EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPLAN program för deltagande och bedömning (1

Transkript

1 EGENTLIGA FINLANDS LANDSKAPSPLAN program för deltagande och bedömning (1 RE GI ONEN Å B O LA N D 1 Planeringsområde 2 Utgångspunkter och mål Egentliga Finlands landskapsplan görs upp som en landskapsplanehelhet, vars beredning framskrider regionkommunvis. Genom landskapsplanen ersätts den regionplan som tidigare fastställts för regionen. Detta program för deltagande och bedömning gäller landskapsplanen för Åboland. Områdets två kommuner är Kimitoön (f.d. Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd) och Väståboland (f.d. Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas). Åboland är en av de fem regionkommunerna i Egentliga Finland. Åboland hör till statsrådets områden för regionkommunexperiment. Dess centrum är Väståboland (Pargas). Kommunerna är skärgårdskommuner med svenska som majoritetens modersmål. Befolkningsminskningen på området har blivit långsammare de senaste åren. I slutet av år 2004 var invånarantalet litet under Befolkningen är äldre än genomsnittet, vilket är typiskt för landsbygdsorter. Trots skärgårdsförhållandena har arbetsplatsutvecklingen varit uppåtgående redan under flera år. I slutet av år 2003 hade regionen cirka arbetsplatser. Landskapsplanearbetet inleddes för Loimaaregionen, Vakka-Suomi, Åboland samt Åboregionens kranskommuner genom beslut av landskapsfullmäktige Tidigare har landskapsplanen för Åbo stadsregion, landskapsplanen för Saloregionen och etapplandskapsplanen för motorväg E18 blivit fastställda. Qvidja, Pargas, foto: Per Olof Welin Nagu - Pargas, foto: JV/VSL Pargas är känt för sin gamla kalkindustri. Parallellt med fiske och det traditionella lantbruket i skärgårdsområdena har det utvecklats en mångsidig turismverksamhet. Fritidsbebyggelsen utnyttjar de lokala tjänsterna i betydande mån. Foto: JS/VSL 1) Programmet för deltagande och bedömning är ett program enligt 63 i markanvändnings- och bygglagen för deltagande och växelverkan samt för bedömning av planens konsekvenser. Syftet med programmet är att ge intressenterna i landskapsplanen och sådana som är intresserade av planen en bild av hur planläggningen framskrider och information om möjligheterna att påverka i de olika skedena av arbetet på landskapsplanen

2 Åbolands skärgård är unik. I de riksomfattande målen för områdenas användning har Skärgårdshavets område klassificerats som en av de fyra särskilda områdeshelheterna till sin natur- och kulturmiljö. På området skall natur- och kulturvärdena främjas samt förutsättningarna för boendet och näringslivsverksamheten bevaras. Bevarandet av tillräckligt med obebyggda områden skall tryggas. På området ligger Skärgårdshavets nationalpark. De centrala målen för landskapsplanen är: - att förstärka regionkommunens livskraft med hjälp av planeringen av markanvändningen, - att styra utvecklingen av områdets samhällsstruktur, - att sammanjämka miljövärdena och markanvändningen, - att trygga servicen genom att utveckla byoch centralortsnätet, - att hindra en splittring av samhällsstrukturen och att styra glesbebyggelsen, - att säkra ett täckande och fungerande trafiknät i synnerhet med hänsyn till färj- och förbindelsebåtstrafiken samt - en behärskad markanvändning av strandområdena. Särfrågor som skall utredas och delvis går i arv från regionplanen är: - förbindelsen mellan Nagu och Pargas, - områden som skall reserveras för vindkraft, - den fasta bosättningen på strandområdena samt - utflyktshamnarna och turismrutterna. 3 Planens influensområde De omedelbara effekterna av den landskapsplan som skall uppgöras hänför sig till regionen Åboland och till hela landskapet. Beroende på planens karaktär sträcker sig verkningarna även till grannkommunerna och de är till sin natur nationella och ställvis indirekt internationella. Influensområdets utsträckning preciseras under planeringen av planen. Brändö AHVENANMAA Vehmaa Mynämäki Nousiainen Vakka-Suomi Vahto Kustavi Taivassalo Askainen Masku Turun seutu Naantali Velkua Iniö Rymättylä Raisio Turku Kaarina Mellilä Pöytyä Aura Koski Tl Loimaan seutu Marttila Tarvasjoki Lieto Kuusjoki Paimio Piikkiö Halikko Salo Houtskari Parainen Sauvo Salon seutu Sottunga Kemiö Perniö Turunmaa Nauvo Västanfjärd Särkisalo Korppoo Tammisaari Kökar Dragsfjärd Hanko Pohjakartta (c) Maanmittauslaitos lupa nro 366/MYY/ km Området för landskapsplanen för Åboland och det omedelbara influensområdet. 2 V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

3 4 Landskapsplanens ställning och betydelse Uppgörandet av landskapsplanen grundar sig på markanvändnings- och bygglagen. Landskapsplanen (tidigare regionplanen) innehåller en plan i allmänna drag för områdenas användning i landskapet eller ett delområde därav. Planens uppgift är att fastställa användningen av områdena och principerna för samhällsstrukturen och anvisa områdesreserveringar i den omfattning och med den exakthet som målen på riks- eller landskapsnivå förutsätter. I landskapsplanen behandlas bl.a. ramarna för utvecklandet av region- och samhällsstrukturen, tryggas genomförandet av viktiga nätverkslösningar med tanke på landskapet samt säkras även de mest betydande behoven för naturskydd, kulturmiljö och rekreation. Landskapsplanen är en anvisning vid uppgörandet och ändring av generalplan och detaljplan samt för andra åtgärder som gäller regleringen av områdenas användning. Uppgörandet av landskapsplanen förutsätter samarbete mellan många involverade, där förutom planerarna av områdenas användning, regionmyndigheterna, sakkunniga på andra områden samt företrädare för näringslivet, invånarna, markägarna och medborgarorganisationerna tillför sin egen insats och uppfattning. 5 Landskapsplaneringens allmänna utgångspunkter och mål Landskapsplanen är en del av planläggningssystemet för områdenas användning och stöder och kompletterar således den övriga planeringen i landskapet och regionutvecklingsverksamheten. I landskapsplanen beaktas de betydande basutredningar, program, planer och anvisningar på region-, landskaps- och riksnivå, vilka har gjorts eller som är anhängiga, såsom natur- och miljöutredningar, utvecklingsprogram, vattenskyddsprogram och planer för energi- och vattenförsörjningsnätverk. De centrala målen i landskapsplanen stöder sig på de riksomfattande mål för områdenas användning som statsrådet beslutat, och vilka preciseras genom planläggningsprocessen. Genom interaktiv planering och tillräckliga bedömningar av konsekvenserna främjas genom landskapsplanen: - skapandet av en trygg, sund, trivsam och socialt fungerande livs- och verksamhetsmiljö: Markanvändnings- och bygglagen LANDSKAPETS PLANERINGSSYSTEM Regionutvecklingslagen LANDSKAPS- PLAN * områdenas användning * mål 20 år - ekonomin i samhällsstrukturen och områdenas användning; - värnandet om skönhets- och kulturvärdena i den byggda miljön; - bevarandet av naturens mångfald och andra naturvärden; - miljövården och förhindrandet av miljöskador; - användningen och vården av kustområdena; - en återhållsam användning av naturtillgångarna; - fungerande samhällen och ett bra samt ekonomiskt byggande; - verksamhetsförutsättningarna för näringslivet; - tillgången till service; - ett ändamålsenligt ordnande av trafiken samt speciellt verksamhetsförutsättningarna för kollektivtrafiken och den lätta trafiken; - ett regionalt samarbete oberoende av kommungränserna, och - tillräckliga områden lämpade för rekreation. LANDSKAPS- SÖVERSIKT (STRATEGI) * landskapets begärlig utveckling * mål 20 år LANDSKAPS- PROGRAM * riktning av utvecklingsåtgärder * mål 4 år Landskapets planeringssystem. (Källa: Suuntana menestyvä maakunta, Suomen ympäristö 514, MM 2001). V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

4 6 Landskapsplanens rättsverkningar och lagar som styr planläggningen Landskapsplanen har i lagen bestämda rättsverkningar och de hänför sig till: - uppgörande och ändring av general- och detaljplan samt andra åtgärder som grundar sig på markanvändnings- och bygglagen för att ordna områdenas användning, - myndigheternas verksamhet vid planeringen av åtgärder för områdenas användning och då de beslutar om deras genomförande, - byggandet på de områden där byggnadsbegränsning enligt 33 MarkByggL är i kraft samt - genom skyddsbestämmelserna på andra åtgärder som gäller byggande och områdenas användning. Skyldigheten att beakta och främja landskapsplanen gäller alla statliga och kommunala myndigheter, vilka skall anses ha uppgifter med att planlägga och verkställa, vilka hänför sig till områdenas användning. Skyldigheten gäller även kommunen vid planläggningen av områdenas användning och styrningen av byggandet bl.a. sålunda att förverkligandet av landskapsplanen främjas. Betydande lagar som styr landskapets planläggning och som skall beaktas är, utöver markanvändnings- och bygglagen samt regionutvecklingslagen, bl.a.: - Miljöskyddslagen (86/2000, MiljöskyddsL) - Byggnadsskyddslagen (60/1985) - Lagen om fornminnen (295/1963) - Naturvårdslagen ( / ) - Lag om allmänna vägar (234/ ; 133/1999) - Skogslagen (1093/1996) - Vattenlagen (264/1961; 136/1999) - Lagen om vattentjänster (119/2001) - Marktäktslagen (555/1981) - Avfallslagen (1072/1993) - Lag om främjande av skärgårdens utveckling (494/11981) 7 Intressenter, deltagande och växelverkan Egentliga Finlands förbund ansvarar för uppgörandet av landskapsplanen. De olika skedena vid uppgörandet behandlas i förbundets planerings- och miljökommitté och i förslagsskedet i landskapsstyrelsen. Planen godkänns av landskapsfullmäktige och fastställs av miljöministeriet. En arbetsgrupp har tillsatts för att styra uppgörandet av planen för de enskilda regionkommunerna med representanter från planeringsområdenas kommuner. Styrgruppen deltar i planerings- och miljökommitténs möten, där ärenden som rör uppgörandet av regionens landskapsplan behandlas. Gruppen kan sammankomma även självständigt. Under hela tiden för planeringsarbetet bedrivs samarbete med de myndigheter som representerar olika verksamhetssektorer. Avsikten är att med programmet för deltagande och bedömning ge intressenterna i landskapsplanen och sådana som är intresserade av landskapsplanen en bild av hur planläggningen framskrider samt om möjligheterna till påverkan i de olika skedena av programarbetet. Intressenter är alla de på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden planläggningen kan ha betydande inverkan. Principen är att alla intressenter, om de så önskar, har en möjlighet att uttala sin åsikt och bli hörda då landskapsplanen görs upp. LANDSKAPSFULLMÄKTIGE LANDSKAPSSTYRELSENAPSSTY PLANERINGS- OCH MILJÖKOMMITTÉN REGIONVISA STYRANDE KOMMITTÉR EGENTLIGA FINLANDS KOMPETENSGRUPP FÖR MARKANVÄNDNING OCH MILJÖ -PLANERING -TJÄNSTEMANNABEREDNINGNG MEDBORGARDELTAGANDE - BEREDNINGS-/FÖRSLAGSSKEDE - ÅSIKTER, ANMÄRKNINGAR - KONTINUERLIGT INTRESSEGRUPPSARBETE - SELVITYKSET - PROJEKT - MYNDIGHETSSAMARBETE - UTLÅTANDEN 4 V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

5 Intressenter planeringsområdenas kommuner och regionkommuner markägare och andra, på vilkas boende, arbete eller andra förhållanden landskapsplanen inverkar eller kan inverka myndigheter - miljöministeriet - miljöcentralen - Vägförvaltningen/Åbo vägdistrikt - Banförvaltningscentralen - Museiverket/Åbo Museicentral-Egentliga Finlands landskapsmuseum - Skogscentralen - TE-centralen - länsstyrelsen - sjöfartsdistriktet - försvarsmakten grannlandskapens förbund och grannkommunerna inom influensområdet verkande ideella, fackliga, näringspolitiska, samfund och samfund som handhar specialuppgifter och representerar invånarna m.fl. 8 Konsekvenser som skall utredas och bedömningsmetoder Tillvägagångssätt och arbetsskede (se tidtabell) Tabell över intressenter vid landskapsplaneringen och tillvägagångssätten för deltagande - inledningstillfälle - målseminarium - förhandlingar kommunvis i begynnelse-, berednings- och förslagsskedena - presentationer - utlåtanden i utkast- och förslagsskedena - kommentarer i beredningsskedet om mål och det berednings- och utkastmaterial som skall framläggas offentligt - framläggande av planförslaget offentligt i förslagsskedet - anmärkningar om förslaget - vid behov presentationer - lagenlig myndighetsförhandling i begynnelseskedet - lagenlig myndighetsförhandling i skedet för godkännande - annat myndighetssamarbete under hela processen - utlåtanden i berednings- och förslagsskedet, ministeriernas utlåtanden i skedet för fastställelse - förbunden och kommunerna informeras i begynnelseskedet om att planen blivit anhängig och om framläggandet av beredningsmaterialet offentligt - i förslagsskedet informeras om framläggande offentligt - grannförbundens utlåtanden om förslaget - förhandlingar i beredningsskedet - anmärkningar och utlåtanden i förslagsskedet Vid landskapsplanläggningen tillämpas med beaktande av planens uppgift och syfte det av lagen bestämda förfarandet för bedömning av miljökonsekvenser. Vid granskningen bedöms i tillräcklig utsträckning konsekvenser som orsakas av att planen genomförs, vilka riktar sig på - människans hälsa, livsförhållanden och trivsel, - marken, vattnet, luften, klimatet, växtligheten, organismerna och naturens mångfald, - samhällsstrukturen, byggnaderna, landskapet, stadsbilden och kulturmiljön, samhälls- och energihushållningen samt trafiken, - utnyttjandet av naturtillgångarna samt - förhållanden för inbördes växelverkan mellan faktorerna ovan. Den existerande och planerade infrastrukturen är den som mest betydande medför miljökonsekvenser. Väsentliga granskningsobjekt är trafiken och placeringen av olika funktioner vid markanvändningen, utsläpp, samhällsstrukturens miljömässiga och socioekonomiska effekter samt konsekvenserna av användningen av naturtillgångar. Landskapsplanens effekter på de riksomfattande målen för markanvändningen bedöms genom planens innehållskrav. Vid planläggningen bereder man sig även på att bedöma konsekvenser som hänför sig till olika skyddsområden (bl.a. nätverket Natura 2000). Bedömningsförfarandet är genomgående i hela plane- V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

6 ringsprocessen och är ett tema i alla skeden av deltagande och växelverkan. Vid bedömningen av miljökonsekvenserna och som basmaterial för planläggningen begagnas vid sidan av gällande regionplan och andra planer färdiga planer eller planer under beredning för olika verksamhetsområden, utredningar, rapporter och beslut. Sådana är bl.a.: - skyddsbeslut, nätverket Natura - kulturmiljö-, landskaps- och naturutredningar - trafikplaner - vattenförsörjningsplaner - avfallshanteringsplaner - vindkraftsutredningar - marktäktsutredningar - bullerkartläggningar - enskilda projekts MKB-förfaranden - strategier för användning och vård av kustområdena - Sydvästra Finlands miljöstrategi och -program I det arbetsprogram som skall göras upp i inledningsskedet av planläggningsarbetet fastställs de tilläggsutredningar som behövs och uppskattas hur tillräckliga, täckande och aktuella de existerande utredningarna är. 9 Alternativa planelösningar Alternativa planelösningar undersöks i första hand med hänsyn till samhällsstrukturen och vissa enskilda planereserveringar. Utgångspunkten är att stöda den existerande tätortsstrukturen och att utvidga och koncentrera de befintliga områdena, vilket kan kräva jämförelse och undersökning av flera alternativa lösningar. Alternativen preciseras under planeringsarbetets gång. 6 V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

7 10 Information och växelverkan, kontaktinformation Alla intressenter har i de olika skedena av beredningsprocessen möjlighet att påverka innehållet i programmet för deltagande och bedömning, planens mål, innehåll och en tillräcklig konsekvensbedömning. Information om planläggningsarbetet och dess skeden tillhandahålls hos Egentliga Finlands förbund och på förbundets hemsidor samt vid särskilt ordnade informationer och diskussioner. Om inledningen av planläggningen och de skeden då planen offentligt framläggs offentligt kungörs i tidningarna på landskaps-, region- och lokalnivå. Respons som hänför sig till beredningen av planen insamlas i alla skeden. Sådan kan lämnas skriftligen eller muntligen. Skriftlig respons mottas per post (PB 273, Bangårdsgatan 36, Åbo), per telefax ( ) och e-post (kirjaamo@varsinais-suomi.fi). Muntlig respons insamlas vid informationerna och diskussionerna, per telefon ( ) och personligen. Planläggningen kan påverkas även genom att kontakta representanterna för olika intressenter nedan. Egentliga Finlands förbund, Bangårdsgatan 36 (PB 273) Åbo, telefax (02) planläggningsdirektör Heikki Saarento, tfn , miljöingenjör Hannu Aavikko, tfn , miljöplanerare Timo Juvonen, tfn , landskapsingenjör Tapio Tuhkanen, tfn , landskapsingenjör Janne Virtanen, tfn , planläggare Lasse Nurmi, tfn , specialplanerare Mervi Kylmälä, tfn e-post: förnamn.efternamn@varsinais-suomi.fi Egentliga Finlands förbunds planerings- och miljökommission: - Ari Korhonen, ordförande - Anne-Mari Virolainen, vice ordförande - Pauliina Haijainen - Jaakko Halkilahti - Aki Lehtonen - Anu Nummelin - Nina Söderlund Av kommunerna i planeringsområdet Kimitoön (f.d. Kimito, Dragsfjärd och Västanfjärd) och Väståboland (f.d. Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas) utnämnda medlemmar i den styrande kommittén: - Ted Bergman, Länsi-Turunmaa - Ilkka Heinaro, Länsi-Turunmaa - Andreas Johansson, Länsi-Turunmaa - Tiina Johansson, Länsi-Turunmaa - Torolf Lindell, Länsi-Turunmaa - Mia Peussa, Länsi-Turunmaa - Brita Söderlund, Länsi-Turunmaa - Curt Dannström, Kemiönsaari - Brita Drugge, Kemiönsaari - Lars Nummelin, Kemiönsaari - Kurt Tuominen, Kemiönsaari - Brita Wikgren, Kemiönsaari V A R S I N A I S - S U O M E N L I I T T O

8 MYNDIGHETSFÖRHANDLING TILLKÄNNAGIVANDE AV ANHÖRIGGÖRANDE MÅLSEMINAR INNEHÅLLSEMINAR MYNDIGHETSFÖRHANDLING PLANENS GODKÄNNANDE BDB UTGÅNGSUPPGIFTER ARBETSPROGRAM MÅLKARTLÄGGNING 1. INLEDNINGSSKEDE - inledningsbeslut - första myndighetsförhandling - behandlingen av program för deltagande och bedömning.. till påseende - kommun- och intressegruppsförhandlingar - uppgörande av förutredningar och insamlingen av basupp.. gifter inleds 2. MÅLSKEDE - behandling av inledningsskedets respons - preciseringar av program för deltagande och bedömning - bedömning av utgångsuppgifter och tilläggs utredningar - fastställande av mål - kommunförhandlingarna - myndighets- och intressegruppsförhandlingar - seminarier, sammankomster för allmänheten 3. BEREDNINGSSKEDE - behandling av målskedets respons - bedömning och jämförelse av alternativa lösningar /. bedömning av konsekvenser - fortsatta förhandlingar och samarbete med intres.. segrupper - beredningsmaterialets. framläggande VINDKRAFT BASUTREDNINGAR TRAFIKNÄT / TSP - ARBETE SAMHÄLLSSTRUKTUR NATUR SERVICENÄT SAMHÄLLSTEKNIK KULTURMILJÖ BEREDNING AV PLANEUTKAST REKREATION OCH TURISM FÄRDIGT MATERIAL/UTKASTET TILL PÅSEENDE KONSEKVENSBEDÖMNING BEHANDLING AV ÅSIKTER OCH UTLÅTANDEN BEREDNING AV PLANEFÖRSLAG GRANSKNING OCH KOMPLETTERING AV UTREDNINGAR GRANSKNING AV MÅL KOMPLETTERING AV KONSEKVENSBEDÖMNING PLANEFÖRSLAG TILL PÅSEENDE 4. FÖRSLAGSKEDE - behandling av respons från framläggandet, genmälen - komplettering av planeutkast till landskapsplaneförslag - godkännande och framläggande av landskapsplaneförslag - presentationer som hänför sig till planeförslaget - skriftliga påminnelser och officiella utlåtanden 5. GODKÄNNANDESKEDE - genmälen till de anmärkningar och utlåtanden som lämnats över landskapsplaneförslaget till eventuella revideringar - andra myndighetsförhandling - landskapstyrelsen godkänner landskapsplaneförslaget och föreslår framläggande av planen till godkännande av landskapsfullmäktige - fullmäktige beslutar om godkännande av planen och att den underställs.miljöministeriet för fastställelse 6. FASTSTÄLLELSESKEDE - landskapsplanen till miljöministeriet för fastställelse - besvär över landskapsfullmäktiges beslut kan anföras hos miljöministeriet - miljöministeriet fastställer planen efter att ha hört andra ministerier och.behandlat eventuella besvär anförda mot planen - om miljöministeriets beslut om fastställelse kan besvär anföras hos Högsta. förvaltningsdomstolen - meddelande om fastställelse av landskapslanen BEHANDLING AV PÅMINNELSER O. UTLÅTANDEN FÖRSLAGETS FÄRDIGSTÄLLANDE 2. PLANEFÖRSLAG TILL PÅSEENDE BEHANDLING AV PÅMINNELSER O. UTLÅTANDEN GODKÄNNANDESKEDE PLANENS FASTSTÄLLAND D HOS MM