EXAMENSARBETE. Affärsnyttan av Mobil Informationsteknologi. Patrick Forsman Freddie Johansson. Luleå tekniska universitet
|
|
- Åke Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EXAMENSARBETE 2005:154 SHU Affärsnyttan av Mobil Informationsteknologi Patrick Forsman Freddie Johansson Luleå tekniska universitet Informatik och systemvetenskap D-nivå Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Systemvetenskap 2005:154 SHU - ISSN: ISRN: LTU-SHU-EX--05/154--SE
2 SAMMANFATTNING Sammanfattning I denna uppsats behandlas synen på mobilitet och affärsnytta hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. Detta har vi gjort genom att intervjua fem personer som är och varit verksamma inom ITbranschen under en längre tid. Undersökningen har visat att begreppet affärsnytta används som ett generellt begrepp som täcker över en rad olika aspekter och faktorer, samt visat på kontextens signifikans i frågan. Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att affärsnyttan av mobil informationsteknologi uppkommer då den används som en möjliggörare.
3 ABSTRACT Abstract In this paper we discuss the perspective of mobility and business value in organizations using mobile services or products and market them. For the exploration of the purpose of this paper we have interviewed five different people, all of whom have worked for a long period of time or are currently working in the IT industry. Our research has shown that the term business value is used as a general term that covers a wide range of aspects, like the significance of the context. In this thesis we have found that the business value of mobile Information Technology is when it is used and seen as an enabler.
4 FÖRORD Förord Denna uppsats är resultatet av ett examensarbete vid Luleå Tekniska Universitet. Rapporten är skriven på D-nivå vid institutionen för Industriell ekonomi och Samhällsvetenskap på det systemvetenskapliga programmet inom ämnet informatik och systemvetenskap. Vi vill med detta förord tacka vår handledare Anna Ståhlbröst samt de personer som medverkat på de seminarier som hållits under kursens gång. Vi vill även tacka de informanter som ställt upp i vår empiriska studie och därmed gjort denna uppsats möjlig att genomföra. Luleå Tekniska Universitet Januari 2005 Patrick Forsman Freddie Johansson
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning 1 INLEDNING SYFTE DISPOSITION METOD FORSKNINGSANSATS LITTERATURSTUDIE DATAINSAMLINGSMETOD Kvalitativa intervjuer Urval av informanter Utförande av intervjuer KVALITATIV ANALYS Tillvägagångssätt vid analysen RIMLIGHET OCH TROVÄRDIGHET TEORI MOBIL INFORMATIONSTEKNOLOGIS FRAMVÄXT Mobilt arbete Mobil framtid MOBIL KONTEXT Mobil kontextuell kommunikation AFFÄRSNYTTA REFLEKTION KRING BEGREPPET AFFÄRSNYTTA EMPIRI PRESENTATION AV INFORMANTERNA Informant Adam Informant Bertil Informant Cesar Informant David Informant Erik MOBILITET Mobilt arbete Mobil informationsteknologi (MIT): framväxt och framtid För- och nackdelar med mobil informationsteknologi (MIT) AFFÄRSNYTTA Påvisning av affärsnytta Affärsnytta gällande Mobil informationsteknologi (MIT) ANALYS/DISKUSSION MOBILITET Mobilt arbete Mobil informationsteknologi (MIT): framväxt och framtid...30
6 5.1.3 För- och nackdelar med mobil informationsteknologi (MIT) AFFÄRSNYTTA Påvisning av affärsnyttan AFFÄRSNYTTAN GÄLLANDE MOBIL INFORMATIONSTEKNOLOGI (MIT) SLUTSATSER REFLEKTION FRAMTIDA FORSKNING...36 REFERENSER...37 BILAGA 1: INTERVJUGUIDE...40 BILAGA 2: INFORMATIONSBREV...42
7 INLEDNING 1 Inledning Människan av idag är kanske mer mobil än någonsin tidigare, vilket har fått som konsekvens att arbetet inte enbart är koncentrerat till den anställdes skrivbord, utan även kan ske på flygplatser, på väg till jobbet, på sommarstället och så vidare (Lindroth & Östlund, 2001). Informationsteknologin (IT) har samtidigt spridigt sig till hela samhället (Dahlbom & Ljungberg, 1998). Lindroth & Östlund (2001) menar vidare att det finns behov av att analysera de möjligheter som finns med IT i samband med att människan har blivit mer mobil, men för att göra detta måste man ha en god förståelse för IT och mobilt arbete. Mobilitet är dock inget nytt fenomen. Vi har tidigare använt radiosystem för att förmedla oss medan vi befunnit oss till sjöss eller på vägen. Det som är nytt är till vilken grad mobila teknologier används. Mobila teknologier används idag överallt i vardagen. Den snabba ökningen av mobila teknologier är mest uppenbar då vi ser till adoptionen av mobiltelefoner där 39% 1 av Sveriges befolkning hade tillgång till mobiltelefon under 1996, i jämförelse med år 2000 då denna procentsats låg på 75 % 2. Samtidigt visar statistiken att var fjärde persondator såld i Sverige är en bärbar dator (laptop) samt att försäljningen av andra mobila artefakter 3 ökar enligt Weilenmann (2003). Sörensen (2003) skriver att det, inom forskningsområdet mobil informatik (MI) har varit en relativ avsaknad av forskning som mer konkret undersöker det teoretiska förhållandet mellan de teknologiska egenskaperna hos mobila och trådlösa teknologier inom den sociala kontext som dessa finns. Dock har Skandinavien - och då speciellt Sverige - ett försprång inom detta område tack vare den forskning runt MI som bedrivs på forskningsinstituten Viktoria Institute 4, Laboratorium for Interaction Technology 5 samt Center for Digital Business 6 (Sörensen 2003). Lundin & Nulden (2002) skriver att mobilitet blivit ett nyckelord vid utveckling av produkter, applikationer, service och tjänster och något som bör tas i beaktning vid design av IT-teknik. Detta beror på kravet att ha tillgång till rätt information oberoende av plats och tid har ökat genom vårt förändrade sätt att leva och arbeta (Lundin & Nulden, 2002). Dahlbom (2002) menar att den tekniska utvecklingen påverkar alla aspekter av mänskligt liv samt att då tekniken utvecklas och ger oss nya artefakter förändras vårt liv både i det lilla och i det stora. 1 Sveriges befolkning år 1996 bestod av människor enligt Statistiska Centralbyrån 2 Sveriges befolkning år 2000 bestod av människor enligt Statistiska Centralbyrån 3 Ett av människan skapat objekt
8 INLEDNING När man väl har insett att den tekniska utvecklingen påverkar alla områden av mänskligt liv blir det självklart att den viktigaste uppgiften för oss människor när det gäller tekniken blir att lära oss förstå, utnyttja och styra tekniken. (Dahlbom, 2002 s.1) I Computer Sweden 7, en av Sveriges ledande tidningar inom IT-branschen, har det under senare tid skrivits ett flertal artiklar som trycker på vikten av att kunna visa på affärsnyttan med mobila investeringar. Bland annat skriver Wallström (2004) att det inte finns några allmänt accepterade modeller för att räkna hem mobil nytta. Trots detta satsar många organisationer på mobila tekniker för att de är övertygade om att mobil teknologi ger affärsfördelar (ibid). I samma tidning menar Arvidsson (2004) att mobila kostnader sprids ut på väldigt många olika kostnadsposter och det blir därför svårt att värdera den faktiska nyttan av mobila produkter. Vad är då möjligt att få ut av mobil informationsteknologi vilken nytta innebär det? Om man ser till nyttan av IT är den, enligt Fagerström (2003), något väldigt subjektivt och beroende av sammanhang och de definitioner man valt att göra. Nyttan beskrivs, enligt Fagerström, som den nytta som upplevs, således den upplevda nyttan, inom exempelvis en organisation. Nyttan kan här avläsas i individernas användning och uppfattning av de produkter, service, applikationer och tjänster som de använder (ibid). Dahlbom, Lundgren & Stigberg (2000) skriver att det i dagens samhälle har blivit allt viktigare att kunna visa nyttan av de IT-investeringar man gör och att IT-chefer ofta får kritik för att de inte kan påvisa eller förklara hur IT-investeringar ökar lönsamheten eller ger en ökad service. Utifrån den bakgrund som vi presenterat kan vi se att det finns ett behov i dagens samhälle av att kunna påvisa nyttan med olika informationsteknologier. Samtidigt kan vi se att mobiliteten i samhället ökar på grund av bland annat de förändringar som IT möjliggör. Därför tycker vi att det skulle var intressant och betydelsefullt att sammanföra nyttan och användningen av mobil informationsteknologi och undersöka dem hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. 1.2 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka synen på mobilitet och affärsnytta hos organisationer som använder mobila tjänster och produkter samt marknadsför dem. 1.3 Disposition Dispositionen av denna uppsats är uppdelad i totalt sju kapitel, referatlista samt två bilagor. Kapitel ett i uppsatsen inleddes med en bakgrund, som sedan mynnat ut i syftet med denna uppsats. Inledningskapitlet lämnar sedan över till vårt 7 2
9 INLEDNING metodkapitel där vi går igenom forskningsansats, litteraturstudie, datainsamlingsmetod, kvalitativ analys, rimlighet och trovärdighet för att till sist avslutas med en metodsammanfattning. Efterkommande kapitel behandlar den teori som vi ansett vara relevant för denna uppsats utifrån den utförda litteraturstudien som följs av empirikapitlet som innehåller de sammanställningar vi gjort av de utförda intervjuerna. I kapitlet som följer analyseras och diskuteras det empiriska materialet. Uppsatsen avslutas sedan med ett kapitel innehållande de slutsatser som vi kommit fram till. 3
10 METOD 2 Metod I det här kapitlet kommer vi att presentera de metoder som använts under arbetet med vår studie. Vi beskriver först den forskningsansats vi har för att sedan komma in på litteraturstudier, datainsamlingsmetod och kvalitativ analys för att till sist avsluta kapitlet med en diskussion av studiens rimlighet och trovärdighet 2.1 Forskningsansats Det synsätt som vi tycker passar bäst in på det syfte och innehåll vi har i denna uppsats är det hermeneutiska synsättet. När mänskligt interagerande studeras i olika situationer och man samtidigt inser att hur människors idévärld ser ut kommer att spela en stor roll för det som skall undersökas, kan detta mänskliga interagerande inte frångås, enligt Patel & Davidson (1994). Hermeneutik bygger på kunskaper om människors värld. Inom hermeneutiken tror man att tolkningar av mänskliga handlingar kan ske på samma sätt som en text tolkas. Inom hermeneutiken är den mänskliga verkligheten av en språklig natur, och man kan genom språket skaffa sig djupa kunskaper om människan. En forskare som har en hermeneutisk filosofi ser sitt förhållande till forskningsobjektet med en subjektiv förståelse. Forskaren ser sina tankar, idéer, känslor och kunskaper som en tillgång för att förstå sitt forskningsobjekt. En hermeneutisk forskare ser också gärna till helheten i forskningsproblemet och pendlar mellan delarna och helheten för att på så sätt få en så fullständig förståelse för problemet som möjligt (Patel & Davidson, 1994). Utifrån detta har vi baserat vår undersökning på det hermeneutiska synsättet då vår ansats i studien är tolkande. Vi anser att man inte kan vara objektiv då man forskar och undersöker ting, utan all den information och data som bearbetas till kunskap kommer att påverkas av de tankar och den verklighetsuppfattning som vi som forskare sedan tidigare har. Gällande vår förförståelse som vi sedan tidigare har och som kommer att påverka denna uppsats, är tidigare utbildningar, kurser, arbeten etcetera. Då vi har en hermeneutisk ansats är det vidare passande med en kvalitativ metod för datainsamling och analys. Vi har därför valt att använda oss av en kvalitativ metod för datainsamlingen. En kvalitativ forskningsmetod ser till hur någonting är till sin natur eller vilka egenskaper det har och har som objekt den livsvärld människor har, och därmed också de meningar som människor knyter till sin situation. En kvalitativ forskningsmetod karakteriseras alltså av att den försöker förstå en persons eller en grupp av personers sätt att se på situationer genom exempelvis intervjuer. (Hartman, 1998) 4
11 METOD 2.2 Litteraturstudie En av skälen till att man genomför en litteraturstudie är att man undviker att direkt skriva om något som någon annan författare redan skrivit om eller behandlat tidigare. Resultatet från denna litteraturstudie resulterar bland annat i information som kan leda oss mot att hitta ett område där det saknas tillräcklig med forskning kring. Detta brukar normalt kallas för kunskapshål eller engelskans ord gap - svenskans lucka eller hål. En förutsättning för att kunna genomföra vår studie är att vi först leta och studerar relevant litteratur inom det uppställda problemområdet. Litteraturstudien har genomförts för att uppnå en ökad insikt i ämnet, samt för att skaffa en teoretisk bakgrund som skall ligga till grund för den efterkommande datainsamlingen. Litteraturstudien inleddes med att vi samlade in artiklar som berörde ämnena; mobilitet, informatik, mobil informatik, mobil kontext samt nyttovärdering gällande IT. Efter att tillsammans läst litteratur visade det sig att de flesta av artiklarna som behandlade dessa hade återkommande referenser till några böcker och författare. Detta ledde till att vi gick till biblioteket vid Luleå Tekniska Universitet (LTU) och letade böcker som dessa författare publicerat som kunde härröra vårt problemområde. När vi satt oss in i den litteratur vi samlat in började vi se vad vi kunde och ville sätta betoning på. Vi kunde efter en diskussion plocka ut några begrepp som vi ansåg var centrala för vår studie. Enligt Patel och Davidson (2003) kallas dessa centrala begrepp för sökord. Dessa sökord kan enligt Patel och Davidson hjälpa forskaren vid kommande litteratursökning då de mer exakt kan leda forskaren i den riktning de önskar. De sökord som vi kommit fram till utifrån vår litteraturstudie är; mobil informatik, mobilitet, mobil IT, affärsnytta samt kontext. 2.3 Datainsamlingsmetod Vi har i denna uppsats valt att genomföra en empirisk studie och när man som forskare skall genomföra en empirisk studie finns det en rad olika sätt att välja mellan när man ska samla in data. Några av dessa sätt är intervju, observation och enkät och finns beskrivna av Patel och Davidson (2003). Samtliga av dessa metoder för datainsamling är olika och således mer eller mindre lämpliga att använda beroende det som studeras. Vi kommer i följande kapitel att redogöra för den typ av datainsamling vi valt att använda oss av vid vår empiriska undersökning, nämligen kvalitativa intervjuer Kvalitativa intervjuer Ansatsen i en kvalitativ intervju är av ett sonderande slag och utgår ifrån att forskaren från början inte kan veta vilka frågor som är viktigast eller mest betydelsefulla. Då vi använder oss av en kvalitativ metod resulterar detta i mjukdata som svarar på hur?. Vi får således, av kvalitativa undersökningar, ut ett resultat i ord, mjukdata (Svenning, 2000). 5
12 METOD De kvalitativa intervjuerna kräver att utfrågaren utvecklar, anpassar och följer upp vad som kan vara väsentligt i intervjusituationen, detta för att kunna nå ändamålet som intervjun har. Under intervjun utvecklas frågor och svar utifrån det som tidigare framkommit under intervjun. Det kan ibland ses som ett samtal med syfte mellan intervjuaren och de intervjuade. Detta innebär att intervjuaren måste vara mycket uppmärksam och vaken för att kunna komma med följdfrågor och vägledning. En förutsättning för att detta ska fungera är att intervjuarens frågor från början är så öppna som möjligt, för att få så spontana svar som möjligt från de intervjuade. Men samtidigt som frågorna måste vara öppna måste intervjuaren veta vart man vill komma med intervjun och vad det är man är intresserad av och utifrån detta styra intervjun. (Starrin & Svensson, 1994) Gällande de kvalitativa intervjuerna anser vi att det passar med intervjuer av det mer sonderande slaget, intervjuer där vi låter den vi intervjuar till viss mån tala ganska fritt. Meningen med detta är att vi i så liten mån som möjligt ska påverka hur personen vi intervjuar svarar. För att underlätta detta har vi valt att göra en intervjuguide (se bilaga 1). Intervjuguiden har vi utformat utifrån det syfte och bakgrund som vi ställt upp i det inledande kapitlet. Intervjuguiden har underlättat för oss på det sättet att vi ser vilka frågor och områden som vi behandlat och visar således om vi fått svar på det som vi söker efter för att kunna svara på vårt syfte. Intervjuguiden är utformad så att vi har tre huvudområden. Dessa områden är; Inledande frågor Innefattas av frågor rörande informantens bakgrund såsom tidigare arbeten, uppgifter samt dess nuvarande arbetsuppgift. Frågor rörande mobilitet och IT Innefattas av frågor rörande mobilitet och IT; vad begreppet mobilitet innebär för informanten, hur dess organisation använder sig av det, på vilket sett mobilitet har påverkat organisationen och informanten, fördelar och nackdelar som mobil IT och mobilitet kan bidra till etc. Frågor rörande affärsnytta Innefattas av frågor rörande affärsnytta; vad begreppet innebär för informanten, fördelar med att kunna påvisa affärsnytta, importansen av att kunna påvisa affärsnytta etc. Vi har även valt att använda oss av probing (svenskans utforskande ) som beskrivs av Frey & Oishi, (1995). Probing har hjälpt oss vid utformningen av följdfrågor, exempelvis då vi vill få fram information som är mer beskrivande och klargörande. Då följdfrågor utformats har vi utgått från den tabell som Frey & Oishi ställt upp enligt följande; Förtydligande följdfrågor; - Vad menar du exakt? - Kan du förklara det? Specificerande - Hur menar du? följdfrågor; - Kan du beskriva vad du menar? 6
13 METOD Relevansförtydligande följdfrågor; Följdfrågor för fullständighet; - Kan du berätta mer vad du menar med det? - Finns det något mer som du vill tillägga som vi inte behandlat i denna intervju, men som kan vara av relevans? - Kan du exemplifiera det? Tabell 2.1 Sammanställning av; Utformning av följdfrågor genom s.k. probing (Frey & Oishi, 1995) Urval av informanter Vår empiriska undersökning började med att vi ställde upp kriterier som vi utgick ifrån vid urvalet av informanter. De uppställda kriterierna är som följer; Informanten ska använda mobila tjänster/produkter inom dess nuvarande eller tidigare arbetsområde. Informanten skall ha använt sig av mobila tjänster/produkter under en längre tid. Inför intervjuerna diskuterade vi om vi skulle göra vår empiriska undersökning vid ett eller flera företag. Efter diskussionen så kom vi fram till att vi hellre ville utföra studien vid flera företag, och det resulterade i att vi valde att ta en person (två i ett fall) från vardera av de organisationer som vi kontaktat. Valet att ta flera organisationer grundar sig på att vi vill få fram ett bredare spektra av åsikter och tankar angående vad affärsnyttan av mobil informatik kan vara, kontra om vi enbart hade gjort studien i en organisation då vi hade fått en snävare bild, men med mer djup inom den utvalda organisationen. Vi anser att om vi hade genomfört den empiriska studien vid ett företag att det kan finnas en chans att informanterna anammat företagets tankesätt och definition och att detta färgat dem. Vi valde därför att ta flera företag då vi utifrån vårt tankesätt skulle få ett bredare spektra av åsikter och tankar från våra informanter. Efter detta började vi med att kontakta företag som låg i vår omgivning (Luleåområdet). Vi började med att kontakta två företag som en av oss sedan tidigare känner till och varit i kontakt med. Att hitta en kontakt inom dessa organisationer var därmed inte svårt då vi hade vetskap om vilka vi kunde kontakta. Vid kontakt med de två första informanterna som arbetade inom de organisationer som vi sedan tidigare kände till fick vi vägledning gällande informanter som de trodde kunde fylla våra uppställda kriterier samt telefonnummer alternativt e-post till dessa informanter. Detta ledde till att vi fick kontakt med tre nya informanter som uppfyllde de uppställda kriterierna. Vid den första kontakten med de olika organisationerna gav vi en kort introduktion till vilka vi är och vad vi vill behandla i vår uppsats. Samtliga informanter var positiva till att medverka genom att ställa upp på en intervju. Efter det första samtalet med de olika informanterna skickade vi ut fem informationsbrev (se bilaga 2) via e-post till personer där vi presenterade en kort bakgrund samt vårt problemområde. Informationsbrevet var ett önskemål som 7
14 METOD framkommit från en del av informanterna och vi valde därför att förutom att presentera i ord vad vi skulle göra och vilket ämne vi skulle komma att behandla, även skicka ut en skriftlig version som mer ingående tog upp vad vi hade som syfte att undersöka Utförande av intervjuer I utskicket till informanterna beskrev vi att intervjuerna skulle bandas för att det kan vara till gagn för båda parter då det kan hjälpa oss att sammanställa en mer konsekvent intervju samt att informanten kan vara säker vid citering och att allt som sades under intervjun kommer fram som det sades. Att informanten får läsa igenom materialet innan det analyserars och diskuteras bidrar enligt Patel & Tebelius (1987) även till att rimligheten och trovärdigheten i uppsatsen ökar då informanten kan granska materialet och avgöra om det står i överensstämmelse med deras uppfattning om vad som förevarit. Totalt fick vi spela in fyra av fem intervjuer. Anledningen att vi fick spela in fyra av fem intervjuer var att en av informanterna menade på att det skulle bli en ledigare diskussion om intervjun inte spelades in. Vid transkribering av de utförda intervjuerna märkte vi även att det blev enklare då intervjun var inspelad kontra den som vi skrev ned på papper. Skillnaderna mellan dessa var att den intervju som vi skrivit ned på papper redan reducerats då allt som sades under intervjun inte kom med, utan beroende på vår selektiva perception omedvetet valt ut och antecknat det som vi ansåg relevant. Samtliga intervjuer utom en, som utfördes via telefon, utfördes på informantens arbetsplats och intervjuerna tog allt mellan minuter att genomföra. Under intervjuerna har vi använt oss av vår Intervjuguide (se bilaga 1). Följdfrågorna till intervjuguiden, har som tidigare nämnts i 2.2.1, utformats med hjälp av s.k. probing. De faktorer som vi tagit hjälp under själva intervjuerna är uppställda av Frey & Oishi (1995) och är som följande; Visa intresse; Paus; Upprepa frågan; Upprepa svar från informanten; Att visa intresse genom att säga exempelvis Okej, uh-huh kan tolkas som att den som intervjuar har hört svaret och kan i vissa fall förvänta sig mer information. En paus kan tolkas av informanten som att intervjuaren väntar på mer information. Kan hjälpa informanten om denne har missförstått, misstolkat eller drivit iväg från ämnet som frågan behandlade. Kan stimulera informanten att säga mer eller rätta till eventuella fel som blivit genom misstolkning eller missuppfattning av frågan. Tabell 2.2 Sammanställning av; tillvägagångssätt vid frågor genom probing (H. Frey & Oishi, 1995) Det kom förfrågningar från några av våra informanter angående anonymitet. Vi har därför valt att inte publicera informanternas namn eller organisationens namn i intervjuerna. Anonymiteten innebär att information som kan leda till att det 8
15 METOD material som är presenterat i empirin och som kan härledas till informanten avidentifierats från intervjumaterialet. Problemet som kan uppstå vid anonymitet är att informanten tvekar på den, av intervjuaren, utlovade anonymiteten. Detta kan bidra till att information inte lämnas ut eller tas upp under intervjuns gång enligt Frey & Oishi (1995). Vi valde därför att ta en diskussion med informanten innan intervjun påbörjades angående anonymitet. För att eliminera missförstånd och feltolkningar lovade vi även samtliga informanter att det transkriberade materialet skulle skickas till dem för eventuella korrigeringar och kommentarer innan det publicerades. Vi valde att göra detta för båda parters skull, och informanten hade här möjligheten att korrigera det han eller hon sagt under intervjun. Detta har även från några informanter varit ett krav att få se de uppgifter vi valt att publicera i empirin, och därav blev det självklart att göra detta. Den fördel vi som intervjuare har fått genom detta beslut, är att de intervjuade kunnat känner sig säkrare under intervjuerna, vilket kan leda till att de talat mer fritt utan att vara rädd att material från intervjun kommer att exempelvis felciteras. Holme & Solvang (1987) menar på att om man gör på detta sätt att skicka ut en sammanfattning av intervjun kan den intervjuade jämföra och se om hans åsikter återgivits på ett riktigt sätt. Det kan vara viktigt att göra detta enligt Holme & Solvang då även den bästa utskrift kan innehålla missuppfattningar. 2.4 Kvalitativ analys Ett kännetecken för en kvalitativ analys är att den utgår från ett relativt litet material men försöker ändå tränga in på djupet i en fråga. Något annat som också är karakteristisk för hermeneutiken är att forskaren tros ha en uppfattning om det han studerar redan innan han börjar sin forskning. Detta kallas, inom hermeneutiken, att ha förförståelse. Förförståelsen får forskaren genom sin bakgrund och den utvecklas i och med att han utvecklas och vinner kunskap. Samhälls- och beteendeforskning blir med det här sättet att se, annorlunda än all annan form av forskning. (Svenning, 2003 s.160) Enligt Svenning (ibid) följs kodning och analys åt vid ett kvalitativt arbete. Analysen och kodningen av materialet påbörjas också så fort forskaren börjar gå igenom det material han har, och för varje genomgång av materialet kommer forskaren att genomströmmas av idéer och tolkningar. Svenning säger att all analys går ut på att hitta mönster och säger vidare att sortera är ett av nyckelorden inom den kvalitativa analysen. Svenning skriver att det empiriska materialet kan analyseras bland annat genom successiv approximation. Denna analysmetod utgår från tre kodningssteg; öppen kodning, axiell kodning samt selektiv kodning. I den öppna kodningen läser forskaren igenom det aktuella materialet en första gång för att försöka hitta mönster eller ansatser. I det andra steget (axiell kodning) går forskaren djupare in i materialet för att finna länkar mellan de olika begreppen som man såg vid det första steget i analysen (öppen kodning). I det sista steget i analysarbetet (selektiv kodning) letar 9
16 METOD forskaren selektivt efter fall som stödjer eller observationer som framkommit vid den tidigare analysen. Vi har i denna studie inspirerats av successiv approximation då den kommer att fungera som ett hjälpmedel för oss då vi ska analysera det material som vi samlat in genom vår empiriska studie. I kommande avsnitt går vi igenom detta tillvägagångssätt och förklarar hur vi gått tillväga under analysen Tillvägagångssätt vid analysen Vårt arbete efter intervjuerna artade sig som så att vi satte oss ner och diskuterade igenom hur intervjun gick, om vi fick svar på alla frågor samt en kort genomgång av det material som vi fått ta del av genom intervjun. Efter diskussionen lyssnade vi tillsammans igenom inspelningen. Att lyssna igenom banden gav oss en större insikt och förståelse får vårt empiriska material än vad vi fått under själva intervjuerna. Det vi såg var att vi fick en ökad förståelse av det insamlade materialet då vi diskuterade igenom vad vi fått fram genom de utförda intervjuerna. Thomsson (2002) beskriver även detta och menar att intervjuare kan se intervjun eller ett samtal mer som en helhet, och utifrån detta distansera sig från det som sägs och reflektera över det som sägs av informanten - vilket under intervjuns gång inte var möjligt. Nästa steg var för oss att transkribera det inspelade materialet, dvs. att skriva ned den inspelade dialogen som framkommit under intervjuerna. Under transkriberingen valde vi att inte ta med pauser, skratt och dylikt - alltså en första gallring av materialet. Detta då vi ansåg att den återgivningsprecisionen av intervjuerna inte var av betydelse för vår analys. Efter det att vi slutfört samtliga transkriberingar började vi att skriva om det transkriberade materialet som en löpande text intervju för intervju. När vi skrev ned intervjuerna till löpande texter har vi använt oss av vår intervjuguide som en hjälp för att få ett flyt och ett likartat upplägg på de i löptext nedskrivna intervjuerna. Dessa frågor har vi också sett som stöd för att hitta mönster och eller ansatser i kodningen av materialet. De i löptext nedskrivna intervjuer är också det material som presenteras i vår empiri. Vi läste sedan materialet för att försöka hitta teman. De teman som vi funnit genom läsning av materialet är följande; mobilitet, affärsnytta samt ett antal underteman till dessa som framkommit då vi låtit texten tala till oss exempelvis då informanterna talade om kontext. Dessa har vi valt att använda oss av under nästa led av den öppna kodningen. Vi har använt oss av dessa teman och med överstrykningspennor - två stycken olikfärgade - strukit under de olika temana i materialet som sammanfattades utifrån de transkriberade intervjuerna. Det understrukna materialet lade sedan grunden till nästkommande steg i vår analysmetod. 10
17 METOD Sen gick vi igenom det understrukna materialet för att sedan överföra detta till ett dokument där vi tema- och informantvis punktat upp och klustra ihop dessa materialet. Nästa steg i var att hitta likheter i det sammanställda materialet. I det sista steget av vår analys har vi försökt att stödja det som framkommit under analysen med hjälp av de teorier som vi samlat in. Resultatet av detta är den diskussion som presenteras i kapitlet analys/diskussion. 2.5 Rimlighet och trovärdighet För att handskas med rimlighet och trovärdighet i denna uppsats har vi läst litteratur som behandlar detta område, bland annat av författarna Patel & Tebelius (1987) och Bell (2000). I övrigt har vi haft ett kritiskt hållningssätt till den litteratur som vi läst genom uppsatsens gång. Vilken metod man än använder sig av för insamling av information till sin forskning måste man alltid kritiskt granska den för att kunna avgöra hur tillförlitlig och trovärdig den information man fått fram är. Detta för att få ett mått på i vilken utsträckning den information man fått fram skulle ge ett likvärdigt resultat under i övrigt lika omständigheter men under olika tillfällen. Det kan vara en rad faktorer som påverkar hur informationen man fått fram ser ut, en sådan faktor är hur och vem som har gjort intervjuerna. Det man kan fråga sig är om en annan person med samma frågeunderlag skulle få likvärdiga svar vid ett annat tillfälle. (Bell, 2000) Gällande rimligheten finns det två aspekter som måste tas i beaktande, nämligen rimlighet i information och tolkningar. Informationens rimlighet består i att den teknik som valts för informationssamlandet bedöms i förhållande till dess möjlighet att ge en fyllig, associationsrik och öppen information. Tolkningarnas rimlighet bedöms sedan utifrån hur informationens mångfald och variationsbredd har utnyttjas. (Patel & Tebelius, 1987). I vårt fall gällande rimligheten i vår uppsats var vi väl insatta i att vårt hermeneutiskt synsätt kommer detta att påverka de tolkningar vi gör i denna uppsats. Detta kan bland annat ha skett då vår erfarenhet kan ha färgat hur vi tolkat och analyserat det insamlade materialet. Vår förförståelse kan även påverka hur vi gjort våra intervjuer. Trots detta tror vi inte att de erfarenheter och kunskaper (förförståelsen) vi har påverkat någon av intervjuerna eller våra tolkningar av dessa i negativ mening, utan snarare att det haft en positiv influens. Denna positiva influens tror vi visar sig bland annat genom att vi kan sätta in de uppgifter och teorier som framkommit i ett sammanhang som är relevant för rapporten, och igenom dessa kan ge en mer berikande inblick än om vi inte hade haft den förförståelse vi idag har. Den teknik vi valt att använda oss av vid datainsamlingen, vilket i denna uppsats fall är kvalitativa intervjuer i kombination med vår intervjuguide, anser vi ger en fyllig information inom det område vi valt att undersöka. Vi har även valt att inte dra några allmängiltiga slutsatser i denna uppsats, och med det menar vi även att rimligheten ökar i våra slutsatser ökar. 11
18 METOD För att öka vår uppsats trovärdighet valde vi att spela in alla intervjuer med hjälp av en mp3-spelare. Vi fick dock inte spela in alla intervjuer då det var en av informanterna som inte ville bli inspelad. Vi tror dock inte att detta har påverkat uppsatsens trovärdighet i sådan stor grad. För att återigen öka trovärdigheten skickade vi ut det sammanställda materialet till vardera informant. De fick då läsa igenom materialet och kommentera om det var något som saknades, var otydligt samt om de hade några generella kommentarer om det sammanställda materialet. Enligt Patel & Tebelius (1987) är valet av hur informationen registreras viktigt, och de menar på att det finns för- och nackdelar med de olika sätten, och menar på att all upptagning kan innebära förlust av väsentlig information. En lösning på detta problem är enligt Patel & Tebelius att forskaren får lita på sina egna intryck av situationen, vilket vi anser att vi gjort under vår empiriska studie. 12
19 TEORI 3 Teori I detta kapitel kommer vi att presentera de teorier som legat till grund för denna uppsats. De teoribildningar som vi i första hand har använda oss av i den här studien, är teorier runt mobil informatik/informationsteknologi samt mobil kontext. Vi har även med en definition av vad vi lägger i begreppet affärsnytta. 3.1 Mobil informationsteknologis framväxt 1998 skrev Dahlbom & Ljungberg artikeln Mobile Informatics (MI). Artikeln kom att bli något av en grundsten inom MI och väldigt många av de författare som sedan har skrivit om MI refererar i de flesta fall till den. Enligt Dahlbom & Ljungberg (1998) är en av anledningarna till att mobilitet ökat inom arbetslivet att det mesta arbetet inom moderna företag bygger på samarbete. De skriver också att dagens team- och projektbaserade organisationer är designade för att premiera samarbete. Dahlbom & Ljungberg samt Lindroth & Östlund (2001) skriver även att samarbete leder till ökad användning av IT som överbryggar avstånd, såsom e-post, men det leder också till mobilitet, eftersom människor reser för att mötas ansikte mot ansikte. En annan viktig orsak enligt författarna (ibid.) är att människor i västvärlden huvudsakligen jobbar inom tjänstesektorn. Servicejobb utförs där kunden befinner sig vilket varierar från en gång till en annan. Därför är många tjänstearbetare mobila och följaktligen blir samhället mera mobilt. En annan orsak till den ökade mobiliteten är utvecklingen av mobiltelefoner som möjliggör för människor att vara mobila och ändå tillgängliga. (Dahlbom & Ljungberg, 1998) Dahlbom & Ljungberg (1998) och Lindroth & Östlund (2001) konstaterar även att allt eftersom människor har blivit tillgängliga, oberoende av plats, har nya sätt att arbeta uppkommit inom många organisationer. En snabb ökning av användandet av e-post, mer adekvata telefon tjänster, som till exempel telesvar och mobiltelefoner, ändrar snabbt arbetsförutsättningarna, och när fokus för ITanvändning ändras till Internet och mobiltelefoner, skiftar fokus från pappersarbete till kundrelationer och från dokumentationshantering till försäljning och service (Dahlbom & Ljungberg 1998; Weilenmann 2003). Författarna konstaterar även att vi inte längre är bundna till ett kontor och i och med en ökande kommunikativ interaktion ökar vår arbetstakt. Enligt Dahlbom & Ljungberg är det ett skifte från byråkratisk dokumentationshantering till marknadens stress med dess många möten och skriver vidare att de gamla fabrikerna för kontorsarbete, utbildning, forskning och hälsovård kan mycket väl vittra sönder och ersättas av mötesplatser för utbytandet av mobila tjänster. Så här långt har traditionellt stationärt datoranvändande haft en stark influens över hur mobilt datoranvändande sett ut (Dahlbom & Ljungberg 1998; Weilenmann 2003). Ett exempel är operativsystem i stationära datorer är de samma som 13
20 TEORI används i mobila lösningar, eller miniatyrer av dessa operativsystem, men så länge IT-användare byter mellan stationärt IT-användande och mobilt ITanvändande och använder den bästa lösningen som finns tillhands kommer de stationära lösningarna att överleva. Även att om tjänstearbetets natur ändras, allteftersom människor lämnar sina kontor, kommer människan att överge de stationära modellerna vid design av mobil IT. (Dahlbom & Ljungberg, 1998) Mobilt arbete Dahlbom & Ljungberg (1998) skriver att då man utvecklar IT-stöd för mobilt arbete behövs en klar uppfattning över de förhållanden som gäller vid sådant arbete. Till att börja med måste vi identifiera, beskriva och föreställa de många varianterna av mobilt IT-användande för att få en struktur över området. Dahlbom & Ljungberg ger även en första snabb insikt över förhållandena som råder vid mobilt arbete genom att diskutera tre variationer av mobilt IT användande, nämligen; wandering, traveling och visiting. Denna artikel och dessa tre variationer av mobilt IT användande ligger som vi tidigare nämnt till grund för hur många andra inom forsknings värden ser på mobilitet. I stort sett alla aktiviteter involverar mobilitet i någon form, till exempel traditionellt kontorsarbete som oftast beskrivs som stationärt men som oftast involverar lokal mobilitet såsom korta turer till kaffeautomaten, kopiatorn eller andra kontor. Den här typen av mobilitet tillhör varianten wandering och som ytterligare exempel på denna typ av mobilitet nämns mobila IT-supportarbetare som gör ett inlägg i sin att-göra-lista på sin handdator medan hon eller han servar PC-användare i deras kontor. (Dahlbom & Ljungberg 1998) Att köra en bil är ett typiskt exempel på mobilitet och denna variant av mobilitet kallas för traveling. Som ett exempel på traveling inom IT-användning beskrivs en reporter på Sveriges Radio (SR) som talar med någon på mobiltelefonen medan han eller hon färdas till reportageplatsen. För att beskriva den tredje varianten av mobilitet, visiting, kan man exempelvis ta en konsult som spenderar några dagar hos en klient och där hon eller han använder en PC, personen i fråga är då mobil i den meningen att denne är iväg från sitt kontor. (Dahlbom & Ljungberg 1998) Wandering Wandering Traveling Visiting Visiting Figur 3.1: Dahlbom & Ljungberg (1998) Mobile Informatics. Sid 230, figure 1 Three modalities of mobile IT use. 14
21 TEORI Enligt Dahlbom & Ljungberg (1998) befinner sig ofta människor som flyttar mellan de olika typerna av mobilitet (wandering, visiting, travelling) i en föränderlig och oförutsägbar arbetskontext. Som ett exempel på att det är så tar de upp en tågpendlare som vid vissa tillfällen får en sittplats och kan jobba med sin bärbara dator under resans gång, men vid andra tillfällen får pendlaren ingen sittplats och kan därför inte arbeta på ett tillfredställande vis. Dahlbom & Ljungberg skriver vidare att de har observerat att användare av mobila lösningar oftast vill göra om den mobila kontexten till en stationär kontext, till exempel genom att placera den bärbara datorn på en plan yta. Weilenmann (2003) skriver att, för att mobilitet ska kallas mobilitet betyder det inte nödvändigtvis att människor är i rörelse eller flyttar runt. De kan till exempel sitta vid ett bord och använda sig av MIT (mobilinformationsteknologi) för att interagera med människor som är närvarande eller på distans. Weilenmann skriver vidare att det är väldigt svårt att definiera mobilitet men det är väldigt lätt att komma med exempel på mobilitet och mobila människor. Weilenmann har även gjort en summering av tidigare forskningsdefinitioner av mobilitet - i relation till användandet av MIT. Det Weilenmann funnit har hon sammanställt och beskrivit som tillhörande fem olika kategorier av mobilitet. Förutom det som Dahlbom & Ljungberg (1998) skrivit om wandering, visiting och traveling har Weilenmann använt sig av studier från Luff & Heath, Bellotti & Bly samt Churchill & Wakeford när hon har gjort sin sammanställning. Av dessa fem varianter av mobilitet är det två som vi inte beskrivit tidigare här och dessa är: Mikromobilitet (Micro-mobility) definieras som det sätt på vilket en artefakt kan mobiliseras eller manipuleras för olika skäl, runt ett avskuret område eller en liten domän, den fysiska förflytningen av artefakter. Verkligt mobilt arbete (Truly mobile work) involverar både rörelse och avlägsenhet, eller åtminstone mer flytande perioder av stagnation. 1 Rörelsen av artefakter runt en liten Mikromobilitet (Micromobility) domän 2 Människors rörelse inom en lokal Vandra (Wandering)/Lokal domän såsom ett kontor mobilitet) 3 Människors rörelse mellan Färdas (Traveling) arbetsplatser (i ett fordon) 4 Arbete iväg ifrån hemmabasen Besöka (Visiting) Fjärrmobilitet (Remote mobility /Distansarbete) 5 Arbete medan man är i rörelse, borta Verkligt mobilt arbete (Truly från hemmabasen mobile work) Figur 3.2: Synen på mobilitet i tidigare undersökningar. Weilenmann (2003) Doing mobility. (s.28), Översatt till Svenska. Weilenmann (2003) menar även, att efter att ha studerat tidigare forskning runt mobilitet i relation till IT, kan man konstatera att det har gjorts ett antal försök att kategorisera olika kategorier av mobilitet. Men Weilenmann tycker att då 15
22 TEORI användandet av mobilitet ökar och spridit sig till nya domäner inom samhället är dessa kategoriseringsförsök inte tillräckliga för att beskriva fenomenet mobilitet. Utifrån detta menar Weilenmann att försöket att kategorisera det växande fenomenet mobilitet resulterar i att man simplifierar komplexiteten av mobilitet, och att det är hög tid att vi bortser från dessa kategorier och i stället frågar oss vad som är relevant för utövaren. Lindroth & Östlund (2001) skriver att då det talas om mobilitet är det ofta i sammanhang med mobiltelefoner, handdatorer och personer som i sitt arbete är i rörelse, exempelvis telereparatörer. Lindroth & Östlund definierar mobilitet utifrån möjligheten att förflytta sig oberoende av vad man är engagerad i och skriver att mobilitet betyder olika saker beroende på vilken kontext man ser det i och hur man närmar sig begreppet (Lindroth & Östlund, 2001, s.2). Detta betyder enligt dem inte att mobilitet nödvändigtvis behöver handla om rörelse, utan det handlar snarare om att vara borta från den plats eller de resurser man normalt sett har tillgång till. Lundin et al (2002) skriver att mobilt arbete ofta karaktäriseras utifrån beskrivningen av arbetsuppgifter och mobilitetens begränsade tillgång till resurser, såsom kollegor och information, Men att mobila informationsteknologier har potentialen att återskapa några av förmånerna med den stationära närheten och därmed tillåta människor att utöva sina uppgifter trots att de är mobila. Lundin et al har även ställt upp tre antaganden gällande mobila teknologier som ser ut att delas av människor i allmänhet: Människor är allt mer och mer mobila. Flera nya typer av trådlösa resurser kommer att finnas tillgängliga inom de närmaste åren. Mobil informationsteknologi kommer att erbjuda nya möjligheter för mobila människor Mobil framtid Nu när mobil IT har blivit introducerat, kommer den att vara viktig så länge stora delar av vår fysiska miljö förblir datorfri. Om vi definierar mobilt datoranvändande som användandet av teknologi som tas med under förflyttning kommer allestädes närvarande datoranvändande bli slutet för mobilt datoranvändande. När världen i sig själv blir datoriserad, kommer vi inte längre behöva ta med oss vår egen IT,... but that won t happen for quite a while yet, (Dahlbom & Ljungberg, s.231). 3.2 Mobil kontext Kristoffersen & Ljungberg (1998) har skapat ett ramverk för att stödja utformning av mobila tjänster. I detta ramverk finns en modell för mobilt IT användande. Denna modell är indelad i tre baskoncept; omgivning, modalitet och applikation. Användandet av MIT sker alltid i en omgivning och den omgivningen är indelad i 16
23 TEORI två delar; en fysisk och en social. Den fysiska omgivningen är den situation där IT används och som vi kan observera, ett exempel på detta kan vara interiören i en buss som påverkar en pendlare. Denna fysiska omgivning har stor påverkan på hur vi använder oss av IT, finns det till exempel några lediga sittplatser på bussen som pendlaren åker med. Den sociala omgivningen är inte lika handfast då den består av formella strukturer, som exempelvis regler och informella strukturer, som i sin tur består av kultur och makt. (ibid.) Rodden, Cheverst, Davies och Dix (1998) skriver att MIT är av kontextkänslig natur. Tamminen, Oulasvirta, Toiskallio och Kankainen (2004) skriver att mobila miljöer presenterar en utmaning för kontextmedvetna IT-användare i kontrast till platsbunden IT, som enligt Rodden et al (1998), är statisk och ej påverkad i lika stor utsträckning av miljöfaktorer. MIT är däremot, av sin natur, styrd av påverkande miljöfaktorerna (dess kontext) där användningen sker och är därmed starkt kopplad till arbetsförutsättningarna. Att det är på det viset stöds även av Kermarrec, Couderc och Banatre (1998) när de skriver att MIT karaktäriseras av extrema variationer av miljökomponenter såsom bandbredd, datorkraft, plats samt tillgängliga tjänster. Tamminen et al (2004) skriver att MIT kontexten skiljer sig från den fixerade inomhuskontext, som till exempel kontor, mötesrum och föreläsningssalar, på många viktiga sätt. Människor har stor förmåga att tillgodogöra sig mobila artefakter på olika innovativa sätt för sociala eller förståndsmässiga aktiviteter, samt att MIT behöver en medvetenhet om flertalet kontextuella faktorer såsom sociala, fysiska, psykologiska faktorer eller av liknande natur (ibid.). Även Rodden et al (1998) påpekar att man ska ta hänsyn till MIT:s relation till den tekniska infrastrukturen, applikationsdomänen, det sociotekniska systemet inom vilket det är lokaliserat, platsen på vilken de används och den fysiska naturen av själva apparaten. Detta leder enligt Kermarrec et al (1998) till att användningen av MIT får en ny klass av kontextberoende applikationer där objekt kan ha olika värden beroende av plats, support, bandbred. Att anpassa mobilt datoranvändande till det här är nyckeln till ett lyckat MIT-användande (ibid.). Rodden et al skriver dessutom att det är av största vikt att man har en klar förståelse för vad människor gör i praktiken och i relation med tekniken när man har med MIT att göra, samt att man måste ta hänsyn till relationen mellan MIT och användaren - speciellt om den kan identifiera användaren, visa var användaren befinner sig och vad de gör för andra. Samtidigt är den mobila kontexten svårdefinierad, detta för att den har djupa sociala rötter som inkluderar en dynamisk och föränderlig miljö (Tamminen et al 2004; Rodden et al 1998) Mobil kontextuell kommunikation Förr i tiden reste människor för att de var tvungna. Om de ville göra affärer eller prata med vänner långt borta var de tvungna att möta dem ansikte mot ansikte. En lång rad tekniska innovationer, som till exempel järnvägen, bilen och telefonen, har sedan dess sänkt kostnaderna som associeras med transaktioner och interaktioner, där datorstödd kommunikation är den senaste utvecklingen. Trots 17
24 TEORI detta färdas folk för att träffas - varför är det så? Ett möjligt svar är det sociala behovet av personlig kontakt. Ett annat svar kan vara interaktivitet då viktiga delar av den mänskliga kommunikationen är icke verbal. Det finns situationer där givande och tagande ligger utanför orden. En tredje möjlighet kan vara att folk är mobila och reser för att de måste det, de måste vara på en viss plats på en viss tidpunkt för att utföra något, till exempel titta på en fotbollsmatch. (Ljungberg & Wiberg, 2001) 3.3 Affärsnytta Många organisationer är idag missnöjda med den uppfattade nyttan och det värde som de får ut av de investeringar som gjorts inom IT-området Denna missnöjdhet och frustration har lett till att företag idag skjuter bort problemet till en tredje part genom så kallad outsourcing 8. Denna lösning på problemet har visat sig skapa en klyfta mellan IT-organisationen och resten av dess affärsområde. Klyftan inom organisationen har rättfärdigats då man sett den som ett problem som är kulturberoende. Dock kan detta ses som en undanflykt då det verkliga problemet ligger i att organisationer med detta problem i grund och botten saknar ett sätt för hur man skall kunna ta tillvara och visa på hur IT främjar nytta och värde för organisationen. (Peppard & Ward, 1998). Enligt Lundberg (2004) finns det två olika typer av affärsnytta. Dels nyttan i verksamheten som sådan, men även nyttan i form av minskade IT-kostnader. Enligt författaren är båda dessa typer viktiga speciellt då det kommer till organisationer med stort IT-beroende. Nyttan som kan framkomma vid användning av IT kan definieras som summan av följande delar: Kostnadsbesparingar: Kostnaden för att driva en verksamhet före införandet av nytt IT minus kostnaden efteråt (när lösningen är på plats och användningen har stabiliserat sig) Intäktsökning Intäkterna efter införandet av IT minus intäkterna före. Kvalitativ nytta Förbättringar i de kvalitativa nyckeltal som används i verksamheten. Detta kan till exempel röra sig om trivsel, personalomsättning, nöjdhet bland kunderna och liknande. IT-nytta Kostnader för IT före förändringen minus kostnaderna efteråt Tabell 3.3 Uppskattning av nettonyttan Lundberg (2004) I figur 3.3 visas en jämförelse mellan kostnader eller intäkter före förändring kontra de kostnader eller intäkter som gällde efteråt. Detta leder enligt Lundberg 8 Outsourcing Svenskans utkontraktering - att, till underleverantörer, överlåta utförandet av hela eller delar av funktioner som tidigare legat inom det egna företaget, t.ex. tjänster, tillverkning, distribution etc. 18
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE
Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling
Läs merFöreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt
Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera
Läs merMetoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet
Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem
Läs merMetodologier Forskningsdesign
Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research
Läs merFöreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt. Rogers et al. Kapitel 8
Föreläsning 5: Analys och tolkning från insamling till insikt Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera resultat: noggrann
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs merKvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift
1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis
Läs merRutiner för opposition
Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter
Läs merBusiness research methods, Bryman & Bell 2007
Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data
Läs merKvalitativa metoder I
Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning
Läs merKvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?
06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor
Läs merLitteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund
Litteraturstudie Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund Vad är en litteraturstudie? Till skillnad från empiriska studier söker man i litteraturstudier svar på syftet
Läs merObservation. Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht Minna Räsänen Antropologi, systemutveckling,
Beteendevetenskaplig metod 2D1630 ht 2007 Observation Minna Räsänen mira@nada.kth.se Antropologi, systemutveckling, Skolan för datavetenskap och kommunikation MDI-gruppen Giltighet och värde Kvalitativa
Läs merKvalitativ intervju en introduktion
Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer
Läs merKvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408
Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det
Läs merKritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin.
Examensarbete Magisterprogrammet Digital Affärsutveckling, kurs uppgift 3 teori-reflektion. Kritisk reflektion av använd teori för införande av digitala teknologier, Tidsläckage Teorin. Författare: Magnus
Läs merNadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM
Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata
Läs merMetoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:
Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig
Läs merAnvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå
Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar
Läs merAnalys av BI-system och utveckling av BIapplikationer
Computer Science Fredrik Nilsson, Jonas Wånggren Daniel Strömberg Analys av BI-system och utveckling av BIapplikationer Opposition Report, C/D-level 2005:xx 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker
Läs merBakgrund. Frågeställning
Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merSkriv! Hur du enkelt skriver din uppsats
Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd
Läs merProjektarbetet 100p L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A
Projektarbetet 100p 1 L I T E O M I N T E R V J U E R L I T E O M S K R I V A N D E T A V A R B E T E T S A M T L I T E F O R M A L I A Metoder Intervju Power Point Innehåll En vetenskaplig rapport Struktur,
Läs merUtveckling av ett grafiskt användargränssnitt
Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat
Läs merDatainsamling Hur gör man, och varför?
Datainsamling Hur gör man, och varför? FSR: 2 Preece et al.: Interaction design, kapitel 7 Översikt Att kunna om datainsamlingsmetoder Observationstekniker Att förbereda Att genomföra Resultaten och vad
Läs merTIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA
TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:
Läs merVetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion
Vetenskapsmetod och teori Kursintroduktion Creswell Exempel Vetenskapsideal Worldview Positivism Konstruktivism/Tolkningslära Kritiskt (Samhällskritiskt/ Deltagande) Pragmatism (problemorienterat) Ansats
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort
Läs merInteraktionsdesign som profession. Föreläsning Del 2
Interaktionsdesign som profession Föreläsning Del 2 Vikten av att göra research Varför behöver vi göra research? En produkt blir aldrig bättre än den data som denna baseras på Men Vi har redan gjort en
Läs mer1IK430 Brukarorienterad design
1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,
Läs merFörslag på intervjufrågor:
Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka
Läs merFramsida På framsidan finns:
Framsida På framsidan finns: Rubriken på hela arbetet Namnet på den eller de som gjort arbetet Klass Någon form av datering, t.ex. datum för inlämning eller vilken termin och vilket år det är: HT 2010
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merTitel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet
Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid
Läs merBetygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14
Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt
Läs merBetygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3
Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.
Läs merKursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling
Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt
Läs merAffärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits
Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper
Läs merKVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N
KVALITATIV DESIGN C A R I T A H Å K A N S S O N KVALITATIV DESIGN Svarar på frågor som börjar med Hur? Vad? Syftet är att Identifiera Beskriva Karaktärisera Förstå EXEMPEL 1. Beskriva hälsofrämjande faktorer
Läs merAtt designa en vetenskaplig studie
Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;
Läs merTDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2
1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data
Läs merHur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter.
Medieanalys 3 Hur, när och till vad använder personer sin smarta telefon eller surfplatta? Personers medievanor på mobila enheter. Medievanor Datainsamling Vetenskapligt ta fram underlag: Statistik Intervjuer
Läs merTitel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)
Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold) SUBTITLE - Arial 16 / 19 pt FÖRFATTARE FÖRNAMN OCH EFTERNAMN - Arial 16 / 19 pt KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY ELEKTROTEKNIK OCH DATAVETENSKAP
Läs merIBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare
Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det
Läs merKursintroduktion. B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017
Kursintroduktion B-uppsats i hållbar utveckling vårterminen 2017 People build up a thick layer of fact but cannot apply it to the real world. They forget that science is about huge, burning questions crying
Läs merKvalitativ design Carita Håkansson
Kvalitativ design Carita Håkansson Designval Ert syfte styr o Kvantitativ design o Kvalitativ design Kvalitativ design Svarar på frågor som börjar med o Hur? o Vad? o Syftet är att Identifiera Beskriva
Läs merChecklista. Hur du enkelt skriver din uppsats
Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick
Läs merFramsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4
Läs merForskningsprocessens olika faser
Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde
Läs merDELAKTIGHET OCH LÄRANDE
HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias
Läs merFörslag den 25 september Engelska
Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merMetodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan
Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier 3
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,
Läs merPraktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12
Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merDigitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen
Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.
Läs merEXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen
EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merMed publiken i blickfånget
Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan
Läs merDESIGNSPEL - En ram för dialogen
DESIGNFÖRÄNDRINGAR DESIGNSPEL - En ram för dialogen! När medarbetare ska arbeta för att bidra till en ny utformning av arbetsplatser, är det viktigt att skapa en ram för både dialog och det önskade utbytet.
Läs mer"Distributed Watchdog System"
Datavetenskap Emma Henriksson Ola Ekelund Oppositionsrapport på uppsatsen "Distributed Watchdog System" Oppositionsrapport, C-nivå 2005 1 Sammanfattande omdöme på exjobbet Projektet tycks ha varit av
Läs merKOMMUNIKATIVT LEDARSKAP
KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin
Läs merDen akademiska uppsatsen
Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för
Läs merProcess- och metodreflektion Grupp 5
Process- och metodreflektion Grupp 5 IDM Grupp 5 Anders Fougstedt, Anders Green, Lay Truong, Anna Sjödin, Tobias Kask Val av metoder Det första steget i vår designprocess var att bestämma vilka metoder
Läs merDen successiva vinstavräkningen
Södertörns Högskola Institutionen för ekonomi och företagande Företagsekonomi Kandidatuppsats 10 poäng Handledare: Ogi Chun Vårterminen 2006 Den successiva vinstavräkningen -Ger den successiva vinstavräkningen
Läs merExempel på observation
Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning
Läs merCrossmedia design. Crossmedia design (27311VT14) Results of survey. Startade: den 21 juni Avslutad: den 22 augusti 2014
Crossmedia design Crossmedia design (27311VT14) Results of survey Startade: den 21 juni 2014 Avslutad: den 22 augusti 2014 Svarsfrekvens: 26 ( 8 / 31 ) Elektroniskt utvärderingssystem Crossmedia*design*
Läs merSynkronisering av kalenderdata
Datavetenskap Jonas Lindelöw, Richard Löfberg Sten Hansson Bjerke, Anders Friberg Synkronisering av kalenderdata Oppositionsrapport, C/D-nivå 2006:07 1 Sammanfattat omdöme av examensarbetet Vi tycker att
Läs merERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Läs merIntervjuguide ST PVC. Namn: Telefon: Datum:
Namn: Telefon: Datum: Tänk på följande under intervjun: Inled intervjun med att presentera dig själv och andra deltagare vid intervjun samt syfte och tidsåtgång. Berätta kort om jobbet och om oss som arbetsgivare.
Läs merBläddra vidare för fler referenser >>>
Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet
Läs merMål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9
Mål- och bedömningsmatris Engelska, år 3-9 Bedömningens inriktning Receptiva färdigheter: Förmåga att förstå talad och skriven engelska. Förmåga att förstå helhet och sammanhang samt att dra slutsatser
Läs merKvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?
Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Tillförlitlighet, trovärdighet, generalisering och etik Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt
Läs merOppositionsprotokoll-DD143x
Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad
Läs merÖvning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun
Övning i intervjuteknik och olika faktorer som kan påverkar en intervjun Cecilia Gustafsson & Moa Haglund 1. Introduktion Övningen går ut på att studera olika faktorer som kan påverka utfallet av en intervju.
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merAtt sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi
Pm avseende examensarbetet; Att sträva efter en konfliktfri arbetsplats är en fullständig utopi -En kvalitativ undersökning om hur enhetschefer inom människovårdande organisationer ser på konflikter på
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets
Läs merAnalys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Läs merAtt skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport
Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva
Läs merChecklista för systematiska litteraturstudier*
Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande
Läs merKällkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10
Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merMSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte
3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merBedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad
Nämnden för Omvårdnadsutbildningar Bedömningskriterier för kandidatuppsats i omvårdnad Instruktioner för användning: Alla angivna kriterier ska vara godkända för att studenten ska uppnå betyget godkänd.
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merGYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT
GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning
Läs merAtt skriva uppsats. Uppsatsens delar
Att skriva uppsats Det finns många olika sätt att skriva uppsats på. I den här handledningen beskrivs en modell som, i lite olika varianter, är vanlig i språkvetenskapliga uppsatser. Uppsatsens delar Du
Läs merKriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten
Kriterier för bedömning av examensarbete vid den farmaceutiska fakulteten 1 Inledning Vid den farmaceutiska fakulteten har det sedan 2005 funnits kriterier för bedömning av examensarbete (medfarm 2005/913).
Läs merFörankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:
Studieteknik för faktatexter 5 LGR11 Hi Re SvA Sv Ke Planering och bedömning i svenska/sva för ett tema om studieteknik för faktatexter i samarbete med SO- och NO-ämnet. Förankring i läroplanen I arbetsområdet
Läs merSociologiska institutionen, Umeå universitet.
Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR
Läs mer3.6 Moderna språk. Centralt innehåll
3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större
Läs merTrainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Läs merEn ansats till behovsstyrd applikationsutveckling
Datavetenskap Opponenter: Daniel Mester Pirttijärvi Hampus Skystedt Respondent: Johan Björlin En ansats till behovsstyrd applikationsutveckling Oppositionsrapport, C-nivå 2011:05 1 Sammanfattat omdöme
Läs merTitel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner
Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning
Läs merAtt intervjua och observera
Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta
Läs merGymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY. Redovisning
Gymnasiearbete/ Naturvetenskaplig specialisering NA AGY Redovisning Redovisning av projekten Skriftligt i form av en slutrapport ( till handledaren via Urkund senast 11/4 (veckan innan påsklovet) Alla
Läs mer