Remiss angående utredningen Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remiss angående utredningen Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27)"

Transkript

1 YTTRANDE Dnr: 2015/0336-1: Sida 1(6) Finansdepartementet Stockholm Remiss angående utredningen Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, har beretts möjligheten att lämna synpunkter på ovanstående remiss. Den huvudsakliga uppgiften för Partikelhaltsutredningen har varit att ta fram förslag på åtgärder som varaktigt kan minska de höga halterna av PM10 i Stockholm och andra tätorter, så att luftkvalitetsdirektivets gränsvärden kan nås. VTI delar utredningens bedömning att det saknas skäl att införa en skatt på dubbdäcksanvändning i Stockholm eller andra områden, med följande tillägg och synpunkter: VTI anser att utredningens sammanställning om partikelutsläpp och åtgärder är svår att följa och i delar kan ifrågasättas. VTI anser att utredningens information om olycksrisker i samband med minskad dubbdäcksanvändning är missvisande och leder till en underskattning av de samhällsekonomiska kostnaderna. VTI anser vidare att utredningens samhällsekonomiska analys borde i större utsträckning försökt kvantifiera och ha beaktat även andra effekter från dubbdäcksanvändningen, exempelvis bullerpåverkan, vägslitage, andra hälsoutfall än dödlighet från långtidsexponering, miljöeffekter på mark och vatten, samt nedsmutsning. Slutligen hade VTI gärna sett att analysen hade beaktat de löpande kostnaderna för att övervaka efterlevnaden av de olika alternativen, inklusive kostnaden för poliskontroller. VTI observerar att enligt den samhällsekonomiska analys som genomförs i utredningen är inget av de alternativ som analyserats lönsamt. Bedömningen baserar sig dock på ett osäkert underlag om sannolikheten för EU-sanktioner om gränsvärden inte nås. Vidare menar VTI att det blir missvisande att ta med hela engångskostnaden för investeringar och uppstart i en sammanställning av de samhällsekonomiska kostnaderna, som för övrigt avser kostnader och nyttor som uppstår varje år. VTI har därför gjort en ny beräkning. Resultatet blir även där att alla alternativ är samhällsekonomiskt olönsamma, men rangordningen förändras. 1 1 Resonemanget förklaras närmare nedan under rubriken för kapitel 10 och 11. VTI POST/MAIL BOX SE STOCKHOLM BESÖK/VISIT TEKNIKRINGEN 10A TEL +46 (0) WEB FAKTURAADRESS/INVOICE ADDRESS STATENS VÄG- OCH TRANSPORTFORSKNINGSINSTITUT, FE 254, FRÖSÖN STYRELSENS SÄTE LINKÖPING ORG NR

2 Sida 2(6) Slutligen saknar VTI en vidare utredning av hur regelefterlevnaden av en självanmäld, vistelsebaserad skatt ska säkerställas. Framförallt vill VTI gärna se att de olika tekniska möjligheterna för att säkerställa efterlevnad utreds. Härefter följer specifika synpunkter till vissa av utredningens kapitel. Kapitel 7 och 10 VTI konstaterar att överskridandena som har mätts upp på en plats representerar halterna i ett större område (vilket även modellering visar), medan utredningen ger intryck av att uppfatta det som om överskridandena endast sker på själva mätplatserna. Med hänvisning till Strandroth (2012) hävdar utredningen att dubbdäck inte har någon effekt på säkerheten när det gäller dödsolyckor vid vinterväglag om bilen är utrustad med ett antisladdsystem (s.129). VTI menar att det inte går att dra några sådana slutsatser från artikeln, utan mer forskning behövs. Vidare konstaterar VTI att Strandroths studie endast inkluderar olyckor med minst en död person som färdats i bil. Således finns ingen information om dödsolyckor mellan bilar och oskyddade trafikanter (gångare, cyklist, mopedist) där den oskyddade trafikanten omkommit men alla personer i bilen överlevt. Detta bortfall av oskyddade trafikanter gäller också den undersökningen om antisladdsystems (ESC) positiva inverkan på trafiksäkerheten vintertid. Enligt STRADA skadas idag årligen fler cyklister än bilister allvarligt i trafiken och, vilket också framgår av utredningen (s. 192), i Stockholms stad skadas de flesta fotgängare och cyklister, ca 80 %, i olyckor med motorfordon. Detta är olyckor där däckens väggrepp kan spela en avgörande roll, och där ESC inte förväntas ge någon hjälp. Det kan därför förmodas att trafiksäkerhetseffekten av minskad dubbdäcksanvändning underskattas i utredningen (s. 194). Utredningen konstaterar att det är svårt att bedöma vad en minskad dubbdäcksanvändning skulle innebära för olycksrisken. VTI håller med om detta, och vill påpeka att det är en konsekvens av att det saknas information i olycksdatabaserna (STRADA) om däckanvänding. Den mest aktuella modellen för hur antalet skadade och dödade i trafiken i Stockholm (och resten av landet) skulle påverkas av förändringar i dubbdäcksanvändninger är en VTI rapport från Modellen i rapporten visar på stora skillnader i olycksutfallet beroende på vilken typ av odubbat däck som bilister använder. Dock finns inte effekten av ESC med i modellen då den är baserad på olyckor som inträffade innan ESC blev standard. VTI:s studie beskrivs i utredningen, men används inte för de samhällsekonomiska beräkningarna. Istället baserar man olycksprognosen på utfallet i den norska undersökningen, där man hävdar att olyckorna kan öka med ungefär fem procent om användningen av dubbdäck minskar från 50 till 25 procent. För den samhällsekonomiska analysen antar utredningen att dubbdäcksandelen i Stockholm skulle falla procentuellt sett mer än i Norge. Trots den större dubbdäcksminskningen antas dock inte olyckorna öka lika mycket som i Norge, på grund av att andelen bilar med ESC ökat sedan den norska undersökningen gjordes. Två typer av olyckor, upphinnandeolyckor och singelolyckor, antas öka med 1 procent utan att vidare motivera den använda

3 Sida 3(6) siffran. Inga andra olyckstyper (exempelvis oskyddad trafikant) anses påverkas. VTI anser detta sätt att behandla olycksmodelleringen vara mycket problematisk. VTI anser att några av utredningens källor för trafiksäkerhetsfrågor är av tveksam kvalitet. Exempelvis innehåller den citerade studien av TØI ett antal ogrundade slutsatser, bland annat (s. 128 i utredningen) att det inte är troligt att den förändrade andelen dubbdäck i trafiken i städerna har någon påverkan på fördelningen av olyckstyperna (speciellt bakifrånkollisioner). Utifrån data i TØIs rapport finns det inga vetenskapliga belägg för en sådan slutsats. Den andra källan är en opublicerad och vetenskapligt ogranskad studie, som bl.a. påstår att det är endast i norra Sverige som man kan utläsa en positiv nettoeffekt [för trafikolyckor] för dubbade däck. Detta påstående gäller dock endast bakifrånkollisioner. Slutligen bör det uppmärksammas att den norska statistiken inte omfattar några olyckor med bilar registrerade i de norska städerna, och som således omfattas av dubbdäcksbegränsningar, som inträffade utanför storstadsområdet. Således tar man inte hänsyn till denna typ av olycka i den svenska uppskattningen heller, varigenom olyckskostnaden i den samhällsekonomiska analysen underskattas I samband med diskussionen om dubbdäcks bidrag till buller vill VTI påpeka att det bör beaktas att de beläggningar som idag används på högtrafikerade vägar och gator i Norden är anpassade till dubbdäcksanvändning, d.v.s. de är grova och innehåller mycket och slitstark sten. Orsaken till lågbullrande beläggningars kortare livslängd och funktion är i huvudsak dubbdäcksanvändningen vars slitagematerial sätter igen de bullerdämpande porer som karaktäriserar den vanligaste typen av bullerdämpande beläggning (dränerande beläggning). Slutligen ger själva dubbens kontakt med vägen upphov till ökat buller, jämfört med odubbade däck. Den hårda vägytan bidrar även till att detta buller är relativt högt. Därtill blir buller från alla däck oavsett säsong högre, inte bara för att vägytan är hård för att tåla dubbdäcksslitage utan också för att slitaget gör vägytan grov vilket resulterar i högre bullernivå. Kapitel Utredningen omnämner på s. 137 att nya föreskrifter för dubbdäck förväntas minska partikelemissionerna. De nya föreskrifterna för dubbdäck som började gälla 2013 har i Finland och Sverige kompletterats med godkännande av dubbdäck enligt en finsk testmetod kallad over-run test. Denna metod innebär att det provade däcket körs på bil över en provbit av mönstersågad granit ett antal gånger i en viss hastighet. Provbiten vägs före och efter försöket och om däcket inte orsakat mer massförlust än ett däck som är godkänt enligt föreskrifterna, godkänns det. Metoden har ifrågasatts och är under vidare utredning, men har inneburit att tillverkare börjat ta fram och sälja däck med betydligt fler dubbar än innan de nya föreskrifterna togs i bruk. En nyligen publicerad studie (Gustafsson & Eriksson (2015), VTI rapport 867A) visar att däck med många

4 Sida 4(6) dubbar kan emittera betydligt mer PM10 än däck som följer föreskrifterna och har färre dubbar än före Resultatet kan bli att den önskade minskningen i partikelutsläpp uteblir I Uppsala har många innovativa idéer kring driftåtgärder mot PM10 provats, men någon vetenskaplig utvärdering har i dagsläget inte utförts, varför sjunkande PM10-halter mellan säsonger också kan bero på andra faktorer, som t.ex. väderförhållanden. Direkta effekter av städinsatser på partikelhalten i Stockholm kan sällan urskiljas i de kontinuerliga partikelmätningarna. De procentuella effekter som utredningen omnämner är effekter på det lokala bidraget till PM10 (alltså direkta slitageemissioner och uppvirvling av vägdamm) under optimala utvärderingsförhållanden, alltså inte effekten på den totala PM10-halten. Att tidigarelagd sandupptagning är gynnsamt för PM10-halterna är en spekulation i diskussionsdelen (fotnot 27). Det vetenskapliga underlaget för en sådan slutsats är än så länge litet. Kapitel 9 och 12 Utredningen analyserar tre sätt att utforma en dubbdäcksskatt (utifrån tillträdes-, vistelse-, och färdvägsprincipen, s. 149). VTI ifrågasätter huruvida det föreslagna skattesystemet med självanmälan för resor inom det skattebelagda området inte leder till skattefusk (bl.a. s. 257). Det saknas en analys av hur stora polisiära resurser det krävs för att kontrollera fordon i avskräckande syfte, samt av huruvida detta är ett effektivt sätt att använda polisens begränsade resurser. VTI skulle gärna ha sett en vidare diskussion om möjligheten att med olika tekniska lösningar, exempelvis specialkameror, upptäcka dubbdäcksanvändning. Om det vore möjligt att automatiskt upptäcka dubbdäcksanvändning vid vissa (möjligtvis rörliga) ställen inom det skattebelagda området skulle behovet av polisiära åtgärder minska och regelefterlevnaden sannolikt öka. Kapitel 10 och 11 Utredningens samhällsekonomiska analys sammanfattas i Tabell Tabellen innehåller ingen summering av effekterna, vilket försvårar för läsaren att genomskåda varför åtgärderna har rangordnats såsom har gjorts. En enkel summering av alla effekter i tabellen ger vid handen att det är nuläge med förbud som är det samhällsekonomiskt minst dåliga alternativet, med ett värde på -41 miljoner kronor per år. 2 Kostnaderna för skattealternativen omfattar dock även en engångskostnad (investerings- och uppstartskostnad) på 30 miljoner kronor som rimligtvis enbart belastar det första året. För att fördela denna kostnad på ett rimligt sätt över policyns hela livslängd måste kostnaderna och nyttan från investeringen diskonteras. Detta görs genom ett antagande om livslängd för investeringen samt diskonteringsränta, vilket tillåter att 2 Summering av nyttor och kostnader för de två andra alternative ger ett värde på -61 miljoner kronor/år för alternativet Skatt trängselskattezon och på -49 miljoner kronor/år för alternativet Skatt kommande trängselskattezon. Alla tre åtgärder är med andra ord samhällsekonomiskt olönsamma.

5 Sida 5(6) nettonuvärdet av åtgärderna kan räknas fram. Engångskostnaden belastar då skattealternativens första år men inte de senare åren. VTI har räknat fram nettonuvärdet för alla tre förslag med en 40-årig tidshorisont och med 3,5 % diskonteringsränta. 3 Detta ger vid handen att alternativet Skatt i kommande trängselskattezon har lägsta nettoförlust på 455 miljoner kronor. 4 VTI delar utredarens bedömning att införandet och i så fall storleken av EU sanktioner är mycket osäker. VTI hade dock gärna sett en djupare diskussion om sannolikheten för sanktioner från EU:s sida, exempelvis hur en dylik talan mot andra medlemsländer har drivits, hur sannolikheten för sanktioner påverkar nettonuvärdet av de olika alternativen och hur hög sanktions- och dagavgiften hade behövt vara för att göra alternativen lönsamma utifrån en samhällsekonomisk synvinkel. Därutöver saknar VTI samhällsekonomisk analys av åtminstone en ytterligare möjlig åtgärd, nämligen införandet av dubbdäcksförbud på fler gator i Stockholm än enbart på Hornsgatan. Enligt utredningen genomförs dammbindning på över 30 gator och det borde vara möjligt att utreda kostnaderna för och nyttorna från ett ytterligare dubbdäcksförbud på någon eller några av dessa gator. Utredningen konstaterar (s. 225) att ett förbud inte bör omfatta ett alltför stort område eftersom det kan medföra ökade kostnader för vinterväghållning och tillgänglighet i form av längre resväg. För ett stort område är i stället en skatt ett mer lämpligt och ändamålsenligt alternativ. För att bättre kunna bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten i olika åtgärdsalternativ hade VTI önskat sig att en samhällsekonomisk analys av ett utvidgat förbudsområde hade gjorts. Oberoende av styrmedel för att minska dubbdäcksanvändningen gör utredningen bedömningen att dammbindningsinsatser kommer att behövas framöver (bl.a. s. 201). VTI hade gärna sett en beskrivning av dammbindningsvätskans miljökonsekvenser, bl.a. risken för att grundvatten kontamineras, och en värdering av risken. VTI saknar även en analys av andra möjliga åtgärder för att minska partikelhalten På s. 173 och i tabell 10.1 diskuteras emissionsfaktorer. Det framgår inte vilka utsläpp som avses (PM10-2,5, CO2, NOX eller något annat, eller en sammanvägning av många utsläpp). VTI önskar sig vidare en förklaring till att emissionsfaktorn i tabell 10.1 varierar så kraftigt mellan kommunerna. Utredningen ger intryck av att vilja skilja på utsläpp av slitagepartiklar och uppvirvling av vägdamm (även i kapitel och 11.2). En ansenlig mängd av dubbdäcksslitaget grövre än PM10 ansamlas dock på vägbanan för att sedan malas ner av däcken och virvla upp och bidra till ökade PM10-halter. Att själva uppvirlvingen av detta vägdamm inte skiljer sig nämnvärt mellan odubbade och 3 Diskonteringsräntans storlek påverkar inte rangordningen av alternativ. På ett liknande sätt räcker det med att räkna värdet av alternativen över två år (istället för 40 år) för att få samma rankning av alternativen som föreslås av VTI. 4 Netto nuvärdet för Nuläge förbud är -895 miljoner kronor, och för Skatt i trängselskattezon -723 miljoner kronor, båda över 40 år.

6 Sida 6(6) dubbade däck är sant, men dammets ursprung är ändå delvis kopplat till dubbdäckens slitage. VTI saknar en beskrivning av Stockholms stads trafikkontors arbete med vinterdrift, då de sköter driften i staden, inte Trafikverket VTI anser att det är väl försiktigt att endast inkludera förtida dödsfall i hjärt-kärlsjukdom som hälsoeffekt i analysen. Utredningen anger att det även finns andra hälsoutfall från PM10, men utesluter såväl effekter på sjuklighet, som korttidseffekter på grund av bristande underlag. Såväl den refererade IVLstudien från 2014 (s. 187) som Meister m.fl., (2012) innehåller beräkningar av sådana hälsorisker som är de mest aktuella uppskattningar som är tillgängliga och därför bör kunna inkluderas i analysen. En ytterligare aspekt gäller hälsoeffekter från buller och partiklar, som idag hanteras separat, vilket gör att de kombinationseffekter som kan uppstå inte är inkluderade. Det finns ett behov av att utreda huruvida kombinationen av buller och partiklar skiljer sig från summan av de ingående delarna. VTI ifrågasätter att man utan diskussion har valt att använda en till synes godtycklig emissionsfaktor som bas i beräkningarna VTI ifrågasätter huruvida nuvarande åtgärder för att minska partikelhalten är hållbara i längden VTI önskar ett förtydligande avseende vad utredningen menar med att MKN:s gränsvärde överskrids i liten omfattning. Om en kommun har återkommande överskidanden, men färre än 35 dygn per år, finns sannolikt risk för att ogynnsama vädeleksförhållanden en säsong tippar halterna över normens gräns. I detta ärende har generaldirektör Jonas Bjelfvenstam beslutat. Forskare Johanna Jussila Hammes har varit föredragande. I den slutliga handläggningen har också forskare Göran Blomkvist, Anders Genell, Mats Gustafsson, Mattias Hjort, Sara Janhäll, Björn Kalman och Roger Pyddoke deltagit. För VTI Jonas Bjelfvenstam Generaldirektör

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014.

Kommittédirektiv. Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort. Dir. 2014:32. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014. Kommittédirektiv Åtgärder mot höga partikelhalter i tätort Dir. 2014:32 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2014. Sammanfattning I vissa tätorter, bl.a. i Stockholm, överskrids periodvis luftkvalitetsdirektivets

Läs mer

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Dnr Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Kerstin Alquist 08-508 260 77 Till Trafiknämnden 2016-09-22 Dubbdäcksförbud på Kungsgatan och Fleminggatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare

Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare Luftkvalitet, svevestøv og virkemidler for å redusere svevestøv Mats Gustafsson, Fil. Dr., forskare Innehåll Kort bakgrund om vägdamm och luftkvalitet Viktiga källor till vägdamm Däck Bromsar Vägbeläggning

Läs mer

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution:

VTInatat. (db _ Statens väg- och trafikinstitut. Distribution: VTInatat Nummer: TF 69-01 Datum: 1988-03-12 Titel: VINTERDÄCK - DUBBAR - TRAFIKSÄKERHET - VÄGSLITAGE Föredrag vid TTFs vinterdagar i Borlänge 10-11 februari 1988 Författare: Gunnar Carlsson Avdelning:

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2015/2016 DUBBDÄCKSANDEL RÄKNAD PÅ RULLANDE TRAFIK Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall [Skriv här] Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm

Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Trafikkontoret Miljöförvaltningen Bilaga 3 Sida 1 (5) 2013-05-08 Åtgärder för att minska halten PM10 i Stockholm Vidtagna åtgärder Dubbdäcksförbud på Hornsgatan Dubbdäcksförbud infördes på Hornsgatan i

Läs mer

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet. U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Dan Lindbeck Tfn: 08-786 49 23 PM 2010-12-22 Dnr 2010:1893 DUBBDÄCKSFÖRBUD Frågeställaren anger att det i Norge finns en avgift för dubbdäck. Frågan rör om det finns

Läs mer

Partikelutsläpp och hälsa

Partikelutsläpp och hälsa Partikelutsläpp och hälsa Höga partikelhalter kan påverka hälsan Under perioden 1 oktober 2012 till 15 april 2013, sänker Trafikverket hastigheten på E18 genom Danderyd och Täby. Skälet är att höga partikelhalter

Läs mer

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007

SKRIVELSE OM KONKRETA ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA DEN HÄLSOSKADLIGA NIVÅN AV PARTIKLAR I STOCKHOLMS LUFT, KS DNR /2007 SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2007-12-10\dagordning\tjänsteutlåtande\16 Konkreta åtgärder för att minska den hälsoskadliga nivån av pasrtiklar i Sthlms luft.doc

Läs mer

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner

Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner LVF 2013:13 Dubbdäcksandelar i Stockholms, Uppsala och Gävleborgs läns kommuner Räkning på parkerade personbilar januari-mars 2013 samt jämförelse med räkningar på rullande personbilar Magnus Brydolf SLB-ANALYS,

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2017/2018 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Billy Sjövall och Max Elmgren På uppdrag av Trafikkontoret i Stockholm [Skriv här]

Läs mer

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017

Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017 Dubbdäcksandelar räknade på rullande trafik Magnus Brydolf, Michael Norman och Billy Sjövall Utförd på uppdrag av Trafikkontoret SLB 2017:4 Användning

Läs mer

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR)

Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Näringsdepartementet registrator@enterprise.ministry.se 103 33 Stockholm Remissvar från Gröna Bilister Vägverkets redovisning av regeringsuppdrag - samlad lägesrapport om Vinterdäck (N2008/5938/TR) Inledning

Läs mer

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut. Kontaktperson Evelyn Lindell Avdelningen för trafikplanering Telefon: 08-508 271 24 evelyn.lindell@tk.stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2007-03-06 Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning.

Läs mer

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter Miljöstyrningsrådet Annie Stålberg Vasagatan 15-17 111 20 Stockholm Stockholm Vår referens 2012-08-17 Rebecca Källström Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Läs mer

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP) SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-06-16\dagordning\tjänsteutlåtande\20.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-06-01 MHN 2009-06-16 p 20 Anette

Läs mer

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg

Vinterdäck inverkan påverkan. Gudrun Öberg Vinterdäck inverkan påverkan? Gudrun Öberg Nya vinterdäcksregler Regeringen beslutade den 22 oktober 2009 om följande ändringar i trafikförordningen från den 15 november 2009 Ge kommunerna möjlighet att,

Läs mer

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37

09.09 SMARTAST 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS MOTOR UTSER ÅRETS SMARTASTE BIL VINNAREN HITTAR DU PÅ SIDORNA 35 37 i ÅRETS BÄSTA MEDLEMSTIDNING VINNARE AV GULDBLADET 2009 DUBBFÖRBUDET: 140 FLER SKADAS UTREDNING: SÅ MÅNGA FLER TRAFIKOFFER MED FÄRRE DUBBDÄCK l m l j ö v ä n s ä k e r i g e k o n o m Årets Smartaste Bil

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 4:2014 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2013/2014 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN

Läs mer

Luftföroreningar i tunnlar

Luftföroreningar i tunnlar Luftföroreningar i tunnlar Mats Gustafsson, forskare, Fil Dr Disposition Bakgrund Syfte Föroreningar och källor Åtgärder mot höga halter Gränsvärden? Slutsatser 1 Bakgrund Flera stora tunnelprojekt på

Läs mer

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm

Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Trafikomläggning och ny hårdare asfalt på Folkungagatan, Stockholm Mätningar och beräkningar av NO 2 och PM10 Max Elmgren Utfört på uppdrag av SLB-analys SLB 4:2018 SLB 4:2018 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276)

Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Dnr: TRV 2011/22239 A Dnr: TSV 2011-1792 Framställan Vinterdäck på tunga fordons drivaxel Förslag till ändringar i trafikförordningen (1998:1276) Innehåll Vinterdäck på tunga fordons drivaxel... 3 Bakgrund...

Läs mer

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/

Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/ Vinterdäckseminarium, Göteborg 14/10 2010 Dubbdäckens påverkan på miljö och hälsa Martin Juneholm Nationell samordnare luftkvalitet Enhet Miljö och hälsa martin.juneholm@trafikverket.se 2 2010-10-15 Dubbdäcks

Läs mer

Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 24 september 2015

Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 24 september 2015 PM 2015:148 RI+VII (Dnr 110-866/2015) Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? (SOU 2015:27) Remiss från Finansdepartementet Remisstid den 24 september 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Stockholm Hornsgatan, januari 2010 Göteborg Uppsala Odinsgatan Friggagatan, oktober 2010 Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010 Dubbdäcksförbud Hornsgatan från Jan 2010 Measuring station

Läs mer

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020

Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning i tätort? Fi2015/2020 1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-03611-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson

Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter. Mats Gustafsson Trafikens slitagepartiklar - emissioner, egenskaper och effekter Mats Gustafsson Innehåll Varför är slitagepartiklar intressanta? Källor och egenskaper Emissioner Effekter Åtgärder Sammanfattning Miljökvalitetsnorm

Läs mer

PM 10 partiklar i trafikmiljö

PM 10 partiklar i trafikmiljö PM 1 partiklar i trafikmiljö HOOST Mats Gustafsson PM 1 partiklar i trafikmiljö + = Mats Gustafsson PM 1?» masskoncentrationen (µg/m 3 ) i luften av alla partiklar mindre än1 µm.» inandningsbara passerar

Läs mer

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI

Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige Gunnar Omstedt, SMHI inledning dagens luftkvalitet och trender framtidens luftkvalitet, scenario beräkningar slutsatser Dagens och framtidens luftkvalitet i

Läs mer

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren Trafiksäkerhet Måluppfyllelse inom trafiksäkerhet i länet Det långsiktiga målet för vägtrafiksäkerhet är att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken (Nollvisionen). I det långsiktiga arbetet

Läs mer

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen

Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Norra Länken preliminära resultat från mätningarna av luftföroreningar längs Valhallavägen Ann-Christine Stjernberg Miljöutredare, SLB-analys, Kvällens upplägg Luftföroreningar i Stockholm normer och mätningar

Läs mer

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen

SKADADE I TRAFIKEN En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor. Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen SKADADE I TRAFIKEN 217 En sammanställning av antal skadade och omkomna i trafikolyckor Dalibor Sentic Stadsbyggnadsförvaltningen Innehållsförteckning Inledning... 1 Trafiksäkerhet i kommunens översiktsplan...

Läs mer

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008

Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Hanna Ahnlund Gata & Trafik, 2008 Inledning Fotgängare är den trafikantgrupp som är mest utsatt för skador, hela 38 procent av alla som skadats i trafiken under åren 2003 2006 var fotgängare. Tidigare

Läs mer

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Till: EU-kommissionen, GD Miljö Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik Bakom detta dokument står Stockholmsregionens Europaförening (SEF), med Stockholms stad, Kommunförbundet Stockholms

Läs mer

Svar på Näringsdepartementets remiss om införandet av miljözoner. Kontorsyttrande. KS /2010

Svar på Näringsdepartementets remiss om införandet av miljözoner. Kontorsyttrande. KS /2010 Lars-Göran Jansson Tillstånd 08-508 261 97 Lars-goran.jansson@tk.stockholm.se Till Kommunstyrelsen Svar på Näringsdepartementets remiss om införandet av miljözoner. Kontorsyttrande. KS 001-1449/2010 Remissen

Läs mer

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL? SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2009-04-16\dagordning\tjänsteutlåtande\22.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-03-24 MHN 2009-04-16 p 22 Anette

Läs mer

Olyckor.

Olyckor. Olyckor 2016 En sammanfattning av trafikolyckorna inom Skellefteå kommun under 2016 www.skelleftea.se Trafikolyckor i Skellefteå kommun 2016 Sammanfattning De senaste tre åren har det inträffat färre olyckor

Läs mer

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE)

Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) 2014-10-16 Sida 1 av 5 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Rapporter från Trafikverket och Transportstyrelsen om tyngre och längre fordon på det allmänna vägnätet. (N2014/3453/TE, N2014/3454/TE) Statens

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 6:2013 Andel personbilar med dubbade vinterdäck RÄKNINGAR UNDER VINTERSÄSONGEN 2012/2013 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN, VALHALLAVÄGEN OCH NYNÄSVÄGEN

Läs mer

Information om luftmätningar i Sunne

Information om luftmätningar i Sunne Information om luftmätningar i Sunne Miljöenheten i Sunne kommun utför luftmätningar i centrala Sunne. Vi mäter små partiklar och lättflyktiga kolväten på Storgatan. Aktiv dygnsprovtagare vid Slottet på

Läs mer

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa.

Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Denna produkt kan allvarligt skada miljön och din hälsa. Är luften verkligen fri? Varje gång dubbarna i dina dubbdäck träffar asfalten slits små partiklar loss. De heter PM 10 och är mikroskopiskt små

Läs mer

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken

A. Förslag som syftar till färre stopp i trafiken Däckspecialisternas Riksförbund 1(6) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@enterprise.ministry.se N2009/104/TR Remiss Däckspecialisternas Riksförbunds synpunkter på förslagen och materialet

Läs mer

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010

Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 PM Ärendenr: [Ärendenummer] Trafikverket Till: Från: 2010-12-28 Trafiksäkerhetsutvecklingen 2001-2010 1(27) Innehåll Sammanfattning... 3 Relativ utveckling av omkomna i väg- och järnvägstrafik och trafikmängd...

Läs mer

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län

Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län LVF 2014:9 Dubbdäcksandelar inom Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund samt 6 kommuner i Sörmlands län Kartering av dubbdäcksandelar på parkerade personbilar under januari-mars 2014 Magnus Brydolf

Läs mer

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER?

HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE ÅTGÄRDER FÖR ATT KLARA NORMERNA FÖR PARTIKLAR OCH KVÄVEOXIDER? MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2007-09-03 Jarmo Riihinen Telefon 08-508 28 820 jarmo.riihinen@miljo.stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden MHN 2007-09-18 p 14 HUR LÅNGT RÄCKER BESLUTADE

Läs mer

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet NUMMER DELAD [ ] Enskild motion Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad

Läs mer

MÖJLIGHETEN FÖR KOMMUNER ATT INFÖRA MILJÖZONER FÖR OLIKA TYPER AV FORDON OCH MOTORREDSKAP

MÖJLIGHETEN FÖR KOMMUNER ATT INFÖRA MILJÖZONER FÖR OLIKA TYPER AV FORDON OCH MOTORREDSKAP SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2010-08-24\dagordning\tjänsteutlåtande\19.doc MILJÖFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2010-08-09 Anette Jansson Miljö- och

Läs mer

Risk för böter vid eventuell fällande dom i EUdomstolen om luftkvalitet. Svar på skrivelse från Daniel Helldén (mp) m fl.

Risk för böter vid eventuell fällande dom i EUdomstolen om luftkvalitet. Svar på skrivelse från Daniel Helldén (mp) m fl. Kerstin Alquist Trafikplanering 08-508 260 77 kerstin.alquist@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2012-12-10 Risk för böter vid eventuell fällande dom i EUdomstolen om luftkvalitet. Svar

Läs mer

Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60)

Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) N2015/4841/TIF 2015-09-22 Sida 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss angående Delbetänkande från Sverigeförhandlingen: Ett författningsförslag om värdeåterföring (SOU 2015:60) Statens väg-

Läs mer

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen

Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län remiss från kommunstyrelsen NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖAVDELNINGEN NORRA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-02-29 Handläggare: Britt Mattsson Telefon: 08-508 09 330 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Åtgärdsprogram

Läs mer

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan SLB 4:2007 Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan MILJÖFÖRVALTNINGEN TRAFIKKONTORET Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Trafik- och utsläppsandelar på Hornsgatan år 2006...

Läs mer

Andel personbilar med dubbade vinterdäck

Andel personbilar med dubbade vinterdäck 5:2015 Andel personbilar med dubbade vinterdäck DUBBDÄCKSANDELAR RÄKNADE PÅ RULLANDE TRAFIK UNDER VINTERSÄSONGEN 2014/2015 VID HORNSGATAN, SÖDERMÄLARSTRAND, RINGVÄGEN, FOLKUNGAGATAN, SVEAVÄGEN, FLEMINGGATAN

Läs mer

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm)

Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Sid 1 (5) Miljö- och energidepartementet 103 33 STOCKHOLM Boverkets förslag till strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö (M2014/2798/Mm) Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, lämnar

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Tekniska nämnden Sammanträdesdatum 2017-04-25 25 TEN 146/17 Trafikolycksstatistik 2016 Ärendet TF avdelningschef Magnus Johansson informerar om trafikolycksstatistiken för 2016. Ordföranden

Läs mer

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017.

Vägtrafikskador personer omkom i vägtrafikolyckor under personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 2017. Vägtrafikskador 217 253 253 personer omkom i vägtrafikolyckor under 217. 2 275 2 275 personer skadades svårt i vägtrafikolyckor under 217. 77 % 196 av 253 omkomna, 77 %, var män. 57 % 143 av 253 omkomna,

Läs mer

Konsekvensanalys. enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid. Däckspecialisternas Riksförbund

Konsekvensanalys. enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid. Däckspecialisternas Riksförbund Konsekvensanalys enligt SFS 2007:1244, med anledning av regeringens planer på bl.a. förkortad dubbdäckstid Däckspecialisternas Riksförbund 2009-09-18 Sammanfattning Regeringen vill få bort partiklar i

Läs mer

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande.

Den svenska regeringen får med anledning av skrivelsen framföra följande. 212-2-15 M211/382/R Miljödepartementet Rättssekretariatet Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för miljö B-149 BRYSSEL Belgien Svar på Europeiska kommissionens skrivelse angående tillämpningen av

Läs mer

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI Upplägg Hastigheter i tätort idag resultat från NTFs och VTIs uppföljning Hastighetens betydelse för en

Läs mer

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige.

Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden. Svar på uppdrag från kommunfullmäktige. Dnr Sida 1 (7) 2014-01-13 Handläggare Josefine Weinberg 08-508 263 51 Till Trafik- och renhållningsnämnden 2014-03-20 Sänkt hastighet för ökad trafiksäkerhet och bättre luftkvalité på huvudgator i innerstaden.

Läs mer

På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag

På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag På gång i Trafikverket region Stockholm fortsatt arbete med åtgärder för att klara MKN och mål för Luft Regional Luftvårdsdag 2015-11-13 Kerstin Gustavsson Åtgärder för att klara PM10 Minskade andel dubbdäck

Läs mer

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson

Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Att mäta luftkvalitet Christer Johansson Miljöförvaltningen Stockholms stad Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet Poängen är att Vad man mäter och hur man presenterar resultaten

Läs mer

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering

Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Johanna Salén Trafikplanering 08-508 260 32 johanna.salen@stockholm.se Till Trafik- och renhållningsnämnden 2011-09-29 Dubbdäcksförbudet på Hornsgatan. Utvärdering Förslag till beslut 1. Trafik- och renhållningsnämnden

Läs mer

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket

Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 1 Hur såg trafiksäkerhetsutvecklingen ut 2016? Karin Bengtsson, Transportstyrelsen Åsa Forsman, VTI Johan Strandroth, Trafikverket 2 Analys av trafiksäkerhetsläget 2016 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2016,

Läs mer

Sida1. Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun

Sida1.   Tekniska förvaltningen. Trafikolyckor Hässleholms kommun www.hassleholm.se Sida1 Tekniska förvaltningen Trafikolyckor 2014 Hässleholms kommun Förord Tekniska förvaltningen i Hässleholms kommun skall årligen ta fram en rapport med sammanställning av aktuella

Läs mer

Oskyddade Trafikanter

Oskyddade Trafikanter Oskyddade Trafikanter Inledning I vårt arbete om gruppen oskyddade trafikanter det vill säga alla de som befinner sid vid eller på en väg som inte färdas eller tar sig fram i ett fordon som är stängt och

Läs mer

Trafiksäkerhet och konjunktur

Trafiksäkerhet och konjunktur Trafiksäkerhet och konjunktur Mats Wiklund Bakgrund Antalet dödade i trafiken minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur Även trafikarbetet minskar i lågkonjunktur och ökar i högkonjunktur, men inte

Läs mer

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck.

Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. Landstingsstyrelsens förvaltning Miljö 2007-01-17 1 (7) Rapport om miljö- och hälsoaspekter på användning av HAoljefria däck och dubbdäck. I SLL:s budget för 2006 fick LSF Miljö i uppdrag att utreda möjligheten

Läs mer

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Olyckor på olika väglag och med olika däck Olyckor på olika väglag och med olika däck 5 Mellersta Sverige, olyckskvot för olika väglag Gudrun Öberg Olyckor per miljon fkm 4 3 2 1 Saltade vägar Osaltade vägar Torr barmark Våt barmark Packad snö

Läs mer

Friskare luft i Sundsvall

Friskare luft i Sundsvall Åtgärdsprogram för Friskare luft i Sundsvall Björn Abelsson 2017-04-27 Luften i Sundsvall Halterna av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2 ) överskrider gällande gränsvärden (2013) Länsstyrelsen kräver

Läs mer

Varifrån kommer partiklarna?

Varifrån kommer partiklarna? 0 Åke Sjödin, IVL Däck, dubb, vägslitage, bromsar, avgaser... 3 PM 10 i svenska tätorter 2001-2010 25 20 15 µg/m3 10 5 0 2001/2002 2002/2003 2003/2004 2004/2005 2005/2006 2006/2007 2007/2008 2008/2009

Läs mer

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015

TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0. Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Analys av trafiksäkerhetsläget 2015 Omkomna i vägtrafikolyckor 2006-2015, samt nödvändig utveckling fram till år 2020 Källa: STRADA 2 Omkomna kvinnor och män per

Läs mer

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER

DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Bo Nyström Tfn: 08-786 51 93 PM 2013-02-08 Dnr 2013:86 DUBBDÄCK OCH PM10-HALTER Frågeställaren önskar en sammanställning av halterna av PM10 i följande europeiska städer

Läs mer

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län

Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län 1(8) Svar på remiss från Länsstyrelsen Åtgärdsprogram för att klara miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid och PM10 i Stockholms län Ärendet Länsstyrelsen i Stockholms län har överlämnat ett förslag till

Läs mer

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC)

Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Effekten av dubbdäck i olyckor med dödlig utgång samt nyttan av antisladd system (ESC) Johan Strandroth Trafikverket Karolinska Institutet, Institutionen för folkhälsovetenskap Matteo Rizzi Vectura Monash

Läs mer

4 (4) Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen godkänner stadskontorets förslag till yttrande till Finansdepartementet.

4 (4) Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen godkänner stadskontorets förslag till yttrande till Finansdepartementet. SIGNERAD 2015-08-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-08-24 Vår referens Maria Bredin Sekreterare Maria.Bredin@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Finansdepartementet skatt på dubbdäcksanvändning

Läs mer

motorc för åren 2010-2020, version 1.0

motorc för åren 2010-2020, version 1.0 tning t a f n a m m a S å p t e h r e k ä s d a Ök d e p o m h c o l e k y motorc för åren 2010-2020, version 1.0 trategi s Gemensam Samverkan för gemensam strategi Både motorcyklar och mopeder fyller

Läs mer

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m)

Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) PM 2006 RIII (Dnr 314-1294/2005) Stoppa planerna på att förbjuda dubbdäck Skrivelse av Mikael Söderlund (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Mikael Söderlund

Läs mer

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor)

Utveckling av omkomna och svårt skadade motorcyklister kontra antal motorcyklar i trafik (källa polisrapporterade trafikolyckor) Potentiella risksituationer i trafiken och på motorbanan Lärandemål Målet är att deltagarna skall få kännedom om vilka de statistiskt vanligaste potentiella risksituationerna som kräver flest liv i trafiken.

Läs mer

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011

Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 Resultat från däckundersökning genomförd i samband med kampanj Däckrazzia 2011 1 Olagliga däck (

Läs mer

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort

Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Vinterdäck, vad säger forskningen? Mattias Hjort Tre typer av vinterdäck Dubbdäck Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden Dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden Året-runt-däck är

Läs mer

Trafiksäkerhet för barn och unga

Trafiksäkerhet för barn och unga Trafiksäkerhet för barn och unga Skadade i Luleå 2003-2006 Tekniska förvaltningen, Luleå Kommun Gata & Trafik 2008 Hanna Ahnlund Inledning Det finns en oro bland föräldrar över a släppa ut sina barn i

Läs mer

Miljözoner för personbilar i Stockholm

Miljözoner för personbilar i Stockholm Miljözoner för personbilar i Stockholm Dieselproblemet Dieselbilar släpper ut mer NO X än bensinbilar Tillåtna att släppa ut 25 % mer NOx än bensinbilar (reningstekniken har ansetts för dyr) Varför: dieselbilar

Läs mer

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm

Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm PM 2012-10-29 Bedömning av luftkvaliteten vid Paradiset 19 och 21 Bedömning av luftföroreningssituationen vid Paradiset 19 och 21 i stadsdelen Stadshagen, Stockholm Följande bedömning omfattar halterna

Läs mer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer

Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer Det ligger i luften ETT NYHETSBREV JUNI 2013 FRÅN Luftkvaliteten i Göteborgsområdet Årsrapport 2012 Miljöförvaltningen i Göteborg sammanställer varje år en rapport över luftkvaliteten i Göteborgsområdet.

Läs mer

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm.

Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Valet av vinterdäck påverkar luften i Stockholm. Ett problem som uppmärksammats på senare år är att dubbdäck river loss mikroskopiskt små partiklar från vägbanan. De kallas PM 10 och kan följa med luften

Läs mer

Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M)

Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M) Dnr Sida 1 (5) 2017-02-04 Handläggare Per-Åke Tjärnberg 08-508 266 86 Till Trafiknämnden 2017-03-09 Cykling mot enkelriktning. Svar på skrivelse från Cecilia Brink m.fl. (M) Förslag till beslut Trafiknämnden

Läs mer

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( )

Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång (2010 2021) och föregående (2004 2015) 2008-12-15 Carsten Sachse, Vägverket Konsult Rev081218Peo

Läs mer

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem

Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem 1 Fotgängarnas fallolyckor - Ett ouppmärksammat problem Transportforum 2010-01-13 Lennart Adolfsson Fotgängarnas föreningen FOT har som uppgift att påvisa problem och risker som drabbar fotgängare sprida

Läs mer

Vinterdrift och vägdamm

Vinterdrift och vägdamm Vinterdrift och vägdamm Mats Gustafsson Innehåll Kort bakgrund Hur uppkommer vägdamm från en vägyta? Vinterdriftens bidrag till vägdamm Hur kan vinterdriften bidra till att minska förekomsten av vägdamm?

Läs mer

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar Anna Arvidsson Metoddagen 2019 7 februari 2019 Projektets syfte Ge ökad kunskap om friktionsnivåer på nylagda beläggningar. Undersökningen avser endast

Läs mer

Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande. fordon introduktion (SOU 2018:16).

Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande. fordon introduktion (SOU 2018:16). YTTRANDE 1 (5) Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2018/01630/MRT Yttrande över betänkandet Vägen till självkörande fordon introduktion (SOU 2018:16) Lunds tingsrätt har fått tillfälle att yttra

Läs mer

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1 PM 2016-09-19 (Rev. 2016-11-09) Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten SLB-analys har på uppdrag av Uppsala Akademiförvaltning och Besqab AB (Mikael Lindberg) bedömt luftföroreningshalterna vid planerad

Läs mer

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna?

Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Partikelhalten i våra städer når kostsamma nivåer: biogasens hälsoaspekter överlägsna? Christer Johansson Miljöutredare, SLB analys, Miljöförvaltningen, Stockholm även Professor vid Institutionen för tillämpad

Läs mer

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län

Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län RAPPORT Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete för framtida etablering av ATK Dokumenttitel: Olycksanalys av det statliga vägnätet i Stockholms län ett underlagsarbete

Läs mer

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter

Underlag till. Förslaget om nya hastigheter Underlag till Förslaget om nya hastigheter Nya hastigheter Bakgrund Hastighetsgränser infördes i Sverige första gången 1907, då var högsta tillåtna hastighet 15 km/tim under dagtid och 10 km/tim efter

Läs mer

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013.

Resultatfi-ån2014 kommer att rapporteras till Naturvårdsverkets datavärd i mars 2015. Haltema förväntas vara lägre än under 2013. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2014-09-17 Ärendenr: NV-05127-14 Regeringskansliet Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se magnus.moreau@regeringskansliet.se Underlag

Läs mer

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete

Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Trafikskadade rapporterade via STRADA Sjukvård - dess betydelse för kommunernas trafiksäkerhetsarbete Kristina Mattsson Claes Johansson 1 Syfte: Undersöka hur kommunerna använder sjukvårdsdata för att

Läs mer

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion

Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Trafiksäkerhetsprogram Mål och åtgärdsplan 2020 Kortversion Innehållsförteckning INLEDNING...4 LÄSANVISNING...4 BAKGRUND...4 SYFTE...4 BESKRIVNING AV TRAFIKOLYCKOR OCH DESS KONSEKVENSER...5 TRAFIKOLYCKOR

Läs mer