R Bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen i Forsmark. Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "R Bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen i Forsmark. Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion"

Transkript

1 R Bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen i Forsmark Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion Ulrika Hamrén, Per Collinder, Johan Allmér Ekologigruppen AB November 2010 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co Box 250, SE Stockholm Phone

2 ISSN Tänd ett lager: SKB R P, R eller TR. Bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen i Forsmark Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion Ulrika Hamrén, Per Collinder, Johan Allmér Ekologigruppen AB November 2010 Denna rapport har gjorts på uppdrag av SKB. Slutsatser och framförda åsikter i rapporten är författarnas egna. SKB kan dra andra slutsatser, baserade på flera litteraturkällor och/eller expertsynpunkter. En pdf-version av rapporten kan laddas ner från

3 Sammanfattning Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) har valt Forsmark i Östhammars kommun som plats för ett slutförvar för använt kärnbränsle. Denna rapport beskriver konsekvenser för naturvärden och skogsbruk till följd av grundvattenbortledning under slutförvarsanläggningens uppförande och drift. Rapporten behandlar specifikt naturvärden som är beroende eller gynnade av en grundvattenyta nära eller ovan markytan. Forsmark är ett mycket värdefullt område ur naturvårdssynpunkt. De höga naturvärdena beror på det kustnära läget, flack topografi, snabb strandlinjeförskjutning och små men betydelsefulla höjdvariationer. Andra faktorer är den kalkrika marken, läget i en gränszon mellan nordliga och sydliga naturtyper samt ett förhållandevis ostört läge, undantaget kärnkraftverket och tillhörande verksamheter. Avsnörning av havsvikar och en succession med insjöar, gölar, kärr och strandängar ger en mycket stor artrikedom, framförallt knuten till våtmarker (kalkgölar och rikkärr) med förekomster av rödlistade och/eller skyddade arter såsom gulyxne och gölgroda. Områdets skogsmiljöer inkluderar ört-kalkbarrskog med förekomst av rödlistade och kalkgynnade svampar. Grundvattenbortledningen bedöms medföra märkbara konsekvenser för rödlistade svampar i örtkalkbarrskog. Ett flertal av dessa arter är inte beroende av grundvattenytans nivå utan förekommer i marker med olika markfuktighetsförhållanden. Flertalet av områdets våtmarker bedöms dock vara mycket känsliga för förändringar av de hydrogeologiska och hydrologiska förhållandena. Även en måttlig avsänkning av grundvattenytans nivå kan orsaka vegetationsförändringar i rikkärr och förändringar av vattentillförseln till kalkgölar kan påverka reproduktionen av exempelvis gölgroda. Grundvattenbortledningen från förvaret bedöms medföra stora konsekvenser för 15 våtmarker (främst rikkärr) om inga åtgärder vidtas. Utan åtgärder bedöms konsekvenserna bli mycket stora för två våtmarker. En av dessa består av en kalkgöl som omges av rikkärrsvegetation, med förekomst av de skyddade arterna gulyxne och gölgroda. Den andra utgörs av ett artrikt rikkärr med förekomst av värdefulla rikkärrsarter, men utan förekomst av gulyxne och gölgroda. Åtgärder i form av vattentillförsel planeras för fem våtmarker med mycket höga naturvärden som är belägna i eller i nära anslutning till det modellberäknade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Vattentillförseln syftar till att bibehålla naturvärden och arter i dessa våtmarker. För några andra våtmarker med lägre naturvärden planeras inga åtgärder och grundvattenbortledningen bedöms kunna medföra märkbara till stora konsekvenser för dessa våtmarker. Även med åtgärder i form av vattentillförsel bedöms grundvattenbortledningen medföra påtaglig skada för ett riksintresse för naturvården (Forsmark-Kallrigafjärden), eftersom naturvärden som motiverat riksintresset berörs. För ett värsta fall visar modellberäkningar på en mindre avsänkning av grundvattenytan i en liten del av Natura 2000-området Kallriga. Bedömningen är att de livsmiljöer och arter som ska skyddas i Natura 2000-området inte kommer att skadas eller utsättas för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av utpekade arter. Vad gäller konsekvenser för skogsproduktion bedöms skogens bonitet (dess virkesproducerande förmåga) minska med maximalt 25 procent inom påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Påverkansområdet är litet i förhållande till de totala skogsarealerna i Forsmark och omfattar huvudsakligen skog som ägs av SKB. Grundvattenbortledningen kommer inte att medföra några konsekvenser för jordbruket. R

4 Summary The Swedish Nuclear Fuel and Waste Management Co (SKB) has chosen Forsmark in the Municipality of Östhammar as site for the final repository for spent nuclear fuel. This report describes consequences for nature values and forestry due to groundwater diversion during construction and operation of the repository. The report concerns nature values that depend on, or are favoured by, a groundwater table close to or above the ground surface. Forsmark is a very valuable area from a nature conservation point of view. The high nature values are due to the near-coastal location, flat topography, fast shoreline displacement and small but important height variations. Other factors include lime-rich ground, the location at a boundary between northern and southern nature types, and a relatively undisturbed location except from the nuclear power plant and its associated activities. Sea-bay tie off and a succession with inland lakes, ponds, fens and shore meadows yield a very large richness of species, primarily associated to wetlands (lime-rich ponds and rich fens) with occurrences of red-listed and/or protected species, such as fen orchid and pool frog. The forests of the area include rich coniferous forests on lime-rich soil containing red-listed and lime-favoured fungi. The groundwater diversion is judged to cause noticeable consequences for red-listed fungi in rich coniferous forests on lime-rich soil. Most of these species are not dependent on the level of the groundwater table but occur on grounds with various soil-moisture conditions. However, it is judged that most of the wetlands of the area are very sensitive to changes of the hydrogeological and hydrological conditions. Even moderate drawdown of the level of the groundwater table may lead to vegetation changes in rich fens and changes of the water supply to lime-rich ponds can affect the reproduction of pool frog, for instance. It is judged that the groundwater diversion from the repository will lead to large consequences for 15 wetlands (primarily rich fens) if no measures are taken. Without measures, the consequences are judged to be very large for two wetlands. One of these consists of a lime-rich pond surrounded by rich-fen vegetation, including occurrence of the protected species fen orchid and pool frog. The other one is a rich fen, rich of species and with occurrence of valuable rich-fen species, but no occurrence of fen orchid and pool frog. Measures in the form of water supply are planned for five wetlands with very high nature values, located in or adjacent to the model-calculated influence area of the groundwater-table drawdown. The objective of the water supply is to preserve nature values and species of these wetlands. No measures are planned for some other wetlands with lower nature values, and it is judged that the groundwater diversion may lead to noticeable to large consequences for these wetlands. Even if measures in the form of water supply are taken into account, it is judged that the groundwater diversion will lead to tangible harm for a national interest for nature conservation (Forsmark- Kallrigafjärden) since nature values that motivate the national interest are affected. Model calculations for a worst case indicate small groundwater-table drawdown in a small part of the Kallriga Natura 2000 area. It is judged that protected habitats and species of the Natura 2000 area will not be harmed or subject to any disturbance that significantly render difficult preservation of outpointed species. Concerning consequences for forestry, it is judged that the forest yield (timber-production capacity) may be reduced by a maximum of 25 percent within the influence area of the groundwater-table drawdown. The influence area is small relative to the total forest area of Forsmark and mainly concerns forests that are owned by SKB. The groundwater diversion will not lead to any consequences for agriculture. 4 R-10-17

5 Innehåll 1 Bakgrund och syfte Bakgrund Syfte, förutsättningar och avgränsningar Slutförvarsanläggningen i Forsmark Plats och undersökningsområde 9 2 Översikt över naturvärden i Forsmarksområdet Skyddade områden Naturförutsättningar Spridningssamband på landskapsnivå Genetiskt värdefulla områden Värdefulla biotoper Rödlistade arter Arter skyddade enligt artskyddsförordningen 18 3 Översikt över jord- och skogsbruk 21 4 Prognoser av grundvattenbortledningens hydrogeologiska och hydrologiska effekter Tidsförlopp Prognostiserad avsänkning av grundvattenytan Buffertzon utanför påverkansområdet 25 5 Biotopernas känslighet för grundvattenavsänkning Erfarenheter från andra projekt Hallandsås Gårdsjön Långsiktiga förändringar Påverkan på olika naturtyper Kärrmiljöer, strandängar, gölar och ytvatten Ört-kalkbarrskogar Större sjöar 29 6 Konsekvenser och åtgärder för naturvärden Förutsättningar Metodik Biotopernas naturvärde Biotopernas känslighetsklasser Påverkan på biotoper Konsekvensbedömning Definition av konsekvensklasser Exempel Åtgärder Åtgärder för att bibehålla grundvattenytans nivå i rikkärr och kalkgölar Skötselåtgärder för att minska konsekvenser av grundvattenpåverkan Konsekvenser för våtmarker Översikt Konsekvenser för våtmarker före åtgärder Konsekvenser för våtmarker efter åtgärder Konsekvenser för skogar Översikt Konsekvenser för skogar före åtgärder Konsekvenser för skogar efter åtgärder Konsekvenser för sjöar Översikt Konsekvenser för sjöar före åtgärder Konsekvenser för sjöar efter åtgärder 56 R

6 6.7 Konsekvenser för marina miljöer Konsekvenser för Natura 2000-områden Konsekvensbedömning avseende riksintressen för naturvård Huvudkriterier för utpekande av riksintresse för naturvård Beskrivning av riksintresseområdet Forsmark-Kallriga Påverkan före åtgärder Påverkan efter åtgärder 58 7 Konsekvenser för jord- och skogsbruk Konsekvenser för jordbruk Konsekvenser för skogsbruk Metodik Konsekvenser för skogens bonitet 62 8 Konsekvenser av nollalternativet Skogar Våtmarker 63 9 Kontrollprogram och uppföljning Uppföljning av ekologiska förhållanden Uppföljning av hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden Osäkerheter i konsekvensbeskrivningen Referenser 69 Bilaga 1 Naturobjekt i undersökningsområdet: Beskrivning och sammanfattande konsekvensbeskrivning 71 6 R-10-17

7 1 Bakgrund och syfte 1.1 Bakgrund I början av 1990-talet inledde Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) en stegvis lokaliseringsprocess för att finna en plats för slutförvaret för använt kärnbränsle. Omfattande platsundersökningar och platsbeskrivande analyser har sedan 2002 pågått på två platser, Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar-Simpevarp i Oskarshamns kommun, inför val av den plats som har bäst förutsättningar för en långsiktig säker förvaring av det använda kärnbränslet. I juni 2009 valde SKB Forsmark i Östhammars kommun som plats för slutförvaret. Denna rapport beskriver konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion till följd av bortledande av grundvatten vid uppförande och drift av slutförvarsanläggningen i Forsmark. 1.2 Syfte, förutsättningar och avgränsningar Denna rapport är utarbetad inom ramen för SKB:s ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt kapitel 11 i miljöbalken. Specifikt behandlas konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion vid bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen i Forsmark. Forsmarksområdet är mycket välundersökt, främst genom den platsundersökning som genomfördes i området under perioden /SKB 2008/. Vad gäller ytsystemet syftar platsundersökningen till att ta fram och sammanställa information för beskrivning av till exempel hydrologi, hydrogeologi, meteorologi, jordarter och jordmån, vegetationstyper och dominerande växt- och djurarter /Lindborg 2008/. Platsbeskrivningen utgör i sin tur underlag för projektering, säkerhetsanalys och miljökonsekvensbeskrivning. De olika delar av ytsystembeskrivningen som tagits fram inom ramen för platsbeskrivningen (bland annat /Löfgren 2008, Nordén et al. 2008, Wijnbladh et al. 2008/) utgör viktiga underlag för arbetet med att identifiera, beskriva och värdera Forsmarksområdets naturvärden, kompletterat med de ekologiska fältinventeringar som utfördes under perioden /Hamrén och Collinder 2010/. Som nämnts tidigare är denna rapport avgränsad till konsekvenser för naturvärden och skogsproduktion till följd av bortledande av grundvatten från slutförvarsanläggningen. Konsekvenser av vattenverksamheter ovan mark beskrivs i /Werner et al. 2010/ och konsekvenser av miljöfarlig verksamhet beskrivs i /Allmér 2010/. 1.3 Slutförvarsanläggningen i Forsmark Slutförvarsanläggningen består av en ovanmarksdel och en undermarksdel. Ovanmarksdelen består av ett inre driftområde för den kärntekniska delen av verksamheten och ett yttre driftområde för annan verksamhet. Från driftområdet kommer tillträde till förvarets undermarksdel att ske via schakt och en ramp. Slutförvarsanläggningens undermarksdel består av en fem kilometer lång spiralformad ramp, ett centralområde, ett förvarsområde samt schakt och olika typer av tunnlar /SKB 2010/. Den förvarsutformning som visas i figur 1-1 inkluderar en reserv på 13 % för potentiellt bortfall av kapselpositioner. R

8 Slutförvarsanläggningens övergripande skeden uppförande, drift och förslutning omfattar en sammanlagd tidsperiod på år. De tre skedena kan beskrivas enligt följande: Uppförandeskede: Detta skede omfattar en period på ungefär sju år. Under de första tre och ett halvt åren uppförs förvarets anläggningsdelar ovan mark, till exempel vägar, område för bergupplag, skipbyggnad, informationsbyggnad och geologibyggnad. Vidare uppförs nedfartsrampen samt schakt för skip, hiss och ventilation. Under de nästföljande tre och ett halvt åren uppförs resterande byggnader ovan mark inom driftområdet samt bergrum och övriga utrymmen inom centralområdet under mark. Vidare uppförs deponeringstunnlar med deponeringshål för provdrift av anläggningen. Driftskede: Detta skede omfattar en period på år. Skedet indelas i några års provdrift, samt rutinmässig drift under resterande tid. Under driftskedet sker uppförande av deponeringstunnlar, deponering av kapslar och återfyllnad av deponeringstunnlar successivt och parallellt inom olika delar av förvarsområdet. Avvecklingsskede: Efter avslutad deponering påbörjas avveckling av slutförvarsanläggningen. Avvecklingsskedet omfattar en tidsperiod på år. Bergupplag Driftområde Ramp Ventilation Ventilation Schakt Förvarsområde Centralområde Figur 1-1. Översikt av slutförvarsanläggningen i Forsmark /SKB 2010/. 8 R-10-17

9 1.4 Plats och undersökningsområde Det aktuella undersökningsområdet (figurerna 1-2 och 1-3) avgränsades för att täcka in samtliga värdefulla naturobjekt som kan beröras av grundvattenbortledningen /Hamrén och Collinder 2010/. Avgränsningen baseras på resultat från numeriska flödesberäkningar /Mårtensson och Gustafsson 2010/, med tillägg för en buffertzon som lagts till för att beakta inverkan av tidsmässiga variationer och olika typer av osäkerheter. Det beräkningsfall som använts som utgångspunkt för den konsekvensbeskrivning som presenteras i denna rapport avser ett hypotetiskt fall med hela förvaret öppet samtidigt. Beräkningsfallet ger således en överskattning av de hydrogeologiska och hydrologiska effekterna, och därmed även av konsekvenserna för naturvärden och skogsproduktion. Figur 1-2. Karta som visar det geografiska läget för Forsmarksområdet (inom den röda fyrkanten), med utsnitt för kartor över undersökningsområdet (figur 1-3) och skyddade områden (figur 2-1). R

10 Figur 1-3. Karta som visar gränserna för undersökningsområdet. Kartan visar även utformningen på slutförvarsanläggningens undermarksdel. 10 R-10-17

11 2 Översikt över naturvärden i Forsmarksområdet Området kring Forsmark är med sin flacka kust utpekat som riksintresse för naturvård och längs kusten norr och söder om Forsmarks kärnkraftverk finns det Natura 2000-områden. I området söder om Forsmarks kärnkraftverk finns det ett antal värdefulla naturobjekt. Särskilt kring sjön Bolundsfjärden finns det många värdefulla områden, främst olika rikkärrsmiljöer och kalkrika gölar med förekomst av hotade arter som till exempel orkidén gulyxne och den mycket skyddsvärda gölgrodan. Det förekommer även barrskog på kalkrik mark, varav en del är av naturskogskaraktär. Många av dessa områden bedöms ha mycket höga naturvärden och det finns ett antal våtmarker som bedöms ha nationellt värde (klass 1) eller regionalt värde (klass 2). 2.1 Skyddade områden Den östra delen av undersökningsområdet gränsar till och inkluderar den västra delen av naturreservatet Kallriga som också är Natura 2000-område (figur 2-1). Det fanns tidigare förslag på naturreservat och ekopark. En ekopark är ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och höga naturvårdsambitioner, dock utan lagstadgat skydd. Ekoparken inrättades av Sveaskog år 2007 men har inte formellt bildats. Om slutförvarsanläggningen uppförs i Forsmark kommer inte de fastigheter som SKB äger att ingå i ekoparken. SKB kommer dock att genomföra naturvårdsinriktad Figur 2-1. Undersökningsområdet samt skyddade områden. R

12 skogsskötsel på sina fastigheter i Forsmark, med motsvarande ambitioner som för en ekopark (se avsnitt 6.3.2). Länsstyrelsen Uppsala län har för närvarande inga planer på naturreservatsbildning av de föreslagna naturreservaten. Naturvårdsverkets myrskyddsplan för Sverige grundas på bedömningar hos respektive länsstyrelse /Naturvårdsverket 2007a/. Ingen av våtmarkerna i Forsmark är upptagen för framtida skydd i denna plan. 2.2 Naturförutsättningar Forsmarksområdet är ur naturvårdssynpunkt ett mycket värdefullt område. Det beror på att flera ovanliga omständigheter samverkar /SKB 2008/: Kusten är mycket flack med små men betydelsefulla höjdvariationer. Landhöjningen i kombination med en flack kust ger en snabb strandlinjeförskjutning. Marken är kalkrik. Området ligger i en skärningspunkt mellan nordliga och sydliga naturtyper. Området är med undantag för kärnkraftverket förhållandevis ostört. I Sverige finns samtliga dessa naturförutsättningar enbart i norra Uppland. Landhöjningen i kombination med den flacka kusten med små höjdskillnader har bidragit till att nya havsvikar ständigt snörts av så att nya insjöar, gölar, kärr och strandängar successivt bildats. Dessa naturtyper har ett högt värde för den biologiska mångfalden och är som helhet mycket ovanliga, nationellt sett. Resultatet är ett område med en mycket stor artrikedom, framförallt knuten till våtmarkerna. De viktigaste miljöerna ur naturvärdessynpunkt är rikkärren och kalkgölarna. I Forsmark finns det ett stort antal rikkärr inom ett relativt litet område, vilket ger förutsättningar för en mängd ovanliga arter. Framförallt är floran ovanligt artrik, med en stor blomsterprakt av orkidéer och andra arter knutna till kalkrika fuktiga miljöer. Rikkärren i Forsmark innehåller över 50 arter som är typiska för naturtypen. Vad gäller faunan är förekomsten av gölgroda det enskilt viktigaste värdet. I Sverige finns gölgrodan endast i norra Upplands kustområde och arten är beroende av de öppna gölar som ständigt nybildas när landet sakta höjer sig ur havet. Rikkärren och gölarna är även viktiga för andra artgrupper, såsom landsnäckor, trollsländor och mossor. Även gölarna och de något större sjöarna bedöms ha förutsättningar för höga naturvärden, eftersom de tillhör Uppsala läns bästa exempel på successiv avsnörning och utsötning av havsvikar, som övergår till insjöar och våtmarker. Sjöarna är även viktiga för fiskreproduktion. Även skogsmiljöerna har goda förutsättningar för höga naturvärden. I och med att barrblandskogarna är mycket kalkrika återfinns här bland annat många kalkgynnade, rödlistade marksvampar. Vidare är områdena kring Forsmark mycket fågelrika med en rad hotade och rödlistade fågelarter. I skogsmiljöerna återfinns hotade arter som järpe, tjäder och tretåig hackspett. Forsmarksområdet är känt för att ha den tätaste havsörnsstammen i landet (Björn Helander, Naturhistoriska riksmuseet, muntl. komm. 2009). I Asphällsfjärden finns det ett stort antal värdefulla fågelskär Spridningssamband på landskapsnivå I ett större sammanhang ingår Forsmark i en region med likartade naturtyper som sträcker sig från Hållnäs i norr till Väddö i söder (Nordupplands flacka landhöjningskust). Det aktuella undersökningsområdet ingår i ett område med likartade miljöer som sträcker sig från Forsmarks kärnkraftverk i norr ned till Eckarfjärden och Kallrigafjärden i söder, se figur 2-2. Som nämnts tidigare karaktäriseras området främst av den stora mängden värdefulla vattenmiljöer och våtmarker. Våtmarkerna har stora naturvärden var för sig, samtidigt som de tillsammans förstärker varandras värden. För många arter behövs ett nätverk av lämpliga miljöer för att de på sikt ska kunna fortleva. Om en art dör ut på ett ställe kan den spridas tillbaka igen från närliggande, liknande miljöer då möjligheterna åter är bättre. I Forsmarksområdet är det mycket tätt mellan de värdefulla våtmarkerna vilket ger goda spridningsmöjligheter för de flesta rikkärrsväxter, även för arter med få förekomster som exempelvis de hotade arterna gulyxne, käppkrokmossa och loppstarr. Undersökningsområdet bedöms därför ha goda 12 R-10-17

13 spridningssamband med avseende på våtmarksarter. Gölgrodans spridningssamband är av stort intresse, eftersom arten är beroende av tillgången på lämpliga våtmarksmiljöer för sin fortplantning. Populationen i Forsmark är avskild från andra populationer i norr (Hållnäs) och i öster (Gräsö) och är därmed mer känslig för försämringar av spridningssambanden inom området. Området innehåller också många värdefulla skogsmiljöer på nära avstånd från varandra. Detta ger stora möjligheter för hotade skogsarter att sprida sig mellan olika skogsområden, vilket i sin tur ger förutsättningar för artrika skogsmiljöer med stor motståndskraft mot förändringar. Den stora artrikedomen bland rödlistade kalkgynnade marksvampar gör att befintliga spridningssamband i denna artgrupp är särskilt värdefulla, eftersom många ovanliga arter är beroende av att de upprätthålls. Kunskapen om dessa arters spridningsbiologi är dock generellt bristfällig Genetiskt värdefulla områden Norra Uppland har uppmärksammats för sin genetiska särprägel. Enligt /Lönn et al. 1998/ kan särprägeln kopplas till de snabba effekterna av landhöjningen, som innebär att växternas fröförökning blir mer effektiv jämfört med vegetativ spridning. Detta leder i sin tur till snabbare evolution eftersom det genetiska materialet kombineras om vid varje generationsväxling, det vill säga varje gång växterna sätter frö. Vid vegetativ förökning sker ingen sådan omkombinering och generationerna är genetiskt identiska. I Norra Upplandsområdet möts såväl nordliga som sydliga populationer av många arter som här lever på gränsen till sina utbredningsområden. Detta medför speciella anpassningar till klimat och andra faktorer, som i sin tur avspeglar sig i arternas genetik. Av särskilt intresse är gölgrodepopulationen i området som har en genetik som är närmare kopplad till ett reliktbestånd i Norge än till bestånden i Baltikum och kontinentala Europa. Figur 2-2. Översiktskarta som visar gränserna för undersökningsområdet och området med likartade miljöer /Hamrén och Collinder 2010/. Naturvärdena är framför allt knutna till kalkrika gölar, rikkärr och kalkrika barrskogar. R

14 2.2.3 Värdefulla biotoper Området har undersökts ur en mängd olika aspekter i samband med platsundersökningen /Lindborg 2008/. Vidare har en mängd riktade inventeringar utförts för att ytterligare fördjupa kunskapen om områdets naturvärden. I samband med tidigare och nu utförda inventeringar har många naturobjekt med höga naturvärden identifierats /Hamrén och Collinder 2010/. Elva objekt har bedömts vara av nationellt intresse (naturvärdesklass 1) och 53 objekt av regionalt intresse (naturvärdesklass 2). Klassningen har främst grundats på hur ovanliga och skyddsvärda miljöerna är nationellt sett, samt deras roll som livsmiljöer för hotade arter. Stora delar av undersökningsområdet är sedan tidigare klassat som riksintresse för naturvård, samt som länsintresse för naturvård. För beskrivning av naturvärdesbedömningarna se avsnitt De områden som är av riksintresse redovisas i figur 2-1. Länsstyrelsen har tidigare gjort en länstäckande naturvärdesbedömning där stora delar av Forsmarksområdet klassas som regionalt värdefullt. Denna bedömning omfattar mestadels större områden. I tabell 2-1 redovisas antalet naturobjekt av varje naturvärdesklass. Figurerna 2-3 till 2-5 visar objektens geografiska lägen. Tabell 2-1. Identifierade naturobjekt inom undersökningsområdet. Naturvärdesklass Barrskogar Sjöar och ytvatten Våtmarker Nationellt värde, klass Regionalt värde, klass Kommunalt värde, klass Lokalt värde, klass Summa Figur 2-3. Naturvärdesklassade våtmarker (rikkärr och kalkgölar) inom undersökningsområdet. 14 R-10-17

15 Figur 2-4. Naturvärdesklassade skogsobjekt inom undersökningsområdet. R

16 Figur 2-5. Naturvärdesklassade sjöar inom undersökningsområdet. Klassningen baseras på underlag från platsundersökningen Rödlistade arter Undersökningsområdet är rikt på rödlistade arter. Sammanlagt 43 rödlistade arter har observerats (tabell 2-2), vilket är en hög siffra för ett så begränsat område. De olika hotkategorier som används för rödlistade arter presenteras i figur 2-6. Av områdets rödlistade arter är 27 svampar, varav 24 återfinns i kalkrika skogar och tre är knutna till grov död ved. Det faktum att det finns så många kalkgynnade svampar som är rödlistade speglar att kalkbarrskogar med lång kontinuitet är ovanliga i övriga delar av Sverige. Undersökningsåret 2008 var också ett exceptionellt bra svampår, vilket innebär att svampfynden var fler än vad som skulle varit fallet ett mer normalt svampår. Jämfört med andra ört-kalkbarrskogar som inventerats under normala svampår framstår skogen i Forsmark som mer artrik, eftersom det under 2008 var lättare att finna ovanliga arter än annars. Undersökningsområdet har stora våtmarksvärden och fem rödlistade arter är knutna till kalkgölar och rikkärr: Gölgroda, gulyxne, loppstarr, käppkrokmossa och kalkkärrgrynsnäcka. Fågellivet avspeglar förhållandena med kustnära gamla skogar och förekomst av mycket öppna vatten och kärrmarker. Mindre hackspett, havsörn och skräntärna är exempel på rödlistade fågelarter som utnyttjar området. Fiskfaunan i sjöarna hyser inga kända förekomster av rödlistade arter. Däremot förekommer ål och tånglake i havet utanför kylvattenkanalen /Adill et al. 2006/. 16 R-10-17

17 Tabell 2-2. Förteckning över de 43 rödlistade arter som observerats i undersökningsområdet. Artgrupp Latinskt namn Svenskt namn Hotkategori Förekomst Däggdjur Luttra luttra Utter VU Enstaka förekomst (vid SFR) Däggdjur Lynx lynx Lo VU Enstaka förekomst Fiskar Zoarces viviparus Tånglake NT I havet kring kylvattenkanalen Fiskar Anguilla anguilla Ål CR I havet kring kylvattenkanalen Fåglar Chlidonias niger Svarttärna VU Tillfällig vid sjön Bolundsfjärden Fåglar Dendrocopus minor Mindre hackspett NT Ett fåtal förekomster Fåglar Haliaetus albicilla Havsörn NT Förekommer i området Fåglar Jynx torquilla Göktyta NT Ett flertal förekomster Fåglar Pernis apivorus Bivråk VU En förekomst (skogsobjekt 37) Fågel Sterna caspia Skräntärna VU Enstaka förekomster Groddjur Rana lessonae Gölgroda VU Förekommer i ett flertal våtmarker Kärlväxt Carex pulicaris Loppstarr VU Förekommer i åtta våtmarker Kärlväxt Liparis loeselii Gulyxne VU Förekommer i fyra våtmarker Mollusk Vertigo geyeri Kalkkärrgrynsnäcka NT Förekommer i fem våtmarker Mossor Anastrophyllum hellerianum Vedtrappmossa NT En förekomst (skogsobjekt 25) Mossor Hamatocaulis vernicosus Käppkrokmossa NT En förekomst (våtmarksobjekt 14) Svampar Albatrellus citrinus Gul lammticka VU Fem förekomster Svampar Bankera violascens Grantaggsvamp NT En förekomst (skogsobjekt 27) Svampar Boletopsis leucomelaena Grangråticka VU Tre förekomster Svampar Clavariadelphus truncatus Flattoppad klubbsvamp NT Sex förekomster Svampar Cortinarius caesiocanescens Duvspindling VU En förekomst (skogsobjekt 28a) Svampar Cortinarius caesiostramineus Blekspindling NT Två förekomster Svampar Cortinarius cupreorufus Kopparspindling NT Tre förekomster Svampar Cortinarius dionysae Denises spindling NT Två förekomster Svampar Cortinarius elegantior Kungsspindling NT Tre förekomster Svampar Cortinarius fuscoperonatus Sotbandad spindling VU Två förekomster Svampar Cortinarius meinhardii Äggspindling NT Åtta förekomster Svampar Cortinarius mussivus Odörspindling NT Sex förekomster Svampar Cortinarius sulfurinus Persiljespindling NT Tre förekomster Svampar Gomphus clavatus Violgubbe VU Fyra förekomster Svampar Hydnellum geogenium Gul taggsvamp VU Fyra förekomster Svampar Hydnellum suaveolens Dofttaggsvamp NT Fyra förekomster Svampar Junghuhunia collabens Blackticka VU En förekomst (skogsobjekt 27) Svampar Oligoporus undosus Vågticka NT En förekomst (skogsobjekt 28a) Svampar Phellinus nigrolimitatus Gränsticka NT En förekomst (skogsobjekt 27) Svampar Phellodon niger Svart taggsvamp NT Två förekomster Svampar Ramaria fennica Lilafotad fingersvamp EN Två förekomster Svampar Ramaria obtusissima VU Två förekomster Svampar Ramaria pallida Blek fingersvamp VU En förekomst (skogsobjekt 28a) Svampar Ramaria sanguinea Fläckfingersvamp VU En förekomst (skogsobjekt 29b) Svampar Sarcodon fennicus Bitter taggsvamp EN En förekomst (skogsobjekt 28c) Svampar Sarcodon lundellii Koppartaggsvamp VU Fem förekomster Svampar Sarcodon versipellis Brödtaggsvamp EN En förekomst (skogsobjekt 28d) R

18 Figur 2-6. Rödlistekategorier /Gärdenfors 2010/ Arter skyddade enligt artskyddsförordningen Artskyddsförordningen (SFS 2007:845) innehåller de flesta vilda arterna i Sverige med någon form av skydd. Undantag är bland annat några arter som skyddas enligt 7 kapitlet i miljöbalken, till exempel kalkkärrgrynsnäcka. Olika arter har olika starkt skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som behandlar arten. En art kan dessutom förekomma i flera paragrafer och därmed omfattas av flera typer av skydd. De skyddade arterna återfinns i en bilaga till artskyddsförordningen, där det också anges om arten är skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv eller fågeldirektiv. Det kan krävas dispens om en verksamhet eller åtgärd kan komma att skada arter som är skyddade. Tabell 2-3 listar de skyddade arter som har påträffats i undersökningsområdet. Arter som är markerade med N har strikt skydd varhelst de förekommer. Dessa är markerade med N också i artskyddsförordningens bilaga 1 och de är upptagna i bilaga 4 till EU:s art- och habitatdirektiv. Arter som i artskyddsförordningens bilaga 1 är markerade med B (och även i tabell 2-3) är skyddade inom Natura 2000-områden. Dessa arter omfattas därför inte av skydd enligt artskyddsförordningen utan skyddas istället enligt 7 kapitlet i miljöbalken. Tabell 2-4 listar de arter som observerats i undersökningsområdet och som är skyddade (fridlysta) enligt 6 och 8 i artskyddsförordningen. Tabellen tar inte upp fågelarter, eftersom i princip alla fågelarter är skyddade enligt artskyddsförordningen. 18 R-10-17

19 Tabell 2-3. Arter upptagna i artskyddsförordningens bilaga 1 och som påträffas undersökningsområdet. B = skydd inom Natura 2000-områden och N = strikt skydd. Svenskt namn Latinskt namn Förekomst Skydd Nordisk fladdermus Eptesicus nilssoni Förekommer i området N Utter Luttra luttra Enstaka förekomst (vid SFR) B, N Lo Lynx lynx Enstaka förekomst B, N Vattenfladdermus Myotis daubentoni Förekommer i området N Åkergroda Rana arvalis Förekommer i området N Gölgroda Rana lessonae Förekommer i sju våtmarksobjekt N Större vattensalamander Triturus cristatus Förekommer i två våtmarksobjekt N (14 och 17) Pudrad kärrtrollslända Leucorrhinia albifrons Förekommer i ett våtmarksobjekt N (objekt 8a; Tjärnpussen) Citronfäckad kärrtrollslända Leucorrhinia pectoralis Förekommer vid flera sjöar N Gulyxne Liparis loeselii Fyra förekomster N Tabell 2-4. Arter i undersökningsområdet som är fridlysta enligt 6 eller 8 i artskyddsförordningen. Brudsporre Flugblomster Grönvit nattviol Jungfru Marie nycklar Kärrknipprot Nattviol Nästrot Skogsknipprot Skogsnycklar Tvåblad Ängsnycklar Lopplummer Revlummer Dvärglummer Käppkrokmossa Huggorm Kopparödla Skogsödla Snok Vanlig groda Vanlig padda Mindre vattensalamander R

20 3 Översikt över jord- och skogsbruk Aktivt jordbruk bedrivs vid ett område vid Storskäret, cirka 2 km öster om förvarsområdets östra gräns. Detta område ligger i sin helhet utanför undersökningsområdet. Markanvändningen i Forsmark dominerades tidigare av det skogsbruk som bedrevs av Sveaskog. År 2007 inrättade Sveaskog en ekopark i Forsmark inom en yta på hektar (en hektar är lika med m 2 ), men ekoparken har ännu inte formellt bildats. Enligt Sveaskog är en ekopark ett större sammanhängande skogslandskap med höga naturvärden och naturvårdsambitioner. Efter inrättande av en ekopark följer en process på ett antal år för att ta fram en ekoparksplan. I början av 2008 köpte SKB markområden (cirka 600 hektar) av Sveaskog, inklusive delar av den planerade ekoparken. För denna del kommer SKB att upprätta en naturvårdsinriktad skötselplan, motsvarande Sveaskogs ekoparksintentioner. R

21 4 Prognoser av grundvattenbortledningens hydrogeologiska och hydrologiska effekter Grundvatten kommer att läcka in till slutförvarsanläggningens undermarksdel via grundvattenförande sprickor och sprickzoner i berget. Inläckagets storlek styrs främst av bergets hydrauliska konduktivitet (vattengenomsläpplighet) /Axelsson och Follin 2000/. Vid slutförvarsanläggningen i Forsmark kommer tätning med injektering att utföras för att minska inläckaget. Inläckaget av grundvatten under uppförande och drift samt avsänkningen av grundvattenytan har beräknats med modellverktyget MIKE SHE /Mårtensson och Gustafsson 2010/. 4.1 Tidsförlopp Tidsförloppet för grundvattenytans avsänkning och återhämtning är av intresse för att beskriva konsekvenser under slutförvarsanläggningens olika skeden. Figur 4-1 illustrerar det principiella tidsförloppet. Enligt figuren ökar avsänkningen och påverkansområdets storlek under förvarets uppförande- och driftskeden till det råder balans mellan inläckaget och tillflödet från jordlager, bäckar, sjöar och hav. Med påverkansområde menas här det område inom vilket grundvattenytan sänks av till följd av grundvattenbortledningen. Det sker en återhämtning i samband med att förslutningen av förvaret påbörjas och grundvattenbortledningen avtar. Grundvattennivå Avsänkning Återhämtning Jämvikt Uppförandeskede Driftskede Avvecklingsskede 7 år år 15 år Tid Figur 4-1. Avsänkningens och återhämtningens principiella tidsförlopp under skedena uppförande, drift och avveckling. Modifierad från /Axelsson och Follin 2000/. R

22 4.2 Prognostiserad avsänkning av grundvattenytan De MIKE SHE-resultat som används i denna rapport baseras på meteorologiska data och havsnivådata för år 2006 /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Ur meteorologisk synpunkt var 2006 ett relativt normalt men något torrt år i Forsmark, med en ackumulerad nederbörd på 539 mm. Detta kan jämföras med ett bedömt långtidsmedelvärde på 559 mm för referensnormalperioden /Johansson 2008/. Det påverkansområde som diskuteras i denna rapport avser en avsänkningsgräns på 0,1 m (som årsmedelvärde) och är beräknat för en vattengenomsläpplighet på K inj = 10 7 m/s i den injekterade zonen kring förvarets undermarksdel. Vidare avser beräkningarna ett hypotetiskt fall där hela förvaret är öppet samtidigt /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Dessa beräkningsförutsättningar ger en överskattning av inläckaget och avsänkningen jämfört med vad som kommer att bli fallet. Figur 4-2 visar årsmedelvärdet på den modellberäknade avsänkningen av grundvattenytan. Enligt vad som sägs ovan ger figuren en bild av ett värsta fall vad gäller avsänkningen. Figur 4-2. Prognostiserat påverkansområde för årsmedelvärdet av grundvattenytans avsänkning /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Kartan visar även gränserna för undersökningsområdet. 24 R-10-17

23 4.3 Buffertzon utanför påverkansområdet Med en gräns för avsänkningen på 0,1 m kan vattenbalansen förändras även för naturobjekt som är belägna utanför men nära påverkansområdet, beroende på förändrade vattenflöden inom objektens avrinningsområden. Baserat på detaljerade vattenbalansstudier /Mårtensson et al. 2010/ används här en zon på 300 m utanför påverkansområdets gräns som buffert, dels för att beakta sådana vattenbalansförändringar, dels som marginal för tidsmässiga variationer och olika typer av osäkerheter. Figur 4-3 visar modellberäknad avsänkning (färgade områden) och olika delzoner (0 100 m, m och m) utanför påverkansområdets gräns (färgade linjer). Figur 4-3. Modellberäknad avsänkning av grundvattenytan (färgade områden) och delzoner på olika avstånd från påverkansområdets gräns (färgade linjer). R

24 5 Biotopernas känslighet för grundvattenavsänkning Den platsundersökning och de modellberäkningar som utförts avseende de hydrogeologiska förhållandena i Forsmark /Bosson et al. 2008, Johansson 2008/ visar att inom stora delar av undersöknings området är grundvattenytan belägen inom 1 m från markytan. Det finns få vetenskapliga undersökningar av de vegetationstyper som förekommer i områden med olika djup till grundvattenytan. Däremot finns det långtgående, erfarenhetsbaserad kunskap som lett fram till en indelning där vegetationen och dess känslighet för en avsänkning av grundvattenytan delas in i så kallade markfuktighetsklasser. Dessa klasser kan korreleras till högsta grundvattenyta (minsta djup under markytan) under växtsäsong, se tabell 5-1. Som underlag för indelningen finns det allmänna beskrivningar av konsekvenser av markavvattning (dikning) på markvegetation i allmänhet och biologisk mångfald och rödlistade arter i synnerhet. Erfarenheter från andra, likande projekt beskrivs i avsnitt 5.1. Tabell 5 1. Högsta grundvattenyta under växtsäsong för olika markfuktighetsklasser. Fuktighetsklass Högsta grundvattenyta, meter under markytan Vått 0 0,05 Fuktigt 0,05 1 Friskt 1 2 Torrt > 2 I samband med byggandet av Hallandsåstunneln har man studerat olika naturtypers känslighet för en avsänkning av grundvattenytan och konsekvenser av grundvattenavsänkning på värdefull natur /Florgård et al. 2000/. I dessa studier delades vegetationen in i fastmark (inklusive skogsmark) samt våtmarker, vattendrag och öppna vattenytor. I fastmark beror vegetationens känslighet för en avsänkning av grundvattenytan på ett flertal faktorer. Dessa faktorer inkluderar grundvattenytans ursprungliga nivå i förhållande till markytan, grundvattenytans fluktuationer och grundvattnets flödesmönster. Sammanfattningsvis har följande samband identifierats mellan konsekvenser för vegetation och grundvattenförhållandena: Om grundvattenytans ursprungliga nivå är mer än 4 m under markytan ger en avsänkning av grundvattenytan inga konsekvenser för vegetationen. Förhållanden med en ytnära grundvattenyta och med horisontellt grundvattenflöde nära markytan (som främst förekommer i sluttningar) innebär att vegetationen är känslig för en avsänkning av grundvattenytan. Detta beror på att vegetationen är anpassad för och beroende av tillgången på syre som är löst i grundvattnet. Vegetationen är även beroende av grundvattnets innehåll av närsalter, mineraler och spårämnen. Förhållanden med en fluktuerande grundvattenyta innebär att vegetationen är mindre känslig för en avsänkning av grundvattenytan. Under perioder med hög grundvattenyta kan vegetationens rötter vara under grundvattenytan och rötterna kan vara ovanför grundvattenytan under perioder med låg grundvattenyta. Detta innebär att rötterna är anpassade för att i viss mån följa grundvattenytans fluktuationer. Generellt gäller att fluktuation med större amplitud ger en mer tålig vegetation, eftersom rötterna genomrotar en större jordvolym. Grundvatten i täta jordar på några meters djup har i regel lågt syreinnehåll och fungerar som tillväxtspärr i djupled för de flesta kärlväxters rötter. Förekomst av olika typer av vegetation för olika markfuktighetsklasser (tabell 5-1) motiveras främst av syretillgångens inverkan på biotoputvecklingen. Detta innebär att en avsänkning av grundvattenytan kan ge bättre tillväxt för träd och många kärlväxtarter, på bekostnad av våtmarksarter som till exempel mossor, snäckor och lavar. Många våtmarksarter är dels beroende av en marknära grundvattenyta, dels är de anpassade till hög luftfuktighet, vilket i sin tur är beroende av markens vattenhalt. R

25 Teoretiskt sett kan en omfattande träddöd inträffa vid en avsänkning av grundvattenytan om grundvattenytan tidigare varit belägen nära markytan och haft fluktuationer med liten amplitud, om jorden har en låg vattenhållande förmåga (till exempel sandig-grusig jord med låg humushalt) och om en stor avsänkning sker snabbt. I vissa fall där man undersökt trädens kondition efter en avsänkning av grundvattenytan har man inte kunnat påvisa att något träd dött enbart till följd av avsänkningen, men det finns även andra erfarenheter som visar att enstaka träd kan dö till följd av en avsänkning. Baserat på slutsatserna i /Florgård et al. 2000/ kan vegetationens känslighet för en avsänkning av grundvattenytan i fallande ordning beskrivas enligt följande: Öppna småvatten med grundvattenkontakt, mjukmattekärr, fastmattekärr, sumpskog (fuktig mark) och skog på frisk mark. 5.1 Erfarenheter från andra projekt I samband med olika fysiska ingrepp i miljön som till exempel vid tunnel-, väg- eller husbyggen sker ofta en kraftig och lokal avsänkning av grundvattenytan. Konsekvenser av sådana hydrogeologiska förändringar för vegetation i allmänhet och biologisk mångfald i synnerhet är fortfarande inte tillräckligt utredda. Det finns allmänna beskrivningar och bedömningar av negativ inverkan på markvegetation, den biologiska mångfalden och rödlistade arter i samband med markavvattningar (dikningar). Bedömningarna blir därför till stora delar baserade på erfarenheter Hallandsås Erfarenheterna från byggandet av Hallandsåstunneln /Florgård et al. 2000/ visar att trots omfattande sänkning av grundvattnets tryckhöjd intill tunnlar och tunnelpåslag, så har generellt effekterna blivit måttliga i termer av grundvattenytans nivå i det översta och för fastmarksväxterna tillgängliga grundvattenmagasinet. Vid sådana måttliga effekter är vegetationen ett trögt system där iakttagbara förändringar sannolikt kan ta årtionden. I områden där grundvattenytan går i dagen (till exempel i våtmarker och sumpskogar) och/eller i områden med grovkorning jord och låg humushalt, kan dock vegetationsförändringarna gå snabbare vid en avsänkning av grundvattenytan. För friska vegetationstyper kan förändringarna vara långsamma och bli märkbara först vid en långvarig eller permanent avsänkning av grundvattenytan Gårdsjön I samband med avsänkningen av grundvattenytan i en våtmark i Gårdsjön (Stenungsunds kommun) har en studie gjorts av hur växttäckets artsammansättning och kvantitet påverkas /Hultengren 2002/. Gårdsjöns undersökningsområde etablerades år 2000 och har därefter genomgått en omfattande sänkning (45 meter) av grundvattnets tryckhöjd genom pumpning från ett borrhål i berg. I projektet har man konstaterat att flera kärlväxter och några mossor gynnades av en ökad markluftning. Förekomsten av vattenälskande arter (till exempel rundsileshår) minskade däremot kraftigt i de kärr där grundvattenytan avsänktes mest. Dessa observationer stöder hypotesen att invandringen av vissa kärlväxter ökar på bekostnad av våtmarksarter vid sänkt markvattenhalt. Resultaten från projektet pekar vidare på att de meteorologiska förhållandena är mycket viktiga för vegetationen. Variationer i de meteorologiska förhållandena kan till och med överskugga effekterna av kraftig grundvattenbortledning. 5.2 Långsiktiga förändringar Det är rimligt att anta att en avsänkning av grundvattenytan under en enskild vegetationsperiod inte ger några konsekvenser för vegetationen på sikt. Däremot kan en avsänkning under två vegetationsperioder eller längre ge sådana konsekvenser. En måttlig avsänkning under ett år kan liknas vid förhållandena under ett torrår, vilket för friska marker inte bör medföra någon avgörande förändring av artsammansättningen. För våtmarker och andra småvatten kan dock en avsänkning även under ett enstaka år vara allvarlig för arter som är beroende av konstant tillgång till grundvattenytan eller beroende av ytvatten under delar eller hela sin livscykel (till exempel groddjur). Det kan även uppstå 28 R-10-17

26 konsekvenser för vegetationen vid förändring av andra faktorer än tillgången på vatten och syre. Enligt danska studier kan en avsänkning som varar längre än sex år ge upphov till en irreversibel förändring av markförhållandena i form av försurning och minskad näringstillgång /Florgård et al. 2000/. En tillfällig uttorkning kan få som allvarligaste konsekvens att enskilda känsliga arter slås ut. En långvarig eller permanent avsänkning kan ge mer omvälvande och genomgripande ekologiska förändringar. Konkurrensförhållandena mellan olika dominanta nyckelarter kan komma att förändras, vilket i sin tur förändrar de fundamentala livsförutsättningarna för olika naturtyper. Som nämnts tidigare kan dock sådana förändringar förväntas vara långsamma. Generellt leder vegetationsförändringar till en förskjutning av balansen mellan olika vegetationstyper, där torrare miljöer ökar på bekostnad av fuktigare. Som ett exempel kan en avsänkning av grundvattenytan leda till att sumpskogar och kärr minskar och ersätts av friska gran- och blandskogar. Öppna kärr kan på sikt förbuskas eller ersättas av sumpskogsmiljöer, med påföljande förändring i biologisk mångfald knuten till de unika kärrmiljöerna. I friska skogsmiljöer kan en avsänkning av grundvattenytan leda till att örtrika barrskogar med små surdråg övergår i andra vegetationstyper, vilket ger en artfattigare och mer homogen skog. I områden med små förändringar av markvattenhalten kan man förmoda att vegetationsförändringen blir mer diffus. Eventuellt bibehålls samma vegetationstyp, med en viss förskjutning av artinnehållet. När nya naturtyper ersätter gamla bryts kontinuiteten, vilken är en av de viktigaste grundförutsättningarna för biologisk mångfald. Det kan ta många år för nya naturtyper att ha förutsättningar för stor biologisk mångfald. Vissa delar av växters livsstadier är mer känsliga än andra för permanenta förändringar av bland annat vattentillgången. Till exempel är unga trädplantor betydligt känsligare än äldre. 5.3 Påverkan på olika naturtyper Kärrmiljöer, strandängar, gölar och ytvatten En konstant hög grundvattenyta är en förutsättning för att de kärrmiljöer som är vanliga i Forsmark ska bildas. Även en måttlig avsänkning av grundvattenytan kan därför ge upphov till en vegetationsförändring mot torrare naturtyper med andra örtarter såsom gräs och starr. Den torrare miljön ger även förutsättning för en tillväxt av buskar och träd, vilket i sig torkar ut marken ytterligare med accelererad vegetationsförändring som följd. Erfarenheter visar att dikning av rikkärr ofta leder till att de för rikkärren karaktäristiska och dominerande brunmossorna försvinner nära dikena inom några få år, se figur 5-1. I figuren kan man bland annat notera minskningen av korvskorpionmossa, som är en typisk rikkärrart /Backéus 1981/ Ört-kalkbarrskogar Forsmarksområdet innehåller ett antal värdefulla ört-kalkbarrskogar. Djupet till grundvattenytan och markfuktighetsförhållandena varierar mellan olika delar av skogen. Ört-kalkbarrskogarna i Forsmark domineras dock av frisk till fuktig mark, det vill säga med en grundvattenyta som är 0,05 2 m under markytan. Generellt kan skogarna betraktas som beroende av en ytnära grundvattenyta och rörligt grundvatten. De är därmed mycket känsliga för en avsänkning av grundvattenytan. Inom Forsmarks ört- kalkbarrskogar finns det många fuktiga skogspartier där den ytnära grundvattenytan, kombinerat med den kalkrika jorden, ger särskilt gynnsamma förhållanden för många artgrupper, till exempel kärlväxter och mossor. Dessa partier är sannolikt mer känsliga för en avsänkning jämfört med frisk skogsmark Större sjöar Sjöarna i Forsmark är relativt nyligen avsnörda havsvikar. Bolundsfjärden, Norra Bassängen och Fiskarfjärden bildades för år sedan, och Puttan och Gällsboträsket för år sedan. Sjöarna är så kallade kalkoligotrofa klarvattensjöar, med grunt, klart och fosforfattigt vatten. Sjöarna underlagras generellt av täta sediment, vilket innebär att det är litet utbyte mellan sjö- och grundvatten /Johansson 2008/. Grundvattennivån under sjöarna har därför liten betydelse för vattennivån R

27 Figur 5-1. Täckningsgrad (%) för olika arter efter dikning av ett medelrikkärr söder om Hamrångefjärden i Gästrikland. Data från /Backéus 1981/. i sjöarna. En sänkning av sjönivån ger en minskning av sjöns yta och en ökad igenväxning, vilket på sikt leder till minskad artdiversitet. Igenväxningen av sjöarna i Forsmark begränsas dock av tillgången på fosfor. Detta innebär att en sänkning av vattennivån i sjöarna i Forsmark inte skulle ge någon explosiv vassökning. En minskad vattenomsättning kan leda till ökad omfattning på syrebristen nära sjöbottnarna under vintertid. Kalkoligotrofa klarvattensjöar är dock en tämligen stabil sjötyp. Markens kalkinnehåll innebär att sjöarna inte är känsliga för försurning och de är heller inte känsliga för närsaltutsläpp eftersom fosfor binds snabbt. Den befintliga faunan och floran i sjöarna är anpassade till varierande förhållanden, eftersom sjöarna befinner sig i ett övergångsstadium mellan havsvik och insjö. 30 R-10-17

28 6 Konsekvenser och åtgärder för naturvärden 6.1 Förutsättningar Beskrivningar av konsekvenser för naturmiljö behandlar miljöer och arter som bedöms vara värdefulla, i regel på grund av att miljöerna och/eller arterna är ovanliga eller starkt minskande. Särskilt stort värde tillmäts miljöer med lång kontinuitet som är svåra att återskapa om de en gång försvinner. Konsekvensbeskrivningar ska i huvudsak beskriva så kallade beslutsviktiga fakta, vilket medför att konsekvenser för vanliga naturtyper endast behandlas översiktligt. I detta kapitel beskrivs dels konsekvenser utan åtgärder, dels konsekvenser med åtgärder. De föreslagna åtgärderna är inriktade på att skydda de viktigaste naturvärdena i våtmarker. Konsekvensbeskrivningen utgår från det beräkningsfall med MIKE SHE som beskrivs i kapitel 4, det vill säga ett hypotetiskt fall med ett helt öppet förvar och med en vattengenomsläpplighet i den injekterade zonen på 10 7 m/s. Vidare utgår konsekvensbeskrivningen från att markanvändningen i de delar av påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning som är utanför förvarets ovanmarksdel i stort sett är samma som idag, det vill säga skogsbruk med skydd av nyckelbiotoper. Konsekvensbeskrivningen baseras på den beskrivning och klassning av naturvärden samt beskrivning av skogsproduktionsmark som presenteras i /Hamrén och Collinder 2010/. Konsekvensbegränsande åtgärder innefattar beredskap för att genom vattentillförsel upprätthålla grundvattenytan i några av de mest värdefulla våtmarkerna. Vidare kommer som nämnts tidigare SKB även att genomföra naturvårdsanpassad skötsel av sin mark i Forsmark. Följande aspekter har beaktats vid bedömningen av konsekvenser för värdefulla naturmiljöer och arter: Objektens geografiska lägen i förhållande till det prognostiserade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Grundvattenavsänkningens effekter på vattenomsättningen i våtmarker. Jordlagrens stratigrafi (jordlagerföljden) i anslutning till objekten. 6.2 Metodik Konsekvensbedömningar har gjorts för biotoper, skyddsvärda arter samt för riksintresset Forsmark Kallrigafjärden och Natura 2000-området Kallriga. Biotoper avser områden med likartad natur, typiska strukturer och likartad artuppsättning. De identifierade biotoperna i Forsmark har en yta som är i storleksordningen 1 20 hektar. För skyddsvärda biotoper har konsekvensbeskrivningen genomförts i följande steg: Bedömning av biotopens naturvärde. Bedömning av biotopens känslighet för grundvattenavsänkning. Bedömning av påverkan. Bedömning av konsekvens Biotopernas naturvärde Metodiken för bedömning av biotopers naturvärde beskrivs i /Hamrén och Collinder 2010/. I korthet baseras naturvärdesklassningen på faktorer som naturtypens sällsynthet, kontinuitet, naturobjektets storlek samt förekomsten av hotade arter. Klassningen av naturvärden i Forsmarksområdet följer en fyrgradig skala: Klass 1, nationellt värde. Denna klass ska inte blandas ihop med utpekade riksintressen för naturvård enligt miljöbalken. Klass 2, regionalt värde. Klass 3, kommunalt värde. Klass 4, lokalt värde. R

29 6.2.2 Biotopernas känslighetsklasser Biotopernas känslighet för grundvattensänkning beskrivs i kapitel 5. Känsligheten är en kombination av naturtyp och de kvartärgeologiska förhållandena vid varje objekt. I samband med konsekvensbedömningen har följande skala använts för att beskriva känsligheten (se även tabell 6-1): Känslighetsklass 1 mycket stor känslighet. Till denna klass hör kärr/gölar utan täta bottensediment. För denna känslighetsklass kan stora konsekvenser uppstå vid en varaktig grundvattenavsänkning som är mindre än 0,1 m. I Forsmark är rikkärr i utströmningsområden för grundvatten särskilt känsliga för grundvattenavsänkning, eftersom de är beroende av ett ständigt utflöde av kalkhaltigt grundvatten. En minskning av grundvattenutströmningen ger ökad igenväxning och förlorade naturvärden. Känsligheten är särskilt stor för sådana rikkärr i Forsmark, eftersom bete och slåtter sedan länge upphört och inte längre bidrar till att hålla kärren öppna. Kalkgölar är nästan lika känsliga för grundvattenavsänkning som rikkärr. De är ytterst grunda och vissa torkar redan under nuvarande förhållanden upp helt under torra somrar. Det kan därför få stora negativa konsekvenser för reproduktionen hos till exempel gölgroda, om avsänkningen leder till att tillgången på ytvatten minskar. Känslighetsklass 2 stor känslighet. Till denna känslighetsklass hör kärr och gölar med täta bottensediment samt fuktig skogsmark. För denna klass kan stora konsekvenser uppstå vid en varaktig grundvattenavsänkning på 0,1 0,3 m eller större. Kärr och gölar med täta bottensediment (lera och/eller gyttja) är inte lika känsliga för en grundvattenavsänkning som kärr och gölar i känslighetsklass 1, eftersom en sänkning av grundvattnets tryckhöjd under sedimenten inte får samma genomslag på ytvattennivån. Fuktig skogsmark, där grundvattenytan är nära markytan, har ungefär motsvarande känslighet som kärr och gölar med täta bottensediment. Vissa ekologiska konsekvenser kan uppstå i skogsmiljön, men skogen förlorar inte nödvändigtvis sina naturvärden. Känslighetsklass 3 känsligt. Till denna känslighetsklass hör fuktig skogsmark och fuktängar. För denna klass kan stora ekologiska konsekvenser uppstå vid en grundvattenavsänkning som är 0,3 1 m eller större. Skogsmark med något djupare grundvattenyta är mindre känslig än skogsmark med grundvattenytan nära markytan. Fuktängar är känsliga men här spelar också hävden stor roll. Känslighetsklass 4 mindre känsligt. Till denna känslighetsklass hör frisk skogsmark, där stora konsekvenser kan uppstå vid en grundvattenavsänkning som är 1 2 m eller större. Naturvärdena i frisk skogsmark är till stora delar inte grundvattenberoende, vilket innebär att stora delar av naturvärdena finns kvar även om marken blir torrare. Känslighetsklass 5 inte känsligt. Till denna känslighetsklass hör torr skogsmark och havsstrandängar. För denna klass uppstår inga konsekvenser även om grundvattenavsänkningen är större än 2 m. Vegetationen i torr skogsmark är inte grundvattenberoende, och havsstrandängar är främst beroende av närheten till havet med regelbundna översvämningar samt havsis som trycks över strandängen och river bort högre vegetation under vintern. Tabell 6 1. Olika naturtypers känslighet för en avsänkning av grundvattenytan. Med känslighet avses naturtypens tröskel för att övergå i andra naturtyper och för att förlora sina naturvärden (efter /Florgård et al. 2000/). Känslighetsklass Biotop Grundvattenavsänkning (m) för stor påverkan 1 Mycket stor känslighet Kärr/gölar utan täta sediment < 0,1 2 Stor känslighet Kärr/gölar med sediment, fuktig skogsmark 0,1 0,3 3 Känsligt Fuktig skogsmark och fuktäng 0,3 1 4 Mindre känsligt Frisk skogsmark Inte känsligt Torr skogsmark och havsstrandäng Ingen påverkan 32 R-10-17

30 6.2.3 Påverkan på biotoper I kapitel 4 beskrivs modellberäknade effekter på grundvattenytans nivå till följd av grundvattenbortledningen från slutförvarsanläggningen (figur 4-3). För vissa objekt har en vattenbalans tagits fram /Mårtensson et al. 2010/. Resultaten av dessa beräkningar har använts som stöd i bedömningen av påverkan. Konsekvensbeskrivningen beaktar det geografiska läget för varje identifierat och naturvärdesklassat naturobjekt i förhållande till påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning, där följande klasser har använts (objekt på gränsen mellan två klasser har ansatts den högre klassen): Objekt inom påverkansområdet (avsänkningsgräns 0,1 m): Klass 6: Avsänkning > 2 m. Klass 5: Avsänkning 0,5 2 m. Klass 4: Avsänkning 0,1 0,5 m. Objekt utanför påverkansområdet (avsänkningsgräns 0,1 m): Klass 3: Objekt m från avsänkningsområdets gräns. Klass 2: Objekt m från påverkansområdet. Klass 1: Objekt m från påverkansområdet. Klass 1 har även ansatts m från perifera delar av påverkansområdet där avsänkningen är högst 0,3 m Konsekvensbedömning En konsekvens uppstår när något som har ett värde påverkas. Exempelvis medför en avsänkning av grundvattenytan inga konsekvenser om avsänkningen berör ett område som inte har något naturvärde. Vidare ger ett större naturvärde större konsekvenser för en viss avsänkning (se illustration i figur 6-1). Naturobjekt med naturvärdeklass 1 (nationella värden) är de enda som kan få stora konsekvenser. Vidare kan ett naturobjekt med värdeklass 4 (lokalt värde) endast få små konsekvenser, även om dess naturvärden utplånas. Figur 6-1. Illustration av metodik för konsekvensbeskrivning avseende naturvärden. Objektens värden anges på den vertikala axeln och grad av påverkan på den horisontella axeln (mörkare fält innebär större konsekvens). R

31 6.2.5 Definition av konsekvensklasser Det finns i dagsläget ingen nationell metodik för klassning av miljökonsekvenser. Nedanstående klassindelning grundar sig på författarnas mångåriga erfarenheter av konsekvensbeskrivningar. Klass 5, obetydliga konsekvenser: Mycket liten eller marginell påverkan på naturobjekt. Liten påverkan, som dock inte får vara mätbar, på den biologiska mångfalden inom ett riksobjekt (riksintresse för naturvård enligt miljöbalken) eller objekt med naturvärdesklass klass 1 (nationellt värde). Klass 4, liten/små konsekvenser: Utsläckande av naturobjekt med lokalt värde (klass 4). Begränsat ingrepp i naturobjekt med kommunalt värde (klass 3), eller mycket liten påverkan på naturobjekt med högre värde. Mätbar påverkan på naturobjekt med regionalt värde (klass 2), alternativt en liten men inte mätbar påverkan på den biologiska mångfalden inom ett riksobjekt eller ett naturobjekt med klass 1 (nationellt värde). Klass 3, märkbara konsekvenser: Utsläckande av värde på naturobjekt av kommunalt värde (klass 3). Ingrepp i naturobjekt med regionalt värde (klass 2), där endast delar av objektets naturvärden utsläcks. Liten men mätbar påverkan på huvudsakligt värde för riksobjekt eller naturobjekt med nationellt värde (klass 1). Klass 2, stora konsekvenser: Betydande påverkan på naturobjekt med regionalt värde (klass 2). Tydlig påverkan på värden som utgör värdegrunden för riksobjekt eller motsvarande värdekategori, exempelvis utplånande av skyddsvärd art eller biotop. Klass 1, mycket stora konsekvenser: Utsläckande av något av de värden som utgör värdegrunden för objektet. Påverkan på naturobjekt med nationellt värde (klass 1), riksobjekt eller internationellt skyddsvärda objekt (exempelvis Natura 2000-områden) Exempel Tabell 6-2 illustrerar metodiken med exempel på konsekvensbedömningar av två olika objekt. Konsekvensbedömningen blir olika eftersom objekten har olika naturvärden. Det lägre värderade objektet har större känslighet, men påverkan är så stor att de ekologiska förhållandena förväntas förändras kraftigt för båda objekten. I bilaga 1 redovisas konsekvensklassning för alla värdefulla objekt i undersökningsområdet och de parametrar som ligger bakom klassningen. Tabell 6 2. Exempel på konsekvensbedömning av två objekt. Objekttyp Naturvärde Känslighet Naturtyp Påverkan Konsekvens Kvartärgeologisk bedömning (jordlagerföljd) Kustnära rikkärr Litet medelrikkärr Högsta naturvärde Medelrisk, delvis täta sediment Extremrikkärr: Mycket känsligt Ber. avsänkn. > 2 m Mycket stor Högt naturvärde Stor risk, utan täta sediment Medelrikkärr: Mycket känsligt Ber. avsänkn. > 2 m Stor 34 R-10-17

32 6.3 Åtgärder SKB planerar att vidta åtgärder som begränsar grundvattenbortledningens effekter och konsekvenser. Den främsta åtgärden är att täta berget genom injektering av vattenförande sprickor, vilket minskar inläckaget av grundvatten och avsänkningen av grundvattenytan. Vidare planeras naturvårdsinriktade åtgärder för att säkerställa att det inte blir några konsekvenser för de viktigaste naturvärdena i området. Åtgärderna är inriktade mot de mest värdefulla våtmarkerna med förekomst av de skyddade arterna gölgroda och gulyxne. För att förebygga och begränsa effekter och konsekvenser på våtmarker föreslås två typer av åtgärder: Upprätthållande av grundvattenytans nivå i fem våtmarker genom vattentillförsel. Skötselåtgärder som syftar till att upprätthålla öppna kärrmiljöer genom slåtter och röjning av vedväxter. För skogsområdena är SKB:s ambition att tillämpa en naturvårdsanpassad skötsel Åtgärder för att bibehålla grundvattenytans nivå i rikkärr och kalkgölar Vid behov kommer grundvattenytans nivå att bibehållas i och invid identifierade värdefulla rikkärr och kalkgölar genom tillförsel av vatten, i syfte att förhindra skador på naturvärden och arter. Sådan tillförsel möjliggör även bibehållande av naturliga årsvariationer. Åtgärden bedöms enbart kunna bli aktuell för några av de högst klassade våtmarksobjekten med förekomst av arterna gölgroda och gulyxne, specifikt våtmarkerna 7, och 18 (se figur 6-2). Åtgärden sätts in om grundvattennivåerna vid dessa objekt sänks till följd av grundvattenbortledningen från slutförvarsanläggningen. Figur 6-2. Våtmarker (blåmarkerade) för vilka vattentillförsel planeras om vattennivåerna sänks till följd av grundvattenbortledningen. R

33 Gölgroda finns i samtliga dessa våtmarker. I två av dem (7 och 16) finns också gulyxne. Objekten 7 och är värdefulla rikkärrsmiljöer. Våtmarksobjekten 12, 13a och 13b hyser också gölgroda, men dessa kommer att fyllas igen (13b delvis) vid uppförandet av slutförvarsanläggningens driftområde ovan mark. Objekt 18 (Kungsträsket) har inga rikkärr längs stränderna, men gölen är en viktig reproduktionslokal för gölgroda. Tillförsel av vatten Vatten kan tillföras marken ovanför rikkärren, m ifrån våtmarkskanten (se figur 6-3), vilket höjer grundvattenytan och ger ett grundvattenflöde mot kärret och gölen. Tillförsel av vatten i den kalkhaltiga moränen och grundvattenflöde genom moränen innebär att vattnet kalkmättas och i allt väsentligt får samma kemiska egenskaper som naturligt bildat grundvatten. Figur 6-3. Principskisser för vattentillförsel till våtmarker. 36 R-10-17

34 Vattnet kan tillföras via en cementbrunn som är nedgrävd i den övre delen av moränen. Det är viktigt att vattnet tillförs på bred front genom att man från brunnen förlägger två vågrätt liggande dräneringsrör strax under markytan i sluttningarna ned mot de våtmarker som ska åtgärdas. Längden på rören anpassas efter terräng och vattenbehov. Anledningen till att vattnet bör tillföras på bred front är att de mest värdefulla kärrmiljöerna återfinns i utströmningsområden där kalkhaltigt, ytnära grundvatten når kärrmiljön. Det är således viktigt att inte bara åstadkomma punktvisa utsläpp av vatten. Den översta metern av moränen är mer vattengenomsläpplig jämfört med dess djupare delar. Specifikt minskar vattengenomsläppligheten gånger från den översta delen ned till större djup /Johansson 2008/. Det bedöms därför vara genomförbart att genom tillförsel av vatten reglera grundvattenytan kring våtmarkerna, eftersom tillfört vatten företrädesvis kommer att röra sig i moränens övre del, givet att grundvattenytan är belägen i moränen. Styrning av vattennivåer För att vattentillförseln ska fungera som avsett behöver tillförseln styras så att naturliga nivåvariationer kan efterliknas och bibehållas. Detta kan göras genom att automatiskt styra vattentillförseln via uppmätt grund- och ytvattennivå. Kunskap om opåverkade nivåer och nivåvariationer kan erhållas genom att mäta nivåer i våtmarkerna under en längre period inför uppförandet av förvaret. Vid vattentillförsel kan då tillförseln styras så att naturliga variationer efterliknas. Nivåmätningsutrustning är sedan våren 2009 installerad i ett antal våtmarker i Forsmarksområdet (inklusive objekten 7, 14, 16 och 18). Vid vattentillförsel kan kontinuerlig information om opåverkade nivåer erhållas via samtidiga nivåmätningar i referensobjekt (objekt som med säkerhet inte berörs av grundvattenbortledningen från förvaret). Nivådata från referensobjekt är också viktiga som underlag för att bedöma om en nivåsänkning beror på grundvattenbortledningen eller om sänkningen har naturliga orsaker. Vattenkvalitet I Forsmark finns det ett antal olika möjliga vattenkällor för att försörja ett system för vattentillförsel. Det är viktigt att det vatten som tillförs inte innehåller några föroreningar och att vattnet inte är för salt. Ett lämpligt alternativ är att vattnet tas från den befintliga råvattenledningen som idag går från sjön Bruksdammen till FKA:s vattenverk. Andra möjligheter är grundvattenbrunnar, ytvatten, eller möjligen grundvatten som läcker in till slutförvarsanläggningens ramp. Inför val av vattenkälla jämförs vattenkemiska egenskaper med data från vattenkemiprovtagning i rikkärr och kalkgölar. Vid behov kan det tillförda vattnets kemiska egenskaper justeras, främst vad gäller ph och kalkinnehåll. Sådan justering bedöms dock inte bli nödvändig, eftersom det tillförda vattnet som nämnts tidigare kommer att kalkmättas under flödet i den kalkhaltiga moränen. Uppföljning Vattentillförsel till rikkärr och kalkgölar har tidigare inte genomförts i Sverige. Miljööverdomstolen har dock i en dom beträffande grundvattenbortledning från Hallandsåstunneln bedömt att det är möjligt att genomföra skadeförebyggande åtgärder i känsliga naturtyper med hjälp av infiltration /Miljööverdomstolen 2003/. I Belgien har läckage av kalkhaltigt vatten konstaterats förändra fattigkärrsvegetation till rikkärrsvegetation /Boeye et al. 1995/. Det är viktigt att upprätta ett uppföljningsprogram, genom vilket åtgärdernas effektivitet kan följas och så att åtgärderna kan justeras för att fungera på bästa sätt. Sådan uppföljning behövs även som underlag för beslut om att initiera åtgärder i form av vattentillförsel Skötselåtgärder för att minska konsekvenser av grundvattenpåverkan SKB kommer att ta fram en skötselplan för den mark som SKB äger i Forsmark. Inriktningen är att skötseln ska gynna områdets höga naturvärden. Skötselåtgärderna berör våtmarker och skogar. För våtmarker planeras åtgärder i form av röjning och slåtter av vedväxter. Skötseln inriktas i första hand på våtmarksobjekt med nationellt värde (klass 1) och som kan komma att påverkas av SKB:s verksamhet. Vidare kan andra våtmarksobjekt med höga naturvärden (nationellt och regionalt värde) bli aktuella för naturvårdsanpassad skötsel i syfte att gynna skyddade eller skyddsvärda arter. För skogsområdena är SKB:s ambition att skötseln ska motsvara Sveaskogs tidigare intentioner för en ekopark i Forsmark. Exempel på skötselåtgärder som kan bli aktuella för att bibehålla och öka den biologiska mångfalden är naturvårdsbränning av tallskog, gallring av barrskog för att öka andelen lövskog eller igenläggning av tidigare anlagda diken. R

35 6.4 Konsekvenser för våtmarker Översikt Med avseende på naturvärden bedöms grundvattenbortledningen kunna medföra störst konsekvenser för våtmarker. Genom de åtgärder som vidtas kommer dock de viktigaste naturvärdena att kunna bevaras. Tabell 6-3 redogör för den bedömda fördelningen på konsekvensklasser före och efter de åtgärder som beskrivs i avsnitten Åtgärderna innebär att konsekvenserna för gölgroda och gulyxne minimeras. Vattentillförsel säkerställer också att grundvattenytan i rikkärr vid berörda våtmarker inte kommer att sänkas av till följd av grundvattenbortledningen. Tabell 6 3. Antal våtmarker per konsekvensklass före och efter åtgärder. Konsekvensklass Före åtgärder Efter åtgärder Mycket stora konsekvenser 2 1 Stora konsekvenser Märkbara konsekvenser 8 8 Liten/små konsekvenser 8 7 Obetydliga konsekvenser Summa De flesta av de arter av mossor, halvgräs och kärlväxter som bygger upp växtligheten i våtmarkerna och har dessa som livsmiljö, samt alla arter av grodor och vattenlevande insekter är helt beroende av blöta eller fuktiga förhållanden. För dessa arter och deras livsmiljöer skulle även en mindre avsänkning av grundvattenytan innebära stora negativa konsekvenser (se avsnitt 5.3.1). En avsänkning av grundvattenytan riskerar att på några års sikt helt utplåna värdena i kärrmiljöerna. Även om förhållandena återställs efter avvecklingen av slutförvarsanläggningen kommer troligen irreversibla förändringar ha uppstått vad gäller artsammansättningen i våtmarkerna. Åtgärder för att begränsa sådana negativa konsekvenser beskrivs i avsnitt De ur naturvårdssynpunkt värdefullaste våtmarksarterna i Forsmarksområdet är rödlistade och/ eller skyddade enligt artskyddsförordningen. Utan åtgärder bedöms det ur ett landskapsekologiskt perspektiv finnas risk för mycket stora konsekvenser på helhetsområdet. Detta beror på att spridningsförutsättningarna försämras avsevärt för delpopulationen av gölgroda och gulyxne när livsmiljöerna förändras i och med grundvattenavsänkningen. Dessa arter har mycket stora krav på sin livsmiljö. Konsekvenserna är inte lika uttalade för övriga våtmarksarter. Sammantaget bedöms grundvattenavsänkningen medföra mycket stora konsekvenser för rödlistade våtmarksarter och våtmarksarter upptagna i artskyddsförordningen om inga åtgärder vidtas (tabell 6-4). Tabell 6 4. Konsekvenser för värdefulla våtmarksarter och spridningssamband före och efter åtgärder. Aspekt Före åtgärder Efter åtgärder Värdefulla våtmarksarter och spridningssamband Mycket stora konsekvenser Märkbara konsekvenser De planerade åtgärderna (vattentillförsel och skötselåtgärder) innebär att konsekvenserna för de mest hotade arterna blir begränsade (gölgroda, gulyxne och kalkkärrsgrynsnäcka). Det blir också mindre konsekvenser för våtmarksobjekten med de högsta naturvärdena. För de arter som förekommer i andra våtmarksobjekt och som berörs av grundvattenavsänkning har åtgärderna liten betydelse. Det bedöms därför bli märkbara konsekvenser för värdefulla våtmarksarter och spridningssamband med de föreslagna åtgärderna. 38 R-10-17

36 6.4.2 Konsekvenser för våtmarker före åtgärder Våtmarksmiljöer Av de 79 våtmarksobjekten kommer fyra stycken att fyllas igen i samband med uppförandet av slutförvarsanläggningens driftområde ovan mark. För 17 våtmarksobjekt (tabell 6-5 och figur 6-4) medför grundvattenavsänkningen mycket stora eller stora konsekvenser, för åtta objekt märkbara konsekvenser och för 27 objekt små eller obetydliga konsekvenser. Observera att i ett flertal fall utgör separata våtmarksobjekt med olika naturvärdesklasser ett geografiskt sammanhängande våtmarksområde. Antalet våtmarksobjekt är därför fler än antalet våtmarker eller våtmarksområden. Till våtmarksmiljöer räknas alla typer av kärr och gölar samt fuktängar och vassområden. Tabell 6 5. Antal våtmarker per konsekvensklass utan åtgärder. Konsekvensklass Antal objekt Areal (hektar) Mycket stora konsekvenser 2 4 Stora konsekvenser Märkbara 8 12 Liten/små 8 14 Obetydliga Summa Figur 6-4. Konsekvensklassning av våtmarksobjekt. R

37 Av de 26 högst naturvärdesklassade våtmarksobjekten som är belägna inom eller nära påverkansområdet kommer enligt MIKE SHE-beräkningarna /Mårtensson och Gustafsson 2010/ fem objekt att beröras av en grundvattenavsänkning på över 2 m. Fyra objekt berörs av avsänkningar på 0,5 2 m, och tolv av de högst klassade objekten berörs enligt modellberäkningarna av en avsänkning av grundvattenytan som är 0,1 0,5 m. Rödlistade våtmarksarter Som nämnts tidigare är undersökningsområdet rikt på rödlistade arter. Fem rödlistade arter är knutna till gölar och rikkärr (gölgroda, gulyxne, loppstarr, käppkrokmossa och kalkkärrgrynsnäcka), se tabell 6-6. Alla dessa arter är grundvattenberoende eller grundvattengynnade. Konsekvenser för gölgroda och gulyxne beskrivs närmare under avsnittet om konsekvenser för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Loppstarr (rödlistad, hotkategori VU) förekommer i åtta stycken våtmarker. Några av dessa är belägna inom eller i anslutning till påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Den lokala populationen av loppstarr kan därmed påverkas av grundvattenbortledningen, men bedömningen är att den regionala populationen inte kommer att försämras i någon betydande grad. Konsekvenserna för loppstarr bedöms som stora. Kalkkärrgrynsnäcka (rödlistad, hotkategori NT) har observerats i många våtmarksobjekt och arten finns troligen i åtminstone alla objekt med regionalt värde (klass 2). Den lokala populationen kan påverkas av grundvattenbortledningen, men bedömningen är att artens regionala status inte kommer att försämras i någon betydande grad. Konsekvenserna bedöms ändå som stora. Observera att kalkkärrgrynsnäcka är skyddad enligt art- och habitatdirektivets bilaga 2, vilket innebär att arten är skyddad inom Natura 2000-områden. Arten är inte upptagen i artskyddsförordningen, men den behandlas i 7 kapitlet i miljöbalken. Käppkrokmossa (fridlyst och rödlistad, hotkategori NT) har observerats i ett våtmarksobjekt (objekt 14) som delvis är beläget inom påverkansområdet. Den lokala populationen av arten kan påverkas av grundvattenbortledningen, men bedömningen är att artens regionala status inte kommer att försämras i någon betydande grad. Konsekvenserna bedöms därför bli märkbara. Tabell 6 6. Konsekvenser för de fem rödlistade våtmarksarterna i undersökningsområdet. Artgrupp Svenskt namn Hotkategori Förekomst Konsekvens Groddjur Gölgroda VU Fem våtmarksobjekt Mycket stora konsekvenser Kärlväxter Gulyxne NT Fyra våtmarksobjekt Mycket stora konsekvenser Kärlväxter Loppstarr VU Åtta våtmarksobjekt Stora konsekvenser Mollusker Kalkkärrgrynsnäcka NT Fem våtmarksobjekt Stora konsekvenser Mossor Käppkrokmossa NT Ett våtmarksobjekt (objekt 14) Märkbara konsekvenser Våtmarksarter skyddade enligt artskyddsförordningen Starkast skydd enligt artskyddsförordningen har de arter som är skyddade enligt 4 och 7 (sådana arter är också skyddade enligt bilaga 4 i EU:s art- och habitatdirektiv). De har så kallat strikt skydd och ska skyddas varhelst de förekommer (tabell 6-7). I artskyddsförordningen listas också arter som är skyddade endast enligt svensk lag (tabellerna 6-8 till 6-10). Det krävs dispens för en verksamhet eller åtgärd som kan medföra skada för djur eller växter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Nedan redovisas skälen till bedömningarna för de våtmarksarter som är skyddade enligt artskyddsförordningen, inklusive en bedömning av arternas lokala och regionala status i enlighet med kraven i artskyddsförordningen. 40 R-10-17

38 Tabell 6-7. Konsekvenser för våtmarksarter med strikt skydd (4 artskyddsförordningen). Artgrupp Svenskt namn Förekomst Konsekvens Groddjur Gölgroda Fem våtmarksobjekt Mycket stora konsekvenser Groddjur Åkergroda Allmänt i området Små konsekvenser Groddjur Större vattensalamander Två våtmarksobjekt Märkbara konsekvenser Insekter Citronfläckad kärrtrollslända Flera förekomster Obetydliga konsekvenser Insekter Pudrad kärrtrollslända Ett våtmarksobjekt Obetydliga konsekvenser (objekt 8a; Tjärnpussen) Tabell 6-8. Konsekvenser för våtmarksarter som är skyddade enligt 6 och bilaga 2 i artskyddsförordningen. Artgrupp Svenskt namn Förekomst Konsekvens Kräldjur Snok Förekommer troligen Små konsekvenser i området Groddjur Vanlig groda Förekommer allmänt Små konsekvenser Groddjur Vanlig padda Förekommer allmänt Små konsekvenser Groddjur Mindre vattensalamander Förekommer troligen allmänt Små konsekvenser Tabell 6-9. Konsekvenser för våtmarksarter som är skyddade enligt 7 och bilaga 1 i artskyddsförordningen. B = arten är skyddad inom Natura 2000-områden, N = strikt skydd överallt. Artgrupp Svenskt namn Förekomst Bilaga 1 Konsekvens Kärlväxter Gulyxne Fyra förekomster B, N Mycket stora konsekvenser Tabell Konsekvenser för våtmarksarter som är skyddade enligt 8 och bilaga 2 i artskyddsförordningen. Artgrupp Svenskt namn Förekomst Konsekvens Kärlväxter Ängsnycklar Allmän Små konsekvenser Kärlväxter Brudsporre Enstaka våtmarker Märkbara konsekvenser Kärlväxter Jungfru Marie nycklar Allmän Små konsekvenser Kärlväxter Kärrknipprot Inte ovanlig Små konsekvenser Kärlväxter Nattviol Allmän Små konsekvenser kärlväxter Skogsnycklar Allmän Små konsekvenser Kärlväxter Dvärglummer Flertal lokaler Små konsekvenser Mossor Käppkrokmossa En förekomst Märkbara konsekvenser Arter skyddade enligt 4 artskyddsförordningen Gölgroda: Hela den svenska utbredningen av gölgrodan finns i norra Uppland. Gölgroda har observerats i sju våtmarksobjekt i Forsmark (se figur 6-5). Antalet kända lekvatten i Sverige är 154 (Fredrik Söderman, Länsstyrelsen Uppsala län, pers. komm. 2009). Gölgrodan inplanterades i Forsmark under 1990-talet och har inte kontakt med omgivande populationer /Nilsson 2007/. Gölgroda bedöms kunna sprida sig cirka 1 km från respektive lekvatten. Lekvattnen i Forsmark utgörs av våtmarksobjekten 7, och 18 i figur 6-7, det vill säga exklusive lekvatten i det planerade driftområdet ovan mark och som helt eller delvis kommer att fyllas igen. Större avstånd mellan möjliga lekvatten innebär försämrade spridningsförutsättningar /Sjögren 1991/. I Forsmarksområdet har detta R

39 Figur 6-5. Översiktskarta över förekomsterna av gölgroda längs Upplandskusten. Gölgrodorna vid Forsmark (vid pilen) planterades in under 1990-talet och har inte kontakt med omgivande populationer /Nilsson 2007/. spridningsavstånd verifierats, på så sätt att grodorna spontant sökt sig från de ursprungliga gölarna vid Labbofjärden till gölarna strax sydost om kärnkraftverket, en sträcka på ungefär 1 km. Det faktum att populationen är förhållandevis isolerad från övriga populationer (figur 6-5) innebär att det inte är troligt att populationen inom överskådlig framtid skulle ersättas via migration från omkringliggande populationer. Den MIKE SHE-beräknade grundvattenavsänkningen till följd av grundvattenbortledningen berör flera av de gölar där arten reproducerar sig. Våtmarksobjekt 7 är beläget i ett område med en beräknad grundvattenavsänkning på maximalt 0,5 m och våtmarksobjekt 15 i ett område med en beräknad grundvattenavsänkning på maximalt 0,3 m. Övriga gölgrodelokaler är belägna utanför men nära påverkansområdet. Eftersom gölarna är mycket grunda riskerar de att torka ut vid en grundvattenavsänkning, vilket i första hand påverkar populationen i respektive göl genom utebliven reproduktion. Grundvattenavsänkningen utgör dock en liten risk för att populationen av gölgroda i Forsmark kan slås ut helt. En grundvattenavsänkning i området påverkar befintliga lekvatten och medför sämre betingelser för grodornas lek och livsmiljö. Områdena närmast lekvattnen riskerar dessutom att bli torrare, vilket leder till färre lämpliga habitat och minskad konnektivitet mellan olika habitat. Studier som genomförts i regionen tyder på att det sker en migration mellan närliggande befintliga populationer, som minskar risken för lokalt utdöende hos befintliga populationer /Sjögren 1991/. Om grodor dör ut i en göl beroende på slumpmässiga faktorer så kan gölen snabbt återbesättas av grodor från andra, närliggande gölar. Längre avstånd mellan gölarna innebär att det krävs längre tid för grodor att hitta till nya gölar, vilket gör populationen mer sårbar. En förlust av någon eller några viktiga reproduktionsgölar kan alltså på sikt innebära att hela populationen i Forsmark försvinner. 42 R-10-17

40 Utan åtgärder bedöms grundvattenbortledningen medföra mycket stora konsekvenser för gölgrodan. De nationella populationerna är så pass små att varje minskning är ett hot mot artens fortsatta existens i Sverige. Grundvattenbortledningen riskerar således att påverka gölgrodans lokala och regionala bevarandestatus. Grundvattenbortledningen kräver därför dispens enligt artskyddsförordningen, och åtgärder måste vidtas för att eliminera konsekvenserna, se avsnitten 6.3 och Åkergroda: Åkergroda (strikt skyddad) har påträffats i flera våtmarker och är troligen rikligt förekommande i Forsmark. Grodarten har mindre känslighet för torrare förhållanden jämfört med gölgroda. Populationen kan komma att minska i några våtmarker. Konsekvenserna för arten bedöms dock bli små och varken lokal eller regional status bedöms komma att påverkas i någon betydande omfattning. Större vattensalamander: Större vattensalamander (strikt skyddad) har observerats i två våtmarksobjekt. Dessa objekt är belägna nära påverkansområdets gräns. Artens status kan påverkas lokalt, men inte artens regionala status. Konsekvenserna för arten bedöms därför bli märkbara. Citronfläckad kärrtrollslända: Citronfläckad kärrtrollslända (strikt skyddad) är ovanlig i kontinentala Europa men vanlig i Sverige. I undersökningsområdet har arten observerats på flera ställen. Artens lokala och regionala status bedöms inte påverkas av grundvattenbortledningen. Konsekvenserna för arten bedöms därför bli obetydliga. Pudrad kärrtrollslända: Arten har observerats i våtmarksobjekt 8a (sjön Tjärnpussen) men är troligen allmänt förekommande i området. Artens lokala och regionala status bedöms inte påverkas av grundvattenbortledningen. Konsekvenserna för arten bedöms därför bli obetydliga. Arter fridlysta enligt 6 Snok: Snok har inte observerats men förekommer troligen i området. Grundvattenbortledningen kan medföra att populationen minskar i några våtmarker. Bedömningen är att artens lokala och regionala populationer endast påverkas obetydligt, och artens bevarandestatus är gynnsam. Konsekvenserna för arten bedöms därför bli små. Vanlig groda, vanliga padda och mindre vattensalamander: Ingen av dessa arter har observerats, men de är troligen rikligt förekommande. Arterna är mindre känsliga för torrare förhållanden jämfört med gölgroda. Populationerna kan minska i några våtmarker och konsekvenserna för arterna bedöms bli små. Arternas lokala och regionala status bedöms inte påverkas i någon betydande omfattning. Arter skyddade enligt 7 artskyddsförordningen Gulyxne: I hela Sverige finns det cirka 100 kända lokaler för gulyxne och arten är starkt minskande i södra Sverige. Kärnområdet för arten är norra Uppland och södra Gästrikland, där antalet lokaler är konstant. Arten minskar dock i antal på flera platser. Arten har strikt skydd enligt artskyddsförordningen. I Forsmarksområdet har arten observerats i fyra våtmarksobjekt inom undersökningsområdet. Förekomsterna i de omkringliggande områdena är inte kända. Grundvattenavsänkningen till följd av grundvattenbortledningen från förvaret riskerar att påverka förekomsten av gulyxne på minst en, möjligtvis två lokaler av de fyra kända i undersökningsområdet (figur 6-6). En förlust av dessa leder till att arten får ett glesare nät för spridning, vilket leder till minskad populationsstorlek och större sårbarhet för slumpmässiga förändringar i miljön. För gulyxne och andra orkidéer är kunskapen om deras spridningsavstånd mycket bristfällig. Med spridningsavstånd menas här ett avstånd inom vilket det kan ske en effektiv spridning av frön till lämpliga miljöer eller spridning av pollen mellan blommor. Gulyxne är troligen helt självbefruktande och någon pollinering med insekter sker troligen inte. Spridningen sker således endast i form av fröspridning. Figur 6-6 visar uppskattade spridningsområden kring befintliga gulyxnepopulationer för spridningsavstånden 500 m respektive m. Dessa är avstånd som ofta används som uppskattningar för hur långt orkidéer kan sprida sig från en generation till en annan. Det bör betonas att uppskattningen av spridningsavstånd inte bygger på vetenskapligt verifierade undersökningar. Gulyxneförekomsterna har en dynamik i landskapet och arten trivs bäst i kustnära rikkärr. Det innebär att det ur ett artbevarandeperspektiv inte är tillräckligt att skydda enstaka lokaler och man måste istället säkerställa att det finns miljöer inom rimliga avstånd till vilken arten kan sprida sig. Gulyxne har mycket specifika krav på sin miljö och urvalet av lämpliga lokaler i området är begränsat. R

41 Utgångspunkten för bedömningen av konsekvenserna för arten är därför att grundvattenavsänkningen i de två norra gulyxnelokalerna riskerar att slå ut den lokala populationen och även påverka artens regionala bevarandestatus. Det bedöms bli mycket stora konsekvenser för arten gulyxne om inga åtgärder vidtas. Detta beror på att de nationella populationerna är så små att varje minskning är ett hot mot artens fortsatta existens i Sverige. Grundvattenbortledningen kräver därför dispens enligt artskyddsförordningen, och åtgärder måste vidtas för att säkerställa artens fortlevnad i området, se avsnitten 6.3 och Arter skyddade enligt 8 artskyddsförordningen Orkidéer: Alla orkidéer är fridlysta i Sverige. Forsmarksområdet är som nämnts tidigare rikt på orkidéer. Flera av arterna skulle påverkas negativt av en avsänkning av grundvattenytan. Den rikliga förekomsten av orkidéer är med all sannolikhet inte begränsad till undersökningsområdet; orkidéer finns troligtvis även i omgivande områden i delar med liknande förutsättningar (se figur 2-2). Även om grundvattenbortledningen medför mer ogynnsamma förhållanden för orkidépopulationerna inom undersökningsområdet bedöms de lokala populationerna fortfarande även fortsatt ha gynnsam lokal bevarandestatus. Ett exempel på en orkidé är den i Forsmark något ovanliga arten kärrknipprot. Dess effektiva spridningsförmåga är inte vetenskapligt belagd, men rimliga uppskattningar är m. Förekomsterna av denna art är så nära varandra att de bildar en enda population. Detta innebär att spridning och omkombination av gener sker effektivt över hela området (figur 6-7). Även utanför undersökningsområdet bör Figur 6-6. Översiktskarta som visar förekomsterna av gulyxne inom undersökningsområdet. Kartan visar även spridningsområden kring befintliga gulyxnepoulationer för spridningsavstånden 500 m respektive m, samt lämpliga miljöer för nyetablering. 44 R-10-17

42 Figur 6 7. Översiktskarta som visar förekomsterna av arten kärrknipprot i undersökningsområdet. Förekomster inom respektive utanför det prognostiserade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning markeras med röda respektive gula prickar. De röda linjerna representerar spridningsavstånd på 500 meter respektive meter. populationstätheten vara liknande den inom helhetsområdet (se figur 2-2) och kärrknipprot finns med varierande täthet längs hela norra Upplandskusten. Konsekvenserna av grundvattenbortledningen för arten kärrknipprot bedöms bli små. Även om populationen minskar, kommer den lokala populationen även fortsatt att ha en lokalt god bevarandestatus. Orkidéerna ängsnycklar, jungfru Marie nycklar, nattviol och skogsnycklar är mer vanligt förekommande jämfört med kärrknipprot och har tätare populationer i undersökningsområdet. Bedömningen av konsekvenser är samma för dessa arter som för kärrknipprot. Brudsporre har bara observerats i ett våtmarksobjekt (objekt 14), beläget nära gränsen för påverkansområdet. Konsekvenserna för brudsporre bedöms därför bli märkbara och det föreligger en risk att artens lokala bevarandestatus påverkas om inga åtgärder vidtas. Dvärglummer: Dvärglummer har observerats i fem våtmarksobjekt. Ett av dessa berörs enligt MIKE SHE-modelleringen av en stor grundvattenavsänkning och två objekt är belägna nära påverkansområdets gräns. Två objekt är belägna på större avstånd från påverkansområdet. Arten är mycket liten och troligen förbisedd. Konsekvenserna för arten bedöms bli små eftersom arten finns spridd längs norra Upplands kust. Grundvattenbortledningen bedöms medföra att artens population minskar, men den lokala populationen bedöms även fortsatt ha god bevarandestatus. R

43 Käppkrokmossa: Käppkrokmossa har observerats i ett våtmarksobjekt (objekt 14), som enligt vad som nämnts ovan är beläget nära påverkansområdets gräns. Konsekvenserna för arten bedöms bli märkbara, eftersom arten är rödlistad och dess lokala bevarandestatus kan komma att påverkas av grundvattenbortledningen om inga åtgärder vidtas Konsekvenser för våtmarker efter åtgärder Våtmarksmiljöer Åtgärder i form av vattentillförsel (avsnitt 6.3.1) planeras för våtmarksobjekten 7, och 18. Med denna åtgärd uppstår inga konsekvenser för objekt 7 (med mycket stora konsekvenser utan åtgärder), se figur 6-8. Det andra objektet (23) är praktiskt svårt att åtgärda och det har heller ingen förekomst av arterna gulyxne eller gölgroda. För de tre våtmarksobjekten (naturvärdeklass 1; stora, stora respektive små konsekvenser utan åtgärder) innebär åtgärden att inga konsekvenser uppstår. Skötselåtgärder inriktade på våtmarker (se avsnitt 6.3.2) kommer i viss mån att begränsa konsekvenserna för de våtmarker som inte omfattas av vattentillförselåtgärderna. Figur 6 8. Bedömda konsekvenser för våtmarksobjekt med vattentillförsel till våtmarksobjekten 7, och R-10-17

44 Våtmarksarter och spridningssamband De åtgärder som föreslås i avsnitt 6.3 innebär en begränsning av konsekvenserna för våtmarksarter. Åtgärderna är fokuserade på våtmarksobjekten med de högsta naturvärdena och därmed våtmarker med förekomst av skyddade eller skyddsvärda arter. Gölgroda: De våtmarksobjekt som är tilltänkta för vattentillförsel har höga naturvärden, bland annat på grund av förekomsten av gölgroda. Åtgärden innebär att förutsättningarna bibehålls som de är idag eller förbättras. Negativa konsekvenser för gölgroda kan alltså undvikas genom väl genomförda åtgärder. Större vattensalamander: Denna art har endast observerats i två våtmarksobjekt nära påverkansområdets gräns. Arten förekommer troligen i flera gölar i undersökningsområdet. Vattentillförselåtgärder (med fokus på gölgroda) i dessa två och även andra våtmarksobjekt säkerställer deras funktion även för arten större vattensalamander. Artens lokala och regionala population och bevarandestatus bedöms då inte påverkas av grundvattenbortledningen. Negativa konsekvenser för större vattensalamander kan alltså undvikas genom väl genomförda åtgärder. Gulyxne: Denna art kommer att kunna finnas kvar i samtliga de våtmarksobjekt (7, 16, 49, 71) där den finns idag, eftersom vattentillförselåtgärderna omfattar våtmarksobjekten 7 och 16. Våtmarksobjekt 49 är beläget långt utanför påverkansområdet. Den norra delen av våtmarksobjekt 71 är belägen inom påverkansområdet, men gulyxne förekommer inte i denna del av objektet. Grundvattenbortledningen medför dock att kärrmiljöer som eventuellt skulle kunna vara lämpliga för gulyxne (eller potentiella lokaler som inte identifierats i samband med fältinventeringarna) kan få en sämre utveckling. Genom att också andra våtmarker (våtmarksobjekt 14) kommer att tillföras vatten vid behov kommer dock lämpliga miljöer även fortsatt att finnas kvar. SKB:s ambition är också att hålla de värdefullaste våtmarkerna öppna genom naturvårdsinriktad skötsel. Med de planerade åtgärderna bedöms artens lokala och regionala population och dess bevarandestatus inte påverkas av grundvattenbortledningen. Detta innebär att det inte uppstår några negativa konsekvenser för arten gulyxne. Brudsporre: Denna art har bara observerats i ett våtmarksobjekt (objekt 14) som enligt vad som sagts tidigare är beläget nära påverkansområdets gräns. Beredskap kommer att finnas för att vid behov tillföra vatten till detta våtmarksobjekt och därmed hindra en påverkan på gölens flora och fauna (däribland brudsporre). Genom att även andra våtmarksobjekt av extremrikkärrstyp vid behov kommer att tillföras vatten kommer det även fortsättningsvis att finnas ett nätverk av lämpliga miljöer. Artens lokala och regionala population och dess bevarandestatus bedöms därmed inte påverkas av grundvattenbortledningen. Käppkrokmossa: Även denna art har observerats i våtmarksobjekt 14, vilket innebär att samma resonemang gäller som för brudsporre (se ovan). Artens lokala och regionala population och dess bevarandestatus bedöms därmed inte påverkas av grundvattenbortledningen. Kalkkärrgrynsnäcka: De planerade vattentillförselåtgärderna gynnar även arten kalkkärrgrynsnäcka, eftersom arten förekommer på tre av ovanstående lokaler. Med vattentillförsel bedöms grundvattenbortledningen konsekvenser för populationen av kalkkärrgrynsnäcka bli små. Även för några av de övriga våtmarksarterna medför de planerade åtgärderna en förbättring. Det finns dock arter som förekommer i andra områden där grundvattenytan bedöms komma att sänkas av till följd av grundvattenbortledningen, men där inga åtgärder planeras. Sammantaget innebär detta att det bedöms bli märkbara konsekvenser för skyddade våtmarksarter och spridningssamband även efter åtgärder. 6.5 Konsekvenser för skogar Översikt En stor del av skogen i undersökningsområdet är belägen inom det prognostiserade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Skogsmiljöerna är dock mindre känsliga för en avsänkning jämfört med våtmarkerna och de ekologiska konsekvenserna för skogen blir därför generellt mindre. Endast ett skogsobjekt bedöms ha nationellt värde (klass 1). För naturvärden i skogsmiljöer är skogsbruk och -skötsel viktigare faktorer än grundvattenytans nivå. Åtgärder i form av vattentillförsel omfattar inte skogsmark, vilket innebär att konsekvenserna för skogsobjekt blir lika före och efter åtgärder (se tabell 6-11). R

45 Som nämnts tidigare avser SKB att genomföra naturvårdsanpassad skogsskötsel på de fastigheter som SKB äger i Forsmark. I skogspartier utan skogsbruk ökar skogens naturvärden i takt med att skogen blir äldre och får ökad andel död ved och andra strukturer som hör gamla skogar till. Beroende på hur skogen sköts kan dess värden därför komma att öka eller minska fram till dess att slutförvarsanläggningen avvecklas och grundvattenbortledningen upphör. Naturvårdsinriktad skogsskötsel förutsätts både för nollalternativet (ekopark, utan förvar) och då slutförvarsanläggningen uppförs i Forsmark (med SKB:s skogsskötsel), vilket tydliggör konsekvenserna av grundvattenbortledningen. Skötselåtgärdernas konkreta utformning är dock för närvarande inte helt klarlagda, varför de inte beaktats i konsekvensbeskrivningen. Tabell Konsekvenser för skogsobjekt före och efter åtgärder. Konsekvensklass Före åtgärder Efter åtgärder Mycket stora konsekvenser 0 0 Stora konsekvenser 0 0 Märkbara konsekvenser Liten/små konsekvenser Obetydliga konsekvenser 2 2 Summa Tabell 6-12 redovisar bedömda konsekvenser för värdefulla ört-barrskogsarter. De ur naturvårdssynpunkt värdefullaste ört-barrskogsarterna är rödlistade marksvampar. Dessa är dock inte skyddade enligt artskyddsförordningen. Tabell Konsekvenser för ört-barrskogsarter före och efter åtgärder. Aspekt Före åtgärder Efter åtgärder Värdefulla ört-barrskogsarter och spridningssamband Märkbara konsekvenser Märkbara konsekvenser Konsekvenser för skogar före åtgärder Många skogsområden har höga naturvärden på grund av faktorer som gammal skog och död ved; dessa naturvärden är inte beroende av grundvattenytans nivå. Det finns dock friska-fuktiga skogspartier med hög grundvattenyta samt stråk med rörligt, syrerikt och ytnära grundvatten. Detta i kombination med den kalkrika moränen ger goda förutsättningar för förekomst av artrika ört-kalkbarrskogar, som generellt är ovanliga i Sverige. Särskilt värdefull är den artrika svampfloran. Enligt MIKE SHE-beräkningarna för opåverkade förhållanden är medelvärdet på grundvattenytans djup i de identifierade skogsobjekten drygt 1 m under markytan. Den modellberäknade avsänkningen är cirka 0,8 m som medelvärde för alla skogsobjekt. Baserat på nederbördsdata för ett normalår (för referensnormalperioden ) är avsänkningens medelvärde för skogsobjekten cirka 0,5 m. Den största avsänkningen av grundvattenytan (0,5 6 m) kan noteras för objekten 5, 28a d, 29, 31a b, 32a b och 58, se figur 6-9. För övriga objekt är avsänkningen liten (0 0,1 m). Totalt har 49 skogsobjekt identifierats och naturvärdesklassificerats i undersökningsområdet. Av dessa är 14 stycken belägna utanför det prognostiserade påverkansområdet. Fyra objekt är inom påverkansområdet men är inte beroende av grundvattenytans nivå. Vidare kommer tre skogsobjekt att tas bort i samband med uppförandet av slutförvarsanläggningens driftområde ovan mark. Detta medför att konsekvensbedömningen i detta avsnitt omfattar sammanlagt 28 skogsobjekt (se tabell 6-13). Liksom för våtmarksobjekten bör det observeras att i ett flertal fall utgör separata skogsobjekt med olika naturvärdesklasser ett geografiskt sammanhängande skogsområde. Antalet skogsobjekt är därför inte samma sak som antalet skogsområden, eftersom skogsområden kan bestå av flera delområden som definieras som skogsobjekt med olika naturvärden. Alla utom fem av de 28 berörda skogsobjekten är belägna inom eller nära påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning, och totalt berörs 135 hektar värdefull skogsyta. Fuktighets förhållandena i skogarna är dock varierande och inom varje identifierat skogsobjekt finns det såväl fuktiga som 48 R-10-17

46 Tabell Skogsobjekt uppdelade på olika konsekvensklasser. Konsekvensklass Antal objekt Areal (hektar) Mycket stora konsekvenser 0 0 Stora konsekvenser 0 0 Märkbara Liten/små Obetydliga 2 20 Summa torra partier. Konsekvenserna för skogsmarken och dess arter är därför inte jämförbara med konsekvenserna för våtmarkerna, där arterna är mer direkt beroende av blöta förhållanden och där det inte finns alternativa miljöer i närheten. Konsekvenserna på skogsmiljöerna är dessutom inte irreversibla på samma sätt som för våtmarkerna. Generellt innebär en avsänkning av grundvattenytan att andelen fuktiga och blöta skogspartier minskar. Resultatet blir långsamma vegetationsförändringar, som endast kan observeras över lång tid /Florgård et al. 2000/. Skogen blir då mer artfattig och erbjuder färre livsmiljöer för arter som gynnas av blöta och fuktiga partier. Erfarenheterna från Hallandsåsprojektet visar att det inte bör föreligga någon risk för plötslig träddöd eller dramatiska vegetationsförändringar /Florgård et al. 2000/. Som nämns ovan bedöms konsekvenserna för skogobjekten generellt som betydligt mindre än för våtmarksobjekten. Denna bedömning grundar sig på att majoriteten av de skogslevande arterna inte är lika hårt knutna till specifika platser i skogslandskapet. Flera av de kalkkrävande marksvamparna förekommer i fuktiga, friska och torra marker. Ett annat motiv för bedömningen är att en stor andel av skogsmarken främst försörjs av vatten via nederbörd och snösmältning /Johansson 2008/. För de partier av skogsmarken som är fuktiga och blöta under stora delar av året på grund av en ytnära grundvattenyta bedöms det finnas en risk för märkbara negativa konsekvenser då flera ovanliga arter har dessa miljöer som sin livsmiljö. Rödlistade skogsarter Riskerna för negativa konsekvenser för marksvampar i skog bedöms generellt som betydligt mindre än för våtmarksarterna. Som nämns ovan förekommer flera av de kalkkrävande marksvamparna på fuktiga, friska och torra marker, och en stor del av skogsmarkerna försörjs av vatten från nederbörd. Av större vikt är hur skogsbruket sker i området. För de partier av skogsmarken som är fuktiga och blöta under stora delar av året, med regelbundet hög grundvattenyta, bedöms det finnas en risk för märkbara konsekvenser då flera ovanliga arter har dessa miljöer som sin livsmiljö (tabell 6-14). Skogsarter skyddade enligt artskyddsförordningen Guckusko: Guckusko är en skogsorkidé som växer i frisk till fuktig mark. Arten har en gynnsam bevarandestatus och sin svenska huvudutbredning i Norra Uppland, i Gästrikland och i Jämtlands kalkområden. Guckusko har observerats i ett skogsobjekt (objekt 34, se figur 6-9). Detta objekt är beläget nära påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. Eftersom arten endast i viss utsträckning är grundvattenberoende bedöms grundvattenbortledningen inte medföra några konsekvenser för artens lokala eller regionala population. Konsekvenserna för arten bedöms som små och artens gynnsamma bevarandestatus bedöms inte påverkas (tabell 6-15). Övriga skogsorkidéer: Alla orkidéer är fridlysta. Forsmarksområdet är som tidigare nämnts rikt på orkidéer. Flera av dessa arter är grundvattenberoende. Den rikliga förekomsten av orkidéer är med all sannolikhet inte begränsad till undersökningsområdet och orkidéer förekommer troligtvis även i omgivande områden med motsvarande förutsättningar. Det medför att även om delar av orkidépopulationerna inom undersökningsområdet får mer ogynnsamma förhållanden, är bedömningen att de lokala populationerna fortfarande har gynnsam lokal bevarandestatus (tabell 6-16). Orkidéerna jungfru Marie nycklar, grönvit nattviol, nästrot, skogsnycklar och skogsknipprot har täta populationer i området. Slutsatserna för dessa arter är att konsekvenserna bedöms bli små. Spridningsförmågan hos orkidéer diskuteras i avsnitt Lopplummer och revlummer finns i friska till torra skogstyper och påverkas inte negativt av en grundvattenavsänkning. R

47 Figur 6 9. Konsekvensklassning av skogsobjekt. Tabell Bedömda konsekvenser för de 25 rödlistade barrskogsarter som finns inom det modellberäknade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning och som gynnas av hög grundvattenyta. Artgrupp Svenskt namn Hotkategori Förekomst Konsekvens lokalt Mossor Vedtrappmossa NT En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Gul lammticka VU Fem förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Grantaggsvamp NT En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Grangråticka VU Tre förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Flattoppad klubbsvamp NT Sex förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Duvspindling VU En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Blekspindling NT Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Kopparspindling NT Tre förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Denises spindling NT Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Kungsspindling NT Tre förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Sotbandad spindling VU Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Äggspindling NT Åtta förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Odörspindling NT Sex förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Persiljespindling NT Tre förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Violgubbe VU Fyra förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Gul taggsvamp VU Fyra förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Dofttaggsvamp NT Fyra förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Svart taggsvamp NT Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Lilafotad fingersvamp EN Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Ramaria obtusissima VU Två förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Blek fingersvamp VU En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Fläckfingersvamp VU En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Bitter taggsvamp EN En förekomst Märkbara konsekvenser Svampar Koppartaggsvamp VU Fem förekomster Märkbara konsekvenser Svampar Brödtaggsvamp EN En förekomst Märkbara konsekvenser 50 R-10-17

48 Tabell Skyddade skogsarter (7 och bilaga 1 i artskyddsförordningen) som berörs av grundvattenbortledningen. Svenskt namn Förekomst Konsekvens Guckusko En förekomst (skogsobjekt 34) Små konsekvenser Tabell Fridlysta skogsarter i undersökningsområdet (8 i artskyddsförordningen) som berörs av grundvattenbortledningen. Samtliga arter i tabellen är kärlväxter som är allmänt förekommande i undersökningsområdet. Svenskt namn Grönvit nattviol Jungfru Marie nycklar Nattviol Nästrot Skogsknipprot Skogsnycklar Tvåblad Lopplummer Revlummer Konsekvens Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Inga konsekvenser Inga konsekvenser Konsekvenser för skogar efter åtgärder Skogsmiljöer Den vattentillförsel som beskrivs i avsnitt är inriktad på våtmarker och sådana åtgärder planeras inte för skogen. SKB kommer att genomföra naturvårdsinriktad skogsskötsel på de fastigheter som SKB äger i Forsmark (avsnitt 6.3.2). Detta innebär bland annat att skogen kommer att få utvecklas fritt utan avverkning och att andelen död ved kommer att öka. Jämfört med dagens situation bedöms naturvärdena i skogen komma att öka totalt sett, även om delar av skogen blir torrare till följd av grundvattenbortledningen. Detta motiveras av att stora delar av skogen består av hyggen eller ungskog. Jämfört med nollalternativet (ekopark) blir det dock en försämring. För de partier av skogsmarken som är fuktiga och blöta under stora delar av året på grund av en ytnära grundvattenyta bedöms det finnas en risk för märkbara negativa konsekvenser, eftersom flera ovanliga arter har dessa miljöer som sin livsmiljö. Dessa negativa konsekvenser bedöms kunna minimeras eller kompenseras genom en högre ambitionsnivå för skydd och vid skötsel av skogsmarkerna. Skogsarter och spridningssamband Som nämns ovan planeras ingen vattentillförsel i skogen. Med avseende på skogsskötsel kommer SKB att ha samma ambitionsnivå som ambitionen för en ekopark. Konsekvenser för skogsarter och spridningssamband till följd av grundvattenbortledningen är därför samma som före åtgärder, det vill säga märkbara konsekvenser. 6.6 Konsekvenser för sjöar Översikt Med undantag för sjön Puttan ger enligt modellberäkningarna /Mårtensson och Gustafsson 2010/ grundvattenbortledningen endast upphov till en liten sänkning av vattennivån i sjöarna i området. Sjöarna är mindre känsliga för en avsänkning än våtmarkerna och har jämförelsevis låga naturvärden, vilket innebär att konsekvenserna överlag blir mindre jämfört med våtmarkerna. Tabell 6-17 visar en sammanställning av konsekvensklassningen för sjöar. För att redovisningen ska vara jämförbar redovisas fördelningen på olika konsekvensklasser före och efter åtgärder, även om inga specifika åtgärder planeras för sjöarna. Med undantag för Puttan bedöms konsekvenserna bli små eller obetydliga för sjöarna. Konsekvenserna för Puttan bedöms bli stora. R

49 Tabell Konsekvenser för sjöar före och efter åtgärder. Konsekvensklass Före åtgärder Efter åtgärder Mycket stora konsekvenser 0 0 Stora konsekvenser 1 1 Märkbara konsekvenser 0 0 Liten/små konsekvenser 1 1 Obetydliga konsekvenser 4 4 Summa Konsekvenser för sjöar före åtgärder Sjömiljöer Sjöarna är större, djupare och har generellt större avrinningsområden jämfört med våtmarkerna. Detta innebär att delar av grundvattenutströmningen till sjöarna kan bestå av grundvatten som passerat de övre delarna av berget mellan in- och utströmningen. Sjöarna kan därför delvis tillföras grundvatten med djupare strömbanor mellan in- och utströmning jämfört med våtmarkerna. Enligt MIKE SHE-beräkningarna /Mårtensson och Gustafsson 2010/ ger grundvattenbortledningen upphov till en obetydlig sänkning av vattennivån i de större sjöarna i Forsmarksområdet. Vad gäller sjöarna Eckarfjärden och Fiskarfjärden kommer enligt beräkningarna den största sänkningen bli mindre än en centimeter. Vidare kan det enligt beräkningarna uppstå en mycket begränsad sänkning, maximalt någon centimeter, av medelvattennivån i sjöarna Gällsboträsket och Bolundsfjärden (se figur 6-11) till följd av grundvattenbortledningen. Konsekvensbeskrivningen utgår från tätningsfallet K inj =10 7 m/s, se figurerna 6-11 och Även för påverkade förhållanden följer Bolundsfjärdens sjönivå de naturliga nivåvariationerna under året. Störst skillnad mellan opåverkade och påverkade nivåer uppstår i början på maj, då vattennivån under en kort period skiljer sig med 0,05 m jämfört med opåverkade förhållanden. Sänkningens årsmedelvärde är ungefär 0,01 m. Bolundsfjärdens sjötröskel är på nivån 0,28 m ö h (meter över havet, höjdsystem RHB 70) och sjöns yta ligger normalt mellan 0,25 till 0,3 m ö h. Under en period på eftersommaren och tidig höst är den uppmätta sjönivån lägre än sjötröskeln, vilket innebär att sjön under denna period saknar förbindelse med havet (utom då havets nivå är högre än sjötröskeln). Sänkningen kan medföra att perioden då sjön är utan förbindelse med havet förlängs något. Den lilla sänkningen av sjöns nivå bedöms dock inte påverka sjöns funktion som yngelkammare för fisk i någon betydande grad. Sjön Norra Bassängen är belägen mellan Bolundsfjärden och havet. Denna sjö har en sjötröskel på nivån 0,19 m ö h. Under perioder med hög havsnivå förekommer inträngning av havsvatten över Bolundsfjärdens och Norra Bassängens sjötrösklar. Under perioden skedde detta vid sex tillfällen /Johansson 2008/. Den högsta uppmätta havsnivån under denna period ägde rum i samband med stormen Per år 2007, då havsnivån som högst var 1,4 m ö h. För sjön Gällsboträsket är den största modellberäknade nivåsänkningen under år ,05 0,12 m (beroende på tätningsfall), med ett årsmedelvärde på någon centimeter. Gällsboträsket har inte samma betydelse som yngelkammare för fisk som sjöarna Bolundsfjärden och Norra Bassängen. Enligt MIKE SHE-beräkningarna ger grundvattenbortledningen från förvaret upphov till en reducering på upp till maximalt 13 % av det under året ackumulerade bäckinflödet till Bolundsfjärden (tätningsfallet K inj = 10 7 m/s). Effekterna på vattenföringen i de andra studerade bäckarna bedöms bli marginella /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Givet grundvattenbortledningens lilla effekt på sjönivån i Bolundsfjärden, Norra Bassängen och Gällsboträsket och att bäckarna i området inte har några speciella naturvärden, bedöms grundvattenbortledningen endast ge upphov till obetydliga konsekvenser för sjöarna Norra Bassängen, Bolundsfjärden och Gällsboträsket samt för bäckarna i Forsmark. 52 R-10-17

50 Figur Konsekvensklassning av sjöar. Sjön Puttan är belägen intill Bolundsfjärden och har en sjötröskel som är 0,2 m högre än Bolundsfjärdens. Puttans avrinningsområde är relativt litet. Enligt MIKE SHE-beräkningarna leder grundvattenbortledningen till en avsänkning av grundvattenytan inom i stort sett hela Puttans avrinningsområde /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Beräkningsresultaten visar vidare att sjönivån i Puttan periodvis kan sänkas med upp mot en meter. Den övre kurvan i figur 6-12 visar den modellberäknade sjönivån för opåverkade förhållanden och den nedre kurvan visar den beräknade sjönivån för påverkade förhållanden för tätningsfallet K inj = 10 7 m/s. Enligt figur 6-12 innebär grundvattenbortledningen att sjönivån sänks under vintern. Nivån når i stort sett den opåverkade nivån under snösmältningen i början på maj, för att därefter åter sjunka /Mårtensson och Gustafsson 2010/. En sänkning av sjöns nivå skulle medföra en minskning av sjöns yta, vilket skulle leda till en ökad igenväxning. Sjöns naturvärden riskerar att försvinna, eftersom sjöns medeldjup är endast 0,4 m och dess maxdjup 1,3 m. Puttan har dock ingen betydelse som yngelkammare för havslevande fisk, eftersom inga bäckar förbinder sjön med Norra Bassängen eller Bolundsfjärden. Förutom tillförsel från avrinningsområdet kan havsvatten tränga in i sjön vid enstaka tillfällen med mycket hög havsnivå. Sammantaget bedöms således grundvattenbortledningen leda till obetydliga eller små konsekvenser för sjöarna, med undantag för sjön Puttan för vilken konsekvenserna bedöms bli stora. Rödlistade arter Fågellivet vid sjöarna i Forsmark (tabell 6-18) avspeglar förhållanden med kustnära gamla skogar, öppna småvatten och kärrmarker. Några rödlistade fåglar utnyttjar sjöarna för födosök. Havsörn och skräntärna är exempel på rödlistade fågelarter som utnyttjar området. Svarttärna har observerats vid ett tillfälle, men arten betraktas inte tillhöra faunan i området. Fiskfaunan i sjöarna hyser inga kända förekomster av rödlistade arter. Ål och tånglake har påträffats i kylvattenkanalen /Adill et al. 2006/. Bedömningen är att grundvattenbortledningen inte medför några konsekvenser för rödlistade arter i sjömiljöer. R

51 Undisturbed conditions Repository with K grout = 10-7 m/s Repository with K grout = 10-8 m/s Repository with K grout = 10-9 m/s Figur Modellberäknad sjönivå i Bolundsfjärden år 2006 för opåverkade förhållanden (undisturbed conditions) och för påverkade förhållanden för tre olika tätningsfall /Mårtensson och Gustafsson 2010/. Undisturbed conditions Repository with K grout = 10-7 m/s Repository with K grout = 10-8 m/s Repository with K grout = 10-9 m/s Figur Modellberäknad sjönivå i Puttan för opåverkade förhållanden och för påverkade förhållanden för tre tätningsfall /Mårtensson och Gustafsson 2010/. 54 R-10-17

52 Tabell Förteckning över rödlistade fågelarter knutna till sjöarna i området. Artgrupp Svenskt namn Hotkategori Förekomst Konsekvens Fågel Svarttärna VU Tillfällig Bolundsfjärden Inga konsekvenser Fågel Havsörn NT Förekommer i området Inga konsekvenser Fågel Skräntärna VU Enstaka förekomster Inga konsekvenser Bedömningen av grundvattenbortledningens konsekvenser för rödlistade arter knutna till sjöarna baseras främst på de små modellberäknade sänkningarna av sjönivåerna. En minskning av vattenföringen i bäcken uppströms Bolundsfjärden med maximalt 13 % bedöms heller inte påverka populationerna av de rödlistade arter som nyttjar sjön. Det förekommer inga rödlistade arter i sjön Puttan. Arter skyddade enligt artskyddsförordningen Det finns fågelarter och en fladdermusart (vattenfladdermus) som är skyddade enligt artskyddsförordningen och som använder sjöarna för födosök. Citronfläckad kärrtrollslända och padda utnyttjar delvis i sjöarna. Pudrad kärrtrollslända förekommer troligtvis i anslutning till sjöarna och padda finns sannolikt i alla sjöar i området. Som framgår av tabellerna 6-19 till 6-21 bedöms grundvattenbortledningen medföra inga eller obetydliga konsekvenser för de skyddade arter i Forsmark som är knutna till sjöarna. Tabell Konsekvenser för arter med strikt skydd (4 och bilaga 1 i artskyddsförordningen) och som är knutna till sjöar. Svenskt namn Förekomst Konsekvens Vattenfladdermus Förekommer i området Inga konsekvenser Pudrad kärrtrollslända Förekommer i ett våtmarksobjekt Inga konsekvenser (objekt 8a: Tjärnpussen) Citronfläckad kärrtrollslända Förekommer vid flera sjöar Inga konsekvenser Tabell Konsekvenser för fågelarter som prioriterade för skydd (4 och bilaga 1 i artskyddsförordningen) och som är knutna till sjöar. Svenskt namn Förekomst Konsekvens Svarttärna Tillfällig Bolundsfjärden Inga konsekvenser Sångsvan Har påträffats i området Inga konsekvenser Havsörn Förekommer i området Inga konsekvenser Skräntärna Enstaka förekomst Inga konsekvenser Fisktärna Förekommer i området Inga konsekvenser Tabell Konsekvens för den fridlysta art (6 i artskyddsförordningen) och som är knuten till sjöar. Svenskt namn Förekomst Konsekvens Vanlig padda Förekommer Obetydlig En del av de arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen är också rödlistade. För dessa gäller således samma konsekvensbedömning som för de rödlistade arterna. Vanlig padda förekommer sannolikt i sjön Puttan och för denna sjö kan det inte uteslutas en lokal påverkan på arten. Populationen av vanlig padda inom Forsmarksområdet bedöms dock inte påverkas av grundvattenbortledningen från förvaret. R

53 6.6.3 Konsekvenser för sjöar efter åtgärder Inga specifika åtgärder planeras för sjöarna, inte heller för sjön Puttan eftersom åtgärder inte bedöms få tillräcklig naturvårdsnytta. 6.7 Konsekvenser för marina miljöer Det kan inte uppstå några konsekvenser för marina miljöer till följd av grundvattenbortledningen från slutförvarsanläggningen. Konsekvenser av utsläpp till vatten beskrivs i /Allmér 2010, Ridderstolpe och Stråe 2010/. 6.8 Konsekvenser för Natura 2000-områden Enligt modellberäkningar för ett värsta fall (ett helt öppet förvar och tätningsfallet K inj = 10 7 m/s) kan en mindre grundvattenavsänkning beröra ett litet område i Natura 2000-området Kallriga. Ett smalt stråk med en avsänkning av grundvattenytan på maximalt 0,2 m ovan en sprickzon löper genom ett skogsområde med örtrik barrskog (habitatet klassas i bevarandeplanen för Natura 2000-området som primär landhöjningsskog 9030) /Länsstyrelsen i Uppsala län 2002/. Där avsänkningen uppstår är dock grundvattenytan även för opåverkade förhållanden belägen på någon meters djup under markytan. Detta innebär att en avsänkning av grundvattenytan ger små konsekvenser för vegetationen. Det avsänkta området utgör cirka 10 % av den 19 hektar stora skogsmiljön (skogsobjekt 121, se figur 6-9). Ungefär hälften av skogsobjektet är beläget inom 100 m från det modellberäknade påverkansområdet. En något torrare miljö i delar av skogen förväntas inte påverka förekomsten av typiska arter eller habitatet på ett sådant sätt att naturvärdena i området minskar. Det bedöms heller inte föreligga någon risk för att miljön förändras på något irreversibelt sätt. När förvaret avvecklas och grundvattenbortledningen upphör återgår grundvattenytans nivå till opåverkade förhållanden, vilket innebär att habitatet även fortsättningsvis kommer att ha gynnsam bevarandestatus. Inom Natura 2000-området finns det två starrkärr precis norr om påverkansområdet (våtmarksobjekt 122, se figur 6-4). I bevarandeplanen klassas habitatet som lagun (naturtyp 1150). Området där grundvattenytan enligt modellberäkningarna sänks av i intilliggande skogsområde omfattar ungefär 10 % av starrkärrens avrinningsområde. Detta innebär att kärren även för påverkade förhållanden till 90 % vattenförsörjs via områden utanför påverkansområdet. Enligt jordartskartan /Hedenström och Sohlenius 2008/ underlagras kärren av täta sediment och de påverkas inte av trycksänkning under kärren. Det är framförallt vid perioder med höga vattenflöden som vattenståndet i gölarna påverkas och den bedöms då enligt gjorda modelleringar /Mårtensson och Gustafsson 2010/ bli upp till 0,1 m lägre än om inte förvaret byggs. I Natura 2000-området finns två särskilt utpekade arter, guckusko och större vattensalamander. Båda dessa arter har inventerats i det prognostiserade påverkansområdet men de har inte påträffats. Sammantaget är bedömningen att de livsmiljöer som avses skyddas med förordnandet till Natura 2000-område inte skadas och de arter som avses skyddas inte utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet i området av utpekade arter. 6.9 Konsekvensbedömning avseende riksintressen för naturvård Det modellberäknade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning omfattar delvis det riksintresseområde för naturvård som heter Forsmark-Kallrigafjärden (se figur 6-13). Ett projekts påverkan på riksintressen för naturvård ska bedömas enligt 3 kapitlet i miljöbalken. Påverkan på riksintressen bedöms utifrån de värden som utpekandet av riksintresset bygger på samt information om typ och omfattning för påverkan. 56 R-10-17

54 6.9.1 Huvudkriterier för utpekande av riksintresse för naturvård Naturvårdsverket har ansvar för att peka ut områden av riksintresse för naturvård. Som stöd i arbetet finns en handledning rörande tillämpningen av miljöbalkens hushållningsbestämmelser /Naturvårdsverket 2005/. Som kriterier utpekande av ett riksintresse för naturvården omnämns följande: A Framstående exempel på kombinationer av naturtyper som väl visar landskapets utveckling Områdena ska ha stor betydelse för kännedomen om landets natur. Karaktärsdragen för regionen bör vara väl företrädda. Långvarig kontinuitet i landskapets och naturens utveckling ökar värdet. Avbrott i utvecklingen genom exploatering eller utebliven hävd minskar eller förintar värdet. Områdena ska väl representera geovetenskapliga processer och former. Nyckelområden för förståelsen av bildningsförlopp, utveckling och ekologiska samband har särskild betydelse som ökas genom väl dokumenterad forskning. B Väsentligt opåverkade områden Väsentligt opåverkade områden har en ekologiskt och artbevarande betydelse. De bör vara stora och ha en långvarig, kontinuerlig och naturlig utveckling. En stor mångfald av naturtyper, biotoper och arter höjer naturvärdet. C Hotade eller sårbara biotoper och arter Områdestypen ska ha särskilt stor betydelse för fortbestånd av hotade, sårbara eller sällsynta biotoper, växt- och djurarter. Områdena kan utgöras av hotade eller sällsynta biotoper eller livsnödvändiga habitat för hotade eller annars särskilt känsliga arter. D Rik flora och fauna Områdena ska ha särskilt stor rikedom på växtarter, djurarter eller individer. De kan omfatta både väsentligen naturliga eller kraftigt kulturpåverkade miljöer. De kan sammanfalla med typerna A, B och C. Hit hör internationellt betydelsefulla områden för våtmarks- och vattenfåglar Beskrivning av riksintresseområdet Forsmark-Kallriga Riksintresseområdet Forsmark-Kallrigafjärden (NR , se figur 6-13), består enligt Länsstyrelsens registerblad bland annat av områden med ovanlig vildmarksprägel. Området har stora geologiska och botaniska värden knutna till den snabba strandförskjutningen. Som grund för områdets utpekande nämns följande värden, på vilka skadan således ska bedömas: A Landskapets utveckling: I Länsstyrelsens beskrivning betonas den snabba landhöjningen, med successiv avsnörning av sjöar. Beskrivningen anger sjön Fiskarfjärdens som ett geomorfologiskt intressant objekt. Denna aspekt gäller dock för sjöar och naturtyper i hela undersökningsområdet, vilket också framgår av Länsstyrelsens värdebedömningar av riksintresseområdet /Hamrén och Collinder 2010/. B Väsentligen opåverkade områden: Delar av området (Trollgrundet-Granskär) beskrivs som urskogsartat. Inom undersökningsområdet har skogsmiljöerna dock inte så lång kontinuitet. Stora delar av skogen är avverkad och de äldre skogsmiljöer som finns har tidigare varit öppna betespräglade skogar. Kärrmiljöerna är dock till största delen opåverkade av dikning och har på så sätt längre kontinuitet. C Hotade arter och biotoper: Beskrivningen nämner inga särskilda hotade arter eller biotoper, men påpekar förekomst av rik flora och fauna knutna till den kalkrika moränen. I samband med de ekologiska inventeringarna /Hamrén och Collinder 2010/ har som nämnts tidigare dock en stor mängd rödlistade arter påträffats. Kalkbarrskogar, rikkärr och kalkoligotrofa sjöar som är rikligt förekommande i området är att betrakta som hotade biotoper. R

55 D Rik flora och fauna: I Länsstyrelsens beskrivning anges att den kalkrika moränen starkt bidrar till den rika floran och förekomsten av kalkpräglade sjöar och kärr. Artrikedomen är stor i området inte bara på grund av kalkförekomsten utan också på grund av den stora variationen i landskapet som ger förutsättningar för många olika naturtyper Påverkan före åtgärder Enligt Naturvårdsverkets handbok /Naturvårdsverket 2005/ definieras påtaglig skada som följer: Påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön kan uppstå om en åtgärd kan mer än obetydligt skada något eller några av de natur-, kultur- eller friluftsvärden som utgör grunden för riksintresset. Även om den negativa inverkan endast förväntas pågå under en kortare tid bör den anses utgöra påtaglig skada på natur- eller kulturmiljön om den negativa inverkan kan bli så stor att området i något avseende förlorar sitt värde som riksintresseområde. En negativ inverkan som är irreversibel med avseende på något värde som utgör grunden för riksintresset bör som regel anses utgöra påtaglig skada på natureller kulturmiljön.. Påverkan enligt kriterium A (landskapets utveckling) bedöms som obetydlig då de ekologiska processerna till följd av landhöjning och avsnörning av havsvikar inte kommer att påverkas i ett landskapsperspektiv, utom i mycket begränsad omfattning och under en begränsad tidsperiod. Avseende kriterium B (opåverkade områden) bedöms det finnas en risk att påverkan blir betydande. Detta beror på att kärrmiljöer med lång kontinuerlig utveckling med stor mångfald av arter kan komma att beröras av grundvattenbortledningen och att förändringen är att betrakta som irreversibel. Risk för grundvattenavsänkning föreligger för ungefär 200 hektar (motsvarande 5 % av riksintressets totala landareal på hektar). De områden som kan komma att beröras består är delvis värdefulla och känsliga. Ytterligare cirka 300 hektar är belägna inom 300 m från påverkansområdets gräns. Sammanlagt kan således upp mot 500 hektar av riksintresseområdet beröras av grundvattenbortledningen, motsvarande drygt 10 % av dess totala landyta. Med avseende på kriterium C (hotade arter och biotoper) bedöms det finnas en risk att påverkan blir betydande, eftersom flera miljöer med rödlistade arter kan komma att påverkas. Rikkärr och kalkbarrskogar är också hotade biotoper. Vad gäller kriterium D (rik flora och fauna) bedöms det finnas en risk att påverkan blir betydande. Orsaken till detta är främst att förändringen av artrika rikkärrsmiljöer kan vara irreversibel. Den sammanlagda bedömningen är därför att skadan på riksintresset riskerar att bli påtaglig, även efter skademinskande åtgärder Påverkan efter åtgärder Åtgärder kommer att vidtas för att minska påverkan på riksintresseområdet. Den främsta åtgärden är förberedelse för vattentillförsel till fem våtmarksobjekt (avsnitt 6.3.1). Som nämnts tidigare kommer SKB även att genomföra naturvårdsinriktade skötselåtgärder, inklusive röjning av vedvegetation och slåtter för att hålla våtmarker öppna (avsnitt 6.3.2). Skogsmiljöerna kommer också att skötas på ett naturvårdsinriktat sätt, motsvarande Sveaskogs intentioner för ekoparker. De föreslagna åtgärderna innebär att grundvattenbortledningen inte kommer att orsaka några skador på några av de mest värdefulla delområdena inom riksintresseområdet. Kvarstående konsekvenser efter åtgärder innebär dock risk för påverkan på våtmarks- och skogsobjekt av regionalt värde (klass 2) och i ett fall ett våtmarksobjekt av nationellt värde (våtmarksobjekt 23, se figur 6-4). I dessa objekt förekommer hotade och skyddade växter och djur. Den sammanlagda bedömningen är därför att skadan på riksintresset kan bli påtaglig även efter åtgärder. 58 R-10-17

56 Figur Riksintresset för naturvård Forsmark-Kallrigafjärden samt det prognostiserade påverkansområdet för grundvattenytans avsänkning. R

R Bortledande av grundvatten från en slutförvarsanläggning i Laxemar. Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och produktionsmark

R Bortledande av grundvatten från en slutförvarsanläggning i Laxemar. Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och produktionsmark R-10-22 Bortledande av grundvatten från en slutförvarsanläggning i Laxemar Beskrivning av konsekvenser för naturvärden och produktionsmark Ulrika Hamrén, Per Collinder, Johan Allmér Ekologigruppen AB Oktober

Läs mer

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret?

96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 1 96 Påverkar de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt Natura 2000-området Storskäret? 2017-10-24 2 Skulle de beräknade avsänkningarna på ett betydande sätt kunna påverka Natura 2000-området

Läs mer

Sammanfattning av påverkan på skyddade arter i Forsmark

Sammanfattning av påverkan på skyddade arter i Forsmark 2014-08-28 Version 5.2 Sammanfattning av påverkan på skyddade arter i Forsmark SKBdoc 1442289 Beställning: Svensk kärnbränslehantering AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon:

Läs mer

P-11-04. Underlag till ansökan om dispens enligt artskyddsförordningen. Slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB

P-11-04. Underlag till ansökan om dispens enligt artskyddsförordningen. Slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark. Svensk Kärnbränslehantering AB P-11-04 Underlag till ansökan om dispens enligt artskyddsförordningen Slutförvar för använt kärnbränsle i Forsmark Svensk Kärnbränslehantering AB Februari 2011 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd

Läs mer

Vattenverksamhet. Slutförvaring av använt kärnbränsle. Avslutande samråd. Samrådsmöte 6 februari Erik Setzman Kent Werner

Vattenverksamhet. Slutförvaring av använt kärnbränsle. Avslutande samråd. Samrådsmöte 6 februari Erik Setzman Kent Werner Slutförvaring av använt kärnbränsle Vattenverksamhet Samrådsmöte Erik Setzman Kent Werner 1 Avslutande samråd Samråden påbörjades år 2002 och avslutas år 2010 Lördag 6 februari Forsmark Kärnbränsleförvaret

Läs mer

Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel

Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel Slutförvar i Forsmark? Värdefull natur på spel Kärnavfallsbolaget SKB har ansökt om att få bygga ett slutförvar för använt kärnbränsle strax söder om kärnkraftverket i Forsmark. Den flacka kusten i norra

Läs mer

Inventering av gulyxne i Forsmark 2017

Inventering av gulyxne i Forsmark 2017 Rapport P-17-34 December 2017 Inventering av gulyxne i Forsmark 2017 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB Arvid Löf Niina Sallmén SWEDISH NUCLEAR FUEL AND WASTE MANAGEMENT CO Box 3091, SE-169 03 Solna Phone

Läs mer

Infiltration till våtmarker

Infiltration till våtmarker 2017-10-13 1 Infiltration till våtmarker Framtaget och inlämnat underlag Fortsatt arbete inför infiltration Metodik för bedömning av lämpliga åtgärdsnivåer Infiltration i ytterligare våtmarker Val av föreslagna

Läs mer

Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter

Adolfsbergs-/Storvretaskogen. Rödlistade arter Adolfsbergs-/Storvretaskogen Rödlistade arter Naturinventering under 2015 Delrapport Sammanställd av Patrick Fritzson Version 2015-10-28 1 Arbetsgruppen Rädda Storvretaskogen Naturinventering en delrapport

Läs mer

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun

Granskningsversion. Naturvärdesinventering vid Kragstalund, Vallentuna kommun Naturvärdesinventering vid, Vallentuna kommun 2 Beställning: Structor Miljöbyrån Stockholm AB Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: Uppdragsansvarig:

Läs mer

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014

BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken

Ansökan enligt miljöbalken Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet

Läs mer

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med

Läs mer

Bortledande av grundvatten i samband med uppförande av Clink

Bortledande av grundvatten i samband med uppförande av Clink Öppen Promemoria (PM) DokumentID Version 1.0 Status Godkänt 1466604 Författare Kent Werner, EmpTec Ingvar Rhén, SWECO Environment AB Kvalitetssäkrad av Helene Åhsberg Godkänd av Martin Sjölund Reg nr Datum

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun

Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik

Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik Artskydd slutförvar för kärnavfall i Forsmark Oscar Alarik 2 Rättskälleläran EU EU-förordningar EU-domstolens praxis EU-direktiv 3 Svenska artskyddsförordningen Fridlysning 4 I fråga om vilda fåglar och

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013

Ansökan enligt miljöbalken komplettreing april 2013 Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Bilaga MV Metodval utvärdering av strategier

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Komplettering om avgränsning av Kärnbränsleförvarets verksamhetsområden

Komplettering om avgränsning av Kärnbränsleförvarets verksamhetsområden 1684602, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2019-03-22 Mikael Gontier Sofie Tunbrant Kvalitetssäkring 2019-04-02 Helene Åhsberg (TS) 2019-04-02 Leif Mattsson (TS) 2019-04-02 Anders

Läs mer

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN

INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB. Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN INFORMATION till allmänheten från Svensk Kärnbränslehantering AB Inkapsling och slutförvaring I OSKARSHAMN UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 UNDERLAG FÖR SAMRÅDSMÖTE DEN 5 APRIL 2005 Det här är

Läs mer

Inventering av gulyxne i Forsmark 2018

Inventering av gulyxne i Forsmark 2018 Rapport P-18-17 Oktober 2018 Inventering av gulyxne i Forsmark 2018 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB Arvid Löf Mattias Lif Johan Kjetselberg SWEDISH NUCLEAR FUEL AND WASTE MANAGEMENT CO Box 3091, SE-169

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor 2016-01-29 Uppdragsnr: 15092 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Detaljplan Renön 1:5 m.fl. MAF Arkitektkontor Beställare

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015

Ansökan enligt miljöbalken komplettering III mars 2015 Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd enligt miljöbalken Bilaga PV Platsval lokalisering av slutförvaret för använt kärnbränsle Samrådsredogörelse

Läs mer

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge

2015-08-28 Slutversion. Naturinventering och översiktlig spridningsanalys. Solskensvägen Tullinge Naturinventering och översiktlig spridningsanalys Tullinge 2 Beställning: Wästbygg Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 : Uppdragsansvarig: Karn Terä Medverkande:

Läs mer

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering

P Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar. Valideringstest av ythydrologisk modellering P-05-238 Kontroll och inmätning av diken i potentiella utströmningsområden i Laxemar Valideringstest av ythydrologisk modellering Emma Bosson, Sten Berglund Svensk Kärnbränslehantering AB September 2005

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare

Läs mer

Tilltro till modellen beräknade flöden och nivåer jämfört med observationer

Tilltro till modellen beräknade flöden och nivåer jämfört med observationer 2017-10-13 1 Vattendelare En vattendelare följer antingen en höjdrygg i naturen eller ett dalstråk. - När nederbörden når markytan rinner vattnet från högre områden mot lägre. Därför passerar inte regnvattnet

Läs mer

P Slutförvar Forsmark, Simpevarp och Laxemar. Inläckage av grundvatten samt påverkan på hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden

P Slutförvar Forsmark, Simpevarp och Laxemar. Inläckage av grundvatten samt påverkan på hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden P-06-249 Slutförvar Forsmark, Simpevarp och Laxemar Inläckage av grundvatten samt påverkan på hydrogeologiska och hydrologiska förhållanden Kent Werner, Golder Associates AB Oktober 2006 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding

Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer. Johan Colding Golfbanans dammar och vatten - biologisk ma ngfald och gro n infrastruktur fo r vattenlevande organismer Johan Colding Bakgrund Golfbanor har varit bristfälligt utforskade vad gäller dess ekologiska värden

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

R-10-16. Vattenverksamhet i Forsmark. Ekologisk fältinventering och naturvärdesklassificering. skogsproduktionsmark

R-10-16. Vattenverksamhet i Forsmark. Ekologisk fältinventering och naturvärdesklassificering. skogsproduktionsmark R-10-16 Vattenverksamhet i Forsmark Ekologisk fältinventering och naturvärdesklassificering samt beskrivning av skogsproduktionsmark Ulrika Hamrén, Per Collinder Ekologigruppen AB December 2010 Svensk

Läs mer

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014

Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Ansökan enligt miljöbalken komplettering II september 2014 Toppdokument Begrepp och definitioner Bilaga K:10 Summering av inlämnade dokument, rättelser och kompletterande information i ansökan om tillstånd

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet

Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun

Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart

Läs mer

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun.

PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. PM: Inventering av groddjursmiljöer inom planområdet Knutpunkten i Nacka kommun. Beställare: Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Granskningsversion:

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad 2018-09-28 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo

Bevarandeplan för Natura 2000-området Viggesbo 511-4607-05 t Viggesbo enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330245 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Våneviks gammelskog. 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen

Våneviks gammelskog. 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen Våneviks gammelskog 32 arter skyddade enligt Artskyddsförordningen Hittills (31 december 2017) är 32 arter som kräver dispens från Artskyddsförordningen påträffade i och i omedelbar anslutning till det

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken

Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771

Läs mer

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Bilaga 5 Bilder och illustrationer (separat bilaga till rapporten Svampar i Näsmarkernas naturreservat, publ.nr. 2016:13)

Bilaga 5 Bilder och illustrationer (separat bilaga till rapporten Svampar i Näsmarkernas naturreservat, publ.nr. 2016:13) Bilaga 5 Bilder och illustrationer (separat bilaga till rapporten Svampar i Näsmarkernas naturreservat, publ.nr. 2016:13) Figur 1. Område 1. Obetad ängsgranskog öster om Tullportaberget 2007. Foto: Mikael

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

P Riksintresse för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

P Riksintresse för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall P-03-01 Riksintresse för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall SKB:s synpunkter till SKI på avgränsning av områden vid Forsmark och Simpevarp Svensk Kärnbränslehantering AB April 2003

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Restaureringsplan Värmlandsskärgården

Restaureringsplan Värmlandsskärgården RESTAURERINGSPLAN Datum 2018-11-12 Referens 512-255-2016 1(7) Restaureringsplan Värmlandsskärgården Natura 200-kod och namn: SE0610006 Värmlandsskärgården Projektområde: 3 Kommun: Grums kommun & Säffle

Läs mer

P Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark Per Collinder, Ekologigruppen AB.

P Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark Per Collinder, Ekologigruppen AB. P-14-02 Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark 2013 Per Collinder, Ekologigruppen AB Oktober 2014 Svensk Kärnbränslehantering AB Swedish Nuclear Fuel and Waste Management

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Adolfsbergsskogen/Storvretaskogen i Storvreta

Adolfsbergsskogen/Storvretaskogen i Storvreta Adolfsbergsskogen/Storvretaskogen i Storvreta Naturinventering, del 0 0-0- Utbredningskartor för observerade naturvårdsarter Sammanställda av Patrick Fritzson Utbredningskartor I detta dokument presenteras

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Naturskyddsföreningen

Naturskyddsföreningen Skanska Industrial Solutions AB Marknadsfunktionen att. Oskar Karlsson Kämpevägen 32 553 02 Jönköping oskar.karlsson @skanska.se Skaraborgs Naturskyddsförening och Skövde Naturskyddsförenings gemensamma

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun.

Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Version 1.10 Projekt 7442 Upprättad 2017-07-07 Reviderad 2017-08-08 Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande detaljplaneområde vid Säterivägen, Säffle kommun. Sammanfattning En inventering av utpekat

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget

Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget NATURCENTRUM AB Naturvärdesinventering Vårgårda Hallaberget 2019-04-23 Naturcentrum nr 1893 Uppdragsgivare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan 6 402 27 Göteborg Uppdragsgivarens kontaktperson Henrik

Läs mer

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017

Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för

Läs mer

Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark 2016

Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark 2016 Rapport P-16-24 April 2017 Inventering av gölgroda, större vattensalamander och gulyxne i Forsmark 2016 SVENSK KÄRNBRÄNSLEHANTERING AB Erik Zachariassen Per Collinder SWEDISH NUCLEAR FUEL AND WASTE MANAGEMENT

Läs mer

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M

Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M Göteborg 2016-11-12 Mark och Miljödomstolen Box 1070 462 28 Vänersborg Yttrande över Svevias ansökan om täktverksamhet på fastigheten Lyckan 1:1 i Mölndals stad. Mål nr M 4675-14 Göteborgs Ornitologiska

Läs mer

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning

Information. Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna. artskyddsförordningen (2007:845) Skäl för fridlysning Ansökan om dispens från fridlysningsbestämmelserna i 4-9 Information Om det finns risk för att en art utrotas eller utsätts för plundring kan arten fridlysas. För närvarande är cirka 300 växter och djur

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad 2016-09-06 Reviderad PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun Sammanfattning En riktad inventering av har skett i samband

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

16 Anläggningar som ingår i prövningen, underlaget för prövningen, avgränsningar mm

16 Anläggningar som ingår i prövningen, underlaget för prövningen, avgränsningar mm 1 16 Anläggningar som ingår i prövningen, underlaget för prövningen, avgränsningar mm Mål nr M 1333-11, Svensk Kärnbränslehantering AB Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken (1998:808) till anläggningar

Läs mer

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12

HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 HYDROLOGISK UTVÄRDERING GRÖNHULT STORE MOSSE 2013-09-12 Klient Rubrik Projekt Vattenfall Vindkraft AB, Anders Jansson Hydrologisk utvärdering, Grönhult, Store Mosse Grönhult Vindkraftpark Projektnr. 8H50080.120

Läs mer

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845)

Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Ansökan om dispens från artskyddsförordningen (2007:845) Innehåll 1. Sökande och fastighet... 2 2. Beskrivning av verksamheten... 3 3. Områdesbeskrivning... 3 3.1 Landskapsbild... 3 4. Berörda arter...

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök 2019-09-01 Fältbesök sammanfattning Naturskyddsföreningen Sörmland har noterat att markägaren beviljats dispens/ tillstånd att färdigställa

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet

Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Samråd med temat: Preliminär MKB för slutförvarssystemet Datum: 27 januari 2010, klockan 09.00-12.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen i Uppsala län. Målgrupp: Länsstyrelsen i Uppsala län. Inbjudan:

Läs mer