Religion & Livsfrågor

Transkript

1 NR RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSE- LÄRANDE VID DATORN UTGES AV FÖRENINGEN LÄRARE I RELIGIONSKUNSKAP TEMA Religions- och livsförståelselärande vid datorn Religion & Livsfrågor» Grunda och välgrundade föreställningar om unga och Internet» IKT i religionsundervisningen» Att öppna Pandoras ask Internets mörka sidor» Ungas förhandlande av identitet och livsförståelse

2 I Katolskt magasin får du på ett enkelt sätt en inblick i den levande katolska kyrkan i dag. Prenumerera på Katolskt magasin och få häftet Katolskt ABC på köpet! Pris för helårsprenumeration (12 nr): 300 kr A B E DC G F KJ I H M O N L QP R Katolskt ABC av Per Beskow förklarar kortfattat och enkelt centrala katolska begrepp Välkommen som prenumerant!

3 REDAKTÖREN HÄLSAR Olika praktiker gynnar olika språkliga genrer Om lärande kan beskrivas som tillägnande av en praktik där man är aktiv är det väsentligt vilka praktiker man är verksam i och hur dessa är utformade. Vad innebär det att vara en kompetent aktör i en specifik praktik? Vilka positioner erbjuds och vilka krav ställs? Praktikens utformning kan sägas gynna respektive försvåra tillägnande av skilda perspektiv och sätt att kommunicera. Klassrumspraktiken kan antas skilja sig från praktiker där unga deltar på fritiden t.ex. via datorn. Om lärande kan beskrivas som en vidgad språklig förmåga en utökad möjlighet att iaktta, tänka och kommunicera om specifika delar av verkligheten är frågan vilket slags språk dessa skilda praktiker ger tillgång till, och hur olika språkliga genrer som där är gängse är relaterade till varandra. Religionsundervisningen har till syfte både att lära om och lära av religion, vilket kan beskrivas som att utveckla två övergripande språkliga genrer: å ena sidan en beskrivande språklig genre och å andra sidan en tolkande. Det skulle kunna formuleras som att religionsundervisningen har i uppdrag att hjälpa de unga att utveckla å ena sidan Språket om Religioner och å andra sidan Språket om Livet. De båda genrerna kan hänga samman men behöver inte nödvändigtvis göra det. Språket om Religioner kan tillhandahålla begrepp som kan fungera som verktyg i livstolkningsprocesser, men kan också förbli deskriptivt, stumt och tämligen svåranvändbart i livstolkande processer. Kanske är det istället berättelser, metaforer och begrepp från andra områden som t.ex. skönlitteratur, film eller datainteraktion som kommer att utgöra livstolkningsverktyg i funktion. Att praktiken påverkar vad som är omöjligt, möjligt eller önskvärt att föra fram gäller både form och innehåll. De hänger samman. Ett yttrandes stil sätter ramar för dess innehåll och en utsagas innehåll påverkar vilken stil som kan användas. En väsentlig fråga ur undervisningsperspektiv blir därför på vilket sätt som skolan och klassrumspraktiken kan sägas villkora gynna respektive försvåra utvecklandet av skilda språkliga genrer. Det förefaller rimligt att klassrumspraktikens jämförelsevis abstrakta och distanserade karaktär gynnar den deskriptiva Språket-om-Religioner-genren i högre grad än den existentiellt tolkande Språket-om-Livet-genren. Om detta är riktigt bör följdfrågan bli på vilket sätt verksamheten i religionsklassrummet kan organiseras för att öka förutsättningarna för expansion av Språket-om-Livet-genren. I arbetet med att uppmärksamma hur lärandet under religionslektionerna förhåller sig till annat pågående lärande i praktiker utanför skolan är ungas aktivitet vid datorn av växande betydelse. Genom datorn finns möjlighet att interagera i en rad skilda praktiker och därigenom vidga sina språkliga repertoarer då det gäller såväl Språket om Livet som Språket om Religioner. Skilda praktiker kan antas gynna respektive försvåra specifika genrer och därmed också perspektiv. I detta nummer av Religion & Livsfrågor uppmärksammas såväl ungas religions- som livsförståelselärande vid datorn. Hur kan ungas livsförståelselärande vid datorn förstås? Hur skiljer det sig från lärande i andra praktiker, som t.ex. skola? Vilka perspektiv kan de vanligaste formerna för interaktion sägas gynna? Hur kan den uppsjö av information som Internet ger tillgång till hanteras? Vad är det för perspektiv som framkommer på en webbplats som WikiIslam? Och hur kan man konkret arrangera IKT-baserad undervisning i religionskunskap? Med förhoppning om stimulerande läsning och berikande samtal! INNEHÅLL 4 Ordförandetankar Ola Björlin 6-9 Grunda och välgrundade föreställningar om unga och Internet AnnBritt Enochsson IKT i religionsundervisningen Ulf Jämterud Att öppna Pandoras ask Internets mörka sidor Göran Larsson Ungas förhandlande av identitet och livsförståelse Tankar i anslutning till läsning av och intervju med Farzaneh Moinian Christina och Johan Osbeck Tanken uttrycks inte i ordet den försiggår i ordet. Lev Vygotskij MEDVERKANDE I DETTA NUMMER AnnBritt Enochsson Karlstads universitet annbritt.enochsson@kau.se Ulf Jämterud Bromma gymnasium ulf.jamterud@home.se Göran Larsson Göteborgs universitet relgl@hum.gu.se Christina och Johan Osbeck Karlstads universitet christina.osbeck@kau.se Molkoms och Ulvsbys skolområden johan.osbeck@karlstad.se CHRISTINA OSBECK RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 3

4 ORDFÖRANDETANKAR Att möjliggöra ett dialogtorg Så passerade ännu en sommar med optimistiskt tilltagna boktravar och skriande tornseglare mot blå himmel och cumulusmoln. Vid midsommartid kunde man höra storspovar och svartsnäppor på flytt söderöver. Vid Hjälstaviken såg jag en julidag en ägretthäger fiska; den i Sverige sällsynta gästen spanade med sin långa hals sträckt efter något ätbart i det grunda vattnet. Och snabbt rörde sig sommaren sedan mot augustis allt mörkare kvällar och uppbrottet från några veckors annorlunda dygnsrytm närmade sig slutet. TRO OCH VETANDE Men inte ens under sommarens lugna puls kunde den heta diskussionen om tro och vetande finna något viloläge. Vårens debatt om trosfrågor, med ständigt nytt bränsle i debattartiklar och nyöversättningar av religionsfilosofisk litteratur från den anglosaxiska diskussionen, sände svallvågor som nådde massmedia. Mycket av diskussionen har kommit att handla om den samtida s.k. humanismen och dess karaktär. Ordet är notoriskt mångtydigt och vagt och inbjuder inte minst därför till heta strider. Förenklat kan mycket av debatten sägas handla om begreppet humanism exklusivt ska användas om den profana tradition som kopplar en livssyn där människan utgör centrum till en naturalistisk livsåskådning som utesluter gudstro. Den religiösa humanismen, som t.ex. företräds av Förbundet för kristen humanism, har naturligtvis en annan syn, liksom stora delar av de praktiserande kristna. De menar att människan står i centrum för reflexionen men sätter människosynen i relation till den gudstro som hävdar att världen och människan är skapad. Intressant är hur det i nyare inlägg i debatten blivit en renässans för diskussionen om de klassiska gudsbevisen, något som under lång tid varit i bakgrunden för religionsdebatten. Det finns all anledning att tro att det här också innebär en vitalisering av diskussionen kring detta i skolans religions- och filosofiundervisning. TEKNIK OCH ETIK I början av sommaren startade en stor offentlig diskussion om individuell integritet och statens behov av att skydda medborgarna och statens intressen mot yttre hot. FRA-debatten ställde med ens den gamla etiska problematiken på dagordningen i media och i samtal man och man emellan. Det kommunikationssamhälle som utvecklats på ett par decennier har ställt oss inför nya etiska avgöranden på ett sätt som tekniken ofta gör. Här, liksom när det gäller medicinsk etik, springer den tekniska utvecklingen före och etiken försöker att komma ikapp. ITK innebär förstås inte bara etiska problem att diskutera och försöka bemästra. Den nya informations- och kommunikationsteknologin har inneburit helt nya möjligheter för religioner och livssyner av olika slag att nå ut och skapa rum. Undervisningen i religionskunskap i det svenska utbildningssystemet måste förhålla sig till denna utveckling och i olika avseenden använda sig av den. Här, liksom i många andra avseenden, måste religionerna och livsåskådningarna ses i sammanhang med de samhälleliga processer varunder de existerar. Tanken att förvisa religionen till en helt privat sfär, är ju ett ställningstagande för en viss syn på vad religion borde vara; men en av många ståndpunkter till religionens roll i samhället som ska diskuteras i undervisningen. ATT MÖTAS KRING MÅL OCH MENING Men ytterst måste stoffet i ämnet religionskunskap förbli i stort sett det vi alla vet är grunden för varför ämnet behövs. Med inspiration från en formulering FORTSÄTTER PÅ SID 14 Religion & Livsfrågor Utges av Föreningen Lärare i Religionskunskap Årgång 40. ISSN: Redaktör Christina Osbeck Ansvarig utgivare Ola Björlin Redaktionens adress c/o Christina Osbeck Ängskogsvägen Skattkärr tel , christina.osbeck@kau.se Annonser Gunnar Iselau, Fossilsvängen 2, Västervik, tel Prenumeration & distribution Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Föreningen lärare i religionskunskap (FLR) Ordförande Ola Björlin Narvavägen 9, Västerås tel Vice ordförande Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Sekreterare Annika Lindskog Nyebrostigen 58, Lerum tel Skattmästare Nils-Åke Tidman Timotejgången 3, Göteborg tel Ledamöter Bengt Arvidsson, Kämpagränden 17c Lund, tel Bodil Liljefors-Persson Ö. Bernadottesgatan Limhamn tel Johanna Lundberg Kopparvägen 31, Falun tel Sven-Göran Ohlsson Djupadalsvägen 18, Eslöv tel Christina Osbeck Ängskogsvägen 35, Skattkärr tel Olof Franck Falkvägen 3 B, Skövde tel Emma Hall Erikslustvägen 30 C, Malmö tel Ulf Jämterud, Bragevägen Upplands Väsby tel Ingemar Lundström Leires väg Lerum tel Årsbok Redaktörer: Bodil Liljefors-Persson, Johanna Lundberg. ISSN: Medlemsskap Medlem blir man enklast genom att anmäla till skattmästaren. Adress ovan. För medlemsavgiften (200 kr) erhåller man årsbok och tidsskriften. För pensionärer är avgiften 150 kr. För studerande är avgiften 100 kr. FLR postgiro FLR bankgiro Hemsida Tryck & form Prinfo Grafiskt Center, Malmö 2008 Omslagsfoto Foto: Michael Kemter 4 RELIGION & LIVSFRÅGOR

5 PROVA SJÄLV! Boken som visar varje religion ur sitt eget perspektiv

6 6 RELIGION & LIVSFRÅGOR

7 ANNBRITT ENOCHSSON Grunda och välgrundade föreställningar om Unga & Internet Vi omger oss dagligdags med föreställningar om hur tillvaron i stort som smått hänger samman. Vissa är välgrundade medan andra är grunda eller till och med utan grund. AnnBritt Enochsson, universitetslektor i pedagogik vid Karlstads universitet, hjälper oss i sin artikel att sortera bland vanliga antaganden om unga och Internet. Är ungas nätkommunikation en källa till destruktiva eller utvecklande relationer? Och hur kan man som pedagog tackla detta? Det är mitt i sommaren. Jag ligger inte i hängmattan, men lyssnar ändå till Sommar i P1. Idag förklarar psykiatern, professorn och författaren Åsa Nilsonne hur hjärnan fungerar, och hur galet det kan bli när vi får en föreställning om något, handlar utifrån det och det sedan visar sig att föreställningen var felaktig, och det vi gjorde fick ingen, eller kanske till och med motsatt effekt mot vad vi önskade. Hon berättar en liknelse om när pesten härjade i London, och hur man fick för sig att det var hundarna som spred pesten. Folk gjorde sig av med sina hundar och för säkerhets skull även katter, men befolkningen blev bara sjukare. Det visade sig att det i stället var råttorna som spred pesten vidare och när alla hundar och katter utrotats, förökade sig råttorna. Det är inte oväsentligt vad vi tror om hur saker och ting är. En del av de föreställningarna som vi har är korrekta, som till exempel att det är råttorna som sprider pesten och därför är det råttorna som ska bekämpas. Medan en del visar sig vara felaktiga som att det var hundarna och katterna. Och agerar man på en felaktig föreställning, då blir naturligtvis inte resultatet bra. Därför behöver vi en vetenskaplig metod för att hjälpa oss att förstå hur saker och ting hänger ihop, och vad som är sant och inte är sant. (Åsa Nilsonne, Sommar i P1, 14 juli 2008). KOMMUNIKATIONSMÖNSTER I mitt arbete som forskare och föreläsare om barns och unga tonåringars nätkulturer, stöter jag ofta på olika typer av föreställningar, som är mer eller mindre välgrundade. En av dessa är att barn och ungdomar använder sig av ett allt grövre språk mot varandra på nätet, och att fler och fler förmedlar elaka saker till varandra. Det här skulle i sin tur bero på att det är så lätt att gömma sig bakom en anonym identitet på nätet, och naturligtvis tar barn och ungdomar tillfället i akt att använda sig av den möjligheten just för att vara ojuste. Beteendet att vara elak och ojuste skulle alltså vara en följd av de möjligheter som erbjuds. Följden av denna föreställning har blivit att det har diskuterats livligt att det är bra att hålla våra barn och ungdomar borta från Internet så mycket som möjligt. Under skoltid har det i många fall varit helt förbjudet med socialt umgänge på nätet, och i hela kommuner blockerade man för några år sedan Sveriges största virtuella ungdomsgård Lunarstorm. Det verkar finnas en utbredd rädsla för att människor som tillbringar mycket tid online blir asociala, och ibland beskrivs aktiviteter online som ett parallellt liv. Detta kan möjligen spåras till den tidiga forskning på 80-talet av bland annat Sherry Turkle, som gjorde etnografiska studier av människor som levde sina liv i MUD:ar. 1 En annan typ av chatt-rum som växte fram under 90-talet var de som närmast kan likas vid Heta Linjen på telefon som existerade under en period på 80-talet. Man kopplade upp sig och man fick tala respektive chatta med andra som var uppkopplade samtidigt. Forskning kring denna typ av chattande visade att unga oftast lade till ett par år till sin ålder, och använde sig av det som idag även i Sverige går under beteckningen nickname, dvs. ett alias. När man talar om chattande idag, handlar det oftast om att använda så kallade kompisprogram av typen MSN Messenger, där man bara kan chatta med de personer man godkänt och som finns på den egna listan av kontakter. De allra flesta lägger bara till sina kompisar på listan. Det har även visat sig att unga umgås med redan kända vänner i virtuella gemenskaper. 2 Benägenheten att söka okända kontakter ökar med ålder, men det mesta kontaktsökandet bland okända handlar om att hitta en ny partner och verkar vara vanligast bland vuxna. För några år sedan var Lunarstorm helt dominerande i Sverige. Där fanns då ca. 80 % av Sveriges tonåringar, och man kunde träffa alla. 1. MUD står för Multi User Dimension, Dungeons, Domains eller Dialogue. Vid tiden för Turkles studier var MUD:arna textbaserade communities där deltagarna spelade olika roller. Idag används avatarer i större utsträckning, se t.ex. RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 7

8 Men trots att nätet erbjuder en möjlighet att träffa vem-somhelst, väljer de flesta att inte göra det. Det jag och andra forskare har kunnat se i studier om online-liv bland unga är att den lokala gemenskapen utvidgas på det sättet att man via den digitala tekniken klarar av att hålla kontakten med fler. Man tar kontakt med kompisars kompisar och så vidare och får på så sätt ett större kontaktnät. NACKDELAR I KOMMUNIKATIONSMÖNSTER Förutom farhågan att barn och unga tillägnar sig ett allt råare språk via den digitala kommunikationen finns också en rädsla för att man blir asocial om man tillbringar för mycket tid vid Internet. Jag skulle vilja bemöta det med att säga att för det första är sociala aktiviteter en betydande del av online-livet, men det har även visat sig att människor som tillbringar mycket tid online tillbringar mer tid än genomsnittet på off-line-aktiviteter som idrott, religiösa, politiska och andra frivilliga organisationer i alla fall i USA. I en nyligen genomförd studie i USA visade det sig också att 40 % av de tillfrågade menade att de hade bättre kontakt med familj och vänner i och med användandet av Internet. Tiden vid Internet tas från TV-tittande och tidningsläsande. Det finns inget som tyder på att svenskar skulle skilja sig så mycket från amerikanare i det här fallet. Kränkningar och elakheter förekommer naturligtvis på nätet liksom det förekommer i de flesta miljöer där människor träffas. Detta ska naturligtvis tas på största allvar, men jag påstår att det är ett problem som inte är specifikt för Internet, och därmed heller inte ska behandlas som ett sådant. Mobbare och personer som vill göra andra illa har fått ytterligare media att använda sig av och möjligheterna och uttrycken skiljer sig lite från vad vi varit vana vid. Det vi behöver göra för att förhindra kränkande behandling och trakasserier på nätet är att lära oss hur mediet fungerar. Utmärkande för den digitala kommunikationen är att den är kraftfullare på gott och ont. Man tar ut svängarna mer och uttrycken blir ofta starkare. Det finns olika förklaringar till detta. En är att man blir modigare framför skärmen när man inte har mottagaren öga mot öga. En annan är att man inte kan förstärka med kroppsspråket utan måste hitta andra sätt. Båda dessa förklaringar kan vara lika relevanta. Det finns en dubbelhet inbyggd som vi inte är vana vid sedan tidigare. Man är åtkomlig när som helst, men det finns också en avstängningsknapp. Många kan nås enkelt och snabbt, men mediet känns också mer privat, då man kan kommunicera tyst. Det finns en möjlighet till anonymitet, men också en möjlighet att visa upp sig för många. Det är möjligt att anta andra identiteter, men man utvecklar även andra sätt att avläsa identiteter. Det är enkelt att dokumentera, vilket dels betyder att man kan sprida otrevliga saker, avsiktligt eller oavsiktligt, enkelt och snabbt. Men det betyder att en person som blir utsatt också kan dokumentera och bevisa trakasserierna. Det sistnämnda kan dessvärre kompliceras av känslomässiga skäl. FÖRDELAR I KOMMUNIKATIONSMÖNSTER I kontrast till dessa diskussioner om kränkningar på nätet, stötte jag i min forskning av ungas deltagande i virtuella gemenskaper oftare på berättelser om vilka fördelar som fanns med nätkommunikationen. Första gången jag hörde trettonåriga pojkar berätta om hur de hemma på kvällen kunde tänka igenom vad som sagts under skoldagen, och be om förlåtelse över Lunarstorm, blev jag nästan rörd till tårar. Jag har sedan dess fått många varianter på samma tema. Förklaringen ligger, enligt tonåringarna själva, att det är lättare att framföra svåra saker, när man dels kan fundera igenom det i lugn och ro, och dels inte har personen framför sig. Liknande saker har forskande kolleger kunnat konstatera. I intervjuer har åtskilliga tonåringar berättat hur man är extra vänlig mot varandra i den digitala kommunikationen, så jag bestämde mig för att titta på detta rent statistiskt, då jag hade material som gjorde det möjligt. INTERAKTION PÅ LUNARSTORM Under vintern 2004/05 följde jag en grupp åringar i communityn Lunarstorm. Gruppen jag hade kontakt med bestod av samtliga Lunare i den här åldern (15 st) i en liten svensk by. Alla gick i byns enda skola, och kände varandra väl, även om inte alla var bästa vänner. Jag intervjuade dem, hade kontakt med föräldrar och lärare, dokumenterade deras förehavanden på Lunarstorm. Under sammanlagt sju veckor sparade jag allt som skrevs i deras gästböcker, cirka 1000 inlägg av varierande längd. Det som skrevs i gästböckerna var alltså skrivet av andra, och inte dem själva, men som väntat var majoriteten av inläggen skrivna av andra deltagare i undersökningen eller äldre syskon och kompisar. Jag tittade på vad kommunikationen innehöll och hur de tilltalade varandra. All kommunikation följdes upp för att se i vilket sammanhang den var skriven, och som komplement fanns även intervjuer med ungdomarna och deras lärare samt ett slumpvis samlat material från Lunarstorm med 200 gästboksinlägg. Det var flickor som stod för merparten av gästboksinläggen. Två tredjedelar av meddelandena var skrivna av flickor och deras meddelanden var dessutom längre. De allra flesta gästboksinläggen (89 %) var meddelanden skrivna för att utröna vad den andra personen gjorde eller ett svar på en sådan förfrågan: Vad gör du? Hur är det? och motsvarande svar. Dessa tolkades utifrån sammanhanget som sociala, då de var ett sätt att hålla kontakt och att hålla reda på varandra. Övriga inlägg var kedjebrev, som utgjorde 7 % av antalet inlägg samt 4 % som bedömdes som obegripliga. De flesta meddelanden var skrivna inom några timmar efter skoldagens slut och de allra flesta riktade sig till kompisar de nyss lämnat. Det finns flera exempel på hur deltagarna i studien löser problem som uppkommit i skolan under dagen. Detta är också något som dessa deltagare och deltagare i andra studier berättar om. I ungefär hälften av dessa sociala meddelanden fanns även känslor uttryckta; trevliga och uppmuntrande, men 2. Virtuella gemenskaper är här detsamma som communities, nätgemenskaper et cetera, det vill säga en mötesplats på Internet där man blir medlem, får tillträde och utbyter idéer och tankar med andra i samma gemenskap. Exempel på sådana är Lunarstorm, Facebook, Apberget och Bilddagboken. 8 RELIGION & LIVSFRÅGOR

9 även elaka och förolämpande. Exempel på trevliga och uppmuntrande tillägg kan vara saknar dig, kram, älskar dig et cetera. 49 % av den sociala kommunikationen hade liknande tillägg. I dessa 49 % finns flera som till exempel ber om förlåtelse för något de gjort tidigare under dagen. Exempel på elaka och förolämpande tillägg kan vara skit i det då, hatar dig. Sju procent av de sociala meddelandena hade tillägg som skulle kunna kallas elaka eller kränkande. VIDGNING OCH FÖRDJUPNING AV SOCIALT LIV De flesta vänliga och uppmuntrande tillropen skrevs av flickor och oftast till andra flickor. Många av dessa innehöll uttryck som älskar dig, vilket tidigare varit ovanligt i det svenska språket kompisar emellan, och detta bekräftar det ungdomar sagt tidigare att man är extra vänlig mot varandra på nätet. De pojkar som skrivit liknande saker hade bara skrivit det till en eventuell flickvän. Jämförelsematerialet hade en liknande fördelning förutom att det var en något större andel vänliga meddelanden och något färre kedjebrev. Även jämförelsematerialet bestod av meddelanden från personer som antogs vara kända, då de till exempel fanns med på vänner-listor. De allra flesta gästboksinlägg var alltså känslomässigt neutrala eller extra vänliga, och antalet rent otrevliga ligger på en nivå som är lägre än till exempel mobbningsfrekvensen offline i dessa åldrar. Mediet inte bara utökar det sociala livet, det fördjupar det också i och med att det används till att lösa problem på olika sätt. Det är ju inte så att den digitala kommunikationen ersätter kommunikationen offline; den kompletterar den. ATT GUIDA UNGA TILL NYANSERAD NÄTKOMPETENS Vad skulle det innebära att förbjuda ett medium som det här? Det har visat sig att de som använder Internet mycket även om det är fråga om sociala kontakter utvecklar en sund kritisk hållning till innehållet lättare än de som inte gör det. Att stänga av och förbjuda, innebär alltså bara färre träningstillfällen. Det jag istället skulle förespråka är guidning för de yngsta, ständiga diskussioner med de äldre. Vad är då skolans uppdrag i detta? Som jag ser det är det viktigt att veta vad man talar om, så att man verkligen kan möta och bemöta barn och ungdomar och förstå vad olika delar av Internet betyder i deras liv. Det finns olika sätt att tillägna sig denna kunskap. Jag tror inte att man behöver vara aktiv i communities själv. Den som inte är intresserad av det själv, kan lyssna till dem som är det, till exempel eleverna. Fråga vad det betyder för dem, vad de gör. Be dem visa runt lite. Skolan har ett uppdrag att utveckla elevers kommunikation. Som jag ser det bör den dessutom utmanas. När man till exempel diskuterar etiska aspekter av kommunikation måste man idag även hantera digitala medias särskilda förutsättningar. Det forskare sett hittills vad gäller kränkningar på nätet, är inte att frekvensen skulle vara större än på andra ställen. Men de ser annorlunda ut och måste därför tacklas annorlunda. Att kommunikationen ser annorlunda ut kan också innebära att alla elever inte behärskar den till fullo. I en nyligen genomförd stor brittisk undersökning visade det sig att 16 % av tonåringarna använde nätet sällan eller aldrig. Det är viktigt att komma ihåg att Internet och den digitala kommunikationen för de allra flesta tonåringar betyder något positivt som det inte finns någon anledning att ta bort. Vi uppmuntrar ju i övrigt våra elever att vara sociala. Skolan ser till att det finns cafeterior och andra mötesplatser för eleverna. På samma sätt behöver vi uppmuntra sociala möten på nätet goda sådana. ANNBRITT ENOCHSSON RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 9

10 Samhällskunskap

11 ULF JÄMTERUD IKT i religionsundervisningen Vikten av att som pedagog för egen del behärska och hos elever utveckla kunskap om informations- och kommunikationsteknik har under en rad av år understrukits från flera håll. Samtidigt visar undersökningar att det fortfarande finns mer att göra på detta område. I nedanstående artikel beskriver Ulf Jämterud, religionskunskapslärare vid Bromma gymnasium och ledamot av FLR:s styrelse, hur IKT konkret kan användas i religionsundervisning av skiftande karaktär. Det reflekterande samtalet har också med ett IKT-centrerat arbetssätt en framträdande position. DIGITAL KOMPETENS EN BRISTVARA? Flera undersökningar har gjorts som visar att det finns stora luckor i dagens lärarutbildning när det gäller informationsoch kommunikationsteknik (IKT eller IT). Av cirka 3500 intervjuade lärarstudenter år 2004 var det endast 10 % som var nöjda med de kunskaper de fått om hur de kan använda IKT/IT i sin framtida undervisning. KK-Stiftelsens uppföljande undersökning från 2005, där cirka 2000 lärarstudenter intervjuades, visade att IKT/IT ingår i de ämnesinriktade kurserna endast för var femte student. Även många verksamma lärare upplever motsvarande brister i sin egen yrkesutövning. Det verkar alltså finnas ett stort behov av ökad digital kompetens för landets lärare, vilket regeringen tagit fasta på i Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning. Där skriver man bland annat: Att introducera barn och unga till IKT-verktyg redan i skolan är av stor betydelse för deras delaktighet i samhället. Även inom vuxenutbildningen kan IKT spela en viktig roll. Det är därför viktigt att lärarna har hög kompetens i att använda IKT. [...] Det är också viktigt att blivande lärare kan förhålla sig till de uttrycksformer och utnyttja de möjligheter inom didaktiken som den digitala tekniken medger. (s. 6 f.). Inför den numera avblåsta gymnasiereformen GY-07 skrev Skolverket att man i kursplanearbetet hade lagt en ökad vikt vid mål avseende digital kompetens i kursplanerna för kärnämnen och i karaktärsämnen betonas tillämpningen av modern teknik.... Det är högst troligt att man i kommande styrdokument för grundskola och gymnasium också betonar detta. Vi kan alltså utgå från att IKT får en allt större plats i skolan framöver. VAD HAR IKT MED RELIGIONSUNDERVISNINGEN ATT GÖRA? Men vad innebär egentligen digital kompetens när det gäller religionsundervisningen? Hur kan vi som religionslärare introducera eleverna till IKT-verktyg, och hur kan vi utnyttja den digitala teknikens möjligheter i vår undervisning? På de flesta skolor är IKT en självklar del av det dagliga skolarbetet, och styrkan hos IKT som verktyg för informationssökning, kommunikation och digitala presentationer är allmänt känd. Nyare forskning har även lyft fram IKT:s positiva inverkan på själva lärandeprocesserna genom nya former av interaktivitet, visualisering och simulering. Dessutom kan IKT berika och komplettera den traditionella undervisningen på olika sätt som eleverna ofta upplever som både spännande och relevant. Jag ser framförallt sex övergripande användningsområden för IKT i undervisningen: 1. IKT som redskap och resurser för lärarens lektionsförberedelser 2. IKT som redovisningsverktyg för elevernas färdiga arbeten 3. IKT som verktyg för kommunikation inom och utanför skolan 4. IKT som redskap och resurser för genomförande av lärarledd undervisning 5. IKT som redskap och resurser för elevernas enskilda eller gruppvisa lärande 6. IKT som utgångspunkt för reflekterande samtal. I det följande kommer jag att fokusera de tre senare användningsområdena och ge några exempel på hur man konkret kan använda IKT i religionsundervisningen. RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 11

12 LÄRAREN SOM GUIDE I CYBERSPACE Internet är sedan länge en naturlig del av de flesta ungdomars vardag. Men trots att en stor del av dagens elever är mycket vana att arbeta med datorer och Internet, saknar många förmågan att söka effektivt på nätet. Därför behöver läraren träna och guida eleverna på olika sätt. Vi behöver t.ex. hjälpa dem att avgränsa sina sökningar när de googlar, lära dem att sålla bland de olika sökresultaten samt träna dem i källkritik. Som ett led i denna träning kan religionsläraren med fördel surfa tillsammans med eleverna via en storbildsskärm i klassrummet eller i en datasal, och på så sätt gemensamt utforska, analysera och reflektera kring olika religiösa webbplatser innan man låter eleverna utforska webbplatserna på egen hand. Det går förstås inte att få en heltäckande överblick över religion på Internet, men läraren kan ge eleverna en liten inblick och visa på några generella drag. En startpunkt för utforskande surfning kan vara att besöka några av de stora religionernas svenska webbplatser och studera hur dessa är upplagda. Vilka syften har den här rörelsen med sin webbplats? Vilka signaler sänder man ut genom sin layout, sitt val av text och bilder? Är webbplatsen statisk eller erbjuder den interaktivitet? Eleverna kan även uppmärksammas på den mångfald som finns inom varje religion, vilken också blir ännu tydligare om man jämför med webbplatser från andra länder. När det gäller kristendomen har IKT-pedagogen Janne Svärdhagen gjort en användbar uppdelning av religiösa aktörer på nätet. Dels finns aktörer som i första hand använder webbplatsen till att sprida information om sin rörelse, och man hänvisar besökaren till ordinarie gudstjänster. Dels finns aktörer som enbart har verksamhet på Internet s.k. cyberkyrkor eller virtuella kyrkor. Medlemmar kan logga in på bestämda tider och delta i gudstjänster via sin dator. Dels finns aktörer som använder modern Virtual Reality-teknik för att mer interaktivt möta individer på nätet, för att dessa förhoppningsvis ska ansluta sig till kyrkan RL ( in real life ). Det är bara under de senaste åren som tekniken har gjort sådana webbplatser möjliga. Flera exempel på cyberkyrkor finns i den virtuella världen Second Life ( I Second Life skapar varje spelare en avatar, en visualisering av spelaren som man styr när man utforskar och deltar i den virtuella världen. Det finns i dagsläget över 11 miljoner användare världen över, och Second Life erbjuder det mesta som finns i den riktiga världen inte minst religion. Det finns hundratals virtuella kyrkor i Second Life, varav en del är uppenbart fejkade i syfte att roa eller provocera. Men många verkliga kyrkor har köpt utrymme i Second Life och skapat en virtuell byggnad som spelaren kan gå in i på bestämda tider och delta i en gudstjänst. Ofta är gudstjänsten en spegel av kyrkans riktiga gudstjänst, som sänds via storbildsskärmar inne i den virtuella kyrkan. Det finns även virtuella moskéer, synagogor, hinduiska och buddhistiska tempel samt en hel del andra religiösa gudstjänstlokaler. Att besöka några av dessa i klassrummet är fascinerande för eleverna och det väcker givetvis många frågor som är värdefulla att diskutera. Är detta ett bra sätt att locka människor till sin religion? Vilken sorts gemenskap upplever man egentligen via en digital avatar framför en datorskärm? Vad är det som lockar så många människor att bygga upp en andra identitet och spendera så mycket tid (och pengar) på en konstgjord värld? En annan möjlighet för läraren är att visa livesändningar från vanliga religiösa rörelser via Internet. Det finns hundratals religiösa TV-kanaler världen över, och många av dessa är tillgängliga gratis via Internet. På com/religious_tv/index.html finns en lista på ett hundratal sådana. Genom några musklick kan eleverna ena stunden delta i exempelvis en buddhistisk meditation i Thailand, sedan uppleva en muslimsk bönestund i Saudiarabien, för att därefter beskåda en katolsk mässa i Bolivia. Man kan också visa inspelade klipp från en mängd religiösa sammanhang via Youtube ( IKT I ELEVERNAS HÄNDER En betydande del av dagens skolarbete utgörs av elevers enskilda eller gruppvisa projekt, där informationssökning ingår som en naturlig del. Ett sätt att hjälpa eleverna att ta sig fram som ofta är betydligt mer effektivt än googling är att hänvisa dem till länksamlingar. En av de mest utförliga svenska länksamlingarna för religionsstudier är för närvarande där redaktören har samlat länkar till både de stora världsreligionerna samt en mängd nyare religionsbildningar. Där finns länkar till officiella webbplatser, men också till kritiskt granskande webbplatser. Några andra länksamlingar som bör nämnas är Länkskafferiet ( samt Mölndals Stadsbiblioteks länkkatalog ( se/webbkatalog/xc.htm). Vill man snabbt hitta svenska kyrkor och frikyrkor på Internet är en bra utgångspunkt. Ett kreativt och i högsta grad elevaktivt sätt att använda Internet är att låta eleverna genomföra en webbquest. Webbquest, som kan översättas nätutmaning, är en metod som lanserades i USA i mitten av 90-talet och har sedan dess spridits över världen. Metoden är en form av problemorienterat lärande, där läraren ger eleverna en övergripande uppgift att lösa, och eleverna använder sedan ett antal förutbestämda webbplatser för att lösa uppgiften. Det handlar inte bara om att söka information och återge den, utan eleverna uppmanas att belysa problemet ur olika perspektiv, att använda olika källor för att komma fram till en lösning, ta ställning i olika frågor osv. Det finns ett stort antal färdiga webbquestar på nätet som man kan utgå ifrån, men vem som helst kan konstruera sin egen. Beroende på elevernas ålder och kunskaper i engelska kan man välja att enbart använda svenskspråkiga webbplatser eller även engelskspråkiga i sin webbquest. Dessvärre är det svårt att hitta några färdiga webbquestar i religionskunskap på svenska, så tills vidare får man utgå från de engelska eller skapa egna. Forskning har visat att arbete med webbquest har flera positiva effekter på elevernas lärande; dels genom att arbetsformen ökar elevernas motivation och engagemang, dels att den främjar samarbetslärande, dels att eleverna lär sig 12 RELIGION & LIVSFRÅGOR

13 utnyttja Internet på ett effektivt sätt samt att eleverna tränas att reflektera. Den som vill lära sig mer om webbquest kan vända sig till Pedagogiska resurser net/page/3582/webbquest.htm där det också finns utförliga länksamlingar till webbquestar i olika ämnen, eller Myndigheten för Skolutveckling - se/handledningar/larresurser/c/1/. DATASPEL I RELIGIONSUNDERVISNINGEN Dagens ungdomar lever i ett utpräglat mediesamhälle. Vid sidan av film, tv och musik är också datorspel en naturlig del av ungdomskulturen. Eftersom styrdokumenten för religionsämnet framhåller vikten av att studera både välbekanta traditioner och nutida företeelser som exempelvis ungdomskultur kan dataspel anses ha en naturlig plats i religionsundervisningen. Forskningen kring dataspels eventuella pedagogiska förtjänster ger ett något splittrat intryck. Å ena sidan har en mängd undersökningar gjorts som visar att pedagogiskt inriktade dataspel kan vara mycket effektiva redskap för lärande i enskilda ämnen. Å andra sidan menar vissa spelforskare att dessa forskningsresultat kan ifrågasättas, huvudsakligen på grund av att man aldrig undersökt hur effektivt datorspelande är för lärande av ett visst stoff jämfört med traditionell undervisning kring samma stoff. Det råder dock ingen tvekan om att man faktiskt lär sig genom dataspel, eller att elevernas motivation ökar genom användandet av denna moderna och för eleverna i högsta grad relevanta teknik. Det finns för närvarande ett mycket begränsat urval av svenska dataspel specifikt för religionsämnet. I förra numret av Religion & Livsfrågor berättade Rune Jönsson om dataspelet Människor och djur som låter spelarna fatta svåra beslut i djuretiska frågor. I det alldeles färska spelet Global Conflicts: Palestine, som lanserades av Bonnier Utbildning i våras, har man byggt upp en virtuell modell av Jerusalem som spelaren går runt i, en spelteknik många elever känner igen från populära rollspel (s.k. RPG; Role Playing Game) som sedan länge finns på marknaden. Eleverna spelar rollen som frilansjournalist, nyligen anländ till Jerusalem med uppdraget att skriva en tidningsartikel. Spelaren intervjuar olika personer i Jerusalem, från båda sidor av konflikten, och samlar på så sätt underlag till artikeln. Tanken är att eleverna på det viset blir mer engagerade och får en djupare förståelse för konflikten, när dom lever sig in i olika människors livsöden och samtidigt använder sin källkritiska förmåga. När mina elever har testat detta spel har samtliga varit mycket positiva. De upplever ett stort engagemang när de går runt i den virtuella miljön och söker fakta inför de olika uppdragen. Alla har varit överens om att spelet är ett spännande komplement till annan undervisning i kursen. Även de elever som inte har något intresse av dataspel överlag har uttryckt att detta ändå är ett kreativt och roligt sätt att arbeta i skolan. Spelet har tydliga instruktioner och en utförlig lärarhandledning, och även spelovana elever kommer snabbt in i speltekniken. Judendom kristendom Kunskapsresa till Rom 27 okt 2 nov föredrag studiebesök dagsutfärd till Assisi Kursintyg utfärdas Göran Larsson, Sonia Schlossman Information och program: ulla.terling@comhem.se tfn FLR deltar under Skolforum i Stockholm den oktober. Välkommen att besöka vår monter och diskutera med oss! Skolforum, Mässvägen 1, Älvsjö. RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 13

14 Förutom att använda spel i undervisningen kan man också föra reflekterande samtal med eleverna kring dataspel de själva spelar. Vad är det som tilltalar eleverna i just dessa spel? Hur ser eleverna till exempel på identitetsskapande och könsroller i The Sims? Vilka etiska aspekter kan det finnas i samband med gisslantaganden i Counter-Strike? Hur förhåller sig eleverna till det grova våldet Grand Theft Auto? Har man inte tillgång till själva spelen kan man visa skärmdumpar från spelens officiella webbplatser, eller visa spelsekvenser via Youtube. REFERENSER Egenfeldt-Nielsen, S. (2005). Att skapa ljuv musik: Det pedagogiska användandet av datorspel. I J. Linderoth (Red.), Datorspelandets Dynamik. Lekar och roller i en digital kultur. Lund: Studentlitteratur. KK-Stiftelsen. (2004). Lärarstuderande och IT [WWW dokument]. URL templates/publications/ PublicationPage.aspx?id=7526. KK-Stiftelsen. (2005). IT och lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning. [WWW dokument]. URL PublicationPage.aspx?id=8594. Larsson, G. (2002). Virtuell religion. Globalisering och Internet. Lund: Studentlitteratur. Scholtz, C. (2004). Religious Education and the Challenge of Computer Games: Research Perspectives on a new Issue. I R. Larsson & C. Gustavsson (Red.), Towards a European perspective on religious education (s ). Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. Svärdhagen, J. (2005). En digital värld av sökande cybersjälar. I I. Svanberg (Red.), Gud på nätet. Studier av cyberreligion. Uppsala: Swedish Science Press. TEKNISKA OCH PERSONELLA RESURSER En stor del av förslagen jag har gett i denna artikel förutsätter tillgång till modern teknik. Jag har själv förmånen att få jobba på en skola Bromma gymnasium som har satsat stora pengar på digital utrustning med DVD, dator, trådlöst Internet, projektor och storbildsskärm i samtliga klassrum. Även om en hel del skolor i landet har gjort liknande satsningar, har många skolor långt kvar att gå. Det betyder dock inte att man på sådana skolor måste avvakta med IKT i undervisningen. De flesta skolor har åtminstone tillgång till datasalar, och de flesta av mina förslag går att genomföra i en sådan. Genom att exempelvis spara ner webbplatser, skärmdumpar eller filmsekvenser på ett usb-minne eller en CD, kan man visa dessa för eleverna även utan internetuppkoppling i klassrummet. Har man inte tillgång till dator i klassrummet kan man skriva ut skärmdumpar på en OH. Det blir förstås inte lika effektfullt som att vara uppkopplad i klassrummet, men man kan åtminstone samtala med eleverna utifrån den bild man visar. IKT erbjuder förstås många fler användningsområden för religionsundervisningen än de jag har nämnt här. Men dessa exempel kan förhoppningsvis inspirera lärare att komma igång, och man kan upptäcka andra tillämpningar efterhand. Genom att samarbeta med andra lärare kring IKT kan man också dra nytta av varandras olika kompetenser, till exempel när man genomför ämnesövergripande projekt. ULF JÄMTERUD Utbildningsdepartementet. (2008). Tilläggsdirektiv till utredningen om en ny lärarutbildning. Dir. 2008:43. [WWW dokument]. URL regeringen.se/sb/d/10007/a/ Williams, F.A. (2004). Voicing Diversity: How can I integrate WebQuests and Moodle into Religious Education at Second Level? Dublin: Dublin City University. [WWW dokument]. URL dissertations.html. FORTSÄTTNING FRÅN SID 4 ORDFÖRANDETANKAR som jag tror härrör från ett föredrag av Christina Doctare: Om vi inte vet vilken hamn vi är på väg till är ingen vind rätt. Däremot kan de metodiska vägarna som vi vandrar på förbättras och nyanläggas. Här kommer de som utbildar religionskunskapslärare vid lärarhögskolorna att ha en nyckelroll. Jag är inte säker på att det idag finns de resurser pekuniära och personella som krävs. Vi måste säkert också i framtiden hoppas på de fortbildningsinsatser som görs på olika håll för att stötta en undervisning om religioner som gör skolans livsåskådningslektioner till det dialogtorg och den mötesplats som vårt ämne måste vara. VILLKOR FÖR DAGENS OCH MORGONDAGENS SAMTAL Gymnasieutredningen, som är ute på en kort remissrunda, kommer att resultera i en proposition under kommande läsår. Det finns alla anledning för oss alla att noga följa hur ramarna för ämnet religionskunskap kommer att se ut i framtiden. Som det ser ut i nuläget är ämnet ett av de gemensamma ämnen som alla gymnasister ska läsa (och som för närvarande kallas kärnämnen). På några av de samhällsvetenskapliga inriktningarna kan ämnet till och med få en tydligare plats än idag. Men det återstår att se hur utredningens förslag utvecklas vidare. Det finns så här inför ett nytt läsår all anledning att meditera att röra sig in mot mitten! över hur undervisningen om religioner och livsfrågor ska utformas i ett starkt pluralistiskt och delvis polariserat samhällsklimat. I Religion & Livsfrågor kommer vi förstås att följa utvecklingen inom vårt ämne noga. Jag önskar alla ett gott och spännande läsår! OLA BJÖRLIN 14 RELIGION & LIVSFRÅGOR

15 PROVA SJÄLV! Årets mest angelägna nyhet! RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 15

16 GÖRAN LARSSON Att öppna Pandoras ask Internets mörka sidor Med Internet ökar onekligen vår tillgång till information. Men vad är det för information vi ges tillgång till? Och har vår förmåga att förhålla oss till denna information, vår källkritiska kompetens, ökat i samma takt? I nedanstående artikel sätter Göran Larsson, docent i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet, portalen WikiIslam under lupp. En ökad användning av informations- och kommunikationsteknologier som Internet, satellittelevision och mobiltelefoni innebär nya möjligheter och problem för både samhälle och individ. För skolans del har till exempel en tilltagande datorisering lett till att lärare och elever har fått bättre tillgång till fler informationskällor. Kunskaper som kan användas till planering av lektioner, skrivandet av uppsatser och inhämtning av alternativa kunskaper. En utveckling som också uppmuntras av det faktum att dagens elever förväntas lära sig att kunna sortera och inhämta stora mängder data på egen hand. Ur ett optimistiskt perspektiv innebär datoriseringen och informationsteknologiernas utbyggnad oanade möjligheter. Med hjälp av en dator med uppkoppling mot Internet kan både lärare och elever lära känna helt nya världar och ta del av kunskaper som tidigare var mycket svårtillgängliga. Detta är en utveckling som både lärare, föräldrar, elever och 16 RELIGION & LIVSFRÅGOR

17 Webbsidan WikiIslam.com är förvillande lik Wikipedia.com. att en ökad användning av Internet i skolan aktualiserar flera problem. I följande korta text skall jag endast belysa hur en anti-muslimsk portal på Internet framställer islam och muslimer enligt ett stereotypt och negativt mönster. Vilken bild får elever av islam och muslimer om de besöker portalen WikiIslam? samhället stödjer och uppmuntrar. Men den mörka sidan är att nya tekniker också kan användas för mindre önskvärda processer. På Internet frodas diskriminerande, sexistisk och samhällsomstörtande information som inte på något positivt sätt bidrar till elevers utveckling. Samtidigt har möjligheten att fuska på prov och inlämningsuppgifter ökat med de nya teknikernas intåg. Hur lärare förhåller sig till dessa mörka aspekter varierar från fall till fall och skillnaderna är stora mellan olika skolor. Lärare kan till exempel aktivt arbeta med de problematiska aspekterna genom att ta upp etiska frågeställningar eller genom att diskutera yttrandefrihet och jämlikhetsfrågor i relation till teknik, intolerans och diskriminering. Andra skolor kan välja att blockera eller försvåra för elever att besöka mindre önskvärda hemsidor. Detta arbete misslyckas oftast eftersom de flesta elevers kunskaper om informationssökning och datorer överträffar lärarnas kunskaper. Men hur skall man som religionslärare förhålla sig till fakta som bestrider lärobokens beskrivning av till exempel en religion som islam eller läroplanens målsättningar? Hur gör man som lärare om eleverna har funnit information som inte överensstämmer med merparten av muslimers förståelse av sin religion? Det finns givetvis inga universallösningar på dessa problem men oberoende av lösning är det uppenbart WIKIISLAM Till skillnad från en vanlig hemsida som sköts av en redaktör som är ansvarig är en så kallad wiki en hemsida/portal som kan editeras av alla besökare. Den som har tillgång till rätt programvara kan ladda upp nytt material eller ändra i tidigare texter på hemsidan. Det mest kända exemplet är det nätbaserade uppslagsverket Wikipedia. Enligt förespråkarna och entusiasterna innebär utvecklingen av wikis en demokratisering och förbättring av informationsspridningen. För kritikerna är dock Wikipedia en opålitlig källa med uppenbara källkritiska problem eftersom det är omöjligt att kontrollera vem som har redigerat och lagt in ny information. Det är också mycket svårt att referera till en artikel som är hämtad från Wikipedia eftersom materialet är under ständig förändring. Samtidigt som kritiken är relevant har flera undersökningar visat att antalet faktafel är lägre i denna typ av uppslagsverk jämfört med mer prestigefyllda uppslagsverk som Nationalencyklopedin eller Britannica. WikiIslam som startade den 4 september 2006 är trots sitt namn och snarlika layout inte kopplad till Wikipedia. Dessa likheter kan lätt förleda besökare att tro att han eller hon befinner sig på Wikipedia. Syftet med WikiIslam är betydligt mer snävt avgränsat. The purpose of WikiIslam is to help Muslims leave Islam. WikiIslam can help Muslims leave Islam either by showing Muslim visitors a side of Islam that they may have never seen before, or by being used as a reference by non-muslims who are trying to help Muslims leave Islam. Hemsidan innehåller vid slutet av juli noggrant utvalda artiklar som alla lever upp till WikiIslams syfte och mål. Den besökare som önskar att lägga in någon positiv information på hemsidan kommer därför att bli avvisad och materialet kommer att tas bort från WikiIslam. Trots sitt demokratiska syfte är det tydligt att oönskat material filtreras bort. Vad är det då för information som återfinns på WikiIslam? RELIGIONS- OCH LIVSFÖRSTÅELSELÄRANDE VID DATORN 3:08 17

18 Materialet på hemsidan är fördelat på fem rubriker: Koranen, icke-muslimer, islam i nyheterna, Muhammad och blandat material. Vid en första anblick är rubrikerna inte speciellt uppseendeväckande och liknande information kan hittas på andra sidor. Men om man läser vidare blir det snabbt tydligt att urvalet är starkt selektivt. Fokus är på de negativa och märkliga aspekterna av islam. Rubriken om Koranen innehåller till exempel sektioner om pedofili, textens ursprung och motsägelser i Koranen. Trots att diskussionen om till exempel uppenbarelsens ursprung är viktig för muslimer så finns det inga exempel på att även muslimska teologer har diskuterat dessa frågor. Istället för att presentera den inom-islamiska diskussionen ges läsaren endast en ensidigt negativ bild av islam och muslimer. Det är anti-muslimska röster som lyfts fram eller lösryckta fragment ur forskningsrapporter eller isolerade passager ur Koranen. Muslimska tolkningar, förklaringar eller utläggningar av texten återfinns ytterst sällan på hemsidan. Förutom att ge besökaren en förutfattad och ensidig bild har WikiIslam också som mål att utrusta sina besökare med fakta som kan användas i diskussioner med muslimer. Under rubriker som Hundreds of questions to ask a Muslim och Internet Toolbox kan besökaren utrustas med olika former av medel som kan användas för att uppnå hemsidans mål; att muslimer lämnar islam. Under rubriken Internet Toolbox kan man läsa: Islam is a global challenge. It should be met with a global response. The best instrument for doing this is the Internet, the most international medium of all. As many news outlets may still be reluctant to openly criticize Islam, the Internet opens the possibility of a freer discourse on such subjects than more traditional media do. The intention behind this Toolbox is to encourage more people to use the Internet as a way of getting critical discussion of Islamic issues out to the general public. Detta är ett tydligt exempel på att Internet kan användas för att sprida anti-muslimska uppfattningar och att information som återfinns på nätet inte är fri från förutfattade uppfattningar. Ytterligare ett exempel på hur WikiIslam syftar till att framställa islam och muslimer på ett stereotypt sätt återfinns under rubriken Farsideology. Med hjälp av satir, humor och datoranimationer framställs viktiga aspekter av islamisk teologi på ett förlöjligande och ensidigt sätt. Återigen ges inget utrymme för avvikande uppfattningar eller för det faktum att även muslimska teologer diskuterar hur islams historia skall tolkas eller hur muslimer skall förhålla sig till viktiga frågor som sexualitet, synd och livet efter döden. WikiIslam ger framför allt inte något utrymme för att belysa den stora variation som återfinns bland muslimer och teologer. Istället för att påvisa mångfald, komplexitet och motsägelser väljer WikiIslam istället att framställa det som om alla muslimer förhåller sig till sin historia och tro på samma sätt. Islam och muslimer blir genomgående presenterade enligt en negativ stereotyp mall som framställer islam och muslimer som ett homogent fenomen. Det faktum att avvikelser och variationer konsekvent negligeras är en tydlig indikation på att WikiIslam är en partsinlaga i debatten. Precis som hemsidor som läggs upp av troende muslimer har WikiIslam en ambition att framställa islam och muslimer enligt ett specifikt syfte. Medan hemsidor som startas av troende muslimer är översvallande positiva är WikiIslam genomgående negativ och fördomsfull. EN MER MÅNGSIDIG DEBATT Målet för religionsundervisningen i skolan är att peka på mångfald, variation och komplexitet snarare än förenklade stereotyper. Med en ökad datorisering och en förbättrad tillgång till Internet har denna uppgift både blivit enklare och svårare. Som föreliggande artikel har försökt att visa är tillgång till nätbaserad information inte automatiskt en garanti för att elever de facto hittar information som leder till en ökad förståelse. Att kunna sätta in information i sitt rätta idéhistoriska och teologiska sammanhang är en förutsättning för att kunna tolka den information som hittas på nätet. Tidigare kunde lärare förlita sig på att information som återfanns i uppslagsverk och referensböcker var granskad av både förlag och experter inom området. Så är inte längre fallet och ansvaret och kravet på lärarens kompetens har ökat. För att kunna uttolka och sätta in den information som till exempel återfinns på WikiIslam i ett sammanhang krävs både kunskaper om islams historia, teologi och muslimers samtida situation i Europa. Vid sidan av dessa kunskaper är det även nödvändigt att vara bekant med frågor som rör islamofobi, diskriminering och invandringsfrågor. Trots att listan på önskvärda kunskaper har ökat bör religionslärare inte vara rädda för att elever använder sig av information från nätet. Även en hemsida som WikiIslam är av stor betydelse att analysera och diskutera i klassrum. Med detta sagt är det självklart nödvändigt att läraren är kompetent att bedöma och sätta in informationen i sitt rätta sammanhang. Om så inte är fallet är risken uppenbar att klassrummet blir reducerat till en miljö som förstärker och etablerar missuppfattningar, fördomar och i värsta fall islamofobiska uppfattningar. GÖRAN LARSSON NOT En mer utförlig diskussion om WikiIslam återfinns i Göran Larssons artikel från 2007 Cyber-Islamophobia? The case of WikiIslam. Contemporary Islam, 1(1), Göran Larsson har tidigare varit knuten till LearnIT som finansierades av KK-stiftelsen och är för närvarande aktiv i projektgruppen The Linnaeus Centre for Resarch on Learning, Interaction, and Mediated Communication in Contemporary Society (LinCS). 18 RELIGION & LIVSFRÅGOR

19

20 CHRISTINA OCH JOHAN OSBECK Farzaneh Moinian Ungas förhandlande av identitet och livsförståelse Tankar i anslutning till läsning av och intervju med Farzaneh Moinian Olika ramar och medier ger skilda förutsättningar för identitetsförhandling och livsförståelselärande. De möjligheter som ges i skola och religionskunskapsundervisning skiljer sig från dem som erbjuds unga genom datainteraktion i hemmiljö. I nedanstående artikel presenteras och diskuteras skilda villkor och deras konsekvenser, resultat från Farzaneh Moinians avhandling, av Christina och Johan Osbeck som också intervjuat författaren, verksam vid Stockholms universitet. PRESENTATION AV STUDIEN OCH FÖRFATTAREN I december förra året disputerade Farzaneh Moinian på avhandlingen Negotiating identities: Exploring children s perspectives on themselves and their lives. Moinian, som idag arbetar som vikarierande universitetslektor på specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, har skrivit en avhandling med hög relevans för alla som arbetar i skola. I avhandlingen beskrivs hur unga kollektivt i skilda kontexter förhandlar identiteter. En sådan identitet kan inte förstås som stabil och fixerad utan är, som t.ex. Roger Säljö (2005) beskrivit det, en situerad identitet. Utifrån en viss position förstår individen inte bara sig själv utan också det sammanhang som han eller hon ingår i och dess centrala förhållningssätt och föreställningar. Att förhandla och tillägna sig en identitet att agera utifrån är därför samtidigt att få grepp om den livsförståelse som i den specifika praktiken äger giltighet. Det vill säga att förstå hur livet i detta sammanhang fungerar och vad som där ger värde och mening (Osbeck, 2006). Att beskriva den kunskap de unga i Moinians studier tillägnar sig i termer av livsförståelse, ett begrepp hon själv inte använder, synliggör studiens specifika relevans för religionskunskapslärare. Religionsämnet är till dels ett existentiellt färdighetsämne med fokus på livstolkning och livsfrågor. Att livstolkning/livsfrågor inte kan förstås, eller i undervisningen uppmärksammas, dekontextualiserat och generellt är därför för varje religionslärare av central betydelse. Syftet med Moinians studie är att undersöka, beskriva och förstå barns perspektiv på sig själva och sina liv i skilda kontexter. I studien uppmärksammas skol-, internet- och hemmiljö i relation till varandra. Utgångspunkten för resultat och diskussion är fyra empiriska studier genomförda mellan 2003 och 2006 med unga i åldern år. Studierna innefattar både skolobservationer, skolintervjuer, studier av 20 RELIGION & LIVSFRÅGOR