NR Bionäring är framtiden Kampen i Kamajokk Hemma hos Glesbygds-Arvid NORRA SKOGSMAGASINET TESTAR SNÖSKOTRAR

Transkript

1 NR Bionäring är framtiden Kampen i Kamajokk Hemma hos Glesbygds-Arvid NORRA SKOGSMAGASINET TESTAR SNÖSKOTRAR

2 Beställ nu, börja betala 2010! Multiforest erbjuder amorterings- och räntefrihet fram till 31/ Kontakta ditt Trejon Center för mer information. Kan inte kombineras med andra erbjudanden. FÖRVANDLAR DIN TRAKTOR TILL EN SKOGSMASKIN Med Multiforest välbyggda skogsvagnar får du ett kraftfullt, lättkört och smidigt ekipage som gör att arbetet i skogen går snabbt och effektivt. Underlättar arbetsdagen, idag och i många år framöver. Finns i storlekar 8-14 ton Vagnsstyrning på alla Multiforest Parallell- eller vikkran info@trejon.se, Tel: , Fax: För mer information och ditt närmaste Trejon Center, se

3 Innehåll sid 8 sid 6 Tar fight för kärnfrågor sid 6 Kampen i Kamajokk sid 8 Skogsskolan GPS sid 12 Jorden och Skogen i Stan sid 14 Test av arbetsskotrar sid 16 Satsning på entreprenörer sid 20 Smidig gödselspridare sid 21 Bionäring är framtiden sid 22 Julklappstips sid 24 Vindkraft, del 2 sid 26 Test av snöskor sid 28 Glesbygds-Arvid sid 29 På spaning efter framtiden, del 2 sid 31 Kåseri sid 33 sid 12 sid 14 sid 16 sid 21 sid 22 sid 24 sid 26 sid 29 Norra Skogsmagasinet utges av Norra Skogsägarna ek. för. ISSN Adress: Norra Skogsmagasinet Norra Skogsägarna, box 4076, Umeå Telefon info@norra.se Ansvarig utgivare: Erik Jonsson, tel: Chefredaktör/bildredaktör: Calle Bredberg, tel Adressändringar: Telefon Annonsansvarig: Annonspriser, bokningar, etc: Anders Jakobsson, , E-post: anders@saljkraftnord.se Layout och produktion: Guldbrand & Guldbrand, tel Tryckeri: Tryckeri City, Umeå Omslagsbild: Lars Gunnar Öhman, Harads, testar arbetsskotrar i Niemisel. Foto: Calle Bredberg Kontakta redaktionsrådet! Norra Skogsmagasinet har ett redak tions råd bestående av förtroendevalda, tjänstemän och redaktionen. Kontakta gärna någon av redaktionsrådet om du har tips eller synpunkter. Läs mer på Erik Jonsson, Umeå Calle Bredberg, Umeå Nils-Gunnar Bylund, Bjästa Gunilla Guldbrand, Umeå Helena Sehlstedt, Umeå Jonas Eriksson, Umeå Erik Granerot, Luleå Anders Jakobsson, Kalix Mats Lundberg, Skellefteå Anna Lundström, Skellefteå Bertil Röjfors, Umeå Kristian Strömberg, Boden Telefonnummer till Norra Skogsägarnas regionkontor: Region Luleå, tel Region Skellefteå, tel Region Umeå, tel Region Örnsköldsvik, tel

4 HITTA STILEN PÅ XL-BYGG NORRA Här hittar du märken från Scott, Blåkläder, Ejendals och Jonsered. Välkommen in till vår nya klädavdelning. Du nyttjar väl dina medlemsrabatter? Visa ditt medlemskort så får du 21% på hela klädsortimentet. Jacka Scott Locksmith Herr, Jade, black, red Endast i Umeå XL-Pris 2200 kr Jacka Scott Binary Dam, Black, Cloud Gore-Tex Endast i Umeå XL-Pris 3300 kr 394:- 2200:- Underställ 100% polyester, Svart XL-Pris 394 kr 179:- Byxa omak Dam, herr, Black Endast i Umeå XL-Pris 1999 kr Pilé Jacka Armegrön, grå XL-Pris 699 kr Skotermössa Svart XL-Pris 179 kr 1999:- 3300:- 699:- Umeå: Maskingatan 5, Skellefeå: Brogatan 30, Lycksele: Storgatan 101, Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

5 Ledare Tomas Mörtsell, ordförande Norra Skogsägarna Ett framgångsföretag i en framtidsnäring vi ska vara den som beslutsfattarna lyssnar på och lär av inför viktiga beslut för skogsbruket Efter den politikerdebatt Norra anordnade i Piteå, då vi även presenterade vår näringspolitiska plattform, kan man konstatera att vi är ett framgångsrikt företag som jobbar i en framtidsnäring. Den panel som samlats för att diskutera vad skogen ska användas till i framtiden var en tung uppställning från både skogsbruket och politiken. Panelens sammansättning visar att Norra Skogsägarna har blivit en skogspolitisk aktör med stor tyngd och trovärdighet. Uppmärksamheten i Piteå är ett av flera exempel på Norra Skogsägarnas starka utveckling. Jag tror att det är viktigt att man som medlem eller anställd i Norra då och då reflekterar över var vi har nått, och hur vi ska använda vår position för att fortsätta att stärka familjeskogsbruket i norra Sverige. Idag är Norra Skogsägarna Sveriges till ytan största skogsägarförening, med nära medlemmar samt en omsättning och balansräkning som med råge passerat miljardvallen. Vi är en prisbildare på marknaden och en försvarare av ägande- och brukningsrätten som man lyssnar på. Vi gör skillnad helt enkelt! Från den basen finns det ett flertal utmaningar att hantera för att fortsätta vår goda utveckling. Jag vill framför allt ta upp fyra utmaningar. Vi ska fortsätta utveckla vår verksamhet så att vi är den partner som både är närmast och har det bredaste och mest konkurrenskraftiga utbudet av tjänster för skogsägaren. Det innebär att vi ska fortsätta arbetet med en väl spridd fältorganisation med motiverade och kunniga tjänstemän. Vi ska också ha effektiva och skickliga entre prenörer som gör uppdrag med hög kvalitet. Vi ska ha en industri som ger den betalningsförmåga vi behöver för att vara en prisbildare på virkesmarknaden. Det investeringsprogram som vi är i färd med att genomföra är, tillsammans med våra duktiga sågverksarbetare, nyckeln till att vi ska lyckas med prisbildarrollen även i framtiden. Vi ska fortsätta utvecklingen av verksamheten ute i våra skogsbruksområden. Våra förtroendevalda ute i bygderna är viktiga förebilder för medlemmarna, men också avgörande för att ta emot synpunkter från medlemmarna och föra ut vårt budskap till skogsägarna. Det finns ingen annan organisation här uppe med den styrka vi har genom våra medlemmar och förtroendevalda. Den ska vi slå vakt om och stärka ytter ligare. På den näringspolitiska arenan ska vi vara den som beslutsfattarna lyssnar på och lär av inför viktiga beslut för skogsbruket i Norrland. Utan en stark ägande- och brukanderätt är framtiden för skogsnäringen hotad. Förståelse och respekt för familjeskogsbruket ska vara en självklarhet för våra beslutsfattare. En av de frågor som det rådde enighet om vid poli tikerdebatten i Piteå var att beslutsfattarna måste bli bättre på konsekvensanalyser inför de beslut man fattar. Det fanns också enighet om skogens roll för att lösa klimatfrågan. I det arbetet är det viktigt att skogsägarna ses som den viktigaste partnern för att lösa framtidens utmaningar, istället för ett hot, vilket var en realitet för ett antal år sedan. Tyngden i medlemmar med samma värderingar är en garanti för att vi inte glöms bort. Inte minst nu när vi går in i ett valår så är det tydligt att storleken har betydelse för våra beslutsfattare. Vi ska se till att det märks! Norra Skogsmagasinet nr 4/2009 5

6 Aktuell näringspolitik Norra Skogsägarna tar fight för kärnfrågor Inför kommande valrörelse har Norra Skogsägarna samlat sina viktigaste krav på förändringar i en näringspolitisk plattform. Syftet är att skapa ännu bättre förutsättningar för att bedriva ett lönsamt och uthålligt privatskogsbruk i norra Sverige. Text: Jonas Eriksson Illustration: Gunilla Guldbrand Den senaste tidens näringspolitiska framgångar innebär att markägare från årsskiftet får bättre ekonomiska villkor och mer att säga till om vid skydd av skogsmark. Detta är frågor som skogsägarrörelsen har drivit under många år och visar på vikten av en aktiv näringspolitik. Det finns många intressen som på ett eller annat sätt vill styra användningen av skogen, inte minst politiker och myndigheter. Därför är det viktigt att det finns en samlande intresseorganisation för norrländska skogsägare. En stark äganderätt Nu höjer Norra Skogsägarna temperaturen ytterligare inför kommande valrörelse. Den näringspolitiska plattform som nyligen har arbetats fram betonar vikten av en stark äganderätt, vilket skapar förutsättningar för investeringar i familjeskogsbruket och ger goda möjligheter till starka entreprenörskap. Detta är grundförutsättningar för en livskraftig samhällsutveckling. Tio avsnitt Plattformen har delats in i tio avsnitt; Ägande rätten, Skogspolitiken, Naturvårds 6 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

7 Jonas Eriksson är näringspolitisk redaktör i Norra Skogsmagasinet. Den som vill ha kontakt med Jonas når honom på telefon eller e-post: jonas.eriksson@norra.se Miljöpartiet öppnar för intensivskogsbruk Som ett första led att lyfta fram skogens roll och möjligheter i kommande valrörelse arrangerade Norra Skogsägarna en skogspolitisk debatt under Energi- och Miljöveckan på Nolia i Piteå. politiken, Miljö politiken, Ren näringspolitiken, Energi- och klimat politiken, Transport politiken, Regional politiken, Internationella skogsfrågor samt Staten som skogsägare. Alla avsnitt inleds med ett påstående. Därefter presenteras tre fyra synpunkter som Norra Skogsägarna anser nödvändiga för en positiv utveckling av familjeskogsbruket i norra Sverige. Aktivitetsplan Den näringspolitiska plattformen har tagits fram inför kommande valrörelse och ska användas i kontakter med departement och myndigheter. Parallellt med plattformen finns även en plan över vilka näringspolitiska aktiviteter som Norra Skogsägarna ska arrangera fram till höstens val. Målsättningen är att samtliga politiska partier ska uppvaktas på både regional och nationell nivå. Förhoppningen är att få vissa politiska utfästelser i viktiga frågor som berör det fria och lönsamma familjeskogsbruket i Norrland. En tung röst Förståelsen för hur skogsbruket bedrivs idag måste öka bland politikerna och skogens viktiga roll för sysselsättning och välfärd måste tydliggöras. Det är just därför som Norra Skogsägarna tar fight för sina egna kärnfrågor. Med nära medlemmar i ryggen är Norra Skogsägarna en intresseorganisation med tyngd en röst att räkna med. Den skogspolitiska debatten med temat Vad ska skogen användas till uppmärksammades av ett stort pressuppbåd. I debat ten deltog Åke Sandström (c), suppleant i miljö och jordbruksutskottet, Karin Åström (s), ledamot i näringsut skottet, Peter Eriksson, miljöpartiets språkrör, Marie S Arvidsson, Skogsindustriernas VD, Ola Alterå, näringsdepartementets statssekreterare samt Tomas Mörtsell, Norra Skogsägarnas ordförande. Christer Segersteen, ordförande i LRF Skogsägarna, var debattledare. Överraskande inställning Debattdeltagarna var eniga om att skogen har en viktig roll i pågående klimatoch energi omställning samt att skogen är grunden för Sveriges välfärd. Tomas Mörtsell betonade att en stark äganderätt är av central betydelse och att det krävs rejäla konsekvensanalyser för vad ytterligare markavsättningar skulle innebära för sysselsättning och skogsindustrin i norra Sverige. Peter Eriksson (mp) öppnade för intensivskogsbruk på delar av arealen och menade att ett aktivt skogsbruk ska ske på minst 90 procent av den produktiva skogsmarksarealen. Eriksson höll med om att mycket mark undantagits för naturvård i norra Sverige och menade att det nu i första hand är viktigt att spara lövskogsområden i södra Sverige. Åke Sandström uttryckte sin förvåning över Erikssons positiva inställning till ökad tillväxt i skogsbruket efter miljöpartiets många reservationer i propositionen En skogspolitik i takt med tiden. Karin Åström kommenterade att vår skog har byggt dagens svenska välfärd och att skogen nu har blivit trendig. Norra Skogsmagasinet nr 4/2009 7

8 Curt-Lennart Stenmans beslut samhet sviktar inte för ett ögo n blick. Kampen i Kamajokk går vidare Kamajokk naturreservat ligger endast sju kilometer från Sareks nationalpark. I en gammal huggarkoja, fyra kilometer in i skogen från vägens slut i Kvikkjokk, har Curt-Lennart Stenman förskansat sig på sin egen mark. Ockupationen i Kamajokk naturreservat är en del av Curt-Lennarts kamp för äganderätten. Jag har inte tänkt ge efter för tjänstemännens gangstervälde i första taget, meddelar Curt-Lennart från Camp Kamajokk. Text och foto: Calle Bredberg Camp Kamajokk pryds med massor av plakat och fler blir det för varje dag. Curt-Lennart Stenman har alltid varit intresserad av äganderättsliga frågor. Nu, när han själv har drabbats av myndigheternas misshandel, tar han strid mot staten. Han gör det för sin egen skull, men också lika mycket för alla andra som är i samma situation. Ingen tycks ha tillräckligt med uthållighet för att orka kriga med staten. Nu är det dags att den enskildes äganderätt får ett ansikte. Reservatsockupationen är ett uttryck för markägarnas frustration mot staten, berättar Curt-Lennart från kojan i reservatet. Fruktlösa protester Beslutet att bilda Kamajokks naturreservat fattades 16 februari Den döda handen lades dock över skogarna redan våren 2002, då det interimistiska beslutet att bilda naturreservatet togs. Trots protester från markägarna och en enhällig kommunstyrelse genomfördes reservatsbildningen och den 19 december 2008 inrättades reservatet officiellt. Av reservatets 635 hektar har Curt-Lennart tvingats bidra med 143 hektar och en annan markägare med 136 hektar. Därtill ingår även en lagfartslös mark som Curt-Lennart kallar för det herrelösa godset. Det så kallade Klockarbostället stal staten helt enkelt år Staten tycks ha en viss vana av att ägna sig åt sådana överträdelser, konstaterar Curt-Lennart. Skyddande av skogsmark är för övrigt inte 8 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

9 något ovanligt fenomen i Jokkmokks kommun. Siffrorna varierar en del beroende på vem man pratar med, men i grova drag är hälften av Jokkmokk, Sveriges näst största kommun, skyddad areal. Av den produktiva skogsarealen i kommunen har ungefär 25 procent ett formellt skydd. Därtill tillkommer ett antal procent i bland annat frivilliga avsättningar. Inga pengar än Resan fram till dagens ockupation har varit fylld av nonchalans och kallsinnighet från myndigheternas sida. Alla tjänstemän från de olika myn dig heterna har smugit sig hit till min mark utan att kontakta mig först. Inget som helst samråd har skett. Dessutom hävdar länsstyrelsen att det har betalats ut en summa pengar till mig. Jag har inte fått ett öre och det hela känns mycket kränkande och väldigt skumt. Curt-Lennart syftar på en artikel i Norrbottens-Kuriren, där tidningen tvingades göra en rättelse efter påtryckningar från länsstyrelsen. Myndigheten påstod att en mindre summa har utbetalats, men Curt-Lennart dementerar alltså detta. Han har inte heller fått någon som helst respons från länsstyrelsen när han påpekade felaktigheten. Curt-Lennart tycker över huvud taget att media har varit förvånansvärt svala i sitt intresse av att lyfta fram problemet. Känslan är att många inte ens vill ta i det här med tång. Janne Josefsson och Uppdrag Granskning går knappt att få tag på, så nästa steg blir väl att försöka med Aschberg eller någon annan tuffing. Så småningom måste väl någon vakna till. Förlorade rättigheter I dagsläget vet inte Curt-Lennart, som är mycket jakt- och fiskeintresserad, hur det kommer att bli med hans fundamentala rättig heter. Som gränserna är dragna kan jag mycket väl förlora min jaktoch fiskerätt, liksom strand- och fallrättigheterna. Jaktarrendet kan bli så dyrt att jag inte har råd att jaga på min egen mark. Det kan också bli så att statens tjänstemän eller sydsvenska grevar får jakträtten på min mark, förklarar Curt-Lennart. om plakat med tydliga budskap till tjänstemännen på de berörda myndigheterna. Styr söderut Curt-Lennart är extremt påläst och mycket målmedveten i sin ambition att driva kampen vidare, om den så måste dras ända ner till huvud staden. Nu vill jag ha en uppslutning från markägar kol lek tivet. Jag vägrar tro att det bara är jag som har det här problemet. Jag kan tänka mig en mani festation med ett specialtåg från Kiruna till Stockholm, som samlar ihop alla misshandlade mark ägare under resans gång. Om inte det går får jag väl måla slagord på min gamla Volvo och köra ner dit själv, avslutar Kämpen från Kamajokk. Fotnot: I samband med Norra Skogs magasinets pressläggning flyttade Curt-Lennart sin kamp från Kvikkjokk till Luleå. Det händer saker snabbt, så innan den här tidningen når läsarna kan situationen mycket väl ha förändrats igen. Gunnebo Plakat i skogen Besvikelsen är påtaglig hos Curt-Lennart, men den verkar inte alls ha övergått i någon osund bitterhet. Det rör sig snarare om benhård beslutsamhet. Curt-Lennart har inte heller tänkt sitta snällt i sin koja och vänta på att myndigheter och media ska kontakta honom. Via mobiltelefonen håller han gubbarna i maktens korri dorer ständigt varma. Den tid han har över ägnar han sig åt att dekorera Camp Kamajokk med nya skyltar varje dag. Det rör sig främst Grepp och bärighet från världens tillverkare av slirskydd Kedjor för: Skogsmaskiner MEGASTUD 160TS Traktorer Lastbilar PIGGELIN-FLEX SR-A8 ATV-PIGG Rockylite ledande ATV ReklamBolaget, Vetlanda 0707 Grouzerlite Curt-Lennart kallar sig själv för nybyggare, men förfäderna var renskötare. När han vill söka deras hjälp och stöd tar han fram nåjdtrumman. Terralite Gunnebo Industrier AB Gunnebo Tel Norra Skogsmagasinet nr 4/2009 9

10 TZ1 TURBO LXR LE -09 TZ1 LXR -09 BEARCAT Z1 XT -09 BEARCAT 570 XT -09 Z1 SNO PRO TURBO LE -09 F8 SNO PRO SNO PRO XC -09 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

11 Norra Skogsmagasinet nr 4/

12 Norras Skogsskola GPS Norras Skogsskola ger familjeskogsbrukare grundläggande kunskaper om bland annat skogsskötsel. För mer detaljerade råd vänd dig till din skogsinspektor! GPS till nytta och nöje Har du som skogsägare egentligen någon större nytta av en GPS? Jovisst, det finns massor av fördelar, både inom skogsbruket och friluftslivet. När du väl har kommit underfund med tekniken inser du snabbt att det är en makalös manick. Vi börjar i rätt ände från grunden. Vi inleder vår lilla GPS-skola med hårdvaran, alltså själva GPSenheten. Vi kommer att koncentrera oss på handhållna GPS-naviga torer, inte fordonsmonterade apparater för navigation i trafiken. De handburna kan med fördel också användas i bilar och på skotrar, även om det innebär en kompromiss, bland annat med tanke på de små skärmarna. Idag finns det flera olika handburna GPS-navigatorer, med mer eller mindre finesser. Även om Stora knappen i mitten används till att flytta pekaren i menyer och i kartbilden. IN Zooma in på kartbilden. DOG För att komma till hund spårningen. MARK Göra ett märke (waypoint) där du befinner dig. BACK Backa i menyn eller till föregående sida. Tangenten är bra när du har flyttat pekaren i kartbilden och vill ta dig tillbaka till in nuvarande position. OUT Zooma ut på kartbilden. MAP Gå till kartbilden. ENTER Bekräfta gjorda val. MENU Till aktuell meny. Två tryck till huvudmenyn. 12 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

13 Text: Bertil Röjfors meny erna kan vara olika så är grundprinciperna i stort sett desamma. Den som är någorlunda van att handskas med mobiltelefoner och annan teknisk utrustning kommer även att klara sin nya GPS galant. Kartor efter behov För att göra det enkelt för oss har vi valt att presentera en av de vanligaste GPS:erna på marknaden, Garmin Astro 220, på bilden till vänster. Modellen är speciellt populär bland jägare eftersom den kan synkroniseras med en enhet i ett hundhalsband. På bilden ser du vad de olika knapparna används till. En annan modell som vi kommer att titta på framöver är Magellan Triton Bägge dessa GPS:er finns med i Norra Skogsägarnas medlems erbjudande, som du hittar på annan plats i den här tidningen. Garmin och Magellan har ett brett sortiment av GPS-navigatorer med olika typer av finesser. I grunden är det bara en smaksak vilken man föredrar eftersom grundfunktionen och nyttan är densamma. Nästa steg blir att titta på mjukvaran, det vill säga de olika kartmaterialen som du har möjlighet att köpa till din GPS. Både Garmin och Magellan tillhandahåller olika typer av kartor, beroende på vilket behov man har. Det finns till exempel fjällkartor, terrängkartor och specialkartor med exempelvis fastighetsgränser inlagda. För skogsägaren kan det vara idé att överväga en fastighetskarta. En sådan karta är mer detaljerad (1:10 000) och har fastighetsgränserna utsatta. Priset är i grova drag detsamma som för terrängkartorna (1:50 000), med den viktiga skillnaden att du endast får 5 x 5 mil på fastighetskartan till ungefär samma pris som du får ett helt län på en terrängkarta. För en aktiv skogsägare som ägnar sig åt älgjakt och andra sysslor på sin egen och närliggande mark är fastighetskartan nog ändå att anses som ett bra köp. Beräkna areal Jaha, vad ska du då använda din GPS till när du väl har den i din hand? Möjligheterna är nog större än de flesta nybörjare anar, inte minst gäller det för skogsägare. En markägare behöver alltid punkter att navigera mot. Det kan exempelvis vara rågångshörn eller andra viktiga punkter på fastigheten. Arealberäkningar kan behöva göras i många sammanhang, exempelvis när plantåtgången ska beräknas till ett hygge. Även skogsägare har naturligtvis en fritid och då kommer GPS-navigatorn väl till pass; under jakten, fisketuren, svampplockningen eller skoterkörningen. Visste du till exempel att det numera finns fantastiska skoterkartor med i stort sett alla leder inlagda? MapFactory AB. Ett exempel på en fastighetskarta. Trygghet med GPS En av de största finesserna med att äga en GPS handlar som många säkert känner till om säkerhet. Sätter du en punkt när du startar hittar du alltid hem, förutsatt att du har med dig extrabatterier förstås. Vid en olycka kan du alltid ringa efter hjälp och uppge din position. Det första du bör göra är att lära dig hur du snabbt får fram din aktuella position på just din mottagare. I kommande nummer av Skogsmagasinet ska vi fördjupa oss lite i de olika kartmaterialen. Vi tittar lite noggrannare på en fastighetskarta samt visar hur det kan se ut när en skogsbruksplan har lagts in i din GPS. Dessutom kommer vi att kika på hur en GPS kan samarbeta med datorn. Alltför många använder bara sin GPS som en handenhet, utan att ha insett möjligheterna med att koppla upp den mot datorn. Norra Skogsmagasinet nr 4/

14 Barnen nyfikna på planterin I mitten av september anordnade LRF Jorden och Skogen i Stan i Umeå. Arrangemanget vände sig till elever som började årskurs 4-6 hösten På universitetsområdet tog ett 20-tal utställare från de gröna näringarna emot barnen och bjöd på massor av nya lärdomar och prova på-upplevelser. Norra Skogsägarna fanns på plats i skepnad av skogsinspektorerna Mats Warensjö och Rolf Sandberg. Mats och Rolf lyckades fånga barnens uppmärksamhet och väcka deras intresse för skogens föryngring. Alla ville prova på att plantera ett träd, helst flera stycken. När barnen var tillbaka i klassrummen fick de i uppdrag att utvärdera och teckna ner det roligaste som hänt under dagen. Utvärderingen avslöjade att Norra Skogsägarnas station var mycket uppskattad. Många hade just planteringen som det bästa minnet. Här publicerar vi några av elevernas kreationer. Foto: Calle Bredberg Jag tycker att stationen där man fick lära sig mäta träd med en pinne eller med en Ludde var roligast. Jag fick lära mig att man kan räkna årsringar på ett träd för att få reda hur gammal trädet är. Om man knyter ett band runt ett träd så är det kvar på samma ställe trots att trädet växer. man kan se hur gammalt trädet är genom att räkna årsskotten. Freja Vi lärde oss plantera med plant-rör. Det var Jättekul! Vi planterade gran och tall med plantröret. Planterna var cirka 1 dm. Man tryckte ner röret. Genom att trycka på en spak så att röret öppnas och plantan åker ner i jorden. Efter det så kan man stampa på sidan om plantan så det kommer jord runt plantan. Ebba 14 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

15 g Jag tycker också att skogsplanteringen var jätterolig för att man fick plantera ett eget träd. Man fick välja om man ville plantera en tall eller en gran. Jag hoppas att den överlever. Vi fick också veta hur man kan veta hur många år ett träd är. Jonathan Norra Skogsmagasinet nr 4/

16 Norra testar snöskotrar Skotertest Under vårvintern testade Norra Skogsmagasinet en handfull utvalda arbetsskotrar av 2009 års modeller. Det rörde sig uteslutande om kvalificerade maskiner, som duger bra för både nöjeskörning och tufft arbete. Trots riktigt tight konkurrens lyckades vi kora en testvinnare. Testledare: Kristian Strömberg och Pelle Jonsson Text och foto: Calle Bredberg 16 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

17 Skidoo V 800 Lynx V 800 Lynx 600 SDI Polaris Widetrack IQ Artic Cat Bearcat Z1 XT i Skogsmagasinet Vi har inte genomfört någon decibelmätning, men lät ändå förarna bedöma den upplevda ljudnivån. I skotertestet ingick även en jämförelse av bränsleförbrukningen. Efter likvärdig körning i kolonn på en testslinga, med tre stopp på vägen, fylldes tankarna upp på nytt och bränsleförbrukningen kunde räknas fram. Det ska dock betonas att beräkningsgrunden inte alls är tillräcklig för att den ska anses som säkerställd. Däremot är det en hyfsad fingervisning om vad man kan förvänta sig när det gäller bensinförbrukningen. Enade omdömen Under testdagen fick samtliga förare prova alla skotrarna på de olika testbanorna från morgon till kväll. Testförarnas enskilda resultat sammanställdes därefter till en gemensam bedömning. På de allra flesta punkterna var förarna rörande överens. Det är förstås inget lätt uppdrag att genomföra ett ambitiöst och trovärdigt fordonstest, inte minst gäller det skotrar. I regel finns det flera inställningsmöjligheter, exempelvis på fjädrings- och variatorsystemen, vilket innebär att skotrarna beter sig helt olika vid olika situationer. För att en jämförelse mellan maskinerna skulle bli någor lunda rättvis var det därför standard-/ fabriksinställningar som gällde under Norra Skogsmagasinets test. för körning med och utan timmer doning. I testområdet genomfördes bland annat körning med timmerdoning, backning och cirkelkörning samt touringkörning. Även om det rör sig om arbetsskotrar så kommer de givetvis även att användas för vanlig körning. Ett stort tack riktas till alla testförare och till återförsäljarna som tillhandahöll skotrarna: Motor & Fritid i Boden, Sixten Nilssons Motorservice i Boden, Traktor-City i Öjebyn, Kalix maskiner i Luleå, Fyra testbanor Vi lät tillverkarna välja ut skotrar som de rekommenderar för att dra timmerdoning, även om det säkert innebär att en del populära maskiner saknas. Bland annat kunde/ville inte Yamaha ställa upp med RS Viking Professional. När det gäller Skidoo V 800 och Lynx V 800 valde vi att bedöma dem tillsammans med tanke på att de i realiteten är exakt samma maskiner. När vi hade ett antal testmaskiner klara satte vi samman en grupp med rutinerade testförare från Norrbotten. På testområdet utanför Niemisel iordningställdes fyra olika banor Testgruppen består av, från vänster: Svante Widman, Sävast, Lars Gunnar Öhman, Harads, Birger Nilsson, Ale, Karl-Johan Stenman, Vajkijaur och Tommy Nordmark, Piteå. Norra Skogsmagasinet nr 4/

18 Norra testar snöskotrar Skidoo V 800 Lynx V 800 Lynx 600 SDI Skidoo V 800 / Lynx V 800 Mer arbetsmaskin än touringskoter Eftersom Lynx och Skidoos 800-kubikare är identiska maskiner har vi valt att bedöma dem tillsammans. Syskonskotrarna uppvisar dock skilda värden för bränsleförbrukningen, vilket kan bero på olika mattinställningar. Maskinerna upplevs som de tystaste i testet. Fram komlig heten är god och skotrarna motorbromsar bra i utförslöpor, vilket är speciellt tacksamt när timmerdoningar är kopplade bakom skotrarna. 800-kubikarna är mycket bra på att segdra och slirar i stort sett aldrig i lössnön. Däremot känns de ålderdomliga och förhållandevis instabila vid vanlig touringkörning. FAKTA Modell: Skidoo Expedition V TEC / Lynx Yeti V-800 Motor: Fyrtakt Cylindervolym (cc): 800 Antal cylindrar: 2 Torrvikt (kg): 319 Matta (mm, längd x bredd x kamhöjd): Bensinförbrukning (l/mil): Skidoo 1,2 / Lynx 1,35 Pris (april 2009): kr / kr PLUS: Bra dragförmåga, tystast i testet. MINUS: Relativt tungkörd och ålderdomlig vid touringkörning. Lynx 600 SDI Överlägsen i lössnö Den enda tvåtaktaren bland testskotrarna var helt suverän i lössnö. Både framåt och bakåt, med och utan timmerdoning, kändes den mycket lätt manövrerad, vilket naturligtvis hänger samman med att den är omkring 50 kg lättare än de övriga maskinerna. Det justerbara styret, som ändras med ett enkelt handgrepp, ger också ett plus i kanten. Till nackdelarna hör att den har ett högfrekvent, vasst ljud och är ganska svårväxlad. Bensinförbrukningen får anses som låg för att vara en tvåtaktare. Observera att Lynx och Skidoo 600 SDI i realiteten är samma maskiner. Fjädringen upplevdes som ganska mjuk, vilket skulle kunna ställa till med problem om två personer sitter på skotern. FAKTA Modell: Lynx 600 SDI Motor: Tvåtakt Cylindervolym (cc): 600 Antal cylindrar: 2 Torrvikt (kg): 239 Matta (mm, längd x bredd x kamhöjd): ,8 Bensinförbrukning (l/mil): 1,9 Pris (april 2009): kr PLUS: Överlägsen framkomlighet, justerbart styre. MINUS: Tvåtaktare = miljöbov, högljudd och svårväxlad. 18 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

19 Polaris Widetrack IQ Artic Cat Bearcat Z1 XT Polaris Widetrack IQ Godkänd dragare bra touringmaskin Den här maskinen är en utmärkt touringskoter. Ja, den är helt enkelt en dröm att köra på led. Den är också fullt godkänd som dragare och var dessutom överlägsen i cirkelkörningen. En svängradie på 5,8 meter imponerar. Som arbetsskoter har den dock svagheter. Motorn känns över huvud taget ganska trött och den har testets sämsta framkomlighet. Det gäller speciellt i lössnö, där den känns klumpig och tung. Dessutom borrar den väldigt snabbt ner sig i snön vid backning och känns oregerlig vid skråkörning. FAKTA Modell: Polaris Widetrack IQ Motor: Fyrtakt Cylindervolym (cc): 750 at Antal cylindrar: 2 Torrvikt (kg): 331 Matta (mm, längd x bredd x kamhöjd): Bensinförbrukning (l/mil): 1,3 Pris (april 2009): PLUS: Utmärkt touringmaskin, bra svängradie. Priset. MINUS: Klumpig i lössnö, dålig på skråkörning och backning i lössnö, låga passagerarhandtag. Arctic Cat Bearcat Z1 XT Bäst i test Bästa dragaren Maskinen har den bästa framkomligheten bland fyrtaktarna. Skotern är också den bästa dragaren i testgruppen, inte minst visar den var skåpet ska stå i uppförsbackarna. Bearcat har inga växlar men väl ett variatorsystem helt olikt de andra skotrarna, vilket medför att man aldrig saknar växlarna. Den är mycket lydig att köra och ger bra respons vid gaspådrag. Det rör sig även om en bra touringmaskin, även om den ibland kan kännas aningen svajig i höga farter. Till nackdelarna hör att maskinen är ganska tung/svårmanövrerad vid skråkörning, eller som en förare uttryckte det; den verkar ha en egen vilja. En besvärande detalj är den lilla backknappen, som oftast kräver att man tar av sig handsken för att koppla in backen. Om man ska vara riktigt petig så har maskinen också ett ganska besvärande ljud på låga varv. Dessutom tillhör den inte de bensinsnålaste fyrtaktarna. FAKTA Modell: Arctic Cat Bearcat Z1 XT Motor: Fyrtakt Cylindervolym (cc): 1056 Antal cylindrar: 2 Torrvikt (kg): 331 Matta (mm, längd x bredd x kamhöjd): Bensinförbrukning (l/mil): 1,65 Pris (april 2009): PLUS: Bra framkomlighet, bästa dragaren, variatorsystemet. MINUS: Högt ljud på låga varv, svårkörd på skrå, backknappen. Norra Skogsmagasinet nr 4/

20 Skog & virke Krönikör: Nils Broman, skogschef vid Norra Skogägarna Dags att satsa på skogsentreprenörerna Med undantag av föregående år har Norra Skogsägarna haft en jämn och bra expansion av den skogliga verksamheten under de senaste tio åren. Det är även framdeles en tydlig strategi att öka den egna virkesfångsten, som ett medel för att kunna säkerställa bra virkespriser till medlemmarna. För en fortsatt expansion ser jag ett behov av att öka produktiviteten i hela den skogliga kedjan. Maskin- och metodutveckling i svenskt skogsbruk har skapat en bra produktivitetsökning sedan andra världskriget, vilket har varit en förutsättning för god konkurrenskraft i svenskt skogsbruk. Mycket tyder dock på ett trendbrott i produktivitetsutvecklingen under de senaste åren. Produktiviteten i drivnings arbetet har planat ut eller till och med sänkts. Den genom snittliga avverkningskostnaden har under motsvarande period stigit med cirka tio procent till följd av kostnadsökningar (se diagram från SkogForsk). Sänkt produktivitet drabbar skogsägaren, som får betala en högre avverkningskostnad. Under den senaste högkonjunkturen har skogsentreprenörerna haft en svag lönsamhet och bristande ekonomisk stabilitet. Detta har i sin tur försvårat finansiering av maskininvesteringar för såväl etablerade entreprenadföretag som för dem som är intresserade av nyetablering eller expansion. För att komma till rätta med problemet startar Norra Skogsägarna nu projektet Framtidens skogsentreprenörer. Under de närmaste två åren ska fyra miljoner kronor investeras i entreprenadföretagens utveckling. Syftet är att förstärka och utveckla skogsentreprenörernas kompetens i rollen som företagare. Projektet foku serar på det enskilda företagets förutsättningar att utvecklas ur ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt perspektiv. Vi vänder oss i första hand till de entreprenadföretag som vi samarbetar med idag, där vi kommer att presentera våra behov och diskutera hur det stämmer överens med det enskilda entreprenadföretagets vilja att utvecklas. De samarbetspartners Kostnadsutveckling för avverkning som har anlitats för utbildningssatsningarna 130 är Ernst & Young och Skogsstyrelsen. 120 KPI Jag tror bestämt på det här projektet. Det handlar om att trygga entreprenadresurser för att kunna fortsätta expandera. Satsningen ligger helt 90 i linje med vårt uppdrag en strävan mot hög 80 produktivitet och jämn kvalitet i de avverkningstjänster som vi säljer till våra medlemmar. Källa: Torbjörn Brunnberg, Skogforsk Bättre ekonomiska villkor för markägare Efter årsskiftet blir det bättre ekonomiska ersättningar för markägare vid beräkning av intrångsersättning. Riksdagen antog i november propositionen Hållbart skydd av naturområden utan några ändringar. Därigenom försvinner toleransavdraget som innebär att fem tio procent av markens värde räknas bort när ersättning ska fastställas. Markägarna ska bli mer delaktiga i naturskyddet Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och länsstyrelsen i Skåne län har fått ett regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare för kompletterade metoder för skydd av natur (KOMET). Verksamheten ska pågå inom fem större geografiska områden i landet under fem år. Vilka områden som utses ska redovisas till Miljödepartementet senast den 15 januari Stod upp för äganderätten Ännu en gång har Norra Skogsägarna hjälpt en av sina medlemmar med stor andel nyckelbiotoper på sin fastighet. Skogsstyrelsen registrerade nyckel biotoper motsvarande 14 procent av den produk tiva skogsarealen hos markägaren utanför Vuollerim i Jokkmokks kommun. Eftersom staten inte ersätter markägaren avverkade Norra delar av biotopen. Markägaren sparar själv de områden med högsta naturvärden som frivillig avsättning. Har du åkermark till salu? Delägarna i tredje generationens fröplantage, där bland andra Norra Skogsägarna medverkar, söker lämplig mark för anläggande av plantage. Marken bör vara belägen på en maximal höjd av 200 meter över havet. Det är en fördel om marken är väldränerad och välarronderad, ej myrodlingar. Minsta areal 15 hektar. Marknadsmässig ersättning gäller. För information kontakta Ulfstand Wennström, Skogforsk på tel , e-post: ulfstand. wennstrom@skogforsk.se 20 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

21 Smidigt gödslingskoncept Framkomligheten och det låga marktrycket är några av fördelarna med konceptet. Under hösten har projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap testat en gödselspridare som kopplas bakom en fyrhjuling. Den första utvärderingen av Vimek-maskinen visar på både för- och nackdelar. Text: Calle Bredberg Foto: Mikael Forsman och Martin Lundgren Gödsling av skogsmark sker idag vanligtvis med helikopter eller stora markbundna maskiner. De gödslar stora arealer på kort tid och är utrustade med GPS och dataprogram som styr doseringen för maximal exakthet. Som ett komplement till dessa spridningssätt har Vimek tagit fram en gödslingsutrustning för mindre objekt. förhållandevis plan mark. En relativt hög tyngdpunkt gör ekipaget ganska instabilt. I blockterräng påverkas framkomligheten och det finns risk för att ekipaget tippar. I övrigt är det främst säkerhetsaspekter och smärre praktiska problem i samband med tömningen av gödselsäcken i baljan som återstår att lösa. För mindre objekt Målsättningen har varit att utvärdera maskinens för- och nackdelar jämfört med konventionella, större maskiner för skogsgödsling. Maskinen är i dagsläget inte färdigutvecklad, men den är definitivt något att bygga vidare på. Om en del punkter kan åtgärdas tror jag säkert att maskinen har potential, framför allt när det gäller skogsgödsling av mindre objekt, avslutar Martin Lundgren. Transport på släpvagn Med en mindre maskin blir naturligtvis spridningskostnaden lägre. Ett litet, lätt fordon ger också ett försumbart markavtryck. Många uppskattar säkert det faktum att det knappt syns var gödselspridaren har tagit sig fram. Den är också oerhört smidig att transportera. Hela ekipaget får plats på en släpvagn, berättar Martin Lundgren, projektkoordinator i Bioenergigårdar i ett nytt landskap. Gödselspridaren är dessutom relativt snabb och billig i drift. Kapaciteten ligger på ungefär en hektar per timme och bränsleförbrukningen på 1 ½ 2 liter per hektar. Hög tyngdpunkt Maskinen, en Vimek Minimaster som har försetts med spridarutrustning, lämpar sig bäst för Gödselsäckens innehåll skruvas upp med hjälp av en borr som drivs med en tvåtaktsmotor. Norra Skogsmagasinet nr 4/

22 Bionäring är framtiden Under hösten har försök med att sprida biobränsle pågått i skogarna runt Burträsk. Det är inte vilken skit som helst. Det är en torkad och hygieniserad restprodukt från reningsverk och biogasanläggningar som har omvandlats till kvävegödsel. Det är billigt, näringsrikt och miljövänligt. Dessutom är effekten minst dubbelt så långvarig som skogsgödsling med traditionellt mineralgödsel. Text och foto: Calle Bredberg Inom ramarna för projektet Bioenergigårdar i ett nytt landskap, i samarbete med bland andra SLU, bedriver Norra Skogsägarna ett försök med spridning av rötrest från biogasanläggningar, så kallad bionäring. Rötresten är i form av små kulor som tillverkas i Himmerfjärdsverket, ett reningsverk söder om Stockholm. Det fiffiga i den här affären är att kulorna är i stort sett helt gratis. Eftersom det är en spillprodukt, som normalt går på deponi, finns det givetvis många som gladeligen vill bli av med avfallet för att slippa kostnaden för upparbetning. I dagsläget är leverantörerna till och med så glada att de bjuder på granuleringen, det vill säga den process då avfallet torkas och förvandlas till kulor. Lokala leverantörer Även om bionä ring är ett myck et miljö vänligt och effek tivt skogsgödsel finns det fortfarande en del att göra. Det är givet vis inte speciellt hållbart att hämta bionäringen ända från Stockholm, men i framtiden räknar vi med att även loka la reningsverk och biogasanläggningar kommer att kunna leve rera bionäring för skogsgödsling. Skellefteå kommuns biogas Kväve i naturligast möjliga förpackning. 22 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

23 anläggning håller redan i dag på att förbereda för detta och pelleterad bionäring från Umeå kommun har redan testats som skogsgödsel, berättar Kenneth Sahlén, forskningsledare och docent i skogsskötsel på SLU i Umeå. Klimatsmart gödsling Ekologiskt sett är bionäringen en riktig fullträff. Till skillnad från industriellt producerad mineralgödsel är bionäring endast en återanvändning av växtnäring. Återanvändningen medför att utsläppen av växthusgaser minskar från slamdeponierna och konstgödseltillverkningen. Dessutom ger den ökade skogstillväxten en ökad koldioxidbindning i skogen. Ett stort antal undersökningar visar att skogsgödsling med bionäring inte heller ger några som helst påvisbara negativa effekter på ekosystemens organismer. Klimatsmart så det förslår alltså. Den riktigt stora och spännande fördelen är dock bionäringens långvariga effekt. Enligt försök i ett Douglasgranbestånd i USA pekade tillväxtkurvan fortfarande uppåt efter 18 år. Förmodligen kan man räkna med positiva effekter under 30 års tid. Detta att jämföra med mineralgödslingen, som på sin höjd ger märkbar effekt tio år efter gödsling. Krävs mer gödsel Nackdelarna då? Ja, som det ser ut nu är de inte så många. Den största nackdelen i dagsläget är spridningskostnaden. Det krävs nämligen en spridning på ungefär sex gånger så mycket bionäring i jämförelse med mineralgödsel för att tillföra samma mängd kväve. Med tanke på att bionäringen är i stort sett gratis så blir ändå den totala gödslingskostnaden lägre än för mineralgödsel. Kortare transporter och bättre teknik bör kunna medföra att bionäringens konkurrenskraft ökar ytterligare ett snäpp. Brist på bionäring En annan nackdel är tillgången. Det finns helt enkelt inte hur mycket rötrest som helst att granulera idag. På några års sikt har sannolikt antalet anläggningar som producerar bionäringen börjat närma sig behovet, men det kommer förmodligen aldrig att kunna tillfredställas helt. Men om alla reningsverkens restprodukter upparbetades till bionäring skulle mineralgödseln kunna ersättas på ¾ av den skogsareal som gödslas varje år. Om dessutom kvävehalten i bionäringen kunde fördubblas, sådana försök pågår, skulle all mineralgödsel kunna bytas ut mot bionäring. Verksamheten rullar vidare och en slutlig utvärdering av bionäringen som skogsgödsel kommer Mycket talar dock för att gödsling med bionäring är här för att stanna, avslutar Kenneth Sahlén. De 750 kg tunga säckarna töms i gödselspridarens balja, där knivar skär upp säcken. Fakta om skogsgödsling med bionäring Doseringen vid skogsgödsling är ungefär 11 ton/hektar, motsvarande 450 kg N/hektar. Tillväxtökningen är minst lika hög som vid mineralgödsling. Förmodligen finns det en positiv tillväxteffekt kvar så länge som 20 år efter gödsling. Bionäring kan tillverkas och spridas både i form av pellets och granuler. Granuleringsprocessen innebär att råmaterialet torkas i stora trummor, varvid kulorna bildas utan pressning. Tungmetallhalten i bionäring är många gånger lägre än i träaska, för kadmium bara en tiondel. Kadmiumhalten i blåbär i gödslad skog är lägre än i grönsaker som säljs på affärerna. Norra Skogsmagasinet nr 4/

24 Redaktionen tipsar om härliga klappar och önskar alla läsare God Jul! Jonas Erikssons julklappstips 1. Badkarsbricka Något för mysiga dagar och kvällar under julledigheten. Badkarsbrickan har glashållare, bokstöd och ljusstake. Passar de flesta badkar och är ställbar från cm. Du hittar julklappen på för 189:-. Anders Jakobssons julklappstips 2. Fårskinnstofflor Vintern är lång och hård, golven är kalla. Ett par tofflor i fårskinn passar säkert alla. På OK Q8-stationerna finns tofflorna till det rimliga priset 219:-. Helena Sehlstedts julklappstips 3. Pedometer Asaklitt En stegräknare kan definitivt bidra till att du kommer i bättre form. Det finns många varianter i olika prisklasser. Just den här har överfallslarm, är inställbar mellan gång/löpning samt visar förbrukade kalorier, distans och tid (timer). Allt detta för bara 99:- på Bertil Röjfors julklappstips 4. Skotork Coline Skotorkar är alltid värdefulla. Den här har dock ett fantastiskt tillbehör för torkning av vantar, sockor och mössor. Finns på för 449:-. Fram till jul gäller dock reapriset 399:-. Kristian Strömbergs julklappstips 5. Stor rökugn med ben Ett perfekt rökskåp om du snabbt och enkelt vill röka din egen julskinka, julkorv eller vilt. Kraftig plåt med stabila ben och stor dörr. Justerbart luftspjäll och tre justerbara galler. Kombinera gärna med en elektrisk kokplatta för exakt temperaturkontroll. Fungerar bra och finns på JULA för 995:-. Erik Jonssons julklappstips 6. Leksaksröjsåg Det skadar inte att framtidens skogsägare börjar i tid. Den här batteridrivna röjsågen med det läckra ljudet kan bli startskottet för ett livslångt intresse. Röjsågen finns på för 432:-. 24 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

25 Anna Lundströms julklappstips 7. Craft Pro underställ Underställ är en utmärkt julklapp som hjälper dina medmänniskor till en rikare fritid under vintern. Det här är en funktionströja och -byxa i 100% polyester. Transporterar bort fukt och håller dig torr närmast kroppen. Understället finns på Intersport för 300 :-/del. Mats Lundbergs julklappstips 8. Härkila Nordkapp ullunderställ Även Mats vill tipsa om ett underställ. Nordkapp, som har 60 procent merinoull och är speciellt utvecklat för jägare, har hög krage, blixtlås och frottéstickad insida. Du hittar understället på Priset är 649:- för tröjan och 429:- för långkalsongerna. Calle Bredbergs julklappstips 9. Presentlåda med lokalproducerat En låda med lokalproducerade charkvaror från Åbrånets Limousin i Hörnsjö mums. Gårdens egna korvar och kött från limousindjuren slår det mesta. Presentlådorna finns i två storlekar, för 195:- resp. 295:-. Du kan även komponera din egen låda efter tycke och smak. Läs mer på Erik Granerots julklappstips 10. Fågelbord Mellanstugan Erik vill att vi ska tänka på våra fjäderklädda vänner i vinter. Även för oss själva kan det vara vilsamt och stimulerande att studera trafiken vid ett fågelbord. Det här fågelbordet har avtagbart tak och kostar endast 99:- på JULA. Gunilla Guldbrands julklappstips 11. Bionaire Luftfuktare BU 7000 En luftfuktare ger dig ett bättre rumsklimat under de torra vintermånaderna. Så här i förkylningst ider skadar även torr luft slemhinnorna så du blir mer mottaglig för smitta. Den här läckra luftfuktaren har touchscreen och automatisk avstängning vid tom tank. Den finns på för 1 395:-. God Jul och lycka till i julhandeln! Norra Skogsmagasinet nr 4/

26 Ekonomi & Juridik Vindkraft på skogsfastigheten del 2 Vindkraftens ekonomi Som skogsägare letar vi många gånger efter möjligheter att öka avkastningen på våra fastigheter, exempelvis genom plantering, röjning, gallring eller gödsling. I vindkraften hittar vi numera ytterligare en avkastningsmöjlighet. Text: Jan Wiklund Foto: Calle Bredberg En intäkt av ett vindområde på din fastighet är beskattningsbar i inkomstslaget näringsverksamhet. Det är samma inkomstslag som dina intäkter från skogen. Här har du ett ypperligt tillfälle att använda din skogsfastighet och samköra beskattningen mellan de båda verksamheterna, vindkraft och skog. Du kan enkelt planera intäkterna för att till exempel investera i röjningar, maskiner, byggen av vägar eller ekonomibyggnader. Det råder alltså full kvittningsrätt mellan de olika verksamheterna. Har du outnyttjade underskott eller sparad räntefördelning kan du nyttja dessa också och få ut pengarna till en låg beskattning. Högt och blåsigt A och O är att den plats som verket ska stå på har ett blåsigt läge. Oftast vill man upp i höjd och till platser där luftströmmarna pressas uppåt i lättare sluttande områden. Alltför branta backar kan resultera i sämre luftströmmar. Därför är det viktigt att bygga så stort som möjligt i blåsiga områden. Vindkraftverken är idag uppåt 100 meter i tornhöjd och en rotordiameter på nästan lika mycket, cirka 90 meter beroen 26 Norra Skogsmagasinet nr 4/2009

27 Jan Wiklund, Jakobsson Wiklund AB Webb: e-post: Tel: , Funderar du på att satsa på jakteller fisketurism? Vi hjälper dig att testa din produkt! de på vindinnehållet. En annan avgörande faktor till varför just din fastighet skulle passa bra för vindkraft kan också vara närheten till elförbrukande industrier. Kostsamt bygge Bygga i egen regi eller upplåta för någon annan att bygga? Det är nog bra om du inte tänker för snävt och bara tänker på ditt eget. Ett samarbete med flera markägare och kanske en projektör är ett gott råd som brukar leda till framgångsrika lösningar. Det är kostsamt att bygga kraftverk idag och därför är det en god idé att samarbeta. Att bygga i egen regi torde kräva runt 25 procent i eget kapital, lite beroende på vad banken begär. Ett 2 MW-verk kostar ungefär miljoner kronor att uppföra. I ett normalfall kanske man behöver bygga uppåt tio verk i ett område för att få bra lönsamhet, vilket innebär en investering på miljoner. Stöd till utbyggnad Dagens vindkraftsverk snurrar in cirka 5,5 miljoner KWh per år. Elpriset har historiskt svängt väldigt mycket men borde kunna ligga på cirka 50 öre /KWh, +/- 10 öre. Sedan tillkommer handel med elcertifikat, som är ett marknadsbaserat stödsystem för att främja utbyggnaden av elproduktion från förnyelsebara energikällor. Priset har varierat mellan öre/kwh. Steget är ofta stort från idé till handling. Nu har du chansen att testa din produkt och få goda råd från Hushållningssällskapets duktiga och erfarna rådgivare inom jakt- och fisketurism. Håller min produkt för en potentiell marknad? Hur kan den utvecklas? Ska jag satsa på deltid eller heltid? Om ni är ett antal deltagare kommer vi ut till er! Rådgivningen finansieras inom projektet Nästa Steg För framtidens jakt- och fisketurism i Norrbotten och Västerbotten. Läs mer om projektet: Kontaktpersoner: Mikael Kivijärvi , mikael.kivijarvi@hush.se, Håkan Gyllbring , hakan.gyllbring@hush.se eller Per Lundström , per.lundstrom@hush.se. Adrenalin till din Traktor Ett räkneexempel Om man upplåter marken till något vindbolag är det vanligt före kommande att man erhåller en procentuell andel av kraftverkets bruttointäkt. Någonstans runt fyra procent i norra Sverige och ända upp till sju procent i heta områden i Sydsverige. Anta att ett verks avkastningsområde utgör en radie på 500 meter vilket blir 78 hektar. I vårt exempel utgör fastigheten 19,5 hektar av den ytan, det vill säga 25 procent. Arrendeavtalet ger vindområdet rätt till fyra procents avkastning av omsättningen. Vindkraftverkets omsättning/år Elpris KWh x 50 öre kr Elcert KWh x 30 öre kr Total omsättning kr Vindområdets avkastning 4 % kr Fastighetens andel 25 % kr Vill Du öka effekten i Din traktor med 15-25% samt sänka förbrukningen? KCR:s effektbox gör så att Du kan köra på lägre arbetsvarv och därmed oftast sänka förbrukningen med 5-15%. Monteringen sker oftast i fordonets originalkontakter vilket gör det enkelt att återställas till original. Konceptet finns till traktorer, skogsmaskiner, entreprenadmaskiner, lastbilar, båtar, transportbilar och personbilar. Beställ vår katalog på Norra Skogsmagasinet nr 4/