De högsta chefernas löner drar ifrån. Rapport av Anton Andersson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De högsta chefernas löner drar ifrån. Rapport av Anton Andersson"

Transkript

1 De högsta chefernas löner drar ifrån Rapport av Anton Andersson

2

3 De högsta chefernas löner drar ifrån Löner för arbetare, tjänstemän samt deras högsta chefer i kommuner, landsting och privata vårdkoncerner Rapport av: Anton Andersson juni

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Varför en rapport om chefslöner?... 5 Metod Inkomstutvecklingen i hela samhället Kommunchefernas löner och löneutveckling...10 Bättre för cheferna än för arbetarna Övriga förmåner Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer...13 Övriga förmåner Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer Vd-inkomster inom välfärdssektorn Vad är en rimlig lön? Referenser...22 Bilaga 1 - Metodologisk bilaga Strukturförändringar Inkomst och lönebegrepp Metod och dataunderlag Tillförlitlighet -Bortfall, urvalsfel och mätfel Enkätundersökning Bilaga 2 Tabeller och diagram

6 6

7 Diagram och tabellförteckning Diagram 3.1 Inkomstojämlikhet Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna Löner för kommunchefer, arbetare och tjänstemän anställda i kommuner Löneutveckling för kommunchefer, arbetare och tjänstemän anställda i kommuner Sammanlagd löneökning i procent för kommunchefer och arbetare i kommuner Löner för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Löneutveckling för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Sammanlagd löneökningen i procent för landstingsdirektörer och arbetare Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling sedan år Rekrytering av den senaste kommunchefen Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören Årsinkomster Vd i koncerner med verksamhet inom vård, omsorg, hemtjänst och assistans Tabeller B1.1 Sammanslaget internt och externt bortfall i frågan om kommunchefens lön år B2.1 Löneökningstakt årsvis kommuner B2.2 Löneökningstakt årsvis landsting B2.3 Årsinkomster för vd för företag i välfärdssektorn B2.4 Omsättning i vård och omsorgskoncerner B2.5 Totala intäkter för några landsting och kommuner B2.6 Löneutvecklingen i för kommunchefer per kommun B2. 7 Löneutveckling för landstingsdirektörer per landsting

8 8

9 1. Sammanfattning Rapporten undersöker löneökningar för de högsta tjänstemännen i kommuner och landsting, kommunchefer och landstingsdirektörer, under tidsperioden De högsta tjänstemännen de tio senaste åren fått betydligt större löneökningar än arbetare och tjänstemän. För arbetarna och tjänstemännen har löneutvecklingen legat kring 41 procent medan kommuncheferna har fått 51 procent och landstingsdirektörerna 80 procents ökning. Kommuncheferna tjänade redan i snitt mer än tre gånger så mycket som medellönerna för arbetare och har ökat avståndet ytterligare. Landstingsdirektörerna har gått från fyra gånger till att ha fem gånger så hög lön som arbetarna. Hade arbetarna i kommuner och landsting haft samma löneutveckling som kommuncheferna sedan år 2000 skulle de 2010 haft kronor mer i lön per månad. Om de haft landstingsdirektörernas löneutveckling skulle de haft kronor mer. Direktörerna för de största företagen i välfärdssektorn har högre inkomster än de högsta offentliga tjänstemännen. Vi har granskat deklarerade inkomster för inkomståret 2009 för nio verkställande direktörer för de stora privata koncernerna med verksamhet inom vård, omsorg och assistans. Deras medelinkomst ligger på drygt tre miljoner kronor om året eller drygt 13 gånger vad arbetarna i offentlig sektor tjänar på ett år. Kommunal har också undersökt rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer. Resultatet är att de i huvudsak rekryteras från kommunoch landstingssektorn och sällan från näringslivet. Förutom Kommunals lönestatistik, statistik från SCB och uppgifter från skatteverket har vi också använt oss av en enkät som vi skickat ut till kommuner och landsting i Sverige. Denna besvarades under april 2011 och gällde lön de senaste tolv åren samt förmåner och rekrytering för de högst uppsatta tjänstemännen. Svarsfrekvensen blev 79 procent för kommunerna och 100 procent för landstingen. 9

10 2. Varför en rapport om chefslöner? Kommunal är när detta skrivs på väg in i en avtalsrörelse där en god reallöneutveckling ska samsas med en ansvarsfull löneutveckling i förhållande till vad ekonomin i kommuner och landsting har resurser för. För att motivera ansvarstagande är det viktigt att alla delar av löneskalan är lika ansvarsfulla och att ingen grupp drar ifrån. Välfärdens resurser är begränsade och de bör fördelas på ett sätt som är både rättvist och effektivt. Därför undersöker vi lönerna hos de högsta cheferna i våra sektorer. LO:s maktelitutredning (LO, 2000;2011) har visat att maktelitens, men framförallt den ekonomiska elitens, inkomster har dragit iväg rejält under de senaste tjugo åren. Även den byråkratiska eliten har sedan början av 1980-talet ökat sina inkomster något i förhållande till industriarbetarlönen. Syftet med denna rapport är att ge en överblick av hur det ser ut i kommun och landstingssektorn när det gäller inkomster och löneutveckling för de högsta cheferna. Utvecklingen under åren för de högsta tjänstemännen jämförs med den som arbetare och tjänstemän i offentlig sektor haft under samma period. Andra rapporter och artiklar har granskat nivåer och utveckling för de grupper vi granskar här men vi vill presentera en bredare bild. Huvudfokus i rapporten ligger på de högsta offentliga tjänstemännen i kommuner och landsting. Däremot är det inte nödvändigtvis dessa chefer som har de högsta inkomsterna. För att belysa detta görs även en undersökning av inkomsterna för vd i de större företagen i välfärdssektorn. Metod Uppgifter om direktörer och kommunchefer kommer från en enkät som sändes ut till kommunerna och besvarades under april Svarsfrekvensen var 79 procent för kommunerna och 100 procent för landstingen. Statistiken om löner för arbetare och tjänstemän bygger på bearbetningar av Kommunals lönestatistikdatabas. Både enkäten och lönestatistiken gäller löner från november månad. Den högste tjänstemannen i kommunerna kallas inte alltid kommunchef utan i städer ofta stadsdirektör eller motsvarande. Motsvarande för landstingen är att vissa är regioner och att högste tjänstemannen då kallas regiondirektör. I denna rapport använder vi för enkelhets skull namnet kommunchef och landstingsdirektör. Enligt det lönebegrepp som används i rapporten ingår grundlön plus fasta ersättningar. Därmed räknas OB och motsvarande ersättningar inte in eftersom dessa ses som rörliga lönetillägg. För direktörerna och kommuncheferna har fasta ersättningar som i vissa fall förekommer för sidouppdrag i kommunen adderats till grundlönen. Undersökningen använder sig av medellöner för arbetare som arbetar heltid. Kommunals medlemmar har betydligt lägre genomsnittliga utbetalda löner än de medellöner som redovisas eftersom del och visstidsarbete är vanligart inom denna kategori. För vd:ar i börsbolag bygger rapporten på uppgifter om inkomst av tjänst och kapital från skatteverket. Det bör noteras att dessa inkomster kan komma från fler källor än den huvudsakliga arbetsgivaren, och ska därför jämföras med en viss försiktighet med uppgifter om löner i kommuner och landssting. För förklaring av de olika inkomstbegreppen som används i rapporten och resonemang om dess tillförlitlighet, se metodologisk bilaga. 10

11 3. Inkomstutvecklingen i hela samhället För att ge en referenspunkt till de löner i offentlig sektor som redovisas i kapitel 4 och 5 och de inkomster som redovisas i kapitel 7 ges här först en bild av hur inkomster i hela samhället har utvecklats. Det mest använda måttet på den totala inkomstojämlikheten är gini-koefficienten som är ett mått på den samlade ojämlikheten över hela inkomstskalan. Den kan variera mellan 0 och 1 där 1 innebär att hela samhällets inkomster finns hos en individ och 0 att den är helt jämt fördelad. Den långsiktiga trenden är att denna minskade under mitten av 1900-talet för att sedan trendmässigt börja öka igen från och med början av 1980-talet (SCB 2008). Tillfälliga minskningar har dock skett även i den senare perioden som efter att IT-bubblan sprack i början av 2000-talet och efter finanskrisen 2007, framförallt som ett resultat av att vinsterna från kapital gick ned under dessa perioder. Diagram 3.1 Inkomstojämlikhet Gini-koefficient för individer per konsumtionsenhet i familjeenheter Källa: SCB (HEK). Disponibel är inkomst efter skatt och transfereringar. Faktorinkomst är inkomster före skatt och transföreringar medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Serien är inte fullständigt jämförbar före och efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt de nya reglerna. Mycket tyder på att den yttersta toppen i samhället tillhör de verkligt stora vinnarna. En av studierna som visar på detta är LO:s (2011) rapport om maktelitens inkomster. LO delar upp makteliten i en demokratisk, byråkratisk och ekonomisk elit. De startar sin jämförelse 1950 och deras mått är antalet industriarbetarårslöner som de olika kategorierna tjänar tjänade makteliten elva gånger en industriarbetarlön och 1980 när den var som lägst var maktelitens genomsnittliga inkomst fem gånger industriarbetarlönen tjänade den samlade makteliten i genomsnitt 16 industriarbetarlöner vilket motsvarar en sammanräknad årsinkomst före skatt på 4,7 miljoner kronor. Det är dock främst den ekonomiska eliten, vilken omfattar 50 direktörer från näringslivet, som dragit ifrån. Från nio gånger industriarbetarlönen vid botten 1980 till i snitt 42 industriarbetarlöner

12 Den byråkratiska eliten i LO rapporten består förutom av de högsta tjänstemännen i de tio största kommunerna också av höga tjänstemän i stat, kommunala bolag, arbetsmarknadens parter samt media. Den byråkratiska eliten hade den lägsta inkomstnoteringen 1980 med fyra industriarbetarlöner och hade 2009 i genomsnitt åtta gånger industriarbetarlönen. Denna ökning drivs till stor del av mycket höga inkomster för vd i några statliga företag, kungen och två chefredaktörer. Om dessa tas bort är genomsnittet för denna grupp fem istället för åtta gånger. I diagram 3.2 visas utvecklingen för andelen av hela ekonomins inkomster som de översta tio procenten respektive den översta procenten har. Både den översta procenten och de översta tio procenten har ökat sin inkomstandel relativt mycket under perioden Den rikaste procentens andel av inkomsterna har förbättrats från fem procent av de totala inkomsterna till omkring tio. Motsvarande för de tio rikaste procenten var från tjugofem till trettiofem procent av inkomsterna. Framförallt sker denna utveckling under 1990-talet men den översta procenten har ökat sin inkomstandel även under 2000-talet. Roine & Waldenström (2008) ger i sin undersökning som delvis använder sig av andra data också bilden av ökade toppinkomster och skriver att det i huvudsak beror på ökade inkomster från kapital medan inkomsterna från arbete inte utvecklats lika ojämnt. Diagram 3.2 Topp percentilens och decilens andel av inkomsterna Faktorinkomster inklusive kapitalvinster i procent. Inkomst för individer i familjeenheter per konsumtionsenhet Källa: SCB (HEK). Faktorinkomst är inkomster före skatt och transföreringar. k.e står för konsumtionsenhet. Serien är inte fullständigt jämförbar före och efter skattereformen 1990/91. För åren 1989 och 1990 finns skattningar enligt de nya reglerna. Utvecklingen av kapitalinkomsterna beror bland annat på stigande fastighetspriser och en mycket god prisutveckling på börsen. Dessa vinster är koncentrerade till dem med högst inkomst eftersom de som har de högsta inkomsterna generellt får en större del av sina inkomster av kapitalvinster. Det finns dock en trend mot ökade inkomstskillnader mätt genom gini-koefficient även man bara räknar med arbetsinkomster. Men denna är betydligt svagare (SCB, 2008; Finansdepartementet, 2011). 12

13 Sammanfattningsvis kan man säga att de senaste tretio årens utveckling generellt har präglats av en trendmässigt större inkomstojämlikhet och att de inkomstgrupper som redan hade de bästa inkomsterna följaktligen också har fått de största procentuella förbättringarna samt att den yttersta ekonomiska eliten fått starkt ökade inkomster. 4. Kommunchefernas löner och löneutveckling Bättre för cheferna än för arbetarna I grafen nedan visas löneutvecklingen för kommuncheferna samt för arbetare och tjänstemän anställda i kommunerna. Kommunchefernas medellöner har ökat från i snitt omkring kronor per månad 1999 till omkring kronor per månad Det innebär en löneökning på knappt kronor. Ungefär en fjärdedel av kommuncheferna 2010 är kvinnor och deras medellöner ligger ungefär på samma nivå som männens. Lönespridningen mellan kommuncheferna är stor. Den lägst betalda kommunchefen bland de kommuner som svarade hade 2010 en lön på kronor per månad och den högst betalda hade kronor per månad. Det är ett fåtal kommuner som sticker ut med löner över De som betalar ut högre löner är oftast större kommuner och kommuner i storstadsregioner. När det gäller arbetarnas löner i kommunerna hade de år 2000 en medellön på kronor i månaden och 2010 en lön på kronor i månaden. Det innebär en löneökning på ungefär kronor på tio år. Kvinnornas löneutveckling låg ungefär jämsides med männens. Diagram 4.1 Löner för kommunchefer, arbetare och tjänstemän i kommuner Arbetare Kommunchef Tjänstemän Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. Månadslön i kronor. Kommunchef är här namnet på den högsta tjänstemannen i kommunen. 13

14 Att jämföra ökningar i kronor kan ha sin poäng; tydligt är att kommuncheferna har fått mer av samhällets ökade resurser än vad den genomsnittlige arbetaren i kommunerna har fått. Samtidigt har denna metod sina begränsningar eftersom inkomster bör ses som något relativt och det mest intressanta är att jämföra om relationen mellan de olika inkomsterna förändrats. Tjänstemän anställda i kommuner tjänar mer än vad arbetarna gör och har fått något större löneökning i kronor, men löneutvecklingen i procent av ursprungslön har varit ungefär den samma under perioden. Kommuncheferna har däremot haft en bättre utveckling än både arbetarna och tjänstemännen även i procent. Diagram 4.2 Löneutveckling för kommunchefer, arbetare och tjänstemän i kommuner (index lön år 2000=100) Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. I kronor betyder detta att om arbetarna hade haft kommunchefernas löneökningstakt skulle de år 2010 haft en månadslön på drygt kronor istället för en månadslön på kronor, en skillnad på kronor. Den skillnad i löneökningar som visades ovan är ett resultat av att kommunchefernas löner har höjts något mer än arbetarnas under en följd av år. Skillnaden i löneökning varje enskilt år är i flera fall liten, men eftersom kommuncheferna har haft större ökningar under en lång följd av år förklarar det att skillnaden till slut inte är oansenlig. Medelårstakten för arbetarna i kommunerna har varit 3,5 procent medan den har varit 4,2 procent för kommuncheferna. Om man lägger samman löneökningarna under den undersökta perioden har arbetarna haft en löneökning på 41 procent och kommuncheferna har haft en löneökning på 51 procent (diagram 4.3). 14

15 Diagram 4.3 Sammanlagd löneökning i procent för kommunchefer och arbetare i kommuner Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. Om vi använder ett mått som liknar det i LO:s maktelitutredning så hade kommuncheferna 3,1 gånger lönerna för kommunalarbetare År 2010 är det istället 3,3 gånger. Övriga förmåner Kommunal har också frågat kommunerna om det finns andra förmåner eller rörliga ersättningar knutna till tjänsten som kommunchef. Detta är ersättningar som antingen är utöver eller inom ramen för grundlönen och fasta ersättningar. En stor majoritet av kommunerna svarade att de inte förekommer förmåner eller rörliga ersättningar. 19 procent av kommunerna angav svar som klassificerades som att de betalar ut någon typ av större förmåner där bilförmån vr vanligast. Nio procent svarade att de betalade ut mindre ersättningar som kilometerersättning, traktamente, extra semesterdagar eller andra mindre ersättningar ibland inom ramen för kollektivtal. Resultatet från vår enkät stämmer ungefär överens med den sammanställning som organisationen Ledarna gjort utifrån en medlemsenkät bland sina medlemmar som bland annat är chefer i offentlig sektor. Ledarna pekar på att andra ersättningar än grundlön är betydligt mer vanligt förekommande i privat näringsliv än i offentlig sektor (Ledarna, 2011). 15

16 5. Landstingsdirektörernas löner och löneutveckling Kraftigt ökade löner för landstingsdirektörer Hälften av landstingsdirektörerna 2010 var kvinnor och medellönerna för kvinnor och män var nästan lika höga. Tittar man på lönespridningen 2010 ser man att det landsting som betalade minst var landstinget i Värmland som betalade kronor i månaden och det som betalade mest var region Skåne med kronor i månaden. Medellönen steg under tidsperioden från omkring kronor i månaden år 2000 till omkring kronor i månaden Mellan 2000 och 2010 hade de därmed en löneökning på ungefär kronor. Detta kan jämföras med arbetarna som i landstingssektorn haft en löneökning på kronor. Diagram 5.1 Löner för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting Källa: Enkät och egna beräkningar av partsgemensam statistik. Månadslön i kronor. Medellönen för landstingsdirektörerna mellan 2000 och 2010 ökade med 80 procent att jämföra med 42 procent för arbetarna i landstingen. I landstingsdirektörernas löneutveckling är det framförallt perioden som innehåller stora löneökningar. Löneökningarna har också varit större än de som arbetarna har haft under varje enskilt år utom ett. 16

17 Diagram 5.2 Löneutveckling för landstingsdirektörer, arbetare och tjänstemän i landsting ( Index år 2000=100) Källa: Enkät och Kommunals lönestatistik. Landstingsdirektörerna har alltså haft en rejält bättre löneutveckling än både arbetare och tjänstemän. Uttryckt som antalet arbetarlöner har landstingsdirektörernas löner gått från 4,2 gånger arbetarlönen år 2000 till 5,2 gånger arbetarlönen år Diagram 5.3 visar de samlade löneökningarna mellan år 2000 och 2010 i procent. Landstingsdirektörernas löneutveckling har varit nästan dubbelt så hög som arbetarnas. Diagram 5.3 Sammanlagd löneökningen i procent för landstingsdirektörer och arbetare Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas. 17

18 Diagram 5.4 visar vilken lön arbetare i landsting skulle haft om de sedan år 2000 hade haft samma löneutveckling som direktörerna. Då skulle de 2010 haft en månadslön på kronor istället för kronor, vilket innebär kronor mer i månaden. Diagram 5.4 Lön för arbetarna om de haft direktörernas löneutveckling sedan år 2000 Källa: Enkät och Kommunals lönestatistikdatabas Övriga förmåner Bland landstingsdirektörer är det betydligt vanligare än bland kommunchefer att ha övriga förmåner inom eller utöver lönen. Nära tre fjärdedelar har sådana förmåner. Den vanligaste är bilförmån. Detta bryter mot resultaten som Ledarna (2011) redovisade och säger att även i offentlig sektor är det mycket vanligt med övriga förmåner bland de chefer som har de högsta lönerna. 18

19 6. Rekrytering av kommunchefer och landstingsdirektörer Kommunal har även frågat om rekryteringen av den senaste kommunchefen eller landstingsdirektören för att skaffa sig en bild av i vilken utsträckning deras arbetsmarknad präglas av ett inflöde från privat sektor. Eftersom vi endast frågat om den senaste rekryteringen går det dock tyvärr inte att uttala sig om trender. Enkäten visade att för kommunchefer var den vanligaste rekryteringen från förvaltningen på en annan kommun: 43 procent. Efter det följde internrekrytering. Ett fåtal kommunchefer har rekryteras från näringslivet eller från statliga/kommunala företag eller samarbetsorganisationer. Bilden för landstingsdirektörerna är liknande; de flesta rekryteras internt eller från andra landsting. Svaren i enkäten tyder på att kommuner och landsting till stor del konkurrerar om samma personer och endast i mindre utsträckning rekryterar från näringslivet. Möjligen kan man argumentera för att detta är ett bevis på att ännu högre löner behövs. Den troligaste förklaringen är dock att den kompetens man eftersöker i huvudsak finns inom den egna sektorn. Om det stämmer verkar det onödigt att trissa upp lönerna för varandra, om man anser att det är oskäligt höga löner. Diagram 6.1 Rekrytering av den senaste kommunchefen Källa: Enkät. Kommunchef är här namnet på den högsta tjänstemannen i kommunerna. 19

20 Diagram 6.2 Rekrytering av den senaste Landtingsdirektören Källa: Enkät. Landstingsdirektör motsvarar regiondirektör i regionerna. 20

21 7. Vd-inkomster inom välfärdssektorn För att ge en bild av hur toppinkomsterna i välfärdssektorn generellt ser ut granskar vi här ett antal vd-inkomster. Koncernchefer inom de stora koncernerna med verksamhet inom omsorg, hemtjänst-, assistans- och sjukvårdssektorn specialgranskas medan uppgifter för några andra vd-inkomster finns bland bilagorna. Syftet är inte att ge en heltäckande bild eller att generalisera för alla verkställande direktörer i välfärdssektorn utan att ge en bild av vd-inkomsterna i de största företagen. Som källa användes individers inkomstuppgifter från Skatteverket från Eftersom det handlar om deklarerade inkomstuppgifter behöver de inte nödvändigtvis komma från det bolag som de är verkställande direktörer för men det troligaste är ändå att detta är deras huvudsakliga inkomst. De företag som redovisas har inte enbart skatter som intäktskälla men de är alla aktörer med många stora offentliga kontrakt och inkomsterna i Sverige kommer till största del från skatteintäkter. Inom privat sjukvård är Praktikertjänst och Capio de största aktörerna. Praktikertjänst är en koncern som ägs av de som driver de olika mottagningarna med verksamhet inom sjuk- och tandvård. Capio med moderföretaget Ygeia topholding äger bland annat s:t Görans sjukhus. Ett flertal koncerner har verksamhet både inom sjukvård och inom omsorg. Där finns Ambea som exempelvis äger dotterföretagen Carema care och Carema primärvård med verksamhet i Sverige och Norge. De driver också privatfinansierad sjukvård under varumärket Mehiläinen i Finland. Aleris holding, som ägs av Wallenbergssfärens Investor, driver verksamhet inom geriatrik, diagnostik och omsorg. Attendo AB äger bolag som i Sverige främst driver verksamhet inom omsorgssektorn och dess huvudägare är August international SARL. En annan stor aktör inom omsorg är Förenade Care som är den del av Forenade koncernen och ett helägt dotterbolag till Danska Forenade A/S. Bland de som är mer profilerade mot personlig assistans finns Humana gruppen som bland annat äger Assistansia. Där finns också Frösunda gruppen som är bland de största inom assistans och som 2009 ägdes av P-FR Holding men som 2010 köptes av HG Capital. Slutligen är det Olivia Holding som bland annat äger Olivia personlig assistans men även företag inom hemtjänst, omsorg och rehabilitering. Flertalet av dessa koncerner är internationella och har verksamhet i ett flertal länder, företrädelsevis i Norden. Tillsammans har dessa en stor del av den svenska upphandlade marknaden inom de olika sektorerna. De flesta av dessa bolag ägs av riskkapitalbolag. För att kunna jämföra vd löner för privata direktörer med varandra och med offentliga toppbyråkrater kan det var intressant att titta på de ungefärliga storleksförhållandena på de olika enheterna. Stockholms läns landsting hade 2009 totala intäkter på 53 miljarder kronor medan ett mindre landsting som Jämtland hade intäkter kring 3 miljarder kronor. Med viss försiktighet kan detta jämföras med bolagens nettoomsättning. Räknar man total omsättning har Capio koncernen den största med 15,7 miljarder. För den del av verksamheten som är baserad i Sverige varierar omsättningen för de undersökta företagen mellan 8,3 miljarder för praktikertjänst, som har högst, och strax under en miljard för Olivia och Förenade care, som har lägst 1. 1 Källa till uppgifter om omsättning och verksamhet är respektive organisations årsredovisning. 21

22 I diagram 7.1 har vi inkomster för vd i de stora bolagen. För att jämföra har vi även fört in uppgifter om kommunchefen i Stockholm, två landstingsdirektörer samt medelårslönen för en arbetare i offentlig sektor. Årslöner används som en approximation för årsinkomster där sådana inte gick att hitta. Medelinkomsten av tjänst för de nio direktörerna i de privata koncernerna är 3,2 miljoner kronor per år och lägger man till kapital blir det 3,5 miljoner kronor. Det motsvarar 13,2 respektive 13,8 årslöner för en arbetare i kommunsektorn. Den högst betalda kommunchefen finns i Stockholm och hennes inkomster 2009 var på 1,7 miljoner kronor. Inkomster för de två högst betalda landstingsdirektörerna gick tyvärr inte att hitta men inkomster redovisas istället för den som hade tredje högst betalt, direktören för västra Götaland. Hans inkomster av tjänst 2009 var 1,7 miljoner vilket ligger strax under inkomsterna för koncerncheferna. För den högst betalda landstingsdirektören används istället årslönen. Den landstingsdirektör som har högst lön är direktören för region Skåne som 2009 hade en lön på i månaden. Det motsvarar en årslön på och inkomsterna ligger troligen omkring två miljoner vilket är i är något lägre än vad koncerncheferna tjänar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att toppinkomsterna verkar finnas inom de privata bolagen men de högsta offentliga tjänstemännen för de största städerna och landstingen har också höga inkomster som nästan ligger i klass med dessa. Diagram 7.1 Årsinkomster Vd i koncerner med verksamhet inom vård, omsorg, hemtjänst och assistans vd Ambea Källa: Skatteverket, enkät samt Kommunals lönestatistikdatabas. *Här är årslön använt istället för årsinkomst. Årslön har beräknats genom tolv gånger månadslönen. LO:s (2011) maktelitrapport visade att den ekonomiska eliten hade bättre betalt än den byråkratiska. Man kan naturligtvis inte dra för stora växlar på jämförelser av helt olika typer av organisationer och olika typer av arbetsuppgifter men att den ekonomiska eliten verkar ha högre inkomster än den byråkratiska tycks gälla även här. 22

23 8. Vad är en rimlig lön? Vad är en rimlig lön för ett arbete med mycket ansvar och lång arbetstid? Den typen av frågor har hittills undvikits i rapporten och inga enkla svar kan heller ges. Svaret att lönen ska vara marknadsmässig räcker dock inte till. I slutändan handlar det på en övergripande nivå till stor del om hur olika arbetsinsatser värderas och om vad som är rättvisa och rimliga löner. Efter en lång period med ökade inkomstskillnader i samhället borde landets politiker och SKL tänka efter vilken roll de vill att toppcheferna inom kommun och landsting ska spela för lönespridningen i landet. Man kan konstatera att kommuner och landsting är med och bidrar till en utveckling där de med de högsta inkomsterna drar ifrån genom att de höjde toppinkomsterna mer än vad de höjt inkomsterna för arbetarna. Även små skillnader i löneökningar under längre tidsperioder leder på längre sikt till stora skillnader. Vi avslutar med att ställa några frågor för landets politiker och medborgare att fundera på. Finns en ökad acceptans för att en elit drar ifrån inkomstmässigt? Ska kommunchefernas och landstingsdirektörernas löner jaga näringslivets topplöner? Eller hålla en ansvarsfull löneutveckling jämsides med löneutvecklingen för de som utför välfärdens viktiga tjänster? Hur ska man se på att de företag man anlitar för att bedriva skattefinansierad verksamhet betalar ut höga vd-löner, finns det gränser? Kan politiken alls ha synpunkter på användningen av skattemedel inom dessa bolag? Vill politiker bidra till att topplönerna de kommande tio åren fortsätter att dra ifrån? Ska vi ha tio nya år där de högsta cheferna drar ifrån nästan varje år? 23

24 Referenser Dagens samhälle (2009) Lön för kommunchefer och landstingsdirektörer. Elektronisk artikel. Tillgänglig genom: lon-kommunchefer-och-landstingsdirektorer-8951 Finansdepartementet (2004) PROP 2004/05:8. Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län, Stockholm: Riksdagen Finansdepartementet (2011). PROP 2001/11:100, Bilaga 3 Fördelningspolitisk bilaga. Stockholm: Riksdagen Dagens samhälle (2011). Cheferna leder löneligan, Dagens samhälle, 24 februari LO, Landsorganisationen (2008). Inkomster och inkomstfördelning Stockholm: LO distribution LO, Landsorganisationen (2010). Lönerapport år 2010 Löner och löneutveckling efter klass och kön. Stockholm: LO distribution Roine, Jesper & Waldenström, Daniel (2009). Wealth Concentration over the Path of Development: Sweden, Scandinavian Journal of Economics. 111, 1, SCB (2008) Inkomstfördelningsundersökningen SKL (2011) Kommungruppsindelning, Tillgänglig: 24

25 Bilaga 1 - Metodologisk bilaga Strukturförändringar Mindre strukturförändringar finns bland kommunerna då ett fåtal kommundelningar och sammanslagningar har ägt rum under perioden. Ett fåtal kommuner har också skaffat sig kommunchefer som tidigare inte hade någon. Kanslichefer har övergått till att bli kommunchefer. Några kommuner, till exempel Rättvik hade ingen kommunchef 2010 men har haft det under tidigare perioder. När alla svarande tas i beaktande bör dock detta inte vara de enda förklaringarna även om omstruktureringen utgör en delförklaring. Strukturen för landstingen är relativt stabil under perioden. Inga landsting eller regioner har sammanslagits efter 1999 och alla har haft direktörer under hela perioden. Däremot har försöket med regionernas ökade befogenheter inneburit att ansvarsområdena för några av landstingen har ändrats. Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län har under perioder tagit över det regionala utvecklingsansvaret och vissa andra statliga uppgifter (Finansdepartementet, 2004). Detta påverkar tolkningen av resultaten något. Det är dock inte entydigt så att de som deltagit i regionförsök har haft högre löneökningar än andra eller att medelvärdena endast drivs av dessa ökningar. Inkomst och lönebegrepp Rapporten innehåller en mängd inkomst och lönebegrepp som har något olika innehåll. Skissen nedan kommer från LO:s rapport om inkomster och inkomstfördelning 2008 och visar förhållandet mellan olika inkomstbegrepp. Förutom de som visas upp i skissen använder sig denna rapport även av skatteverkets inkomstslag. Dessa är inkomst av tjänst som är ett begrepp som är ganska nära arbetsinkomsten men det är lite vidare och innehåller även bland annat pensionsutbetalningar. Vidare är inkomst av kapital inkomster som till exempel kapitalvinster, räntor och utdelningar. En tredje inkomstslag enligt denna uppdelning är inkomst av näringsverksamhet som dock ej redovisas och är obetydlig i sammanhanget. Bilden visar att faktorinkomster är inkomster före skatt och transföreringar medan disponibel inkomst är inkomster efter dessa. Transföreringar är ett ord för sådant som sjukpenning, barnbidrag och så vidare. Figur B2.1 Sambandet mellan olika inkomstbegrepp Sjukpenning, föräldrapenning, ersättning vid militärtjänstgöring Direkt skatt och egenavgifter Arbetsinkomst Lön Faktorinkomst Disponibel inkomst Räntor och utdelningar Kapitalvinster Transfereringar Hämtad från: LO,

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg

Blekinge län * 18 16880 20980 24980 44680 39 50680 72724 74924 Karlshamn Karlskrona Ronneby Sölvesborg Blekinge län * 18 16880 20 20980 25 24980 36 44680 39 50680 51 72724 52 74924 Karlshamn 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 3 1980 Karlskrona 6 8100 8 12200 9 13000 20 32700 20 32700 20 32700 20

Läs mer

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket

Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket Andel (%) av befolkningen som beviljats Riket 9 24 5 15 14 39 Ale 7 20 5 16 12 36 Alingsås 7 19 5 16 12 35 Alvesta 7 17 6 16 13 33 Aneby 11 30 4 11 15 41 Arboga 7 18 6 17 13 35 Arjeplog 8 18 7 19 15 37

Läs mer

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49

2014-10-24. Namn: Värde per kommun Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 Urval: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49 ÄLVSBYN 659 0,1% 429 0,1% 53,6% 63 GÖTENE 727 0,1% 536 0,1% 35,6% 67 UPPLANDS-BRO 1 173 0,2% 888 0,2% 32,1% 110

Läs mer

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november

Antal juridiska personer i varje kommun som ska deklarera senast 1 november BLEKINGE OLOFSTRÖM 46 4 3 53 BLEKINGE KARLSKRONA 229 32 30 291 BLEKINGE RONNEBY 105 5 11 121 BLEKINGE KARLSHAMN 144 6 15 165 BLEKINGE SÖLVESBORG 105 1 12 118 DALARNA VANSBRO 48 3 0 51 DALARNA MALUNG-SÄLEN

Läs mer

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun

Hundstatistik 2014 Antal hundar och ägare per län och kommun SKÅNE BJUV 1356 1883 SKÅNE HÖÖR 1798 2570 SKÅNE LUND 5553 7015 SKÅNE OSBY 1254 1659 SKÅNE ESLÖV 2906 4028 SKÅNE HÖRBY 1955 2819 SKÅNE LOMMA 1225 1530 SKÅNE MALMÖ 12253 14717 SKÅNE SJÖBO 2687 3956 SKÅNE

Läs mer

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län

Län och kommun Antal MC Procent av befolkningen Stockholms län Stockholms län Norrtälje 4 373 7,78% Nykvarn 686 7,37% Vallentuna 1 957 6,39% Ekerö 1 636 6,36% Nynäshamn 1 614 6,16% Värmdö 2 270 5,85% Österåker 2 198 5,53% Tyresö 2 100 4,86% Sigtuna 1 890 4,59% Upplands-Bro

Läs mer

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj)

Tabell 1b, Boendeutgifter/månad 2005 (LO-familj) Stockholms län Danderyd 1 941 6 927 2 749 3 528 15 145 298-1 508 35-8 -1 183 Lidingö 1 685 6 064 2 407 3 231 13 387 42-1 327 28 73-1 184 Solna 1 685 5 555 2 205 3 257 12 702 42-712 188-31 -513 Sundbyberg

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102

Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Antal hundägare och hundar per län och kommun per 20120102 Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2336 3148 BLEKINGE KARLSKRONA 4056 5379 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1082 1441 BLEKINGE RONNEBY

Läs mer

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår

Elever som fått studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro Fördelat på län, kommun och läsår Elever som fått en på grund av ogiltig Blekinge län Karlshamn 1355 74 5,5% 1252 33 2,6% 1148 73 6,4% Karlskrona 2495 163 6,5% 2342 183 7,8% 2180 154 7,1% Olofström 522 92 17,6% 514 44 8,6% 481 32 6,7%

Läs mer

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr)

Värde per kommun. Värde 2014 (Mkr) % Fördelning 2014. Värde 2013 (Mkr) Värde per kommun Urval av aktiebolag: Antal bokslut: minst 3, Omsättning: 0,25 Mkr till 92 Mkr, Antal anställda: 1 till 49. Det länsvisa bolagsvärdet för avser aktiebolag med brutna räkenskapsår och bokslutsdatum

Läs mer

Antal hundägare och hundar per län och kommun

Antal hundägare och hundar per län och kommun Antal hundägare och hundar per län och kommun Län Namn Kommun Namn Antal ägare Antal djur BLEKINGE KARLSHAMN 2431 3316 BLEKINGE KARLSKRONA 4296 5609 BLEKINGE OLOFSTRÖM 1134 1505 BLEKINGE RONNEBY 2580 3492

Läs mer

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228

Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 Antal personer som ska deklarera försäljning av bostad, både småhus och bostadsrätt Taxeringsår 2015 257 971 LAN NAMN ANTAL BLEKINGE OLOFSTRÖM 228 BLEKINGE KARLSKRONA 1 357 BLEKINGE RONNEBY 510 BLEKINGE

Läs mer

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30

Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Statistik Antal företag 2013-01-01 2013-06-30 Typ ROT RUT TOTALT Antal företag, riket 54 023 13 488 67 511 Antal företag per län 2013-01-01 2013-06-30 Län Typ Antal företag BLEKINGE ROT 836 BLEKINGE RUT

Läs mer

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012

Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Statistik rot och rut antal köpare per kommun 2012 Län Kommun Typ Antal köpare okänt okänt RUT 511 okänt okänt ROT 882 BLEKINGE KARLSHAMN RUT 1 572 BLEKINGE KARLSHAMN ROT 3 803 BLEKINGE KARLSKRONA RUT

Läs mer

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO

MK1 95 E5 98 5 % FAME EO 1 MK1 EO 1 MK3 E10 EO 1 MK3 E32 EO 4 0,4 % EO Ale OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alingsås OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL Alvesta OKQ8 PREEM OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 OKQ8 PREEM PREEM PREEM ECOIL

Läs mer

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360

exkl. moms 25 % Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 exkl. moms 25 % Januaripriser exkl. moms 25 % Ökning sedan 2010 Kommun Elnätsbolag Idag 2015 2014 2013 2012 2011 2010 (kr) (%) Arjeplog Vattenfall 8 600 kr 8 224 kr 7 872 kr 7 608 kr 7 360 kr 7 360 kr

Läs mer

Befolkning 2009. per capita 2009

Befolkning 2009. per capita 2009 Kommun Utsläpp per capita 2009 Befolkning 2009 Kommuntyp Sundbyberg 0,92 37722 Förortskommun till storstad Stockholms län Lidingö 1,30 43445 Förortskommun till storstad Stockholms län Tyresö 1,33 42602

Läs mer

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun

Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Allmän fastighetstxering 2015 Småhus Antal fastighetsdeklarationer, respektive förslag till nytt taxeringsvärde, per län och kommun Län Kommunnamn Antal Dekl Antal förslag Stockholms Upplands Väsby 218

Läs mer

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö

REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö REGION BOENDEFORM ÅR 2012 0180 Stockholm flerbostadshus, bostadsrätt 346 661 1480 Göteborg flerbostadshus, bostadsrätt 108 160 1280 Malmö flerbostadshus, bostadsrätt 93 786 0380 Uppsala flerbostadshus,

Läs mer

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan

Bältesanvändningen i din kommun - hela listan NTF 2011-10-28 Bältesanvändningen i din kommun - hela listan Kommun Län Total bältesanvändning Piteå Norrbotten 99,7% Hylte Halland 99,4% Lund Skåne 99,4% Kävlinge Skåne 99,2% Kungälv Västra Götaland 99,2%

Läs mer

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare

Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Kommunlista över flest nystartade enskilda firmor per invånare Rank Kommun Län Antal Antal nya firmor per 1000 invånare

Läs mer

Bästa skolkommun 2014

Bästa skolkommun 2014 Bästa skolkommun 2014 Kommun Ranking Poäng Resurser Lön y. inom Vellinge 1 707 54 21 145 56 79 10 7 7 30 6 74 20 1 31 Piteå 2 1090 98 9 42 187 116 104 54 84 167 40 45 6 4 83 Nybro 3 1107 109 28 1 90 231

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9

Kommunalt grundskoleindex 2014 - Föräldraalliansen Sverige Kommungrupp - Ranking 1/9 Kommunalt grundskoleindex - Kommungrupp Ranking 2014 Måluppfyllelse Residual Pedagogisk personal Övrigt Fritidshem Index Ranking Lägsta 0,04 1,02 0,16 0,07 1,72 Högsta 1,02 1,99 0,41 0,53 3,05 Median 0,44

Läs mer

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen.

Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Statistiken som presenteras här gäller cabrioleter i trafik under maj 2011, dvs personbilar med karosserikod 25. Källa Transportstyrelsen. Län Antal cabroleter Per 1 000 invånare Kommun Antal cabroleter

Läs mer

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123

Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Stockholm Kommun Operatör 127 Botkyrka Kustbandet 162 Danderyd Kustbandet 125 Ekerö Kustbandet 136 Haninge Kustbandet 126 Huddinge Kustbandet 123 Järfälla Kustbandet 186 Lidingö Kustbandet 182 Nacka Kustbandet

Läs mer

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån

Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011. 5. Lokala arbetsmarknader (LA 2008) 5. Local labour markets. 74 Statistiska centralbyrån Kartor Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 5. a er (LA 2008) 5. s 74 Statistiska centralbyrån Tabeller Regionala indelningar i Sverige den 1 januari 2011 12. a er (LA 2008) i nummerordning,

Läs mer

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm

1(28) Antal åtgärder för vilka dispens avslagits. Antal åtgärder för vilka dispens medgivits. Antalet beslut om dispens. Stockholm. Botkyrka Stockholm Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012. Naturvårdsverket, NV-00318-13. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2012 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning.

Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. 1 Fiberaccess estimerat som andel av befolkningen uppdelat på villor och flerfamiljshus, 2012 Källa: Beräkning av Bredbandsforum, 2013 - baserat på PTS Bredbandskartläggning. Fiber Totalt Fiber Villa Fiber

Läs mer

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos)

Småhustaxeringen 2012 - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) -09-01 Småhustaxeringen - Taxeringsvärdeförändringar & fastighetsavgift per kommun (prognos) Förklaringar resp. : resp.

Läs mer

Ett gemensamt höjdsystem

Ett gemensamt höjdsystem Ett gemensamt höjdsystem Lars E. Engberg Geodesienheten Lantmäteriet Lars.Engberg@lm.se RH 2000 En del av Europas höjdsystem EVRS Stark relation till EVRF 2007 RH2000 är ett certifierat system enligt INSPIRE-direktivet,

Läs mer

Statistik från MSB Fallolyckor 2010

Statistik från MSB Fallolyckor 2010 Om statistiken för fall 2010 Uppgifter om antal slutenvårdade personer 65 år eller äldre till följd av fallolyckor kommer från Patientregistret, Socialstyrelsen. Uppgifter om befolkningens storlek kommer

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län

Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Tjänstepensionstoppen 2015 Sveriges kommuner, län för län Prognosen avser månadsutbetalningen av tjänstepensionen ITP 2 som totalt 550 000 tjänstemän tjänar in till i dag. Den del av ITP 2 som kallas för

Läs mer

Sträckor med fast pris - Övriga landet

Sträckor med fast pris - Övriga landet Sträckor med fast pris - Övriga landet Flygplats Till Kommun/ort Pris per resa i vardera riktning Malmö Sturup Malmö 325,47 Malmö Sturup Lund 273,58 Malmö Sturup Lomma 428,30 Malmö Sturup Vellinge 415,09

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län

Kommuner som har svarat nej på frågan, sorterade efter län Dalarnas län Borlänge Nej, men till färre än hälften. Gotlands län Fr.1 Räknar kommunen med att i början av 2009 (februari-mars) kunna tillhandahålla plats i förskola eller familjedaghem till barn om föräldrarna anmäler behov i nvember 2008? Kommuner som har svarat nej

Läs mer

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140

Förändring i procent. Hela landet 2 120 434 1 401 000 +3 44% 552 000 120 4 140 Bilaga till analysen Så hög blir den nya skatten på småhus 2015 Kommun för kommun Uppskattning av förväntat 2015 baserat på småhusförsäljningarna 2013 och procentuell förändring jämfört med 2013 (2012

Läs mer

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014

Förväntade kommunala skattesatser 2015 och nivån 2014 Förväntade kommunala er 2015 och nivån 2014 På sista sidan presenteras kommunerna som får högst respektive lägst total kommunalskatt 2015 och var höjningen blir störst. Detta är en bilaga till pdf "alskatten

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL

Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL Nyföretagarbarometern 2010:B Kommungrupper enl. SKL NyföretagarCentrum har löpande sedan börjat av 90-talet redovisat utvecklingen över antalet nyregistrerade företag i landet på kommun- och länsnivå i

Läs mer

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31

Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3. Län för län... 31 Rapport från Företagarna mars 2012 Bakgrund... 2 1. Andel kvinnor av den totala företagarpopulationen... 3 Län för län... 3 Kommun för kommun... 4 2. Andel företagare av kvinnor i arbetsför ålder... 10

Läs mer

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner

SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner .. SLAPP UT MORMOR En granskning av äldreboenden i Sveriges kommuner Produktionsfakta Utgivare Produktion Produktionsår Vänsterpartiets riksdagsgrupp Vänsterpartiets informationsavdelning 2011 2 Sammanfattning

Läs mer

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00.

Telefonnummer till samtliga kontor går via Lantmäteriets Kundcenter: 0771-63 63 63. Öppettider: kl. 9.00-16.00. Adresslista Adress för ansökningar i inskrivningsärenden utgår ifrån vilken kommun din fastighet är belägen. Kontaktuppgifter till det kontor du ska skicka din ansökan framgår av nedanstående förteckning.

Läs mer

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK

Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern 2013:A RANK Nyföretagarbarometern I Nyföretagarbarometern, som är ett samarbete mellan NyföretagarCentrum Sverige och Bolagsverket, presenteras regelbundet dagsfärsk statistik över

Läs mer

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011.

Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationsstatistik från barnhälsovården, januari 2011. Vaccinationstäckning bland barn födda 2008 vaccinerade med 3 doser Län Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib-infektion* Pneumokocksjukdom 464 Stockholms

Läs mer

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012

Avropsberättigade. Dokumenthantering 2012 - skrivare, MFP, programvaror och tjänster. KAMMARKOLLEGIET Statens inköpscentral 96-16-2012 Bilaga Avropsberättigade - skrivare, MFP, programvaror och tjänster 1 (6) Avropsberättigade Myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning Deltagare i

Läs mer

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7

Andel deltagare efter kön (%) Antal Studiecirklar. Sammankomster. Deltagare Kvinnor Män. Riket 275 503 3 045 167 9 777 797 1 910 307 58,3 41,7 Tabell 6:1. Antal studiecirklar, sammankomster, studietimmar och deltagare efter kommun 2008 Table 6:1. Number of study circles, meetings, study hours and participants by municipality 2008 Antal Studiecirklar

Läs mer

ABFs STUV-redovisning

ABFs STUV-redovisning Län Distr Nr Avdelning kod/namn Stockholms län 01 01 501 Stockholms län 1 Stockholm 80 Stockholm 901 Stockholm /studieprogrammet 80 Stockholm 902 Stockholm Syd 80 Stockholm 1003 Stockholm /Administrativa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Bokningsläge (hela landet)

Bokningsläge (hela landet) Bokningsläge (hela landet) Uttagsdatum Provtyp Vecka 2015-06-15 kl 4:00:05 B Antal bokade provtider Summa Kapacitet Andel lediga provtide r % Antal lediga provtider 25 138 5 062 5 200 2,65% Borås 0 141

Läs mer

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz

FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 / 3680-3700 MHz Bilaga 2 För samtliga tillstånd tillkommer 2000 kronor i handläggningsavgift per tillstånd förutom auktionslikviden. FDD1 FDD2 TDD1 TDD2 3600-3620 / 3700-3720 MHz 3620-3640 / 3720-3740 MHz 3660-3680 /

Läs mer

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3

Värmdö 16 21 8 Österåker 0 0 3 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 1. Länsstyrelsernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun. Nedan redovisas länsstyrelsernas

Läs mer

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014

Företagshälsovårdstjänster 2015 Dnr: 96-96-95-2014 Ort Leverantör Alingsås Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Anderstorp Aneby Arboga Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Arlanda Arvidsjaur Arvika Avonova Hälsa AB, 556500-6821. Askersund Avonova Hälsa AB, 556500-6821.

Läs mer

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis

Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Hela listan - Elever per psykolog kommunvis Tillgång till skolpsykolog? Kartläggning av landets kommuner 2011 Undersökningen är gjord under maj och juni 2011 med hjälp av telefonintervjuer med berörda

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter

2. Vilka av 2. Vilka av följande insatser använde... Återkommande medborgarenkäter Kommun Län 1. Anger instruktionen för snöröjning och halkbekämpning av gång- och cykelbanor att detta ska ske samtidigt som snöröjning och halkbekämpning av prioriterade huvudvägar som kommunen ansvarar

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36

Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2015-02-10 29 Kommunens Kvalitet i Korthet resultatredovisning 2014. KS 2015-36 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-11-02. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-11-02 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015

2015-09-07. Överenskommelser om flyktingmottagande och mottagna 2014 och 2015 Sida 1 av 7-09-07 r om flyktingmottagande och mottagna och Här har vi samlat aktuella uppgifter om vilka som har överenskommelser med länsstyrelsen om flyktingmottagande samt hur många flyktingar m.fl.

Läs mer

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning

Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1 Bilaga 4 Enkät till kommuner Kultur- och fritidspolitikens utformning, finansiering och uppföljning 1. Ange kommun Ale Alingsås Alvesta Aneby Arboga Arjeplog Arvidsjaur Arvika Askersund Avesta Bengtsfors

Läs mer

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net

Kompletterande uppgifter / rättelser? Kontakta Magnus Lindell 08-379152 eller limag@bredband.net Alingsås Arboga Arvika 14 BG Vikben 23 Au Vikben 22 BG Vikben 24 BG Vikben 24 Au Sporrong 24 Ag Vikben 24 Ag Vikben+krona 24 Au Sporrong Askersund (väldigt lik Säter??) Avesta Boden 13 Au Vikben 22 Au

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET TRYGGHETSASPEKTER I DIN KOMMUN DIN DELAKTIGHET OCH KOMMUNENS INFORMATION DIN KOMMUNS EFFEKTIVITET DIN KOMMUN SOM SAMHÄLLSUTVECKLARE

Läs mer

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN

DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN DEN SVENSKA FRITIDSHUSMARKNADEN JULI 2013 Sida 1 Sammanfattning Detta är en rapport om utvecklingen på den svenska marknaden för fritidshus. Materialet i rapporten baseras på samtliga småhusköp som har

Läs mer

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län

Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län 2010-12-22 Varannan ny bil en diesel i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-november visar att i Västra Götalands län har dieselbilarna ökat sin andel av nybilsregistreringarna

Läs mer

Betala på pensionsskulden nu

Betala på pensionsskulden nu fakta Betala på en nu Hur ser det ut i din kommun? Ta ut problemen i förskott det lönar sig För fjärde året i rad sätter Skandia kommunernas er i fokus. Det gör vi eftersom en är en stor och viktig samhällsfråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2004:9) om utjämningsbidrag till och utjämningsavgift för kommuner för kostnader enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa

Läs mer

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel

Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel 2011-04-26 Ökad dieselandel och minskad etanolbilsandel BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-mars visar att en tydlig trend på den svenska bilmarknaden under de senaste åren är den

Läs mer

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85.

Uppgifterna ska gälla för 30 september 2014 och ska mailas till: anna.trinks@lj.se alternativt faxas till 036-32 50 85. 2014-06-18 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

Kommunranking e-tjänster och appar

Kommunranking e-tjänster och appar Utifrån ett urval av enkätfrågorna i den enkätundersökning som SKL genomförde under våren 2014 kring e-förvaltning och e-tjänster i Sveriges kommuner, har ett sammanvägt index tagits fram som rankar kommunerna

Läs mer

Nya bilar ökar mest på Gotland

Nya bilar ökar mest på Gotland 2010-10-18 Nya bilar ökar mest på Gotland BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-september visar att det län som hade den största procentuella ökningen av antalet nyregistrerade personbilar

Läs mer

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet

Samhällsbyggnadsnämnden. Beslutsärenden. Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00. Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Kallelse Samhällsbyggnadsnämnden Tid: Måndagen den 24 november 2014, kl. 17.00 Plats: Elffröken, Kommunhuset i Lilla Edet Ärenden 1. Upprop 2. Val av justerare samt fastställande av tid för justering 3.

Läs mer

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se

För mer information, vänligen kontakta: Ulrika Eliason, informationschef El-Kretsen: 08-54 52 12 95, ulrika.eliason@el-kretsen.se Pressinformation 2014-02-18 Om statistiken: Statistiken ger en samlad bild av hur mycket elavfall, lampor och batterier som svenskarna återvann under 2013 i det insamlingssystem som drivs av El-Kretsen

Läs mer

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2

Lunarstorm Del 1 Del 1 Del 2 Del 2 Dagspress DN, SvD, GP, Sydsvenskan DN, SvD, GP, Sydsvenskan Vecka 33 34 35 36 37 Dag Format Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr Lö Sö Må Ti Ons Tor Fr

Läs mer

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh]

Elnätsavg 2013 inkl moms [kr/kvm] Elnätsavg 2012 inkl moms [öre/kwh] Elnätsavg 2013 inkl moms [öre/kwh] Stockholms län Medel 66,3 68,2 33,7 2,9% 74,2 26 Nynäshamn MAX - kommunantal: 1; Elnätslev: Nynäshamn Energi AB Högsta/Lägsta 65% 43,7 1 Sollentuna MIN - kommunantal: 1; Elnätslev: Sollentuna Energi AB

Läs mer

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010-

Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Nedlagda myndighetsarbetsplatser 2010- Alvesta Arvidsjaur Statens fastighetsverk Arvika Boden Boden Borgholm Borås Båstad Dorotea Eksjö Eksjö Eskilstuna Eskilstuna Falkenberg Falköping Falun CSN Falun

Läs mer

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Tomtköundersökning per kommun. En rapport från Villaägarnas Riksförbund Tomtköundersökning per kommun En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING METOD... 1 AVGRÄNSNINGAR... 1 RESULTAT... 2 LÄNGST TOMTKÖER I LANDET... 2 KOMMUNER MED EFTERFRÅGAN PÅ KOMMUNALA

Läs mer

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras.

2013-08-27. Stickprov av ovanstående uppgifter kommer göras. 2013-08-27 Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Box 702 551 20 JÖNKÖPING 036-321289, 036-321211 senioralert@lj.se www.senioralert.se Viktig information till samtliga kommuner från kvalitetsregistret

Läs mer

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden

120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden 2011-08-18 120-gramsdieslar störst på miljöbilsmarknaden BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-juli visar att koldioxidsnåla sk 120- gramsdieslar, dvs dieselbilar som släpper ut högst

Läs mer

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna?

öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? öppna jämförelser Grundskola 2013 Tabellbilaga hur motiverar skolan eleverna? Tabellbilaga I tabellbilagan redovisar vi värden för samtliga kommuner. Kommunerna är indelade efter län är sorterade i alfabetisk

Läs mer

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB)

1(73) Antal åtgärder som medgivits i besluten om dispens. Antal beslut om dispenser som Länsstyrelsen överprövat (19:3b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013. Naturvårdsverket, NV-00640-14. Bilaga 2. ernas strandskyddsbeslut 2013 per kommun 1 Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal

Läs mer

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län

Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län 2012-05-22 Högsta miljöbilsandelen i Västra Götalands län BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-april visar att Västra Götalands län har den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen

Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen 2010-06-21 Gotland behåller förstaplatsen på miljöbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik för januari-maj visar att Gotland behåller förstaplatsen som länet med den högsta miljöbilsandelen

Läs mer

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012)

Dieselandel per län (nyregistreringar januari 2012) 2012-02-27 Nytt rekord: 88 procent dieselandel i Jämtland i januari BIL Swedens läns- och kommunfördelade statistik visar att 88 procent av de nyregistrerade bilarna i Jämtlands län var dieslar i januari.

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Högst miljöbilsandel på Gotland

Högst miljöbilsandel på Gotland Högst miljöbilsandel på Gotland Ny statistik från BIL Sweden visar att varannan ny bil som registrerades på Gotland janmars i år var en miljöbil. Det gör Gotland till det län i Sverige som har den högsta

Läs mer

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities

Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Statistik 2014:2 Fordon i län och kommuner Vehicles in counties and municipalities Publiceringsdatum: 2014-02-06 Korrigerad: 2014-02-18 Kontaktperson: Trafikanalys Anette Myhr tel: 010-414 42 17, e-post:anette.myhr@trafa.se

Läs mer

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil

Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil 2012-07-16 Mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-juni visar att mer än varannan ny bil på Gotland är en miljöbil. Gotlands

Läs mer

Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?"

Appendix till rapporten Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses? Appendix till rapporten "Varför kan inte behovet av särskilda boendeformer tillgodoses?" Kommunernas svar på Planerad Stockholms län Upplands Väsby 55 15 6 5 Vallentuna 82 31 Österåker 80 22 2 8 7 Värmdö

Läs mer

Bilaga A12. Avropsberättigade

Bilaga A12. Avropsberättigade 1(7) Bilaga A12 Avropsberättigade 2(7) Avropsberättigade Ramavtal e-förvaltningsstödjande tjänster Statliga myndigheter under regeringen Deltar med stöd av förordning (1998:796) om statlig inköpssamordning.

Läs mer

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag

Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Medborgarförslag i Sveriges kommuner Om kommunernas arbete med inflytande genom medborgarförslag Statistik från Agenda PR:s Kommunspegel Inledning Sveriges kommuner har möjlighet att involvera kommunens

Läs mer

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc

Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Kommun Svensk GlasÅtervinning AB Hammar Tel.nr. vx / kundtj. etc Entreprenör Ale Ale kommun 0303-330000 Alingsås SITA Sverige AB Region Mellan 021-349160 Alvesta Alvesta Renhållnings AB 0472-15190 Aneby

Läs mer

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen

Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen 2012-03-29 Norrbotten ny etta på dieselbilstoppen BIL Swedens läns- och kommunfördelade nyregistreringsstatistik för januari-februari visar att i Norrbottens län var 84,5 procent av de nya bilarna dieseldrivna.

Läs mer

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning

Stora regionala skillnader i rekrytering av unga till högre utbildning STATISTISK ANALYS 1(16) Avdelning / löpunmmer 2014-10-06 / Nr 7 Analysavdelningen Handläggare Staffan Nilsson 08-5630 8756 staffan.nilsson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en

Läs mer

Åklagarmyndighetens författningssamling

Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens författningssamling Åklagarmyndighetens föreskrifter om ändring i Åklagarmyndighetens föreskrifter (ÅFS 2005:5) om åklagarkamrarnas lokalisering och verksamhetsområden; Utkom från trycket

Läs mer

Arbetsskador 2014 län och kommun

Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsskador 2014 län och kommun Arbetsmiljöstatistik Rapport 2015:2 preliminära uppgifter Arbetsmiljöverket / Arbetsskador 2014, preliminära uppgifter för län och kommun 1 Arbetsskador 2014 län och kommun

Läs mer

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB)

Antal. beslut om. Antal. dispenser. beslut om. Antal medgivande/bifall. som Lst upphävt. dispenser som Lst överprövat (19:3 b MB) Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2011. Naturvårdsverket, NV-00289-12. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2011 per kommun Nedan redovisas kommunernas strandskyddsbeslut

Läs mer

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2.

Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Redovisning av uppföljning av strandskyddsbeslut 2014. Naturvårdsverket, NV-00453-15. Bilaga 2. Kommunernas strandskyddsbeslut 2014 per kommun Tabell 1K. Beslut om strandskyddsdispens. Antal beslut om

Läs mer

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010

Sammanställning av feriearbetande ungdomar sommar 2010 Blekinge Dalarna Gagnef JA 17 år: 59 kr Hedemora JA 16 år: 67 kr 17 år: 72 kr 18 år: 81 kr Leksand Ca 20 3 v 6 tim/dag JA 16-17 år: Minst 59 kr, sem ers 12 % samt kommunens 18-19 år: Minst 73 kr försäkringar

Läs mer

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041

Huvudmän utan samarbete inom Matematiklyftet läsåret 2015/16 2015-02-12, Dnr 2014:1041 AB PARTS & PAOMEES 7 1 ACADEMEDIA FRIA GRUNDSKOLOR AB 10 1 ALE KOMMUN 49 3 ALINGSÅS KOMMUN 36 2 AL-ZAHRAA AKADEMI AB 9 1 ARVIKA KOMMUN 111 6 ASKERSUNDS KOMMUN 16 1 AVESTA KOMMUN 19 1 AXEDINSKOLAN AKTIEBOLAG

Läs mer