 48 5 16 222 135 205 1 Lomma 2 1042 139 36 203 94 50 68 67 3 28 6 99 4 1 5 6 Piteå 3 1049 47 6 57 162 138 22 67 62 187

Läs mer

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen

Ranking 2015 1-290 1-50. Tillämpning av lagar och regler. Kommunpolitikers attityder Allmänhetens attityder. Konkurrens från kommunen 1-50 Solna 1 0 24 16 23 4 7 19 2 12 18 36 20 42 18 3 2 1 11 9 Sollentuna 2 0 23 15 20 7 27 12 9 49 45 54 85 73 2 10 7 40 40 20 Vellinge 3 2 18 22 16 19 3 94 165 3 13 17 23 5 32 1 4 181 41 8 Danderyd 4

Läs mer

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K)

Bilaga till regeringens beslut den 17 december 2015 (dnr Fi/05568/K) Blekinge Karlshamn 37 277 425 Blekinge Karlskrona 65 482 402 Blekinge Olofström 34 636 079 Blekinge Ronneby 57 466 492 Blekinge Sölvesborg 14 630 758 Dalarna Avesta 69 685 586 Dalarna Borlänge 49 427 614

Läs mer

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning

Belopp att återfå vid månadsavstämningen i juni 2015 i samband med debitering av slutlig skatt Kommuner i alfabetisk ordning BLEKINGE OLOFSTRÖM 5 531 37 138 812 BLEKINGE KARLSKRONA 24 700 179 124 282 BLEKINGE RONNEBY 11 428 82 523 879 BLEKINGE KARLSHAMN 12 716 89 504 689 BLEKINGE SÖLVESBORG 6 578 49 924 222 DALARNA VANSBRO 2

Läs mer

Konsumentvägledning 2013

Konsumentvägledning 2013 Konsumentvägledning 2013 Kartläggning gjord av Sveriges Konsumenter och Konsumentvägledarnas förening Saknar konsumentvägledning helt el. under skamgräns Konsumentvägledning över skamgräns Kommunen köper

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar

Statistiska centralbyrån Juni 2014 Tabell 1 Offentlig ekonomi och Tabell mikrosimuleringar Juni 2014 Tabell 1 1 Utjämning av LSS-kostnader mellan kommuner utjämningsåret 2015, preliminär-preliminärt utfall Län Folk- Grund- Personal- Standard- Standardkostnad Utjämnings- Utjämnings- Utjämnings-

Läs mer

Statistik hundregistret 2015

Statistik hundregistret 2015 Antal hundar per län och kommun BLEKINGE KARLSHAMN 3633 KARLSKRONA 5947 OLOFSTRÖM 1593 RONNEBY 3710 SÖLVESBORG 2301 BLEKINGE Summa 17184 DALARNA AVESTA 2233 BORLÄNGE 3830 FALUN 4807 GAGNEF 1224 HEDEMORA

Läs mer

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN

Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp SORSELE VÄSTERBOTTEN VINDELN VÄSTERBOTTEN Kommun Län Omsättning kkuponger Vinstbelopp 73 795 015 632 895 79 648 128 SORSELE VÄSTERBOTTEN 5 316 49 0 BJURHOLM VÄSTERBOTTEN 6 670 57 15 307 STORFORS 7 548 156 2 709 VINDELN VÄSTERBOTTEN 8 420 58 334

Läs mer

Biografstatistik per län och kommun 2013

Biografstatistik per län och kommun 2013 Blekinge Karlshamn 31 272 34 985 3 019 484 875 1,1 Blekinge Karlskrona 63 912 103 549 9 937 396 5 322 1,6 Blekinge Olofström 12 902 7 318 568 592 538 0,6 Blekinge Ronneby 27 871 31 951 2 762 789 895 1,1

Läs mer

Insamlade däck per län och kommun

Insamlade däck per län och kommun Karlshamn 268 Karlskrona 479 Olofström 205 Ronneby 218 Sölvesborg 188 Blekinge 1 359 Avesta 316 Borlänge 625 Falun 355 Gagnef 38 Hedemora 202 Leksand 124 Ludvika 242 Malung-Sälen 118 Mora 233 Orsa 41 Rättvik

Läs mer

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,.

av sina bostadsföretag och ca 600 (1 000) övertaliga lägenheter återfinns i 4 kommuner (8); Flen, Hultsfred Ludvika och Ydre,. et och minskar ytterligare BKN har under våren uppdragit till SCB att genomföra en inventering av antalet outhyrda i de allmännyttiga bostadsföretagen per mars månad. Upplägget överensstämmer i huvudsak

Läs mer

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1

' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 ' 08:17 Monday, January 18, 2016 1 Nätbolag Kommentar Ale 565 8% 7 720 7 480 7 480 7 480 7 330 7 155 Ale Elförening ek för 98 Alingsås Alingsås Energi Nät Saknar typkunden Alvesta 1 919 28% 8 666 7 820

Läs mer

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716

Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM BLEKINGE KARLSKRONA BLEKINGE RONNEBY 2 716 Antal som ska deklarera enskild näringsverksamhet 927 175 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 1 321 BLEKINGE KARLSKRONA 5 774 BLEKINGE RONNEBY 2 716 BLEKINGE KARLSHAMN 2 646 BLEKINGE SÖLVESBORG 1 633 DALARNA

Läs mer

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp

0583 Östergötland Motala Östergötland Vadstena Östergötland Mjölby Jönköping Aneby Jönköp 0114 Stockholm Upplands Väsby 19 568 518 0115 Stockholm Vallentuna 4 198 337 0117 Stockholm Österåker 7 957 864 0120 Stockholm Värmdö 6 570 278 0123 Stockholm Järfälla 34 381 294 0125 Stockholm Ekerö 4

Läs mer

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj)

Tabell 3a, Disp. Ink. minus boendeskatter 2006 (Tjänstemannafamilj) Stockholms län 180 Stockholm 34 734 2 195 32 539 978-481 1 459 184 Solna 34 974 2 540 32 434 985-797 1 782 160 Täby 34 758 2 338 32 420 1 095-399 1 494 163 Sollentuna 34 494 2 347 32 146 1 017-366 1 383

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Tabell 1 Boendeutgifter 2006

Tabell 1 Boendeutgifter 2006 Kom. Stockholm län 162 Danderyd 1 892 9 501 2 749 4 031 2 180 18 173-694 2 574 543 461 2 422 186 Lidingö 1 390 8 317 2 407 3 728 2 172 15 841-941 2 253 497 461 1 809 184 Solna 1 305 7 619 2 205 3 750 2

Läs mer

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj)

Tabell 4a, Kvar att leva på (Tjänstemannafamilj) Stockholms län Norrtälje 32 805 6 468 8 547 884-21 894 Nynäshamn 32 940 7 131 8 019 887-107 984 Södertälje 32 801 7 298 7 713 884-362 1 236 Botkyrka 32 801 7 358 7 653 884-214 1 088 Nykvarn 32 884 7 525

Läs mer

Tabell 2, Boendeskatter 2006

Tabell 2, Boendeskatter 2006 Stockholms län 162 Danderyd 1 892 1 281 986 3 173-694 117 108-577 186 Lidingö 1 390 1 231 985 2 620-941 109 108-832 184 Solna 1 305 1 235 1 012 2 540-905 108 108-797 187 Vaxholm 1 241 1 278 986 2 518-519

Läs mer

2012 antal bemannade. Förändring

2012 antal bemannade. Förändring Stockholms län 14 568 827 14 704 272 14 776 856 14 555 177-0,1% -1,5% 5 7,2 7,2 7,1 6,8-5,4% -3,1% Botkyrka 525 950 574 390 498 278 494 774-5,9% -0,7% 0 6,5 7,0 5,9 5,7-11,8% -2,5% Danderyd 232 788 256

Läs mer

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander.

Kulturverksamhet År 2007, löpande priser. Allmän kulturverksamhet, Andel nettokostnader för kultur. Kommunernas totala nettokostander. Stockholms län 89 174 119 285 554 942 366 714 038 185 360 076 925 1 803 175 2,5 37 636 1 949 516 Upplands Väsby 52 1 963 235 8 953 263 10 022 149 5 670 699 26 608 2,0 35 380 38 055 Vallentuna 13 367 97

Läs mer

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län.

Uppdaterad: Kommunvis redovisning av inkomna rävspillningar Övervakning av dvärgbandmask i Sverige Blekinge län. Blekinge län antal Karlshamn 10 7 Ja Karlskrona 10 15 Olofström 4 5 Ronneby 15 12 Ja Sölvesborg 5 3 Ja Dalarnas län antal Avesta 22 9 Ja Borlänge 13 9 Ja Falun 29 29 Ja Gagnef 11 11 Ja Hedemora 24 12 Ja

Läs mer

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt.

Att få tillbaka vid månadsavstämningen i juni 2007 i samband med debitering av slutlig skatt. 0114 Upplands-Väsby 10 470 62 600 516 0115 Vallentuna 5 617 38 906 600 0117 Österåker 8 425 66 983 059 0120 Värmdö 7 018 54 608 725 0123 Järfälla 16 081 94 919 428 0125 Ekerö 5 017 39 845 672 0126 Huddinge

Läs mer

Grundskolans läsårstider 2016/2017

Grundskolans läsårstider 2016/2017 Datum: 2016-02-29 Grundskolans läsårstider 2016/2017 Här finner du en detaljerad sammanställning av grundskolans läsårstider per län och kommun. Skolporten samlar och publicerar läsårstiderna årligen i

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1422 41 2,9% 1349 74 5,5% 1251 33 2,6% Karlskrona 2589 87 3,4% 2484 163 6,6% 2341 180 7,7% Olofström 575 37 6,4% 522 92 17,6% 513 44 8,6% Ronneby

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Ranking avgift Medelavgift Ranking

Ranking avgift Medelavgift Ranking Placering Kommun Poäng Ranking avgift Medelavgift Ranking resurser Resurser Kronor per inv. 7-15 år 1 Hällefors 12 10 240 kr 2 6 070 kr 2 Pajala 26 5 175 kr 21 3 711 kr 3 Mora 30 27 340 kr 3 4 928 kr 4

Läs mer