of Innovation and Technology

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "of Innovation and Technology"

Transkript

1 Nr 1 Mars 2013 of Innovation and Technology Samverkan som en komparativ styrka för Sverige sid 3 Avvikelser ett problem? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationen sid 4 Lean i forskning och utveckling hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer sid 6 Strategisk förnyelse av storföretag att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem sid 9 Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation and Technology

2 Motsättningar och spänningar i organisationer en källa till kreativitet och innovation I detta nummer av Management of Innovation and Technology har vi valt att fokusera på artiklar som belyser möjligheter i det som vanligtvis ses som motsättningar, konflikter och spänningar i organisationer. Joakim Netz behandlar i sin artikel en grundläggande problematik för etablerade företag, nämligen hur dessa kan förnya sin verksamhetsportfölj genom att utveckla och implementera nya affärer. Baserat på fallstudier av svenska storföretag lyfter han fram behovet för företagsledningar att använda organisatoriska spänningar som möjligheter till strategisk förnyelse. Detta kräver ett skifte i synen på organisatoriska spänningar från något ansträngt som ska elimineras till en potentiell energi som kan frigöras och kanaliseras till något konstruktivt. Att lyckas med det är emellertid långt ifrån enkelt och ofta en mycket utdragen process. Joakim Netz beskriver en rad utmaningar som företagsledningar behöver hantera för att ge nya verksamhetsinitiativ en god chans att överleva och utvecklas till essentiella affärer för företaget. En annan spänning, nämligen den mellan effektivitet och kreativitet, står i centrum i Katarina Lunds bidrag. Hennes forskning fokuserar på hur kreativitet och innovationsförmåga i företags forsknings- och utvecklingsverksamhet påverkas av tillämpningen av lean i denna typ av aktiviteter. Efter att användningen av principer, metoder och arbetssätt baserade på lean successivt applicerats på tillverkning, tjänsteproduktion och produktutveckling, ser vi nu att dessa idéer börjar vinna mark på bred front även i svenska industriföretags utvecklingsorganisationer. Denna nya tillämpning av idéerna i lean är emellertid inte helt enkel då det finns några grundläggande skillnader mellan löpande repetitiv verksamhet och kunskapsarbete av mer unik karaktär och med högre grad av osäkerhet. Den största delen av existerande teori pekar dessutom på att det finns en motsättning mellan sätt att leda och organisera för effektivitet respektive kreativitet, vilket ofta uttrycks som en rekommendation att balansera dessa mål. Det Katarina Lund visat i sina studier är att det av allt att döma inte är så enkelt, utan att organisationer samtidigt kan vara både effektiva och innovativa. Hennes forskning visar också att rutiner faktiskt kan öka kreativiteten i organisationer, under förutsättning att de syftar till att ta bort onödig byråkrati och dessutom kan ändras över tid. Utöver detta slags dynamiska rutiner behövs dessutom välavvägt risktagande och utmanade mål i termer av leveranskrav. Ett område där några av de nämnda spänningarna tydligt träder fram är avvikelsehantering i produktutveckling, där en alltmer uppstyrd och pressad vardag lämnar mindre utrymme för att hantera avvikelser. Caroline Munthe drar i sin artikel slutsatsen att vi inte ska betrakta avvikelsehantering och den tid som går åt till detta som ett problem i sig, utan att vi istället bör fokusera på den tilltagande osäkerheten och komplexiteten i produktutvecklingen som är de bakomliggande orsakerna till avvikelser och därigenom möjliggöra konstruktiv avvikelsehantering. Två nyckelmekanismer i detta arbete är etappvis planering, som ger utrymme för anpassning, och ett tvärfunktionellt arbetssätt, vilket gör att även komplicerade gränsöverskridande problem kan hanteras. Just samarbeten över gränser lyfts också fram som en historiskt sett viktig framgångsfaktor för Sveriges samlade förmåga att skapa betydelsefulla innovationer. Bakom detta ligger en påtaglig prestigelöshet som nog kan anses typiskt svensk. Två av IMITs huvudmän, Staffan Håkanson och David Sonnek, lyfter i en kortare artikel fram styrkor, svagheter och kommande utmaningar vad avser innovation management i Sverige, som ett led i IMITs arbete att utveckla en strategisk agenda för ledning och organisering av produktutveckling och innovation i Sverige. Avsikten med projektet ifråga är att bidra till att skapa förutsättningar för ett fortsatt framgångsrikt näringsliv i Sverige. Förhoppningsvis kan även tillämpningar av idéerna som presenterats i detta nummer ha effekter av det slaget. Trevlig läsning! Mats Magnusson Management of Innovation and Technology ges ut av Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation and Technology, Göteborg. Redaktör: Jennie Björk, Ansvarig utgivare: Mats Magnusson, Management of Innovation and Technology har en upplaga på ca ex. Tidningen finns också på internet Adressen dit är Produktion: Charden AB Tryck: V-TAB, Vimmerby 2013 ISSN: X Nr 1 Mars 2013 of Innovation and Technology Samverkan som en komparativ styrka för Sverige sid 3 Avvikelser ett problem? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationen sid 5 Strategisk förnyelse av storföretag att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem sid 7 Lean i forskning och utveckling Hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer sid 10 Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation and Technology Omslagsfoto: Mats Magnusson 2 management of innovation and technology nr 1 MARS 2013

3 Samverkan - som en komparativ styrka för Sverige Stiftelsen IMIT driver just nu ett agendaarbete för strategisk utveckling av forskning och praktik inom området innovation management. Vi satte oss ner med två av IMITs huvudmän, Staffan Håkanson med en bakgrund som VD på Bombardier Transportation Sverige och David Sonnek, SEB Venture Capital samt adjungerad professor på KTH, och diskuterade Sveriges styrkor och svagheter inom området innovation management historiskt samt vad som kan vara vägen fram. av Jennie Björk & Mats Magnusson Sverige har historiskt sett varit ett relativt sett framgångsrikt land när det gäller innovation. Om vi blickar drygt hundra år tillbaka i tiden har vi sedan dess genomfört en resa där vi tagit fram en rad klassisk produktinnovationer, vilka även skapat stora och viktiga svenska företag såsom Ericsson, SKF, Sandvik, Tetra Pak m fl. Men vi ser även hur de svenska innovationernas natur har ändrats över tid, vilket har medfört att de historiskt viktiga produktinnovationerna och teknologiutvecklingen har kompletterats med framgångsrika innovationer inom media, musik, dataspel, design, logistik och affärsmodeller (HM och IKEA inkluderat). Detta leder oss till att fråga vad som i nuläget egentligen är våra styrkor och svagheter vad gäller hur vi leder och organiserar för innovation och hur skall vi som land bäst rusta oss för att möta nya innovationsutmaningar i framtiden? Våra huvudmän slår båda fast att det sätt vi samarbetat på, både historiskt och idag, är mycket viktigt för Sveriges innovationsförmåga. David Sonnek lyfter fram att en gemensam nämnare för tekniska och icke-tekniska innovationer i Sverige är att det finns en fantastisk förmåga att prestigelöst samverka i olika konstellationer vilket möjliggör att få till en kritisk massa kring innovationer. Detta är definitivt en komparativ fördel för Sveriges sätt att arbeta med innovation. Staffan Håkanson hänvisar till att historiska studier visar att Sverige i många fall inte har varit först med nya innovationer men jämfört med andra länder har det gått mycket fort när innovationerna har börjat användas. Exempel på detta återfinns t ex inom pappersindustrin, stålindustrin och verkstadsindustrin. En slutsats från dessa studier är att vi är påtagligt prestigelösa och att vi har bra branschstrukturer där samarbetet fungerar bra. Det har historiskt sett funnits en anda där vi ser varandra mer som kollegor än konkurrenter internt i Sverige och att vi uppfattar att de riktiga konkurrenterna finns utanför riket. Håkanson belyser att detta är en viktig styrka för Sverige som vi skall fortsätta att bygga på och slå vakt om. I samma linje lyftes diskussionen om hur samarbetet mellan statsmakt, industri och akademi historiskt sett har varit en styrka men där vi idag ser en potentiellt oroväckande trend där nya krav i akademien inte längre främjar samverkan med industri och offentlig sektor. Risken finns att ett alltför ensidigt fokus på publikationer i högt rankade vetenskapliga journaler tränger ut en del av den, ofta informella och nära, samverkan som i många områden funnits mellan forskare och näringsliv. För att motverka detta krävs tydliga incitament för samarbete med existerande företag och organisationer, i synnerhet för den tillämpade forskningen. Det finns en fantastisk förmåga i Sverige att prestigelöst samverka i olika konstellationer Om Innovation Managementagendan Det övergripande målet med agendan inom innovation management är att stärka innovationsförmågan hos företag och offentlig verksamhet i Sverige genom att ge underlag för inriktning på och former för satsningar på forsknings- och utvecklingsinitiativ inom området innovation management. Projektet genomförs i tre faser, med fokus på identifiering av kritiska områden, datainsamling och analys, respektive rapportförfattande och resultatspridning. En projektgrupp sammansatt av personer från akademi, industri och intresseorganisationer leder arbetet med att identifiera nyckelfrågeställningar, vilket huvudsakligen sker i en serie workshops med olika aktörer. Staffan Håkanson, David Sonnek och Mats Magnusson management of innovation and technology nr 1 MARS

4 Avvikelser ett problem? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationen Hanteringen av avvikelser har blivit en besvärlig uppgift i dagens pressade FoU-organisationer. Projekten slits mellan tidplaner, lärprocesser inom utvecklingen och nytänkande kring produkter samtidigt som det finns alltför lite tid över för oförutsedda upp gifter. Det finns dock två sätt att underlätta avvikelse hanteringen utan att arbetsbelastningen blir alltför hög. I denna artikel redovisas de viktigaste resultaten från rapporten En lösning till varje pris: Avvikelsehantering i Produktutvecklingsprojekt. av Caroline Munthe En studie kallad Avvikelsehantering i Produktutvecklingsprojekt initierades vid årsskiftet 2010/2011 av att en sektionschef på Scanias FoU upplevde att avvikelserna som ingenjörerna fick att hantera hela tiden blev fler och svårare att lösa. Forskningsprojektet har drivits på avdelningen för Industrial Management vid KTH och fokuserade på att studera metoder för att förbättra avvikelsehanteringen. Under våren 2011 genomfördes intervjuer på Scania och på fem andra företag, samt en gemensam workshop. De företag som deltog i studien kom från den industriella tillverkningsindustrin, sålde primärt slutprodukter till andra företag och bedrev både tillverkning och utveckling. Uppfattningen är att en avvikelse grundar sig i ett tekniskt problem där tiden för problemlösning inte räckt till, d v s den tid som avsatts för att lösa problemet hade tagit slut vit fel. Följande två exempel beskriver hur tekniska problem blir till avvikelser: Två konstruktörer har under en längre tid arbetat med att hitta ett lämpligt värmeskydd för en slang som ligger nära motorn. Projektet närmar sig nästa stora beslutspunkt i processen, en s k fasövergång. Om fasövergången kan genomföras betyder det att man kan använda nya resurser i projektet. Värmeskyddet måste beställas samma vecka för att man ska hinna med verifierande tester i kommande fas. När fredagen kommer har de fortfarande inte hittat ett lämpligt värmeskydd. Deras problem har därmed blivit en avvikelse som påverkar andra delar av projektet. En provningsingenjör har under 100 timmar kört ett skakprov av ett nytt fäste. Testet är beställt av en konstruktör och eftersom denne har haft ont om tid har provningen lagts så sent som möjligt. Både provningsingenjören och konstruktören vet att om skaktestet inte går bra måste de tillbaka till ritbordet. Samtidigt sammanfaller testets avslut med beslut om fasövergång, och om detta inte faller väl ut kommer konstruktören behöva rapportera en avvikelse. När skaktestet pågått i 400 av 500 timmar går fästet sönder. Dagen därpå rapporter konstruktören sin avvikelse inför fasövergången. Om ett projekt under genomförandet inte har några marginaler i tidplanen el- Idén om avvikelsen Under det senaste decenniet har mängden projekt i många FoU-organisationer ökat, samtidigt som de blivit mer omfattande och komplexa. Det har medfört en drivkraft att effektivisera projekten med hjälp av minutiös planering och snabb avvikelsehantering. Existerande forskning har, med några få undantag, koncentrerats kring hur avvikelser kan undvikas istället för hur de kan hanteras. Studien visar att det bland respondenterna finns en tydlig idé om vad en avvikelse är. Uppfattningen är att en avvikelse grundar sig i ett tekniskt problem där tiden för problemlösning inte räckt till, d v s den tid som avsatts för att lösa problemet hade tagit slut. Det finns huvudsakligen två orsaker till detta. Den första innebär att ett initialt problem inte blivit löst i tid. Den andra innebär att det inte funnits tid att iterera ett lösningsförslag om det bliler i resursanvändningen, finns det inget utrymme för ingenjörerna att hantera avvikelser när de uppstår. Det uppstår förseningar i projekten för att avvikelser måste lösas och arbetsuppgifterna blir för många. I mina två exempel skulle det innebära att ingenjörerna har för mycket inplanerat arbete för att hinna med avvikelsehanteringen. Det arbetet sker då utanför normal arbetstid eller, om värmeskyddet eller fästet är nödvändigt för att driva projektet framåt, väljs andra arbetsuppgifter bort. Avvikelser - ett problem? Datamaterialet visade tydligt att drivkraften bakom att minimera tiden för avvikelsehanteringen var att det fanns för små marginaler. Det fanns därmed inte möjlighet att fokusera på problem och avvikelser under utvecklingsarbetet. Analysen av intervjuerna visade på fyra orsaker till att avvikelsehantering sågs som ett problem: (1) att projekten/slutprodukterna var sammansatta och oöverskådliga, (2) att avvikelsehanteringen kunde skjutas på framtiden, (3) att FoU-organisationerna drev för många projekt samtidigt och (4) 4 management of innovation and technology nr 1 MARS 2013

5 Avvikelsen blir löst Internt Tvärfunktionellt Figur 1: Vissa av de avvikelser där hanteringen påbörjats internt på en grupp (gråa prickar) blir tvärfunktionella på grund av problemets natur. Illustrerat av de grå prickar som trillar genom de två trattarna. Avvikelsen blir löst Internt Tvärfunktionellt att nya koncept och idéer inte var säkerställda tidigt i projekten. I studien visas att etappvis planering och tvärfunktionellt arbete kan minska problemen kring avvikelsehanteringen. Emellertid är dessa orsaker samma fyra vanliga anledningar till att osäkerheten Lättlösta problem Lättlösta problem Svårlösta problem Svårlösta problem Figur 2: På grund av att samarbetet i den tvärfunktionella avvikelsehanteringen inte fungerar blir tvärfunktionella avvikelser svårlösta problem. Illustrerat av den horisontella tratten längst ner i bilden. och komplexiteten i ett projekt ökar. En slutsats från studien är att det inte är avvikelsehanteringen som är det egentliga problemet. Det är istället den ökande osäkerheten och komplexiteten som gör att avvikelsehanteringen blir besvärlig när tiden är knapp. Etappvis Planering Möjligheten att planera in tid för avvikelsehantering med kort varsel skulle göra den mindre problematisk. Därför behövs det arbetstid som inte är reserverad sedan tidigare. Ett sätt att allokera tid till avvikelsehanteringen är att planera arbetet i kortare etapper. I tre av företagen i denna studie användes fyra eller sex veckors etapper. Det innebar att i början av varje etapp planerades vilka aktiviteter som skulle färdigställas de kommande fyra/sex veckorna. Om arbetet planeras i etapper kan även avvikelsehantering planeras in. Vid början av varje etapp allokeras tid och resurser för att åtgärda nya och pågående avvikelser. Avvikelsehanteringen blir därmed en arbetsuppgift bland många andra och behöver inte ses som en anledning till konstant hög arbetsbelastning. Den etappvisa planeringen påverkar även den långsiktiga planeringen eftersom det blir svårare att förutse när komponenter till produkterna är färdiga. Det blir svårt att säkra när produktionen kan starta och bestämma slutdatum för utvecklingsprojekt. Bland de respondenter som arbetade med etappvis planering var detta ett problem som hanterades genom att projektledaren eller en koordinator hade en översiktsplanering. Projektens status kunde därmed mätas mot översiktsplaneringen. Tvärfunktionellt Arbete Dagens komplexa produkter och produktutveckling har också medfört att avvikelsehanteringen är komplex. Därför måste den oftast ske tvärfunktionellt. Figur 1 visar en given mängd avvikelser i en FoUorganisation. Figuren illustrerar att det dels finns avvikelser som måste lösas internt inom en arbetsgrupp (gråa prickar) och dels finns avvikelser som måste lösas tvärfunktionellt (röda prickar). De tekniska problemen bakom avvikelserna kan vara olika svåra. I Figur 1 har de schematiskt delats in i lättlösta och svårlösta problem. Slutligen finns det också avvikelser som till en början måste lösas inom en grupp, men där det under avvikelsehanteringen visar sig att avvikelsen måste lösas tvärfunktionellt. Detta visas med hjälp av de två trattarna med gråa prickar som rör sig ner i området med röda. I denna studie hanterade företagen behovet av att arbeta tvärfunktionellt på olika sätt. Två av företagen satte ihop nya, tvärfunktionella projektteam inför varje projekt. Bland de resterande fyra företagen hade projekten vanligtvis mycket få resurser förutom projektledaren. Då arbetade ingenjörerna i team ihopsatta efter produktens olika funktioner och delar. management of innovation and technology nr 1 MARS

6 Dessa grupper var ofta frikopplade från projekten trots att de hela tiden levererade komponenter till dessa. I de fyra företagen kunde vissa avvikelser kräva att grupper som aldrig förut arbetat med varandra samarbetade nära och intensivt under några veckor. Andra avvikelser krävde att en speciell tvärfunktionell grupp med medlemmar från flera olika avdelningar formades för att kunna hanteras. Följden blev att dessa avvikelser blev svårlösta på grund av svårigheter kring samarbetet mellan grupperna, vilket i Figur 2 visas med hjälp av den stora horisontella tratten. Avvikelserna samlas därmed i det nedre högra hörnet av Figur 2 svårlösta problem som måste lösas tvärfunktionellt. Det uppstår ett behov att försöka stoppa ansamlingen genom att underlätta samarbetet mellan olika arbetsgrupper, t ex med hjälp av en process som anger formen för samarbetet; vem som är ansvarig för avvikelsehanteringen, hur ofta ska man mötas, vad som bör diskuteras på möten, etc. Genomgripande förbättringar För att bli riktigt bra på att hantera avvikelser behöver man som organisation sammanfattningsvis behärska både planeringen av arbetet och tvärfunktionellt arbete. Hur dessa aspekter kan förbättras har diskuterats i tidigare forskning, men det kvarstår fortfarande en viktig del, nämligen inom vilka ramar förbättringsarbetet sker. Sådana ramar kan vara en verksamhetsstrategi som både ser till de nämnda/aktuella aspekterna och dessutom förbättrar utvecklingsarbetet strategiskt. En verksamhetsstrategi sätter/bestämmer en riktning för hur individer och grupper ska arbeta i ett företag, med Lean produktutveckling eller agil utveckling. Om en verksamhetsstrategi används korrekt i en FoU-organisation kan många av de problem som man har, inte enbart avvikelsehanteringen, minimeras eller elimineras. Därför fokuserar min nuvarande forskning på hur verksamhetsstrategier används i FoU-organisationer; hur förändringar genomförs och samspelet mellan förändringarna och strategin som helhet. Caroline Munthe Doktorand Avdelningen Industrial Management, Institutionen för Industriell ekonomi & organisation, KTH Kontakt: caroline.munthe@indek.kth.se Lean i forskning och utveckling hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer Den globala konkurrensen gör att allt större effektivitetskrav ställs på våra svenska företag. Samtidigt sker teknikutvecklingen i en rasande takt vilket kräver en förmåga att ständigt leverera kreativa lösningar till nästa generation produkter. Att kombinera effektivitet och kreativitet är en stor utmaning som många företag kan känna igen sig i. av Katarina Lund Sverige har varit, och är fortfarande, ett land där industriföretagen spelar en stor roll i samhället. För att säkerställa industrins överlevnad i en global marknad krävs att vi lyckas hålla produktiviteten hög samtidigt som vi ständigt förnyar våra verksamheter och produkterbjudanden. Innovationsförmågan måste gå hand i hand med vår förmåga att effektivisera. Detta är en stor utmaning som de flesta företag brottas med. Men kan man ens åstadkomma båda delarna i en och samma organisation? Detta har Katarina Lund undersökt i sin forskning och nyligen publicerade hon sin licentiatavhandling på KTH med titeln Process management in R&D Doom or salvation for creativity? Lean bortom produktion Det finns många verksamhetsfilosofier som utlovar förbättrad effektivitet, t ex Lean, Six Sigma och Total Quality Management. Just filosofin kring Lean har spridit sig som en löpeld inom svensk industri och offentlig sektor. Historiskt sett har Lean stått bakom en rad förbättringar inom produktion, både i avseendet kvalitet och effektivitet. På senare år har vi sett allt fler initiativ införa Lean även i andra typer av verksamheter, t ex forskning och utveckling (FoU). Några viktiga element inom Lean handlar om att eliminera slö- 6 management of innovation and technology nr 1 MARS 2013

7 Några viktiga element inom Lean handlar om att eliminera slöserier, minska varians och utforma tydliga rutiner för hur arbetet ska utföras. Men vad vet vi egentligen om effekterna av att införa sådana arbetssätt i verksamheter där kreativitet är en del av själva kärnverksamheten? Resultaten har också visat att en brist på öppenhet att förändra sina arbetsprocesser skadar kreativiteten. Tvingande rutiner Dynamiska Rutiner serier, minska varians och utforma tydliga rutiner för hur arbetet ska utföras. Men vad vet vi egentligen om effekterna av att införa sådana arbetssätt i verksamheter där kreativitet är en del av själva kärnverksamheten? FoU-organisationer präglas av att varje nytt projekt skiljer sig från föregående projekt i vad det ämnar leda till. Värdet ligger i vår förmåga att utveckla morgondagens produkter och skapa lösningar som både möter och överträffar marknadens förväntningar. Om Sveriges industriföretag alltför oreflekterat går in i kampen om att skapa nya produkter till allra lägsta kostnad finns en risk att vi snart ser en framtid där dessa företag upphört att existera - inte för att vi blivit utkonkurrerade på lönegrunder - utan för att indiska och kinesiska företag helt enkelt är mer kreativa. Företag där man skapat rutiner för allt, i en strävan efter att upprätthålla ett optimalt status quo, kommer se sig själva akterseglade när världen omkring dem förändrats. Men det går att ta fram rutiner som är flexibla och lyhörda för den föränderliga värld vi lever i. Dynamiska rutiner och kreativitet I Katarina Lunds forskning har man sett en tydlig positiv koppling mellan förekomsten av tydliga rutiner och kreativt idéskapande. Det finns alltså ingen direkt motsättning mellan rutiner och kreativitet snarare synergieffekter. Men resultaten har också visat att en brist på öppenhet att förändra sina arbetsprocesser skadar kreativiteten. Med andra ord, rigida rutiner, hur optimerade de än är, har en förmåga att kväva idéskapandet i en organisation. Om man dessutom centraliserar utvecklandet av processer och sedan ålägger andra att följa dem kommer detta att leda till både suboptimalt utförande och minskat engagemang hos medarbetarna. En verksamhetsutvecklare kan aldrig nå samma nivå av insikt i en process som den person som dagligen använder processen. Dynamiska rutiner däremot det vill säga rutiner där en decentraliserad och kontinuerlig förändring är en naturlig del av rutinens uppbyggnad kan ha stor potential i att eliminera onödig byråkrati, samtidigt som det både möjliggör och uppmuntrar till kreativt skapande. Sanna och skenbara slöserier Andra aspekter som Katarina Lunds forskning har belyst är att tid för idéskapande och en tydlig målsättning om att vara innovativ är viktiga parametrar för att uppnå kreativitet. Men det kan vara lätt att missta tid ägnat åt kreativt skapande för icke produktivt arbete. Produktutveckling innehåller nämligen massor av aktiviteter som vi i efterhand kan se inte ledde till några konkreta resultat i form av produkter lanserade på marknaden. Det betyder inte att detta nödvändigtvis var slöserier. I ef- management of innovation and technology nr 1 MARS

8 Drömmen är en forsknings- och utvecklingsorganisation som vågar ta balanserade risker och som kan hantera alla de osäkerheter som kreativitet och innovation för med sig, samtidigt som man lyckas städa bort onödigt byråkratiska processer som leder till frustration. Katarina Lund fektivitetens namn kan det vara frestande att städa bort även sådana skenbara slöserier som egentligen är nödvändiga för att skapa värde i FoU. På kort sikt skulle sådan effektivisering också ge önskade effekter i form av lägre kostnad och kortade ledtider. Men det är av yttersta vikt att ha förmågan att främja de aktiviteter som på sikt kan leda till innovationer även om de under en lång tid kostar pengar. Som Taiichi Ohno, en av skaparna bakom Toyotas framgångsrika produktionssystem, skrev i sin bok Workplace management: If companies can get rid of fat when they attempt to become lean, this is good. But if they lose not fat but muscle, and think they are slimming down, this is very dangerous thinking. Snarare ska vi eftersträva eliminering av slöseri i det som leder till frustration och i våra mest byråkratiska processer. Utmaningen ligger i att rensa bort ogräset utan att skada den blomsterprakt man vill vårda. Det är lätt att missta en ny idé som gror för ogräs. I FoU finns det inget sätt att på förhand identifiera endast alla de bra idéerna. Att ta rätt risk Det finns även en annan risk med att skapa utförliga rutiner och att eliminera slöserier som är svårare att adressera. Den risken handlar om att bli så bekväm i det man kan väl, t ex effektivitetsförbättringar, att man förlorar förmågan att framgångsrikt hantera de osäkerheter, risker och flexibilitet som större innovationer kräver. Utan en tydlig vision om vart vi vill ta morgondagens produkt finns det en risk att vi tenderar att utveckla gårdagens produkter om och om igen med endast små modifieringar medan modigare konkurrenter tar större kliv. En sådan gång spelar det ingen roll om vi lyckas strömlinjeforma våra processer aldrig så mycket. En resurseffektiv process som inte skapar nyhetsvärde i produkten är inte mycket värt i FoU. Drömmen är en forsknings- och utvecklingsorganisation som vågar ta balanserade risker och som kan hantera alla de osäkerheter som kreativitet och innovation för med sig, samtidigt som man lyckas städa bort onödigt byråkratiska processer som leder till frustration. Det är inom de specifika områden där vi vill vara kreativa som vi ska bygga våra framtidsvisioner och sätta ambitiösa mål som utmanar medarbetarna att vara kreativa. Men ibland drar kreativitet med sig utmaningar även inom andra områden och verksamheten måste vara flexibel nog att hantera detta. Det kan till exempel handla om att en lovande kreativ lösning kräver att vi modifierar våra utstakade planer. Ett annat exempel är den organisationsförändring som många företag har behövt genomgå i och med att allt mer elektronik och mjukvara byggs in i våra produkter. Tydliga visioner om framtidens produkter hjälper oss undvika överdrivet sökande av låg risk och bekvämlighet i alla våra processer. Teknikutveckling och utveckling av våra organisationer och arbetsmetoder går hand i hand men det finns inget självändamål i att ha rutiner som kräver en kreativ ansträngning varje gång man ska ta sig igenom ett byråkratiskt system. Press och utmaningar främjar innovation När Katarina Lund i forskningen har frågat anställda vad som gör dem innovativa har flertalet svarat att det som gör dem mest innovativa är en kombination av en utmaning som sporrar kreativiteten och gör att man helhjärtat engagerar sig samt krav och press, gärna i form av en skarp men möjlig deadline. Till det vill man känna att det finns tid för kreativt skapande och att man har tillgång till kompetenta och inspirerande människor att arbeta tillsammans med. För att framgångsrikt kunna skapa forsknings- och utvecklingsorganisationer där resurseffektiviteten är hög i förhållande till den innovationsnivå vi lyckas nå krävs det att vi bättre förstår hur man i praktiken tacklar de emellanåt till synes motstridiga Industridoktorand, Scania Integrerad produktutveckling, KTH Kontakt: katarina.lund@scania.com kraven på effektivitet och kreativitet. Hur skiljer man, på projektnivå, mellan onödigt risktagande i processerna och nödvändigt risktagande i tekniken (som i sin tur för med sig nödvändigt risktagande i processerna)? Hur sätter man ambitiösa mål för morgondagens produkter som främjar att vi prioriterar långsiktigt kreativt skapande framför kortsiktiga effektivitetsvinster som på sikt utarmar företagets konkurrenskraft? Att nå både effektivitet och kreativitet kräver att vi lyckas städa bort de hinder som inte är värdeskapande och att vi utmanar våra anställda på ett sätt som främjar kreativitet just där vi vill fokusera den kraften. Utmaningen framöver i Katarina Lunds forskning ligger i att förstå hur den ambitionen bäst omsätts i praktiken vid utveckling av produkter i den svenska industrin. På så sätt dras ytterligare ett strå till forskningsstacken för att säkra att Sverige även i framtiden kan se industrin som en stark bärare av vårt samhälle. 8 management of innovation and technology nr 1 MARS 2013

9 Strategisk förnyelse av storföretag att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem I en snabbföränderlig omvärld utmanas storföretag att kontinuerligt förnya etablerade affärer med nya tillväxtområden. Men ur motstridiga krav uppstår organisatoriska spänningar där nya affärer riskerar att avvecklas. Då krävs företagsledning ut i hela organisationen för att driva förnyelsen av Joakim Netz Förnyelse står idag högt på agendan i teknikbaserade storföretag. Etablerade affärer behöver kontinuerligt förnyas med nya affärsområden för att skapa långsiktig tillväxt. Behovet av förnyelse uppstår i takt med att fler och nya aktörer formar morgondagens affärsekosystem kring snabb teknikutveckling. Följden är att det etablerade företagets position börjar övertas av dessa nya aktörer, något exempelvis Nokia bevittnat de senaste åren. Därmed aktualiseras uppgiften om kontinuerlig förnyelse på företagsledningens bord. Men uppgiften försvåras när finanskriser såväl som mediala företagskriser blir en vardag att förhålla sig till. I sådana miljöer framstår förnyelse genom utveckling av nya tillväxtområden som en ytterst problematisk process att upprätthålla. I avhandlingen Diffusa spänningar eller spännande tillväxt? Företagsledning i tider av snabb förändring" undersökte Joakim Netz problematiken. I kontrast till antagandet i tongivande strategiteori, att organisatoriska spänningar bör elimineras, visar avhandlingen att spänningar kan utgöra en källa till kontinuerlig förnyelse om dessa utnyttjas till att koordinera företagets positionering. I den här artikeln summeras slutsatser från studien. Exempel hämtas från Ericsson, Saab och ABB, och hur företagen hanterade teknikskiften, finanskriser och andra spänningsrelaterade förändringar under 2000-talets första decennium. Strategisk positionering och managementresurser I studien antogs att företag åstadkommer förnyelse av sin strategiska position i affärsekosystem genom att förändra sin uppsättning av förmågor. Med förmågor avses dels operativa aktiviteter för att tjäna pengar på kort sikt, dels strategiska aktiviteter i skapandet av långsiktig tillväxt genom innovation. Studien av tre koncerner: Ericsson, Saab och ABB, visade att dessa positionerade sin uppsättning av förmågor genom att utveckla nya affärsområden. Utifrån omsättningen förblev det nya affärsområdet över tid en relativt liten andel av koncernens totala affär. Men när koncernen påverkades av flera förändringar i affärsekosystemet visade det sig att det nya affärsområdets utveckling intensifierades. Det nya affärsområdet utgjorde på så vis en spjutspets i koncernens förnyelse av sin strategiska position. Spjutspetsar i storföretag kan emellertid innebära olika typer av förnyelseprocesser. Studien visade att tre typer förekommer mer generellt sett. En typ innebär att systemiskt förändra positionen som till exempel att skifta från marknadstill kunddriven FoU. Spjutspetsar av nya affärsområden kan även bidra till att transformera såväl som att specialisera hela koncernens verksamhet. Tabell 1 visar hur dessa tre typer av förnyelseprocesser urskiljdes som motorer i koncernens strategiska positionering. Tabell 1. Strategisk positionering med det nya tillväxtområdet Koncern/tillväxtaffär Andel oms. av koncern Strategisk positionering med det nya tillväxtområdet ( ) Ericsson/Multimedia 6 % Anpassade koncernens teknikutveckling och marknads organisation till att utgå ifrån behov hos kund och slutkund Antal förmågor som förändrades Utvecklingstid/ förmåga (år) Typ av förnyelseprocess Systemisk Saab AB/Training Systems 4 % Hävstång i koncernens internationella affärer genom att säkra position som en huvudleverantör i EU-styrkor Transformering ABB/HVDC Light 10 % Positionerade koncernens teknik- och marknadsledarskap för generationer av kraftsystem s.k. smarta elnät Specialisering management of innovation and technology nr 1 MARS

10 Bakgrunden hos managementresurser var ett centralt villkor i företagets möte med spänningsfyllda situationer av både snabba teknikförändringar och kriser i förnyelseprocessen. Alla tre företagen uppvisade tröghet när företagsledningens nyckelpersoner inte representerade kompetens av aktualiserad positionering. Här visade det sig att systemisk förnyelse i basen av förmågor krävde extern rekrytering av nyckelpersoner medan intern rekrytering var en lämplig lösning i typer av specialiserande förnyelse. I transformerande förnyelse utgjorde istället kombinationen av intern och extern erfarenhet hos enskilda nyckelpersoner en viktig förutsättning. De tre företagen uppvisade med andra ord hur representerad kompetens i företagsledning påverkar om spjutspetsaffärer legitimeras och därigenom kan påskynda koncernens strategiska positionering. Spänningshanterande förmågor i skapandet av tillväxt Oberoende av skillnader i strategisk positionering agerade företagen snarlikt i att driva förnyelsen och skapa tillväxt. Deras agerande fokuserade på att skapa och utnyttja organisatoriska spänningar. Detta visade sig ske genom två typer av strategiska förmågor; innoverande och dominerande typer. Innoverande förmågor präglades av dialogbaserade repetitiva aktiviteter i organisationen. Dialog om vad som var genuint väsentligt i utveckling av både nya och gamla affärer. Genom rutinerna kunde spänningar såsom konflikter kring dilemman och motstridiga beslut riktas konstruktivt mot affärsutveckling. Tabell 2 exemplifierar repetitiva aktiviteter av dialog i de tre företagen. För att initiera rutiner av dialog i utveckling av en innoverande förmåga lutade sig företagen på nyckelpersoner som hade lämplig bakgrund, och därmed också politiskt handlingsutrymme att driva företagets inre positioneringsarbete. I positioneringsarbetet bland affärsekosystemets aktörer hade emellertid specifik kompetens i företagsledning mindre betydelse. Istället karakteriserades agerandet av koordinering mellan hierarkiska ledningsnivåer, såväl inom företaget som i externa framstötar för att skapa spänningar. Med koordinering påverkades kunder, partners och andra aktörer till att acceptera roller kring innovationerna i det nya tillväxtområdet. Detta agerande härstammade från att symboliskt språk användes bland affärsekosystemets aktörer. Ett exempel är hur Ericsson använde både experter inom multimedia och symbolstarka personer i möten med partners, telekomoperatörer och slutkunder. Effekten i utvecklingen av denna dominerande förmåga blev som en person gav uttryck för: nu förstår jag vad en solution architect är! Denna förmåga präglas, med andra ord, av att som företag kunna styra ekonomiska värdeströmmar kring det nya affärsområdets innovationer. Deras agerande fokuserade på att skapa och utnyttja organisatoriska spänningar. Att hantera spänningar genom utveckling av förmågor baserat på strategispråk av dialog och symboler var således ett sätt att långsiktigt anpassa företaget i snabbföränderliga miljöer. Studien visar att båda typerna av strategiska förmågor är nödvändiga för att utveckla och integrera kunskap. Men när flera förändringar snabbt genererade diffusa spänningar i organisationen räckte inte agerandet med förmågor riktigt till för att driva förnyelsen som företagsledning. Betydelsen av Blueprint i kontinuerliga förnyelsestrategier När paradoxer i den snabbföränderliga miljön intensifierades använde sig företagen av en helt annan aktivitet för spänningshantering. Exemplet som följer visar hur den entreprenöriella teknikhistorien utgör en källa till att undkomma motstånd och tröghet som uppstår i storföretag. När ABB utvecklade strategiska förmågor för innovationen HVDC Light ifrågasattes den nya affären. Dels uttryckte externa experter sin skepsis mot satsningar relaterade till vindkraft, dels skärskådades den nya affären internt utifrån att några av dess upphovsmän exponerades medialt i koncernens pensionsskandal. Situationen blev paradoxal för det nya affärsområdet med HVDC Light. Spänningar fortplantade sig såväl i den egna organisationen som bland affärsekosystemets aktörer. I den situationen skrev några nyckelpersoner en artikel som belyste hur ABB under 1900-talets första hälft hade utvecklat teknikaffären HVDC. Redan 1929 hade ABB löst problemet med jonventilers begränsade kapacitet genom att införa hjälpelektroder mellan anoden och katoden. Men det var först 1950 som den första affären realiserades. Med denna påminnelse om tidigare framgång spreds föreställningar om att det kunde vara möjligt att göra det igen. Att synliggöra entreprenöriell teknikhistoria innebär ett strategispråk som kompletterar det dialogiska och symboliska. Innebörden är ett språk som genom enstaka aktivitet, indirekt kognitivt styr aktörer till att själva skapa föreställningar om företagets historiska kapacitet till kontinuerlig förnyelse. En form av Blueprint om man så vill. Tabell 2. Strategiska förmågor i studerade företag Företag Innoverande förmåga Dominerande förmåga Ericsson Strategiarbete på daglig-, vecko-, och månadsbasis via strategimanagers Kundbehovsidentifering; användarvänlig teknikutveckling i systemen Saab Löpande rutin för affärsinvesteringar öppen för alla med ett business case Internationella allianser; entreprenad av träningssystem i samhällssäkerhet ABB Disciplin av veckomöten med strategidialoger över kaffet Försäljning; marknadsledarskap i nästa generation av elsystem 10 management of innovation and technology nr 1 MARS 2013

11 Nyutveckling begränsas Paradoxer i beslut kan bli diffusa spänningar Kontinuerlig förnyelse Paradoxala spänningar utnyttjas i positionering Innoverande förmåga Misfit Politisk mikro-system Fit Diffusa spänningar Företaget tappar strategisk position Integrering begränsas Paradoxer i beslut kan bli diffusa spänningar Entreprenöriell teknikhistoria kognitivt mikro-system Misfit Uppgift mikro-system Dominerande förmåga Fit Dynamiskt aktivitetssystem för kontinuerlig förnyelse För att katalysera den förnyande funktionen i system av strategiska förmågor, att integrera och transferera den nya kunskapsbasen, utgör alltså företagets entreprenöriella teknikhistoria en källa till att både skapa och stabilisera spänningar när förändringar blir allt fler. I figuren ovan illustreras denna dynamiska relation mellan företagsledningens aktiviteter av koordinering med strategispråk s k mikrosystem i utveckling av strategiska förmågor. Att som företagsledning alternera mellan spänningshanterande aktiviteter är emellertid mycket svårt när paradoxala spänningar biter sig fast. Som exempel kan nämnas hur Saab hamnade i situationen att behöva både internationalisera affärer och utveckla teknikförmågor inom mjukvara. Med neddragningar av svensk försvarsmateriel var internationalisering ett krav på koncernnivån. På motsvarande sätt var utveckling av mjukvara krav på affärsområdesnivån i en redan internationellt etablerad affärstillväxt av militära träningssystem. När omorganisationer blev allt fler förtvinade systemet av strategiska förmågor. Det gjorde även företagets internationaliserade affärstillväxt inom krigsspelsbaserad träning. Inte förrän företagsledningen organiserade sig för att driva alla tre typerna av strategispråk skapade man en internationaliserad alliansförmåga som gav en fördelaktig position i affärsekosystemet. Paradoxala spänningar av snabba förändringar utmanar. Svårligen kan de upplevas som meningsfulla av alla. En spjutspets med nytt affärsområde kan däremot vara ekonomiskt meningsfull så länge den gynnar strategisk positionering av koncernen. När väl en dominerande förmåga har integrerats i affärsportföljen av operativa förmågor i koncernen är det lönsam tillväxt som avgör det nya affärsområdets ekonomiska relevans. Därmed uppstår utrymme för nya idéer att kombinerat med en innoverande förmåga och entreprenöriell teknikhistoria kontinuerligt förnya företagets dominans i affärsekosystemet. Joakim Netz Ekonomie Doktor. Disputerade på avhandlingen Diffusa spänningar eller spännande tillväxt? Företagsledning i tider av snabb förändring vid Mälardalens högskola och Nationella Forskarskolan Management och IT (Uppsala) i januari Verksam som gästforskare vid Stern School of Business, New York University. Kontakt: joakim.netz@mdh.se management of innovation and technology nr 1 MARS

12 Posttidning B Ny läsare/adressändring Vid adressändring var god skicka sista sidan utan kuvert till Stiftelsen IMIT, Jennie Björk, Göteborg Namn: Företag: Adress: Postnr: Postadress: HUVUDMANNAORGANISATIONER Chalmers tekniska högskola, Chalmers Lunds Tekniska Högskola, LTH Institutet för företagsledning vid Handelshögskolan i Stockholm, IFL Kungliga Tekniska högskolan, KTH HUVUDMÄN Per-Jonas Eliæson, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, professor Roland Fahlin, Roland Fahlin AB Göran Harrysson, AB Tetra Pak Staffan Håkanson, Staffan Håkanson Konsult AB Anders Karlström, Chalmers Karin Markides, Chalmers, rektor Stephan Müchler, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren Joakim Nelson, Sony Ericsson Hans Persson, AB Volvo Technology Henrik Pålsson, Ericsson Consumers Lab David Sonnek, SEB Venture Capital, professor Fredrik Vernersson, Booz & Company STYRELSE Hans Sjöström, SKF, ordförande IMIT Anders Axelsson, LTH, rektor Björn Hårsman, KTH, professor Per Ewing, IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, affärsansvarig Magnus Karlsson, Ericsson, professor Mats Magnusson, IMIT, föreståndare Per Svensson, Chalmers, prefekt Eva Wigren, Teknikföretagen, avdelningschef Revisorer: Hans Gavin, Ernst & Young AB Maria Sköld, Ernst & Young AB FELLOWS Research Fellows Niclas Adler, IHH Jönköping, professor Sverker Alänge, Chalmers, docent Lars Bengtsson, LTH, professor Ola Bergström, GU, professor Hans Björnsson, Chalmers, professor Tomas Blomquist, UmU, professor Sofia Börjesson, Chalmers, professor Erik Bohlin, Chalmers, professor Charles Edquist, LU, professor Anders Edström, GRI, professor Johan Frishammar, LTU, professor Lars-Erik Gadde, Chalmers, professor Ove Granstrand, Chalmers, professor Tomas Hellström, LU, professor Sven-Åke Hörte, HH, professor Merle Jacob, LU, professor Staffan Jacobsson, Chalmers, professor Christer Karlsson, CBS, professor Anders Kinnander, Chalmers, professor Jens Laage-Hellman, Chalmers, docent Jan Lindér, Chalmers, doktor Åsa Lindholm Dahlstrand, HH, professor Sven Lindmark, Chalmers, doktor Rolf A Lundin, IHH Jönköping, professor Mats Lundqvist, Chalmers, doktor Hans Löfsten, Chalmers, professor Jan Löwstedt, SU, professor Mats Magnusson, KTH, professor Thomas Magnusson, LiU, docent Maureen McKelvey, GU, professor Anders G Nilsson, KAU, professor Andreas Norrman, LTH, docent Christer Olofsson, SLU, professor Annika Olsson, LTH, professor Magnus Persson, Chalmers, doktor Birger Rapp, IMIT, professor Anders Richtnér, HHS, docent Annika Rickne, GU, professor Sören Sjölander, Chalmers, professor Martin Sköld, HHS, docent Torbjörn Stjernberg, GU, professor Alexander Styhre, GU, professor Bengt Stymne, HHS, professor Per Svensson, Chalmers, doktor Anders Söderholm, UmU, professor Jonas Söderlund, BI/LiU, professor Fredrik Tell, LiU, professor Lars Trygg, Chalmers, docent Sten Wandel, LTH, professor Andreas Werr, HHS, docent Mats Winroth, Chalmers, docent Rolf Wolff, GU, professor Pär Åhlström, HHS, professor Adjungerade: Armand Hatchuel, Ecole des Mines, professor Astrid Heidemann Lassen, Aalborg University, associate professor Anders Ingelgård, AstraZeneca, GU, docent Paul Lillrank, Aalto University, professor Bertil I Nilsson, Resursbruket AB, tekn lic Rami Shani, Cal Pol Tec, professor ORGANISATION Föreståndare: Mats Magnusson Stabsfunktioner: Redovisning: Carina Blomkvist Projekt- och ekonomistyrning: Bengt Karlsson Kontorschef Göteborg: Lucas Hörte Stiftelsen IMIT är ett forskningsinstitut Stiftelsen IMITs målsättning är att bedriva och stödja forskning och utveckling inom teknisk, industriell och administrativ förnyelse, samt att utföra utbildningsinsatser inom detta område. Bakom stiftelsen IMIT står IFL vid Handelshögskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola, Kungliga Tekniska högskolan och Lunds tekniska högskola. IMITs forskning behandlar först och främst hur teknisk utveckling kan nyttiggöras genom tillförsel av industriell och ekonomisk kunskap, exempelvis inom områdena projektledning, produktionsledning, samt ledning och organisering av innovationsverksamhet. IMIT bidrar till att sprida kunskap genom forskningsprojekt, magasinet Management of Innovation and Technology, och genomförande av seminarier, workshops och konferenser för såväl forskare som verksamma i industrin. För mer information om IMITs verksamhet se Vi berättar gärna mer om vår verksamhet och vad vi kan göra i samarbete med er. Stiftelsen IMIT, Göteborg. Besöksadress: Chalmers, Vera Sandbergs Allé 8. Telefon Läs mer på

AVVIKELSER ETT PROBLEM? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationene

AVVIKELSER ETT PROBLEM? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationene EN ARTIKEL UR: Nr 1 Mars 2013 of Innovation and Technology AVVIKELSER ETT PROBLEM? hur avvikelsehantering påverkar hela FoU-organisationene av Caroline Munthe Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT

Läs mer

LEAN I FORSKNING OCH UTVECKLING hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer

LEAN I FORSKNING OCH UTVECKLING hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer EN ARTIKEL UR: Nr 1 Mars 2013 of Innovation and Technology LEAN I FORSKNING OCH UTVECKLING hur dynamiska rutiner kan leda till kreativa idéer av Katarina Lund Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT

Läs mer

STRATEGISK FÖRNYELSE AV STORFÖRETAG att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem. of Innovation and Technology.

STRATEGISK FÖRNYELSE AV STORFÖRETAG att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem. of Innovation and Technology. EN ARTIKEL UR: Nr 1 Mars 2013 of Innovation and Technology STRATEGISK FÖRNYELSE AV STORFÖRETAG att hantera spänningar i snabbföränderliga affärsekosystem av Joakim Netz Forskningsinformation från Stiftelsen

Läs mer

FÖRETAGANDE BLAND UNIVERSITETSANSTÄLLDA ELLER STUDENTER vad är viktigast?

FÖRETAGANDE BLAND UNIVERSITETSANSTÄLLDA ELLER STUDENTER vad är viktigast? EN ARTIKEL UR: Nr 1 Mars 2015 of Innovation and Technology FÖRETAGANDE BLAND UNIVERSITETSANSTÄLLDA ELLER STUDENTER vad är viktigast? av Karl Wennberg Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute

Läs mer

UTMANINGAR OCH AFFÄRS- LOGIKER I KONSULTFÖRETAG hur teknikbaserade konsultföretag på den svenska marknaden arbetar för att stärka sin konkurrenskraft

UTMANINGAR OCH AFFÄRS- LOGIKER I KONSULTFÖRETAG hur teknikbaserade konsultföretag på den svenska marknaden arbetar för att stärka sin konkurrenskraft EN ARTIKEL UR: Nr 2 Maj 2013 of Innovation and Technology UTMANINGAR OCH AFFÄRS- LOGIKER I KONSULTFÖRETAG hur teknikbaserade konsultföretag på den svenska marknaden arbetar för att stärka sin konkurrenskraft

Läs mer

FRAMTIDENS PRODUKT- FRAMTAGNINGSPROCESS I SVENSKA FÖRETAG vilka trender påverkar mest och hur behöver företagen förändra sina utvecklingsprocesser?

FRAMTIDENS PRODUKT- FRAMTAGNINGSPROCESS I SVENSKA FÖRETAG vilka trender påverkar mest och hur behöver företagen förändra sina utvecklingsprocesser? EN ARTIKEL UR: Nr 3 Oktober 2013 of Innovation and Technology FRAMTIDENS PRODUKT- FRAMTAGNINGSPROCESS I SVENSKA FÖRETAG vilka trender påverkar mest och hur behöver företagen förändra sina utvecklingsprocesser?

Läs mer

LEVERANTÖRSSAMARBETEN I PRODUKTUTVECKLING utmaningar i tekniskt osäkra utvecklingsprojekt

LEVERANTÖRSSAMARBETEN I PRODUKTUTVECKLING utmaningar i tekniskt osäkra utvecklingsprojekt EN ARTIKEL UR: Nr 1 Mars 2014 of Innovation and Technology LEVERANTÖRSSAMARBETEN I PRODUKTUTVECKLING utmaningar i tekniskt osäkra utvecklingsprojekt av Lisa Melander, Fredrik Tell och Nicolette Lakemond

Läs mer

DIGITALISERING I SVENSKT NÄRINGSLIV. of Innovation and Technology. Nr 4 December 2015

DIGITALISERING I SVENSKT NÄRINGSLIV. of Innovation and Technology. Nr 4 December 2015 EN ARTIKEL UR: Nr 4 December 2015 of Innovation and Technology DIGITALISERING I SVENSKT NÄRINGSLIV Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation and Technology IMIT

Läs mer

GRÖNA AFFÄRSMODELLER hur företag fångar ekonomiskt värde från minskad miljöpåverkan

GRÖNA AFFÄRSMODELLER hur företag fångar ekonomiskt värde från minskad miljöpåverkan EN ARTIKEL UR: Nr 4 December 2013 of Innovation and Technology GRÖNA AFFÄRSMODELLER hur företag fångar ekonomiskt värde från minskad miljöpåverkan av Marcus Linder Forskningsinformation från Stiftelsen

Läs mer

PRODUKTIVITETENS BETYDELSE FÖR ÅTERINDUSTRI ALISERING AV SVERIGE. of Innovation and Technology. Nr 3 Oktober 2013

PRODUKTIVITETENS BETYDELSE FÖR ÅTERINDUSTRI ALISERING AV SVERIGE. of Innovation and Technology. Nr 3 Oktober 2013 EN ARTIKEL UR: Nr 3 Oktober 2013 of Innovation and Technology PRODUKTIVITETENS BETYDELSE FÖR ÅTERINDUSTRI ALISERING AV SVERIGE av Anders Kinnander och Christian Carlén Forskningsinformation från Stiftelsen

Läs mer

VÄGEN TILL TJÄNSTE INNOVATIONER HOS GLOBALA TILLVERKNINGSFÖRETAG

VÄGEN TILL TJÄNSTE INNOVATIONER HOS GLOBALA TILLVERKNINGSFÖRETAG EN ARTIKEL UR: Nr 3 Oktober 2015 of Innovation and Technology VÄGEN TILL TJÄNSTE INNOVATIONER HOS GLOBALA TILLVERKNINGSFÖRETAG av David Rönnberg Sjödin, Vinit Parida, Sambit Lenka och Joakim Wincent Forskningsinformation

Läs mer

of Innovation and Technology

of Innovation and Technology Nr 1 Mars 2017 of Innovation and Technology Vad skapar framgångsrika innovationsprojekt i tidiga faser? - betydelsen av att lägga roller, formalisering och ett alltför brett externt samarbete åt sidan

Läs mer

of Innovation and Technology

of Innovation and Technology Nr 2 Maj 2016 of Innovation and Technology Förbättrad innovationsförmåga med strategisk ekonomistyrning Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation and Technology

Läs mer

INNOVATION MED ÖPPEN KÄLLKOD GER KONKURRENS FÖRDELAR

INNOVATION MED ÖPPEN KÄLLKOD GER KONKURRENS FÖRDELAR EN ARTIKEL UR: Nr 2 Maj 2015 of Innovation and Technology INNOVATION MED ÖPPEN KÄLLKOD GER KONKURRENS FÖRDELAR av Björn Regnell, Per Runeson, Martin Höst och Johan Linåker Forskningsinformation från Stiftelsen

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in. Citation for the original published paper (version of record): Keller, C., Haftor, D M. (2017) Agil projektledning: Något

Läs mer

Företag och cirkulär ekonomi Nya affärsmodeller, nya ekosystem

Företag och cirkulär ekonomi Nya affärsmodeller, nya ekosystem MGMT of Innovation and Technology Nr. 1 Mars 2018 Företag och Nya affärsmodeller, nya ekosystem FORSKNINGSINFORMATION FRÅN STIFTELSEN IMIT INSTITUTE FOR MANAGEMENT OF INNOVATION AND TECHNOLOGY Företag

Läs mer

KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER?

KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER? KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER? VÅRA AFFÄRSMODELLER DIGITALISERAS. PARADOXALT NOG BLIR INSIKTER SOM HÄMTAS FRÅN MÖTET MED KUNDEN VIKTIGARE IDAG ÄN NÅGONSIN TIDIGARE. DÄRFÖR BEHÖVER PRINCIPERNA

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

of Innovation and Technology

of Innovation and Technology Nr 1 Mars 2016 of Innovation and Technology Från produkt till tjänst prismodellers roll i digitaliserad affärsutveckling Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation

Läs mer

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri

PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri PiiA Innovation Skapar förutsättningar för innovation inom Svensk industri Utmaningar för ökad innovationsförmåga inom Svensk processindustri 2018-09-27 Sverige behöver fler innovativa företag som bedriver

Läs mer

UTVECKLA DITT SERVICE FÖRETAG

UTVECKLA DITT SERVICE FÖRETAG EN ARTIKEL UR: Nr 3 Oktober 2015 of Innovation and Technology UTVECKLA DITT SERVICE FÖRETAG av Susanna Poth och Birger Rapp Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for Management of Innovation

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet

PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Förändringsledning Hur långt har vi kommit?

Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning Hur långt har vi kommit? Förändringsledning har under de senaste åren blivit mer och mer etablerat både inom näringslivet och den offentliga sektorn. Det vi, som har arbetat som förändringsledare

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

Affärsutveckling i frontlinjen. Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren

Affärsutveckling i frontlinjen. Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren Affärsutveckling i frontlinjen Fem kritiska färdigheter för den moderna affärsutvecklaren 2 Till dig som arbetar med affärsutveckling Funderar du och dina kollegor över nya affärsmöjligheter och hur ert

Läs mer

Offentliga Sektorns Managementprogram

Offentliga Sektorns Managementprogram Offentliga Sektorns Managementprogram OFFENTLIGA SEKTORNS MANAGEMENTPROGRAM Utveckling för dig som är högre chef inom offentlig sektor Som högre chef i den offentliga sektorn lever du i en spännande och

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Tomas Blomquist Umeå Universitet Sven Gunnarson Chalmers. Göteborg/Stockholm, /23

Tomas Blomquist Umeå Universitet Sven Gunnarson Chalmers. Göteborg/Stockholm, /23 VAD HÄNDER INOM PROJEKTFORSKNINGEN IDAG Tomas Blomquist Umeå Universitet Sven Gunnarson Chalmers Göteborg/Stockholm, 2010-09-21/23 AGENDA 1. Svenska ProjektAkademien 2. Vad har hänt? 3. Vad händer? 4.

Läs mer

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron?

Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Hur kan man uppnå tillståndet där Lean/Verksamhetsutveckling är en naturlig del av tillvaron? Av Ronny Brandqvist Sida 1 av 19 Lean är INTE ett statiskt tillstånd Sida 2 av 19 Hur kan det se ut? Attityder,

Läs mer

Nyckeln till framgång

Nyckeln till framgång Nyckeln till framgång 1 2 En liten bok om Industrilås värderingar att bära nära hjärtat. 3 När vi på Industrilås ville formulera vilka vi är och vad vi står för skapade vi begreppet En filosofi, många

Läs mer

Kreativitet som Konkurrensmedel

Kreativitet som Konkurrensmedel www.realize.se 1 Kreativitet som Konkurrensmedel Vi är på väg in i Idésamhället. Ord som kreativitet och innovation upprepas som ett mantra. Det är många som vill. Det är färre som kan. Realize AB är ett

Läs mer

Hållbarhet, kvalitet och innovativ verksamhetsutveckling Dr Lars Sörqvist

Hållbarhet, kvalitet och innovativ verksamhetsutveckling Dr Lars Sörqvist Hållbarhet, kvalitet och innovativ verksamhetsutveckling Dr Lars Sörqvist VD, Sandholm Associates Docent, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) Vice President, International Academy for Quality (IAQ) Agenda

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Kreativitet i resurseffektiv produktutveckling

Kreativitet i resurseffektiv produktutveckling Kreativitet i resurseffektiv produktutveckling Eva Lovén Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) Linköpings Universitet eva.loven@liu.se Projektpresentation Syfte Hur kreativitet som

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på

E-BOK NY SOM HR-CHEF. Detta bör du ha koll på. Detta bör du ha koll på E-BOK NY SOM HR-CHEF Detta bör du ha koll på Detta bör du ha koll på 2 INNEHÅLL Introduktion 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen 8

Läs mer

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur

Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete

Läs mer

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND INDUSTRINYTTA PÅ VETENSKAPLIG GRUND Peter Bökmark peter.bokmark@ri.se 27 Mars 2019 Research Institutes of Sweden Material and Production RISE IVF 2 Ägarens uppdrag till RISE Industriforskningsinstituten

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Roll, Mål & Sammanhang

Roll, Mål & Sammanhang Roll, Mål & Sammanhang Roll: Fastighetschef på Örebroporten www.orebroporten.se Huvuduppdrag: Bidra till Örebros och Örebroportens framtida utveckling. - Du leder fastighetsavdelningens medarbetare och

Läs mer

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014

Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Utvärderingar från deltagande företag (17 av 19 företag har svarat) April-November 2014 Fråga 1: Varför sökte du till programmet? Vad hoppades du på och vad behövde du? Blev rekommenderad av turistbyrån.

Läs mer

Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE

Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE Produktstrategier och affärsmodeller Forskningsprojekt inom LWE , Tyréns AB och Lunds Tekniska Högskola Bakgrund som konstruktör och logistikkonsult Forskningsprojekt om industriellt byggande Konsult och

Läs mer

Guide: Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR

Guide: Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR Guide: Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR Framtidssäkra HR-funktionen med Agil HR Vi lever i en snabbt föränderlig samtid som erbjuder stora utvecklingsmöjligheter och samtidigt ställer höga krav

Läs mer

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill växa med Innova:oner! 26 oktober 2012 24 maj 2013

Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill växa med Innova:oner! 26 oktober 2012 24 maj 2013 Affärsutvecklingsprogrammet för företag som vill växa med Innova:oner! 26 oktober 2012 24 maj 2013 Ingrid Haraldsson, Piku AB, i samarbete med Göran Hydbom, Modern Management Network AB PROGRAMDEKLARATION

Läs mer

Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren. Lunds Tekniska Högskola

Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren. Lunds Tekniska Högskola Carl-Johan Asplund & Caroline Wigren Lunds Tekniska Högskola Denna specialisering utforska och integrera synsätten Affär och innovation till att fördjupa Er förmåga till analys, reflektiv kunskapsutveckling

Läs mer

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland

Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland 1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION

KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION KVALITET ARBETSBOK FÖR GRUPPDISKUSSION KVALITET För oss refererar ordet kvalitet ofta till operativ kvalitet. Det innebär att vi alltid levererar utlovade produkter eller tjänster i utlovad tid. När vi

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

IHM Ledarutveckling Resultat i affären.

IHM Ledarutveckling Resultat i affären. IHM Ledarutveckling Resultat i affären. Ditt ledarskap oc IHM Ledarutveckling IHMs ledarprogram vänder sig till dig som vill nå hela vägen i ditt ledarskap. Vi utgår alltid ifrån din specifika ledar ut

Läs mer

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté

Hjärnkraft. Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten. en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté Hjärnkraft en tidning från skogsindustriernas kompetensförsörjningskommitté År 2008 Tema: Produktivitet Systematiskt utvecklingsarbete ökar produktiviteten 2015 Hjärnkraft 2015 Människan gör skillnad Inom

Läs mer

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT

SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT SÅ ARBETAR CONTROLLERS PÅ LEDANDE SVENSKA FÖRETAG MED INFORMATION, ANALYS OCH BESLUT Agenda Studiens bakgrund och syfte Controllerns roll Controllerns arbete Konsekvenser av dåligt arbete med information

Läs mer

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson

Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Industriell Marknadsföring & Supply Chain Management Dag 1 Introduktion Håkan Aronsson Schema för modulen 2 Material flow (MF) Demand (material flow) Transport Market Supply (load unit flow) Transport

Läs mer

Svensk byggforskning i samverkan

Svensk byggforskning i samverkan Svensk byggforskning i samverkan Medverkande universitet Sveriges Bygguniversitet är en samarbetsorganisation som omfattar forsknings- och utbildningsenheter som är knutna till utbildning av civilingenjörer

Läs mer

INNOVATIONS AMBULANSEN. Utveckla medarbetare och affärer med hjälp av Design Thinking

INNOVATIONS AMBULANSEN. Utveckla medarbetare och affärer med hjälp av Design Thinking INNOVATIONS AMBULANSEN Utveckla medarbetare och affärer med hjälp av Design Thinking Nya tider ställer nya och högre krav på ditt företag. Kollegor och kunder tänker och agerar på ett nytt och annorlunda

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

ATT BYGGA FÖRTROENDE

ATT BYGGA FÖRTROENDE ATT BYGGA FÖRTROENDE Vissa saker är svårare att skapa än andra, även för oss specialister. I byggindustrin är ett starkt förtroende en av de allra svåraste sakerna att bygga upp. Det kräver en ärlighet,

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

finansieringsmöjligheter

finansieringsmöjligheter LIGHTers andra utlysning 2014 Övriga nationella och internationella finansieringsmöjligheter Cecilia Ramberg, Swerea Boel Wadman, Swerea Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN

LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN LEAN I KOMMUNAL VERKSAMHET MÖJLIGHETER ATT OPTIMERA VERKSAMHETEN MED HJÄLP AV LEAN JOHAN MOBERG RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA 01 Vad är Lean för något och passar det oss? 02 Arbete med Lean i praktiken ett

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH

Centrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem

Välj affärssystem & partner i 5 steg. En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Välj affärssystem & partner i 5 steg En guide för dig som ska välja, upphandla & implementera ett affärssystem Att byta affärssystem är en utmaning, men ofta ett nödvändigt steg för att lyfta verksamheten

Läs mer

Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag

Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag Total flexibilitet i produktionen EG Infor M3 inspirationsdag Välkommen till en inspirerande dag på temat Kraftkällan Infor M3 så skapar du maximal effektivitet i alla företagets aktiviteter. INBJUDAN

Läs mer

Platsar människan i morgondagens företag?

Platsar människan i morgondagens företag? Platsar människan i morgondagens företag? - att ta utgångspunkt i den mänskliga naturen Lasse Berg och Bo Rex HR-dagarna 2013-09-26 Hur människan blev människa om människans evolution Lasse Berg 1 Vad

Läs mer

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag

Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag www.pwc.se Regelverk, kompetens och framtidsvisioner En rapport om småföretagens vardag En undersökning om de viktigaste frågorna för svenska småföretagare nu och framöver. Innehåll Inledning 3 Utvecklingen

Läs mer

Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik. REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring

Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik. REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring Sveriges entreprenöriella ekosystem Företag, akademi, politik REDAKTÖRER Maureen McKelvey Olof Zaring ISBN 978-91-977728-4-6 Upplaga 1:1 Författarna och Esbri 2016 www.esbri.se Esbri, Stockholm Förlagsredaktörer:

Läs mer

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell

Innovation och produktutveckling. Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell Innovation och produktutveckling Joakim Lilliesköld & Liv Gingnell KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Med innovation menar vi kunskap som omsätts till nya värden Turning traditional ways uppsida down Var

Läs mer

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola

INLEDNING. Stefan Bengtsson Rektor Malmö högskola VARUMÄRKESPLATTFORM INLEDNING För att upplevas som en tydlig och relevant aktör behöver Malmö högskola bedriva ett kontinuerligt och målmedvetet varumärkesarbete. Vår verksamhet finansieras till stor del

Läs mer

KNOP. Lärande och kompetensdriven produktintroduktion. Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix

KNOP. Lärande och kompetensdriven produktintroduktion. Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix KNOP Lärande och kompetensdriven produktintroduktion Docent Kristina Säfsten, JTH Docent Maria Gustavsson, IBL LiU/Helix 6 oktober 2011 Helix-dagen, Linköping Agenda Om projektet KNOP Vad är en produktintroduktion?

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

of Innovation and Technology

of Innovation and Technology Nr 4 December 2011 of Innovation and Technology Lean i praktiken hur får man visuell planering att fungera i utvecklingsteam? sid 3 Konceptbeslut i produktutveckling varför är det så svårt och vad kan

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID!

SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! SMART INDUSTRI ÄR SVERIGES FRAMTID! Svensk industri står inför utmaningar. Digitaliseringen driver på industrins redan höga omställningstakt och öppnar för nya affärsmodeller. Särskilt för små företag

Läs mer

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat

Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Ett starkt MDH 2010-2012 - arbete och resultat Karin Axelsson, projektledare & vicerektor för samverkan 15 november 2012 Högskolan i siffror 1977 grundas Mälardalens högskola (MDH) 30 utbildningsprogram

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Dagens Business Controller vill vara Partner

Dagens Business Controller vill vara Partner En undersökning genomförd av HandelsConsulting på uppdrag av Ekan. 2011 Dagens Business Controller vill vara Partner 2 Det är dags att gå ifrån ord till handling. Det visar vår undersökning. Trots att

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning

Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Strategiskt entreprenörskap och företagsledning Mattias Nordqvist Professor i företagsekonomi och föreståndare, Center for Family Enterprise and Ownership (CeFEO) Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Läs mer

Agneta Lantz 2014-01-23

Agneta Lantz 2014-01-23 Hur skapar vi optimala förutsättningar för ett lärandestyrt förbättringsarbete och en kvalitetsdriven verksamhetsutveckling i en värld full av utmaningar? Agneta Lantz 2014-01-23 Bakgrunden Det finns idag

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision.

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad LEAN Den avgörande frågan är: Hur vill jag som patient bli bemött när jag träder in i detta sjukhus? Matz Widerström, Sjukhuschef

Läs mer

Strategisk lokalresursplanering i praktiken

Strategisk lokalresursplanering i praktiken Sätt lokalfrågan på agendan! Strategisk lokalresursplanering i praktiken Möt morgondagens lokalbehov strategiskt och systematiskt Hur kan du göra lokalfrågan mer strategisk och lyfta den på agendan? Kapacitetsbedömningar

Läs mer

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på

Ny i HR-rollen 1. Ny i HR-rollen. Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Ny i HR-rollen Detta måste du ha koll på Ny i HR-rollen 1 Innehåll Sida 2 Inledning 3 Förväntningar på HR-rollen 4 Så, var ska man börja? 5 En HR-modell i fyra nivåer 6 Förstå organisationen

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group

Gerdins Group. Vision och värderingar i Gerdins Group Gerdins Group Vision och värderingar i Gerdins Group I Gerdins Group utvecklar vi tillsammans Vi-känslan Denna folder har tillkommit för att förklara visioner, målsättningar och strategier inom Gerdins

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

ACADEMIC PATENTING IN SWEDEN the hidden backbone of innovation

ACADEMIC PATENTING IN SWEDEN the hidden backbone of innovation EN ARTIKEL UR: Nr 2 Juni 2014 of Innovation and Technology ACADEMIC PATENTING IN SWEDEN the hidden backbone of innovation by Evangelos Bourelos Forskningsinformation från Stiftelsen IMIT Institute for

Läs mer