Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr Vad tycker medlemmarna om REV och dess verksamhet? Förbundsstämma 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 3 2012. Vad tycker medlemmarna om REV och dess verksamhet? Förbundsstämma 2013"

Transkript

1 Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr Presentation av medlemsenkäten: Vad tycker medlemmarna om REV och dess verksamhet? Förbundsstämma 2013 REV:s kongress i Borås,9-10 mars Artikelserie i 4 delar (Del II): Enskild väghållning i svensk historia Bulletinen Nr

2 Nöjda medlemmar och satsningar på landets infrastruktur I detta nummer presenteras resultatet av den stora enkätundersökningen bland medlemmarna som gjordes under våren. Som framgår av artikeln på sidorna var det väldigt många medlemmar som tog sig tid att besvara frågorna. Sammanfattningsvis var svaren överlag mycket positiva och betyget för förbundets verksamhet gott. Bland fritextsvaren var det påfallande många medlemmar som tycker att förbundets arbete med uppmärksamma makthavarna på behovet av förenklingar och förbättringar av regelverket för enskilda väghållare är viktigt och skall prioriteras. Flera framhåller den angelägna reformen att föreningarna själva borde få besluta om andelstalen för de deltagande fastigheterna. Svaren stärker oss i det arbete som redan har inletts med att propagera för finlandsmodellens införande; vi tar med oss enkätsvaren till kommande möten med ansvariga inom regering och riksdag! I de flesta fall är fritextsvaren oerhört glädjande läsning; många positiva kommentarer om verksamheten inom förbundet och konstruktiva förslag har lämnats. Till de medlemmar som har varit mindre nöjda och också gett uttryck för kritiska åsikter vill jag rikta ett särskilt tack, eftersom ingen verksamhet är så bra att den inte kan göras bättre, vilket några kritiska röster bland alla rosande svar är en viktig påminnelse om. Både förbundets förtroendevalda och anställd personal kommer att ta till sig enkätsvaren i sitt fortsatta arbete. Tack alla som tagit sig tid att svara på enkäten! I dagarna kommer regeringen att lägga fram sin infrastrukturproposition. Under sommaren har det ryktats om att den kommer innehålla några rejäla nysatsningar och därtill höjda anslag för angelägna underhållsåtgärder. Blir det så, är det bara att instämma i det kloka att under rådande ekonomiska läge göra sådana satsningar. Jag utgår ifrån att det finmaskiga vägnätet, infrastrukturens kapillära system av enskilda vägar finns med. Både ni och jag vet att det finns många angelägna områden att satsa på, t.ex. bärighetsfrämjande åtgärder till gagn för såväl boende som för det lokala näringslivets förutsättningar att växa. REV följer saken noggrant. REV Bulletinen utges av Riksförbundet Enskilda Vägar Adress: Riddargatan STOCKHOLM Telefon: Fax: E-post: kansliet@revriks.se Postgiro: Bankgiro: REV Bulletinen utkommer med 4 nr per år. Citera gärna Bulletinen - men ange källan. Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson Produktion: Elanders Sverige AB Form och original: Anni Sundquist/Elanders Sverige AB Annonser: Kansliet REV tar inget ansvar för annonsörernas utlovade förpliktelser m m. Kansliet har telefontid: Måndagar-onsdagar, fredagar Tisdagar Torsdagar Lunchstängt På kansliet f inns Maria Sundström, kanslichef Leif Kronkvist, vägingenjör Solweig Hultén, administratör Nils Blohm, lantmätare Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar Carina Pörn, administratör, ti-on, to Valda funktionärer Ordinarie: Uno Jakobsson, ordförande Jan Johansson, vice ordförande Kristina Åberg, sekreterare Christer Ångström Sture Källgården Mikael Näslund Margareta Vikgren Suppleanter: Jan Ellström Malin Ohlsson Lars Olin Anders Lundell Revisorer: Berndt Wiklander Ulf Crona Revisorssuppleanter: Anders Gejke Claes Henkel Valberedning: Curt Carleteg, sammankallande Inger Strömberg Bengt Larsson Regionansvariga: Jan Johansson, vice ordf. och regionansvarig Väst Christer Ångström, regionansvarig Öst Michael Näslund, regionansvarig Norr Lars Olin, regionansvarig Syd Omslagsfoto: Bengt Allfors Foto där inget annat anges: Kansliets personal Uno Jakobsson Ordförande Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen. Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinionsbildning och arrangerar utbildningar. Verksamheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter. I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande försäkringspaket. 2 Bulletinen Nr

3 4 Innehåll TEMA HISTORIA 4 Enskild väghållning i svensk historia DEL 2: II Om förvaltning av gemensamma resurser och allmänningens dilemma. LANTMÄTERI 10 Slitageersättning vid skogsavverkning Del II: Om förvaltning av gemensamma resurser och allmänningens dilemma Längre lastbil ger 20% lägre utsläpp VÄGTEKNIK 11 ETT-projektet 12 Grusvägar skötseltips 11 TEMA FÖRBUNDSSTÄMMAN REVs kongress i Borås REV-NYTT 16 Examensarbete: Svenska vägsamhälligheter i ett internationellt perspektiv 19 Höstens kurser 20 Nöjd-kund-mätning: Vad tycker medlemmarna om REV? Förbundsstämma i Borås mars FÖRVALTNING 24 Tips om hur man får en lyckad stämma. Vad tycker medlemmarna om REV? 20

4 TEMA HISTORIA A R T I K E L S E R I E 4 D E L A R Om förvaltning av gemensamma resurser och allmänningens dilemma: Enskild väghållning i svensk historia Detta är den andra delen av REV Bulletinens artikelserie baserad på Pär Blomkvists bok Om förvaltning av gemensamma resurser: Enskild väghållning och allmänningens 1. I begynnelsen var vägen enskild En genomgång av äldre väghistoria fram till 1800-tal med fokus på hur den enskilda väghållningen växer fram ur det medeltida byalagets hantering av gemensamma resurser (allmänningar). 2. Industrialisering, urbanisering och den enskilda vägen Byalaget bryts upp av skiftesreformer, industrialisering och urbanisering. Den enskilda vägen blir en restpost i den reformerade lagstiftningen om de allmänna vägarna (1891). Tågsystemet som en utmanare för den enskilda väghållningen. Lagen om enskilda vägar 1907 och dilemma i svensk historia De fyra artiklarna skildrar den enskilda vägens historia från medeltid fram till idag: 3. Massbilism, folkhem och enskild väghållning En historisk översikt från mellankrigstiden och framåt över hur folkhemmets explosion av massbilism och svenskarnas lust till fritidsaktiviteter och sommarstugor påverkar den enskilda väghållningen. Lagstiftningen runt enskilda vägar (1939, 1974) samt, inte minst motiven bakom bildandet av REV. 4. Enskild väg på agendan Det politiska arbetet med att sätta den enskilda väghållningen på den politiska agendan i nutid, REV:s strategier och metoder samt en diskussion om BREV-utredningen och dagens debatt om gränserna för vägansvar. Foto: Från Wikimedia, fotograf Karl Lärka 4 Bulletinen Nr

5 HISTORIA TEMA Industrialisering, urbanisering och den enskilda vägen Vägen som rum eller transportsträcka? Det fornnordiska ordet för gata var Gate (från Gait gångart), vilket hör ihop med rörelse och vi har samma ursprung i Sanskrit för vår väg som i engelskan: Way (väg) kommer från begreppet rörelse (sanskrit vah ) och återkommer i Vehicle och Wagon. I svenskan kommer alltså både gata och väg från begrepp som har med rörelse och förflyttning att göra. En väg är i själva verket ett sorts rum att vistas i och samtidigt en korridor ämnad för transport och rörelse. Man kan nog säga att vägens historia består av tusentals år då vägen både var ett rum där folk och fä kunde vistas och samtidigt en speciell kanal för resande, transport och rörelse. Men de se - naste två hundra åren har vägen allt mer reserverats för rörelsen. Den moderna bilvägen eller stadsgatan har som främsta uppgift att vara en led för snabb motoriserad förflyttning. Kampen om gatan har vunnits av fordonen på bekostnad av vägrummet för promenad och annan samvaro. Från och med mitten av 1800-talet kom vägen och gatans betydelse att slutgiltigt förändras från att indikera något platsbundet till att betyda kanal ämnad för fordon i rörelse. Artär var det ord som kom till användning. Många forskare menar att dessa förändringar i uppfattningen om vägen/gatan bokstavligen beredde vägen för automobilen. Det var också massbilismens genombrott som vände upp och ner på den gamla principen Foto: Wikicars att fordonet fick anpassa sig till vägens kvalitet. Från och med början 1900-talet började man anse att vägen skulle byggas efter fordonens behov. Vägingenjörer, stadsplanerare och transportekonomer fick allt mer att säga till om. De tidigare väghållarna, bönderna, marginaliserades års lag om allmänna vägar på landet Vid varje riksdag under hela 1800-talet togs vägfrågan upp utan resultat. År 1876 tillsattes en kommitté för att utreda frågan men en proposition kom först elva år senare. Den föll i första kammaren. Efter tjugo motioner mellan åren 1890 och 1891 kom så till slut ett förslag på ny väglag som godkändes av riksdagen. Lagen började gälla Det fanns i huvudsak fyra orsaker till den nya väglagstiftningen. För det första blev jordbruket mera inriktat på marknaden och behovet av transporter utanför det absoluta närområdet ökade. För det andra växte en industri upp som krävde vägar för sina råvaror och färdiga produkter. De väghållnings - skyldiga jordbrukarna kom att se vägtungan som orättvis eftersom de nytillkomna industrierna inte behövde betala för vägarna de använde. För det tredje betydde järnvägens framväxt att behovet av vägar ökade eftersom gods och passagerare måste färdas till och från stationerna. För det fjärde Bulletinen Nr

6 TEMA HISTORIA innebar järnvägens dragning att befolkning och näringsliv koncentrerades i anslutning till järnvägsnätets noder. I lagen från 1891 fanns två kategorier av allmänna vägar: landsväg och bygdeväg, som skulle vara sex respektive 3,6 meter breda. Landsväg var den viktigaste och av tydligast allmänt intresse. Bygdevägen var en sammansmältning av de tidigare kategorierna socken- respektive häradsväg och till den räknades numera också väg till kyrka. I lagen togs den tidigare kategorin kvarnväg bort från de allmänna vägarna. Vägen till kvarn skulle hädanefter räknas till klassen enskilda vägar. Alla övriga vägar, vägarna mellan ägorna i byn, fävägar och så vidare, definierades nu slutgiltigt som enskilda. Frågan är om de egentligen någonsin på allvar betraktats som allmänna? Om 1891 års väglag brukar det sägas att den överförde väghållningen till det allmänna. Det nya i denna Sveriges första egentliga väglag var att ansvaret för väghållningen övergick från jordbruksfastigheten till en ny juridisk enhet, de så kallade vägdistrikten. Vägdistrikten, eller vägkommunerna som de också kallades, baserades på häradet eller del av härad och antalet blev... det nya i denna Sveriges första egentliga väglag var att ansvaret för väghållningen övergick från jordbruket till en ny ju ridisk enhet, de så kallade vägdistrikten. 379 stycken. En vägstyrelse tillsattes att leda varje vägdistrikt/ vägkommun. Den tidigare flexibiliteten som låg i att länsstyrelsen kunde peka ut väghållare tvärs över sockengränserna upphörde härmed. Vidare infördes en vägskatt att betalas i pengar för de grupper som tidigare stått utanför väghållningen. Nu kunde industrin fås att bekosta vägarna. Vägstyrelsen förvaltade genom sin vägkassa de skatter som betalades in samt det nytillkomna statsbidraget för vägunderhåll (10 % av beräknad kostnad). Men trots att vägdistriktet nu var huvudman för väghållningen avskaffades inte naturaunderhållet. Jordbrukarna fick inte möjlighet att betala vägskatten kontant utan skulle även i fortsättningen underhålla vägarna enligt det gamla sättet. Det är slående hur lagen försökte balansera två skilda logiker den agrara, lokala med naturaunderhåll och intresseprincip, tolkad som att jordbruket fortfarande hade störst Foto: Scanpix nytta av vägarna, respektive den industriella och regionala/ nationella med vägskatt, där även andra näringars nytta av vägarna erkändes. Många av de gamla problemen inom vägväsendet togs med in i 1900-talet. Bland annat fanns de komplicerade vägdelningarna kvar. Att underhållet delades upp i skilda lotter kom att uppfattas som ett stort problem i slutet av 1800-talet och ännu mer under 1900-talets första decennier genom både bilismens framväxt och industrins ökande krav på en uniform vägstandard. Delningen i väglotter medförde att olika vägavsnitt underhölls olika noggrant och vid olika tillfällen. Det var inte förrän under 1920-talet och definitivt 1934 då vägkassan gavs rättighet att helt överta underhållet som problemen försvann. Då kunde också intäkterna från bilskatten direkt föras till väghållningen och ge ett standardiserat resultat års lag om enskilda vägar på landet Skiftesreformerna, men också de fyra skäl som angetts ovan för uppkomsten av 1891 års väglag för de allmänna 6 Bulletinen Nr

7 HISTORIA TEMA vägarna låg också bakom 1907 års lag om enskilda vägar. De enskilda vägarna påverkades av samma samhällsekonomiska, demografiska och politiska förändringar. För det första, och med en repetition av det redan anförda, blev jordbruket, mera inriktat på marknaden och behovet av transporter utanför det absoluta närområdet ökade. Skiftesreformerna påverkade de hävdvunna metoderna att hantera enskilda vägar. Det var tre stora skiftesreformer som genomfördes under hundra år med start i mitten av 1700-talet storskifte 1749, enskifte 1803 och laga skifte Reformerna hade sitt ursprung i ett missnöje med det gamla tegskiftet. I 1734 års lag var detta fortfarande den dominerande formen att dela jordbruksmark, men väldigt snart bestämde man sig för att ägostrukturen måste åtgärdas för att förhindra ägosplittring och göra jordbruket mera rationellt och effektivt. När det inte fanns några tegskiftade byar var det svårt att upprätthålla en fördelning av vägbördorna som inte alls passade ihop med nya bebyggelseformer. Den gamla principen att de som närmast berördes av vägen också Foto: Wikimedia skulle sköta den, hade blivit svår att tolka. Dessutom, och kanske viktigast hade byalagets självskrivna roll som byns verkställande styrelse försvagats kraftigt. För det andra växte en industri upp som krävde vägar för sina råvaror och färdiga produkter. Det var inte längre rimligt att bara de jordbrukande skulle sköta de enskilda vägarna och deras underhåll. För det tredje betydde järnvägens framväxt att behovet av vägar ökade eftersom gods och passagerare måste färdas till och från stationerna. För det fjärde innebar järnvägens dragning att befolkning och näringsliv koncentrerades i anslutning till järnvägsnätets noder. Järnvägsutbyggnaden förde också med sig krav på en stramare organisation runt de enskilda vägarna ur ett annat, mera jordnära perspektiv. Där järnvägen drogs fram uppstod korsningar mellan enskild väg och järnväg. Problemet var, enkelt utryckt, vem som skulle ansvara för denna korsning. Var det SJ eller den enskilda väghållaren? Staten och SJ behövde en klart definierad motpart i dessa förhandlingar. Frågan om en speciell lag för de enskilda vägarna hade sedan 1867 hade varit uppe vid varje riksdag. Det återkommande argumentet var dels att stor oklarhet rådde om vilka vägar som skulle anses vara enskilda och dels vilka som skulle anses vara väghållare. Många motionärer föreslog också att man borde skilja på byvägar som ledde in till och ut från byn, och de byvägar som bara brukades av några fastigheter inom byn. Tillfartsvägarna skulle kommunen ansvara för och vägarna inom byn skulle alla byns fastighetsägare förvalta. Men motionärerna fick varje gång avslag. Oftast berodde avslaget på att man inte ville gå in med lagstiftning på ett område som betraktades som privaträttsligt. Respekten för det fria kontraktet mellan privatpersoner och tron på byalaget hindrade att frågan löstes. Flera lagförslag utarbetades innan lagen från 1907 antogs. De finns bevarade på riksarkivet i de så kallade konseljakterna. Ett förslag förtjänar att lyftas fram. I lagförslaget stadgades att de väghållningsskyldiga skulle, om någon medlem i samfälligheten/gruppen av väghållare så önskade, utse en vägfogde med uppgift att hålla uppsikt över väghållningen. Denne skulle utses för en period om tre år i sänder genom omröstning, och vid lika röstetal, genom lottning. Vägfogden skulle på uppdrag av de väghållningsskyldiga, eller om han själv så önskade, kunna kalla till sammanträde och skulle också utöva uppsyn över vägunderhållet. Att jag redogör för de sakkunnigas resonemang är för visa på att lagstiftaren funderade över i vilken form de enskilda vägarna skulle hållas i laggillt skick. Man insåg uppenbarligen att även om vägdelning gjordes, och var och en fick sin Bulletinen Nr

8 TEMA HISTORIA väglott att underhålla in natura, så krävdes någon form av samordning. Man ville inte gå så långt som att bestämma att en styrelse skulle bildas, men i förslaget från 1904 försökte man skapa ett sorts mellanting mellan en formellt bildad vägförening med styrelse och den helt individualiserade som kunde bli följden av vägdelningen individualiserat vägunderhåll var, som nämnts, den modell som användes för de allmänna vägarna enligt 1891 års lag. Vad gällde de enskilda vägarna insåg man antagligen att det skulle behövas en viss grad av gemensamhetssystem. Men man ville inte gå för långt i lagens krav. Alla detaljer om gemensam organisation utelämnades därför i den slutgiltiga lagen från Där stadgades enbart att väghållarna endera kunde sköta vägen individuellt efter vägdelning eller att de kunde göra det gemensamt. I den antagna lagen från 1907, som alltså inte gällde enskilda vägar i städerna, infördes två nyheter. Dels rätten för en privat fastighetsägare att i vissa fall få dra enskild väg över annans mark och dels en lagstadgad rätt att tvångsvis få till stånd en vägsamfällighet för att bygga och underhålla vägen. Kravet var att vägen skulle vara av stadigvarande nytta för en eller flera fastigheter. Men att beskriva 1907 års lag som något nytt är en sanning med modifikation. Kanske är det mera rätt att säga att lagen för första gången tydligt och klart uttalade vad som hade legat till grund för urgammal sed inom hanteringen av enskilda vägar. Men, nyhet eller ej, den nya lagen gav ett starkare stöd för en fastighetsägare som kunde visa på nyttan med vägen. I 1907 års lag om enskilda vägar gällde följande: Enligt 1907 års lag om enskilda vägar å landet äger fastighet bygga väg, som för fastighetens ändamålsenliga brukande är av synnerlig vikt, över annan fastighets område ävensom begagna redan anlagd dylik väg mot ersättning. När nu den enskilda väghållningen för första gången fick en egen lagstiftning så framkommer en intressant skillnad gentemot de allmänna vägarna. Det är den skillnad i beräkning av vägnytta som redan antytts. För de enskilda vägarna beräknades andelstalet, det vill säga den del av vägbesväret som varje fastighet skulle stå för, utifrån den faktiska nytta fastighetsägaren kunde beräknas ha av att vägen byggdes och hur mycket varje fastighetsägare kunde tänkas använda vägen. Det var alltså inte fråga om ett andelstal schablonmässigt baserat på fastighetens bärighet/storlek dagens taxeringsvärde vilket var normen för de allmänna vägarna. Dessutom stadgades att den fastighetsägare som krävde att vägen byggdes inte kunde tillskrivas större andelstal/väglott än som svarade mot den faktiska nytta som han eller hon hade av att använda vägen. Man kunde inte tvingas att betala mera, bara för att man initierade väganläggningen. I lagen fanns som nämnts en valmöjlighet. Endera bildade väghållarna en speciell gemensamhetsorganisation som skötte förvaltningen eller också genomfördes en vägdelning som gav var och en, en egen väglott att ansvara för individuellt. Några speciella regler för hur denna samfällighet skulle fungera angavs inte. Man kan tolka fåordigheten runt samfällighetsorganisationen i 1907 lag som ett tecken på att lagstiftaren fortfarande tog för givet att bönderna/väghållarna själva hade kunskap och forum för att sköta gemensamma resurser som de enskilda vägarna att byalagen i någon mening trots allt ännu levde kvar, i alla fall i lagstiftarens föreställningsvärld års lag om enskilda vägar Nästa lag inom enskild väghållning kom 1926 och den kompletterade lagen från Den viktigaste nyheten var att lagen nu även gällde enskilda vägar i städerna. Under medeltiden var staden ur ett fastighetsrättsligt perspektiv att jämställa med by. Detta innebar att vägförordningar i Magnus Erikssons landslag i tillämpliga delar även gällde inom staden. Väghållningen utgick från tomten i staden och beräknades på samma sätt som efter lansbygdshemmanets andel i byn (byamålet). Det vill säga (på ett ungefär) det vi idag kallar taxeringsvärdet. En speciell omständighet är att den tidens stadstomter inte bara innefattade den 8 Bulletinen Nr

9 HISTORIA TEMA plats där det faktiska boningshuset låg inom staden. Till tomten räknades också den jordbruksmark som hörde till många stadsfastigheter och som låg utanför själva stadsbebyggelsen. Även denna mark räknades in i taxeringsvärdet. Detta gjorde att ägaren till en fastighet i staden dels hade ansvar för väghållning i anslutning till själva tomten och dels för vägar, broar och färjor utanför stadskärnan för att betjäna jordbruksmarken. I en ny tid av ökande urbanisering skildes stad från landsbygd alltmera och den enskilda väghållningen i tätorter behövde reformeras. I förarbetena till lagen 1926 (SOU 1923:13) försökte man definiera vad som skulle utgöra grund till indelning i allmän respektive enskild väg. Man utgick från den gällande lagen om allmänna vägar från 1891och konstaterade snabbt att vägklassningen enbart var ett administrativt beslut, som i många fall inte hade något att göra med hur nyttig eller onyttig vägen var för det allmänna: väg kan vara för den allmänna samfärdseln nyttig och nödig [vara] utan att vara allmän, men också, att vägen kan vara allmän utan att vara för den allmänna samfärdseln nyttig och nödig. I den nya lagen om enskilda vägar upprepades i stort sett föreskrifterna från 1907, som sagt med tillägget att lagen också gällde för städerna. I lagen från 1926 förstärktes också lagtextens formulering angående bildandet av ett speciellt organ för gemensamhetsförvaltningen av de enskilda vägarna ( 11). Men fortfarande var ett alternativ att den enskilda vägen sköttes enligt samma princip som de allmänna. Det vill säga individuellt av respektive fastighetsägare efter vägdelning. Men väglotten/ andelstalet blev i detta fall, som sagts, beräknat på fastighetens faktiska nytta av vägen. Om man valde ett gemensamhetssystem för förvaltningen stipulerade lagen att väghållarna skulle utse en styrelse och anta stadgar som gällde för både vägbyggandet och underhållet. Beslut skulle fattas på sammanträden där alla väghållningsskyldiga fick närvara och där var och en hade rösträtt utifrån sitt andelstal. En viktig skillnad mot 1907 var att den nya lagen inte tog för givet att vägdelning baserad på markinnehav och uppdelning i individuella väglotter skulle vara obligatoriskt och det enda alternativet, om väghållarna inte kom överens om gemensamt underhåll. Istället gavs nu möjligheten att utföra underhållet och utdebitera för vägunderhållet utifrån var och ens andelstal. Man var också noga med att poängtera att väghållningsansvaret baserat på Beslut skulle fattas på sammanträden där alla väghållningsskyldiga fick närvara och där var och en hade rösträtt utifrån sitt andelstal. vägdelning eller andelstal skulle gälla vägen i dess helhet. Lagen från 1926 tillförde alltså inget radikalt vad gällde hur vägarnas skötsel skulle organiseras, men den visade upp ytterligare en tyngdpunktsförskjutning mot samförvaltning. Det var i lagen från 1939 som de verkliga nyheterna kom eller kanske man hellre skulle säga att det var då förvaltningen av de enskilda vägarna hittade tillbaka till sina gamla former (mer om denna lag i nästa artikel). Enskilda vägar som gemensam resurs Från mitten av 1800-talet förvandlades det svenska samhället snabbt. Industrialisering, urbanisering och järnvägens byggande tvingade fram reformer både vad gäller de allmänna som de enskilda vägarna. Den allmänna väghållningen gick alltmera mot att styras av nationsnyttan och samhället tog successivt över ansvaret. För de enskilda vägarna var processen en annan. Staten ville i det längsta undvika förändringar i den hävdvunna väghållningen. Det var effektivt med principen om närhetsnytta och man resonerade ungefär som att om det inte är trasigt, är det ingen idé att fixa. Men till slut insåg lagstiftaren att den förändrade förutsättningarna för jordbruket måste få genomslag i organiseringen av de enskilda vägarna. I efterhand kan man se att denna situation innebar en möjlighet att helt förändra den enskilda väghållningen. Man kunde ha avskaffat kategorin enskild väg och överfört resursen endera till staten/kommunen eller till de privata markägarna. Men istället valde man att försöka återskapa det historiskt etablerade sättet att hantera enskild väg. Man valde, intressant nog, den förvaltningsform som Elinor Ostrom förespråkar: Gemensamhetsförvaltning av en resurs baserad på brukarnas egna intressen där alla är med och betalar i förhållande till det egna användandet och där vägsamfälligheten har stort inflytande över skötseln och själva kan övervaka att reglerna följs. Det är fascinerande att se att lagstiftningen från 1907 och 1926 bygger på samma principer som byalagets skötsel av byns gemensamma åtaganden. I nästa avsnitt av artikelserien kommer jag att behandla den viktiga lagen om enskilda vägar från 1939 och dessutom den tid då den enskilda väg - hållningen ställdes inför sin största utmaning: folkhemmets explosion av massbilism i efterkrigstiden. Bulletinen Nr

10 LANTMÄTERI Slitageersättning vid skogsavverkning Bakgrund: I tidigare artikel om slitageersättning (nr ) tog jag upp slutavverkning som ett exempel på när slitageersättning kan utgå. Det har kommit många reaktioner på artikeln, både från skogsägare och från föreningar. Några större skogsbolag vill bemöta artikeln. De har välkomnats att göra detta, håll ögonen Slitageersättning är populärbenämningen när en förening tar ut en ersättning för transporter som inte är inräknad i fastighets andelstal. Detta regleras i 48a anläggningslagen och tillkom 1 jan 1998 (prop 1996/97:92 sid 64-65, ). Lydelse 48a första stycket Om en fastighet som deltar i en gemensamhetsanläggning som avser väg tillfälligt använder anläggningen i väsentligt större omfattning än som får anses svara mot fastighetens andelstal för driftkostnaderna, är fastighetens ägare skyldig att till samfälligheten utge skälig ersättning för de kostnader som uppkommer till följd av den ändrade användningen. I förarbetena till lagen nämns som exempel då lagen är tillämplig större skogsavverkning. Vidare nämns att En större skogsavverkning kan tillfälligt belasta vägarna i avsevärt större omfattning än normalt. Längre fram i propositionen står Regeringen anser ändå att det i vissa fall, såsom t.ex. i ovan nämnda situationer, är rimligt att ersättning skall kunna utgå utöver det fastställda andelstalet. Angående storleken på ersättningen sägs: Ersättningsskyldigheten är således begränsad till merkostnaden och den bör bestämmas efter en skälighetsbedömning i varje enskilt fall Hur bör lagtexten tolkas Ovanstående citat ur propositionen talar entydigt för att lagstiftarens avsikt var att slitageersättning kunde tas ut vid större skogsavverkning. Vad som menas med större skogsavverkning är inte preciserat utan måste tolkas med förnuft. I skogsfastigheters andelstal är virkestransporter normalt redan inräknade. Vad som kan tas ut som slitageersättning är då begränsat till större skogsavverkning öppna i kommande nummer av Bulletinen. Eftersom lagstiftningen är relativt ny har ingen klar praxis utvecklat. Mig veterligt har inget fall prövats i våra domstolar som rör skogsavverkning. Det är därför viktigt att berörda parter belyser problemet ur olika aspekter. när stora transportmängder körs inom en begränsad tid och som således ger ett större slitage på vägen än vad som andelstalet är beräknat för. Slitageersättningen för medlem ska således beräknas som skillnaden i slitage när virket körs ut koncentrerat från en större avverkning under några få dagar och när virket körs ut mer kontinuerligt under åren med mindre slutavverkningar och hyggen. Slitageersättningen för medlem är således väsentligt lägre än om det varit fråga om en icke medlem som använt vägen. Om körningen helt sker på tjälad väg är slitageersättningsdelen sannolikt försumbar. Storleken på ersättningen måste bestämmas efter en skälighetsbedömning i varje enskilt fall som lagstiftaren anger i propositionen. Utöver slitageersättningen ska givetvis skador som uppkommit pga. virkeskörningen ersättas fullt ut. Merkostnaden i lagtexten är således ett be grepp som dels täcker direkta skador på vägen, dels det extra slitage på vägkroppen som inte direkt kan okulärbesiktigas men som en intensiv användning ger upphov till. Arbetsgång Det är samfällighetsföreningens styrelse som beslutar om slitageersättning enligt 48a anläggningslagen. Beslutet bör föregås av en kontakt med fastighetsägaren och gärna en överenskommelse om ersättningen. En mall för överenskommelse finns på REV:s hemsida. Betalar inte fastighetsägaren ersättningen, kan föreningen väcka talan mot fastighetsägaren till Mark och Miljödomstolen. Domstolen avgör då om slitageersättning ska utgå och om det yrkade beloppet ska fastställas eller jämkas. Förlorande part får normalt betala motpartens advokatkostnader. 10 Bulletinen Nr

11 TEKNIK Längre lastbil ger 20% lägre utsläpp REV har tidigare uppmärksammat Ett-projektet i ett nummer av Bulletinen. Här följer en sammanfattning. Skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk, tog 2006 initiativ till ett projekt som syftade till att genom utveckling av transportteknik och ökande bruttovikter minska det totala antalet virkestransporter i Sverige och därmed dieselförbrukning, koldioxidutsläpp, och andra emissioner. Projektet döptes till ETT (en trav till) Grundidén var att förlänga ett virkesfordon så att det skulle kunna ta fyratravar i stället för de vanliga tre. Det färdiga ETT-fordonet blev då 30 meter långt och fick en bruttovikt på 90 ton. Detta vara sålunda utgångspunkten för projektet. FAKTA om ETT-BILEN ETT-fordonet är ca 30 meter långt med bruttovikt på 90 ton och transporterar 65 ton virke. Eftersom vikten fördelas på 11 axlar är axeltrycket endast 8-9 ton. Slitaget på vägarna kommer sannolikt att minska, eftersom de nya fordonskombinationerna har fler axlar och därmed fördelar lasten bättre än traditionella fordon. Den högre bruttovikten lär inte påverka bromssträcka och manöverbarheten. Däremot blir naturligtvis omkörningssträckorna längre. Både testkörningar och datorsimuleringar visar att körbarheten är lika bra som ett vanligt skogsfordon i rondeller och vid normala kurvor på grusvägar. Ett konventionellt virkesfordon lastar 42 ton virke och är 24 meter långt. Visst går det att minska koldioxidutsläppen från virkestransporter visar nyligen det genomförda projekt. Flera positiva saker bör nämnas, bland annat att Längre lastbil ger 20 procent lägre utsläpp. Riksförbundet Enskilda Vägar har deltagit i projektet där vår uppgift var att tillsammans med dåvarande Vägverket bevaka hur det ökade lasterna eventuellt kunde komma att påverkade vägarna. Skogsindustrierna har mycket ambitiösa mål för vårt klimatarbete. Att med en enda åtgärd minska utsläppen med 20 % anses unikt. Som första bransch i landet lanserade skogsindustrin 2008 gemensamma mål för att minska utsläppen från sina transporter. För att miljöeffektivisera virkestransporterna, bedriver branschen forskning och utveckling kring specialfordon genom ETT-projektet Modulsystem för skogstransporter. ETT-fordonet är både längre och kan ta mer last än vanliga fordon. Två ETT-fordon kan ersätta tre konventionella virkesbilar, vilket ger färre lastbilar på våra vägar och därmed minskade utsläpp och ökad trafiksäkerhet. Text: Leif Kronkvist, Fotograf: Erik Viklund, Skogforsk (Text från Skogsindustriernas pressmeddelande) Ett-projektet är ett samarbete mellan många intressenter, deltagit har: skogforsk, Trafikverket, Volvo lastvagnar, Skogsindustrierna, Sveriges Åkeriföretag, Parator, Holmen, SCA, Stora Enso, Sveaskog, Södra Skogsägarna och Riksförbundet enskilda Vägar. Projektet drivs av Skogsforsk. De praktiska testerna med ETT-fordonet påbörjades i januari ETT-fordonet har hittills kört kilometer och transporterat drygt ton virke mellan Överkalix och Piteå. Nästa steg är att bygga och demonstrera fler fordon för att få ytterligare erfarenheter av nya logistiklösningar för virkestransporter från skog till industri. Bulletinen Nr

12 TEKNIK Flera av REVs medlemmar har hört av sig till Kansliet med frågor angående grusvägsunderhåll Här följer lite tips och råd till er hur sommarunderhållet bör gå till, samt tips för att......bibehålla och återställa vägens egenskaper Lite historia Att grusvägen som väg betraktat är gammal finns det belägg för så långt tillbaka som till bronsåldern. Att påföra grus som underlättar för den som ska ta sig fram på vägen var förmodligen den första underhållsåtgärden någonsin. Grusvägen är således gammal och det kommer troligen att finnas grusvägar under överskådlig framtid. Den är i många fall mest ekonomisk och enklast att underhålla och, sett ur mångas synvinkel, också den vackraste vägen i den svenska landskapsbilden. Det är inte så länge sedan många allmänna vägar hade slitlager av grus. I takt med att bilismen utvecklades, och fler och fler fick möjlighet att köpa sig en bil, ökade också kravet på framkomlighet. Gamla grusvägar byggdes om, förstärktes och försågs med någon typ av asfaltbeläggning. Det finmaskiga vägnätet (de enskilda vägarna) är idag fortfarande vägar som i stor utsträckning har grus som slitlager. Det gäller skogsbilvägar, men även många enskilda vägar som dagligen trafikeras av både boende och transporter för näringslivet. Det är många ingående parametrar att tänka på när vi skall planera för underhållet. Vi skall hyvla, dammbinda, röja, grusa, dikesrensa, kantskära, flicka, trumunderhåll och sist men icke minst packa. HYVLA/GRUSA Börja med en hyling av körbanan tidigt på våren då vägen fortfarande är fuktig. Här är det viktigt att vägen djuphyvlas ner till botten på eventuella gropar samt att därefter tillforma vägen så att ett godtagbart tvärfall erhålls. Sträva efter ett tvärfall av minst 3 %. Detta är av yttersta vikt så att vatten inte blir stående kvar på körbanan. Vid behov komplet tering grusas vägen vid detta tillfälle så att slitlagret blir ca 5 cm tjockt. Slitlagrets viktigaste uppgifter är att avleda vatten frånkörbanan ut till dikena samt att skapa en god komfort för alla trafikanter. DAMMBINDNING Dammande vägar skapar alltid problem. Både ekonomiska och miljömässiga. Vägen dammar för att de allra finaste partiklarna i slitlagret förlorar sin sammanhållande förmåga att binda ihop. De allra flesta grusvägar bör dammbindas. Kanske inte den väg som har få fordon per dygn men i vart fall finns det nytta med dammbindningen när dammet börjar bli en olägenhet och vid randbebyggelse. Vatten är det billigaste dammbindningsmedlet som står till buds. Men tyvärr är dess varaktighet alltför kort för att vara användbart som permanent dammbindningsmedel. I princip är det två dammbindningsmedel som används 12 Bulletinen Nr

13 TEKNIK mest på den svenska marknaden kalciumklorid och magnesiumklorid. Båda dessa medel är hygroskopiska, vilket innebär att de tar åt sig och binder stora mängder fukt från omgivningen. Förutom dessa två salter används bitumenemulsion och lignosulfonater (lignin). Salternas goda förmåga att binda fukt gör att dessa är lämpliga att använda. Bitumenemulsionen och lignin fungerar i princip som ett lim som binder ihop finmaterialet i slitlagret. På grund av skyddsföreskrifter och andra lagringsproblem är det i de flesta fall mest ekonomiskt att köpa dammbindningsmedlet utspritt på väg av en lokal åkare på orten. Här är det viktigt att samordna hyvlingsåtgärder med dammbindningsåtgärder så att detta kan ske i en enda löpande följd. RÖJNING Vegetation behöver regelbundet tas bort i sid och höjdled för att förbättra sikt och framkomlighet. Röjning av lövträdsrik vegetation sker helst på försommaren eftersom detta förhindrar uppkomsten av stubbskott. Röj inom det så kallade vägområdet till mist 4.6 meter ovanför körbanan och till en bredd av 2-3 meter utanför körbanekant. (kolla i ert anläggningsbeslut vad som gäller för ert vägområde och eventuell ytterligare röjningsrätt). DIKA/KANTSKÄRA Väl fungerande diken är en förutsättning för att vår väg skall fungera på ett tillfredställande skick. Med tiden slammar diken genom att grus sand och jord spolas loss från vägkanten. Dikesrensning innebär att både kantskärning och rensning av sker regelbundet. Sträva efter ett dikesdjup av minst 60 cm. FLICKNING Innebär att potthål på en grusväg lagas för hand. Hålen fylls igen med hjälp av en skyffel och lämpligt material som blandas med dammbindningsmedel. Metoden används när en grusväg har enstaka hål och det är långt kvar till nästa åtgärd med väghyveln. PACKNING Efter avslutad hyvling/grusning/dammbindning finns det skäl att försöka packa den tillformade vägytan. I och med att materialets täthet ökar så blir ytan motståndskraftig mot slitage. I brist på vält kan man försöka utnyttja hyvel och lastbil som växelvis får köra över hela ytan. Text: Leif Kronkvist Bulletinen Nr

14 TEMA förbundsstämman 2013 REV:s kongress i Borås Varmt välkomna till vårens tilldragelse inom enskild väghållning; REV:s kongress med förbundsstämma i den vackra staden Borås! Till följd av stadgeändringen på senaste förbundsstämman i Örebro, så avslutar förbundet räkenskapsåret vid årsskiftet Det blir därmed dags för stämma redan i vår, närmare bestämt lördagen den 9 mars. First Hotel Grand Borås tar emot alla stämmodeltagare, programmet startar sedvanligt på lördagsförmiddagen och på eftermiddagen äger själva förbundsstämman rum. När lördagens förhandlingar är klara så lockar en god middag med underhållning! Arbetet pågår med detaljerna för kongresshelgens program, men vi kan redan nu avslöja att det blir stort fokus på seminarier. Vi arbetar hårt för att kunna presentera ett seminarieprogram, som både tilltalar väghållaren som förvaltar en grusväg på landsbygden och väghållaren i ett mer tätbebyggt område. Förutom seminarier som är koncentrerade till vägteknik, lantmäteri samt juridik och förvaltning planerar vi för att både kunna belysa några av de projekt som förbundet arbetar med under detta innevarande verksamhetsår och aktuella försäkringsfrågor för REV-försäkringen, som ingår i medlemskapet. På allmän begäran kommer det att vara seminarier både under lördagen och under söndagen denna gång, ett fullspäckat program utlovas! First Hotel Grand ligger centralt i Borås, bara några minuters promenad från stationen. Mer information om hotellet och Borås stad finner ni på deras hemsidor samt För er som planerar att komma med bil är hotellet lättåtkomligt och p-plats skall finnas i garage intill hotellet. Konferenscentret på hotellet är verkligen välplanerat, med plats både för utställare och förhoppningsvis fruktbart mingel/ nätverkande med både gamla och nya bekantskaper inom den enskilda väghållningen. Samtliga seminarierum är belägna på samma våningsplan som utställningshallen och blir vi så många deltagare på kongressen som vi hoppas, kommer hotellets konferensavdelning att sjuda av både vägfrågor, väghållare och utställare! 14 Bulletinen Nr

15 förbundsstämman 2013 TEMA den 9-10 mars När det gäller utställare, så indikerar utvärderingen från förra kongressen i Örebro att de både kan bli fler och bjuda ett bättre, mer varierat innehåll. På kansliet jobbas det därför stenhårt med att locka fler intressanta utställare till Borås, men den bästa draghjälpen är faktiskt ni kära medlemmar; ju fler stämmodeltagare, desto fler företag är villiga att vara med och bidra till en riktigt givande kongresshelg! Ett detaljerat program och anmälningsinstruktioner kommer i nästa nummer av REV-Bulletinen, nummer 4 för 2012 samt under REVs hemsida under fliken förbundsstämma. Detaljerat program och anmälningsinstruktioner i nästa nr av REV-Bulletinen (nr 4_2012) samt på REVs hemsida: / förbundsstämma. Bulletinen Nr

16 REV NYTT Examensarbete: Svenska väg i ett internat Thyra Larsson, som var den första kullen som examinerades från Lantmätarprogrammet vid Högskolan i Gävle, valde att som examensarbete studera skillnader i lagstiftningen främst mellan Sverige och Finland när det gäller gemensamhetsanläggningar. Examensarbetet behandlar särskilt hur ändrade förhållanden hanteras. Bl.a. har en enkät gått ut till REV:s medlemmar i Gävleborgs län med frågor hur föreningen hanterar andelstalen vid ändrade förhållanden. Hela examensarbetet finns på REV:s hemsida under nyheter. Här kommer sammanfattningen av examensarbetet samt kapitlet slutsatser och därefter några reflektioner. Sammanfattning Enskilda vägar förvaltas av annan än stat eller kommun, oftast utgör vägen en gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vägsamfälligheter, dessa är idag likställda med samfällighetsföreningarna men många vägsamfälligheter använder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall är dessa högst oskäliga, vilket lett till att vägsamfälligheten beslutat om nya andelstal utan Lantmäteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vägar och vägsamfälligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för åsikter om både nuvarande och en eventuell förändring. Målet är att lämna förslag på förändringar. De metoder som använts är en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning. Litteraturstudien baserades främst på lagstiftning men kompletterades med intervjuer, förarbeten, vetenskapliga artiklar och böcker, för att få en heltäckande bakgrund samt att reda ut termer och begrepp. Enkäten skickades till medlemmar i samfällighetsföreningar inom Gävleborg Län. Litteraturen och intervjuerna visar att det svenska systemet i grunden liknar det finska men stora skillnader finns. Bland annat kan de finska väglagen besluta i många frågor utan inblandning av offentliga organ. Vidare att det svenska systemet bygger på gemensamt ägande vilket är ovanligt ur ett internationellt perspektiv. Från enkätundersökningen syns att en förändring är önskvärd. Det finns i dagsläget samfällighetsföreningar som själva ändrar sina andelstal eller som inte rapporterar in ändringar till fastighetsregistret. Detta beroende på kostnaderna och svårigheten i att involvera Lantmäteriet. Lantmäteriet brister i information till många samfällighetsföreningar, som då inte inser vikten av korrekta uppgifter i fastighetsregistret. Dock behövs en förändring, de svenska vägsamfälligheterna saknar den flexibilitet de finska väglagen har, vilket kan leda till en oskälig kostnadsfördelning. Ett förslag på förändring vore att medlemmar beslutar om nya andelstal som måste godkännas av Lantmäteriet. Genom att minska förrättningslantmätarens arbetstid minskas även kostnaderna för samfällighetsföreningen. Därför vore ett alternativ att använda datorer och Internet. 16 Bulletinen Nr

17 REV NYTT samfälligheter ionellt perspektiv Slutsats Att helt frångå ett system på en dag är i praktiken en omöjlig uppgift. Men kanske är det något sådant som behövs, då den gradvisa övergång med omprövningsförrättningar som efterfrågades vid upphävandet av EVL fortfarande inte är genomförd. Att hålla ett så omfattande register som fastighetsregistret uppdaterat när så många yttre faktorer påverkar är en svår uppgift då information och yttre omständigheter genomgår ständig förändring. En prioritering bör göras om vilka uppgifter som anses nödvändiga att ha kännedom om och sedan lägga fokus på att hålla dessa delar uppdaterade. I enkäten framkom att 45 personer, eller 67 % tycker att andelstalen bör finnas med i registret. Från kommentarer och egen observation beror detta på att om tvist uppstår är det en trygghet att Lantmäteriet har korrekta uppgifter. Anmärkningsvärt är att lägst gensvar med 35, respektive 37 personer inte ansåg det nödvändigt med kontaktuppgifter till styrelse eller medlemmar, vilket tyder på en brist i kunskapen om hur dessa adresser används och vikten av att de är korrekta. Från enkäten dras slutsatsen att anledningen till bristen på uppdatering av uppgifter beror på kostnaderna att göra det och brist i vetskap om hur det ska ske. Ute i samfällighetsföreningar finns en klar önskan om förändring. Genom att förbättra informationen, dels om nyttan med korrekta kontaktuppgifter, dels om att det är utan kostnad att rapportera in, skulle säkerligen de flesta vägsamfälligheter lägga större vikt vid att se till att uppgifter är korrekta. Förslag på förändringar angående andelstal Ett flexibelt system bidrar till att andelstal och därmed kostnader för respektive delägare hela tiden kan anpassas till rådande förutsättningar. Fokus från Lantmäteriets håll bör, om systemet inte ändras, läggas på att aktivt jobba för att sänka kostnaderna eller att öka kunskapen om nyttan med korrekta uppgifter i registret. Ska föreningarna själva få besluta om andelstal bör vetskapen om hur detta ska genomföras för att åstadkomma en skälig andelsfördelning prioriteras. En utredning om möjligheten och nyttan av att införa vägdisponenter även i Sverige skulle vara intressant i ett sådant sammanhang. Förslag 1, Vägsamfälligheten ges befogenhet Ett förslag skulle kunna vara att vägsamfälligheter tillåts själva samla in all information och genom stämma besluta om nya andelstal samt att samla in nödvändiga underskrifter för att sedan överlämna allt till lantmäteriet för godkännande. Lantmäteriet kan då se över så uppgifterna är rimliga och ligger inom lagens gränser och samtidigt föra in önskade uppgifter i registret. På detta sätt finns inget behov av att förrättningslantmätaren ska ut på plats vilket minskar tidsåtgången, som bidrar till en lägre kostnad för vägsamfälligheten. Detta är liknande det som sägs i AL 43, dock skulle paragrafen kunna tänjas till att inkorporera alla samfälligheter och inte enbart de som getts tillstånd. Då frågan om nyttan för Lantmäteriet att ha tillgång till andelstal ställts, vore en möjlighet att anamma det finska systemet och tillåta vägsamfälligheterna att egenhändigt besluta, genomföra och hålla register över andelstalen. Detta öppnar möjligheten för utomstående konsultverksamhet om Lantmäteriet står som första instans vid överklagan. Alternativt för Lantmäteriet att agera konsult om domstolen är första instans. Släpps konsultverksamheten fri, skulle Bulletinen Nr

18 REV NYTT marknadspriser uppstå. Om marknadspriset är högre eller lägre än Lantmäteriets taxor är omöjligt att säga, dock skulle marknadspris innebära att kostnaden är det pris vägsamfälligheterna är villiga att betala. Förslag 2, Internet och datorisering Är det vitalt att få in uppgifterna bör möjligheten att uppföra en databas med inloggning undersökas för att på så sätt ge samfällighetsföreningarna möjlighet att föra in uppgifter egenhändigt. Möjligheterna att programmera ett system som känner av orimliga ändringar kanske kan skapas. Ett liknande förslag kan vara att Lantmäteriet utvecklar ett program som alla vägsamfälligheter får tillgång till. I Finland finns en liknande programvara där väglaget kan föra in vissa uppgifter, exempelvis längd och antal delägare och programmet räknar ut vägenheter (A. Wilkholm, intervju, ). Tillgång till programmet kan ske via Lantmäteriet, enkla uppgifter fylls i och en dator generar andelstal utifrån dessa. På så sätt fås inte bara skäliga andelstal, utan uppgifterna kan automatiskt lagras hos Lantmäteriet. Förslag 3, Intervalluppdatering Ett annat alternativ vore att låta vägsamfälligheterna besluta om andelstal samtidigt som en obligatorisk uppdatering och inrapportering införs. På detta sätt kan vägsamfälligheterna besluta om andelstal som de anser skäliga och efter ett visst antal år ska nya andelstal rapporteras in. Vägsamfälligheten kan ges ett visst svängrum, exempelvis att mindre ändringar få ske vid behov men inrapportering trots det enbart sker vid viss tidpunkt eller efter omfattande ändringar. Detta kan ses som en variant av de finska väglagens plikt på att minst var fjärde år se över vägenheterna. För att detta system ska fungera krävs att sättet för inrapportering ses över, då det enligt enkäten upplevs som komplicerat. En metod vore att per post bifoga frankerade svarskuvert så exempelvis en styrelsemedlem enbart returnerar det nya beslutet. Alternativt genom internet eller per mejl till en kontaktperson på Lantmäteriet. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas att det är min åsikt att systemet kan förenklas, både vad gäller flexibilitet och användarvänlighet. Det behöver även effektiviseras, så både kostnader och handläggningstid minskar. Systemet känns i dagsläget förlegat, förändringar skulle med fördel kunna ske genom teknologiska lösningar....fastighetsregistret innehåller all mark i landet, och är därmed komplett, men då förhållanden ändras är det inte alltid nya uppgifter förs in... Förslag på fortsatt forskning Det svenska fastighetsregistret innehåller all mark i landet, och är därmed komplett, men då förhållanden ändras är det inte alltid nya uppgifter förs in i fastighetsregistret, speciellt vad gäller samfällighetsföreningar (Rajabifard et. al., 2007; Lantmäteriet, 2012a). Därför vore en djupgående undersökning om fastighetsregistret intressant för att utreda vilka uppgifter som är nödvändiga och nyttiga att ha registrerade, även om de inte rör just samfälligheter. Vidare skulle en landsomfattande enkätundersökning liknande den som genomförts i detta arbete kunna inhämta fler åsikter och även visa på om det förekommer regionala skillnader. Intressant vore även att få en djupgående inblick i hur de samfällighetsföreningar som redan genomfört egna ändringar gått till väga. Några reflektioner från REV:s horisont En slutsats är att det finländska systemet fungerar bra när föreningarna själva beslutar om sina andelstal och ansvarar för andelstalsförteckningen. En paradox är att svenska föreningar anser att föreningarna själva bör kunna besluta om andelstalen samtidigt som många av föreningarna vill att andelstalen ska redovisas i fastighetsregistret. I Finland ansåg föreningarna att andelstalen var föreningens ensak och ifrågasatte nyttan av att andelstalen skulle registreras i fastighetsregistret. Förtroendet för Lantmäteriet är högt i Sverige, merparten av föreningarna föredrog att Lantmäteriet, och inte domstol, skulle pröva rimligheten av enskilt andelstal om någon fastighetsägare var missnöjd med detta. Det är angeläget att en förändring av anläggningslagen omgående görs så att andelstalen kan anpassas till respektive fastighets användning av vägen på ett enkelt och kostnadseffektivt sätt. Om andelstalen inte redovisades i fastighetsregistret kunde en kraftsamling i stället ske på att registrera alla gamla gemensamhetsanläggningar i fastighetsregistret som nu inte finns där. Kompletteringen av registret borde även omfatta att uppdatera så att delägarfastigheter framgår. REV kommer att gå ut med en enkät till alla medlemmar (med e-post) för att få en samlad bild av hur föreningarna ser på dessa frågor. Text: Nils Blohm 18 Bulletinen Nr

19 REV NYTT Kurs för styrelseledamöter i vägorganisationer Dags att dra igång höstens kurser runt om i Sverige!. Nedan presenteras både kurs del I och del II. Kurs del I håller REV tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. Kurs del II är en fördjupningskurs som endast REV håller i. Kurs I Utbildning för styrelseledamöter i vägorganisationer Utbildning tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. Kursens mål är att deltagarna efter denna genomgång skall ha god kännedom om formella grunder avseende förvaltningsfrågor, väg- och trafiktekniska frågor, statsbidragsfrågor, lagar och förordningar. Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. Kursen är på kvällstid mellan kl 18:00 ca 22:00. Kursavgift 720:-/deltagare inkl moms. Kurs II Fördjupningskurs för styrelseledamöter i vägorganisationer Kursen innhåller bl a en fyllig del av förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall berörande enskild väg samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och mallar som kommer väl till användning för den enskilda väghållarens vägskötsel och föreningsadministration. Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. Kursen är på kvällstid mellan kl 18:00 ca 22:00. Kursavgiften är 1200:-/deltagare inkl moms. KURS I Datum Kursort Ystad 9 okt Herrestads Gästis Helsingborg 10 okt Elite Hotel Mollberg Halmstad 11 okt Scandic Hallandia Borås 17 okt First Hotel Grand Lidköping 23 okt Stadt Hotell & Konferens Hagfors 23 okt Uddeholms Hotell Västerås 24 okt Elite Stadshotell Norrköping 25 okt Pronova norrköping Skellefteå 30 okt Skellefteå Stadshotell Örnsköldsvik 31 okt Scandic Örnsköldsvik Bollnäs 1 nov Scandic Bollnäs Västervik 6 nov Västervik Stadshotell Norrtälje 7 nov Roslagens Sparbank Nynäshamn 8 nov Skärgårdshotellet KURS II Linköping 10 okt Quality Hotell Ekoxen Vellinge 25 okt Kommunhuset Östersund 31 okt Scandic Östersund City Boka in er på vår hemsida, under fliken Kurser alternativt mejla in till kansliet@revriks.se (Obs! bindande anmälan). Ange Föreningens namn (alt medlemsnr om ni är medlemmar i REV), fullständig fakturaadress, namn på deltagare/na samt mejladress dit bekräftelse kan gå. Skynda att boka er då det finns begränsat antal platser på respektive ort! Varmt välkomna! Bulletinen Nr

20 TEMA rev-nytt Nya verktyg ger fler möjligheter! Vad tycker medlemmarna om REV och dess verksamhet? REV:s styrelse och kanslipersonal arbetar hela tiden för att få nöjdare medlemmar och ett brett medlemskap. Vi enades om att vi har många fantastiska medlemmar med kloka åsikter, Vissa frågor blev inte så tydliga som vi avsåg, trots detta så har vi fått in 1091 enskilda svar! Alla är vi dock barn i början. Som några medlemmar uppmärksammat oss på, så får vi inför nästa enkät fundera ännu mer kring formuleringen av frågorna. Vi tackar för att ni har tagit er tid att fylla i enkäten och lovar att förvalta resultatet på bästa sätt. Syftet med vår nöjd-kund-undersökning är att få bättre kunskap om hur medlemmarna uppfattar sitt medlemskap och servicen, men även att få reda på om vi är på rätt väg i vårt arbete och förhoppningsvis ta emot innovativa idéer. Detta känner vi att ni levererat. Nedan har vi sammanställt era svar på ett övergripande sätt för att visa vad vi fått in. synpunkter och massor av idéer. Därför valde vi att använda oss av en enkät för att samla in era tankar och era omdömen om verksamheten. 2. Hur kontaktar du REV, via Aldrig gjort 20% Fax 0% Brev 2% Mejl 56% Telefon 50% Vilka är största fördelarna med ditt medlemskap i REV? 3. Hur upplever du mail- och telefonkontakterna med kansliet? Information/ Utbildning Försäkringen Rådgivning 41% 56% 71% Det är glädjande att se i fråga 1 att så många medlemmar har varit i kontakt med oss och även använt sig av mer än en av de tjänster vi erbjuder. Svarar Svarar alltid alltid Svarar Svarar oftast oftast Sällan Sällan Aldrig Aldrig 1% 1% Ej aktuellt Ej aktuellt 2% 2% 25% 25% 25% 25% 47% 47% Ej aktuellt Ej aktuellt Aldrig Aldrig Sällan Sällan Svarar Svarar oftast oftast Svarar Svarar alltid alltid 20 Bulletinen Nr

HURRA! Invald i styrelsen

HURRA! Invald i styrelsen Nils Blohm Agenda Kort om Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) Registrering av äldre ga och sff Vägdisponent, ny titel Inträdesavgift vid anslutning ny fastighet Omprövningsförrättningar Finlandsmodellen

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar Väghistorik Från 1400-talets landskapslagar, i princip som i dag! -För väg och bro svare var och en, så långt hans egendom sig sträcke - 1907 Väglotter - 1926 Vägsamfälligheter - 1939 Vägföreningar byggnadsplan

Läs mer

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010

informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 informerar Handläggning av ledningsärenden på enskild väg Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35 37 114 57 Stockholm Utgåva mars 2010 1 2 Ledningsfrågor Bakgrund Hela vårt land genomkorsas av en mängd

Läs mer

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett

Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Anmälnings-, ändrings- och beställningsblankett Klipp ur sidan, tejpa och sänd den till REV (portot betalt) eller faxa hela sidan till 08-20 74 78. Till REV, Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar informerar Riksförbundet Enskilda Vägar Riksförbundet Enskilda Vägar Riddargatan 35-37 114 57 Stockholm Utgåva november 2005 Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) - en opolitisk organisation för de enskilda

Läs mer

Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein

Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein Inför Vårdkasens extrastämma 1 december 2009 Björn Mathlein 1. Jag har blivit ombedd att kolla upp en del detaljer när det gäller våra vägar och vad kommunen och Lantmäteriet säger. Det ska jag försöka

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande Ulveröd 1:19, Huveröd 2:8 mfl. Se sakägar- och delgivningsförteckning, aktbilaga SA1.

Anläggningsförrättning berörande Ulveröd 1:19, Huveröd 2:8 mfl. Se sakägar- och delgivningsförteckning, aktbilaga SA1. Lantmäterimyndigheten Uddevalla kommun bilaga PR1 Sida 1 Protokoll 2018-02-28 Ärendenummer Förrättningslantmätare Solveig Torp Ärende Anläggningsförrättning berörande Ulveröd 1:19, Huveröd 2:8 mfl. Kommun:

Läs mer

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG

DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL AV ENSKILD VÄG Drift och underhåll av enskild väg Enskild väg är väg där inte stat, kommun eller annan myndighet är huvudman. Enskild väghållning kan regleras genom lantmäteriförrättning

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg.

Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Statusrapport avseende framlagd motion om anläggning av trottoar vid Godenius väg. Bakgrund Vid årsstämman 2014 behandlades motionen Motion gällande anläggning av trottoar, Godenius väg, Gustavsberg. Samfällighetens

Läs mer

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr

Stadgar för Vätö Huvuds vägförening org.nr Sida 1 lantrn:'.jo i"i ot STADGAR Sammanträdesdatum 2016-06-19 rcc)i::::~rni-2des det i protokok intagn:::i bo::;lut om ändring stat:lqar,..,...,...,,.,.,..;,,... ~ enl. nedan) för Sammanträdesledare Årsmötets

Läs mer

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B

Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Framtida väghållningsansvar i Leksand, alternativ 1B Vägen till bättre vägar! Efter en bearbetning av synpunkter och remissvar på utredning framtida väghållningsansvar i Leksand ska vi nu välja väg. Olika

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2018-04-02 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 2001-09-13 Sammanträdesledare Håkan Linden. Reviderat: 2018-04-02 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

DOM 2014-03-04 Stockholm

DOM 2014-03-04 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060201 DOM 2014-03-04 Stockholm Mål nr F 5477-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-16 i mål nr F 1038-13, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

4 Val av två justeringsmän. Lars Georgsson och Per Vogel.

4 Val av två justeringsmän. Lars Georgsson och Per Vogel. Protokoll årsmöte 15 juli 2012 Kebals vägförening. Tid:10.00 Plats: Folkets hus Strömstad. Närvarande: Närvarolista är bilagd originalprotokoll. 1 Mötet öppnas av ordförande Per Thorsell och han gör en

Läs mer

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING

STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Sid 1 (6) STADGAR FÖR SEGLARBYNS VÄGFÖRENING Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla

Läs mer

Anläggningsåtgärd berörande Svärdsö ga:12. Svärdsö Ga:12 Ändamål: VÄGAR, BRON MELLAN SVÄRDSÖN OCH BERGHOLMEN,PARKERINGSPLATS,CYKELVÄG

Anläggningsåtgärd berörande Svärdsö ga:12. Svärdsö Ga:12 Ändamål: VÄGAR, BRON MELLAN SVÄRDSÖN OCH BERGHOLMEN,PARKERINGSPLATS,CYKELVÄG Aktbilaga BE1 Sida 1 Beskrivning 2016-08-29 Ärendenummer AB132097 Förrättningslantmätare David Fors Ärende Anläggningsåtgärd berörande Svärdsö ga:12 Kommun: Nynäshamn Län: Stockholm Gemensamhetsanläggning

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN HAVÄNGS SOMMARBY sid. 1(5)

STADGAR FÖR FÖRENINGEN HAVÄNGS SOMMARBY sid. 1(5) sid. 1(5) ÄNDAMÅL 1 Föreningens namn och firma är Föreningen Havängs Sommarby. Föreningen är en ideell förening med org nr 802449-8878. Föreningens räkenskapsår är kalenderår. 2 Föreningens ändamål är

Läs mer

Hög tid för inventering av skogsbilvägar

Hög tid för inventering av skogsbilvägar Hög tid för inventering av skogsbilvägar TEXT: AMELIE BERGMAN FOTO: JOHAN LINDBLOM 25 miljoner kronor eller en krona per kubikmeter. Så mycket kostar den bristfälliga informationen om våra skogsbilvägar,

Läs mer

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN

VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN VÄGHÅLLNING I LEKSANDS KN 2010-04-12 1 MÅLSÄTTNING 2010-04-12 Skapa en långsiktigt hållbar vägstandard i Leksand genom att säkerställa en effektiv förvaltning av enskilda vägar med kommunala medel och

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande Gängletorp ga:2, Säby ga:4 och Torstäva ga:13

Anläggningsförrättning berörande Gängletorp ga:2, Säby ga:4 och Torstäva ga:13 Aktbilaga BE1 Sida 1 (4) Beskrivning 2017-07-14 Ärendenummer K14421 Förrättningslantmätare Annika Spåhl Ärende Anläggningsförrättning berörande Gängletorp ga:2, Säby ga:4 och Torstäva ga:13 Kommun: Karlskrona

Läs mer

Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa

Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa Brunskog i april 2009. Gullesbyns Södra vägsamfällighetsförening Lillängens vägsamfällighetsförening Flytmossens vägsamfällighetsförening.......... Överenskommelse om bildandet av Gullesbyns vägkassa Överenskommelse

Läs mer

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( )

Stadgar. 1 Föreningens firma är: Firma Sundbyholms samfällighetsförening ( ) Stadgar för Sundbyholms samfällighetsförening (716424-4977) enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun: Eskilstuna Län: Södermanland

Läs mer

Minnesanteckningar från arbetsmöte

Minnesanteckningar från arbetsmöte L A N T M Ä T E R I E T Sida 1 Aktbilaga 4 Minnesanteckningar från arbetsmöte 2013-03-18 Ärendenummer AB124472 Förrättningslantmätare Johan Modig Ärende Anläggningsförrättning berörande Grundvik 1:125

Läs mer

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1.

Föreningens firma är Arnö samfällighetsförening. Föreningen förvaltar Marum ga:1. 2001-09-13 Sida 1 av 5 STADGAR Sammanträdesdatum 20[01]-[09]-[13] Sammanträdesledare Håkan Linden. Rev: 2016-05-21 Ärende Stadgar för Arnö samfällighetsförening Enligt lagen (1973:1150) om förvaltning

Läs mer

STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening.

STADGAR 1 (5) FIRMA Föreningens firma är GYLLEBOSJÖ samfällighetsförening. STADGAR 1 (5) Stadgar för Gyllebosjö samfällighetsförening, bildad 1976-06-02 enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla Kommun: Simrishamn

Läs mer

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation.

Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. Senast ändrad 2015-01-12 Kammarkollegiet Permutation av stiftelser Kammarkollegiet kan ge stiftelser tillstånd att ändra sina föreskrifter. En sådan ändring kallas permutation. En stiftelse är en s.k.

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL

Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2019-04-09 Sammanträdesledare Erik Jonzon Stadgar för samfällighetsföreningen BIRGIT - BERTIL enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser

Läs mer

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden

Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge och närliggande områden Lantmäterimyndigheten Malmö stad Aktbilaga Sida 1 Kallelse 2014-09-17 Ärendenummer Förrättningslantmätare Gösta Jönsson Berörda fastighetsägare m fl Ärende Anläggningsförrättning för bredband i Käglinge

Läs mer

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015

STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 STADGAR i lydelse efter årsmötet 2015 1. ÄNDAMÅL Svenska Motorvagnsklubben (SMoK) är en riksomfattande ideell förening. Dess huvudsyfte är att bevara kulturarvet i form av äldre svenska motorvagnar, och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 15 juni 2016 KLAGANDE SCA Skog AB, 556048-2852 Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17 111 57 Stockholm

Läs mer

Anläggningsförrättning berörande Utby 5:22 m fl. fastigheter

Anläggningsförrättning berörande Utby 5:22 m fl. fastigheter Lantmäterimyndigheten Uddevalla kommun bilaga PR1 Sida 1 Protokoll 2015-04-01 Ärendenummer Förrättningslantmätare Lars-Ove Klang Ärende Anläggningsförrättning berörande Utby 5:22 m fl. fastigheter Kommun:

Läs mer

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017

Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 Stadgar tagna vid årsstämma i Norröra Samfällighetsförening den 16 juli 2017 1 Firma Föreningens firma är Norröra samfällighetsförening. 2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Norröra ga:1, ga:2 och ga:6

Läs mer

Rapport om ungdomsinflytande

Rapport om ungdomsinflytande Rapport om ungdomsinflytande På förbundsstämman 2009 uppdrogs åt Svenska Scoutförbundet styrelse att ta fram en rapport som visar hur ungdomsinflytandet fungerar idag. I rapporten har även tankar om hur

Läs mer

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening

EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening EKERÖ-VÄSBY Samfällighetsförening Stadgar för Ekerö-Väsby Samfällighetsförening Antagna vid ordinarie stämma den 21 oktober 1974, utom 3 vilken har ändrats och antagits vid ordinarie stämma den 25 februari

Läs mer

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna.

De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Beddingestrand 2015-03-29 Motion Frank Rambris 4:33 Jag begär att hela styrelsen avgår. #1. De uppfyller inte sitt åtagande vad som gäller underhåll av vägarna. Jag har påpekat nedan varje år. Det är samfällighets

Läs mer

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man?

Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? Gemensam VA-anläggning - Hur gör man? En guide över arbetsgången vid bildandet av gemensam VA-anläggning i samband med anslutning till allmänt VA-nät Varför allmänt vatten och avlopp? Under 2009 beslutades

Läs mer

Inkomna motioner till Stämma 2019

Inkomna motioner till Stämma 2019 Inkomna motioner till Stämma 2019 Motion 1 - Ändring av andelstal för permanentbosatt fastigheter i Lövsättras Fritidsby. De senaste åren har flera personer bosatt permanent i Lövsättra fritidsby. Fritidsbyn

Läs mer

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999.

Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. sida 1 (4) Stadgar för Lerviks Samfällighetsförening antagna vid sammanträde den 17 mars 1999. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens

Läs mer

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor

Bilaga D:2. Motion Tolkning av avtalsvillkor Bilaga D:2 Motion Tolkning av avtalsvillkor Mot bakgrund av styrelsens bilaga 4 i kallelsen till extra stämma 2013 redovisade problem med tolkningen av Sjöbodsavtalets villkor 6.2 gällande debiteringsgrunden

Läs mer

3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid FÖRVALTNINGEN bildandet bestäms om dess ändamål.

3 GRUNDERNA FÖR Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid FÖRVALTNINGEN bildandet bestäms om dess ändamål. 1 STADGAR Sammanträdesdatum 1978-04-06 (1990-11-20; 11a) (1991-11-19; 11, 12) (1992-05-19; 14) (2004-05-27; 2,3,6) (2012-03-07; 12) Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om

Läs mer

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden

Motion 61 Motion 62 Motion 63. med utlåtanden Motion 61 Motion 62 Motion 63 med utlåtanden 160 Motion 61 Nu måste vår förhandlingssamordning stärkas! Den nya lagen om affärsmässiga principer mm och det faktum att vi i Stockholm numera förhandlar med

Läs mer

Stadgar för Risö samfällighetsförening

Stadgar för Risö samfällighetsförening 1 Stadgar för Risö samfällighetsförening Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte

Läs mer

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening

STADGAR. Sammanträdesdatum Stadgar för Stenby Samfällighetsförening 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2016-05-16 Stadgar för Stenby Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun:

Läs mer

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet

Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2014-11-24 Dnr: 14/00933 SAKEN Västmanlandsnytt, SVT1, 2014-03-19, kl. 19.15, inslag om avverkning av skog; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060106 2014-01-13 Stockholm Mål nr F 5533-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-05-17 i mål nr F 4944-11, se bilaga KLAGANDE Naturvårdsverket

Läs mer

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19

STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 1 1979-01-22 beviljade Länsstyrelsen i Stockholms län Organisationsnummer registrering av Fjällhöjdens samfällighetsförening 716417-0560 /Anders Brodd STADGAR Sammanträdesdatum 1978-11-19 Stadgar för samfällighetsförening,

Läs mer

STADGAR FÖR SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND

STADGAR FÖR SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND STADGAR FÖR SVENSKA HEMSLÖJDSFÖRENINGARNAS RIKSFÖRBUND antagna av extra förbundsstämma den 26 februari 1987,slutligt antagna den 30 maj 1987, kompletterat med stadgeändringar från 1989,1991,1993, 2003,

Läs mer

Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening

Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening 2014-05- 17 Kallelse till årsstämma med Iglatjärns Samfällighetsförening Tid och plats: Tisdag den 3 juni 2014 kl 1900 i församlingshemmet Olofstorp Dagordning, styrelsens förslag och verksamhetsberättelse

Läs mer

STADGAR Antagna vid extra föreningsstämman Firma Föreningens firma är Hantverkarens Samfällighetsförening.

STADGAR Antagna vid extra föreningsstämman Firma Föreningens firma är Hantverkarens Samfällighetsförening. STADGAR Antagna vid extra föreningsstämman 2011-05-30 1 Firma Föreningens firma är Hantverkarens Samfällighetsförening. 2 Samfälligheter Det eller de anläggningsbeslut som lantmäteriet fattat om denna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Bidrag till enskild väghållning. Dnr TN 2009/ Tekniska nämnden

Tjänsteskrivelse. Bidrag till enskild väghållning. Dnr TN 2009/ Tekniska nämnden Tjänsteskrivelse Dnr TN 2009/67-318 1 (5) Tekniska nämnden Bidrag till enskild väghållning Förslag till beslut Tekniska nämnden noterar informationen till protokollet och beslutar att skicka ut förslaget

Läs mer

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening

Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar För 101net Käglinge Samfällighetsförening Stadgar för 101net Käglinge Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro

Utredning om indragning av väg , Upplands- Bro 1(6) om indragning av väg 912.01, Upplands- Bro s förslag Väghållningsmyndigheten,, föreslår till beslutande myndighet på central nivå, att väg 912.01. (i Upplands-Bro kommun, Stockholms län) dras in från

Läs mer

Riksförbundet Enskilda Vägar

Riksförbundet Enskilda Vägar 2013-11-08 Bilaga 1 PM Finlands-modellen: En svensk lösning! Denna PM beskriver varför den modell för hantering av ändring av andelstal i samfällighetsföreningar som används i Finland även skulle vara

Läs mer

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga.

2 Samfälligheter Föreningen förvaltar Älgö ga:3 i Nacka kommun, bestående av en enskild väg samt en till vägen anslutande brygga. 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2017 03 20 Sammanträdesledare --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Stadgar för Gåsöområdets

Läs mer

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association).

Föreningens namn är Kreditförsäkringsföreningen (förkortat KFF) med säte i Stockholm, (på engelska: the Swedish Credit Insurance Association). STADGAR Dessa stadgar har antagits vid Föreningsstämma 23:e mars 2015 och är en uppdatering av ursprungliga Stadgar antagna på Ordinarie Föreningsstämma från 26:e juni 2013 samt uppdateringar vid extra

Läs mer

Bilaga 6 Förslag till nya stadgar samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015 så antogs nya stadgar. Men tyvärr protokol1frdes

Bilaga 6 Förslag till nya stadgar samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015 så antogs nya stadgar. Men tyvärr protokol1frdes årsstämmobeslut om det förslag som godtogs 7 Mars 2015. inte detta antagande vilket medförde att Länsstyrelsen inte kan registrera dem. Därför behöver vi ett 1 samband med förrättningsmötet 7 Mars 2015

Läs mer

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014

STADGAR. för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE. Antagna den 16 juni 2014 STADGAR för Internet Society:s svenska avdelning eller ISOC-SE Antagna den 16 juni 2014 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 Firma Föreningens svenska namn är Internet Society:s svenska avdelning (ISOC-SE). Föreningens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål.

Samfälligheten skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om dess ändamål. Sida 1 av 5 STADGAR Den 1/11 2006 beviljade lantmäterimyndigheten i Uppsala län registrering av Malma Backes Samfällighetsförening. Stadgar reviderade 2010 12 07 1 Firma Ärende 2 Samfälligheter Stadgar

Läs mer

Hermelinen Samfällighetsförening Antagna

Hermelinen Samfällighetsförening Antagna 1. Föreningen... 1 1.1. Firma... 2 1.2. Samfälligheten och grunderna för förvaltningen... 2 1.2.1. Anläggningsbeslut... 2 1.3. Medlem... 2 2. Styrelsen... 2 2.1. Säte... 2 2.2. Val av styrelse... 2 2.3.

Läs mer

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13

Föreningen förvaltar gemensamhetsanläggningarna nr 2 och nr 3 tillkomna genom anläggningsbeslut (Dnr FABR 96474). Vättersö ga :12, ga :13 STADGAR Stadgar för samfällighetsförening, org.nr.717904-1798, bildad enligt lagen (1973:1 150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla.

Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Sida 1 STADGAR Sammanträdesdatum: 2016-07-16 Sammanträdesledare: Anders Brunberg Stadgar för samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om

Läs mer

STADGAR. Föreningens namn är Glommens Fiskeläges Vägförening org.nr Föreningen förvaltar Falkenberg Morups-Lyngen GA 6.

STADGAR. Föreningens namn är Glommens Fiskeläges Vägförening org.nr Föreningen förvaltar Falkenberg Morups-Lyngen GA 6. STADGAR Stadgar för i Falkenbergs kommun. Stadgar för samfällighetsförening, bildad enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla i den mån inte

Läs mer

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening

Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. Föreningens firma är: Kläppen Samfällighetsförening Sida! 1 STADGAR Sammanträdesdatum 2018-05-19 Sammanträdesledare Thomas Molander Stadgar för Kläppen Samfällighetsförening. enligt lagen (1973:150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser

Läs mer

Centerstudenters stadgar

Centerstudenters stadgar Centerstudenters stadgar fastställda av förbundsstämman i april 1984 reviderade vid förbundsstämman 1992 reviderade vid förbundsstämman 1997 reviderade vid förbundsstämman 00 reviderade vid förbundsstämman

Läs mer

Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet

Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet Motion till Årsstämma för Salnö sportstugeområdes vägsamfällighet Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) bevakar övergripande frågor som rör den enskilda väghållningen i Sverige och tar initiativ till förhandlingar

Läs mer

Med sammanträde i jaktstugan i Rotviksbro den 9 maj 2016 klockan 13:00. Se sakägarförteckning, aktbilaga SA2.

Med sammanträde i jaktstugan i Rotviksbro den 9 maj 2016 klockan 13:00. Se sakägarförteckning, aktbilaga SA2. Lantmäterimyndigheten Uddevalla kommun Aktbilaga PR2 Sida 1 Protokoll 2016-05-10 Ärendenummer Förrättningslantmätare Solveig Torp Ärende Anläggningsförrättning berörande Hällebäck 1:7, 1:45, 1:53, 1:75

Läs mer

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening

Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motion till årsmötet 2012 Hålabäcks Värme Ekonomisk Förening Motionens innehåll -att styrelsen ges i uppdrag att utreda och redovisa om vår förening skulle ha vinning av att ombildas från dagens ekonomiska

Läs mer

STADGAR. Förbundet. Vi Unga

STADGAR. Förbundet. Vi Unga STADGAR Förbundet Vi Unga Vad Är en stadga? Varje förening ska ha stadgar. I stadgarna skall stå vad en förening ska göra, hur den skall arbeta och vilka som kan bli medlemmar. Det skall vara helt klart

Läs mer

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening

STADGAR 2002-05-15. Anders A. Stadgar för Ekås Samfällighetsförening STADGAR Sammanträdesdatum 2002-05-15 Sammanträdesledare Anders A Ärende Stadgar för Ekås Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen

Läs mer

STADGAR FÖR NTF Sörmland-Örebro län-östergötland. Av årsmötet antagna stadgar den 22 mars 2016

STADGAR FÖR NTF Sörmland-Örebro län-östergötland. Av årsmötet antagna stadgar den 22 mars 2016 STADGAR FÖR NTF Sörmland-Örebro län-östergötland Av årsmötet antagna stadgar den 22 mars 2016 1 Ändamål NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) Sörmland-Örebro län-östergötland är en fri,

Läs mer

Efter stämman serveras kaffe med dopp

Efter stämman serveras kaffe med dopp Kallelse till årsstämma för Långvikens vägsamfällighet 2013 Lördagen den 13 juli klockan 10.00 OBS NY LOKAL: Föreningshuset vid Almviks brygga Observera även att en motion har inkommit och skall behandlas

Läs mer

Österskärs Vägförening

Österskärs Vägförening PROTOKOLL fört vid ordinarie föreningsstämma med Österskärs Vägförening hållet i Österskärs skola, Österskär torsdagen den 20 april 2017 klockan 19.00 22.00. 1 Föreningsstämman öppnas. Vägföreningens ordförande,

Läs mer

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal

1. Samfällighetsföreningens styrelse ändrar själv andelstal 11 ÄNDRING AV ANDELSTAL Det finns i huvudsak fyra sätt att gå tillväga på för att ändra ett andelstal - vilket alternativ som är tillämpligt beror på rådande situation: - Samfällighetsföreningens styrelse

Läs mer

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim.

Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. Stadgar antagna vid årsmöte den 21 mars 2013 samt extra föreningsstämma, den 7 maj 2013, i Askim. STADGAR FÖR FÖRENINGEN BETANIAHEMMET 1 Föreningen är en ideell förening. Dess namn är Föreningen Betaniahemmet.

Läs mer

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond

STADGAR. för Föreningen Svenska Sågverksmän. och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond STADGAR för Föreningen Svenska Sågverksmän och Föreningen Svenska Sågverksmäns Fond Reviderad juni 2009 STADGAR för FÖRENINGEN SVENSKA SÅGVERKSMÄN 1 Ändamål Föreningen har till ändamål: att att skapa ett

Läs mer

Svensk-Cypriotiska Föreningen

Svensk-Cypriotiska Föreningen Svensk-Cypriotiska Föreningen www.svcyfor.se E-mail: svcy-for@hotmail.com Tfn 073-71 53 589 Postgiro 859 281-8 1 1 Föreningens namn och säte FÖRENINGENS STADGAR A. Föreningens namn är Svensk-cypriotiska

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET

STADGAR. för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Bilaga 5 till dagordningen vid Förslag till stadgar SvVF Årsstämma 2015 förelagt årsstämman 2014 och 2015 1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2015 04 15 STADGAR för SVINNINGE SAMFÄLLIGHET Sammanträdesledare

Läs mer

Våra vägar i Leksand Problembild nuvarande väghållning

Våra vägar i Leksand Problembild nuvarande väghållning Våra vägar i Leksand Problembild nuvarande väghållning Boende utmed enskild väg har ofta inte kännedom om vem som äger vägen och därmed vem som har det yttersta ansvaret för väghållningen. Många av de

Läs mer

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp

Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp 31/51 Huvudmannaskap för allmänna platser och ansvar för vatten och avlopp Behov av en samlad strategi Östra Tyresö kommer att detaljplaneras successivt för mindre områden och processen kommer sannolikt

Läs mer

3 Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål.

3 Samfälligheterna skall förvaltas i enlighet med vad som vid bildandet bestämts om deras ändamål. Stadgar 2006-06-17 Ärende Stadgar för samfällighetsförening bildad enligt lagen (1973:1150) om Förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltningen skall gälla i den mån inte annat framgår

Läs mer

Campus Helsingborgs vänner. Stadga

Campus Helsingborgs vänner. Stadga Campus Helsingborgs vänner Stadga 1 Innehåll Kapitel 1 Föreningen... 1 1.1 Namn... 1 1.2 Säte... 1 1.3 Föreningsform och verksamhetsår... 1 1.4 Ändamål och verksamhet... 1 Kapitel 2 Medlemmar... 2 2.1

Läs mer

Stadgar för FRO Stockholm

Stadgar för FRO Stockholm Bilaga 1 till Proposition 2 Förb.stadgar2011mmm 110130 Stadgar för FRO Stockholm 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 FRO Stockholm (ett förbund inom Frivilliga Radioorganisationen FRO) är en sammanslutning av

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

Stadgar för Riksförbundet Balans

Stadgar för Riksförbundet Balans Stadgar för Riksförbundet Balans Föreningen Balans bildades år 1997. Ombildad till Riksförbundet Balans den 27 augusti 2012 med säte i Stockholm. Organisationsnummer: 802407-9074 Stadgarna antagna vid

Läs mer

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening

Stadgar för Portvaktens Samfällighetsförening 2015-06-14 Sida 1 (5) Organisationsnummer 717909-3575 Stadgarna är fastställda vid sammanträde 2007-01-22, samt med ändringar vid årsstämma 2009-09-02, 2011-09-29 och 2014-09-22. Ärende Stadgar för samfällighetsförening

Läs mer

STADGAR för LÖVÅSENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

STADGAR för LÖVÅSENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING STADGAR för LÖVÅSENS SAMFÄLLIGHETSFÖRENING Enligt lagen 1973:1150 om förvaltning av samfälligheter SFL och anläggningsbeslut 1968-10-23 och 1999-04-26 Antagna av föreningsstämman 1999-06-29; senast ändrade

Läs mer

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM

Resarö Vägförening STADGAR Ytterbyvik VAXHOLM Resarö Vägförening STADGAR 2012-03-20 Ytterbyvik 1 185 94 VAXHOLM Stadgar för Resarö Vägförening, gällande fr. o. m. 2012-03-20 (Antagna vid ordinarie årsmöte 2011-03-28 och bekräftade av ordinarie årsmöte

Läs mer

STOCKHOLMS LÄN. Anläggningsförrättning avseende vägar på Norra Tynningö. Lantmäterimyndigheten beslutar om anläggningsåtgärd

STOCKHOLMS LÄN. Anläggningsförrättning avseende vägar på Norra Tynningö. Lantmäterimyndigheten beslutar om anläggningsåtgärd L A N T M Ä T E R I M Y N D I G H E T E N Beslut Ärendenummer AB001272 Förrättningslantmätare Anders Nahlbom Ärende Förrättningen är registrerad Registreringsdatum... Anläggningsförrättning avseende vägar

Läs mer

STADGAR. för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND. Namn, verksamhetsområde och karaktär

STADGAR. för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND. Namn, verksamhetsområde och karaktär ~Sida 1 ~ STADGAR för ÖREBRO LÄNS HEMBYGDSFÖRBUND 1 Namn, verksamhetsområde och karaktär Örebro Läns Hembygdsförbund (nedan även kallad förbundet) är en samlande organisation för hembygdsrörelsen i Örebro

Läs mer

ß r{ STADGAR Kringelfjordens. stadgar för Kringelfjordens samfällighetsförenin g,71,64s6-s1.1.6,bildad

ß r{ STADGAR Kringelfjordens. stadgar för Kringelfjordens samfällighetsförenin g,71,64s6-s1.1.6,bildad STADGAR Kringelfjordens sa mfä I I i g hetsfören i ng ß r{ stadgar för Kringelfjordens samfällighetsförenin g,71,64s6-s1.1.6,bildad enligt lagen (r973:tl50) om förvaltning av samfälligheter (sfl) Lagens

Läs mer

Bulletinen 1200-2010. Finlandsmodellen: Förbundsstämma 2013. Artikelserie i 4 delar (Del III): Enskild väghållning i svensk historia

Bulletinen 1200-2010. Finlandsmodellen: Förbundsstämma 2013. Artikelserie i 4 delar (Del III): Enskild väghållning i svensk historia Bulletinen Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning Nr 4 2012 Det här tycker medlemmarna om Finlandsmodellen: redovisning av medlemsenkäten! Förbundsstämma 2013 REV:s kongress flyttad till ny ort!

Läs mer

STADGAR. Organisationsnummer Firma Föreningens firma är Bredsund - Rotholma samfällighetsförening

STADGAR. Organisationsnummer Firma Föreningens firma är Bredsund - Rotholma samfällighetsförening 1 - STADGAR Organisationsnummer 716419-1038 Stadgar för Bredsund Rotholma samfällighetsförening, bildad enligt lagen ( 1973:11 50) om förvaltning av samfälligheter. Lagens bestämmelser om förvaltning skall

Läs mer

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN

SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Sida 1 av 6 SAMFÄLLIGHETEN TORNFALKEN Styrelsens förslag till nya stadgar. BAKGRUND Vid årsmötet 2013 diskuterades en översyn av föreningens stadgar så de överensstämmer med nu gällande regler, ska vara

Läs mer

Ludvigsborgs Byförening Org nr

Ludvigsborgs Byförening Org nr STADGAR för den ideella föreningen Ludvigsborgs Byförening (LBF) med hemort i Ludvigsborg, Hörby kommun. LBF bildades 1975. Stadgarna ändrade av årsmöte den 20 mars 2011. Organisationsnummer: 842000-6325

Läs mer

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt.

Personer och organisationer som inte kan eller vill bli medlemmar i partiets organisation kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar saknar rösträtt. Stadgar 1 Namn Partiets namn är Vägvalet. 2 Säte Partiets säte är Göteborg. 3 Syfte och värderingar Vägvalets mål och syfte är att driva politik där demokratin utgår från medborgarna och speglar deras

Läs mer