Sven svävar på små moln när han ägnar sig åt sin favoritsyssla segelflygning

Transkript

1 Skolkontakt männen vill Inte sväva i tvivel Sidan 8 9 Diskuterande i grupp kring nästa in utbildningsprogram, fr v: Björn in dersson, Birgitta Sjöstedt, Britt-Marie Haraldsson samt Asa Dankis, samtliga ICA Eol. Nr 14 Fredogen dan 22 november 1985 Sven svävar på små moln när han ägnar sig åt sin favoritsyssla segelflygning Sidan 9 ^Karl-Olov svävade i livsfara innan han lyckades släcka branden på lagret vid DC Järna. Sidan 3 Som tack för ett föredömligt ingripande vid akut brandfara fick Karl-Olof Andersson en present av försäkringsbolaget Skandia. Arne ^ svävade ej på målet när han prisade Princesskaffet från ICA:s rosteri. Sidan 4 5 Arne Werner kokade kaffe för fulla muggar på Resta-mässan i Malmö, där totalt sex ICA-företag fanns representerade.

2 Det tisslas och Iasslas Har du hört att den där Lasse ska få jobbet? Det är ju inte klokt! Vad är det för karl? Han lär inte ha någon som helst erfarenhet av vår verksamhet! Det sägs att företaget gått back med ett par miljoner den här månaden. Det kan vem som helst förstå när man ser hur vissa avdelningar slösar med pengar! Åker utomlands, bor på lyxhotell och tar med sig fruarna på företagets bekostnad! Skvaller på en arbetsplats är ingen ovanlig företeelse. Det viskas i korridorerna, kritiseras bakom stängda dörrar och kastas ut halvt skämtsamma, halvt allvarliga påståenden vid kaffebordet. Varför? Antingen har man för litet att göra, eller består hela avdelningen av destruktiva intriganter eller så är det fel på interninformationen. Förutfattade meningar På första sammanträdet upplever den nyanställde avdelningschefen Lasse tydligt att hans medarbetare intar en mycket reserverad, närmast fientlig hållning gentemot honom. Han iakttas oavbrutet, varje gest och varje ord registreras. Intresset för hans framlagda planer och idéer är lika med noll. Man växlar endast menande blickar med varandra och säger inte ett knyst. Lasse blir mer och mer osäker, känner att det är meningslöst att fortsätta, skyller på ett möte med VD som han nästan glömt bort och rusar ut ur rummet. Är Lasse en man med erfarenhet från tidigare chefspositioner, har dessutom humor och tålamod samt ambitionen att reda ut saker och ting från grunden, så kan den här historien sluta lyckligt. Han gör efterforskningar och får snart förklaringen till gruppens fientliga attityd. En rad felaktiga rykten har cirkulerat både kring hans person och om beslutet att utse just honom som chef. Lasse sammankallar sina medarbetare på nytt. Han gör klart för dem att deras missnöje nog mera riktar sig mot företagets bristfälliga interninformation än mot honom själv. Efter ett par timmars ivrigt diskuterande är parterna överens: Vi börjar om från början denna gång utan förutfattade meningar. Och framför allt: Vi är öppna mot varandra, berättar om det vi jobbar med och frågar "rätt" person då vi saknar en viktig information. Överdrifter Carina råkade se att hennes arbetskamrat Åke, som är inköpare, fick ett litet paket med posten. Antagligen ett varuprov. Detta inträffade dock någon vecka före jul och episoden fick en helt annan karaktär i skvallerkorridoren: Under alla år har Åke mottagit mängder med gåvor från leverantörerna. Rena rama mutpresenter, fina och värdefulla. Visserligen får han numera det mesta skickat till sin hemadress, men då och då händer det att ett paket "av misstag" hamnar på hans skrivbord. Nu senast anlände ett litet elegant paket som innehöll ett par manschettknappar i guld! Sådana hade det där företaget även skickat till andra utvalda kunder. Det har man hört. Åke som är en hygglig prick, har i allas ögon plötsligt förvandlats till något av en bedragare. Arbetskamraterna är besvikna, avundsjuka och glömmer inte episoden i första taget. Märkligt nog är det ingen som kommer på tanken att fråga Åke om den är sann. Betydligt enklare och trivsammare vore tillvaron för alla parter om det fanns en fungerande, rak kommunikation, ett informationsflöde både arbetskamraterna emellan och mellan företagsledningen och de anställda. ICA Hakon Staffan Bernrup har anställts som kamrer vid DC Uppsala. Han kommer närmast från Riksförsäkringsverket. Tillträde sker den 2 dec Kerstin Arnow har anställts som produktchefsassistent vid huvudkontorets specialvaruavdelning. Hon kommer närmast från önskebutiken i Sigmavaruhuset Västerås. Tillträde sker den 15 dec Kerstin Eriksson har anställts som produktchefsassistent vid huvudkontorets färskvaruavdelning. Hon kommer närmast från Lundius Bageri AB. Tillträde sker den 1 dec Birgitta Henriksson har återanställts och tillträtt en befattning som produktchefsassistent vid huvudkontorets specialvaruavdelning. Christer Holmberg har anställts som lagerchef vid DC Borlänge. Han kommer närmast från AB Bygg- och Transportekonomi (BT). Tillträde sker den 1 jan Lars Persson har anställts och tillträtt en befattning som produktchefsassistent vid huvudkontorets specialvaruavdelning. Han kommer närmast från Försäkringskassan i Västerås. Kurt Svensson, DC Östersund, har utsetts till transportchef vid samma DC. Befattningen kommer att tillträdas vid årsskiftet 85/86. ICA Eol Vid dotterföretaget Wickmans har Kurt Carlsson anställts som distriktchef för Småland, med placering vid filialen i Växjö. Kurt Carlsson kommer närmast från Promus. HK Göteborg: Nuvarande disponenten och bitr. marknadschefen Hans Olof Ölmeby utses till direktör och chef för Marknadsavdelningen samt ledamot av direktionen. Bitr. chefen för Detaljhandelssektorn direktör Sven Gustafsson utses till ledamot av direktionen. Informationschefen Roland Dickell utses till direktör och ledamot av direktionen. Reklamchefen Owe Hougström, centrala säljsledaren Rolf Wilhelmsson och huvudproduktchefen för Färskvaror I Owe Krook utnämndes till disponenter. Hjalmar Blomqvist Per Rustner har den 1 oktober 1985 tillträtt tjänsten som marknadschef. Han kommer närmast från Cloetta. Anders Gustavsson har den 1 sept tillträtt befattningen som marknadsplanerare. Han kommer närmast från Warner-Lambert. ICA AB Jan Sjödahl har fr o m 2 jan anställts som produktchef på specialvaruavdelningen. Han kommer närmast från Elektrolux. Håkan Israelsson har anställts som produktchef på specialvaruavdelningen. Han kommer närmast från Svenska Jackpot AB. ICA Hakon Produktchef Servicehandel inom produktgruppen Storhushåll & Servicehandel till HK i Västerås. Arbetsuppgif- Kurf Carlsson Per Rustner Anders Gustavsson Jan Sjödahl Håkan Israelsson terna kommer bland annat att bestå av marknadsföring både från oss och för kundens räkning, sortimentssammansättning, beställnings- och prisservicerutiner, etableringshjälp och finanseringsstöd. Närmare upplysningar lämnas av Lars- Ake Pettersson, tel Konsulent till DC Örebro. Arbetsuppgifterna består i huvudsak av att verka för sälj främjande åtgärder samt bistå med ekonomisk rådgivning till ICA-medlemmarna inom DC-området. Svante Larsson lämnar ytterligare upplysningar, tel Sekreterare till Centrala Personalavdelningen vid HK Västerås. I arbetsuppgifterna ingår sedvanligt sekreterararbete, ansvar för vissa försäkringsfrågor, bearbetning av personalstatistik samt att vara behjälplig vid allmänt personalarbete. Ytterligare upplysningar lämnas av Berit Astvald, tel Ansökningshandlingar kan även sändas direkt till Centrala Personalavdelningen, ICA Hakon HK, Västerås. ICA Eol Konsulent/fältsäljare för varuavsnittet Blommor till DC Helsingborg. Arbetet blir mycket självständigt och innebär bland annat att ansvara för DC:s inköp av blommor samt stimulera säljarna till merförsäljning. Närmare upplysningar lämnas av Robert Harler, tel Om interninformationens betydelse En välfungerande interninformation engagerar och motiverar personalen, säger ICA-förlagets personalchef Nils-Gustav Forsen (bilden). Jag är medveten om att det även hos oss finns brister, men vi försöker bli bättre. Vad sättet beträffar tror jag för egen del mest på muntlig information. Den blir mer personlig, man kan genast se folks reaktion och kan direkt svara på eventuella frågor. Parallellt bör dock även skriftliga meddelanden gå ut.

3 Snabbt släckt av Karl-Olov Mitt under sommaren inträffade ett eldsvådetillbud vid DC Järna, som om det inte hade upptäckts i tid kunnat få katastrofala följder. Tack vare lagerchefen Karl-Olov Anderssons uppmärksamhet kunde faran avvärjas och branden släckas. När Karl-Olov Andersson strax efter 16-tiden var på väg mot godsmottagningen upptäckte han en rökridå vid ingången till frysen. Första tan- ken var att det pyrde i någon soptunna men där fanns inget misstänkt. När han sedan öppnade dörren till fryspersonalens omklädningskur slog n förnöjd Karl-Olov Andersson med presenter från försäkringsbolaget flankeras av t v Thomas Granström och t h Per-Henrik Hjertén, från Skandia, Stockholm Omklädningskuren där eldsvådetillbudet inträffade. Karl-Olov Andersson skymtar i dörren. det ut en tjock svart rök. Här gällde det att handla snabbt och nästan som taget ur brandväsendets regelbok följde handlingarna slag i slag: Snabbt igen med dörren, ut med brandslangar, på med vatten, ring brandkåren osv. Med hjälp av arbetskamrater lyckades han släcka elden innan brandkåren och polisen var på plats. Halva koloniallagret var röktfyllt innan det automatiska brandlarmet utlöstes. " Rökluckorna på taket och alla portar öppnades för att snabbt få ut röken. Teknikerna konstaterade vid besiktningen att det var en värmefläkt, som personalen använder att torka strumpor och handskar med, som varit felaktig. Fläktens spiral, som sitter baktill hade blivit glödgad och då fläkten stod för nära en bokhylla var branden ett faktum. Försäkringsbolaget Skandia anser att Karl-Olov Anderssons rådiga ingripande sannolikt förhindrade en större brand. Vid en enkel träff på DC Järna framförde Per-Henrik Hjertén och Thomas Granström, som företrädare för Skandia, försäkringsbolagets tack till Karl-Olov Andersson för hans insatser att snabbt stävja eldsvådetillbudet. Som synliga bevis överlämnades en vacker Boda skål och en pulversläckare. Egon Andersson ICA-kontaktens kontaktman på DC Järna DC Västerås: Datorn tar över tidsstämplingen På DC Västerås kolonialavdelning har man testat ett nytt tidsregistreringssystem. I stället för de tidigare ackords- och tidsstämplingskorten matar man in uppgifterna i en dator, som sedan ombesörjer det tidskrävande efterarbetet. Förutom att uppgifterna i fortsättningen blir lättare att komma åt sparar det JVv tidning resflex I januari 1986 presenterar sektion DR Sponsor ICA-förlagets färskaste tidning. resflex skall den nya facktidningen för rese- och turistnäringen heta och under det första året skall den komma ut med tio nummer. De tre första numren kommer att tryckas i vardera exemplar. Sverige är fantastiskt kommer däremot fortsättningsvis att produceras av ett annat förlag. nya systemet åtskilligt med tid åt oss, berättar lagerchefen Lars Bergqvist för IC A-kontakten. Det nya systemet har tidigare testats av Bengt Heidenborg AB i Karlstad, men bland ICA Hakons DC:er var Västerås först. Det anses sannolikt att flera kommer att följa efter. Fruktpackidé gav belöning Paketera, väga och prismärka frukt kan man göra på olika sätt. På DC Linköping kom Maj-Britt Ohlsson på att man kunde placera en våg i vardera ändan av "filmbordet", dvs det bord där frukten förpackas i plastfilm. Som en följd av detta relativt enkla knep kan man nu med ett handgrepp styra transportbandet åt två olika håll och därmed öka kapaciteten avsevärt genom att inga stockningar behöver uppstå. För sin uppfinningsrikedom har Maj-Britt nu att emotse en ännu så länge hemlig premie. PAPPERS CHEFER HOS ICA ESSVE På ICA Essve i Stockholm har man under sommarmånaderna juni augusti samlat in närmare femton ton returpapper. En anmärkningsvärd prestation som bl a gett konsulent Anders Livchitz anledning till följande reflexion i Essves lilla informationsblad Pressvecket: "Enligt det nyss redovisade resultatet från riksdagsvalet var 1,5 procent av röstsedlarna maskrosmärkta, alltså de tillföll miljöpartiet. 1,5 procent av oss 600 Essveanställda blir nio personer, som samlar in tio kilo vardera i månaden. Statistiskt sett borde vi få ihop 270 kilo under sommaren." På ICA Essve i Stockholm har alltså det verkliga resultatet överträffat det teoretiska med många hundra procent, men man tänker öka ännu mer. Därför har man inrättat en "pappersfond" med syfte att stödja gemensamma trivselåtgärder för personalen i Stockholm. En "papperschef" finns också tillsatt för vardera Årsta 1 3 samt Färskvarucentralen. Inget dumt initiativ, minsann. Säkert finns det behov av "papperschefer" även inom övriga ICAf öretag. Harald Hellichius t h slog i kvartsfinalen ut den polske världscupsegraren Robert Felisiak och hamnade på en fjärdeplats bland hundra deltagare. Han kunde värja sig En stor internationell fäkttävling har nyligen ägt rum i Abo. Inte mindre än 100 fäktare deltog och en av dem var Harald Hellichius, i vardagslag anställd på reklamavdelningen på ICA Eols huvudkontor i Göteborg. Harald gjorde en utomordentlig insats och besegrade bl a den polske världscupsegraren Robert Felisiak i kvartsfinalen. I semifinalen blev det visserligen stopp men Harald Hellichius har all anledning att vara nöjd och stolt över sin slutliga fjärdeplats. Ja, med tanke på att det här var en ganska stor tävling är jag nöjd med min placering, säger han själv. För övrigt är det synd att fäktsporten inte får den uppmärksamhet den förtjänar. Inga sponsorer ställer upp på oss och Jaktklubbarnas ekonomi frestas hårt.

4 5 MÄSSAN mötespists för kontaktsugna På en mässa får vi tillfälle att i lugn och ro prata med våra kunder, både gamla och nya. Vi kan berätta om vårt sortiment, vår service och våra framtidsplaner. Lika viktigt är att lyssna på kundens synpunkter, säger Per Sköld, försäljningschef hos storköksgrossisten Wickmans och nyss hemkommen från en större fackmässa i Malmö. Mässan för hotell-, restaurang-, storkök- och gatuköksbranschen pågick i Malmö Mässcentrum mellan 22 och 25 oktober. Arrangemanget kallas Resta, återkommer vartannat år och var det tolfte i ordningen. Mässan var uppdelad i tre huvudsektorer: livsmedel, utrustning och bageri/konditori- I Wickmans stora monter behövdes också ett stort antal serviceinriktade representanter. Här är åtta av dem. Fr v: Per Sköld, May-Louise Axelsson, Carina Ohlsson, Sven Medin, Rune Holmström, Kay Olsson, Greta Andersson och Ann-Marie Ekvall. varor. Wickmans som för första gången deltog, hade inrett en jättemonter (mässans största?) i hallen för livsmedel. Cirka två tredjedelar av ytan upptogs av en cafeteria med 120 sittplatser (!) och en tredjedel av demonstrationsmontrar för ICA-Import och Grillköket samt en inbjudande sittgrupp, där gästerna hade möjlighet att fördjupa sig i diverse reklam- och informationsbroschyrer. Även andra ICA-företag fanns representerade på Restamässan. ICA Frukt & Grönsaker, ICA Rosteri, BOB Industrier, Olegruppen och ICA-förlagets Restaurang & Storhushåll-Nytt visade nyheter ur sina respektive sortiment besökare Utgår man ifrån att samtliga besökare som registrerats vid mässentrén också tog sig en titt på Wickmans monter så var antalet cirka tio gånger så stort som det brukar vara vid Wickmans egna mässor. Ett sådant antagande är givetvis hypotetiskt, men vi är i varje fall mycket nöjda med intresset som visades oss, kommenterar Per Sköld. Ett angeläget samtalsämne var till exempel färskvaror. Många ställde frågan om vi tänker bredda vårt sortiment på färskvarusidan när vi flyttat till vårt planerade nybygge på Bulltofta flygfält. Det kom så mycket folk att det stundtals blev trångt även i vår stora monter. Femton av våra anställda fanns på mässan hela tiden. De hade fullt upp att göra, svarade på frågor, tog emot en del beställningar, diskuterade kvaliteter och serverade kaffe, juice och tilltugg. Det blir flera Resta-mässor för Wickmans del? Inte omöjligt, svarar Per Sköld. Men eftersom vi 1987, då nästa Resta-mässa arrangeras, flyttar till våra nya lokaler bjuder vi förmodligen våra kunder dit på någon sorts invigning kombinerad med en mässa. Text och foto: Ingrid Rosenlund Tidningen Restaurang & Storhushåll-Mvtt från ICA-förlaget delade ut sitt senaste nummer till intresserade och informerade om sin nya utbildningsverksamhet. Många ville ha reda på detaljer kring våra skräddarsydda kurser för personalen inom den offentliga sektorn, säger utbildningsledare Eva Matsson, till höger på bilden. Här bjuder hon sina medarbetare Lars Brand 11 v, och Anders Silfors på "ett äpple från kunskapens träd". Olegruppen är lca:s specialist på utrustning inom storköksbranschen. Om man för femton år sedan ansåg att själva maten var den intressantaste upplevelsen vid ett restaurangbesök så tror man idag att bordsmiljön utgör en minst lika viktig del. Nu ska det vara stora glas, dekorerade tallrikar, designade bestick. Vi försöker givetvis anpassa oss till den nya trenden, säger Bertil Hellström, försäljningschef för utrustning. Här pratar han bestick med en kund. ICA Import med separat liten monter innanför rvickmansmontern visade att ICA driver egen importverksamhet. Vi passade på att bjuda på en ny spännande produkt konserverade melonbollar från Spanien, användbara till både kötträtter och desserter, berättar Sven-Ake Bodin, ansvarig för importen av storhushållsprodukter. exotiska frukterna. Nils Pihlblad han knappt skära sina pithayas och peppinos i småbitar förrän de var uppätna av ivriga mässbesökare. Frukterna ser spännande ut och uppfattas tydligen som något alldeles speciellt exklusivt. Intresset var mycket stort. Alla ville veta var de kommer ifrån och vad de kan användas till. Jag fick inte en lugn stund. Men det var enormt stimulerande! BOB:s monter var ständigt belägrad av törstiga mässbesökare. - Inte undra på när vi bjöd på vår nya läskande "favoritjuice," bestående av apelsin, äpple och druvor, menar Anders Rundberg. BOB:s konsulent för storhushållsprodukter. Juicen har samma C-vitaminhalt som apelsinjuice, är mildare i smaken och är cirka 25 procent billigare. Ännu produceras den dock bara för våra storkökskunder. Trion som testade brandberedskapen, fr v Lennart Håkansson, Kurt Larsson och Leif Singbrant. Bran döv ning Blottade Beredskaps- Brister Bara tre personer visste i förväg att det snart skulle börja brinna på DC Malmö. Det var trion som i största hemlighet hade planerat alla detaljer till brandövningen: driftansvarige Leif Singbrant, utredningschefen Kurt Larsson samt huvudskyddsombudet Lennart Håkansson. För övriga 227 anställda skulle brandlarmet den 23 september komma som en chock. Precis så är det ju i verkligheten. Ingen kan i förväg veta när det ska börja brinna, framhåller Leif Singbrant. Därför bestämde vi oss för att hemlighålla den planerade katastrofen. Alla var då tvungna att agera efter eget omdöme. Verklighetstrogen För att få olyckshändelsen att se så äkta ut som möjligt hade arrangörstrion samarbetat med brandkåren i Arlöv och även anlitat en vårdskola. Brandkåren hjälpte till att lägga upp en övertygande strategi för brandspridningen, och vårdskolan lånade ut så kallade sårmarkörer, i detta fall flickor som svärtats med sot i ansiktet och som rusade panikslagna genom huset. Vi "tände på" i lagerplanet och lät "branden" sprida sig till våningen ovanför. Allt detta med hjälp av rökkanoner, berättar Leif Singbrant. För öka dramatiken ytterligare lät vi branden börja alldeles intill ett lager med tändvätska, som hörde till veckans kampanjvaror. Meningen var att på alla sätt testa personalens beredskap och sinnesnärvaro. Utbildning behövs Tyvärr hade man lite otur med rökutvecklingen på kontorsplanet. Den konstgjorda röken spred sig inte som planerat i den långa korridoren utan stannade envist kvar i ett enda rum. Av den anledningen var det ganska få som uppmärksammade branden bland kontorspersonalen, förklarar Kurt Larsson. Ändå måste vi sammanfattningsvis konstatera att de flesta inte reagerade som de borde ha gjort. Beredskapen är för låg, tyvärr. Vi vet nu att det krävs mer detaljerad information och utbildning. Det gäller att snarast möjligt vidta åtgärder för att bli bättre på de punkterna. Vi har redan beslutat om att viss personal skall specialutbildas, att vår nuvarande brandinstruktion revideras och att larmsystemet ska förstärkas. Ingrid Rosenlund Stig Ohlsson hoppade ut genom fönstret. På taket nedanför kunde han sedan ta sig vidare. Några av de nödställda evakuerades av brandkåren. Här får Majbritt Larsson t v, och Inger Månsson hjälp. BLOMMOR TILL AINA Den 30 september firade Aina Holm vid HK i Västerås sin "40-årsdag på ICA Hakon". Hon är den andra kvinnan som sammanhängande arbetat under så lång tid inom ICA Hakon. VD Birger Jarl Persson infann sig som gratulant och överräckte blommor, check och present i form av en Skultunavas. Aina har arbetat först sex år vid textilavdelningen (nuvarande Special) i Västerås, sedan 21 år på ICA Bokföring och de senaste 12 åren på revisionsavdelningen, också vid HK i Västerås. Mycket har förändrats under dessa fyrtio år, säger Aina. Företaget har vuxit och utvecklats. Det var bara att hänga med. Men det har funnits en fin kamratanda på alla avdelningar, som gjort att jag trivts hos ICA. Lena ordnade blommässa Under ett par dagar i september ordnade DC Kalmar en blommässa för sina kunder. "Hon som hade hand om'et" var inköpare Lena Norrliden och hon hade lyckats skaffa fram ett verkligt rikt utbud av buketter och krukväxter. Anslutningen från butikerna var synnerligen god och försäljningen blev också över förväntan. Särskilt inbjuden var Åke Andersson från Blomsterhallen i Västerås och han berättade trevligt och medryckande om blommor som är lämpliga för butikerna att sälja. En alltigenom lyckad mässa, blev betyget från de många besökarna. Det var många slags växter som Lena Norrliden hade att visa.

5 6 Experterna som informerade om Utvecklingsavtalets minna möjligheter, fr v: Sören Ångman, Olle Arvidsson, Handels resp HTF:s representant i ICA Hakons styrelse, Berit Astvald, personalassistent från HK, samt han Wikgren, ICA Hakons personalchef. Utvecklingsavtalet aktuellt ämne som angår alla. Ingen av de trettio deltagarna från sex ICA- Hakon-företag satt ointresserad vid informationsträffen om det nya avtalets närapå obegränsade möjligheter. Hela personalen måste bli medveten om att den "förlängda" Medbestämmandelagen öppnar nya vägar, understryker Sören Ångman, en av informatörerna på träffen och Handels representant i både ICA Hakons styrelse och ICA-styrelsen. Utvecklingsavtalet i debatt kring UVA där repitanterna från alla ICA Ha-, distributionscentraler delsamtidigt, hade förmodligen l en tungrodd sittning. Därsammankallade Ivan Wik-, personalchef från HK, bei nyckelpersoner i två omar. Dag 1, den 14 oktober, ades i Västerås två repretnter för företagsledningen i två fackliga representanter DC:erna Borlänge, Gävle, [svall, Södertälje, Umeå, Västerås, Östersund samt från HK och Centrallagret. Dagen därpå anlände ombuden från DC:erna Karlstad, Luleå, Skövde, Uppsala, Örebro samt från dotterföretaget Heidenborgs. Någon månad senare undertecknades avtalet även av HAO. Ytterligare drygt två år förflöt innan ICA nådde en överenskommelse med sina respektive fackliga organisationer. Men den 17 december i fjol kunde även det avtalet undertecknas. Gemensam målsättning Medbestämmandelagen (MBL) I Utvecklingsavtalet har man tillkom 1 juli Drygt fem år nu fastställt fackets rättigheter senare ledde lagen fram till ett och skyldigheter till medbestämmande och medinflytande inför talet på den egna arbetsplatsen Text och foto: Möjligheterna att tillämpa av Utvecklingsavtal (UVA) mellan partena SAF, LO och PTK. beslut i viktiga frågor, huvudsak är alltså näranog obegränsade. Ingrid Rosenlund löjligheternas avtal! ligen rörande förändrings- och utvecklingsarbete. Med avtalets hjälp vill man nå ett.gemensamt mål att utveckla företagets effektivitet, lönsamhet och konkurrenskraft samt skapa förutsättningar för sysselsättning, trygghet och utveckling i arbetet. Men behoven kan givetvis variera från DC till DC. Uppsalagruppen: fr. v. Mats Clavebring, HTF-ordf, Rolf Sanden, vlceordf. Handels, samt Larseric Wegerstedt, distributionschef. Bättre personalplanering Motivera genom vidareutbildning! Vad kan vi med avtalets hjälp förbättra hos oss? Det var den frågan varje DC-grupp diskuterade i Västerås. Facket och företagsledningen fick i uppdrag att tillsammans utarbeta en handlingsplan. Meningen är att denna plan sedan också ska förverkligas. Vi ser optimistiskt på framtiden. Med alla möjligheter som Utvecklingsavtalet erbjuder plus en gemensam kraftansträngning borde många rutiner kunna förbättras, anser Bror Bättre kontakt Just nu är jag ganska skeptisk. Jag tror det kommer att bli svårt att omvandla Utvecklingsavtalet till något konkret, något som alla kan ha nytta av, kommenterar Gunnar Thunander, Handels ordf. på DC Skövde. Möjligheterna finns dock under förutsättning att båda parter ställer upp, både företagsledningen och facket. För vår del känns det mest angeläget att jobba för en bättre kontakt mellan lager- och kontorsanställda. Består Hedlund, Handels ordf. hos Heidenborgs. Alla har vi en önskan: att idén bakom Utvecklingsavtalet ska genomsyra hela företaget. Alla ska känna sig medansvariga. Främst vill vi få bättre flyt i vår personalpolitik. Vi vill ge alla som är intresserade möjlighet till vidareutbildning, vill Skövdegruppen: fr.v. kamrersassistent Pirjo Höckert, Tore Danielsson, HTF-ordf, Gunnar Thunander, Handels ordf, samt Dick Fredriksson, distributionschef. lager kontor hela personalen av endast 160 personer borde det vara en självklarhet att alla känner varandra. Även systemet för vidareutbildning borde ses över. En anställd som får möjlighet att vidareutvecklas inom företaget stannar gärna kvar. Så enkelt är det! Något datum för interna träffar, där vi ska diskutera vidare kring Utvecklingsavtalet, har vi ännu inte bestämt. Vidareutbildning Hittills har jag bara hunnit med att i stora drag informera min klubbstyrelse om det vi pratat om på träffen i Västerås, berättar Hans Edlund, Handels vice-ordf. på DC Luleå. I slutet av november ska vi ordna ett större möte med samtliga avdelningschefer och båda klubbstyrelser och diskutera vidare kring Utvecklingsavtalet. Vad vi hos oss efterlyser är främst bättre möjligheter till vidareutbildning. bli bättre på interninformation och vill ta hand om nyanställa på ett mer personligt sätt. Snittåldern ligger hos oss mellan 20 och 25 år. Unga människor alltså, som vill vidareutvecklas och som företaget bör vara rädd om. Om någon vecka tänker vi samlas, de fackliga styrelserna och arbetsledarna, för att diskutera vidare kring avtalet. viktig! Luleågruppen: fr.v. Gunder From, distributionschef, Hans Edlund, viceordf. Handels* Staffan Sandberg, ekonomichef, samt Lena Alm, vice ordf. HTF. Det borde finnas samma chans för en lageranställd att till exempel lära sig inköparjobbet om hon eller han är intresserad. Idag tycks det fungera så att man automatiskt placera den, som tidigare varit närmaste man, på den lediga befattningen. Det känns inte rättvist. Även på informationssidan finns det brister. Det gäller då främst ekonomiska frågor, vid den årliga budgeteringen tillexempel. mm Alla arbetsledare och några avdelningschefer har redan blivit informerade om det viktigaste vi pratat om i Västerås, säger Rolf Gullberg, distributionschefen på DC Örebro. Vid en diskussion i anslutning till träffen framkom också att man i stort sett är ganska nöjd med våra rutiner idag. Man ska väl inte ändra på något som fungerar bra? Men vissa önskemål fanns. Till exempel ansåg många att introduktionen vid nyanställningar borde vara mer utförlig, att systemet för vidareutbildning kunde ses över samt att informationen om företagets ekonomi kunde vara mer detaljerad. Jag tror att Utvecklingsavtalet fyller en viktig funktion: det blåser nytt liv i alla medbestämmandefrågor. Vilket känns angeläget. En fackligt kunnig på varje Först och främst tänker vi här hemma vidareinformera om innehållet i avtalet samt om dess tilllämpningsmöjligheter, säger Margit Nilsson, HTF-ordförande på DC Karlstad. Det ska ske snarast, helst före jul. Vi tänker då allra först samla avdelningschefer och styrelsemedlemmar i Handels- och HTF-klubben. Jag måste erkänna att jag är något tveksam vad gäller avtalets praktiska genomslagskraft. Visserligen tycks alla möjligheter ligga öppna för oss, men jag tvivlar på att vi då menar jag varenda anställd klarar av att handskas med paragraferna. Till det krävs nästan en speciell utbildning. Egentligen borde det finnas minst en facklig kunnig på varje avdelning. Vad man bland annat med hjälp av Utvecklingsavtalet kunde förbättra är informationen från HK om utvecklingen på datasidan. Karlstadgruppen: fr.v. Åke Westerlund, distributionschef, Margit Nilsson, HTF-ordf. Olle Arvidsson "HTF-konsult" från DC Gävle, Håkan Edenskär, ekonomichef, samt Genssy Hall, Handels ordf. Vid sjukdomar och semestrar vidtar man alltför ofta mer eller mindre desperata åtgärder för att ersätta folk. Vi önskar en bättre personalplanering för att verksamheten ska flyta utan störningar, hävdar Mats Clavebring, HTF:s viceordf. på DC Uppsala. Det handlar inte bara om att vi själva måste kunna sköta vårt jobb i någorlunda jämn takt, minst lika viktigt är att våra kunder får en perfekt service året om. Även sommarvikarierna borde ges en längre inlärningstid för att DC ska kunna bibehålla oförändrad servicegrad. Vi har denna höst kolossalt mycket att göra och hinner därför inte med att diskutera kring Utvecklingsavtalet internt. Men i januari räknar vi med att få tid till första träffen. avdelning

6 Hur skall man kunna höja butikspersonalens status? De som funderar är fr v Lena Stockselius, Västerås, Egon Eliasson, Gävle, Egon Andersson, Järna, Bertil Lundell, Uppsala, Lars Olof Fredholm, Borlänge, Håkan Gustafsson, Örebro, Puttchen Hellström, Kungälv, Staffan Söderberg, Stockholm, Jan Augustsson, Kungälv, Gun Nybratt, Göteborg, samt Kristina Engström, Sundsvall.. INSPIRERANDE tyckte skolkontaktmännen I två dagar har skolkontaktmän (som till 50 procent består av kvinnor!) från hela landet träffats för att få information om och diskutera kring en lång rad ämnen. Somligt brukar vid dylika tillfällen falla i god jord medan somligt faller på hälleberget. För säkerhets skull har ICA-kontakten i efterhand frågat ett antal slumpmässigt utvalda träffdeltagare om vad de fick av skolkontaktmannaträffen. Här bredvid är svaren: Gun Nybratt, ICA Eol, Göteborg: Den här sortens träffar har definitivt någo; att ge. Jag är själv ny på området och fick genast en fin inblick i verksamheten. Kan ICA hjälpa till att höja statusen för de butiksanställda har man gjort ett fint jobb. Håkan Gustafsson, ICA Hakon, Örebro: Visst är det nyttigt för alla parter att alla kontaktmän då och då dras samman. Det är många problem man vill tala med kolleger om och då är det här ett unikt tillfälle. I skolorna finns för övrigt just nu ett stort intresse för handeln och det måste vi hänga på. Jan Augustsson, ICA Eol, Kungälv: Det är alltid intressant att få reda på hur man löser problem på andra håll. Det gäller till exempel att fundera över hur arbetslivet skall klara av de ökande praktikantkraven. ICA-skolans kurser och utbildningsprogram är bra för skolorna. Staffan Söderberg, ICA Essve, Stockholm: Jag är alldeles ny inom det här området, så för min del blev det en mycket givande träff. Jag tror alldeles säkert att vi kan hjälpa till att höja de butiksanställdas status. Från Skolöverstyrelsens sida lade man ju pappren på bordet och det framgår ju tydligt att arbetslivets representanter i fortsättningen får ta ett större ansvar för utbildningen. Lars-Olof Fredholm, ICA Hakon, Borlänge: Det var rätt många nyheter för min del, men jag fick en bekräftelse på att Borlänge är på rätt väg då det gäller att ha hand om skolungdomen. Vi ser till att de får rätt utbildning, börjar i butik som prao, fortsätter som sommarvikarier och slutligen som fast anställda. Skolungdomarna själva verkar mycket nöjda. Måna dens jjubilar kokar kaffe, städar och trivs! Förr åt alla lunch på arbetsplatsen, men numera blir det mest kaffe och ostsmörgås. Elise Karlsson är inne på sitt tolfte år hos ICA Banan AB i Göteborgs frihamn. Om ett par veckor fyller hon 60 år men det kommer inte att påverka hennes liv. En gång i tiden vägde och förpackade hon bananer. I dag har hon hand om städningen och köket. Hela tiden har hon trivts med sitt jobb. Smakar det med en kopp kaffe? ICA-kontaktens utsände hade inte tillbringat många minuter hos ICA Banan förrän Elise Karlsson uppenbarade sig. Som anden i Aladdins berömda lampa stod hon helt plötsligt där med en kanna nybryggt väldoftande kaffe i den ena handen och ett fat inte mindre väldoftande bullar i den andra. Ett par timmar senare sitter vi i lunchrummet och samtalar över ännu en kopp av Elises uppskattade kaffe. Rationalisering Det har hänt en del sedan jag började här, säger hon litet eftertänksamt. Både angenäma och mindre angenäma saker. Som mindre angenämt betraktar Elise Karlsson det bistra faktum att många av hennes ursprungliga arbetskamrater försvunnit under årens lopp. Nödvändiga rationaliseringsåtgärder har inte gått ICA Banan förbi. När det manuella arbetet blomstrade fanns det 50 anställda, nu finns bara sexton kvar. - Från allra första början stod jag och förpackade bananer. Sedan fick jag ta hand om lunchrummet. Då åt vi alla lunch här. Numera äts bara lunch när det kommer gäster. Vi har färdiga rätter som vi då kan ställa in i ugnen. 1 övrigt blir det mest kaffe och smörgås som serveras. Fri från skador För två år sedan räckte inte längre arbetet i lunchrummet till full sysselsättning åt Elise. Hon erbjöds att ta hand om städningen vid sidan om. Det hade hon absolut ingenting emot. Städjobbet är mera rörligt, säger hon. Dessutom sannolikt nyttigare. Därmed är vi inne på ett dagsaktuellt ämne, belastningsskador. Elise utvecklar sitt resonemang: Allting är mycket bättre nu, men innan man byggde om var förpackningsarbetet väldigt monotont och många klagade över olika slags krämpor. Man fick både släpa saker och vrida kroppen på konstiga sätt. Jag känner många som råkat ut för belastningsskador och är glad att jag klarat mig. I övrigt är Elise nöjd med sin tillvaro. I stort har allting förbättrats under åren, anser hon. Löner, arbetsmiljö. Under tiden jag arbetat här har allt också blivit mera personligt. Det har naturligtvis att göra med att vi inte längre är så många, men också att vi alla trivs med varandra, säger Elise Karlsson medan vi dricker ur den sista kaffeskvätten. Text och foto: Sven Wesström /Var sysslorna i lunchrummet tryter tar Elise Karlsson sin städvagn och ger sig ut på en liten runda.

7 Delat ansvar för butiksutbildniiig Butiksanställdas status är för låg. En bidragande orsak till detta är den bristfälliga utbildning som tillhandahålles i våra gymnasier. Inom ICA har man sedan länge krävt en förbättring och från Skolöverstyrelsens sida presenterat ett förslag till en ny Dk-linje. Det skedde bl a på den skolkontaktmannaträff som nyligen anordnats av ICA-förlaget och ICA-skolan i Västerås. ICA-handlarna anser att alltför stor vikt hittills lagts vid den praktiska undervisningen medan undervisning i exempelvis handelsräkning (matematik) uppvisar stora brister. Kritiken har bidragit till att man just nu inom SÖ ingående granskar läroplanerna. Det är Dk-linjens förändring som främst kommer att beröra ICA och Sö:s förslag som innebär i korthet att grenindelningen i åk 2 upphör och att linjens karaktärsämnen handel, kontor och ekonomi sammanförs till "handels- och kontorslära". Vidare införs matematik (handelsräkning) i åk 1 och engelska görs till ett obligatoriskt ämne. På grund av att den teoretiska delen förstärks minskar Gillis Persson från Utbildningsdepartementet talade bland annat om förslag till en ny Dk-linje. T v Inger Flodström, ICA-förlaget. praktiktiden från arton till fjorton veckotimmar. Försöksverksamheten med Hk-linjen startar i 30 skolor underläsåret Gemensamt ansvar Utbildningsdepartementet har tillsatt en expertgrupp ÖGY (Översyn av Gymnasiala Undervisningen) med uppdrag att bl a analysera behovet av yrkesutbildning och se över ansvarsfördelningen. En representant för gruppen, Gillis Persson, deltog i skolkontaktmannaträffen och gjorde där en sammanfattning av det betänkande som före årsskiftet skall överlämnas till regeringen. Av förslaget framgår att * samhälle och arbetsliv gemensamt skall ha ansvaret för yrkesutbildningen. samhället bär kostnaderna för den skolförlagda delen och för tillsynen och arbetslivet för den arbetsplatsförlagda delen. Hur kostnaderna skall fördelas är ännu inte klart, men den arbetsplatsförlagda utbildningen skall täckas genom en utbildningsavgift, som skall erläggas av hela arbetslivet. Viktiga kunskaper Roland Fahlin, VD i ICA Essve och tillträdande VD i ICA-förbundet, inskärpte vikten av att vi lär oss mer om ICA och levandegör ICAidén. Där har kontaktmännen en stor uppgift att fylla, konstaterade Roland Fahlin. Sedan Sivert Lindborg redogjort för de skoldatapaket Köpmannatjänst säljer till skolorna avslutades träffen "tyngre" avdelning med en presentation av det nya informations- och rekryteringsmaterialet "Tag plats". Gunnar Haraldsson, IC A-skolan, Västerås löser ett problem tillsammans med Karin Johansson, Linköping. Butiksanstälida lär sig laga mat Nu skall man bli mera matsinnade ute i ICAbutikerna. Kampanjen "Ät drick och var glad" skall ytterligare utvecklas och breddutbildningen skall intensifieras. Åtminstone om ICAskolan i Västerås kan genomföra sina närmaste planer. Dessa planer presenterades vid en kontaktmannaträff i Västerås i anslutning till skolkontaktmännens möte. Vi har många järn i elden just nu och kontaktträffen är ett gyllene tillfälle att föra ut information, säger Roland Larsson vid ICA-skolan. Mat kommer man alltså att satsa hårt på. Tillsammans med TBV anordnar lca-skolan en matlagningskurs för butiksanställda. Vi vill förankra "Ät, drick och var glad"-kampanjen ute i butikerna och lära personalen att "tänka mat", omtalar Roland Larsson. Ett annat område ICA-skolan speciellt kommer att specialbevaka är småbutiksut- Att åka bil är både stressigare och farligare än att flyga, hävdar Sven Nilsson. Givetvis bör man inte göra några längre uppehåll; flygandet kräver regelbunden rutin. Det finns dessutom mycket hårda säkerhetsbestämmelser. Även läkarintyg erfordras en gång om året. Däremot finns ingen föreskriven åldersgräns. En av våra klubbmedlemmar, en mycket skicklig och aktiv flygare, har nyligen fyllt 70 år! När Sven började sin flygarbana skaffade han sig först ett C-diplom. Till det krävs 20 flygtimmar med lärare, plus 10 Sven är startklar. Fallskärmen på ryggen är ett måste. Ännu har han dock inte behövt använda den. timmar med ensamansvar uppe i luften. C-diplomet Flygsporten är en säker sport jämfört med exempelvis bil- eller båtsport. berättibildningen, dvs butiker med en omsättning understigande sex miljoner. Roland Larsson: Det har hänt att småbutiker mer eller mindre glömts bort, men det skall vi i fortsättningen råda bot för. I förtsättningen kommer vi att tillhandahålla ett skräddarsytt kurspaket, omfattande bland annat ledarskap, ekonomi och marknadsföring. Träffprogrammet omfattade flera andra punkter av hög prioriteringsgrad innan man så småningom kunde avsluta med en frågestund. Höjdrädd, ja dock inte RÄDD ATT FLYGA Att sväva på några tusen meters höjd med absolut tysthet omkring mig och en hänförande blick över landskapet nedanför, ger mig en fantastisk känsla av frihet, säger segelflygande Sven Nilsson som märkligt nog betecknar sig själv som höjdrädd. I vardagslag arbetar Sven Nilsson som kamrersassistent på bokföringscentralen vid DC Västerås. Med ett leende förklarar han: Jag tycker det är fruktansvärt obehagligt att kliva upp för en stege. Men så fort jag tappat kontakten med marken är rädslan borta. Då känner jag mig fri! Flygandet var jag intresserad av redan som barn och hade då gärna velat lära mig det. Men först för 15 år sedan jag var 45 år! bestämde jag mig för att ta lektioner och bli medlem i stadens segelflygklubb. En granne som var flyglärare gav mig den nödvändiga puffen. Farligare åka bil gar dock endast till flygning "under uppsikt". Någon tid senare tog Sven segelflygcertifikatet. Är man medlem i en klubb och får utbildning i klubbens regi kostar den betydligt mindre än om man tar privatlektioner. Sven kom undan med runt kronor, omräknat till dagens penningvärde. Motorsegelplan Sedan klubben för några år sedan skaffat motorsegelplan har jag möjlighet att flyga betydligt oftare, fortsätter Sven. 1 ett sådant plan kan jag gå upp utan draghjälp, behöver inte vänta på det "perfekta" vädret och kan flyga redan tidigt på våren och en bit in på hösten, därför att jag har värme i planet. Dessutom blir det billigare. Proffsen tycker inte att det handlar om äkta segelflygning i ett motorsegelplan. Själv anser jag att motorn enbart fungerar som ett hjälpmedel vid start och landning. För övrigt kopplar jag bort den. Även jag vill naturligtvis uppleva att ljudlöst få glida fram på höga höjder, att känna mig förflyttad till en helt annat värld. Det är underbart avkopplande! Text: Ingrid Rosenlund Foto: Coje Larsson

8 Hl Interninformation är viktig. Den ska dessutom ske snabbt, regelbundet och på varje avdelning. Allt som direkt eller indirekt berör personalen borde meddelas för att ingen ska behöva undra, ifrågasatta, känna sig utanför eller feltolka cirkulerande rykten. Mänga gånger är det dock lättare sagt än gjort. En perfekt fungerande rutin för interninformation är det få som kommit på. Fungerar interninformationen hos dig? Irene Fallbrink Färskvarukonsulent DC Växjö, ICA-Eol: Ja, som jag kan bedöma det. Eftersom jag arbetar deltid kan jag inte räkna med att få all information. Naturligtvis blir problemet för oss deltidsanställda större. Ola Johansson Lagerexpeditör Ole-gruppen, Göteborg: Ja, tillfredsställande. Men muntlig information skulle förmodligen fungera ändå bättre. Nu sätts det upp lappar som till slut kan bli för många och kanske inte blir lästa. Peter Färdborg Lagerexpeditör DC Östersund, ICA-Hakon: Nej. Det är dåligt med informationen till "fotfolket". Det är en grupp som oftast glöms bort. Sannolikt beroende på det vanliga kommunikationsproblemet mellan kontor och lager. Ett bättre samarbete skulle också förbättra informationsflödet. Provisorisk tillbyggnad med tvekan DC Kristianstad får i dagarna ökade utrymmen till förfogande för sin kolonialavdelning. Visserligen bara ett provisorium, men ändå efterlängtat. Planerna på en permanent byggnad kvarstår. Den nya tillbyggnaden som innebär en ökning av golvutrymmet från 800 till kvm genomförs på cirka tre månader. Vi hade visserligen hellre sett en permanent utbyggnad, men det var alldeles nödvändigt att snabbt göra något åt vår trångboddhet, säger driftchefen Bengt-Arne Nilsson. Han får spontant medhåll av kolonialchefen Jan-Ake Johansson. Vi skall omedelbart vidtaga en del förändringar. Genom tillbyggnaden får vi avsevärt ökat utrymme och det innebär bland annat flera uppställningsplatser för expedierat gods. Vi slipper använda expeditinsgångarna i fortsättningen. Besvärligt Det är onekligen mycket trångt i de gamla lokalerna. Truckarna tar sig nätt och jämt fram och hanteringen försvåras. Expeditören Lars- Göran Ahlm säger: Det skall bli skönt att få arbeta på större ytor. Den nuvarande situationen är besvärlig och orsakar mycket extraarbete. Utrymmesproblemen på DC Kristianstad kommer inom kort att vara över. Därmed är inte sagt att framtiden kommer att bli helt bekymmersfri. Störningar har för övrigt redan förekommit. Grannarna i området gillar nämligen inte byggnationen och har velat stoppa den. Hittills dock utan framgång. I och för sig har jag lite svårt att förstå deras reaktion, säger Bengt-Arne Nilsson. Själv tycker jag att den nya fasaden kommer bli trevligare än den gamla. Blandade känslor Om vad som kommer att hända i framtiden är alltför tidigt att sia. Händer ingenting kommer man om tre år att stå i samma situation som nu. Då går kommunens dispens ut och i värsta fall kan man då få riva hela tillbyggnaden. Så drastiskt är det knappast troligt att man behöver gå tillväga, men handelsordföranden Kurt Lindgren ligger lågt i glädjeyttringarna: Det är verkligen med blandade känslor man betraktar det här "sommarstugebygget", säger han eftertänksamt. Visst kan man glädjas åt att Kolonial fått större svängrum, men det finns en del tveksamheter. Framför allt beklagar jag att den ursprungliga planen med DC, en central Kvantum-butik och en snabbgross på ett ställe inte kunde genomföras nu. Det skulle ha skapat förutsättningar för många säkra jobb. Här handlar det i stället om ett treårigt provisorium och provisorier har en viss benägenhet att bli permanenta. I varje fall är risken påfallande att det stora steget blir försenat genom att man först måste finansiera den här biten. Text och foto: Sven Wesström Här är lösningen på våra utlastningsproblem. Driftchefen Bengt-Arne Nilsson visar på den utbyggnad som skall ge 500 kvm mera utrymme. godkänd Varumottagaren Per Persson får snart större ytor, både för pallarna och truckkörningen. Marine Dahlin Lagerkontorist DC Stockholm, ICA-Essve: Nej, inte helt. Inte i den utsträckning som man önskar. Vi på lagersidan blir lätt bortglömda. En del information kommer ibland flera dagar för sent. DC Stockholm är ett stort företag där mycket informations måste ut till personalen. När bygget blir klart slipper du varor i gångarna, kolonialchefen Jan Ake Johansson t h, till Per Persson. säger På DC Kristianstad har man länge varit trångbodda och det har vållat expeditören Lars-Cöran Ahlm en hel del extraarbete.

9 11 Jeppsson & Co, storköksgrossisten som övertogs av ICA Essve för ett par år sedan, har i september flyttat ihop med ICA Storhushåll i Årsta. Begreppet ICA Storhushåll försvinner därmed inom Stockholmsområdet, förklarar chefen Sven Asséus. Samordningen av verksamheten ger oss dels ett bredare sortiment, dels en förutsättning att expandera på ett rationellt sätt. Sven Asséus Jeppssons kundkrets finns inom hotell- och restaurangbranschen samt innefattar även serveringar inom den offentliga sektorn. En grupp som idag inte bearbetas är gatukök. Chefen Sven Asséus berättar: iv» gäller b nr a Jeppsson är ett relativt ungt, välrenommerat företag som märkt ett fint gensvar hos kunderna. Företaget etablerades år 1965 och är nu ett fristående dotterbolag inom ICA Essve med cirka 70 anställda. Vår kundkrets finns företrädesvis inom Storstockholmsräjongen, från Norrtälje i norr till Nynäshamn i söder. Sammanslagningen med ICA och flytten hit till Arsta med all verksamhet under ett tak ger oss möjlighet att expandera amt att på ett bättre och effektivare sätt betjäna våra kunder. Vi kan nu bland annat inrikta oss på att bli en fullsortimentsgrossist med fördjupat urval inom kött, chark, frukt och grönt. Men innan vi blivit riktigt inbodda här i huset är det naturligt om inte alla rutiner fungerar hundraprocentigt. Vi arbetar ännu med att få bort vissa störningsmoment, är dock säkra på att verksamheten snart skall flyta helt friktionsfritt. Varför inte ICA-namnet? Det är naturligtvis inget fel på ICA, svarar Sven Asséus, men i det här sammanhanget är Jeppsson & Co ett mera inarbetat begrepp inom branschen, väl känt för kvalitet och service. Därför behöll vi namnet Jeppsson & Co. Text och foto: Nils Glaveby inkörningsperioden har varit en aning problematisk, men nu börjar vi komma i ordning, säger förman Börje Gottling med lång anställningstid hos Jeppsson. Matsal och personalrummen är klara fördelar. Jeppssons! Leif Andersson, biträdande försäljningschef t v, och kolonialförman Alf Gustavsson, som båda kommer från Jeppsson, klarar upp ett kundproblem med en leverans av sniglar. Vi har lite trångt på uppställningsplatsen vid utlastningen. Däremot har själva expedieringen blivit lättare tack vare datalistorna, säger Alf. Positivt är också att vi har tillgång till en fin matsal och bra personalutrymmen. I 25 graders kyla arbetar Erik Gustafsson, även nan från Jeppsson, och hans kolleger i frysen. De har rätt till 15 minn ters rast per timme. Vi anser att det är lite för snålt med utrymmet i frysen. Men en förbättring är visst på gång. Harry Rindeström med 35 år i branschen, varav 20 på Jeppsson, trivs bra med sitt arbete och i den nya miljön. Datoriseringen är ny för oss här, men nu börjar vi få grepp om utrustningen och vi ser våra skärmar som viktiga hjälpmedel i jobbet. Att jag fått kortare restid till arbetet efter sammanslagningen är en liten extra fördel. Göran Jeppsson, en av fem inköpare och son till Jeppe Jeppsson en av företagets grundare skaffar hem fågel och vilt. Mycket är import från Kina, Ryssland, Skottland och andra länder, säger Göran, som tycker att de genom sammanslagningen fått bättre möjligheter, inte minst lokalmässigt. Här packar jag glass och konstis, säger förman Ulf Pettersson, också gammal "Jeppe". Känsliga varor behandlar vi separat så de verkligen kommer fräscha och oskadade till kunden. VI har haft det en aning bökigt här i starten, men det börjar flyta bättre sedan någon vecka tillbaka. Alla Jeppssons varubilar är blå och försedda med företagets logotype, som domineras av ett stort J. Chauffören på den här bilen som just rullar ut frän en av lastportarna, tyckte att det varit lite rörigt till en början särskilt vid utlastningen "men det börjar bli bättre". På ekonomiavdelningen arbetar Lotta Lundberg, som ägnar sig åt kundreskontran och faktureringen, men som även hjälper till på annat håll när det behövs. Lotta har inte varit anställd så många månader, men har ändå kommit underfund med att hon trivs bra på företaget. Lagerchef Kenneth Ferm, tidigare Jeppsson: Efter den korta tid som gått sen inflyttningen tycker jag att det börjar fungera bra här. Vi är åtta expedltörer och tio chaufförer på avdelningen. Alla varor behöver vi dock inte köra ut. Det händer att kunder kommer hit och hämtar själva.