EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS"

Transkript

1 EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS EN LITTERATURSTUDIE PATRIK HANSSON Examensarbete i kriminologi Malmö högskola hp Hälsa och samhälle Master i kriminologi Malmö Maj 2015

2 EFFEKTER PÅ DROGBRUK OCH KRIMINALITET AV EN LIBERALISERAD LAGSTIFTNING AVSEENDE CANNABIS EN LITTERATURSTUDIE PATRIK HANSSON Abstrakt Bakgrund: Liberaliseringen av cannabis sker för tillfället på olika områden i världen och är ett väldebatterat ämne. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka potentiella effekter liberaliseringen av cannabis kan ha för bruk av cannabis, bruk av tyngre droger samt kriminalitet. Metod: Studierna som användes i denna uppsats samlades in med hjälp av sökningar i databasen PubMed som anses vara en av de största databaserna för medicinsk och substansrelaterad forskning. 18 studier inkluderades i litteraturstudiens resultat. 8 studerade hur liberaliseringen påverkade rekreationsbruk och 10 studerade hur legalisering av medicinsk cannabis påverkade bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika och kriminalitet. Resultat: 6 fann att prevalensen för bruk av cannabis ökade efter en liberalisering av cannabis, 8 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning av prevalensen. 2 studier fann att bruk av tyngre droger ökade efter en liberalisering av cannabis, 2 fann ingen skillnad och 2 fann en minskning. 2 studier fann att kriminaliteten inte påverkades av liberaliseringen av cannabis och 2 fann att den minskades. Slutsatser: Studierna visar att prevalensen för cannabis troligtvis ökar något eller hålls oförändrat efter en liberalisering. Liberaliseringens påverkan på tyngre droger är oklart då ingen klar majoritet återfanns i resultatet. Studierna tyder även på att kriminalitet antingen hålls oförändrat eller minskar något efter en liberalisering av cannabis. Nyckelord: Cannabis, Crime, drugs, liberalization, legalization, prevalence Hansson, P. Effekter på drogbruk och kriminalitet efter liberaliserad lagstiftning avseende cannabis. En beskrivande litteraturstudie Examensarbete i kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för kriminologi,

3 EFFECTS ON DRUG USE AND CRIMINALITY OF A LIBERALIZED LEGISLATION OF CANNABIS A LITERATURE REVIEW PATRIK HANSSON Abstract Background: Liberalization of cannabis is a highly debated subject and is happening around the world. The aim of this study is collecting all relevant studies investigating potential effects the liberalization have on prevalence of cannabis, hard drugs and criminality. Methods: The studies were collected by searching in the database PubMed which is the largest database for medical and substance journals. 18 studies were found to have appropriate quality to be presented as a result. 8 studies were conducted regarding liberalization of recreational use of cannabis and 10 were investigating the effects on prevalence from a medical cannabis legislation. Results: 6 studies found an increase of prevalence of cannabis after the liberalization of cannabis, 8 found no difference and 2 found a decrease of prevalence. 2 studies found an increase in prevalence for hard drugs after a liberalization of cannabis, 2 studies found no difference in use and 2 found a decrease of prevalence. Regarding criminality no studies showed an increase of criminality after liberalization of cannabis, 2 studies found no difference and 2 studies found a decrease of prevalence. Conclusions: The studies indicate that there will either be a small increase of prevalence regarding use of cannabis after liberalization or no difference. Unclear evidence regarding hard drugs since no majority in results were found. Criminality seems to either be stable or decrease after a liberalization of cannabis. Keywords: Cannabis, Crime, drugs, liberalization, legalization, prevalence 3

4 Innehållsförteckning Inledning... 7 Syfte... 8 Frågeställningar... 8 Avgränsningar... 8 Bakgrund... 9 Definition av narkotika... 9 Olika typer av narkotika... 9 Opioder... 9 Centralstimulantia Cannabis och Cannabinoider Nikotin Teoretisk bakgrund Gatewayteorin Hur mäts bruk av narkotika? Hur vidsträckt är bruk av narkotika? Bruk av narkotika i Sverige Bruk av narkotika i Europa Bruk av narkotika i USA Narkotikabrukets konsekvenser Fysiska konsekvenser Psykiska konsekvenser Sociala konsekvenser Kriminella konsekvenser Missbruk och beroende Reglering av narkotika Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken Medicinsk användning av narkotika Rekreationsbruk av narkotika Cannabis Cannabis effekter Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet? Liberaliseringen av cannabis Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis Metod Litteratursökning Sökord Databaser

5 Inklusionskriterier Resultat från litteratursökningen Val av inkluderade publikationer Urval Design Etiska aspekter Bedömning av publikationer Presentation av resultat från valda publikationer Liberaliseringstyp Undersökningsperiod / Plats Källa Bruk av cannabis Bruk av tyngre droger Kriminalitet Resultat Liberaliseringsform: Eget bruk av cannabis Bruk av cannabis Bruk av tyngre droger Kriminalitet Liberaliseringsform: Medicinskt bruk av cannabis Bruk av cannabis Bruk av tyngre droger Kriminalitet Slutsatser Liberalisering av eget bruk av cannabis Hur påverkas bruket av cannabis när eget bruk av cannabis liberaliseras? Hur påverkas bruket av tyngre droger när eget bruk av cannabis liberaliseras? Hur påverkas kriminaliteten när eget bruk av cannabis liberaliseras? Liberalisering av medicinskt bruk av cannabis Hur påverkas bruket av cannabis när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? Hur påverkas bruket av tyngre droger när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? Hur påverkas kriminaliteten när medicinskt bruk av cannabis liberaliseras? 34 Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Framtida forskning

6 Rekommendation för framtida forskning Referenser Bilagor Bilaga 1 Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende eget bruk av cannabis Bilaga 2 - Detaljbeskrivning av samtliga inkluderade publikationer avseende medicinskt bruk av cannabis

7 INLEDNING Narkotika har brukats av människan sedan flera tusen år tillbaka och påverkar individens sinnesstämning samt ger en känsla av eufori (Nylander, 2011). Narkotika är i större delen av världen olagligt då narkotika ofta har en skadlig effekt på individen samt att bruket kan övergå i ett missbruk eller beroende. En rapport av UNODC visade att år 2012 brukade ca 243 miljoner människor narkotika runt om i världen vilket är ca 5,2 % av jordens befolkning (UNODC, 2014). Rapporten uppskattar att av dessa 243 miljoner människor så brukar 177 miljoner cannabis. Opioder, som är den näst vanligaste narkotikan, uppskattas att ca 33 miljoner människor. Narkotika anses vara ett samhällsproblem för många länder vilket har lett till utvecklandet av olika metoder för att komma underfund med denna problematik. Den vanligaste metoden är att lagstifta allt bruk av narkotika. I exempelvis Sverige är all form av bruk lagstiftat och enligt en rapport från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning följer denna lagstiftning den svenska befolkningens opinion i frågan (CAN, 2014a). Enligt rapporten anser 88 % av urvalet att påståendet Sverige borde ha en mindre restriktiv hållning till narkotika, som det är i många andra europeiska länder stämmer dåligt med deras uppfattning (a a). Lagstiftning har huvudsakligen två syften, dels ska den avskräcka individer från att begå en särskild handling genom hot om straff. Denna avskräckning skall därmed fungera som en sorts prevention som ska hindra individen från att bryta mot lagen. Lagstiftningen skall även fungera som en sorts moralisk kompass för befolkningen och om individen bryter mot denna lag innebär det att denne inte beter sig på ett accepterat vis i samhället. En annan metod som tillämpas är istället att liberalisera det egna bruket av narkotika och förhoppningen är att när rädslan för att stämplas som kriminell försvinner är individen mer benägen att söka hjälp för sitt missbruk (Greenwald, 2009). I Europa liberaliserade Portugal 1991 eget bruk av all narkotika men försäljning och tillverkning är fortfarande olagligt. Det medförde att individer var mer benägna att söka vård och spridningen av dödliga sjukdomar mellan missbrukare minskade (Greenwald, 2009). I USA och i delar av Europa debatteras det om cannabis fortfarande skall klassificeras som narkotika då det anses vara en mildare typ av drog. Detta motstånd till lagstiftning mot cannabis har successivt växt fram genom de senaste decennierna och i USA valde delstaten Kalifornien under 1990-talet att legalisera medicinskt bruk av cannabis (CDPH, 2015). Det påbörjade en liberaliseringsvåg i USA och i nuläget har totalt 24 delstater valt att legalisera medicinskt bruk av cannabis. Detta har lett till en mer avslappnad attityd gentemot cannabis och fyra delstater har valt att helt legalisera rekreationsbruk av cannabis. Liberaliseringen av cannabis motiveras främst av att drogen inte anses ha tillräckligt stora negativa konsekvenser, men motståndare menar att cannabis är en gatewaydrog (Vanyukov et al, 2012). En liberalisering kan, enligt motståndarna, leda till att fler individer väljer att bruka cannabis och att det i sin tur leder till bruk av tyngre narkotika. En annan aspekt av liberaliseringen är dess påverkan på kriminalitet då cannabis är den mest använda drogen i världen (a a). En liberalisering av cannabis bör rimligtvis leda till att en stor mängd individer inte längre klassificeras och stämplas som kriminella. Rimligtvis bör en liberalisering leda till att att kriminaliteten minskar om ruset av cannabis inte leder till kriminellt beteende. Det finns i nuläget ingen sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet och denna uppsats har därmed syftet att fylla detta kunskapshål. 7

8 SYFTE Syftet med denna uppsats är att sammanställa tidigare forskning som undersökt vilka effekter olika former av liberalisering av cannabis har haft på själva bruket av cannabis, bruket av tyngre narkotika samt kriminaliteten. Frågeställningar (1) Hur påverkas bruket av cannabis efter en liberalisering av cannabis? (2) Hur påverkas bruket av tyngre narkotika efter en liberalisering av cannabis? (3) Hur påverkas kriminaliteten efter en liberalisering av cannabis? Avgränsningar Då syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av cannabis, bruket av tyngre droger samt kriminalitet är det viktigt att undersöka vilka typer av liberaliseringsformer det finns men även vilken effekt uppsatsen avser att mäta. Denna uppsats kommer inte att undersöka hur narkotikans effekt på individen då det är ett område som är väl utforskat samt att det saknar relevans till uppsatsens syfte. Det kommer inte göras några avgränsningar gällande typ av kriminalitet då det är beroende av vad för kriminalitet studierna valt att undersöka. 8

9 BAKGRUND Narkotika är substanser som vid bruk påverkar individens sinnesstämning på ett eller annat vis (Nylander, 2011). Det finns olika anledningar till varför individer väljer att bruka narkotika, framförallt då det finns en rad olika typer av narkotika vars effekt skiljer sig individer emellan. Det narkotika har gemensamt är att individen upplever någon form av positiv effekt, men oftast till följd av någon form av negativ konsekvens. Det är på grund av dessa negativa konsekvenser som en majoritet av länder väljer att lagstifta mot bruk av narkotika. Men vad är egentligen narkotika och hur påverkar den människan? Definition av narkotika Den officiella definitionen av narkotika är enligt Läkemedelsverket följande: Narkotika är ämnen med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som lätt kan omvandlas till sådana ämnen. Läkemedelsverket för en förteckning över de ämnen som är narkotika i Sverige, se Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika. I Sverige är det läkemedelsverket som utreder vilka ämnen som sedan skall klassificeras som narkotika, det vill säga olagliga substanser. Läkemedelsverket utvecklar vidare att narkotika definieras i 8 narkotikastrafflagen (1968:64) som läkemedel eller hälsofarliga varor med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter, eller varor som med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper eller effekter. Dessutom ska ämnet antingen finnas upptaget i en internationell överenskommelse (1961 års allmänna narkotikakonvention eller 1971 års psykotropkonvention) som Sverige biträtt eller vara narkotikaförklarat av den svenska regeringen. Det som kännetecknar narkotika är, utöver de positiva effekter ruset ger individen, att konsumtionen av drogen ofta leder till ett så kallat problematiskt bruk. Ett problematiskt bruk innebär att individen upplever negativa konsekvensen som påverkar dennes sociala liv samt försvårar upprätthållandet av en normal livsstil. Olika typer av narkotika Narkotika omfattar alla typer av substanser som har en euforiserande effekt på individen samtidigt som substansen är beroendeframkallande. All narkotika har inte samma typ av effekt och konsekvenserna av bruket är olika beroende på vilken typ av narkotika det är. Narkotika delas därför in i olika grupper baserat på vilken typ av effekt drogen har på individen samt hur tung eller mild den är. Till tunga droger tillhör opioder samt centralstimulantia och till mildare narkotika tillhör cannabinoider (Nyberg, 2011), nikotin (Todd, 1987), koffein (Todd, 1987) samt debatteras det om socker även skall klassas som narkotika (SvD, 2011). Opioder Opioder är en typ av tung narkotika som påverkar kroppens centrala nervsystem och har används i smärtstillande syfte i flera tusen år (Hoffmann, 2011). Substanser som innefattar opioder är bland annat heroin samt opium. En kartläggning gjord 1998 visade att 47 % av de individer med tungt narkotikamissbruk använde opioder samt att för 28 % var det huvudpreparatet som brukades (Byqvist, 2011). Opioder är en av de mest effektiva substanserna mot smärta och påverkar även kroppens belöningssystem vilket ger en stark 9

10 känsla av eufori, men baksidan är att det är beroendeframkallande vilket ofta leder till ett missbruk (Hoffmann, 2011). Människokroppen utvecklar snabbt en tolerans mot drogen vilket gör att individen som brukar det måste successivt öka dosen för att uppnå samma, tidigare effekt. Det medför en ökad risk för att en överdos skall inträffa och kan i värsta fall leda till att individen dör (a a). Centralstimulantia Centralstimulantia är en annan typ av tung narkotika som ger individen ökad energi och vakenhet. Narkotika som innefattas av centralstimulantia är bland annat amfetamin, kokain, metamfetamin, kat och ecstasy. Amfetamin är den mest använda formen av centralstimulantia och det uppskattas att ca 70 % av individer med tungt missbruk använde drogen, och 32 % av dessa hade amfetamin som sin dominanta drog (Byqvist, 2011). Amfetamin är ett relativt vanligt läkemedel vid behandling av ADHD och individer med diagnosen självmedicinerar bort symptomen själva med hjälp av drogen (Franck, 2011). Cannabis och Cannabinoider Cannabinoida droger anses vara en mildare form av narkotika som inte påverkar människan i lika stor utsträckning som tyngre narkotika (Nyberg, 2011). Cannabis består av ämnet tetrahydrocannabinol (THC) som, vid inhalation, påverkar individen på en rad olika sätt samt i olika stor grad vilket till stor del beror på individuella faktorer (Nyberg, 2011). Individer som brukar cannabis upplever eufori och har en lugnande effekt på individen. Cannabis har även visat en positiv effekt på reumatism och smärta. Det finns flertalet negativa effekter, framförallt om individen brukar cannabis kontinuerligt under längre perioder. Exempelvis påverkas individens responstid på stimuli negativt vilket medför att en påverkad individ blir en förhöjd risk i trafiken. Individens kognitiva förmåga sänkts när denna är påverkad av cannabis och även individens minne försämras (a a). Det uppskattas att ca 60 % av de individerna med ett tungt missbruk brukar cannabis. Nikotin Nikotin klassificeras som centralstimulantia och påverkar individens perifera samt centrala nervsystem (Svensson, 2011). Nikotin är en laglig drog och säljs i livsmedelsaffärer förutsatt att köparen är över 18 år. Statistiska Centralbyrån uppskattade år 2007 att ca 24 % av den svenska befolkningen brukar nikotin dagligen (SCB, 2007). Individen påverkas såväl fysiskt som psykiskt och bruk av nikotin innebär exempelvis att individen får förhöjt blodtryck, ökad hjärtfrekvens, ökad ämnesomsättning. Positiva effekter som individen upplever efter bruk av nikotin är exempelvis en upplevelse av belöning, ökad vakenhet, minskad aptit samt förhöjt stämningsläge (Svensson, 2011). Teoretisk bakgrund Den teoretiska bakgrunden avser att bidra med verktyg som hjälper till att förstå en komplex verklighet (Jacobsen, 2007). Teorier kan därmed bidra till att en förståelse om ett särskilt fenomen uppnås genom att identifiera bakomliggande mekanismer. Det har utvecklats en mängd olika teorier inom olika vetenskapliga områden som har haft avsikten att förklara varför individer påbörjar ett bruk av narkotika (Goode, 2011). Inom psykologin har fokus legat på att identifiera riskoch skyddsfaktorer som påverkar individen genom att antingen öka eller minska risken för påbörja ett bruk (Wills et al, 1992). Det har genom åren utvecklats olika sociologiska och kriminologiska teorier som avser att förklara varför en individ 10

11 påbörjar ett bruk av narkotika. Den teorin som har uppmärksammats mest de senaste årtionden är den så kallade gatewayteorin. Gatewayteorin Teorin uppenbarade sig första gången under 1930-talet då det spekulerades att bruk av en mjukare narkotika, som exempelvis cannabis, leder en individ till bruk av tyngre narkotika (Vanyukov et al, 2012) reviderade Kandel (1975) gatewayteorin och publicerade den i en mjukare form än den tidigare versionen. I denna nya version var det inte lika självklart att individer som brukade cannabis skulle missbruka även tyngre narkotika. Teorin menade istället att en individ först börjar bruka lagliga droger i form av tobak samt alkohol, detta leder i sin tur till ett bruk utav cannabis som sedan leder till bruk utav tyngre droger som exempelvis kokain (Vanyukov et al, 2012). Gatewayteorin anses få stöd då individer som brukar tyngre narkotika som exempelvis kokain och heroin oftast har haft ett missbruk utav cannabis tidigare. Även om majoriteten utav individer som brukar cannabis inte börjar använda tyngre narkotika som exempelvis kokain så finns det stark empiriskt stöd för att ca 90 % av kokainmissbrukare brukade cannabis innan kokain (Fergusson et al, 2005). Endast 1 % av de individer som missbrukar både cannabis och tyngre narkotika hade brukat tyngre narkotika före påbörjat bruk av cannabis (a a). Kandel (1975) ansåg att det inte gick att dra direkta kausala korrelationer mellan varje steg i gatewayteorin men konstaterade att ett bruk av en legal drog var ett krav för att bruket ska fortskrida till ett bruk i cannabis. Kandel utvecklar det genom att konstatera att även om ett av legala droger krävs är det inte tillräckligt för att kausal korrelation skall uppstå. Van Gundy & Rebellon (2010) menar att det krävs minst tre kriterier som måste uppfyllas för att det ska kunna fastställas en kausal korrelation mellan cannabisbruk och missbruk i tyngre narkotika. (1) Det krävs först och främst en korrelation mellan bruk av cannabis och bruk av tyngre narkotika. (2) Det krävs även att cannabis föregår annan typ av narkotika och slutligen (3) att det inte finns någon så kallad tredje variabel, vilket betyder att variabler som exempelvis familjemiljö samt social kontext måste kontrolleras för (Van Gundy & Rebellon, 2010). De menar vidare att om dessa tre kriterier inte kan uppfyllas bör lagstiftare se över sitt tillvägagångssätt i kampen mot narkotika då gatewayteorin anses vara ett av deras huvudargument. Van Gundy & Rebellon (2010) fann i deras studie stöd för gatewayteorin ur ett livsförloppsperspektiv, även när dem kontrollerade för ålder och åldersrelaterade sociala roller. De fann däremot att gatewayeffekten minskade när individer erhöll ett arbete efter att dem avslutat skolan vilket betyder att det finns faktorer som kan agera som skyddsfaktorer. Pudney (2003) beskriver att det finns flertalet vägar en individ kan ta för att uppleva den så kallade gatewayeffekten, nämligen: (1) Bruk utav de lättare drogerna skapar ett sug och en vilja hos individen att få uppleva en starkare effekt och denne söker sig därmed till nästa, starkare drog. (2) Den andra vägen är att genom sociala interaktioner bli introducerad till tyngre droger då individen måste kontakta dessa personer för att erhålla sin narkotika. (3) Den tredje och sista vägen Pudney (2003) identifierar är att genom erfarenhet upptäcka att skräckexemplen som använts mot de lättare drogerna inte upplevs stämma när individen provar på drogen vilket leder till att argumenten mot de tyngre drogerna holkas ur. Gatewayteroin anses vara kontroversiell och har influerat lagstiftningar runt om i världen (Melberg et al, 2010). Den har även används som argument i den politiska debatten kring cannabis där motståndarna till en liberalisering menar att genom 11

12 lagstiftning stryps tillgången till cannabis vilket leder till att färre individer påbörjat ett bruk av tyngre narkotika (Melberg et al, 2010). Den andra politiska ställningen är att det är på grund av lagstiftningen mot cannabis som individer pressas in i den kriminella världen och blir pressade att bruka tyngre narkotika (a a). En konsekvens av att legalisera cannabis kan, om gateway-teorin stämmer, leda till att fler individer får tillgång till cannabis vilket i sin tur leder till att en större del av befolkningen börjar bruka tyngre narkotika. Hur mäts bruk av narkotika? Med hjälp av en teoretisk kunskapsram kan studier utformas som skall bidra med insamlandet av evidens som testar och undersöker varför individer påbörjar ett bruk av narkotika. Den vanligaste formen av metod för att samla in data är så kallade självrapporteringsstudier (Richter & Johnson, 2001). Självrapportering sker oftast i enkätform där populationen i studien får svara på ett antal frågor i en enkät och svaren sammanställs därefter i ett statistikformat. Fördelar med enkätundersökningar är att de är enkla och billiga att sammanställa. Forskaren kan således nå ut till en stor mängd människor och därmed erhålla ett stort urval (Jacobsen, 2007). Nackdelarna med självrapporteringsstudier är att det är svårt att kontrollera om respondenterna är ärliga i sina svar. Då frågor om narkotika och individens narkotikavanor kan upplevas som känsliga finns det en risk för att respondenterna väljer att svara oärligt (Richter & Johnson, 2001; Pudney, 2010; Jacobsen, 2007). Det krävs även att enkäten är enkelt utformad och formulerad för att minska risken för att respondenten skall missförstå frågan (Richter & Johnson, 2001). Det finns även en risk för att den målgrupp som är mest intressant att nå ut till inte vill svara på en enkät (a a). För att komplementera eller ersätta dessa självstudier kan forskaren använda sig av registerdata eller biologiska tester (Richter & Johnson, 2001). Registerdata innefattar exempelvis domar där det framkommit att individen varit påverkad av narkotika eller sjukvårdsregister som även den visar om individen varit påverkad. Då självstudier är beroende av att respondenten är ärlig när denne svarar på enkäten kan forskaren istället välja att utföra biologiska tester på sitt urval (a a). Det går idag att upptäcka narkotikabruk genom att testa individens urin, hår och/eller saliv. Dessa typer av tester är dock dyra vilket medför stora kostnader för studien och innebär att urvalet måste reduceras. För att styrka studierna som avser att mäta hur många som brukar narkotika kan forskaren vidta vissa åtgärder. Forskaren kan exempelvis använda sig av en föroch eftermätningar av ett specifikt fenomen (Jacobsen, 2007). I denna uppsats är syftet att undersöka vilka effekter en liberalisering av cannabis har på bruket av narkotika och kriminalitet, rimligtvis bör studierna undersöka hur bruket av narkotika och kriminalitet var innan liberaliseringen genomfördes. Det går även att använda kontrollgrupper, som innebär att fenomenet undersöks i liknande grupper för att kontrollera för tänkbara andra faktorer som kan påverka resultatet (Pithon, 2013). Exempelvis kan forskaren undersöka liberaliseringens effekter genom att jämföra två liknande delstater där enbart den ena delstaten har genomfört en liberalisering. Genom dessa metoder går det att fastställa hur stor andel av populationen som brukar narkotika samt leder till en ökad förståelse gällande narkotikabruk som problembild. I följande del av uppsatsen presenteras hur vidsträckt bruk av narkotika är i Sverige, Europa samt USA. 12

13 Hur vidsträckt är bruk av narkotika? Bruk av narkotika i Sverige Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, förkortat CAN, gör årliga undersökningar som kartlägger individers drogvanor (CAN, 2014b). Rapporten visar att det 2014 fanns ca individer som lider av ett narkotikaberoende och ca individer som lider av ett missbruk. Statistik hämtat från brottsförebyggande rådet visar att det inte finns några större skillnader mellan Sveriges fyra största regioner avseende eget bruk av narkotika. Västerbottens län har 542 antal anmälda brott per invånare gällande eget bruk av narkotika. Stockholms län har 520 per , Västra Götalands län har 498 och slutligen har Skånes län 444 antal anmälda narkotikabrott avseende eget bruk (BRÅ 2015). Studier utförda i Sverige uppskattar att debutåldern för att prova på narkotika är 17,5 år vilket innebär att många ungdomar påbörjar sitt bruk när de går i gymnasiet, eller när dem valt att hoppa av (CAN, 2014b). Den vanligaste formen av narkotika är cannabis och studier visar att 60 % av de individer som brukar andra droger även brukar cannabis (Byqvist, 2011). Det uppskattas att ca svenska medborgare har använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna, ca en tredjedel av dessa brukade drogen den senaste månaden (CAN, 2014b). En studie utförd av folkhälsomyndigheten uppskattar att ca 23 % av männen och 12 % av kvinnorna någon gång har provat cannabis (Folkhälsomyndigheten, 2010). Efter cannabis är amfetamin den näst vanligaste drogen som brukas av ca 7 % av männen och 4 % av kvinnorna. Därefter är det kokain, hallucinogener samt ecstasy där bruket är mellan 4-2 % (Folkhälsomyndigheten, 2010). Bruk av narkotika i Europa ESPAD (European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs) sammanställer data över skolelevers substansvanor i Europeiska länder (Hibell et al, 2011). Medelåldern för urvalet 2011 var 15,8 år och datan samlades in med hjälp av enkäter. Resultaten visar att genomsnittlig prevalens för narkotika exklusive cannabis i Europa var ca 6 % och prevalensen för cannabis har ca 17 %. Monaco var det land med högst prevalens för narkotika exklusive cannabis (11 %) och Norge hade lägst prevalens (2 %). För cannabis var det Tjeckien som hade högst prevalens (42 %) och Albanien samt Bosnien som hade lägst (4 %). Bruk av narkotika i USA USA sammanställer årligen data på nationell nivå gällande befolkningens prevalens att bruka olika typer av substanser. I denna listas prevalens för individens bruk under deras livstid, senaste året samt senaste månaden var livstidsprevalensen för olagliga substanser ca 49 %, ca 16 % för senaste året samt ca 9 % för senaste månaden (SAMHSA, 2014). Individer i åldrarna uppskattas ha störst andel brukare av narkotika där ca 57 % någon gång har använt narkotika. Cannabis är den vanligaste olagliga substansen som används och ca 44 % av befolkningen har någon gång brukat cannabis. Därefter är det kokain samt hallucinogena droger som ca 15 % av befolkning beräknas ha brukat (a a). 13

14 Narkotikabrukets konsekvenser Bruket av narkotika medför en risk för negativa konsekvenser för individen. Utöver den fysiska påverkan som drogen har på individen finns det även en risk för psykiska, sociala samt kriminella konsekvenser. Då narkotika har en stark fysisk effekt på individen och är beroendeframkallande innebär det att individen ofta känner ett sug efter drogen. Fysiska konsekvenser De fysiska effekter individen upplever är olika beroende vilken typ av narkotika som brukas. Opioder har en lugnande effekt på individen medan centralstimulantia istället gör individen mer aktiv (Hoffmann, 2011; Franck, 2011). Negativa fysiska konsekvenser av bruk kan exempelvis vara nedsatt luktsinne, näsblod, heshet, förlorad aptit, förhöjt blodtryck, samt motorisk oro (Franck, 2011; Hoffmann, 2011; Nyberg, 2011). Psykiska konsekvenser Bruk av narkotika har en stark psykologisk effekt på många individer och hur stark denna effekt varierar mellan individer. Positiva effekter som bruket av narkotika kan ge är en känsla av eufori och dämpad ångest men bruket kan även leda till en ökad känsla av paranoia, ångest, depression och framförallt en ökad risk att utlösa psykoser (Franck, 2011). Dessa psykoser har en förödande effekt för individen och dess omgivning då det ofta innebär att den psykosdrabbade upplever en förvrängd bild av verkligenheten och hallucinationer. Den mest kända psykossjukdomen är schizofreni (a a). Sociala konsekvenser Bruk av narkotika kan i många fall kopplas till en social kontext (McGregor et al, 2008). Motivationen att bruka narkotika har ofta en social bakgrund och exempel som ofta används i litteraturen är exempelvis att olika typer av substanser kan användas som socialt smörjmedel, party droger och under ungdomsåren kan bruk påbörjas på grund av socialt tryck från omgivningen (a a). Sociala konsekvenser vid bruk av narkotika kan innefatta oförmågan att behålla sitt arbete, oförmåga att bibehålla relationer till andra människor, sämre förmåga att uppfostra barn samt ökas risken att utveckla ett antisocialt beteende (a a). Kriminella konsekvenser Narkotika är i de flesta länder reglerat av lagstiftningar. Bruket i sig självt är därmed kriminellt i en majoritet av länderna i världen, dock har det börjat diskuteras om bruk av framförallt cannabis ska liberaliseras. Utöver bruk finns det annan typ av narkotikarelaterad brottslighet som individer kan komma i kontakt med. Individer kan exempelvis välja att tillverka och smuggla narkotika vilket fortfarande är olagligt även om bruk är liberaliserat. Ruset av narkotikabruk kan även leda till rattfylleri, våldsamt beteende samt risken för våldsam psykos vilket kan leda till brottsligt beteende i form av våldsbrott och i värsta fall vållande till annans död (McGregor et al, 2008). Utöver dessa negativa konsekvenser som individen kan utsättas för finns även risken för att bruket leder till ett missbruk eller beroende, vilket innebär att individen tappar kontrollen över sin livssituation. 14

15 Missbruk och beroende I det amerikanska diagnostikverktyget DSM-IV delades problematiskt bruk av narkotika in i två olika grupper baserat på hur stark negativ påverkan individen upplevde (APA, 2015). Den mildare formen av bruk kallades missbruk som innebar att individen enbart behövde ha upplevt ett symptom det senaste året av elva möjliga symptom. Ett beroende krävde istället att individen upplevde minst tre av följande symptom. De elva symptom som DSM-IV listade var (1) ökad tolerans, (2) abstinensbesvär, (3) intag av större mängd substans än planerat, (4) ständig önskan att vilja sluta eller upprepat misslyckade försök att sluta, (5) Lång tid att införskaffa, bruka samt återhämta sig, (6) Misslyckas med att upprätthålla sociala aktiviteter samt klarar inte av att utföra uppgifter på sitt arbete, (7) fortsatt användande av substansen fast individer vet att det leder till negativa konsekvenser, (8) Kontinuerligt bruk av substanser har lett till misslyckade prestationer inom hem, skola eller arbete, (9) Fortsatt bruk av substans i farliga situationer, (10) Kontinuerliga problem med rättsväsendet pga sitt bruk samt (11) fortsatt bruk fast märkbara negativa konsekvenser i sitt sociala liv pga brukad substans (APA, 2015) reviderades DSM-IV och i den nya versionen, kallad DSM-V, kvarstår endast beroende som diagnos. I litteraturen används fortfarande begreppet missbruk för att diskutera problematiskt bruk som inte utvecklats till beroende. Det internationella diagnostikverktyget ICD-10 har endast en definition vad gäller beroende av substanser och även i detta fall krävs tre eller flera av följande symptom för att individen ska diagnostiseras med ett substansberoende: (1) en stark vilja eller tvång att ta substansen, (2) svårigheter att kontrollera substansbruket i form av start, avslutande och intensitet av bruk, (3) abstinensbesvär framkommer när bruket av substansen upphör, (4) individen har byggt tolerans för drogen vilket innebär att större doser behövs för samma effekt, (5) försummande av andra aktiviteter pga substansbruket samt (6) kontinuerligt bruk av substanser även efter att skadliga konsekvenser framkommit (WHO, 2015). Som tidigare nämnt riskerar individer med ett missbruk eller beroende av narkotika att utsättas för en rad olika negativa konsekvenser. Samhällen runt om i världen ser det som ett samhällsproblem som måste åtgärdas och sker med hjälp av någon form av reglering. Reglering av narkotika Regleringen gällande bruk av narkotika kan ses som en skala, där ena sidan innebär en fullständig lagstiftning mot bruket och andra sidan innebär en legalisering av bruket. Länder som reglerar bruket med lagstiftningar, som exempelvis Sverige, väljer att gå åt hårt mot narkotika och de individer som brukar det. Den andra sidan av regleringen är mer liberal och innebär att ansvaret för bruket av narkotika skall ligga hos individen själv. I exempelvis USA finns det två former av liberal narkotikapolitik, medicinskt- och rekreationsbruk. Narkotika med medicinska egenskaper kan skrivas ut av läkare åt individer med svåra sjukdomar. Nollvision mot narkotika, den svenska narkotikapolitiken Narkotikapolitiken i Sverige anses, av politiker, vara framgångsrik vad gäller att minska konsumtionen av narkotika hos den svenska befolkningen (Tham, 2003 s. 5). Målet med den svenska politiken har under flera decennier varit den så kallade nollvisionen gällande bruk av narkotika, det vill säga att ingen svensk medborgare 15

16 ska konsumera en drog som inte klassas som läkemedel. Denna vision och politik har enligt statliga utredningar lett till ett positivt resultat jämfört med andra länder (Tham, 2003). Studier gjorde av icke-statliga instanser har dock visar att detta mål inte har nåtts, utan istället har konsumptionen av narkotika ökat (Tham, 2003 s. 64). Den svenska regeringar har satsat mycket på informationskampanjer, behandling samt kontroll. Informationskampanjer används som ett medel för att utbilda allmänheten om farorna med narkotika, men även vilka tänkbara sociala konsekvenser ett bruk av narkotika kan frambringa (Jarlbro, 2008). Det har dock riktats kritik mot kampanjerna då effekten inte har kunnat styrkas med evidens, det vill säga att informationskampanjerna varken fungerar avskräckande eller förändrar individers attityd gentemot narkotika (Jarlbro, 2008; Tham, 2003). En viktig del av nollvisionen är att rätt behandling erbjuds till nuvarande missbrukare där målet är att befria dessa individer från deras missbruk av narkotika. Det är viktigt att behandlingen är riktad mot rätt sorts narkotika då det krävs olika typer av behandlingar baserat på vilken narkotikagrupp som drogen tillhör. Psykosocial behandling har exempelvis visat god effekt på de flesta typer av narkotika, med undantag av cannabis samt amfetamin (SBU, 2001). Den sista delen av nollvisionen är den så kallade kontrollen, det vill säga hur man politiskt valt att kontrollera bruket av narkotika i Sverige (Tham, 2003). Kontrollen sker framförallt med hjälp av lagstiftningar mot narkotikarelaterade brott, vilka polisiära satsningar som skall göras samt tvångsvård för individer med missbruk. Medicinsk användning av narkotika Nästa form av reglering har sitt fokus på det medicinska användande som vissa typer av narkotika, exempelvis cannabis, har på individen. Denna typ av lagstiftning gör det möjligt för sjukvården att använda sig av olika typer av narkotika för att minska symptom som individer kan känna av. I USA har 24 delstater valt att legalisera medicinskt användande av cannabis då det framförallt har visats kunna dämpa ångest och minskar symptom för reumatism (Nyberg, 2011). En vanlig form av denna reglering är även användandet av metadon för att lindra abstinensbesvären hos heroinmissbrukare (Grönbladh, 2011). Denna typ av behandling eller lindring kan endast ske med hjälp av sjukvården och finns inte tillgängligt för individen att införskaffa på egen hand. Det finns några undantag som exempelvis Valium som är ett narkotikaklassat läkemedel som är receptbelagt men får brukas på eget ansvar. Rekreationsbruk av narkotika Längst ut på andra sidan av regleringsskadan är så kallat legaliserat rekreationsbruk av narkotika. De länder som har en mer liberal syn på narkotika anser att kontroll av narkotika är fel väg att gå och menar att en avkriminalisering av konsumtionen av narkotika istället leder till en ökad hälsa för populationen då missbrukare inte längre behöver oroa sig för att bli stämplade som kriminella. Det betyder att det heller inte finns någon risk för dessa individer att bli tvångsbehandlande och det satsas istället på bättre behandling för de individer som vill bli av med sitt missbruk (Greenwald, 2009). Tillverkning och försäljning av narkotika regleras även i länder med en liberal syn på narkotika men det egna bruket sker på eget ansvar. Den potentiella regleringen dessa länder möjligtvis har kvar är åldersgräns, det vill säga att individen måste fyllt en viss ålder för att införskaffa substansen. Tobak som innehåller substansen nikotin har oftast en åldersgräns på 18 år, alltså när individen anses vara myndig. Amsterdam i Nederländerna anses ha en liberal syn när det gäller cannabis då drogen säljs 16

17 öppet i så kallade Coffeeshops (MacCoun, 2011). Bruket regleras dock genom en åldersgräns samt att bruket endast får ske inne i coffeeshopen. Kaffe som innehåller substansen koffein är däremot helt oreglerat och sker helt på eget ansvar. Det äger för närvarande rum en liberaliseringsförändring gällande cannabis i framförallt USA som nyligen har legaliserat eget bruk av cannabis i fyra delstater. Cannabis anses vara en mild drog och grupperas ofta i debatten tillsammans med alkohol och nikotin som endast regleras med ålder. Det är ett stort steg att liberalisera cannabis och ett sådant stort beslut bör inte tas utan tillräckligt med empirisk evidens som grund. Vad säger litteraturen om cannabis och finns det tillräckligt med stöd i litteraturen för att motivera denna liberalisering? Cannabis Cannabis är ett samlingsord för de droger som tillverkas ur växten Cannabis Sativa (Folkhälsoinsstitutionen, 2005). Andra namn för cannabis är bland annat marijuana, hasch och weed (gräs i Sverige). Marijuana används oftast som en beteckning på cannabis gjort på bladen från cannabis sativa medan cannabis som utvinns i kådform kallas för hasch och weed är ett slanguttryck för cannabis. Det finns tecken på att cannabis har funnits i över 5000 år och kommer ursprungligen från Centralasien. Det var inte förrän år 500 f.kr som plantan spreds till Europa (Courtwright, 2003). Cannabis är en narkotikaklassad substans vilket innebär att all form av bruk är olagligt och kan, i värsta fall, leda till långa fängelsestraff. Genom att lagstifta bruket av cannabis hoppas lagstiftarna att påverka befolkningen inom fyra olika områden (Pudney, 2010b). Det första området avser att, genom en lagstiftning och hot om straff, avskräcka individen från att bruka drogen. Det finns en tanke att om kostnaden för att bryta mot lagen anses hög så avskräcks individen tillräckligt för att inte bryta mot lagen. Det andra området avser att utbilda allmänheten om potentiella faror med att bruka drogen, då en substans som är illegal bör rimligtvis ha negativa konsekvenser för individen. Det tredje området avser att skicka en moralisk signal till befolkning att det bryter mot normen att bruka substansen (Pudney, 2010b). Genom att etablera tanken att bruk av cannabis är emot den sociala normen kommer individer i framtiden att internalisera denna norm och därmed avstå ifrån att bruka drogen. Det fjärde och sista området är att genom en lagstiftning erhåller de grupper som är för ett förbud ett starkt argument att använda mot de grupper som istället är för en legalisering. Då majoriteten av befolkningen är laglydiga medborgare blir det därmed svårare att övertala individer att förespråka att bryta mot lagen (Pudney, 2010b). Cannabis effekter Cannabis har under historiens gång använts inom medicinska områden då drogen har en lugnande och smärtstillande effekt på den berusade individen. Det var dock inte förrän under 1800-talet som de faktiska effekterna av cannabis först började studeras och noteras (Courtwright, 2003). Cannabis påverkar en individ både psykologiskt samt fysiologiskt vilket innebär att dessa effekter måste studeras noggrant innan ett beslut om legalisering kan tas. Forskning visar att det är framförallt den euforiska och lugnande effekt cannabis har som brukarna vill uppnå (Novacek et al, 1991). Cannabis har sedan det upptäcktes för ca 5000 år sedan använts i någon grad som läkemedel (Courtwright, 2003), och i USA finns det idag flera stater som har legaliserat så kallat medicinskt bruk av cannabis. Ett starkt argument mot cannabis är att det ska leda till ökad risk för att utlösa en 17

18 psykos. Forskning visar att individer som brukar cannabis har en ökad risk att utveckla bland annat schizofreni och risken är att en större mängd individer utsätts för detta vid en liberalisering av cannabis (Houston et al, 2011). Dock finns det forskning som visar att när studien kontrollerat för barndomstrauman, framförallt av sexuell natur, så har denna korrelation mellan cannabis och psykos minskat eller försvunnit (a a). Det finns även hypoteser att bruk av cannabis leder till ökad risk för depression samt suicid (Agrawal & Lynskey, 2014). Det finns evidens för att tungt cannabisbruk, framförallt hos ungdomar, leder till en ökad risk för depression. Det är dock oklart hur stort stöd denna evidens får då det finns andra studier som motbevisar den när de kontrollerat för andra faktorer (Novacek et al, 1991). En studie fann starkt stöd för en koppling mellan cannabis och suicid, framförallt hos pojkar som brukat cannabis innan dem fyllt 17 år (Agrawal & Lynskey, 2014). Resultatet från studien visade att dessa individer hade en 3,49 gånger högre sannolikhet att försöka ta sitt liv gentemot icke-brukare. I studien kontrollerades det även för andra tänkbara individuella faktorer vilket ökar stödet för resultatet (a a), men en annan studie fann att cannabis inte ökade risken för fullbordad suicid (Rylander et al, 2014). Leder bruk av cannabis till tyngre droger och kriminalitet? En av de mest debatterade punkterna gällande cannabis är om bruket av cannabis leder till att individen blir mer benägen att prova på tyngre narkotika och därmed riskerar ett tyngre missbruk. Gatewayteorin menar att individer som först brukar tobak är mer benägna att sedan påbörja ett bruk av cannabis. Teorin utvecklar vidare att de individer som brukar cannabis har en högre risk att sedan påbörja ett bruk av tyngre narkotika. Det finns empiriskt stöd för gatewayteorin, framförallt avseende den del av teorin som menar att individer som brukar cannabis är mer benägna att prova på tyngre droger (Castaldelli-Maia et al, 2015; Haug et al, 2014; Secades-Villa et al, 2015; Mayet et al, 2012; Degenhardt et al, 2010; Fergusson et al, 2006; Van Gundy & Rebellon, 2010; Bretteville-Jensen & Jacobi, 2011). Då Cannabis klassificeras som narkotika är det i sig självt olagligt att inneha, bruka, tillverka och distribuera drogen. Om en liberalisering av cannabis innebär att innehav och bruk av drogen blir lagligt bör denna brottslighet rimligtvis sjunka. En legalisering innebär att individerna kan erhålla cannabis från legitima affärer istället för att utsätta sig själva för en kriminogen miljö, det vill säga miljöer som främjar kriminellt beteende. Det har studeras vilken effekt bruk av cannabis har på individens benägenhet att begå andra typer av ickenarkotikarelaterad brottslighet. Studier har exempelvis visat att individer påverkade av cannabis är mer benägna att utsätta sina partners för våld, dock är det oklart om det var cannabis ensamt som hade den påverkan på individen eller om det var i kombination av alkohol (Goldstick et al, 2015; Jennings et al, 2012; Feingold et al, 2008). När det gäller resterande brottslighet så finns det inga tecken på att cannabis skulle göra individer mer benägna att begå brott (McNaughton-Reyes et al, 2014; Kraanen et al, 2014; Temple et al, 2013; Pedersen & Skardhamar, 2010). Liberaliseringen av cannabis Cannabis har under de senaste decennierna blivit en mer accepterad drog att bruka och en av anledningarna är att drogen ofta jämförs med alkohol och att cannabis anses ha en mildare effekt på individen än vad alkohol har. Cannabis upplevs även ha positiva effekter utan några starka negativa konsekvenser. Denna syn på drogen har bidragit till att vissa länder har beslutat att påbörja en liberalisering av 18

19 cannabis och konkreta exempel på denna liberaliserande syn på cannabis återfinns i omvärlden. Portugal legaliserade 2001 allt bruk av narkotika och anses vara ett land med en liberal syn på narkotika. Denna liberaliseringsprocess startade under 70-talet när Portugiserna 1974 lyckades genomföra en demokratisk revolution (Greenwald, 2009). Efter revolutionen började populationen experimenterade med narkotika och anledningen till detta var att befolkningen upplevde en känsla av total frihet efter att lyckats avsätta diktatorn. Konsekvensen av detta experimenterande var att allt fler individer fastnade i missbruk vilket successivt ökade tills det ansågs vara ett stort samhällsproblem. Under tidigt 1980-tal växte det därmed politiskt fram en önskan om att satsa mer på behandling för individer i missbruk och målet var att bibehålla narkotika som illegalt men fokus skulle istället vara behandling kontra bestraffning (a a). Detta skulle därmed leda till att individer skulle våga be om behandling utan att riskera att åtalas. Portugal stod för en liberal syn på bruk av narkotika och att fokus istället skulle ligga på harmreduktion och behandling och 2001 beslutade den Portugisiska regeringen att bruk av narkotika skall vara legalt. Det upprättades program för harmreduktion samt öppnades kliniker som skulle minska risken för att skadliga sjukdomar spred sig mellan narkotikamissbrukare. Motståndare till denna legalisering menade att det skulle leda till att en större andel individer skulle börja konsumera narkotika, men en rapport från 2009 visar att prevalensen för bruk av narkotika inte har ökat sen legaliseringen trädde i kraft (Greenwald, 2009). Hälsan för missbrukare har även blivit avsevärt bättre och rapporten visar att allvarliga sjukdomar som tidigare spridits mellan dessa individer har minskat. Exempelvis har antal Hivsmittade missbrukare minskat från ca 1400 individer till ca 300 individer (a a). Nederländerna är ett annat land känt för sin liberala inställning till cannabis, framförallt i Amsterdam där bruk av cannabis är sedan 1970-talet legalt i så kallade Coffeeshops (NDM, 2007). Den holländska narkotikapolitiken består av följande fyra mål: (1) motverka rekreationsbruk av narkotika samt behandla individer som brukar narkotika. (2) Minska skadan som bruk av narkotika har på individen. (3) Minska effekten missbrukare har på samhällsordningen. (4) Bekämpa produktion och spridning av narkotika (a a). Nederländerna har en liknande syn på narkotika som i Portugal men i nuläget är det endast cannabis som liberaliserats. USA har sedan 1990-talet successivt legaliserat medicinskt bruk av cannabis. I USA sköts lagstiftningen på statlig nivå, vilket innebär att varje enskild stat lagstiftar själva vilken typ av narkotikapolitik som skall råda i staten beslutade staten Kalifornien att individer skall kunna erhålla läkarordinerad cannabis, så kallad medicinsk marijuana. Denna lagstiftning klassificerades som proposition 215, även känd som Compassionate Use Act of 1996 (CDPH, 2015). Detta var starten på en rörelse för att avkriminalisera bruk av cannabis i USA då drogen ansågs vara mild samtidigt som den visade goda medicinska effekter. I nuläget är det totalt 24 av USAs stater som tillåter bruk av medicinskt marijuana, 4 av dessa har de senaste åren även legaliserat rekreationsbruk av cannabis (NCSL, 2015). Debatten som fortgår i USA just nu tyder på att fler stater kommer att folkomrösta angående legalisering av rekreationsbruk av cannabis. Det finns ingen stat i USA som legaliserat, varken rekreation eller medicinskt, bruk av någon annan narkotika än cannabis. 19

20 Ytterligare länder med en mer liberal syn på narkotika är Tjeckien, Argentina, Brasilien, Costa Rica, Ecuador, Mexiko samt Uruguay (UNODC, 2015). I dessa länder har personligt bruk av narkotika avkriminaliserats, vilket innebär att dem inte blir åtalade om de blir påkomna med den accepterade mängden narkotika. Det är viktigt att poängtera att även om länder har en liberal narkotikapolitik så anses produktion samt spridning av större mängder narkotika fortfarande vara olagligt då fokus ligger på att behandla missbruk och inte att få fler individer att konsumera narkotika. Tänkbara effekter av en liberalisering av cannabis Hur välmotiverad är liberaliseringen som ovannämnda länder genomfört? Effekterna som cannabis har på individen är väldokumenterade och även om individen upplever positiva effekter så finns det en rad negativa konsekvenser att ha i beaktande. Som tidigare nämnt i uppsatsen finns det stöd för att individer som brukar cannabis har en markant större risk att påbörja bruk av tyngre narkotika och därmed riskerar att hamna i ett tyngre missbruk eller beroende. Det saknas dock litteratur om vilka effekter en liberalisering av cannabis faktiskt leder till att fler individer brukar cannabis eller tyngre narkotika. En annan aspekt av debatten kring liberaliseringen av cannabis är att det antingen kan leda till en ökad brottslighet eller att en liberalisering skulle kunna leda till en minskad brottslighet då det spekuleras att många individer dömda för narkotikabrott endast har varit i kontakt med cannabis och inte tyngre narkotika. Det finns dock ingen sammanställning om vilka effekter en liberalisering av cannabis har på individers bruk av cannabis, bruk av tyngre narkotika eller kriminalitet. Målet med denna uppsats är därmed att sammanställa alla relevanta studier som undersöker hur en liberalisering av cannabis påverkar andelen individer som brukar cannabis och tyngre droger samt om kriminaliteten ökar eller minskar när cannabis legaliseras. 20

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa

Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys

Läs mer

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping

Medical Marijuana. Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober. Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Medical Marijuana Sverige mot narkotika Landskrona 1 oktober Kerstin Käll, överläkare, med.dr. Beroendekliniken, Universitetssjukhuset, Linköping Cannabis sativa Innehåller över 60 olika cannabinoider,

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Hudiksvalls kommun 2009-2013 Förord Det drogförebyggande arbetet i Hudiksvalls kommun utgår från ett folkhälsoperspektiv och syftar till att främja alla medborgares rätt till en

Läs mer

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet

Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget. Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Skadlighetssgradering av legala och illegala droger en översikt av kunskapsläget Jonas Berge, AT-läkare, doktorand, Lunds universitet Klassificeringssystem för narkotika i många länder och inom FN och

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

TEMA: Droger Mitt namn:

TEMA: Droger Mitt namn: TEMA: Droger Mitt namn: 1 Vad är en drog? Drog är ett medel som ger användaren (den som använder droger) en bra känsla som brukar kallas rus, t.ex. glädje. För att inte förlora detta rus måste användaren

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO

Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO Cannabislegalisering - Vad spelar det för roll? Drogförebyggare Håkan Fransson Mötesplats IFO 181108 Om alla vuxna i din kommun blir överens om att ingen ska dricka alkohol innan man är 18 år är problemet

Läs mer

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

Cannabis. fakta & missuppfattningar. 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis fakta & missuppfattningar Linköping 14 april 2011 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabis sativa Hasch Marijuana THC Viktiga källork World Drug Report unodc.org ECNN emcdda.europa.eu Skador av

Läs mer

Om drogrelaterade skador

Om drogrelaterade skador Den internationella legaliseringsdebatten Om drogrelaterade skador Att narkotikan hittills har varit illegal beror till stor del på att psykoaktiva substanser är potentiellt skadliga. Att väcka frågan

Läs mer

Sammanfattande kommentarer

Sammanfattande kommentarer Sammanfattande kommentarer Björn Hibell, Erik Fender, Ulf Guttormsson, Thomas Hvitfeldt Det är ofta svårt att beskriva tillstånd och företeelser som innebär brott mot lagar eller normer. Detta är något

Läs mer

Nationell baskurs 2014-11-25

Nationell baskurs 2014-11-25 Nationell baskurs 2014-11-25 1 Nationell strategi för ANDT-politiken 2011-2015 Övergripande mål: Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skadeverkningar orsakade

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium

HÄRJEDALENS KOMMUN. Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan. handlingsplan. Härjedalens för grundskolor och gymnasium HÄRJEDALENS KOMMUN Alkohol och och drogpolicy med handlingsplan handlingsplan för Härjedalens för grundskolor och gymnasium Barn, Utbildning och Fritid Drogpolicy och handlingsplan för Härjedalens kommuns

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008.

Förslag till beslut Socialnämnden tar del av narkotikartläggning för 2008. TJÄNSTESKRIVELSE 1(1) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 011-15 22 68 2009-04-16 SN-124/2009 Narkotikakartläggning för 2008 Förslag till beslut tar del av narkotikartläggning för

Läs mer

Skattning av narkotikaanvändning

Skattning av narkotikaanvändning Skattning av narkotikaanvändning Tungt narkotikamissbruk en kartläggning inom Göteborgs stad, Göteborgs stad, 13 nov 2018 Håkan Leifman, direktör CAN Narkotikaanvändningen nationell nivå CAN följer utvecklingen

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Internationell utblick - Cannabistrender

Internationell utblick - Cannabistrender Internationell utblick - Cannabistrender - statistik, policy, legalisering etc Joakim Strandberg, Internationell narkotikarapportering Cannabismarknaden i EU Ökad inhemsk produktion efter kunskapsutbyte

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2010

Narkotikakartläggning för 2010 KARTLÄGGNING 1(11) Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-152268 Socialnämnden Narkotikakartläggning för 21 Sammanfattning Kartläggningen är avgränsad till Norrköpings kommun. Myndigheter

Läs mer

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel NARKOTIKA I EUROPA FAKTA OCH SIFFROR Årsrapport 2006 över situationen på narkotikaområdet i Europa och Statistikbulletinen för 2006 Får ej offentliggöras före: kl. 11.00 MET den 23 november 2006 Europeiska

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Nya läkemedelsalternativ för svårt sjuka

Nya läkemedelsalternativ för svårt sjuka Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2892 av Markus Wiechel m.fl. (SD) Nya läkemedelsalternativ för svårt sjuka Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning

NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning NEXUS Arbetsmarknads- och Socialförvaltning Mottagning/Öppenvårdsbehandling för unga upp till 25 år, alkohol- och narkotika samt hazardspel kurt.flyman@karlstad.se 054 540 50 04 per.gunnar.oberg@karlstad.se

Läs mer

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun

till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun BAKGRUND till det alkohol och drogpolitiska programmet för Uddevalla kommun Inledning Detta program innehåller Uddevalla kommuns politiska mål och strategier för det alkohol- och drogförebyggande arbetet.

Läs mer

Några frågor och svar om attityder till cannabis

Några frågor och svar om attityder till cannabis Några frågor och svar om attityder till cannabis 2014-05-27 Ipsos Sweden AB Box 12236 102 26 STOCKHOLM Besöksadress: S:t Göransgatan 63 Telefon: 08-598 998 00 Fax: 08-598 998 05 Ipsos Sweden AB. 1 Innehåll

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005.

Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 100% per invånare 15 år och däröver. 1861-2005. 1 Försäljningen av sprit, vin och öl i liter alkohol 1% per invånare 15 år och däröver. 1861-25. Liter 12 9 Totalt Öl (totalt) Sprit Vin 6 3 1861 1871 1881 1891 191 1911 1921 1931 1941 1951 1961 1971 1981

Läs mer

CANNABISBRUK OCH BROTT

CANNABISBRUK OCH BROTT CANNABISBRUK OCH BROTT En litteraturstudie gällande sambandet mellan bruk av cannabis och brott ADIS SUSKIC PATRIK HANSSON Examensarbete i Kriminologi Malmö högskola 15 hp Hälsa och samhälle Kriminologiprogrammet

Läs mer

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN

Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN Vad vet vi om cannabisanvändning bland unga? Ulf Guttormsson CAN ANDT-Samordning Nätverksträff, Stockholm 21 maj 2014 Upplägg CAN:s cannabis-pm - Konsumtionsdata Fråga på! (Spice) (Utbudssidan) www.can.se

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande

Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21 Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället

Läs mer

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott Lena Lundholm leg psykolog, doktorand Rättsmedicin Uppsala universitet Kriminalvårdens FoU: Stockholmsgruppen Bakgrund Anabola effekter- muskeltillväxt

Läs mer

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv

Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Svenska ungdomars drogvanor i ett europeiskt perspektiv Björn Hibell 6th World Forum Against Drugs 25th ECAD Mayors Conference 14-15 maj 2018, Göteborg Innehåll Vad är ESPAD Tobak Alkohol Narkotika Attityder

Läs mer

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider

Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider Frågor och svar om cannabis och syntetiska cannabinoider för dig som samtalar med studenter om cannabis Cannabis är den vanligaste illegala drogen och bruket av cannabis bland unga ökar. År 2012 hade 22

Läs mer

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015

Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Regeringens ANDT-strategi halvvägs mot 2015 Maria Renström Ämnesråd/Gruppledare ANDT och Socialtjänst Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala

Läs mer

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD

Argument mot legalisering av cannabis. Erik Leijonmarck Direktör ECAD Argument mot legalisering av cannabis Erik Leijonmarck Direktör ECAD Varför förbjöds narkotika? Kina hade två val Bekämpa eller Beskatta Während sie öffentlich den Freihandel mit Gift predigt, verteidigt

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik 1 Läkemedel och trafik 2018-05-14 Dorota Religa Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2 kap,15 Vid förskrivning och utlämnande av läkemedel som

Läs mer

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova

Cannabis. Import? Import! Vad är CAN? utvecklingen i Sverige och Europa. Huvudkällor. Upplägg. Tillgänglighet. Cannabis saova Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker och åtgärder den 17 februari, 21. Vad är CAN? Cannabis utvecklingen i Sverige och Europa Ulf Gu:ormsson, CAN Konferens om cannabis - risker och åtgärder

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens Anders Håkansson, med dr, leg läkare Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, Lunds universitet Co-morbiditet

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-09-18 1 (2) HSN 2017-0515 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Andreas Falk 2017-10-24 Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende Ärendebeskrivning

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI 2008 Klicka eller tryck här för att ange text. Referensmaterial ASI Som en del av forskningsprojektet Referensmaterial för bättre användning av ASI-intervjun genomfördes i oktober

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning Håkan Leifman CAN Sverige mot narkotika, Landskrona 1-2 oktober 2015 Upplägg: Användningen i Sverige Cannabis Nätdroger Totalanvändning Fokus på unga men

Läs mer

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa

Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Svensk narkotikapolitik en narkotikapolitik baserad på mänskliga rättigheter och jämlik hälsa Narkotikapolitiken

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien?

Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013. Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Förebygg.nu Göteborg 13 november, 2013 Cannabis sänker IQ Vilka slutsatser kan man dra av Dunedinstudien? Cannabis (THC) verkar på på CB1 receptorer i områden i hjärnan som är vitala för beroende, kognition,

Läs mer

Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet

Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet Regeringsbeslut I:4 2017-10-26 S2017/05940/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag avseende insatser för att minska narkotikarelaterad dödlighet Regeringens beslut Regeringens

Läs mer

Läkemedel och trafik

Läkemedel och trafik Läkemedel och trafik 2016-05-18 Dorota Religa/ Kurt Johansson Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Regelverket om läkemedel och bilkörning LVFS 2009:13, 2;15: Vid förskrivning

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson

Medicinsk marijuana. - en väg till legalisering. Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Medicinsk marijuana - en väg till legalisering Föreläsning 2015 (2 x 45 min) Pelle Olsson Först lite cannabishistoria För länge, länge sen: folkmedicin 1950-talet: försvinner som läkemedel 1970-talet:

Läs mer

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Lite olika begrepp Antisocialt beteende = norm- och regelbrytande beteende,

Läs mer

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113)

Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation Drogutvecklingen i Sverige 2008 (CAN-rapport nr 113) Denna PowerPoint-fil innehåller samtliga diagram från CANs publikation 2008 (CAN-rapport nr 113) Det är tillåtet att: a) spara en kopia av presentationen b) att använda valfritt antal bilder i egna presentationer.

Läs mer

Psykologiskt beroende av opioider

Psykologiskt beroende av opioider Psykologiskt beroende av opioider Rickard Ahlberg, leg. psykolog, doktorand Beroendecentrum, Örebro Läns Landsting Hälsoakademin, Örebro Universitet Rickard.ahlberg@orebroll.se Ökat missbruk av smärtstillande

Läs mer

Cannabis och unga rapport 2012

Cannabis och unga rapport 2012 Cannabis och unga rapport 12 Kartläggning av cannabisanvändandet bland ungdomar och unga vuxna i Göteborg 11. Data från drogvaneundersökningar, UngDOK, folkhälsoenkäter och kartläggning av tungt narkotikamissbruk

Läs mer

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet

Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel. Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Beroendemedicin i dag: beroende av alkohol, narkotika och spel Anders Håkansson, överläkare, professor Beroendecentrum Malmö Lunds universitet Hjärnans dopaminerga belöningssystem Prefrontala hjärnbarken

Läs mer

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen I Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Huddinge, 10 mars, 2016 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Marijuanarökning som medicin

Marijuanarökning som medicin Marijuanarökning som medicin Regional konferens om cannabis Karlstad 2012-09-03 Kerstin Käll Överläkare, Med.dr. Beroendekliniken Linköping Är cannabis narkotika eller medicin? Är opium narkotika eller

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3328 av Barbro Westerholm m.fl. (L) med anledning av skr. 2015/16:86 En samlad strategi för alkohol-, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Förslag

Läs mer

Cannabis i Europa & Sverige

Cannabis i Europa & Sverige Cannabis i Europa & Sverige Siri Nyström CAN 08 412 46 24 siri.nystrom@can.se Cannabiskonferens, Linköping 14 april, 2011 Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning Intresseorganisation, med

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi. Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi http://minimaria.se/se-film-om-anna/ Två huvudmän och fyra mottagningar Avdelning 306 Mini-Maria Hisingen Mini-Maria Centrum Mini-Maria Nordost Mini-Maria

Läs mer

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund Vad ska vi prata om idag? Mini-Maria - Vilka är vi? - Vad gör vi? - Hur kommer man till Mini-Maria & vilka träffar vi? Droger - Information om

Läs mer

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention.

Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Förgiftningar särskilt bland barn och ungdomar och möjlig prevention. Läkartidningen.se 2013-10-03 70 60 50 Vårdtillfällen 40 30 Alkohol Droger Läkemedel Övrigt 20 10 0 13-30 år 31-50 år >51 år Antal

Läs mer

Akuta narkotikarelaterade dödsfall

Akuta narkotikarelaterade dödsfall Akuta narkotikarelaterade dödsfall Rapport till Folkhälsoinstitutet 2011 Anna Fugelstad Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap anna.fugelstad@ki.se 2 Akuta narkotikadödsfall 1994

Läs mer

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL

1 (2) Dnr 2013KS POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL 1 (2) Dnr 2013KS545 078 POLITISKA INRIKTNINGSMÅL FÖR ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING, TOBAK OCH SPEL Förord Folkhälsoinstitutets rapporter från 2012 vittnar om att ca 13 procent av svenskarna har riskabla alkoholvanor,

Läs mer

Skador av Cannabis Cannabis som medicin

Skador av Cannabis Cannabis som medicin Skador av Cannabis Cannabis som medicin Växjö 2019-09-04 Kerstin Käll, överläkare, Psykiatriska kliniken, Beroendeenheten, Universitetssjukhuset, Linköping, kerstin.kall@regionostergotland.se Cannabis

Läs mer

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September

Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Vem kan man lita på? Droger på nätet Västerås/ Eskilstuna 23-24 September Om undersökningen Attitydundersökning kring ungas förtroende för olika källor. Genomfördes genom telefonintervjuer i mars 2014.

Läs mer

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson.

Åhörarkopior från konferens om Cannabis risker och åtgärder, den 25 april, 2017 (Nationella Cannabisnätverket) Ulf Guttormsson. den april, 17 (Nationella nätverket) användningen i Sverige och övriga Europa Upplägg Ulf Gu'ormsson CAN Konferens om cannabis; risker och åtgärder Stockholm, april, 17 Nationella cannabisnätverket Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Drogutvecklingen i Sverige

Drogutvecklingen i Sverige 21 Diagram 1 47 Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet att på något sätt förändra bilderna om CANs logotyp finns med och därmed

Läs mer

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 8 april 2014 B 1062-13 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART G Y Ombud och offentlig försvarare: Advokat B-G H SAKEN

Läs mer

Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden

Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden Cannabisanvändning i Sverige och omvärlden Ulf Guttormsson, CAN Konferens om cannabis - Risker och åtgärder Stockholm, Citykonferens, 10 maj, 2019 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012

Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Bestämningsfaktorer tillgänglighet av tobak, alkohol och narkotika Åtvidaberg 2012 Befolkningsmängd, 2011 Totalt Kvinnor Män 11 510 5 712 5 798 Befolkningsmängd efter ålder och kön Totalt Kvinnor Män 0-17

Läs mer

Hur många missbrukar cannabis?

Hur många missbrukar cannabis? Hur många missbrukar cannabis? En kärnfråga när det gäller förebyggande och behandlande insatser mot substansbruk är att vi har en så sann bild som möjligt om problemets vidd, vilka grupper som är mest

Läs mer

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9

Drogvaneundersökning Grundskolans ÅK 9 Drogvaneundersökning 23 Grundskolans ÅK 9 Gymnasiets ÅK 2 Drogvanor 23 Åk 9 i grundskolan och åk 2 gymnasiet 824 elever i åk 9 och 826 i åk 2 Beställd av CERUM - Skånes kompetenscentrum Följer i stort

Läs mer

Bruket av ANT under senaste året (%)

Bruket av ANT under senaste året (%) Bruket av ANT under senaste året (%) 1 9 88,5 8 7 6 5 4 46,6 37,8 3 2 1 8,5 11 3,1 7,4 Ungas användning av narkotika Olika prevalenser narkotikaanvändning (domineras av cannabis) Fokus på unga men inte

Läs mer

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa

Ungdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs

Läs mer

Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa

Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa Cannabisanvändningen i Sverige och övriga Europa Ulf Guttormsson CAN Konferens om cannabis - Risker och åtgärder Stockholm, 13 april, 2018 Nationella cannabisnätverket Upplägg Tillgänglighet/utbud/marknad

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. Institutionen för hälsovetenskap Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar. en litteraturstudie Bernárdzon Liliana Djordjic Snezana Examensarbete (Omvårdnad C) 15hp November

Läs mer

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Ensamkommande ungdomars kontakt med. Maria-mottagningarna i Sverige. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Ensamkommande ungdomars kontakt med Maria-mottagningarna i Sverige Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik mikael.dahlberg@lnu.se Introduktion I medier och tidskrifter har ensamkommande ungdomars

Läs mer