Remissgranskning av KBS-2 "Slutförvaring av använt kärnbränsle"

Transkript

1 Remissgranskning av KBS-2 "Slutförvaring av använt kärnbränsle" Granskarnas sammanfattningar November 1981 POSTADRESS SKBF, Box 5864, Stockholm, Telefon

2 FÖRORD Villkorslagen föranledde de svenska kärnkraftproducenterna att bilda KBS-projektet. Dess uppgift var att visa en möjlig metod att säkert slutförvara högaktivt radioaktivt avfall. Projektet har nu övergått till att utgöra en avdelning inom Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). KBS-projektets arbete har redovisats i två huvudrapporter i is "Förglasat avfall från upparbetning" (dec 1977) KBS-1, r j]s "Slutförvaring av använt kärnbränsle" (sept 1978) b'i-2. KBS-1 utgjorde tekniskt underlag för de laddnings- 'j sökningar som i december 1977 ingavs till regeringen för reaktorerna Ringhals 2 och Forsmark 1. Efter en omfattande ivensk och utländsk remiss fann regeringen att KBS redovisning av hur och var det högaktiva avfallet från upparbetning kunde slutförvaras, uppfyllde villkorslagens krav. KBS-2, som behandlar slutförvaring av använt kärnbränsle, har hittills inte behandlats av regeringen. Däremot har den, liksom KBS-1, genom Industridepartementets försorg, sänts på remiss till ett stort antal svenska och utländska instanser. Innehållet i inkomna remissvar har vid ett flertal tillfällen kommenterats såväl i massmedia som i diverse småskrifter. Även riksdagsprotokollen innehåller hänvisningar till dessa remissvar. De referat och bedömningar som på så sätt vunnit spridning har oftast syftat till att ge en bild av att remissinstanserna, särskilt då de utländska, bedömt KBS-2-rapporten mycket negativt.

3 Remissen av KBS-2 gav upphov till ett omfattande material som är svårtillgängligt för dem som inte arbetar inom området. Det har därför synts angeläget att en större krets skall kunna bilda sig en uppfattning om remissvarens innehåll. Vi har i denna skrift återgivit de sammanfattande omdömen som remissinstanserna avgivit. I vissa fall har någon sammanfattning ej formulerats. I de fallen ges en resumé av remissvarets väsentligheter. Sanmanfattningarna presenteras i två grupper, först de svenska, därefter de utländska. De utländska remissvaren är i regel avfattade på engelska. Översättningen till svenska har gjorts med bistånd av auktoriserade översättare. Stockholm i november 1981 SKBF/KBS

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SVENSKA GRANSKARES SAMMANFATTNINGAR Försvarets forskningsanstalt Statens Geotekniska Institut Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Stockholm Universitetet i Linköping Tekniska högskolan i Stockholm Chalmers Tekniska högskola Högskolan i Luleå Statens naturvårdsverk Statens strålskyddsinstitut Sveriges geologiska undersökning Statens kärnkraftinspektion Styrelsen för teknisk utveckling Nämnden för energiproduktionsforskning Programrådet för radioaktivt avfall Ingenjörsvetenskapsakademin Studsvik Energiteknik AB UTLÄNDSKA GRANSKARES SAMMANFATTNINGAR A M Aikin, F K Hare, J M Harrison; Canada 19 U Environmental Protection Agency; USA 20 OECD, Nuclear Energy Agency; Paris 21 International Atomic Energy Agency; Wien 23 National Academy of Sciences; USA 25 National Radiological Protection Board; UK 2? National Corrosion Service; UK 30 L Ramspott, Lawrence Livermore Laboratory; USA 31 GKAE, Sovjetunionen i2 US Geological Survey; USA 33 Commissariat å l'energie Atomique; France 34

5

6 SVENSKA GRANSKARES SAMMANFATTNINGAR I den svenska granskningen av KBS rapport "Slutförvaring av anvsnt kärnbränsle" har 19 yttranden inkommit: Försvarets forskningsanstalt Statens Geotekniska Institut Universitetet i Uppsala Universitetet i Lund Universitetet i Göteborg Universitetet i Stockholm Universitetet i Linköping Tekniska högskolan i Stockholm Chalmers tekniska högskola Högskolan i Luleå Statens naturvårdsverk Statens strålskyddsinstitut Sveriges geologiska undersökning Statens kärnkraftinspektion Styrelsen för teknisk utveckling Nämnden för energiproduktionsforskning Programrådet för radioaktivt avfall Ingenjörsvetenskapsakademin Studsvik Energiteknik AB

7 Försvarets forskningsanstalt "FOA anser att det redovisade förslaget till direktdeponering av använt kärnbränsle är väl genomarbetat och underbyggt med kompetent genomförda delstudier. Några allvarliga brister och felaktigheter har inte kunnat konstateras vid en översiktlig granskning. Det presenterade förslaget ger främst genom valet av koppar som kapslingsmaterial en säkrare hantering och förvaring än den som redovisats tidigare för upparbetat kärnbränsle och som FOA yttrat sig över. Från teknisk och säkerhetsmässig synpunkt synes egenskaperna hos direktdeponerat bränsle inte medföra nya svårigheter jämfört med slutförvaring av upparbetat bränsle". Statens Geotekniska Institut SGI kommenterar endast material inom det geologiska och geohydrologiska området utan någon sammanfattning. Institutet riktar kritiken främst mot permeabiliteten på djupet och mot vattentransporttiden. Det senare genom att SGI anser att det, åtminstone till 200 m*s djup, existerar ett permeabilitetsporositetssamband för berget. Man anser vidare itt det föreligger svårigheter att i förväg fastställa om en plats är lämplig för lokalisering av ett slutförvar. Effekten av gjorda kommentarer har ej analyserats men man anger att: "I flera fall är det troligt att invändningarna har ringa effekt på utredningens resultat".

8 Universitetet t flppsala "Utredningen visar att dagens teknik erbjuder tillfredsställande möjligheter att hantera och förvara sådant material. Vi föreslår dock på ett antal punkter förbättring av undersökningsmetoder och kompletterande undersökningar vid fortsatt planering och eventuellt genomförande av förvaringsförslaget." "Kommittén anser enligt ovan att det diskuterade systemet för långtidsförvaringen, därest kapsling och bentonitisolering kan ske utan risk för grova fel i utförandet, erbjuder tillfredsställande möjligheter till en säker slutlig deposition av det radioaktiva avfallet. Slutsatsen blir att avgörande för systemets verkliga säkerhet blir risken för kapsel- och isoleringsfel. Denna risk är i sin tur beroende av systemet för arbets- och kvalitetskontroll och hur stora kostnader man är beredd att avsätta för detta ändamål. Kommittén bedömer det emellertid som sannolikt att man kan reducera riskerna för kapselbrott och andra barriärdefekter i tillräcklig omfattning. Detta skulle enligt den ovan redovisade uppfattningen innebära en i relation till användning av fossila bränslen, tekniskt sett säker hantering. (Detta skulle kunna vara en tolkning av begreppet "helt säker" i villkorslagens text.)" Universitetet i Lund "Rektorsämbetet ser liksom fakultetsnämnderna den aktuella

9 rapporten som en betydelsefull redovisning av de möjligheter som för närvarande finns att hantera utbränt men ej upparbetat kärnbränsle. Ämbetet vill dock framhålla behovet av ytterligare erfarenhet innan det definitiva beslutet om slutförvaring fattas och hänvisar till de preciserade förslag till ytterligare forskning och utveckling som framförs av raatematisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Helt allmänt utgör rapporten ett utmärkt underlag för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete inom kärnkraftsonirådet. Rektorsämbetet vill därför i detta sammanhang framhålla vikten av att forskning och utbildning inom detta område stimuleras och att sådan verksamhet bör äga rum vid universiteten och de tekniska högskolorna i större utsträckning än tidigare." Rektorsämbetet gör sålunda ingen värdering av i vilken grad rapporten uppfyller de i villkorslagen angivna kraven. De åberopade fakultetsnämnderna säger dock i sina sammanfattningar: 'Sammanfattningsvis vill fakultetsnämnden framföra att KBS-2 är en vederhäftig redovisning på nuvarande kunskapsnivå av möjligheterna att hantera utbränt bränsle,

10 att det ur slutförvaringssynpunkt är lättare att överblicka konsekvenserna av upparbetningsalternativet (KBS-1) an av direktdeponeringsalternativet (KBS-2), att Sven de värsta tänkbara kombinationerna av svagheter i slutförvaret inte får katastrofala följder, att ytterligare kunskap och utveckling erfordras innan de bästa formerna för hantering av utbränt kärnbränsle och den lämpligaste platsen för slutförvaring bestäms." Tekniska_fakultetsnämnden "Or teknisk synpunkt utgör den framlagda rapporten ett ambitiöst försök att ge en helhetslösning på ett avancerat och komplext problem. Hen fackgranskning fakultetsnämnden kunnat göra bland enskilda forskare inom fakulteten, framför allt inom områdena materialteknik och geologi, har gett vid handen, att vissa enskildheter i de föreslagna lösningarna kan ifrågasättas. Självklart måste emellertid det arbete som utförts inom utredningen karaktäriseras som inledningen på ett forsknings- och utvecklingsarbete där mycket arbete ännu återstår att utföra." En reservant anser: "Jag anser därför att det i fakultetens yttrande klart bör framhållas att utredningen inte kunnat visa hur och var en helt säker slutförvaring av använt, ej upparbetat kärnbränsle kan ske." Enligt protokollet nedröstades detta förslag med rösterna 8-2.

11 10 1 Universitet i Göteborg "Fakultetsnämnden finner att det i rapporten framlagda förslaget bör kunna läggas till grund för utformningen av slutförvaringen av använt kärnbränsle men delar ej uppfattningen att den ang^r en helt säker metod för slutlig förvaring i pin nuvarande utfor-nning. Särskilt i de geologiska avsnitten har utredningen avsevärda brister. Väsentliga problem kvarstår också enligt fakultetsnämndens uppfattning, vad gäller säkerheten i hantering och transport av avfallet från kärnkraftverk till slutförvaring. Hetta <nedför att stor Återhållsamhet krävs, vad gäller produktion av avfall som skall förvaras enligt den nu föreslagna metoden." Universitetet i Stockholm Rektorsämbetet tar ingen egen ställning utan hänvisar till yttranden från institutioner. Radiofysiska_institutioner Institutionen yttrar sig endast i frågor rörande strålskydd och strålsäkerhetsmässiga antaganden. Ingen sammanfattning ges nen följande bedömningar görs 1. Resultatet av dosberäkningarna: Trovärdigheten måste kraftigt ifrågasättas då ett antal antaganden förutsatts gälla över stora tidsrymder, 2. Risknivå till följd av missöden: Dessa beräkningar baseras på erfarenhet från metoder som nu anvsnds och kan anses vara pålitliga.

12 11 Institutionen framhåller dessutom följande: "Med utgångspunkt från vetenskapliga kriterier är det omöjligt att visa på en helt saker slutlig förvaring av kärnbränsle. Begreppet helt saker som anges i villkorslagen uppfattar vi som politiskt betingat. Enligt vår uppfattning kan varken denna utredning eller någon annan vetenskaplig undersökning visa att en helt säker förvaring kan åstadkommas." io.?^ itutiqnen Ingen sammanfattning ges. Institutionen anser att även andra bergarter skall undersökas och betraktar kännedomen om berggrundens sprickmönster som dålig. Man anser att, av redovisade undersökningsområden, enbart sternöområdet kan komma ifråga som tänkbar slutförvaringsplats. C-14 metoden betraktas som ytterst tveksam och kännedomen om grundvattnets sammansättning som ytterst liten. Institutionen avslutar med att rekommendera en förlängd bränslelagring år följd av upparbetning och fixering av det högaktiva avfallet i en kristalliserad bergsmälta (SYNROCK). Zoologiska institutionen Institutionen ifrågasätter niopath-programmet: "Ignorerandet av denna för ekologin så fundamentala kunskap, att kretsloppen är slutna, utgör grund nog för att ifrågasätta giltigheten av hela det anförda jonglerandet med linjära, tidsinvarianta överföringsfunktioner. Verkligheten är här synnerligen olinjär,"

13 12 Institutionen för fv.sik^lisk^k^mi L _oor^anisk_kemi_och strukturkemi Institutionen framför följande allmänna synpunkter: "Den i rapporten angivna lösningen förefaller v<11 underbyggd med noggranna studier av de olika barriärernas egenskaper och en kritisk analys av spridningsriskerna för de olika ämnen, som ingår i avfallet. Vi har ingen anledning att anta att den föreslagna lösningen inte skulle vara säker enligt de mycket stränga krav som anges eller att undersökningen skulle vara på något sätt bristfällig. Likväl kan man inte låta bli att oroa sig över det extrema tidsperspektiv som förvaringen förutsätter. Det gäller verkligen att inte förbise någon spridningsmekanism - kemisk, fysikalisk eller biologisk - som kan få betydelse under årtiondenas lopp. Även om vi ansluter oss till rapportens bedömning av slutförvarets säkerhet, vill vi rekommendera att den relativt långa mellanlagringsperioden används till fortsatt aktiv forskning inom området." Institutionen avslutar med: "Till sist vill vi göra den reflexionen att rapporten med dess utförliga analys av långsiktiga konsekvenser kunde tjäna som föredöme för utredning av avfallsproblem inom andra områden t ex kloralkalifabriker, kol- och oljeeldade kraftverk, tillverkning av biocider, superfosfatgödsling

14 13 Universitetet i T,inköping "Även om vi saknar expertkompetens på flera av de centrala problemområdena, uppfattar vi den lösning av avfallsproblemet som anges såsom rimlig, men vi har ej möjlighet att bedöma säkerhetsanalysens riktighet." Tekniska högskolan i Stockholm "Av ovanstående kritiska synpunkter framgår att man i KBS Il-rapporten ej kan ha ansetts visa var och hur man skall direkt deponera använt kärnbränsle. Mot metoden att direkt slutdeponera använt kärnbränsle kan principiellt starka betänkligheter resas på grund av de långa halveringstider som involveras i transuranernas sönderfall och genom den koncentration av uran som deponeringen innebär. Uranet samt plutoniet utgör dessutom dyrbart kärnbränsle vars överförande till kategorien avfall kan starkt ifrågasättas." Chalme rstekn iska högsko1a "Vi finner att det föreslagna förfarandet är tekniskt genomförbart. Det är dock viktigt att FoU-arbetet fortsattes, om än i långsammare takt, fram till den tidpunkt när slutligt val av slutbehandling och slutförvaring av använt kärnbränsle blir aktuellt, så att den unika tidsfristen tas tillvara. Härigenom kan de tekniska metoderna förfinas och faktaunderlaget ytterligare förbättras. Detta bör ge ett bättre ekonomiskt utbyte av forskningsinsatsen än den som erhålles vid kraschprogram av typ KBS."

15 14 Högskolan i Luleå "Ur materialteknisk synpunkt är förslaget relativt tillfredsställande. Kapslarnas föreslagna placering verbikalt i borrhål i förvaringstunnlar torde ge en god säkerhet. Deponeringshålen (0 1,5 meter) med ett djup av 7,7 meter borras med fullborrningsmaskiner, vilket är ett riktigt teknikval och eliminerar en sprängskadezon runt borrhålen, som skulle gett förhöjd permeabilitet. Förslagen om pilothål och dräneringshål för bergkvalitetsstudier och berginjektering är bra. Tekniken för bentonitfyilning kring kapslar resp bentonit/sandfyllning i tunnlar är även bra utformad. Det bergtekniska förfarandet för utformning och igenfyllning av bergrummen förefaller vara väl utvalt." Statens naturvårdsverk "Naturvårdsverket har ( ) bedömt ansökan med utgångspunkt från huruvida det bedöms möjligt att med i dag tillämpad teknik ordna en slutlig förvaring som tillgodoser de krav som ( ) ställs på miljöfarlig verksamhet vad avser landskaps» påverkan, buller samt utsläpp av icke-radioaktivt avfall, luft- och vattenföroreningar. Naturvårdsverket finner därvid att ansökan kan tillstyrkas." Statens strålskyddsinstitut "Strålskyddsinstitutet har i sin granskning av XBS-2 rapporten "Kärnbränslecykelns slutsteg. Slutförvaring av använt kärnbränsle" ej bedömt de antaganden som gjorts beträffande

16 15 teknisk säkerhet i anläggningar och beträffande korrosion av kopparkapslarna eller frågor av transporttidei för radioaktiva ämnen i berget. Med de av KBS i dessa avseenden angivna förutsättningarna finner strålskyddsinstitutet inga moment i hanteringskedjan och slutförvaringen som inte i princip skulle kunna genomföras på ett med nuvarande bedömningsgrunder tillfredsställande sätt från strålskyddssynpunkt. Framtida stråldoser och konsekvenser är av samma storleksordning som förväntas av tidigare led i bränslecykeln. Strålskyddsinstitutet förutsätter att för ett eventuellt genomförande av beskrivna metoder för slutförvar av använt kärnbränsle metoderna beskrivs mer i detalj och vid behov ytterligare förbättras och att institutet beredes tillfälle att närmare granska konkreta förslag ur strålskyddssynpunkt.* 1 Säryttrande av Bengt Hubendick med instämmande av Birgitta Hambreus. Sveriges geologiska undersökning "Sammanfattande finner SGU att KBS i sin rapport redovisar att en förvaring av använt kärnbränsle kan ske på sådant sätt att den utförda säkerhetsanalysens förutsättningar i geologiskt, hydrologiskt och geokemiskt avseende tillgodoses-." Statens kärnkraftinspektion "KBS har i rapporterna över slutförvaring av använt kärnbränsle lagt fram principiella förslag till förvaring.

17 16 Varken inspektionen eller dess anlitade konsulter har funnit någon allvarligare anmärkning mot de av KBS föreslagna anläggningarna och de framlagda förslagen till tekniska processer för hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle. Inspektionen bedömer att samtliga anläggningar och processer kan genomföras väsentligen i överensstämmelse med förslaget från KBS. Ännu återstår att utvälja den exakta plats i Sverige där högaktivt avfall från upparbetning av använt kärnbränsle eller använt kärnbränsle skall slutförvaras, ''örst sedan de specifika geologiska egenskaperna hos det aktuella förvaret har kartlagts och redovisats kan inspektionen avgöra vilka specifika krav som måste ställas på de artificiella (i motsats till naturliga) barriärer som måste införas, för att en tillförlitlig funktion skall kunna garanteras. Ytterligare en stor mängd detaljfrågor återstår dock att lösa." Karl Erik Olsson har reserverat sig. Styrelsen för teknisk utveckling "Som framgått av den tidigare diskussionen anser STU att säkerheten i de delar av KBS-rapportens förslag som bygger på erfarenheter från tidigare kärnteknisk verksamhet bör kunna betraktas som tillfredsställande. När det gäller den tillslutna och övergivna förvaringsplatsen så resulterar säkerhetsanalysen av huvudfallet, det pessimistiska fallet och tillhörande variationsanalys i att omgivningspåverkan högst sannolikt kommer att ligga under stipulerade gränser, STU erinrar dock om att den tidsrymd som säkerhetsanalysen

18 17 omspänner är lång jämfört med den tid under vilk» n mänskligheten har bedrivit naturvetenskapliga studier, id applicering av dessa erfarenheter på problem av den typ som säkerhetsanalysen i KBS-rapporten utgör, krävs därför stor o.isorg, kunnighet, ansvarsmedvetande och förutseende. KBS-projektet presenterar ett i många avseenden omfattande och vederhäftigt förslag. På flera punkter finns dock begränsningar i erfarenhetsbakgrunden och ett fortsatt FoU-arbete förefaller nödvändigt för att öka graden av konfidens i beräkningar och slutledningar. När detta är genomfört kommer troligen ändå vissa genuina osäkerheter att kvarstå, men bedömningen av dessas betydelse är till slut inte ett tekniskt problem." Nämnden för energiproduktionsforskning "I KBS-rapporten görs en genomgång av de olika delar som ingår i den långa hanteringskedjan för icke upparbetat avfall från kärnkraftverk. Valet av de hanteringssteg som ingår samt möjliga framtida händelser som kan få betydelse för slutförvaret bedöms av NE vara fullständigt. För att kunna avgöra om sådana krav som följer av villkorslagen är uppfyllda måste en bedömning göras av varje enskilt led i hanteringskedjan. Sådana bedömningar kräver för varje enskilt led specialistkunskaper. NE kan inte för något av leden göra bedömningar av detta djupgående slag." Programrådet för radioaktivt avfall "VTT (konsult till programrådet) har uttalat att "man med de föreslagna anläggningarna och metoderna, som motsvarar

19 18 dagens teknik, i princip kan förverkliga den slutliga förvaringen av använt kärnbränsle på ett säkert sätt". Rådet instämmer i att den föreslagna metodiken är säker men anser att forsknings- och utvecklingsarbeten bör drivas vidare dels för att ftka tillförlitligheten i säkerhetsanalysen och dels för att möjliggöra en praktiskt och ekonomiskt lämplig avvägning av kraven på de olika barriärernas funktion." Ingenjörsvetenskapsakademien Ingen totalbedömning ges utan IVA hänvisar till sina principiella överväganden i remissvaret till rapporten om förglasat avfall. ( inga hinder föreligger för att tillföra nya reaktoranläggningar kärnbränsle.) I geologiavsnittet rekommenderar IVA anläggandet av en s k hydraulisk bur runt slutförvaret. För vattentransporttiden instämmer man i 400 år, kan gå med på 1000 år men kan ännu inte acceptera 3000 år. Kunskapen om fördröjningsfaktorer bedöms ha ökat avsevärt men mer behöver göras. IVA anser slutligen att kapselns resistens mot korrosion snarare undervärderats än övervärderats. Studsvik Energiteknik AB "Den belysning av avfallsproblem - icke enbart 1e som avser radioaktivt avfall - som utredningen givit är dock utomordentligt värdafull och om kraven på framtidsprognoser begränsas till vad som är principiellt möjligt att åstadkomma har utredningen demonstrerat att helt säkra förvaringsmetoder för kärnkraftens radioaktiva avfall finns, vilka kan börja tillämpas när så erfordras."

20 19 UTLÄNDSKA GRANSKARES SAMMANFATTNINGAR I den utländska granskningen av KBS rapport "Slutförvaring av använt kärnbränsle" har 11 yttranden inkommit: A M Aikin, F K Hare, J M Harrison; Canada US Environmental Protection Agency; USA OECD, Nuclear Energy Agency; Paris International Atomic Energy Agency; Wien National Academy of Sciences; USA National Radiological Protection Board; UK National Corrosion Service; UK L Ramspott, Lawrence Livermore Laboratory; USA Government Committee for the Use of Atomic Energy; USSR US Geological Survey; USA Commissariat a" l'energie Atomique; France A M Aikin, F K Hare och J M Harrison, Canada Granskarna inleder med "Allmänt anser vi att denna rapport är en utomordentlig, professionell analys, som bibehåller den höga standarden från den föregående studien om förglasat upparbetningsavfall. Vi har föresatt oss att vara kritiska, men vi vill först framhålla att svensk teknologi och planeringsförmåga enligt vår mening är minst lika bra som i andra länder vi känner till. Vi anser också att deponering av använt kärn-

21 20 bränsle i Sverige inte utgör någon risk för framtida generationer, om den utförs enligt de principer som beskrivs i rapporten." och avslutas med "Till slut: inget företag är absolut säkert, men vi anser att Sverige på ett säkert sätt kan förvara högaktivt använt kärnbränsle med användning av existerande teknologi. Emellertid kommer ingen deponering att ske förrän om minst 25 år. Om man tar de senaste 25 åren som jämförelse, kommer våra efterföljande att ha bättre kunskaper att basera sina beslut på och bättre teknologi för att verkställa besluten. Vi ser ingen anledning till oro beträffande förvaringen av utbränt kärnbränsle eller högaktivt avfall - endast behov av den yppersta teknologin och försiktighet från samhällets sida vid ut förandet." US Environmental Protection Agency USEPA har endast gett ett antal relativt fristående kommentarer. "Även om vi inte känner till något arbete där isotopdateriseringsgränser relateras till seismisk aktivitet i den baltiska skölden... borde man jämföra jordbävningskartorna med isotopdateringsgränserna i den baltiska skölden för att se om något samband finns." " Med hänsyn till dessa löslighetsförhållanden, är det

22 21 tydligt att det antagna "värsta fallet" beträffande läkning av bränslet aldrig kan inträffa, såvida inte grundvattnet blir oxiderande. Eftersom graniten har förblivit reducerande under geologiska tidrymder (inklusive istider) är det tvivelaktigt att förutsätta naturliga händelser som kan ändra bergets reducerande karaktär under tidsperioder som är korta i jämförelse med geologiska tidrymer." "Vi anser att det deponerade radioaktiva avfallet bör vara möjligt att återvinna. Om en mera attraktiv deponeringsmetod blir tillgänglig i framtiden, har människorna vid denna tid möjlighet att ta upp avfallet. KBS-förslaget fyller klart detta önskemål. Det största problemet som rapporten behandlar är möjligheten av framtida av människor orsakade störningar. Det går inte att lita på kunskap om förvarets lokalisering och om dess risker i en avlägsen framtid. Vi rekommenderar att kontroll genom institutioner eller regeringar inte påräknas för längre tid än 100 år efter förseglingen av förvaret. Vidare kan det höga materialvärdet i kapslingen föranleda avsiktlig utvinning av metallen i de föreslagna kapslarna utan att gruvföretagen inser att radioaktivt material ingår " OECD, Nuclear Energy Agency Organisationen har inte gett någon sammanfattning av sina bedömningar. Yttrandets fyra första paragrafer rör säkerhets- och miljöfrågor medan övriga berör kostnads- och resursaspekter. Då KBS-rapporten inte direkt avhandlar de senare frågorna, ges

23 22 här en sammanfattning av innehållet i de första paragraferna. OECD/NEA skriver: "Rapporten tycks fylla sitt huvudsyfte, nämligen att på ett övertygande sätt demonstrera att det finns en säker metod att deponera använt kärnbränsle i det svenska urberget." Därefter diskuteras de svårigheter som det "orealistiska begreppet" helt säkert medför: "Det är alltid möjligt att föreställa sig någon händelse med låg sannolikhet som kan resultera i utsläpp av radionuklider från ett djupt beläget förvar", varefter man dock konstaterar: "A andra sidan förefaller rapporten beskriva en i allt väsentligt lämplig lösning eftersom inget utsläpp av radionuklider väntas som följd av något någorlunda tänkbart händelseförlopp innan det använda bränslets radiotoxicitet reducerats till en nivå som kan jämföras med dess ekvivalenta mängd naturligt uran". OECD/NEA:s huvudkommentar rör värderingen av de beräknade kollektivdoserna: "Först och främst förefaller det knappast möjligt att utvärdera kollektivdosinteckningar för en avlägsen framtid, och det är i varje fall troligen meningslöst, eftersom ingen pålitlig bedömning av framtida befolkningsstruktur och av miljömässiga och ekologiska förutsättningar kan anses vara berättigad över en så lång tidsskala. För det andra orsakas den till oändligheten integrerade kollektivdosinteckningen nästan uteslutande av de radioaktiva nukliderna i uranserien, som inte har genererats genom bestrålningen av bränslet.

24 23 Således är dosinteckningen som erhålls inte en tillkommande inteckning förorsakad av användning av kärnenergi utan i praktiken att hänföra till naturligt uran. Den är med andra ord snarare en följd av förflyttning av ett naturligt material än av dess utnyttjande av den nuvarande generationen för ett nyttigt ändamål". I mera specifika kommentarer framhåller OECD/NEA: behovet av stödjande och verifierande undersökningar samt omfattande granskning och diskussion kring dessa frågor i den vetenskapliga världen behovet av fortsatta studier om bränslelagring i vatten sant behovet av redovisning av doser och detriment från transporter, bränslelager, inkapsling och deponering till de anställda. International Atomic Energy Agency "Den andra K3S-rapporten är inte avsedd sosti ett fast konstruktionsförslag utan som en principstudie som skall uppfylla den svenska villkorslagens krav. Den svenska uppläggningen är att utse en specifik lokalisering, utarbeta en detaljerad konstruktion för det optimerade systemet och att utföra forskning och utveckling änder de närmaste decennierna. Panelen drar slutsatsen att förslaget som presenteras i den andra KBS-rapporten inkluderar marginaler som är mer än

25 24 tillräckliga för att fylla de radiologiska säkerhetskraven i rapporten. En specifik lokalisering med en detaljerad konstruktion för förvaret med vederbörlig kvalitetssäkring kommer att krävas innan definitivt beslut fattas om att genomföra projektet. Panelen konstaterar vidare: 1. Kvalitet på studien KBS-studien har genomförts och rapporerats meå berömvärt ansvar och professionell kompetens. 2 Anläggningar och konstgjorda barriärer Panelen accepterar förslaget som utförbart, men ytterligare forskning och utveckling bör genomföras för att demonstera lämpligheten hos vissa tekniska förfaranden. 3. Geologi och hydrogeologi De hydrogeologiska studierna har förstärkts <ned väsentliga nya data och förståelsen av säkerhetseffekten av nuklidretardation genom geokemiska processer, inklusive diffusion har avsevärt förbättrats. Sedan den första KBS-rapporten har inga grundläggande geologiska data beträffande bergegenskaper eller bergstabilitet framkommit som kan försvaga tilliten att en eller flera tillfredsställande och säkra lokaliseringar kan identifieras i det svenska urberget. 4. Säkerhetsanalys De modeller som använts i den radiologiska säkerhetsanalysen innehåller, liksom i den första KBS-rapporten, ett rikt matt av försiktighet, vilket är särskilt påtagligt i utvärderingen av kollektivdosinteckningen.

26 25 1 De doser som förutses ligger väl inom ramen för ICRP:s rekommendationer och de lämnar utrymme för tänkbar exponering från andra källor. Strålskyddsföreskrifterna för de nordiska länderna uppfylls likaså. Panelen anser att analysen av strålrisken som presenteras i rapporten är tillfyllest." National Academy of Sciences "Denna granskning av den svenska KBS Il-rapporten har utförts av en underkommitti till Committee on Radioactive Waste Management (CRWM)inom American National Academy of Sciences. Granskningen är begränsad till en utvärdering av tillförlitligheten av det tekniska dataunderlaget på vilket slutsatserna i KBS Il-rapporten baseras beträffande två nyckelfrågor i det föreslagna deponeringssystemet: 1) Den långsiktliga stabiliteten hos kopparkapslarna inpackade i bentonit inder ett specifikt område av fysikaliska och kemiska betingelser och 2) tillgängligheten av en djupt belägen förvaringsplats i berg som uppfyller kraven på dimensioner, hållfasthet och grundvattenegenskaper och som har sådan stabilitet att dessa egenskaper bibehålls. Dessa två frågor är, enligt CRWM och dennas underkommitté, avgörande för den långsiktliga funktionen av förvarets isoleringssystem. Från denna granskning undantas bedömning av kostnader, föreslagna anläggningar för hantering av avfallet före deponering, alternativa eller "bättre" metoder för slutförvaring, beräkning av stråldoser och det förnuftiga i att deponera ekonomiskt värdefulla kopparinkapslade bränslestavar. Granskningen är i stora delar en subjektiv bedömning av underkom-

27 26 mittens medlemmar beträffande kvalitet och fullständighet på den svenska forskningen och det logiska sammanhanget mellan forskningsresultaten och de slutsatser som dras. KBS Il-projektet utnyttjar, liksom en del andra avfallsförvaringsplaner, en sekvens av tekniska barriärer och naturliga geologiska barriärer för att begränsa spridningen av radionuklider. Planen är unik ifråga om den huvudroll som tilldelas en teknisk barriär i form av en tjockväggig kopparkapsel, omgiven av bentonitlera som buffertmaterial. Enligt underkommitténs mening demonstrerar studien på ett tillfredsställande sätt förmågan hos denna barriär att innehålla radionukliderna i de använda bränslestavarna i hundratusentals år och de egenskaper som krävs av de geologiska barriärerna, som är svårare att verifiera, blir därför mindre stränga än i andra deponeringsutformningen. Underkommittén instämmer i att tillgängliga tekniska data är tillfyllest för slutsatsen i KBS Il-studien, att radionukliderna inte sprids med oacceptabel hastighet från ett förvar som byggs enligt specifikationerna i rapporten, förutsatt att byggnadsarbetet utförs väl och att en lämplig lokalisering väljs. De principiella grunderna för underkommitténs bedömning, samt de väsentliga kvarstående osäkerheterna listas nedan: 1. Kapslarna; Tillverkningsmetoder har visats vara tillgängliga i dag och både experiment och teori har demonstrerat att kapslarna har tillräcklig mekanisk hållfasthet och korrosionsresistens för att överleva i

28 27 förvarets miljö under hundratusentals och troligen över en miljon år. Buffertmaterial t Omfattande forskning om bentonitlera har ganska övertygande visat att detta material kan skydda kapslarna mot mekaniska störningar och korrosion av grundvatten. Emellertid erfordras ytterligare försök under de betingelser som råder i förvaret för kontroll att kompakterad bentonit och löst packad bentonitfyllning kan placeras tätt omkring kapslarna och att den kompakterade bentoniten blir homogent hydratiserad utan att det bildas sprickor eller kanaler med snabbt grundvattenflöde. Existensen av lokaliseringsplatser; Det kan med rimlig säkerhet förutsättas att det finns åtminstone en plats i det svenska urberget som fyller minimikraven på dimensioner och långsam vattenrörelse, även om detta inte fullständigt demonstrerats, och man kan med ledning av tillgängliga geologiska data sluta sig till att andra lika bra eller bättre platser existerar i Sverige. Den faktiska lokaliseringen och definitionen av sådana platser kräver emellertid ytterligare undersökningar och provning av berget. Bergets stabilitet; Trots tvivel från några få svenska geologer finns påtagliga bevis för att urberget i stora delar av Sverige är tektoniskt stabilt, så att en väl vald förvaringsplats är utsatt för liten risk att skadas genom långsamma bergrörelser eller snabba förskjutningar i samband med jordbävningar. Observerationer av den senaste istidens effekter i Skandinavien tyder på att en tänkbar ny istid inte kommer att orsaka några skador på ett välbyggt förvar eller att skadan skulle bli så liten att någon fara för biosfären efter en sådan istid inte skulle föreligga.

29 28 5. Kvantitet, rörelse och kemisk sammansättning på grund-vattnet; Många fältundersökningar och analyser har visat att den mängd grundvatten som rör sig genom en rätt vald förvaringsplats kommer att vara liten och att den kemiska sammansättningen kommer att förbli inom det område där korrosionen på kapslarna är långsam. 6. Temperaturen i ett förvar; Väl grundade beräkningar visar att temperaturen vid kapselytan kommer att förbli under 80 C vid tillämpning av här planerad lagring av avfallet före deponeringen och med den förutsatta fördelningen av materialet i förvaret. Temperaturen kommer att vara tillräckligt låg för att dess effekt på kapslarnas korrosion och på bentonitens egenskaper blir försumbar. Temperaturhöjningen i berget kring förvaret förväntas ligga under den nivå som skulle kunna orsaka skador antingen genom att etablera konvektionsceller i grundvattnet eller genom ändring av bergets sprickhydrologi. Ytterligare experiment beträffande effekten av värme är ö.iskvärda. Sådana experiment pågår vid Stripa. 7. Tillslutning av förvaret; Det har tämligen övertygande demonstrerats att den planerade försegligen med bentonit och återfyllning av schakt, tunnlar och borrhål efter det förvaret är fyllt, kommer att vara tillfyllest för att hindra kanalbildning för grundvattnet. Inte desto mindre anser underkommittén att detta utgör den svagaste delen i KBS Il-projektet. I USA betraktar man förseglingen av rummen i ett förvar som en svår operation. Ytterligare arbete krävs beträffande applicering och testning av bentonitförseglingen.

30 29 8. Kapselhaveri: Om en oväntat snabb korrosion eller en spricka i en kapsel skulle tillåta grundvattnet att komma i kontakt med anvsnda bränslestavar, kommer spridningen av lösta nuklider att i hög grad fördröjas genom svårlösligheten hos uranoxidkutsarna och genom sorption och jonbyteseffekter på bentonit och mineralytor i berget som grandvattnet passerar, fördröjning tillsammans med utspädning och dispersion beräknas garantera att koncentrationerna i strömmande grundvatten inte kommer att nå oacceptabla nivåer. Denna slutsats stöds av omfattande experimentella undersökningar, utformade för att simulera förhållandena kring en skadad kapsel. Ytterligare undersökningar vid försvarsbetingelser är klart nödvändiga, men underkommittén anser, med undantag för en medlem, att det hittills utförda arbetet tillsammans med osannolikheten för kapselhaveri, räcker för att på rimligt sätt garantera innehållandet av radionukliderna. 9. Kritikalitet: Beräkningar visar klart att risken för att få en kritisk konfiguration av fissila isotoper genom grundvattentransport är praktiskt försumbar." National Radiological Protection Board NRPB anger i början av sitt yttrande: "Vår kommentar begränsas till de aspekter som gäller modellerna och strålskyddet. Vi har främst uppehållit oss vid frågan om grunden för vissa antaganden och parametrar." Granskningen avslutas med: "Rapporten utgör en användbar studie beträffande hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle. Det är emellertid nödvändigt att på vissa områden ge ytterligare förklaringar. Speciellt måste betydelsen av dosimetrin som används i studien ytterligare belysas.

31 30 National Corrosion Service "Vi har mottagit KBS II och finner inga större frågor där vi har avvikande uppfattning beträffande korrosionsfilosofin. Vi konstaterar följande: I?å basis av accepterade data och de mycket konservativa antagandena som görs av KBS anser vi att de angivna värdena på kapslarnas livslängd kan godtas. II Vi anser att det scenario och "allmänna händelseförlopp* som KBS utmålar och konsekvensanalysen är realistiskt vad gäller de områden där vi kan göra en kompetent bedömning. III Det finns emellertid avsnitt där mera relevanta och exakta data skulle ge mera tillfredsställande och förfinade förutsägelser och vi förutsätter att dessa uppmärksammas i det pågående KBS-programmet. IV Slutligen har vi uppfattningen att det inte finns sådana felaktigheter i argumenten beträffande korrosion som hindrar att KBS Il-projektet kan anses demonstrera en möjlighet att slutligt förvara icke upparbetat använt kärnbränsle på ett absolut säkert sätt, inom ramen för en rationell tolkning av detta krav."

32 31 Dr Lawrence D Ramspott Lawrence Livermore Laboratory, USA " Även om denna granskning ger anledning till en rad frågor beträffande enskilda detaljer, vill jag deklarera att denna rapport, liksom den första KBS-rapporten är en berömvärd produkt. Den innehåller åtskilligt av originalitet och nytänkande, och det koncept KBS här introducerar har avsevärt påverkat uppfattningen om förvaring av högaktivt avfall runtom i världen. De flesta frågor som föranleds av granskningen är relativt obetydliga och de påverkar sannolikt inte rapportens övergripande slutsatser. Det finns emellertid några punkter som jag vill framhålla. Den första gäller principen med den 40-åriga mellanlagringen. Detta kan innebära att man reducerar en framtida risk genom att öka den kortsiktiga risken. Den andra punkten är att kapslarna som sådana kan bli en ekonomisk tillgång i en avlägsen framtid och därför inbjuder till återtagande. Den tredje punkten är att tillsatsen av metalliskt bly i kapseln faktiskt kan öka kapselns giftighet vid tider bortom 1000 år.

33 32 Som vetenskapsman finner jag det svårt att arbeta med begrepp som "absolut saker". Jag anser att de lösningar som beskrivs i denna rapport innebar ett system för avfallsdeponering med överflöd av säkerhet. Principiellt erhåller man denna säkerhet genom att använda geologin som en redundant reserv till tekniska barriärer - kapseln och buffertmaterialet. Det 3r min personliga uppfattning att tillägg av en anpassad teknik för överföring av avfallet till keramisk eller förglasad form skulle öka totalsäkerheten till ringa eller ingen extra kostnad. Den kanske enklaste sammanfattning jag kan formulera är att jag anser det beskrivna systemet utgöra en effektiv och adekvat inneslutning, men jag skulle mycket garna se en period på 5-10 år med optimeringar, forskning och analys innan en slutlig plan väljs. Det skulle vara mycket önskvärt om de förbättringar som utvecklats för deponering av använt bränsle kunde tillämpas på avfall efter upparbetning." GKAE, Sovjetunionen (Government Committee for the use of Atomic Energy) GKAE avger inte någon detaljerad bedömng av utgångsdata eller slutsatser presenterade i KBS-rapporten. Endast i två fall ges värderingar som kan vara baserade på vetenskapligt underlag: De i rapporten framlagda beräknade och experimentella data motsvarar de i dag allmänt vedertagna säkerhetskriterierna vid lokalisering av radionuklider i bergrum.

34 33 Det 3r nödvändigt att påpeka att det, trots erhållna data, är svårt att bedöma säkerhetsprognosens tillförlitlighet för en period av flera miljoner Ar, vilket man gjort i rapporten. Som avslutning upprepas - Den säkerhetsprognos för förvaring av bränsleelement som gjorts utgående från dessa data och som skall gälla för en period av flera miljoner Ar, förefaller oss emellertid ogrundad. I övrigt består yttrandet av en diskussion om vilken av de alternativa slutförvaringsmöjligheterna som är att föredra. US Geological Survey " Enligt vår mening är kopparkapsel förslaget tillfyllest under åtminstone tusentals år under de beskrivna förhållandena, och de tekniska svårigheter och dataluckor som finns kan sannolikt klaras upp genom fortsatt forskning och utveckling i anslutning till projektet. Exempel på sådana insatser är studium av alternativa kapslingsmaterial, som är mindre resurskrävande och attraktiva för framtida civilisationer, samt karakterisering av tänkbara lokaliseringsplatser. Förslaget enligt den granskade rapporten förefaller vara tillräcklig för att uppfylla kraven enligt villkorslagen (SFS 1977: 140)."

35 34 1 Commissariat a l'energie Atomique CEA konstaterar att man framfört tveksamhet knuten främst till de långa tidsperspektiven; exempelvis rörande bentonitens långtidsstabilitet, förekomst av... geologiska och hydrogeologiska förhållandena, eller att människan i framtiden tränger in i förvaret. Efter en jämförelse med kanadensiska temperaturberäkningar avslutar CEA med: "KBS Il-rapporten förefaller oss därför vara helt övertygande, men bara inom sina egna begränsningar. Det är därför inte det vetenskapliga eller tekniska arbetet av KBS-projektets ingenjörer vi vill kritisera, utan den brist i realism i målsättningen för den svenska lag, som ligger bakom genomförandet av detta projekt. Bortsett från det faktum att ingen mänsklig aktivitet kan vara absolut säker förefaller det oss vara högst diskutabelt att nu kräva demonstration av total säkerhet hos ett förvar av radioaktivt avfall under mycket lång tid, när förvarets lokalisering ännu inte är utsedd, och en detaljerad studie av dess verkliga egenskaper kan utföras först när platsen valts ut och accepterats. Det föreligger en motsägelse i detta avseende. Man bör därför inte förvåna sig över att absoluta bevis för säkerheten hos förvaret a priori inte kan företes. Under förutsättning att netoderna verifieras fned experiment och att den verkliga lokaliseringen fyller kraven, gäller inte desto mindre att -le metoder som föreslås i KBS Ilrapporten är realistiska och förefaller realiserbara med axisterande teknik. Likaså är säkerhetsbedömningarna utförda med rimlig konservatism: en mycket låg utlösningstakt för

36 35 1 UO- och för korrosionen av koppar under de reducerande betingelserna, den låga permeabiliteten 'nos bentonitbarriären och uppmuntrande resultat vad gäller geologi och hydrogeologi i vissa områden i Sverige ger goda utsikter för realisering av ett förvar för använt bränsle under helt tillfredsställande villkor beträffande säkerheten."

37 /SS V tl.u') 221-t AB Teleiilan SOLNA 1