STADS BYGG NADS LÄGESRAPPORT MARS 2014 KON TORET ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN BOSTADSFÖRSÖRJNING.

Transkript

1 LÄGESRAPPORT MARS 2014 ÅRLIG UPPFÖLJNING OCH ANALYS AV BOSTADSFÖRSÖRJNINGEN STADS BYGG NADS KON TORET BOSTADSFÖRSÖRJNING Malmö stad

2 Lägesrapporten är framtagen av analysgruppen för bostadsförsörjning: Hanna Björklund och Annika Reischmann, stadsbyggnadskontoret, Karin Andersson, stadskontoret samt Christian Röder, fastighetskontoret. Skribenter till Lägesrapporten utöver analysgruppen: Maria Kronogård, stadskontoret, Marléne Engström, Kristoffer Arvidsson, och Hannah Wadman, stadsbyggnadskontoret. Beställargrupp: Christer Larsson, stadsbyggnadskontoret, Jan-Inge Ahlfridh, stadskontoret, Klas Johansson, fastighetskontoret. Styrgrupp: Johan Emanuelson, Susanne Käsper, och Åke Hesslekrans, stadsbyggnadskontoret, Krister Hjelm, Boplats Syd, Håkan Thulin, fastighetskontoret och Jan Haak, stadskontoret. Layout: Stina Andersson och Hanna Björklund, stadsbyggnadskontoret. Framsida: Helsingsborgsgatan, Malmö (foto Hanna Björklund, stadsbyggnadskontoret). 2

3 INNEHÅLL SAMMANFATTNING BOSTADSFÖRSÖRJNING I MALMÖ STAD...5 Malmö stads arbete med bostadsförsörjning...5 Om rapporten UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ Bostadsbyggande och ekonomi nationellt... 6 Bostadsprisernas utveckling...7 Byggstartade bostäder Färdigställda bostäder Olika upplåtesleformer...10 Boplats syd Bostäder och befolkningsförändringar...12 Sammanfattning PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE...15 Befolkningsprognos Planer på gång...16 Prognos för byggstarter Sammanfattning AKTUELLT I MALMÖ...19 Bostadsbyggandet i Malmö behöver öka Bostadsmarknaden för unga...22 Arbete för att minska hemlöshet Sammanfattning UPPFÖLJNING AV DE BOSTADSPOLITISKA MÅLEN...27 Ny bostadsförsörjningslag...27 Handlingsplan för bostadsförsörjning...27 Mål Mål Mål Mål Mål Mål Mål Mål Mål Mål

4 De senaste 10 åren ökade Malmö stads befolkning med cirka personer per år samtidigt som drygt bostäder per år byggstartades. Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en viktig nyckelfråga i Malmö stads utveckling där de stora utmaningarna är att det ska byggas i tillräckligt hög utsträckning och att det ska finnas bostäder som svarar mot Malmö stads invånares efterfrågan och behov. Sammanfattning Bostadsbyggandet på en låg men jämn nivå Antalet påbörjade bostäder under 2013 var drygt och antalet färdigställda bostäder var Det är framförallt i Västra hamnen och i Limhamns hamn och industriområde som det har påbörjats störst antal nya bostäder under MKB är den byggherre som under 2013 sammantaget har påbörjat flest bostäder. De har under året bidragit till att flera projekt med hyresrätter har påbörjats, främst i nyproduktion men även genom ombyggnation i befintligt bestånd. Fördelningen av upplåtelseformer är i jämförelse med 2012 något mer utjämnad mellan bostadsrätter och hyresrätter, och småhusen ligger kvar på en låg nivå. God planberedskap Stadsbyggnadskontorets mål för verksamheten är att detaljplaner för cirka bostäder per år ska färdigställas. Under de senaste fem åren har detaljplaner för cirka bostäder gjorts per år. Särskilt tre utvecklingsområden kommer att ha fortsatt starkt fokus och prioriteras; Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. Fortsatt hög befolkningstillväxt och konsekvenser Malmö stad har de senaste tio åren växt med cirka personer per år. En stor andel av invånarna är unga vuxna och ekonomiskt svaga hushåll som inte har möjlighet att efterfråga den nyproduktion som byggs idag. Sedan 2009 har den strukturella hemlösheten ökat samtidigt som den socialt betingade hemlösheten minskat som en följd av Malmö stads insatser. Malmö stads kommunala bostadskö växer både till antalet fastighetsägare som ansluter sig men också med antalet köande. Idag krävs en kötid på i genomsnitt 988 dagar för att få en bostad genom Boplats Syd, vilket är något mer än under Flest ansökningar får Boplats Syd på tvåor och treor med en hyra på kr i månaden. Läs mer om Malmö stads arbete med bostadsförsörjningen: stadsplanering-- trafik/stadsplanering-- visioner/bostadsforsorjning Bostadsförsörjning en utmaning i Malmö och i Sverige Bostadsförsörjningen för en ökande befolkning är en nyckelfråga för Malmö stads utveckling. De stora utmaningarna är att det ska byggas i tillräckligt hög utsträckning och att det ska finnas bostäder som svarar mot efterfrågan och behov. Malmö stad, tillsammans med fastighetsägare och byggherrar, står inför utmaningen att åstadkomma fler bostäder som är tillgängliga för alla malmöbor. Detta arbetar Malmö stad intensivt med under kommande år. Bostadsbyggandet har varit lågt i Sverige generellt samtidigt som befolkningen ökat kraftigt vilket lett till en het debatt nationellt om möjligheterna att öka och snabba upp bostadsbyggandet. Regeringen har under året utrett och lagt ett antal nya lagförslag, samtidigt som privata initiativ tillsatts för att utreda frågan, och den kommer med säkerhet att stå i fokus både nationellt och i Malmö även under

5 1. INLEDNING I lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar regleras att kommunerna har ett ansvar att planera för bostadsförsörjningen så att alla kan bo bra och att riktlinjer för bostadsförsörjningen ska tas fram varje mandatperiod och antas av kommunfullmäktige. MALMÖ STADS ARBETE MED BOSTADSFÖRSÖRJNING I Malmö är det stadsbyggnadsnämnden som svarar för upprättandet av bostadsförsörjningsprogram efter de riktlinjer som kommunstyrelsen beslutar. Malmö stad arbetar aktivt med bostadsförsörjningen på flera olika sätt. Ansvaret och samordningen av bostadsförsörjningen ligger hos stadsbyggnadskontoret. Här hålls de övergripande frågorna kring bostadsförsörjningsfrågor ihop av en projektorganisation med beställargrupp, styrgrupp och analysgrupp som består av direktörer, chefer och medarbetare från stadsbyggnadskontoret, stadskontoret och fastighetskontoret. Utöver dessa grupper arbetar stadsområden, Boplats Syd och LiMa 1 med bostadsfrågor direkt kopplade till de boende i Malmö stad. Från dessa hämtas värdefull kunskap till analyser och rapporter. I Lägesrapport för bostadsförsörjning analyseras bostadsmarknadsläget och de bostadspolitiska mål som antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod följs upp. Andra rapporter som ges ut med jämna mellanrum är Tertialrapport uppföljning av bostadsplanering och byggande samt Planlägesrapport - uppföljning av detaljplaner för bostäder Bostadsbyggandet i Malmö har under 2013 rullat på, trots en avvaktande marknad. Antalet påbörjade och färdigställda bostäder är något lägre än för 2012, men bostadsbyggandet i Malmö ser ändå ut att ha stabiliserat sig på vad som för staden under senare år varit en normal takt. Tyvärr är den takten inte hög nog för att svara upp mot befolkningsökningen på ca personer OM RAPPORTEN Lägesrapport för bostadsförsörjning 2013 tar i det inledande kapitlet upp utvecklingen på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet samt befolkningsförändringar i Malmö under det senaste året. Efterföljande kapitel redovisar vad Malmö gör för att öka bostadsbyggandet och nå de bostadspolitiska mål som satts upp. Kapitel 3 redovisar prognoser och planarbetet för kommande år. I kapitel 4 behandlas särskilt aktuella frågor i Malmö och hur Malmö stad arbetar med dessa. Årets Lägesrapport fokuserar på tre prioriterade och aktuella frågor; unga vuxnas bostadssituation med UngBo som drivande för frågorna i Malmö stad, hemlösheten i Malmö och hur staden arbetar med frågan, samt ökat bostadsbyggande med några olika exempel på bostadsprojekt som pågått i staden under året. I vanlig ordning avslutas rapporten med uppföljningar av de bostadspolitiska målen. 1 LiMa, Lokaler i Malmö, tillhör fastighetskontorets lokalförsörjnings avdelning och fungerar som internkonsult för alla förvaltningar inom Malmö stad när det gäller lokalfragor. 5

6 Efter några turbulenta år, med ovanligt lågt bostadsbyggande i den ekonomiska krisens spår runt 2008 och något över normalt 2010, ser nivån på nybyggnation under 2013 ut att ha stabiliserat sig kring påbörjade bostäder i Malmö. Det är något under den genomsnittliga nivån på byggstarter i Malmö de senaste tio åren. I Sverige ökade bostadsbyggandet kraftigt under 2013 medan det i övriga delar av Stormalmö sjönk. 2. UTVECKLINGEN PÅ BOSTADSMARKNADEN I MALMÖ 2013 Bostadsbyggande och ekonomi nationellt Flera indikatorer pekar på att optimismen har återvänt till Sverige. Företags och hushålls förtroende har stärkts, samtidigt som arbetslöshet minskar och sysselsättning ökar. Dock hämmas tillväxten av fortsatt svag ekonomi i omvärlden, så lågkonjunkturen kvarstår, om än i mildare form än de senaste åren. Hushållens konsumtion väntas växa snabbare under 2014 som en följd av fortsatt låga räntor och att de disponibla inkomsterna ökar. 1 I jämförelse med övriga storstadsregioner har Malmö halkat efter vad gäller bostadsproduktion. Malmö är fortfarande under influens av effekterna av den ekonomiska krisen och bostadbubblan i Danmark. Även om konjunkturläget generellt ser ut att stärkas i Sverige är det fortfarande osäkert läge för Malmöregionen. Samtidigt finns här en stor potential. Bostadsbyggandet ökade kraftigt i Sverige som helhet under 2013 enligt preliminära uppgifter från SCB. 2 Det påbörjades byggande av lägenheter vilket är en ökning med 46 procent jämfört med Ökningen av påbörjade bostäder gäller dock inte Stormalmö 3 där bostadsbyggandet 2013, enligt SCBs preliminära siffror, sjönk till cirka bostäder, jämfört med Enligt Malmö stads egna siffror står Malmö för cirka av dessa byggstarter och Lunds kommun för nära 650 påbörjade bostäder 4. Bostadsbyggandet förväntas skjuta fart under 2014 framförallt i Storstockholm. Generellt för landet förväntas antalet byggstarter öka med elva procent jämfört med Även om bostadspriserna nu börjar hämta sig och i vissa fall når rekordnivåer (Stockholm) så har bostadsbranschen ännu inte lyft i den omfattning som behövs med tanke på den höga efterfrågan och det låga utbudet. Ett förbättrat konjunkturläge generellt kan bidra till ett ökat bostadsbyggande. Jämfört med övriga två storstadsområden växer inte ekonomin Malmö lika snabbt som för några år sedan, men har ändå en betydande befolkningsökning. Fortfarande är Malmöregionen påverkad av den danska ekonomin, även om det nu börjar blir mer optimistiskt på den danska sidan. Likaså har bostadsmarknaden i Malmö halkat efter betydligt de senaste sex åren, och antalet byggstarter för bostadsrätter var vid halvårsskiftet 2013 på den lägsta nivån sedan finanskrisen Utvecklingen för 2014 är osäker, men en starkare konjunktur och ett ökat antal 1 Konjunkturinstitutet Konjunkturläget Kommunerna Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö Staffanstorp, Svedala och Vellinge. 4 Källa: Lunds kommunkontor 6

7 bygglov kan visa på en försiktig optimism. 5 Förväntningen är att byggandet av flerbostadshus bör öka, medan småhusbyggandet fortsatt kommer ligga på en låg nivå. Swedbank har i en uträkning tittat på vad bostadsbristen betyder för Malmö i form av uteblivna investeringar och tillväxt. Kunskapsintensiva företag hämmas och kan inte växa så som de annars gjort, och i sin tur leder det till företag i den lokala tjänstesektorn inte kan utvecklas fullt ut. Swedbank räknar på en kostnad på fem miljarder kronor för Malmö under tjugo år framåt. 6 Bostadsprisernas utveckling Priserna på bostadsrätter har stigit med elva procent i riket under Bostadsrättspriserna i Storstockholm har stigit elva procent, i Storgöteborg tio procent och i Stormalmö nio procent. Tittar man på riket förutom storstäderna så har priserna stigit med 14 procent, alltså mer än någon av storstäderna. På länsnivå är dock variationen mycket stor. Priserna på nyproducerad bostadsrätt överstiger andrahandspriserna, förutom i Stockholms kommun där snittpriserna på begagnatmarkanden överstiger nyproducerade bostäder. Påtagligt under 2013 är också ett lågt bostadsutbud. Utbudet på villor låg under de största delarna av året på en lägre nivå än 2012 och Dock fortfarande högre än utbudet Utbudet på bostadsrätter låg under hela året på en, historiskt sett, låg nivå. Mot slutet av året var utbudet på en lägre nivå än det varit någon gång under Sedan slutet av 2012 har bostadsrättspriserna stigit i Malmö och Malmöregionen och de ligger för närvarande på samma nivå. Villapriserna har stigit något under perioden, men där Malmö stad ligger något under medelpriset för Stormalmö. Prisutveckling Bostadsrätter Malmö Feb 2012-jan 2014 Prisutveckling villor Malmö Feb 2012-jan Boverkets indikator november Sydsvenskan 29 januari

8 Byggstartade bostäder 2013 Under 2013 påbörjades cirka nya bostäder i Malmö, en marginell minskning jämfört med 2012, då drygt bostäder byggstartades. Av de byggstartade bostäderna var cirka lägenheter i flerbostadshus och 60 småhus. Under 2012 låg andelen byggstartade hyresrätter på en ovanligt hög nivå, nära 60 procent. Under 2013 jämnades skillnaden mellan andelen byggstartade hyresrätter och bostadsrätter ut något, och de ligger nu nära samma nivå, 47 respektive 48 procent. Andelen byggstartade småhus är fem procent. MKB har under året bidragit till att flera projekt med hyresrätter har påbörjats. De har under 2013 påbörjat nära 400 bostäder, både i nyproduktion och ombyggnationer, bland annat i områdena Västra Hamnen, Dalaplan och Holma. För att det skall finnas balans i beståndet och motsvara de behov som finns i Malmö stad främjas byggande av hyresrätter bland annat genom tomträttsavtal samt genom köpeavtal och exploateringsavtalen byggstartade bostäder i malmö Antal Flerbostadshus Småhus Källa: Malmö stadsbyggnadskontor byggstartade bostäder 2013 efter byggherre och bostadstyp Byggherre Småhus antal Flerbostadshus* antal Totalt antal Andelar % MKB JM Skanska Hökerum Riksbyggen Övriga Totalt * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmös stadsbyggnadskontor 8 Antal 2500 Byggstartade bostäder i Malmö

9 Färdigställda bostäder 2013 Under 2013 färdigställdes färre bostäder i Malmö än under 2012 som en följd av ett något lägre antal byggstarter under Totalt färdigställdes drygt bostäder i Malmö under Drygt av dessa är lägenheter i flerbostadshus och cirka 40 småhus. Av de färdigställda bostäderna under året var 49 procent hyresrätter (inkl. Lss bostäder), 47 procent bostadsrätter och fyra procent småhus. De färdigställda bostäderna under 2013 har en god geografisk spridning i staden. För 2014 förväntas antalet färdigställda bostäder öka något som en följd av att antalet byggstartade bostäder 2012 var något högre Antal Byggstartade och färdigställda bostäder i Malmö byggstartade och färdigställda bostäder bostäder i malmö Antal Byggstarter Färdigställda Byggstarter Färdigställda Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor färdigställda bostäder 2013 efter byggherre och bostadstyp Byggherre Småhus antal Flerbostadshus* antal * Lägenheter i flerbostadshus inkl. specialbostäder Källa: Malmös stadsbyggnadskontor och stadskontor Totalt antal Andelar % NCC Contentus JM Skanska Hökerum SBC Mark AB Akelius Mobilia Botrygg Göteborg Roth Tornet Bostad AB ByggVesta Klippern AB MKB Peab Bertlands fastigh. Hilleröd Stadsfastigheter Övriga Totalt

10 Olika upplåtesleformer För att bostadsmarknaden ska fungera för alla stadens invånare måste det finnas bostäder av alla typer, storlekar och upplåtelseformer. I Malmö stad finns bostäder varav 46 procent är hyresrätter, 37 procent bostadsrätter och 15 procent äganderätter. Nära hälften av hyresrätterna ägs och förvaltas av MKB, Malmös kommunala bostadsbolag. En stor andel av bostäderna i Malmö är hyresrätter och Malmö stad har bestlutat att inte sälja ut någon del av det allmännyttiga bostadsbolaget MKB eftersom hyresrätten är en viktig del i stadens bostadsförsörjning. Det är en upplåtelseform som är viktig för nya hushåll på bostadsmarknaden och kan efterfrågas även av hushåll som inte är så kapitalstarka. Ungefär 70 procent av stadens hushåll är småhushåll med en eller två personer och 45 procent av bostäderna i Malmö är på två rum och kök eller mindre. Ombildningar av hyresrätter Nära lägenheter har ombildats från hyresrätter till bostadsrätter under perioden Antalet färdigställda bostäder under samma period var Allt sedan 1999 har antalet ombildningar ökat för varje år, undantaget År 2009 bröts trenden och antalet ombildningar minskade kraftigt. Sannolikt berodde nedgången på finanskrisen som bröt ut då. För att ett köp ska kunna genomföras, och därmed en ombildning, krävs att två tredjedelar av hyresgästerna är för en ombildning, att fastighetsägaren vill sälja och att det finns ekonomiska förutsättningar för ett köp. Under 2013 registrerades strax under 20 nya föreningar, jämfört med runt 25 stycken Dock har det totala antalet ombildade lägenheter ökat något. I diagrammet nedan visas utvecklingen för ombildningar i Malmö sedan Antalet ombildade lägenheter har ökat sedan 2012 men är fortfarande på en låg nivå jämfört med åren De fem fastigheter med totalt 194 lägenheter som såldes till bostadsrättföreningar under 2013 finns i Ribersborg, i Gamla Staden, Möllevången och vid Fågelbacken ombildningar av hyreslägenheter Antal lägenheter Uppgifterna om antalet ombildningar kommer från Hittabrf.se.

11 Boplats syd Boplats Syd växte på många sätt under 2013, fler fastighetsägare anslöt sig till förmedlingen vilket betyder att fler bostäder blev tillgängliga genom Boplats Syds kö. Även antalet kommuner som har fastighetsägare som anslutit sig till Boplats Syd har ökat. Samtidigt har fler personer ställt sig i Boplats Syds kö. Under 2013 förmedlade Boplats Syd totalt hyreslägenheter, cirka 300 fler än under 2012, från 25 fastighetsägare. Andelen förmedlade lägenheter från privata fastighetsägare utgjorde 24 procent (en ökning med sex procent sedan 2012) under Övriga 76 procent kommer från det kommunala bostadsbolaget MKB. Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling av hyreslägenheter från kommunala och privata fastighetsägare i flera kommuner huvuduppgiften är att erbjuda en enkel och rättvis bostadskö fri från diskriminering. Mer information om Boplats Syd finns här: Den genomsnittliga kötiden för att få en lägenhet genom Boplats Syd i Malmö var 988 dagar 2013 och 971 dagar under Den 31 december 2013 fanns det mer än registrerade betalande bostadssökande, drygt fler än Över köande sökte minst 10 lägenheter. Kötiderna skiljer något beroende på hyra, storlek, område eller lägenhetstyp. Flest ansökningar får Boplats Syd på tvåor och treor med en hyra på kr/månad och kötiden är något högre för lägenheter med fyra rum eller fler. Diagrammet redovisar kötid i dagar efter 14 områden i Malmö där det funnits fler än 50 lägenheter att söka under Kötid/dagar kötid för att få en lägenhet Boplats Syd förmedlar flera typer av bostäder och av de lägenheter som förmedlats i Malmö var 95 seniorboende med en genomsnittlig kötid på dagar, fyra var trygghetsboende med den genomsnittliga kötiden dagar, och 565 var studentbostäder med en genomsnittlig kötid på 379 dagar. 220 av de förmedlade lägenheterna var nyproduktion med den genomsnittliga kötiden 451 dagar. Under 2013 fortsatte Boplats Syds regionala utökning till att omfatta hyresbostäder i sju kommuner. Utöver fastighetsägare som tecknat avtal om förmedling av hyresbostäder i Staffanstorp och Svedala, ingår sedan 2013 också fastighetsägare i Lomma, Helsingborg, Lund och Burlöv. Av de förmedlade lägenheterna under 2013 förmedlades majoriteten av bostäderna ändå i Malmö, lägenheter. 102 lägenheter förmedlades i Staffanstorp, 32 i Lund, 15 i Lomma och en i Burlöv. 1 Ej räknat de som förmedlas efter boendetid i MKBs bestånd. 11

12 Bostäder och befolkningsförändringar Läs mer om befolkningsutvecklingen här: Malmös befolkning har ökat årligen sedan 1985 och de senaste 10 åren med i genomsnitt personer. Vid årsskiftet 2013/2014 var befolkningen personer i Malmö. Befolkningen var vid förra årsskiftet vilket innebär att befolkningen ökat med cirka under året. Antalet kvinnor och män fördelar sig relativt jämt i de yngre åldersgrupperna upp till 18 år. I gruppen år är det betydligt fler kvinnor än män och i åldergruppen år gäller det omvända förhållandet om än inte i lika stor utsträckning. För åldergrupperna från pensionsålder och uppåt så ökar skillnaden mellan antal män och kvinnor igen, sannolikt beror på att kvinnor har en högre medellivslängd jämfört med män. Antalet födda har ökat relativt stadigt under de senaste åren och med utgångpunkt i befolkningsstrukturen så väntas denna utveckling att fortsätta. Antalet döda ligger på en stabil nivå jämfört med föregående år. Detta innebär därför att födelseöverskottet succesivt ökat över tid. befolkningsförändringar och färdigställda bostäder under 2000-talet i malmö Antal Födelsenetto Inrikes flyttningsnetto Flyttningnetto Danmark Utrikes flyttningsnetto övriga Färdigställda bostäder Källa: SCB och stadsbyggnadskontoret Malmö Många flyttar till och från Malmö Cirka flyttar årligen till Malmö, strax under hälften av inflyttningen till Malmö sker från annan kommun i Skåne. Gruppen som är är utgör hälften av de inflyttarna. Utflyttning sker också främst till andra kommuner i det egna länet ca av den totala utflyttningen. Malmös totala flyttningsnetto för 2013 blev cirka personer vilket är 500 personer fler jämfört med föregående år. Nettot från inrikes flyttningarna har över tid bidragit i mindre grad till Malmös befolkningsökning jämfört med utrikes flyttningsnettot. En ökning kan dock ses i inrikes flyttningsnetto under det senaste året. Inrikes inflyttningen under 2013 var ett relativt högt antal jämfört med de föregående 12

13 åren. Den relativt höga inrikes inflyttningen är det som bidrar mest till att den totala inflyttningen under 2013 har ökat jämfört med de tre föregående åren. Diagrammet på föregående sida visar Malmös befolkningsutveckling under 2000-talet i förhållande till bostadsbyggandet. Det är tydligt att bostadsbyggandet inte har hängt med den kraftiga befolkningsökning som varit i staden. Inflyttningen från Danmark har sjunkit de senaste åren samtidigt som utflytt-ningen till Danmark ökat vilket de senaste åren har inneburit att Malmö har haft ett negativit flyttningsnetto gentemot Danmark. Sedan Öresundsförbindelsen öppnade år 2000 ökade inflyttningen från Danmark till Sverige stadigt och Malmö hade ända fram till 2010 en större inflyttning än utflyttning från Danmark. Totalt sett har Malmö haft ett positivt flyttningsnetto och har haft det sedan mitten av 1980-talet. In- och utflyttning sker framförallt bland yngre barn och i åldern år då flyttbenägenheten är som störst. Liksom tidigare år är det fler yngre barn som flyttar ut från än till Malmö. Inflyttningen i åldern år är större än utflyttningen och det positiva nettot i dessa åldrar är därför också en viktig del i Malmös befolkningsökning Antal inflyttade 2013 Antal utflyttade 2013 Ålder Antal antal in- och utflyttade i malmö 2013 Källa: SCB Sverige är det tredje största mottagarlandet för asylsökande i Europa. Under 2013 justerade migrationsverket sina prognoser över antalet flyktingar som skulle komma till Sverige ett flertal gånger på grund av den osäkra utvecklingen i olika oroshärdar. Flyktingar kommer framförallt från Syrien, Afghanistan, Somalia och Irak till Sverige. Inför 2014 har migrationsverket gjort en prognos för Sverige som helhet med asylsökande. Sverige utgör ett av de främsta mottagarländerna i Europa för syrier och statslösa med Syrien som hemvist under

14 Sammanfattning De senaste tio åren har det i genomsnitt byggstartats drygt bostäder per år i Malmö. Under 2012 byggstartades drygt bostäder och under 2013 byggstartades bostäder. Bostadsbyggandet ser ut att ha stabiliserat sig på en nivå som för Malmö är relativt normal efter lågkonjunkturen som startade Det är dock fortfarande svårt att förutspå ekonomins inverkan på bostadsbyggandet i Malmö, eftersom regionen fortfarande är påverkad av vad som sker i den danska ekonomin och på bostadsmarknaden i Köpenhamnsregionen. Mer och varierat bostadsbyggande behövs Nivån på bostadsbyggandet är inte tillräcklig för att möta upp Malmös kraftiga befolkningsökning under senare år. Malmö stads unga befolkning, där hälften av invånarna är under 35 år, och många debutanter på bostadsmarknaden med många som nyligen invandrat till Sverige är i behov av både fler bostäder men också till rimliga kostnader för de boende. Ett allsidigt bostadsbyggande i alla områden vad gäller olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och hustyper för att motverka boendesegregation är ett av de bostadspolitiska målen. Ungefär hyresrätter har omvandlats till bostadsrätter under 2000-talet. För att det skall finnas balans i beståndet och motsvara de behov som finns i Malmö stad främjas byggande av hyresrätter bland annat genom tomträttsavtal och genom exploateringsavtalen. En fungerande bostadsmarknad och bostadsförsörjning I Malmö stad fungerar Boplats Syd som ett viktigt instrument för en transparent och rättvis fördelning av de bostäder som finns. Boplats Syd har ökat kraftigt både i geografisk spännvidd och med antalet fastighetsägare som anslutit sig, men även i antalet köande. Kötiden har ökat något för att få en bostad i Malmö och mest eftersökt är tvåor och treor med en hyra på kr per månad. MKB är en viktig aktör för bostadsförsörjningen i Malmö stad som förvaltare av en fjärdedel av stadens bostadsbestånd. Antalet färdigställda MKB-bostäder under 2013 var lågt men MKBs bostadsbyggande ser ut att öka igen under

15 3. PLANLÄGE OCH PROGNOS FÖR BOSTADSBYGGANDE BEFOLKNINGSPROGNOS Under 1990-talet utgjordes Malmös befolkningsökning av ett starkt positivt inrikes flyttningsnetto samtidigt som staden hade ett negativt födelseöverskott. Under 2000-talet har istället det positiva födelseöverskottet samt det positiva flyttnettot gentemot utlandet varit de främsta bidragande orsakerna till att Malmös befolkning har ökat. Den faktor i prognosen som är svårast att förutsäga är flyttningarna eftersom antalet in- och utflyttade beror på en mängd omvärldsfaktorer som i sin tur kan vara svåra att förutse. Benägenheten att flytta är främst kopplad till ålder men även till kön åringar flyttar mer jämfört med övriga åldersgrupper och kvinnor i större utsträckning än män. Inflyttningarna till Malmö har under senaste åren legat runt per år flyttade cirka personer till Malmö. I prognosen som bearbetades under 2013 antas inflyttningen för 2014 ligga på cirka personer. Fram till 2018 förväntas Malmös befolkning öka till att omfatta totalt individer. Folkökningen förväntas vara cirka personer årligen fram till Genom detaljplanering och beredskap i översiktplanen skapar Malmö förutsättningar för ett bostadsbyggande som ska matcha befolkningsökningen. I Malmö har antalet födda ökat stadigt under en lång tid och förväntas fortsätta att öka med cirka 100 ytterligare per år fram till Antalet döda antas minska något varje år till prognosperiodens slut och ligga på cirka Prognosen tyder på att den befolkningsökning som har varit kommer att fortsätta. Åldergrupperna som går i grundskolan kommer att öka mest procentuellt. Det är framförallt åldersgrupperna 6-9 och år som förväntas öka strax över 30 procent vardera fram till år Även förskolebarnen förväntas att vara drygt fler år 2018 jämfört med Gymnasieeleverna förväntas minska med drygt 500 personer fram till Utvecklingen av samtliga i grundskole- och gymnasieåldrarna påverkar den kommunala planeringen och utbyggnadstakten av lokaler. Antalet 80 år och äldre förväntas minska med cirka 700 personer fram till En ökning av antalet äldre sker istället i gruppen år med cirka personer Antal befolkningsprognos i malmö PLANER PÅ GÅNG Ålder Källa: SCB 100-w 15

16 Under 2013 har de större detaljplanearbetena för bostäder pågått i Malmös stora utbyggnadsområden är Västra Hamnen, Hyllie, Limhamn/ Bunkeflo samt Norra Sorgenfri. Utöver det har ett stor antal mindre detaljplaneprojekt pågått jämnt fördelat runt om i staden. Läs mer om planer och bostadsbyggande: Vid årsskiftet 2013/2014 pågick arbete med detaljplaner för drygt bostäder, vilket är en ökning med cirka bostäder från förra årsskiftet. Under 2013 anmäldes detaljplaner för cirka bostäder i stadsbyggnadsnämnden. Under åren har det anmälts detaljplaner för drygt bostäder, vilket i snitt är drygt planerade bostäder per år. Tertialrapport uppföljning av bostadsbyggande och planering redovisar aktuellt bostadsbyggande i Malmö. Planlägesrapport - uppfölj-ning av detaljplaner för bostäder redovisar halvårs-vis uppföljning av arbetet med detaljplaner. Detaljplaner med drygt bostäder vann lagakraft Av dessa var hälften på kommunal mark. Det är till största del lägenheter i flerbostadshus som planeras. Under den senaste femårsperioden har detaljplaner för bostäder vunnit lagakraft, vilket i snitt är bostäder per år i byggklara detaljplaner. Under de fem senaste åren har 21 procent av detaljplanerna för bostäder överklagats. Under 2014 fortsätter planeringen av nya bostäder framförallt i Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård. ANMÄLDA DETALJPLANER 2013 bilen 18 kamelen beritta gurris 1 småhus 14 ryggen 60 lägenheter 200 lägenheter lägenheter 8 och 9 kvarnhög lägenheter, 2 småhus cementen n v delen NORR 700 lägenheter altofta 1 småhus 11 cementen s v delen 800 lägenheter cementen 300 lägenheter 4 och 5 troja 2 dvärgvidet INNERSTADEN 1 småhus ÖSTER 2 7 lägenheter vannagården 6 småhus kungen vakteln 8 lägenheter lägenheter VÄSTER SÖDER bryggeriet 240 lägenheter ritsaren 1 småhus bunkeflostrand 500 lägenheter 155:3 m fl lilla vintrie 11 småhus 29-34, vintrie 24:42 hyllie 4:2 80 lägenheter Malmö stadsbyggnadskontor 2013 Antal bostäder i anmälda detaljplaner Källa: Malmö stadsbyggnadskontor km

17 Prognos för byggstarter 2014 Det finns goda förutsättningar för bostadsbyggande i Malmö de närmsta åren. Planberedskapen i Malmö är sedan många år tillbaka mycket god och stadsbyggnadskontoret har i dagsläget pågående detaljplaner för ungeär bostäder, varav knappt hälften är på kommunal mark. Det finns även drygt bostäder kvar i byggklara detaljplaner, som ännu inte byggstartats. Skillnaden mellan beviljade bygglov och byggstartade bostäder ligger just nu ungefär på samma nivå som förra året, vilket är cirka 500 bostäder i beviljade bygglov som ännu inte har byggstartats. Under 2011 ökade skillnaden kraftigt och indikerade då att byggherrarna avvaktade i större utsträckning med att påbörja bostadsprojekten. Med bakgrund av goda planförutsättningarna så skulle det vara möjligt att byggstarta runt bostäder under Bostadsmarknaden i Malmö är dock svårbedömd, och påverkas till viss del av den danska konjunkturen. Inflyttningen från Danmark har sjunkit samtidigt som utflyttningen till Danmark ökat de senaste åren. I Sverige ser konjunkturen framöver något ljusare ut, arbetslösheten minskar, bostadspriserna i Malmö har ökat något efter en period med svag utveckling, vilket gör sammantaget med inneliggande bygglovärenden och inströmningen av nya bygglovsärenden att antalet byggstartade bostäder bedöms öka något under 2014 och hamna på drygt bostäder. LAGAKRAFTVUNNA DETALJPLANER 2013 katten bilen 48 lägenheter kungen 17 kv lägenheter innerstaden 50 lägenheter 31:12 spårvägen 715 lägenheter kungsliljan 30 lägenheter 1 hösten 46 lägenheter 1 8 lägenheter gjuteriet gyllins trädsgård etapp 2 12 lsslägenheter NORR lägenheter nummertolvsvägen gråsejen m fl 65 småhus 65 lägenheter, 5 småhus altofta INNERSTADEN 1 småhus ÖSTER nytorp dvärgvidet 2 1 småhus 30 lägenheter 2 stjärntofta ritsaren 1 småhus 9 1 småhus VÄSTER SÖDER marknadsplatsen 100 lägenheter 1&2 smörbollen 2 småhus sågaren 1 småhus km Malmö stadsbyggnadskontor 2013 Antal bostäder i lagakraftvunna detaljplaner 201. Källa: Malmö stadsbyggnadskontor 17

18 SAMMANFATTNING Stark befolkningstillväxt och ökat bostadsbyggande Utifrån rådande detaljplaner och inlämnade bygglov bedöms antalet byggstarter landa på cirka bostäder under 2014, det vill säga något högre än Det osäkra konjunkturläget gör att bostadsbyggandet är fortsatt svårbedömt. Även om antalet byggstarter bedöms öka under 2014 är dessa långt ifrån tillräckliga för att kunna möta befolkningstillväxten. Malmös befolkning växte med personer 2013 och väntas öka med cirka personer årligen fram till En hög utbyggnadstakt är fortsatt nödvändig för en väl fungerande bostadsmarknad. Det gäller även att bostadsbyggandet kan möte de olika behov och efterfrågan som den ökande befolkningen kan ställa utifrån demografiska förändringar. Antalet barn i skolåldrarna väntas öka liksom antalet vuxna åringar och åringar. God planberedskap Malmö stad arbetar aktivt för att kunna öka utbudet av bostäder av varierande upplåtelseform och storlek och Malmös planberedskap är god. Vid årsskiftet pågick detaljplanearbete för drygt bostäder, vilket är en ökning med ca bostäder från I dagsläget finns det ungefär bostäder i byggklara planer från tidigare år, fördelade på både privat och kommunal mark. En del av dessa är under bygglovshantering. Under 2014 fortsätter planeringen av nya bostäder framförallt i Västra Hamnen-Varvsstaden-Nyhamnen, Hyllie-Holma-Kroksbäck samt Norra Sorgenfri-Rosengård och det är här framtida bostadsutbyggnad främst väntas ske. 18

19 4. AKTUELLT I MALMÖ Det här kapitlet tar upp några av de utmaningar bostadsförsörjningen står inför och hur Malmö stad arbetar på olika sätt för att skapa en fungerande situation för boende, bostadssökane och bostadsbyggare.. Områdesprogrammen Malmö stad arbetar på flera sätt för att stärka social sammanhållning i staden och minska de sociala klyftorna fattade kommunstyrelsen beslut om de så kallade Områdesprogrammen i Malmö stad, vars syfte är att under en femårsperiod arbeta fokuserat i särskilt utvalda områden för att stärka den sociala hållbarheten. Utpekade områden är Herrgården, Lindängen, Seved, Holma-Kroksbäck och Segevång. Områdesprogrammen delas in i tre huvudrubriker; Framtidens lärande, framtidens jobb och framtidens boende. Tillsammans arbetar kommun, fastighetsägare och olika organisationer i områdena mot samma mål; att på olika sätt arbeta med det fysiska skelettet för att stärka den sociala hållbarheten. Exempel på arbetet med framtidens boende är pågående förtätningsprojekt i Holma med nya hyresrätter. Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Områdesprogrammen har varit ett sätt att ta ett helhetsgrepp om utvecklingen i några områden där välfärden är som lägst. Men arbetet med de sociala frågorna behövde ta ytterligare ett steg och därför tillsattes under året Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö som under 2013 gav förslag på åtgärder för att stärka den socialt hållbara utvecklingen i staden. I mars 2014 beslutar kommunstyrelsen om hur arbetet med kommissionens förslag ska tas vidare. Malmös ambition är att gå i bräschen samtidigt som staden försöker hantera svåra problem och göra konkreta insatser. Det har Malmö stad gjort med energilösningar och miljöfrågor sedan arbetet med Bo01 i Västra Hamnen. Nu behöver ökade insatser göras för att nå dem som idag av olika anledningar har svårt att komma in på bostadsmarknaden. Bostadsförsörjningen i Malmö står inför stora utmaningar. Att öka bostadsbyggandet är en viktig del i arbetet för att behov och efterfrågan av bostäder för den ökande befolkningen ska tillgodoses. När de grundläggande behoven av en fungerande bostad inte tillgodoses får det konsekvenser på olika sätt, den allra svåraste konsekvensen är hemlöshet. En annan grupp som direkt märker av en allt tuffare bostadsmarknad är unga som debuterar på bostadsmarknaden. Ny Översiktsplan I den nya föreslagna översiktsplanen för Malmö stad prioriteras att staden fortsatt i första hand ska växa inåt, med bibehållna eller utökade gröna kvalitéer. Det ställer krav på infrastrukturen, både den befintliga och behovet av ytterligare satsningar för att närmare knyta samman stadsdelar och möjliggöra nya bostadsområden eller förtätningar. Att förtäta eller ta nya typer av ytor i anspråk, som industrimark, ger också nya utmaningar vad gäller till exempel miljö och bullerfrågor. Malmös befolkning väntas fortsätta växa och ett bra boende för alla, med olika upplåtelseformer, storlekar och prisklasser är en viktig fråga för att det ska ske på ett hållbart sätt 19

20 BOSTADSBYGGANDEt i malmö behöver öka Utmaningen för fortsatt och ökat bostadsbyggande i Malmö kommer framöver i mångt och mycket handla om att få fram fler bostäder som fler kan efterfråga, även hushåll med låga inkomster. Det är en stor och viktig utmaning för Malmö stad att i samverkan med bostadsmarknadens aktörer driva dessa frågor än mer effektivt. Nedanstående exempel på bostadsprojekt som pågått under 2013 visar på dessa utmaningar, på olika sätt. De belyser de olika förutsättningar en tät stad ger, och vilka utmaningar bostadsbyggandet står inför beroende på var i staden det skall byggas. Men exemplen visar också på vilka möjligheter som finns, och att det går att bygga goda bostäder även där förutsättningarna i form av till exempel infrastuktur inte omedelbart verkar vara en fördel, eller att det går att tänka kreativt och hitta möjligheter i befintliga bestånd. Bostadsbyggande i olika lägen Malmö stads ambitioner för att skapa en ekologiskt hållbar stad exemplifieras med ett projekt i kvarteret Masthusen. Hökerum Byggs Brf Ankarparken var med sin etapp 1 först ut i kv. Masthusen, Västra Hamnen. Masthusen är den första stadsdelen i Norden som kommer klassas enligt Breeam Communities. Brf Ankarparken hade inflyttning i de två första husen i november 2013, och sista huset i samtliga sex etapper beräknas vara inflyttat juni Sammanlagt handlar Brf Ankarparken om 107 lägenheter i bostadsrättsform. De första tre husen domineras främst av mindre ettor och tvåor. Brf Ankarparken är certifierat enligt miljöklassningssystemet Breeam Building och både lokaler och bostäder har uppnått betyget excellent. För sina lokaler i Ankarparken är Hökerum Bygg en av fem nominerade till BREEAM Awards (Bild: Hökerum) Ett förtätningsprojekt längs med en av Malmös mest trafikerade infarter till staden, vid Slussplan visar att det går att bygga bostäder, och därmed sätta platsen i ett mer urbant sammanhang i en stadsdel som är under förändring. Under 2013 färdigställde JM Slussplan, ett tolvvåningshus i centrala Malmö med 78 lägenheter i bostadsrättsform. Ytterligare 25 lägenheter är upplåtna med hyresrätt, förvaltade av Trianon AB, vilket gör att det även är ett exempel på hur man kan arbeta för att få in blandade upplåtelseformer. (Bild: JM) Ytterligare ett exempel på förtätning, men i området Dammfri i västra Malmö, ett äldre område som domineras helt av bostäder, är kvarteret Nyborg. Projektet har uppförts av Bertlands Fastigheter på deras egen mark som tidigare utgjorde en parkeringsplats. Det är 29 lägenheter upplåtna med hyresrätt, enbart ettor och tvåor. Huset är sexvåningshus, och två av planen är LSS-boende. (Bild: Bertlands fastigheter) 20

21 I ett av södra Malmös miljonprogramområden, Holma, förtätar nu MKB fastighet med tre stycken punkthus med 61 lägenheter, varav 45 hyresrätter, kring nya Holma torg. Ett av husen skall säljas som bostadsrätter av Riksbyggen. Projektet igångsattes hösten (Bild: MKB) Om- och utbyggnationen av Triangeln efter nya stationen Triangeln är ett exempel på en större förtätning mitt i staden som utvecklas i bästa kollektivtrafikläge. Under 2013 färdigställde NCC etapp ett som består av både ett gathus och ett gårdshus, med sammanlagt 93 bostäder i bostadsrättsform. Projektet innefattar även sex stycken atriumhus. Lägenheterna spänner över tvåor till fyror. (Bild: NCC) Ett annat exempel på förtätning är hur man arbetat med att bygga om vindar i befintliga flerbostadshus. Under 2013 färdigställde MKB fastighet tre stycken vindslägenheter i kvarteret Prinsen, Erik Dahlbergsgatan i centrala Malmö. De tre lägenheterna varierar från kvm. (Bild: MKB) I östra Malmö pågår utbyggnaden av Gyllins trädgård och här byggstartade Riksbyggen hösten radhus i bostadsrättsform. Projektet är ett exempel på hur man arbetat med att hitta särskilt prisvärda och yteffektiva bostäder för en bred målgrupp. Radhusen är på cirka 92 kvm med möjlighet till tillval. (Bild: Riksbyggen) MKBs projekt kvarteret Bohus, byggstartat 2013, är ett projekt vid Dalaplan, Malmö. Projektet är ett punkthus om 59 hyreslägenheter, mestadels tvåor. Projektet är också ett exempel på förtätning i staden bland ett befintligt fastighetsbestånd av MKB. (Bild: MKB) 21

22 Bostadsmarknaden för unga En fungerande bostadsmarknad är en grundläggande byggsten såväl i den enskilda individens liv som för samhällets utveckling i stort. Idag saknar närmre unga vuxna mellan 20 och 27 år en egen bostad. 1 Det akuta läget på bostadsmarknaden gör att unga inte sällan är hänvisade till att bo kvar hemma hos föräldrar, bo i andra eller tredje hand eller inneboende hos vänner. En situation som påverkar unga människors möjligheter att ta plats i samhället och bli självförsörjande. Den främsta anledningen till att bostadsbristen slår så hårt mot unga är att de generellt har begränsade ekonomiska resurser. Unga är en av de grupper som lägger störst andel av sin inkomst på boende. Samtidigt har andelen hyresrätter, vilken är den boendeform som flest unga efterfrågar, minskat markant i storstadsområdena de senaste åren. En annan orsak till ungas utsatthet på bostadsmarknaden är den utbredda arbetslösheten. Nästan var fjärde ung mellan 15 och 24 år saknar arbete. 2 Det är mer än tre gånger så många som i övriga åldersgrupper. Har man inget arbete och ingen inkomst är det svårt att efterfråga en egen bostad. Samma sak gäller omvänt; har man ingen bostad kan det i många fall vara svårt att efterfråga ett arbete För studenter om studentbostäder i Malmö: Malmö är en ung stad, hälften av stadens befolkning är under 35 år. Malmö högskola inrymmer studenter och i Malmö finns studentbostäder. Byggandet av billiga bostäder speciellt lämpade för unga bostadssökande, studerande och andra resurssvaga grupper har inte skett i den utsträckning som krävs för att tillgodose behov och efterfrågan. Bostadsbyggnadssektorn har inte heller förmått att komma med innovationer vad gäller alternativa boendeformer och byggnation. UngBo bakgrund Mot bakgrund av detta tog kommunstyrelsen i Malmö under 2010 initiativ till kommunikationsprojektet UngBo 12 med syftet att i samarbete med byggbranschen väcka debatt om bostadsbristen bland unga. Projektet utformades som ett publikt-privat partnerskap mellan Malmö stad och 18 samarbetande företag företrädelsevis från byggsektorn. Under hösten 2011 och våren 2012 genomfördes idé- och arkitekttävlingar med över 350 inkomna förslag. Vinnande förslag ställdes ut på Sveriges första boutställning av unga för unga i Båghallarna i Malmö i september Läs mer om initiativet på: Under en månad samlades bostadsmarknadens aktörer i samtal, föreläsningar, debatter och workshops för att hitta lösningar på ungas bostadssituation. Utställningens sista workshop mynnade ut i ett UngBo-initiativ som stipulerar ett antal ansvarstaganden som bostadsmarknadens olika aktörer kan ta enskilt och/eller gemensamt, för att bidra till att det byggs fler bostäder för unga. Förhoppningen var att med initiativet dra igång maskineriet och sätta press på den nationella bostadspolitiken så att fler kommuner väljer att följa i Malmö stads fotspår Sidor/Unga-vuxnas-boende-i-Sverige-2013.aspx 2 l%c3%b6shet%20-%20m%c3%a5tt,%20orsaker%20och%20politik.pdf

23 Hösten 2012 utlyste UngBo en markanvisningstävling med fokus på bostäder för unga där tävlingsförslagen skulle utgå från de trender, koncept och idéer som inkommit i UngBo:s idtävling. Byggvesta tillsammans med Utopia Arkitekter tog hem förstapriset och kommer att bygga elva kompislägenheter i kvarteret Spårvägen. UngBo 2013 Under 2013 har stadsbyggnadskontoret och UngBo arbetat med att följa upp resultaten av projektet. Det har på stadsbyggnadskontoret bildats en implementeringsgrupp som arbetar med Malmö stads uppdrag i UngBoinitiativet. Många av punkterna är uppfyllda och nästa steg är att i samarbete med handikapp-, arkitekt-, teknik- och designorganisationer under 2014 genomföra en idétävling för smart och funktionell utformning av våtrum. Sedan årsskiftet 2012/2013 deltar UngBo i Boverkets nätverk för små bostäder och diskuterar tillsammans med andra aktörer på bostadsmarknaden möjliga regelförändringar och hur man kan få bort stoppklossar för bostadsbyggandet. Under våren 2013 kategoriserades de inkomna tomterna och förslagen i förra årets idétävling med syftet att hitta de mest byggbara. Resultaten av UngBo börjar också bli synliga i Malmö. Under hösten 2013 tog stadsbyggnadsnämnden beslut om att bygga förskola och bostäder på taket till Lidl-affären vid Dalaplan. Ett förslag snarlikt en UngBoidé av Jonas Hägg. I Västra Hamnen planerar serviceförvaltningen och Stadsfastigheter att kombinera sporthall med bostäder för unga, vilket var en av trenderna i UngBo. Den 26:e november 2013 bjöd UngBo in till en nationell konferens om ungas boende: FOREVER YOUNG!? för att följa upp på resultaten av 2012 års arbete. På konferensen framkom att det finns ett fortsatt stort engagemang kring ungas bostadssituation och ökat generellt bostadsbyggande. Läs mer om Jonas Häggs förslag: www. ungbo.se/contributions/bidrag-14 UngBo framåt 2014 års UngBo-arbete kommer fokusera på att utveckla UngBo som en kunskapshöjande plattform där bostadsmarknadens aktörer kan utbyta tankar och idéer med ökat samarbete som mål. Genom seminarier och föreläsningar hoppas UngBo engagera fler i bostadsfrågan, involvering av den finansiella sektorn kommer exempelvis vara helt avgörande för en långsiktig lösning. Den planerade idétävlingen förväntas bidra till debatten om ungas bostadssituation samt resultera i konkreta förslag på hur små, smarta, billiga och tillgängliga bostäder kan utformas. 23

24 Arbetet för att minska hemlöshet En allt tuffare bostadsmarknad har bidragit till att fler står utanför bostadsmarknaden av det enkla skälet att det inte finns bostäder som de kan efterfråga. Kommunfullmäktiges mål för hemlöshetsarbetet är att den socialt betingade hemlösheten ska minska. Med det avses att de hemlösa som har en egen problematik i form av missbruk, psykisk ohälsa eller samsjuklighet ska bli färre. Målet följs upp genom en årlig kartläggning som baserar sig på Socialstyrelsens definition från den nationella kartläggningen Före 2011 dominerade den socialt betingade hemlösheten men det året ökade den strukturellt betingade hemlösheten till samma nivå. De två följande åren ökade andelen strukturellt betingad hemlöshet och omfattade år 2013 när 60 procent av de vuxna hemlösa och 95 procent av barnen i hemlösa hushåll. Den strukturellt betingade hemlösheten berör i stor utsträckning personer som vänder sig till socialtjänsten för att få hjälp till en bostad eftersom de inte har de ekonomiska förutsättningarna att själv lösa sin boendesituation. Strukturell och social hemlöshet i Strukturell och social hemlöshet i malmö Malmö År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 År 2012 År 2013 Strukturell Social Det är stora skillnader mellan den grupp som är hemlösa av strukturella skäl och den som har en egen social problematik framför allt när det gäller könsfördelning, antalet barn, födda i Sverige och antalet som blivit hemlösa till följd av våld i hemmet. Se jämförande tabell härintill. En majoritet av hemlösa har endast behov av en egen bostad och enligt socialsekreterarnas bedömning handlar det om 74 procent av de som var hemlösa. I kartläggningen 2013 minskade antalet ensamstående utan barn liksom år 2012, medan hushållen med barn ökade. Det innebär också att det totala antalet barn i hemlösa hushåll ökade från 231 år 2012 till 329 år Den största ökningen av barn finns i stadsområde Öster som är det enda stadsområde där antalet hemlösa kontinuerligt har ökat sedan år 2005 och även det område som har den största andelen, 74 procent, strukturellt betingad hemlöshet. 24