FOSTERDIAGNOSTIK. Obstetriska undersökningsmetoder för genetisk fosterdiagnostik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOSTERDIAGNOSTIK. Obstetriska undersökningsmetoder för genetisk fosterdiagnostik"

Transkript

1 H Dr The-Hung Bui Kliniskt genetiska avdelningen Karolinska Universitetssjukhus / Solna Introduktion FOSTERDIAGNOSTIK Fosterdiagnostik kan aldrig garantera ett friskt barn, endast utesluta vissa typer av sjukdomar och skador. Det finns ett stort antal skador som kan diagnostiseras prenatalt, men de flesta är utomordentligt sällsynta. För den allmänna populationen är risken 2-3% att få ett barn med en allvarlig skada eller psykisk utvecklingsförsening. Fosterdiagnostik är idag en integrerad del av mödrahälsovården. Denna diagnostik bör dock betraktas inom ramen för genetisk vägledning. Viktiga grunder för ställningstagande till fosterdiagnostik inkluderar en bedömning om en risk föreligger att få ett barn med en genetisk betingad skada (missbildning, kromosomrubbning eller monogen sjukdom), om möjlighet finns till bärardiagnostik eller screeningtest för att bättre kunna definiera denna risk, vilka behandlingsmöjligheter är tillgängliga för den aktuella skadan och det förväntade utfallet av behandlingen, om skadan går överhuvud att diagnostisera prenatalt, vad är provtagningsrisken och säkerheten av den diagnostiska metoden samt, viktigast, vilken attityd och vilka önskemål den gravida kvinnan eller paret har med avseende på risken för barn med skada och fosterdiagnostik. Risken för missfall vid invasiv fosterdiagnostik, de diagnostiska metodernas inneboende begränsningar och konsekvenser av ett avvikande fynd kräver en detaljerad och omsorgsfull information som bäst ges vid genetisk vägledning innan fosterdiagnostik görs. Obstetriska undersökningsmetoder för genetisk fosterdiagnostik Både invasiva och icke-invasiva metoder används för fosterdiagnostik (Tabell 1). Invasiva prover inkluderar moderkaksprov (korionvillibiopsi), fostervattenprov (amniocentes), fetalt blodprov (cordocentesis) och mer sällan, biopsier på andra fostervävnader och fetoskopier för direkt undersökning av fosteranatomi (Figur 1). Pre-implantation genetisk diagnostik kommer inte att avhandlas i denna översikt.

2 H6 Tabell 1. Metoder för fosterdiagnostik och risker för missfall utöver bakgrundsrisken. Invasiva metoder Fostervattenprov (amniocentes) i andra trimestern Moderkaksprov (korionvillibiopsi) i första trimestern Fetalt blodprov (cordocentes) Vävnadsbiopsier (hud, lever, muskel) Fetoskopi - i första trimestern - i andra trimestern Icke-invasiva metoder Ultraljud Andra avbildningsmetoder (röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi) Biokemiskt screening på moderns blod Risk för missfall, % Figur 1. Några invasiva metoder för fosterdiagnostik.

3 H7 Genetiska analysmetoder för fosterdiagnostik Kromosomanalys Sedan fosterdiagnostik för kromosomavvikelser introducerades i början av 1970-talet har denna baserats på en fullständig kromosomanalys och karyotypering av fostervattenceller, och senare även av moderkaksceller när moderkaksprov taget i första trimestern introducerades i mitten av 1980-talet. Fullständig kromosomanalys kräver att cellerna odlas och därefter blockeras i metafasstadiet eftersom kromosomerna först då kan analyseras på ett tillfredsställande sätt med hjälp av olika kromosombandningstekniker. Genom åren har cellodlingstiden kunnat förkortas avsevärt med hjälp av modernare cellodlingsmedier. Emellertid tar det idag som regel dagar innan ett fullständigt kromosomanalyssvar på fosterceller föreligger. Denna väntetid upplevs negativt av många par. Fostervattenceller Kromosomanalys på odlade fostervattenceller (amniocyter) utgör gold-standarden vid invasiv fosterdiagnostik. Denna analys har en mycket hög diagnostisk säkerhet på %. Maternell cellkontaminering har regelbundet observerats i fostervattenprov från graviditeter särskilt där moderkakan ligger i framväggen. Förekomst av maternella celler anses därför för det mesta härstämma från stickblödningar vid provtagning. Vid en stor europeisk multicenterstudie av fostervattenprov var incidensen av maternell cellkontaminering i genomsnitt 0,17 % (79/45 806) med en stor variation bland de olika centra (variationsvidd 0-1,37%) tydande på tekniska faktorer. Maternell cellkontaminering leder sällan till något diagnostiskt problem när den upptäcks vid kromosomanalys, men om en överväxt av dessa celler sker vid en cellodling kan det leda till en felbedömning av fostrets kön och kromosomuppsättning. Fel könsangivelse efter ett fostervattenprov inträffar i genomsnitt i 0.11% (40/ ; variationsvidd 0-1.5%). Denna frekvens torde ligga lägre idag pga bruk av för fostercelltillväxt mer selektiva cellodlingsmedier. Ett annat diagnostiskt problem är förekomst av mosaicism, dvs celler med olika kromosomuppsättningar i samma prov. Analys av annan fostervävnad (fosterblod) är ibland nödvändig för att säkerställa diagnosen. Incidensen av mosaicism vid fostervattenprov har funnits vara % i stora studier. Moderkaksceller Kromosomanalys på odlade moderkaksceller (korionvilli) har också visat en mycket stor säkerhet på %. Emellertid utgör mosaicism i enbart moderkakan ( confined placental mosaicism, chorionic mosaicism ) och inte hos fostret en komplicerande faktor i 1-2 % av moderkaksprov (Figur 2). Detta kräver vanligen kontroll med ett fostervattenprov och i sällsynta fall genom ett fetalt blodprov. I vissa fall kan ett sådant fynd vara föknippad med uniparental disomi, dvs bägge homologa kromosomerna härstammar från en och samma förälder och inte från båda som normalt (Figur 3). I sällsynta fall kan detta leda till sjukdom pga förekomst av präglade gener (genomisk imprinting) i speciellt kromosom 6, 7, 11, 14 och 15.

4 H8 Figur 2. Mosaicism i enbart moderkaka (confined placental mosaicism, CPM). De tre typerna av CPM illustreras i mitten av figuren. Uniparental disomi kan uppstå för den kromosom som är trisomisk i moderkakan genom förlust av en av homolog kromosom (sk trisomy rescue ); effekten på fostret beror på om genomisk imprinting för denna kromosom eller vissa gener på denna kromosom föreligger eller ej. Ett annat problem är risken för maternell cellkontaminering som pga av anatomiska förhållanden (direkt kontakt mellan livmoder och moderkaka) är högre vid ett moderkaksprov än vid ett fostervattenprov. I praktiken utgör detta sällan något problem när provtagare har stor erfarenhet av moderkaksprov och laboratoriet har stor vana att hantera dessa prov (provrensning under dissektionsmikroskop).

5 Figur 3. Fyra olika mekanismer som kan leda till uniparental disomi. H9 DNA och molekylärcytogenetiska analyser Förutsättningen för en DNA-baserad fosterdiagnostik är att man tidigare lyckats identifiera en mutation hos den ena eller bägge föräldrarna, eller hos en drabbad släkting eftersom syftet med en sådan diagnostik nästan alltid är att påvisa om fostret har ärvt den aktuella mutationen. I vissa fall kan kopplingsanalys utnyttjas om familjen visat sig vara informativ vid tidigare genetisk släktutredning. För ett 50-tal sällsynta metaboliska sjukdomar med monogen ärftlighet, är det ofta mer praktiskt att påvisa om en biokemisk defekt föreligger genom analys av fosterceller (moderkaks- eller odlade fostervattenceller) än att leta efter de(n) mutation(er) som orsakar sjukdomen. Familjen är ofta känd sedan tidigare pga ett sjukt barn. Beroende på indikation för fosterdiagnostik kan ibland FISH (fluorescent in situ hybridisering) användas, t ex vid risk för mikrodeletion. Denna teknik utgör också ett viktigt komplement till karyotypering för att bekräfta eller bättre karakterisera vissa kromosomavvikelser, t ex väldigt små (kryptiska) duplikationer och translokationer, komplexa kromosomrearrangemang och markörkromosomer.

6 H10 Interfas-FISH-analyser Förekomst av en numerisk kromosomavvikelse (t ex trisomi 21) i ett fosterprov kan sedan några år analyseras inom 1 2 arbetsdagar med hjälp av FISH-teknik på vilande fosterceller (fostervatten- eller moderkaksceller i interfas) utan behov av långvarig cellodling och krav på celldelning. Vanligen undersöker man om det föreligger ett normalt antal kromosom 13, 18, 21 samt könskromosomer, eftersom dessa kromosomer svarar för majoriteten av numeriska kromosomavvikelser i en lågriskpopulation. Testegenskaper för interfas-fish-analys med DNA-sonder för kromosom 13, 18, 21 samt könskromosomer har beräknats i en meta-analys av olika studier där en fullständig kromosomanalys också utförts på samma fostervattenprov. Det finns en nästan hundraprocentig överensstämmelse mellan metoderna för de kromosomer som avses. FISH-tekniken på interfasceller är dock arbetsintensiv och fortfarande dyr. Den används därför av många centra i Sverige och andra länder enbart på vissa indikationer (vanligen avvikelser hos fostret upptäckta vid ultraljudsundersökning) och då som komplement till en fullständig kromosomanalys. Kvantitativ fluorescent PCR (QF-PCR) En alternativ teknik med samma ändamål som interfas-fish och med liknande höga diagnostisk säkerhet är kvantitativ fluorescent polymeraskedjereaktionsteknik (QF- PCR) på moderkaks- eller fostervattenceller genom molekylär amplifiering av repeterade sekvenser i olika polymorfa lokus på till exempel kromosom 13, 18, 21 samt könskromosomerna (Figur 4-5). En annan fördel med QF-PCR analys är att man kan upptäcka maternell cellkontaminering, vilket kan vara omöjligt att diagnostisera med interfas-fish eller kromosomanalys när fostret är kvinnligt. Fördelar och begränsningar av interfas-fish och QF-PCR Kromosomanalys på odlade fostervatten- och moderkaksceller har en stor diagnostisk säkerhet, och metoden används därför rutinmässigt vid samtliga kliniskt genetiska avdelningar i Sverige och de flesta genetiska laboratorier utomlands där fosterdiagnostik bedrivs. Det tar dock ungefär 14 dagar och ibland längre innan ett svar föreligger. Det finns ett önskemål från alla parter om ett snabbt svar vid fosterdiagnostik. Både interfas-fish analys och QF-PCR på fostervatten- eller moderkaksceller tillåter ett svar inom 1 2 dagar för de vanligaste numeriska kromosomavvikelserna (trisomi 21, trisomi 18, trisomi 13 och de numeriska könskromosomavvikelserna). Fördelen med QF-PCR är att metoden kräver en mindre mängd fosterceller, är mindre arbetskrävande och mycket billigare än interfas-fish. QF-PCR har därför blivit rutinmetoden för snabbt svar på de vanligaste kromosomavvikelserna vid fosterdiagnostik.

7 H11 Figur 4. Princip för QF-PCR. Pilarna hänvisar till polymeraskedjereaktionsteknik. STR: short tandem repeats.

8 H12 Figur 5. QF-PCR med DNA-sond specifik för kromosom 21 visar triallelisk kvott 1:1:1 och diallelisk kvott 2:1 i ett fostervattenprov, således trisomi 21 (Down syndrom). 2:1 1:1:1 Genetiska indikationer för fosterdiagnostik Moderns ålder Det har länge varit känt att risken för att få ett barn med Down syndrom (DS) samt vissa andra sällsynta kromosomfel ökar med moderns ålder (Tabell 2A och 2B). Alltsedan genetiskt fostervattenprov introducerades i Sverige i början av 1970-talet har en specificerad ålder hos modern (t ex 35 år eller äldre) använts för att identifiera gravida kvinnor med en ökad risk. Dessa kvinnor tillfrågades om de önskade provet för att fastställa eller utesluta diagnosen. Denna prenatala screeningsmetod för DS är den som ännu idag tillämpas i Sverige. Om 5% av gravida kvinnor med den högsta åldersrelaterade risken för DS väljer att genomgå ett fostervattenprov kan ungefär 30% av alla barn med DS upptäckas prenatalt. Cirka 90% av all fosterdiagnostik idag görs därför att det finns en ökad risk för kromosomrubbning hos fostret pga moderns ålder. Som framgår av tabeller 2A och 2B ökar denna risk med stigande ålder hos modern. Notera att denna risk är högre vid tidpunkten för ett fosterprov än vid förlossningen eftersom flertalet foster med en kromosomrubbning spontant aborteras eller dör in utero senare under graviditeten. Av födda barn med Downs syndrom har omkring två tredjedelar mödrar som är yngre än 35 år. Den relativt låga sensitiviteten av moderns ålder som riskindikator för DS samt missfallsrisken vid fostervattenprovet har varit ett incitament för att utveckla nya screeningsmetoder.

9 H13 Alternativa sätt att identifiera en högriskgrupp är att sammanväga resultat från en analys av serum- eller ultraljudsmarkörer i första (graviditetsvecka 10-13) eller andra graviditetstrimestern (graviditetsvecka 15-22) med den gravida kvinnans ålder. Table 2. Risk för barn med A) Down syndrom, B) trisomi 13 (Patau syndrom) och trisomi 18 (Edwards syndrom) i relation till moderns ålder och graviditetslängd. A

10 H14 B Screeningstest för DS Ju mer effektiv ett prenatalt screeningstest för DS är, desto bättre blir diskrimineringen mellan graviditeter med DS och de utan. Detta kan beskrivas genom att ange sensitiviteten av screeningsmetoden (detektionsfrekvens, dvs andelen graviditeter med DS och positivt screeningstest) och frekvensen falskt positiva tester (andelen graviditeter utan DS men med positivt screeningstest). Ett test bedöms som positivt vid prenatal screening för DS om resultat anger en risk att få ett barn med trisomi 21 som överstiger ett visst gränstal ( cut-off risken, t ex 1/250). I annat fall blir screeningstestet negativt. Valet av gränsrisken för DS är något godtydligt eftersom ingen gravid kvinna löper noll-risk att få ett barn med DS. Detta tillvägagångssättet kommer dock att ge den högsta sensitiviteten för en given falskt positiv frekvens. Oftast väljs 5% för andelen av falskt positiva och sensitiviteten vid olika screeningstrategier kan då jämföras för val av policy. Alternativt kan man beräkna andelen falskt positiva för olika specificerade sensitivitetsvärden.

11 H15 Screening med multipla serummarkörer i andra trimestern Maternell serumscreening för DS erbjuds i många länder sedan flera år. Den gravida kvinnans ålder tillsammans med två (dubbeltest; AFP och hcg), tre (trippeltest; som dubbeltest + östriol) eller fyra (quadruppeltest; som trippeltest + inhibin) serummarkörer används i andra trimestern. Erfarenheter av biokemisk serumscreening för DS i andra trimestern Resultaten av 21 stora prospektiva studier har nyligen analyserats i en meta-analys och visar stor överenskommelse med den statistiska modellen för förväntat utfall. Studierna omfattade totalt graviditeter varav 514 med DS. Acceptans för screeningstest var 80% och 78% av screeningspositiva valde att genomgå ett invasivt fosterprov för att fastställa fostrets kromosomuppsättning. Sammanfattningsvis upptäcktes 69 procent av fostren med Downs syndrom vid Trippeltest. I genomsnitt krävdes 56 uppföljande fostervattenprov för att upptäcka ett fall med Downs syndrom. Antalet falskt negativa provsvar var 1 per analyser. Vid screening med fyra markörer upptäcktes 76 procent av fostren med Downs syndrom. Testegenskaper vid maternell serumscreening i andra trimestern framgår av tabell 4. Biokemiska och ultraljudsmarkörer i första trimestern En av nackdelarna med biokemiska markörer i andra trimestern är att de kan analyseras tidigast från och med graviditetsvecka 14. Utvecklingen av nya screeningsmetoder för DS har därför inriktats på att finna markörer som är användbara tidigare under graviditeten. De tre bästa markörerna vid screening för DS i första trimestern är: ultraljudsmätning av nackuppklarning ( NUPP ) hos fostret (Figur 6) analys av PAPP-A (pregnancy associated plasma protein A) samt fritt -hcg bägge i maternellt serum. Figur 6. Mätning av nackuppklarning hos fostret (vitt streck) i graviditetsvecka Notera vätskespalten i nacken ( NUPP ).

12 H16 Det är mest effektivt att sammanväga dessa tre markörer med den gravida kvinnans ålder i ett sk kombinerad screeningstest ( combined test ) för riskberäkningen av DS (Tabell 3 ). Olika test i första respektive andra trimestern av graviditeten kan användas till en sammantagen riskberäkning när alla test är utförda, sk integrerad test ( integrated test ). Modellstudier predikterar en sensitivitet på 94% för DS för en frekvens av falskt positiva på 5% eller en sensitivitet på 85% för 1% falskt positiva. Denna screeningspolicy har nyligen validerats i en stor studie i England (SURUSS study 2003). Nackdelen med denna strategi är att svaret föreligger först i andra trimestern. Man kan använda NUPP mätningar men inte biokemisk serumscreening vid flerbördsgraviditet. Vid assisterad reproduktion (t ex IVF, in vitro fertilisering) kan såväl biokemiska markörer som NUPP mätningar användas i första trimestern vid enkelbörd, medan en högre frekvens av falskt positiva har rapporterats i andra trimestern vid biokemisk screening. Tabell 3. Testegenskaper för olika screeningsmetoder för Downs syndrom. Andel falskt positiv (FPR), dvs positivt screeningstest där fosterprovet visat normal kromosomuppsättning i fosterceller och positivt prediktivt värde (PPV), dvs. odds av trisomi 21 vid positivt screeningstest. Tidigare barn med ett kromosomfel För att undvika att få två handikappade barn väljer många föräldrar som tidigare fått ett barn med en allvarlig kromosomavvikelse, t ex trisomi 21 att genomgå fosterdiagnostik vid nästa graviditet. Upprepningsrisken för dessa föräldrar är, oberoende av ålder numeriskt sett låg (0,5 1%). För andra icke nedärvda kromosomrubbningar som trisomi 13 eller trisomi 18 är upprepningsrisken betydligt lägre.

13 H17 Familjära kromosomavvikelser Det är framför allt bärare av balanserade translokationer och inversioner som löper ökad risk att få barn med en obalanserad strukturell kromosomrubbning. Familjära kromosomrubbningar är därför en indikation för fosterdiagnostik. Familjerna upptäcks nästan alltid i samband med födelsen av ett barn med skador som orsakats av en obalanserad kromosomuppsättning eller i samband med en utredning pga upprepade missfall. Ur familjeplanerings- och preventiv synvinkel är det viktigt att hela familjen utreds cytogenetiskt. Bärare av den strukturella kromosomavvikelsen kan då identifieras innan de hunnit få ett skadat barn och erbjudas möjlighet till fosterdiagnostik. Upprepade missfall och långvarig infertilitet Eftersom numeriska kromosomrubbningar är en vanlig orsak till missfall, och då det dessutom tycks finnas en upprepningsrisk för sådana rubbningar, skulle upprepade (=3 eller fler) missfall (liksom långvarig infertilitet) kunna vara en indikation för fosterdiagnostik. Förmodligen är dock risken för att få ett barn med en kromosomrubbning efter att man har haft många missfall låg, och resurserna räcker inte till för att undersöka graviditeter hos sådana par. Däremot bör såväl mannen som kvinnan kromosomundersökas för att få reda om någon av dem har en konstitutionell kromosomavvikelse som skulle innebära en ökad risk för missfall eller barn med en kromosomskada. Missbildning upptäckt hos fostret De flesta av de vanligaste missbildningarna anses ha en multifaktoriell orsak, och upprepningsrisken för förstagradssläktingar brukar anges vara mellan 1-5% beroende på vilken missbildning det gäller. Det finns en rad missbildningar som kan diagnostiseras vid i första hand ultraljudsundersökningar. I vissa fall kan det vara av vikt att veta om ett foster är skadat, utan att man för den skull har för avsikt att göra abort. En missbildning kan korrigeras framgångsrikt under förutsättning att den inte förvärras genom en svår förlossning. Flertalet hjärtmissbildningar kan i många fall korrigeras operativt efter födelsen. Den prenatalt ställda diagnosen får då den betydelsen att fostret kan behandlas in utero om det uppvisar tecken på hjärtarytmi eller inkompensation, och en operation kan förberedas. När man vid ultraljudsundersökning upptäcker att fostret har en eller flera missbildningar är det ofta en fördel att känna till fostrets kromosomuppsättning. Man kan då lättare ange prognos och informera föräldrarna. Kännedom om fostrets karyotyp kan ha betydelse för hur graviditeten handläggs och framtida genetiska vägledningen. Exposition för cellgifter och joniserande strålning Alla människor utsätts mer eller mindre regelbundet för faktorer som kan vara mutagena, men detta är inte någon indikation för fosterdiagnostik. Däremot finns det personer som avsiktligt exponeras för mycket höga doser av sådana faktorer, nämligen unga människor som framgångsrikt behandlas med cytostatika och joniserande strålning för maligna sjukdomar som t ex akut leukemi, Hodgkins lymfom eller seminom. I avvaktan på tillgång till mer omfattande empiriska data om riskerna för deras avkomma, kan det finnas skäl att göra fosterdiagnostik när de sedan avser att skaffa sig barn. Den enda typ av mutation som då kan diagnostiseras relativt enkelt är kromosomrubbningar. Tillgängliga begränsade data visar dock ingen riskökning för barn med kromosomavvikelser för dessa människor.

14 H18 Monogena sjukdomar Mer än ett hundra monogena rubbningar kan idag diagnostiseras prenatalt. Eftersom varje enskild rubbning är så sällsynt är det bara vid några procent av alla fall av fosterdiagnostik som frågan ställs. De fall som blir aktuella för undersökning upptäcks nästan alltid genom att det tidigare fötts ett sjukt barn i familjen. Ibland är bärardiagnostik möjlig och man kan, i likhet med de familjära kromosomrubbningarna, i vissa fall identifiera riskgraviditeter innan det fötts ett sjukt barn. Utvecklingen går fort och det tillkommer kontinuerligt nya monogena rubbningar som kan diagnostiseras. Därför bör det i det enskilda fallet kontrolleras om den aktuella rubbningen kan diagnostiseras genom kontakt med ett kliniskt genetiskt laboratorium. Stor oro hos föräldrarna för barn med skada Det är inte ovanligt att en gravid kvinna och hennes man önskar fosterdiagnostik genom kromosomanalys eller riktad ultraljudsundersökning pga oro för fosterskada, trots att ingenting talar för en förhöjd risk för skador av de slag som kan diagnostiseras. Det kan tex vara personer som har arbetat med skadade barn, friska personer som vuxit upp med skadade syskon eller föräldrarpar som tidigare fått ett skadat barn. Även om risken för diagnostiserbar skada inte är förhöjd, så finns det många gånger en verklighetsbakgrund till oron i dessa fall. Vid resursbrist prioriterar man dock efter risken för skada, och då är det dessa personer i första hand som får stå tillbaka. Biokemisk serumscreening för neuralrörsdefekter Majoriteten (90-95%) av barn med neuralrörsdefekter födds i familjer utan känd familjehistoria av sådana missbildningar. Analys av serum -fetoprotein (AFP) på den gravida kvinnan erbjuds därför i många länder som screening för neuralrörsdefekter hos fostret (dock ej i Sverige). Om biokemisk screening används för prenatal screening av Down syndrom i andra gravidtetstrimestern kommer även en screening för öppna neuralrörsdefekter att utföras eftersom analys av AFP ingår i de olika aktuella tester. År 1972 rapporterades om sambandet mellan förhöjt värde av AFP i fostervatten i andra graviditetstrimestern och förekomst av avsaknad av storhjärna (anencefali) hos fostret. Senare fann man att öppna neuralrörsdefekter också var associerade med förhöjt värde av AFP i moderns blod (serum) under andra graviditetstrimestern. Det finns dock en betydande överlapppning mellan serumvärden av AFP bland gravida kvinnor som har ett foster med öppen neuralrörsdefekt och de med ett friskt foster. Av den anledningen kan maternell serum-afp (MSAFP) endast användas som ett screeningstest. Diagnosen bekräftas med analys av AFP eller acetylkolinesteras (AchE) i fostervatten oftast i kombination med en ultraljudsundersökning, eller med enbart ultraljudsundersökning utförd av en specialiserad läkare. I Storbritanien organiserades snabbt en stor studie för att klarlägga hur en prenatal screeningsverksamhet bäst skulle kunna organiseras och vilket utfall man kunde förvänta sig. Rapporten från denna studie som publicerades 1977 innehåller de vetenskapliga grunderna som fortfarande gäller vid prenatal screening för öppna neuralrörsdefekter med MSAFP.

15 H19 Maternell serum-afp AFP bildas initialt i gula säcken och därefter i levern samt tarmkanalen hos fostret. Blodkoncentrationen hos fostret är högst mot slutet av första trimestern och sjunker därefter konstant fram till ungefär graviditetsvecka 30 varvid en abrupt sänkning inträffar (Figur 7). Normalt når AFP moderns blodomlopp genom moderkakan (2/3) och genom fostervattenhinnan (1/3). Vid förhöjt AFP värde i fostervatten till följd av en fosterskada, kan AFP även bli förhöjt i moderns blodomlopp. Den relativt höga bakgrunden i maternellt serum pga diffusion av AFP genom moderkakan gör att mätningen av MSAFP är en både mindre sensitiv och specifik test för neuralrörsdefekt än när man mäter AFP direkt i fostervatten. Figur 7. Koncentration av AFP i fosterblod, maternellt serum samt fostervatten under graviditet. MSAFP ökar normalt konstant med 12-15% under graviditetsveckor och det krävs därför en noggrann graviditetsdatering med ultraljud för att rätt tolka MSAFP. Andra faktorer som också har visat sig påverka MSAFP inkluderar vikten hos den gravida kvinnan (lättare kvinnor har i genomsnitt högre MSAFP värde, medan tyngre kvinnor har lägre värde), flerbördsgraviditet (högre MSAFP värde), etnicitet (kvinnor

16 H20 av afrikanskt ursprung har i genomsnitt % högre MSAFP värden). Korrektion för dessa faktorer bör därför göras. Vid diabetes mellitus hos modern bör också en korrigering ske eftersom dessa kvinnor generellt visar ett förhöjt AFP värde och har dessutom en högre risk att få barn med neuralrörsdefekter. Andra orsaker till förhöjt MSAFP omfattar bl a andra missbildningar t ex bukbråck, medfödd ärftlig njursjukdom (nefros), fetal tumor och fosterdöd. Fördelningskurvor för MSAFP vid normal graviditet, vid foster med öppen ryggmärsbråck (spina bifida), vid avsaknad av storhjärna (anencefali) samt vid olika former av bukbråck visas i Figur 8. Figur 8. Fördelningskurvor för AFP i maternellt serum vid A) anencefali (avsaknad av storhjärna) och spina bifida (ryggmärgsbråck) B) bukbråck (omphalocele och gastroschisis) C) Down syndrom samt när fostret är friskt. MOM: multipel av det normala medianvärdet. Cut-off gränsen för avvikande förhöjt värde har ofta satts till 2.0 till 2.5 MoM (multipel av den normala medianen) för en bestämd graviditetsvecka. I tabell visas risken att få ett barn med neuralrörsdefekt för olika värde av AFP. Den optimala tidpunkten för MSAFP screening är vid graviditetsvecka Screeningen blir mindre effektiv om MSAFP mäts innan graviditetsvecka 15 och är inte möjlig efter graviditetsvecka 21 eller 22.

17 H21 I låg risk befolkningar som hos den svenska med en prevalens av neuralrörsdefekter på ungefär 1:1000 vid födelse har sensitiviteten av MSAFP screeningen för öppna neuralrörsdefekter varierat mellan 72% till 91% (genomsnitt 83%) med en specificitet mellan 96.2 % till 98,7 % (i genomsnitt 98 %). I samtliga studier har det negativa prediktivvärdet varit högre än 99 %. Andelen screening positiva vid första MSAFP provet har varierat mellan 1.2 och 3.9%. I allmänhet behövde endast hälften av dessa kvinnor genomgå ett fostervattenprov då en klinisk förklaring till de förhöjda värdena kunde fås fram vid en ultraljudsundersökning hos de andra kvinnorna. Om MSAFP visar ett förhöjt värde, bör ett kontrollprov göras. Om det andra MSAFP provet också är förhöjt erbjuds vanligen kvinnan att först genomgå en ultraljudsundersökning och om någon orsak inte kan påvisas, tillfrågas hon om hon vill genomgå ett diagnostiskt fostervattenprov. På vissa centra med stor erfarenhet av ultraljud, kan enbart en sådan undersökning vara ett alternativt till fostervattenprovet för att fastställa eller utesluta diagnosen. Tabell 4. Risk för öppen spina bifida (ryggmärgsbråck) för olika värde av maternell serum-afp när prevalens av spina bifida vid födelse är 1:1000. MSAFP (MoM) Risk 2.0 1: : : : : : :7 AFP i fostervatten Analys av AFP i fostervatten (AFAFP) eller acetylkolinesteras (AFAChE) efter ett fostervattenprov i andra trimestern betraktas närmast som ett diagnostiskt prov för öppna neuralrörsdefekter. Vid vissa medicinska centra med stor expertis i ultraljudsundersökning av fostret har man erhållit en sensitivitet och specificitet på närmast 100%. Det är uppenbart att kvaliteten på ultraljudsundersökningen blir avhängig av bl a undersökaren. Ökningen av antalet diagnostiska fostervattenprov till följd av MSAFP screening har varit lågt, från 0.3% till 2.1% av den screenade populationen. Antalet avbrytande av graviditet där fostret visar sig vara friskt är mycket lågt (0.006%). Dessa skall dock adderas de missfall som betingas av själva fostervattenprovet. Flertalet NTD (=neural tube defects, dvs neuralrörsdefekter; tex anencephali och myelomeningocele) kan diagnostiseras med hjälp av -fetoproteinhalaten (AFP) i fostervattnen. Förhöjd AFP-halt är dock inte specifik för NTD utan för läckage från fostret, vilket kan inträffa vid flera andra tillstånd. Detta gäller främst vid nefros, gastroschisis, omfalocele och tarmatresier samt vissa missbildningar orsakade av konstitutionella kromosomrubbningar. Upptäcks en förhöjd AFP-halt gäller det att

18 H22 först kontrollera graviditetslängden och därefter försöka ställa en mer specifik diagnos. Framförallt ultraljudsundersökning kan då vara till hjälp. Kvinnor som tidigare fått ett barn med NTD har en upprepningsrisk på 2-3-% och de som behandlas med antiepileptika (valproat, carbamazepin) löper en 1-2% risk för barn med NTD. Dessa kvinnor bör erbjudas möjlighet till fosterdiagnostik. I första hand erbjuds fostervattenprov och bestämning av AFP i amnionvätska och i andra hand maternell serum-afp som kompletteras i graviditetsvecka med en riktad ultraljudsundersökning.

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Screeningalternativ och risker

Screeningalternativ och risker Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Hannele Laivuori och Jaakko Ignatius 1 Screeningalternativ och risker Hannele Laivuori HUSLAB Enheten för genetisk medicin Jaakko Ignatius

Läs mer

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen

INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK. Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen INFORMATION OM FOSTERDIAGNOSTIK Av barnmorskan på Barnmorskemottagningen Nu ska vi prata om fosterdiagnostik Vad vet du redan om fosterdiagnostik? Har du varit i kontakt med fosterdiagnostik tidigare?

Läs mer

Fosterdiagnostik och riskvärdering

Fosterdiagnostik och riskvärdering Fosterdiagnostik och riskvärdering Information till gravida Centrum för fostermedicin CFM Karolinska Universitetssjukhuset INNEHÅLLSFÖRTECKNING Graviditeten en tid av glädje och förväntan 3 Fosterdiagnostik

Läs mer

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV

Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Kvinnosjukvård Dalarna KUB KOMBINERAT ULTRALJUD OCH BIOKEMISKT BLODPROV Fosterdiagnostik du väljer själv! De allra flesta barn föds friska, men alla kvinnor har - oavsett ålder en viss risk att föda ett

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:89 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:25 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om nya metoder för fosterdiagnostik av Downs syndrom Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik

Översiktlig information om. Tidig Fosterdiagnostik Översiktlig information om Tidig Fosterdiagnostik Fosterdiagnostik är frivilligt Det är viktigt att betona att all fosterdiagnostik är frivillig och skall bara ske om den gravida kvinnan önskar genomgå

Läs mer

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN

Fosterscreeningar GUIDE FÖR DEM SOM VÄNTAR BARN Den här broschyren är avsedd för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna tillsammans bekantar sig med broschyren. Att delta i fosterscreening är frivilligt. Fosterscreeningar GUIDE

Läs mer

QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster

QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster QF-PCR för bestämning av kromosomavvikelser hos foster Alerts bedömning Publicerad 2003-10-29 Reviderad 2004-06-23 Version 2 Metod och målgrupp: Årligen analyseras 8 000 prov från fostervatten eller moderkaka

Läs mer

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET

Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING VID MISSTANKE OM KROMOSOMAVVIKELSER OCH ANATOMISKA AVVIKELSER HOS FOSTRET Brochyr att delas ut till dem som vid screening av avvikelser hos fostret hamnat i riskgruppen. Allt deltagande i fortsatta undersökningar är frivilligt. Fortsatta undersökningar vid fosterscreening UTREDNING

Läs mer

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT,

FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, 1 FÖRSLAG till SFOG RIKTLINJER FÖR FOSTERDIAGNOSTIK MED NIPT, Frågeställning NON INVASIVE PRENATAL TEST Kan NIPT (cffdna) som icke invasiv metod med hög säkerhet identifiera trisomi 13, 18 och 21 i en

Läs mer

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS

Fosterdiagnostik. MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Fosterdiagnostik MHV 15 och 16 november 2016 Anna Lindqvist Överläkare Obstetrik UAS Vad är fosterdiagnostik? Enligt Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrift: Undersökning av foster för att Beräkna

Läs mer

23 Fosterdiagnostik RS160306

23 Fosterdiagnostik RS160306 23 Fosterdiagnostik RS160306 Ärendet 2015 publicerade SBU-rapporten Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13,18 och 21 med rekommendationer hur fosterdiagnostik

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter

Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter Analys av foster-dna i kvinnans blod: Icke invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 etiska aspekter Rapport av Statens medicinsk-etiska råd Stockholm 2015 Smer rapport 2015:1 Smer rapport

Läs mer

Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser

Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser 1 Fosterscreening Information om screening av fostrets kromosom- och strukturavvikelser Denna broschyr är ämnad för alla föräldrar som väntar barn. Det är önskvärt att föräldrarna bekantar sig med broschyren

Läs mer

Blodprov för tidig upptäckt av Downs syndrom

Blodprov för tidig upptäckt av Downs syndrom Blodprov för tidig upptäckt av Downs syndrom Publicerad 00-12-01 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: Förekomsten av Downs syndrom är i genomsnitt 1 per 650 födda. Risken för att få ett barn

Läs mer

Metoder för tidig fosterdiagnostik

Metoder för tidig fosterdiagnostik Sammanfattning och slutsatser Metoder för tidig fosterdiagnostik SBU:s rapport om metoder för tidig fosterdiagnostik bygger på en systematisk och kritisk genomgång av den vetenskapliga litteraturen på

Läs mer

First trimester screening Denmark

First trimester screening Denmark Bakgrund I sverige är maternell ålder fortfarande den främsta indikationen för möjligheter till prenatal diagnostik av Downs syndrom i de flesta regioner. Riskbedömning med KUB har introducerats som ett

Läs mer

Fosterdiagnostik. Gäller för: Kvinnokliniken. Page 1 of 6

Fosterdiagnostik. Gäller för: Kvinnokliniken. Page 1 of 6 Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Ultraljud Giltig fr.o.m: 2016-12-27 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Gäller för: Kvinnokliniken

Läs mer

GynObstetrik. Graviditets övervakning. the33. Health Department

GynObstetrik. Graviditets övervakning. the33. Health Department GynObstetrik Graviditets övervakning Health Department Innehållsförteckning 1 Graviditets övervakning.......2 Amenorré Basaltemperatur Gynekologisk undersökning Immunologisk graviditetstest Ultraljud Foster

Läs mer

Downs syndrom Kliniskt läkarstöd

Downs syndrom Kliniskt läkarstöd Downs syndrom Kliniskt läkarstöd Jens Sigfridsson Klinisk Genetik Vårterminen 2009 Kliniskt stöd vid handläggning och samtal med patienter, anhöriga samt blivande föräldrar. Läkarprog rammet, Lund Termin

Läs mer

Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten

Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten 2006-09-29 1 (5) Mätning av nackuppklarning (NUPP) med ultraljudsundersökningar för att upptäcka trisomi 21 tidigt i graviditeten Frågeställning Vad är effekten och kostnadseffektiviteten vid införande

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige

Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige Forskningsrapport från EpC Förekomsten av medfödda missbildningar i Sverige En utvärdering av Missbildningsregistrets kvalitet Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är

Läs mer

Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik

Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik 1 2007-09-24 Dnr 08/07 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om en ny metod för riskbedömning vid fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets

Läs mer

Preimplantatorisk genetisk diagnostik

Preimplantatorisk genetisk diagnostik Preimplantatorisk genetisk diagnostik 20 års erfarenhet i Sverige!"#$%&'()*+,-*./01&'23* 4"#0#$-*3'0'5-* 4%26"#0$-%*/0#7'2$#('($$8/-)/$'(* Jag har inget jäv/intressekonflikter * att deklarera PGD Preimplantatorisk

Läs mer

Graviditet VT 2011 AÅ

Graviditet VT 2011 AÅ 9 maj 2011 Annika Åhman annika.ahman@kbh.uu.se Hälsoaspekter av graviditet på mor och barn Fosterdiagnostik Mödrahälsovård Det nyfödda barnets behov och omhändertagande Det nyfödda barnets vanliga sjukdomar

Läs mer

RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

RUTINMÄSSIGT UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING RUTINMÄSSIGT ULTRALJUD UNDER GRAVIDITET FRÅGOR OCH SVAR SBU STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING DENNA BROSCHYR ÄR UTGIVEN AV SBU FÖRFATTARE: GUN LEANDER FORM: TYPOFORM FOTON: THINKSTOCK SID 1,

Läs mer

Kromosom translokationer

Kromosom translokationer 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:

Läs mer

2004-12-20 Dnr 34/04. Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets kännedom.

2004-12-20 Dnr 34/04. Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets kännedom. 2004-12-20 Dnr 34/04 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om införande av en ny fosterdiagnostisk metod Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets

Läs mer

Nackuppklarning för tidig upptäckt av Downs syndrom

Nackuppklarning för tidig upptäckt av Downs syndrom Nackuppklarning för tidig upptäckt av Downs syndrom Publicerad 01-06-27 Version 1 Alerts bedömning Metod och målgrupp: En relativt ny metod för att beräkna risken för att ett foster kan ha kromosomförändringar,

Läs mer

Vad händer i ett genetiskt laboratorium?

Vad händer i ett genetiskt laboratorium? 12 utveckla nya metoder eller låta sådana prover delta i kvalitetskontrollprogram, såvida inte patienten har uttryckt att man inte vill att ens prov ska vara del av sådan verksamhet. Som alla andra sparade

Läs mer

2015-10-22 Statens medicinsk-etiska råd. Denna prel. version är ej formatsäkrad inför tryck. Typografiska ändringar kan ske.

2015-10-22 Statens medicinsk-etiska råd. Denna prel. version är ej formatsäkrad inför tryck. Typografiska ändringar kan ske. 2015-10-22 Statens medicinsk-etiska råd. Denna prel. version är ej formatsäkrad inför tryck. Typografiska ändringar kan ske. Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?

ÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar? ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också

Läs mer

Nytt fosterprov utmanar

Nytt fosterprov utmanar Forskning & Framsteg Nr 12/2010 s. 14-16 http://www.fof.se/tidning/2011/1/nytt-fosterprov-utmanar Nytt fosterprov utmanar AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2011. Ett enkelt blodprov från en gravid kvinna kan avslöja

Läs mer

2006-11-06 Dnr 28/06

2006-11-06 Dnr 28/06 www.smer.se 2006-11-06 Dnr 28/06 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om etiska frågor kring fosterdiagnostik Statens medicinsk-etiska råd översänder härmed rubricerade yttrande för Socialdepartementets

Läs mer

Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar

Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar Remissvar från Etik-ARG till SFOGs styrelse på SOSFS om fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik och genetiska undersökningar Vår utgångspunkt är det som vi tidigare diskuterat i Etik-ARG

Läs mer

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar

Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar 1 Avvikelse i fostrets kromosomer och struktur avvikande screeningresultat fortsatta undersökningar Denna broschyr är menad för familjer där man på basis av screening under graviditetstiden misstänker

Läs mer

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne

Screening av fetalt RHD i maternell plasma. Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne Screening av fetalt RHD i maternell plasma Åsa Hellberg BMA, PhD Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Labmedicin Skåne När används blodgruppsgenomisk typning? oberoende analys vid oklara serologiska

Läs mer

Stockholms PGD-center

Stockholms PGD-center Stockholms PGD-center Karolinska Universitetssjukhuset Stockholms PGD-center 1 2 Stockholms PGD-center Välkommen till Stockholms PGD-center Reproduktionsmedicin Karolinska och Klinisk genetik vid Karolinska

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik () för trisomi 13, 18 och 21 Innehållsförteckning SBU:s sammanfattning och slutsatser... 3 SBU:s bedömning av kunskapsläget... 3 Metod

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 2016-06-30, framtagen av Ultra ARG tvärprofessionellt Detta SFOG riktlinjearbete redogör för icke-invasiv

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning?

Vad är en genetisk undersökning? 12 Vad är en genetisk undersökning? Originalet framtaget av Guy s and St Thomas Hospital, London, UK, och London IDEAS Genetic Knowledge Park, januari 2007. Detta arbete är finansierat av EuroGentest,

Läs mer

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen

Sköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,

Läs mer

En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan

En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan En jämförelse av aborter efter 18:e graviditetsveckan mellan år 1987 och 2002 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik (NIPT) för trisomi 13, 18 och 21 Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik () för trisomi 13, 18 och 21 sbu alert-rapport utvärdering av nya och enskilda metoder inom hälso- och sjukvården 23 juni 2015 www.sbu.se/201503

Läs mer

Fosterdiagnostik med mikroarray för utökad analys av kromosomer

Fosterdiagnostik med mikroarray för utökad analys av kromosomer sbu utvärderar rapport 246/2016 Fosterdiagnostik med mikroarray för utökad analys av kromosomer statens beredning för medicinsk och social utvärdering Rapportserie Denna rapport hör till serien SBU Utvärderar

Läs mer

SCREENING FÖR FETALA KROMOSOMAVVIKELSER Ultraljud med mätning av nackuppklarningen effektivast

SCREENING FÖR FETALA KROMOSOMAVVIKELSER Ultraljud med mätning av nackuppklarningen effektivast SCREENING FÖR FETALA KROMOSOMAVVIKELSER Ultraljud med mätning av nackuppklarningen effektivast Kombinationen av maternell ålder och nackuppklarningens tjocklek mätt med ultraljud hos fostret vid 10 14

Läs mer

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet

Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder. Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Kvalitetssäkring och Validering Molekylära Metoder Susanna Falklind Jerkérus Sektionen för Molekylär Diagnostik Karolinska Universitetslaboratoriet Vem/Vad styr oss? 98/79/EG - IVD direktivet Lagen (1993:584)

Läs mer

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:20 (M) Föreskrifter och allmänna råd Fosterdiagnostik och preimplantatorisk genetisk diagnostik Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys

Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Information och samtyckesformulär inför genomisk utredning av ovanliga sjukdomar och syndrom med metoderna genomisk array och exomanalys Detta informationsblad och samtyckesformulär är riktat till dig

Läs mer

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj

Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Att få barn: bilda familj Att få barn: HDBuzz s reportage om olika fertilitetstekniker som kan hjälpa

Läs mer

Fosterdiagnostik med Next-generation sequencing (NGS)

Fosterdiagnostik med Next-generation sequencing (NGS) sbu utvärderar rapport 247/2016 Fosterdiagnostik med Next-generation sequencing (NGS) statens beredning för medicinsk och social utvärdering Rapportserie Denna rapport hör till serien SBU Utvärderar (ISSN

Läs mer

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar

Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar Vad är en genetisk undersökning? Information för patienter och föräldrar 2 Vad är en Genetisk Undersökning? Denna informationsskrift berättar vad en genetisk undersökning är, varför Du skall överväga en

Läs mer

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern

Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern Obstetriskt ultraljud och prenatal diagnostik i första trimestern TIDIG UPPTÄCKT AV KROMOSOMAVVIKELSER, MISSBILDNINGAR OCH GRAVIDITETSKOMPLIKATIONER GER FÖRDELAR Peter Malcus, docent, kvinnokliniken, Skånes

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik

Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Information nyckelfråga vid fosterdiagnostik Ulla Björklund Mödrahälsovårdsöverläkare Södersjukhuset, Stockholm Etiska aspekter Människovärdet Göra gott Minimera skada Rättvisa Kvinnans autonomi Människovärdet

Läs mer

PROVTAGNINGSANVISNINGAR

PROVTAGNINGSANVISNINGAR PROVTAGNINGSANVISNINGAR Dessa anvisningar ersätter tidigare utgåva, daterad 2007-12-18. Provförteckning Se www.skane.se/usil/klingen För vårdgivare Analyser och tjänster som utförs av Genetiska kliniken.

Läs mer

Genetisk testning av medicinska skäl

Genetisk testning av medicinska skäl Genetisk testning av medicinska skäl NÄR KAN DET VARA AKTUELLT MED GENETISK TESTNING? PROFESSIONELL GENETISK RÅDGIVNING VAD LETAR MAN EFTER VID GENETISK TESTNING? DITT BESLUT Genetisk testning av medicinska

Läs mer

Klinisk genetik en introduktion

Klinisk genetik en introduktion Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd

Läs mer

Regionrapport 2014 Fostermedicin

Regionrapport 2014 Fostermedicin Regionrapport Fostermedicin Regionrapport Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård 29. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning

Läs mer

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt KLINISK GENETIK I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten klinisk genetik omfattar fördjupade kunskaper om genetiska faktorers betydelse dels för uppkomsten av sjukdomar,

Läs mer

SBU:s sammanfattning och slutsatser

SBU:s sammanfattning och slutsatser SBU:s sammanfattning och slutsatser Inledning Ultraljudsundersökning i samband med graviditet introducerades för cirka 25 år sedan. I början användes metoden huvudsakligen vid misstanke om sjuklighet eller

Läs mer

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador

Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador 2009-09-09 Dnr: 34-9389/2009 Anvisningar för rapportering till Registret för övervakning av fosterskador Gäller från och med 9 september 2009 Senast reviderad 2010-02-16 Registret för övervakning av fosterskador

Läs mer

Ultraljudsscreeningar under graviditeten

Ultraljudsscreeningar under graviditeten Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Maija-Riitta Ordén 1 Ultraljudsscreeningar under graviditeten Maija-Riitta Ordén MD, specialist i perinatologi Kliniken för kvinnosjukdomar

Läs mer

Att hantera upptäckten av softmarkers vid rutinultraljud

Att hantera upptäckten av softmarkers vid rutinultraljud B Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Att hantera upptäckten av softmarkers vid rutinultraljud Vilken information vill de blivande föräldrarna ha? Författare: Anna Lindeborg Handledare: Charlotta

Läs mer

OM FÖRETAGET REFERENSER R

OM FÖRETAGET REFERENSER R OM FÖRETAGET Om testet Sequenom Laboratories är ett helägt dotterbolag till Sequenom, Inc. och är ett laboratorium för molekylär diagnostik som är CAP-auktoriserat och certifierat enligt tillägget för

Läs mer

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser

X-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser 12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik

Läs mer

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Ny analyskatalog 14 oktober 2015 1 (9) 2015-10-07 Till TakeCare-användare CSTC katalog 14 oktober 2015 Nedanstående förändringar från Karolinska Universitetslaboratoriet införs den 14 oktober i analyskatalog för elektroniska beställningar

Läs mer

Information för patienter och föräldrar

Information för patienter och föräldrar 12 Västra Götalandsregionen: Klinisk Genetik Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska 413 45 Göteborg Tel: 031-343 44 14 / 031-343 42 06 (sekr); Fax: 031-84 21 60 Stockholmsregionen: Kliniskt genetiska

Läs mer

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.

Läs mer

J Gruppövningar

J Gruppövningar J 1-10 Gruppövningar Detta avsnitt behandlas på gruppövningarna den 3 februari i grupprum, Karolinska, Solna. OBLIGATORISK NÄRVARO. Se kurslista för gruppindelning, tid och lokal. kl 8.30 12.00 alt kl

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Karin Nordin, professor

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Karin Nordin, professor Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Mödravårdsbarnmorskors information om fosterdiagnostik till gravida kvinnor Är informationen tillräcklig för att kunna ge ett frivilligt informerat samtycke?

Läs mer

Cirkulerande cellfritt DNA

Cirkulerande cellfritt DNA Cirkulerande cellfritt DNA - en introduktion Anne Ricksten Equalismöte 2016-11-14 Vad är cirkulerande fritt DNA (cfdna)? Extracellulärt DNA som finns i cirkulationen Fragmenterat DNA, medelstorlek på ca

Läs mer

Barnmorskors upplevelse av att förmedla information och ge vägledning om genetik och fosterdiagnostik till blivande föräldrar.

Barnmorskors upplevelse av att förmedla information och ge vägledning om genetik och fosterdiagnostik till blivande föräldrar. Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Barnmorskors upplevelse av att förmedla information och ge vägledning om genetik och fosterdiagnostik till blivande föräldrar D-uppsats Författare Charlotta

Läs mer

Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18

Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18 Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18 Slutsatser och riktlinjer Slutsatser Vissa örer (hypoplastiskt eller avsaknad av näsben och tjockt nackskinn är associerade till trisomi 21 (Downs

Läs mer

Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi

Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi Lärarnas forskningskonferens 2016 Kunskaper och värden samspelar i elevers samtal om risker och riskbedömning i biologi Leena Arvanitis 1, Iann Lundegård 2, Karim Hamza 2 1 Blackebergs gymnasium, 2 MND,

Läs mer

Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna

Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna Statens medicinsk-etiska råd, september 2011, dnr 38/11 Fosterdiagnostik Etisk analys för diagnostik med foster-dna 1 Förord Statens medicinsk-etiska råd (SMER) är ett samrådsorgan mellan politiska företrädare

Läs mer

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X

Fragil X. Genetik, diagnostik och symptom. A marker X chromosome Am J Hum Genet. 1969 May;21(3):231-44. Fragilt X - Historik. Förekomst av fragilt X Förekomst av fragilt Fragil Genetik, diagnostik och symptom MaiBritt Giacobini Helena Malmgren Karolinska Universitetssjukhuset 1/ 4-5000 pojkar 1 /6-8000 flickor Ungefär 500 personer har diagnosen i Sverige

Läs mer

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik för blodgrupps- eller könsbestämning

Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik för blodgrupps- eller könsbestämning sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Analys av foster-dna i kvinnans blod: icke-invasiv fosterdiagnostik för blodgrupps- eller könsbestämning sbu alert-rapport nr 2011-07 2011-11-16

Läs mer

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: Kvinnokliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 1(5) Första besöket på MVC; Endast vid tidigare känd immunisering görs blodgruppering med antikroppsundersökning. Graviditetsvecka 25; Antikroppsundersökning på alla. Graviditetsvecka 35; Antikroppsundersökning

Läs mer

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de

Läs mer

ACKREDITERINGENS OMFATTNING GENETISKA KLINIKEN I LUND

ACKREDITERINGENS OMFATTNING GENETISKA KLINIKEN I LUND Klinisk genetik Dokumenttyp Kvalitetsmanual Författare/dokumentansvarig Catarina Hjelm Dokumentgrupp Godkännare Styrande Soller Maria, Hjelm Catarina Gäller för (målgrupp) Genetiska Kliniken Gäller from

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel

Bilaga III. Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel Bilaga III Ändringar till relevanta avsnitt i produktresumé och bipacksedel Observera: Ändringarna till de relevanta avsnitten i produktresumén och bipacksedeln är resultatet av referralproceduren. Produktinformationen

Läs mer

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.

Läs mer

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation

Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Kejsarsnitt på icke medicinsk indikation Berörda enheter MVC kusten, SMVC och förlossningsavdelningen Sunderby sjukhus. Syfte Enhetlig rutin. Förklaring Ca 8 % av svenska kvinnor önskar planerad kejsarsnittsförlossning

Läs mer

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder

Genomic Era. Vad är autism? Tvillingstudier. Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder Genomic Era Genetiska Riskfaktorer för neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini PRIMA Järva 50tal Watson Crick double helix 2003 Humana genomet 3 miljarder baspar kartlagt Stor implikation

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Genetisk diagnostik vid neuropsykiatriska funktionshinder

Genetisk diagnostik vid neuropsykiatriska funktionshinder Genetisk diagnostik vid neuropsykiatriska funktionshinder MaiBritt Giacobini, MD,PhD PRIMA Barn och Vuxenpsykiatri AB 3 Maj, 2012 Upplägg Lite om neuropsykiatriska funktionshinder Miljöfaktorer Gener och

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Patientinformation ärftlig cancer

Patientinformation ärftlig cancer Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska

Läs mer

Regionrapport 2012 Fostermedicin

Regionrapport 2012 Fostermedicin Regionrapport 2012 Fostermedicin Syfte och mål Den regionala arbetsgruppen för Fostermedicin startade på uppdrag av RMPG Kvinnosjukvård hösten 2009. Gruppens syfte är att göra kvalitetsuppföljning av kvinnoklinikernas

Läs mer

ChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y.

ChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y. Bruksanvisning revision 6 (December 2008) ChromoQuant In vitro diagnostiskt test kit för analys av vanligen förekommande aneuploidier i kromosomerna 13, 18 och 21 samt i X och Y. Se förpackning Se förpackning

Läs mer

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation

Leukemier. Leukemier och genetik. Metoder inom cancergenetik. Varför genetisk diagnostik? Konventionell cytogenetik. Translokation Leukemier och genetik Leukemier Akut myeloisk leukemi (AML) Akut lymfatisk leukemi (ALL) Kronisk myeloisk leukemi (KML) Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Richard Rosenquist Brandell Klinisk genetik, Karolinska

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Ultraljud i tidig graviditet -BERGLIND ÁRNADÓTTIR -CENTRUM FÖR FOSTERMEDICIN, KAROLINSKA SJUKHUSET STOCKHOLM

Ultraljud i tidig graviditet -BERGLIND ÁRNADÓTTIR -CENTRUM FÖR FOSTERMEDICIN, KAROLINSKA SJUKHUSET STOCKHOLM Ultraljud i tidig graviditet -BERGLIND ÁRNADÓTTIR -CENTRUM FÖR FOSTERMEDICIN, KAROLINSKA SJUKHUSET STOCKHOLM Tidig graviditet ( 12v+6d) Genomsök hela uterus och cx samt adnexa Notera corpus luteum Lokalisation

Läs mer