Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden

Transkript

1 Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden Ibland strömmar kapitalet åt fel håll. Källa: Nationalmuseum. Carl Gustav Hellqvists målning Valdemar Atterdag brandskattar Visby Detta är en sammanfattning av en hel rapport som du hittar på:

2 Situation 2 1. Bakgrund 2 Problem 1 2. Grundproblemet 1 Implikationer 3 2.A Problemet ur ett tillväxtperspektiv 3 2.B Problemet ur ett utvecklingsperspektiv 4 2.C Problemet ur ett omställningsperspektiv 7 Vad kan man göra åt saken? 8 3. Förslag till lösningar 8 3.A Tillväxtperspektivets lösningar 8 3.B Utvecklingsperspektivets lösningar 8 3.C Omställningsperspektivets lösningar 8 4. Arbetsgruppens resultat Fortsatt arbete

3 Situation 1. Bakgrund Landsbygden präglas starkt av den långvariga urbaniseringen och, inte minst, av den alltmer kapitalintensiva, arbetsrationella driften av jordbruk och skogsbruk. Den höga kapitalintensiteten (med få människor och många och stora maskiner) har drivits fram genom att energikostnaden under 1900-talet sjönk kraftigt i förhållande till kostnaden för arbetskraft. Den stimulerades ytterligare när vi valde att lägga sociala avgifter på arbetskraften. Landsbygden präglas också starkt av en globalisering. Det kan beskrivas med hjälp av det ekologiska begreppet för mogna system: ett moget lokalt ekonomiskt ekosystem som utmärks av en stor mångfald och liten tillväxt, har ersatts med ett omoget globalt ekosystem med liten mångfald men hög tillväxt. Detta gäller även den finansiella sektorn och den finansiella sidan av alla verksamheter. Finansiering med främmande kapital har gynnats av att ränta på lån har gjorts avdragsgill vid beskattning men inte utdelning på eget kapital. Det har stärkt den ekonomiska fördelen med att, under långa perioder av stabil tillväxt, finansiera investeringar med främmande kapital. Det har gradvis, i hela ekonomin, drivit ner soliditeten och lett till dagens kapitalintensiva, högt skuldsatta och tillväxtkrävande ekonomi. I Landsbygdsnätverket samlas nationella aktörer för att kunna genomföra landsbygdsprogrammet på ett bättre och mer effektivt sätt. Landsbygdsprogramments övergripande mål är att stödja en hållbar ekonomisk, ekologisk och social utveckling av landsbygden i Sverige. En grupp inom Landsbygdsnätverket har arbetat med frågan om landsbygdens kapitalförsörjningsproblem. Deras rapport heter Kapitalförsörjning för utveckling och omställning på landsbygden. Här ges en sammanfattning av rapporten. Problem 2. Grundproblemet Det som triggar arbetsgruppen är insikten att man, med innovationer och kreativa insatser, kan möta den otillfredsställande kapitalförsörjningen som är en viktig faktor bakom problemet med den negativa utvecklingen på landsbygden. Detta problem kan dock uppfattas på flera olika sätt, beroende på vilket perspektiv man väljer. Vi har valt att beskriva tre typiska perspektiv, men innan vi går in på dem ska vi ringa in det finansiella problem som kallas kapitalförsörjningsproblemet. I det sammanhanget finns tre aktörer; hushåll, finansiella mellanhänder och entreprenörer. En entreprenör är en person som bygger kapital genom att ta initiativ till eller ta på sig risken för, verksamheter. 1

4 Det finansiella grundproblemet kan beskrivas på följande vis. Finansiella kategorier Kan spara Kan ej spara Vill och kan driva verksamheter och investera A B Vill ej och kan ej driva verksamheter och investera C D Figur 1. Fyra finansiella kategorier (A-D) av sparare och entreprenörer. Källa: Oscar Kjellberg. A. Det finns personer/hushåll som kan spara av sin inkomst och som både vill och kan driva egen verksamhet och investera i den. B. Det finns också personer/entreprenörer som driver företag och vill investera i sin verksamhet, som saknar pengar att finansiera sina investeringar med. Personer i A och B är alltså entreprenörer som kan respektive inte kan spara tillräckligt för att finansiera nödvändiga investeringar. C. Personer i C kan spara men är inte entreprenörer. D. Personer i D är vare sig sparare eller entreprenör. Det är uppenbart att både hushållen i B och entreprenörerna i C har något att vinna på att samverka finansiellt. En sådan samverkan kan de ordna själva eller med hjälp av en finansiell mellanhand. Spararnas viktiga beslut handlar om Hur mycket vill jag spara långsiktigt respektive kortsiktigt? Vilket syfte har jag med mitt sparande? Är jag ute efter maximal tillväxt på mina sparpengar eller har jag andra syften? Kan jag förbättra min egen situation genom att styra mitt sparande till något speciellt? Vill jag stödja någon eller något genom att styra mitt sparande? Vill jag dela risk med någon på vinst och förlust eller vill jag minimera risken? En finansiell mellanhand kan fungera på många sätt: Den kan vända sig till entreprenörerna, till spararna eller till bägge. Den kan välja mellan att jobba med eget eller främmande kapital. (I många länder inklusive Sverige har förbudet att jobba med bägge i samma företag tagits bort.) Den kan vara till för att maximera tillväxten på ägarnas kapital eller för att vara till för det allmännas alternativt medlemmarnas bästa. Den kan välja mellan att jobba med den lokala ekonomin eller den globala. Entreprenörernas viktiga finansiella beslut handlar om : Vad ska vi investera i? Projekt som stämmer med mål och stategi. Hur ska vi finansiera investeringen - vilken kapitalstruktur vill vi ha? Ska vi använda internt genererade medel eller ska vi ta in externt kapital? Ska vi använda eget kapital eller främmande kapital (lån)? Hur ska vi hantera vinsten (eller förlusten); betala ränta, behålla vinsten i företaget eller göra en utdelning? 2

5 Implikationer 2. A Problemet ur ett tillväxtperspektiv Den tidigare Lissabonstrategin ersattes i juni 2010 med Europa 2020-strategin som är EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen. Den bygger på tre övergripande prioriteringar som ska förstärka varandra: Smart tillväxt; utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Hållbar tillväxt; främja en resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi. Tillväxt för alla; stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och med social och territoriell sammanhållning. Regeringen sade vid detta tillfälle att "EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (Europa 2020) ska få fart på medlemsstaternas ekonomier i syfte att skapa ökad tillväxt och fler jobb." Och vidare. "Även om Sverige står bättre rustat än många andra medlemsländer så kräver de utmaningar EU står inför, gemensamma lösningar. Därför var Sverige starkt pådrivande för att få Europa strategin på plats." De utmaningar som EU står inför är att ta sig ur en skuldsättning som förutsätter en hög ekonomisk tillväxttakt under lång tid. Ett annat sätt att utrycka detta är att vi är överskuldsatta ifall vi inte får en sådan tillväxt. Problemet på landsbygden är att tillväxten bromsas av ett gap mellan utbud och efterfrågan på pengar. Kort om neoklassisk teori, kapitalistisk marknadsekonomi och tillväxt Tillväxtperspektivet är typiskt för personer med en kapitalistisk marknadsekonomisk ideologisk verklighetsuppfattning och som analyserar ekonomin med stöd av neoklassisk nationalekonomisk teori. Kapitalism betecknar den sociala relationen i ägandet medan marknadsekonomi handlar om hur resursallokering och prisbildning sker i ekonomin. I ett kapitalistiskt system ägs och planeras produktionsfaktorerna (jord och kapital men inte arbetskraft) privat av personer i en social grupp. I en marknadsekonomi handlas produktionsfaktorer/produktionsmedel såsom arbetskraft, naturresurser/råvaror och kapital, tillsammans med produktionsresultatets avsättning i form av varor och tjänster, på olika marknader. Centralt i kapitalismen är ägarnas kapitalackumulation. Den gör det möjligt för kapitalägarna att spara och investera i en teknisk och institutionell utveckling där arbetet delas upp och specialiseras. Utvecklingen inriktas på att öka produktiviteten hos de knappaste/dyraste resurserna så att man kan få en tillväxt av det egna kapitalet. (Under 150 år har industrivärldens arbetskraft blivit allt knappare/dyrare medan olja och krediter har blivit allt mindre knapp/dyr.) Den neoklassiska nationalekonomiska teorin präglas av ett allmänt samhällsekonomiskt synsätt som fokuserar på fastställandet av priser, produktion och inkomster på marknader genom utbud och efterfrågan. Marginalistiska resonemang har en central betydelse. Vad och hur mycket som ska produceras bestäms av marginalintäkten, vad och hur mycket man ska köpa bestäms av marginalnyttan, vad och hur mycket arbetskraft eller andra resurser som det enskilda företaget ska anställa/hyra/låna bestäms av marginalprodukten och så vidare. Om det mesta handlas på marknader som är fria så kommer priserna, enligt teorin, att signalera allt som behövs för att den samhällsekonomiska effektiviteten ska bli maximal. Den samhällsekonomiska tillväxten har kommit att uppfattas som en indikator på en väl fungerande kapitalistisk marknadsekonomi och därför har man länge haft hög tillväxt som en överordnad politisk målsättning. 3

6 2.B Problemet ur ett utvecklingsperspektiv Landsbygdens lokala ekonomier är viktiga både för familjer, företag och för den nationella ekonomin men den utarmas genom näringslivets och den institutionella strukturens omvandling i en process som karaktäriseras av mekanisering, ökad skala, specialisering, industrialisering och globalisering. Problemet är att läckorna i de lokala ekonomierna växer i denna process så att sparare och entreprenörer möter ett allt sämre finansiellt utbud. Spararnas möjlighet att styra sitt sparande till den egna lokala ekonomin och till reala tillgångar minskar. Entreprenörernas möjlighet att få hjälp med finansiering minskar. För att lättare kunna se hur den lokala och den globala ekonomin påverkar varandra behöver vi en modell. I figur 2 beskrivs en ekonomi, vilken som helst, på ett förenklat sätt. Pilarna representerar flöden av pengar. I den vänstra delen av figuren avbildas de penningflöden som har med produktion och konsumtion att göra. Detta är den reala delen av ekonomin. Verksamheterna betalar ersättning (1) för arbete (lön och uttag) till personer i hushållen som i sin tur använder en del av sina inkomster av arbete och kapital för att betala för konsumtion (2) av de varor och tjänster som produceras i verksamheterna. Figur 2. Förenklad bild av penningflödet i en lokal eller global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. 4

7 Pilarna i den högra delen representerar den finansiella delen av ekonomin. Den omfattar sparande och finansiering. Hushållen sparar (3) huvudsakligen hos eller med hjälp av finansiella mellanhänder som använder sina pengar (4) för att hjälpa entreprenörer att finansiera investeringar i deras verksamheter. Finansiella mellanhänder kan vara företag som bedriver till exempel bankrörelse, finansieringsrörelse, värdepappersrörelse och börsverksamhet. Mellanhänderna arbetar med eget och främmande kapital (även kallat riskkapital respektive lån). Det finns även mellanformer av kapital. Hushållen kan också spara och finansiera direkt (5) i företag utan att gå via en mellanhand. De verksamheter som har fått hjälp med finansiering betalar ränta eller utdelning till mellanhanden (6) som betalar spararna (7) på motsvarande sätt. De finansiella kategorierna B och C i figur 1 återfinns här. B är entreprenörer som behöver hjälp med finansiering och C är hushåll som kan spara men inte vill driva egen verksamhet. Pilarna (3) och (5) är sparande som kommer från C. Pilarna (4) och (5) är finansiering till B. De finansiella marknaderna kan i princip vara tillgängliga lokalt och globalt. I praktiken saknas dock, i stort sett, de funktioner som kanaliserar pengar från det globala till det lokala medan de funktioner som kanaliserar pengar i den omvända riktningen är väl utvecklade och utbyggda. Till de senare hör försäkringsbolag, staten, kapitalmarknadens institut för krediter och aktier. Ett litet fåtal funktioner som cirkulerar finansiella resurser lokalt lever kvar men minskar stadigt. Till dessa hör till exempel "äkta" sparbanker och medlemsbanker. Den lokala ekonomin När man studerar den lokala ekonomin i ett utvecklingsperspektiv behövs ett begrepp som saknas i den neoklassiska nationalekonomin. Där talas om nationell och internationell ekonomi. I denna modell av verkligheten försvinner de lokala ekonomier som utgörs till exempel av kombinationer av slättbygder, mellanbygder, skogsbygder med småstäder och storstäder. Där försvinner urbaniseringens effekter för hushållen i landets olika delar. När man inte ser detta blir det omöjligt att förstå vad som händer. Det blir lika svårt som det är för en lekman utan kunskap om vilka organ som finns i en kropp och hur dessa fungerar tillsammans, att ställa en diagnos på en människa som visar symptom på att må dåligt. När vi använder begreppet "lokal ekonomi" så menar vi något som utgör en del av en nationell ekonomi. Vi har dessutom klumpat ihop allt som finns utanför den lokala ekonomin - oavsett att där finns både andra lokala ekonomier, den nationella ekonomin och de internationella ekonomierna - och kallar det för "den globala ekonomin". I Figur 3 har ekonomimodellen fått en liten kopia av sig själv mitt i figuren för att illustrera att man kan se den lokala ekonomin som en del av den globala. Den har avgränsats från den globala ekonomin med en streckad linje. I det här sammanhanget menar vi med det globala allt som ligger utanför den lokala ekonomin. Pengar flödar naturligtvis också mellan den lokala och den globala ekonomin. Hushållen i den lokala ekonomin handlar både lokalt och globalt. På liknande sätt kan de spara både i den globala ekonomins banker, börser eller fonder och i de motsvarigheter som eventuellt finns kvar i den lokala ekonomin. (Pilarna för penningströmmar mellan den lokala och den globala ekonomin har inte ritats in.) 5

8 Figur 3. Förenklad bild av penningflödet i en lokal och global ekonomi. Källa: Oscar Kjellberg. För varje lokal ekonomi kan man identifiera penningflöden som passerar över gränsen, både in och ut. Detta är en viktig del i en lokal ekonomisk analys eftersom den bidrar till förståelsen av den lokala ekonomins utveckling. Ett enkelt och typiskt exempel är att hushållen handlar en stor del av sina varor och tjänster utanför den egna lokala ekonomin. När de betalar för sin import strömmar deras pengar ut till den omgivande globala ekonomin. På liknande sätt blir det när de sparar. Försäkringspremier, fondsparande och banksparande som inte går till ett sockenbolag, ett lokalt utvecklingsbolag, en medlemsbank, en lokal sparkassa, en äkta sparbank eller liknande, kommer sällan tillbaka i form av hjälp med finansiering till lokala entreprenörer. Entreprenörer som inte kan finansiera sig med internt genererade medel behöver tillskott av externt kapital. Externt kapital kan skjutas till som eget eller främmande kapital. Eget kapital är detsamma som ägarkapital, även kallat riskkapital. Den som blir delägare skjuter till sitt kapital på vinst och förlust. De som inte vill ta någon stor risk kan skjuta till kapital i form av lån. Sådant kapital kallas främmande eftersom långivarna inte räknas in i företagets egen krets av ägare utan kommer att höra till kretsen av främmande finansiärer. Lån till ett företag redovisas som skuld. När man redovisar ett företags ekonomiska ställning beräknas det egna kapitalet som tillgångar minus skulder. Sparare och entreprenörer kan söka upp varandra och avtala om hur spararen ska skjuta till av sitt sparkapital till entreprenören och på så vis hjälpa denne att finansiera sin investering. Sådant 6

9 förekommer men det är sällsynt eftersom det kräver både tid och kunskaper. Det vanliga är att man går genom finansiella mellanhänder som har specialiserat sig på att hjälpa sparare eller entreprenörer eller båda kategorierna. 2.C Problemet ur ett omställningsperspektiv Vi har missbrukat olja och krediter därför att tillväxten ger oss häftiga kickar. Marknadsvärdet på aktiekapital och bostäder ökar, politiker får ökade skatteintäkter att fylla vallöften med, löner kan ökas etc. Det finns dock ytterligare ett skäl till att vi är besatta av tanken att ekonomin ska växa. Ett tillväxtkrav finns inbyggt i vår ekonomi genom vårt skuldbaserade penningsystem. Eftersom penningmängden i varje ögonblick motsvarar de totala skulderna och dessa skall återbetalas med ränta, så måste penningmängden, givet att denna omsätts med en konstant hastighet, öka över tiden. Så länge vi kan hålla igång den ekonomiska tillväxten är detta inget omedelbart problem eftersom utbudet av pengar kan öka i samma takt som efterfrågan på pengar. Under goda konjunkturer blir beteendet dock alltmer spekulativt ju längre tid det har gått sedan den föregående kraschen. När aktörerna blir spekulativa uppstår det bubblor i de tillgångar som är enkla att spekulera i, främst fastigheter, produktivt realkapital och värdepapper som representerar detta kapital. När bubblorna spricker blir de sociala kostnaderna stora. Dessa konjunktursvängningar och bubblor är i och för sig ett stort problem men det är inte det riktigt stora problemet. Det problem som vi verkligen bör bekymra oss för är att den ekonomiska tillväxten på sikt kommer att nå en gräns. Den fossila eran har inneburit ett växande flöde av energi till låg kostnad i jämförelse med kostnaden för mänskligt arbete. Efter oljetoppen reverseras detta och vårt realkapital blir oekonomiskt (maskiner, anläggningar, byggnader, infrastruktur etcetera) - den fossila erans bubbla spricker och vi får en finansiell kris som blir början på en lång anpassning till våra naturliga möjligheter som art i ett ekosystem. Figur 4. Industrisamhället producerar med hjälp av en fossilbränslebaserad teknik. Eftersom denna energiresurs är ändlig måste vi ställa om till en teknik som baserad på de flödande energiresurserna. Med känd teknik kan vi utvinna endast en bråkdel av den energimängd som vi utnyttjar i industrisamhället. En radikal omställning till ett fossilfritt och uthålligt samhälle tycks vara oundviklig. Figur 4 illustrerar en sådan omställning. Under 150 år har vi ställt om från en förindustriell lågteknologi till en industriell 7

10 högteknologi. På grund av tillväxtkravet är den inte hållbar och därför tvingas vi att ställa om till en uthållig högteknologi. Möjligheterna ser ut att ligga i en övergång från urbanisering och centralism till ruralisering och lokalism men det finns flera hot mot en framgångsrik övergång. Omställningen kommer att kräva många och stora investeringar av tid, energi och pengar - och det börjar redan bli knappt om alla dessa resurser. Dessutom är framgången inte garanterad, riskerna kommer att bli stora vilket i högsta grad präglar det finansiella problemet. De nödvändiga investeringarna är av en sådan omfattning att hela samhället måste vara med och bära riskerna. Vårt finansiella system har förändrats radikalt och det är svårt att se hur de finansiella mellanhänderna, i sin nuvarande globaliserade form, ska kunna medverka i finansieringen av en omställning och utveckling av landsbygden. Den högre risknivån i de investeringar som krävs för vår omställning måste hanteras. För det krävs både socialt kapital och kunskapskapital av ett slag som till största delen har gått förlorat under omställningen till den globaliserade industriella högteknologin. En återuppbyggnad av det sociala kapitalet kräver bland annat en geografisk och personlig närhet där vi samverkar istället för konkurrerar. Det nödvändiga kunskapskapitalet måste inkludera de sociala, geologiska och ekologiska systemen. Den största utmaningen är antagligen vårt penningsystem. Eftersom vi bygger in ett tillväxtkrav i ekonomin genom att över 90 procent av våra pengar skapas som krediter som ska återbetalas med ränta har vi byggt in ett tillväxtkrav i ekonomin. Ett sådant system kommer att kollapsa när tillväxten stagnerar och måste ersättas med ett penningsystem som inte kräver tillväxt.1 Vad kan man göra åt saken? 3. Förslag till lösningar Idéer om hur problemet kan lösas är kopplade till de olika perspektiven. 3.A Tillväxtperspektivets lösningar Åtgärder för att minska gapet i alla delar av samhället även på landsbygden. Om marknadsekonomin för utvecklas väl så tar den hand om resten. 3.B Utvecklingsperspektivets lösningar Åtgärder till stöd för lokala utvecklingsgrupper som finner kreativa finansiella lösningar där man, utan hjälp av finansiella mellanhänder, lyckas dra till sig lokalt sparande som används för att finansiera lokala investeringar. (Se pil (5) i figur 2.) Genom att öka den lokala cirkulationen av pengar gynnar man den lokala utvecklingen. 3.C Omställningsperspektivets lösningar Åtgärder till stöd för innovativa lösningar på hur man kan organisera det lokala sparandet och finansieringen mha finansiella mellanhänder så att alla kan dela på risken. (Motsvarar en ny form av riskdelande finansiell mellanhand i den inbäddade lokala ekonomin i figur 3.) Genom att öka den lokala cirkulationen pengar och den lokala uppbyggnaden av socialt kapital och kunskapskapital gynnar man omställningen. 1 Om sådana penningsystem har bland annat kända ekonomer som Irving Fisher, Silvio. Gesell och J. M. Keynes skrivit. 8

11 4. Arbetsgruppens resultat 2011 Vår analys bygger på tre saker. 1. Vi har beskrivit tre förekommande perspektiv på landsbygdens kapitalförsörjningsproblem, 2. vi har diskuterat hur den lokala ekonomin hänger ihop med den globala och 3. vi har studerat svenska lokala utvecklingsprojekt som har tacklat kapitalförsörjningsproblemen och skapat oss en generell bild av deras metoder. Ett viktigt inslag i analysen var vår enkla modell (se figur 2) där den lokala ekonomin är inbäddad i en större helhet som vi kallar den globala. Mot bakgrund av den insikt som växer sig allt starkare - att vi måste ställa om eftersom vår nuvarande tillväxtbaserade samhällsutveckling inte är uthållig - rekommenderar vi att man bejakar alla slag av innovativa försök att hitta nya former för att organisera sparande och finansiering för landsbygdens invånare. Både de som är i form av finansiella mellanhänder. Lokala spar- och medlemsbanker måste bli mångdubbelt fler och de måste kompletteras med motsvarigheter som jobbar med lokalt riskkapital. Vår slutsats: att landsbygdens tillväxt, utveckling och omställning förutsätter betydligt mer än vad vi hittills har sett av innovativa lösningar på hur landsbygdens lokala ekonomier kan organisera sparande och finansiering. Därför bör samhället stödja innovatörer som bildar organisationer vars ändamål är att förbättra tillgången på lokalt kapital för utveckling av landsbygdens näringar. Exempel på sådana innovatörer finns både inom det finansiella praktikernätverk som vi har skapat och de sparbolagsutvecklare som beskrivs i rapporten. 5. Fortsatt arbete 2012 Steg 1 vid problemlösning är att se problemen och förstå dem holistiskt d.v.s. att förstå i vilket system de finns och hur detta system utgör en del av större system samtidigt som det i sig själv utgörs av olika delsystem. Praktikernätverken visar vad man med ett gott ledarskap kan åstadkomma i den lokala ekonomin med hjälp av den befintliga institutionella strukturen. De visar hur man kan organisera sparande och finansiering utan finansiell mellanhand. Spararen får en direkt relation till entreprenören genom att bli delägare i entreprenörens verksamhet. Deras exempel bör lyftas fram så att de uppmärksammas av många fler. Ett blivande sparbolag kommer att använda den sparbolagsmotor som utvecklas av Crowd Equity. Ytterligare ett blivande sparbolag står i kulissen och väntar. Här handlar det om både ledarskap och institutionell kreativitet i skärningspunkten mellan eget och främmande kapital fast inte i den globala ekonomin utan i den lokala. I sparbolagsmotorns gränssnitt mot entreprenören finns ett förlagslån eller en aktiepost. Det är en helt konventionell lösning men i gränssnittet mot spararna används ett kapitalandelslån. Denna form av finansiella avtal är inte vanlig och definitivt inte i lokala ekonomiska lösningar på finansiella problem. Vi överväger att jobba vidare med bland annat följande: Fortsatt stöd till de praktiker och innovatörer som experimenterar med lokala finansiella organisationer. Sprida information om lokal ekonomi, förutsättningar för lokal ekonomisk utveckling och hur man lokalt kan organisera sparande och finansiering för att stödja den lokala utvecklingen. Sprida information om hur staten kan medverka vid lokal ekonomisk finansiering. Nätverkande kring omställningsfrågor. 9

12 Rapporten är framtagen av Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning Anders Johansson, Ordförande Coompanion Nils Lagerroth, kanslirepresentant Landsbygdsnätverket Jörgen Andersson Ulla Herlitz Oscar Kjellberg Thomas Norrby Rebecca Kjällström Lars-Göran Svensson Åres Gröna Dalar Hela Sverige ska leva Lokalekonomerna Sveriges lantbruksuniversitet, (SLU) Företagarna LRF-Konsult 10