Kungsportens projektet. -utvärdering av en multimodal rehabilitering. Sven Engström Ammy Poppeldahl Kjell Lindström. Primärvårdens FoU-enhet 2010:2

Transkript

1 Qulturum Rapport Kungsportens projektet -utvärdering av en multimodal rehabilitering Sven Engström Ammy Poppeldahl Kjell Lindström Primärvårdens FoU-enhet 2010:2 1

2 Författare: Sven Engström distr.läk, med.dr. 1 Medförfattare: Ammy Poppeldahl rehabiliteringsjuksköterska 2 Kjell Lindström distr.läk, med.dr. 1,2 1.Primärvårdens FoU enhet, Jönköping 2. Öxnehaga vårdcentral, Jönköping 2

3 Sammanfattning I Öxnehaga vårdcentrals upptagningsområde bor ca invånare (2008). Medelåldern är relativt låg och mer än en tredjedel är invandare. Arbetslösheten är hög liksom andelen socialbidragstagare. Man vänder sig till vårdcentralen inte bara för sjukdom utan även när livet värker. Nära Öxnehaga Vårdcentral finns Kungsportens Friskvård med ett brett utbud av motion och social samvaro samt ett mindre gym. Studier har visat påtagliga negativa effekter av långvarig inaktivitet i samband med sjukskrivning/arbetssökande. Vila kan vara skadlig och fysikaliska rygginriktade behandlingar och rörelseövningar verkningslösa. Multimodala program med inslag av träning, undervisning, beteendeterapi och socialt stöd har visats ge bättre resultat. Syftet med detta projekt var att i samarbete mellan vårdcentral och Kungsporten Friskvård skapa och utvärdera en modell för smärtrehabilitering med multimodal inriktning. Huvudmålet var att öka deltagarnas förmåga att leva med sin smärta istället för i sin smärta. Delmål var förbättrad livskvalitet, ökad fysisk aktivitet och förbättrad arbetsförmåga. Patienter med långvarig nedsättning av livskvalitet och arbetsförmåga eller med risk för detta rekryterades och genomgick en 5 veckors aktiveringskurs. Kursen innehöll teoriföreläsningar kring anatomi, fysiologi, kropp och själ, psykisk sjukdom, sömn, kost, motion, avslappning, metoder för problemlösning samt information om roller och resurser hos försäkringskassa, arbetsförmedling socialtjänst. En stor del av tiden anslogs till motions-, avspännings- och träningsaktiviteter i grupp. Information om patienterna förutsättningar, upplevda hälsa och förväntningar erhölls genom att patienterna besvarade ett antal enkäter (EQ5D, Frågeformulär om smärtproblem enligt Steven Linton och en enkät om levnadsvanor) före kursstart och 6 och 12 månader efter kursen. Sammanlagt 52 personer deltog i kursen, varav så gott som alla hade en långvarig smärtproblematik. Endast 3 deltagare yrkesarbetade eller studerade vid kursens start medan merparten var arbetslösa, sjukskrivna sedan länge eller hade annat försörjningsstöd. Tolv månader efter kursen var 8 personer i arbete varav 3 deltidssjukskrivna och 3 personer studerade. Vid kursens start var medelvärdet för hälsoindex EQ5D 0,22 (extremt dålig upplevd hälsa). Sex månader efter kursen var medelvärdet 0,43 det vill säga klart bättre (p < 0,001) och efter 12 månader 0,39. Minskningen förklaras framförallt av minskad upplevd smärta. Lintons frågeformulär indikerade före kursen en risk för långvarig arbetsoförmåga hos 49 deltagare. Tolv månader efter kursen fanns den risken kvar hos 37 deltagare. Före kursen motionerade deltagarna minst 30 minuter i genomsnitt 2.1 dagar/vecka och efter 12 månader 3,0 dagar/vecka. Konklusion - Trots att deltagarnas utgångsläge var svårare än planerat uppnåddes för många en förbättrad livskvalitet, minskad smärta och ökad aktivitet. Delmålet förbättrad arbetsförmåga har uppnåtts för ca 1/6 av deltagarna medan merparten inte kommit i arbete. Bidragande till detta kan vara att deltagarna före kursstart hade en lång tid med sjukpenning eller socialbidrag, samt att kursen, och tiden för uppföljning, infallit under en lågkonjunktur med en svag arbetsmarknad. Projektet uppnådde således till stora delar sitt syfte. 3

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND SYFTE METOD POPULATION INTERVENTION DATAINSAMLING - BEARBETNING RESULTAT DELTAGARE SYSSELSÄTTNING ALLMÄN HÄLSOUPPLEVELSE LÅNGVARIG ARBETSOFÖRMÅGA ÖVRIGA SJUKDOMAR MOTION KOST RÖKNING REHABILITERINGSUPPFÖLJNING DISKUSSION REFERENSER...11 BILAGOR... BILAGA 1... BILAGA 2... BILAGA 3... BILAGA BILAGA 5...

5 1. Bakgrund Öxnehaga vårdcentrals upptagningsområde omfattar bostadsområdena Österängen och Öxnehaga med ca 8300 invånare. Befolkningen är relativt ung. Omkring 2500 är födda utomlands. Barnfamiljerna har låg medelinkomst jämfört med andra områden i Jönköpings kommun. Invånarna i båda områdena har, jämfört med andra områden i Jönköpings kommun, lägre utbildningsnivå, högre arbetslöshet, högre andel socialbidragstagare, högre ohälsotal, högre frekvens av missbruk, kriminalitet och kronisk psykisk sjukdom 1. Även ohälsofaktorer som tobaksrökning, låg födelsevikt, övervikt hos vuxna, ensamhet och otrygghet finns i större omfattning. Personalen på vårdcentralen upplever att många invånare vänder sig till vårdcentralen när livet värker och att man ofta söker sjukvårdens hjälp i brist på andra alternativ. Under en följd av år har Muskelvärk (M791-) och Depression (F32-) varit två av de allra vanligaste diagnoserna vid läkarbesök på Öxnehaga vårdcentral. Bland övriga vårdcentraler i Jönköpings sjukvårdsområde dominerar Hypertoni (I10-) och Övre luftvägsinfektion (J06-P) som vanligaste besöksdiagnoser. Mångåriga erfarenheter från vården och Försäkringskassan pekar tydligt på de negativa effekterna av långvarig inaktivitet i samband med sjukskrivning/arbetssökande. Tidigare studier har visat att vila kan vara skadlig 2 och fysikaliska rygginriktade behandlingar och rörelseövningar verkningslösa 3. Multimodala program med inslag av träning, undervisning, beteende terapi och socialt stöd har visats ge bättre resultat 4 där förbättringen visat sig kvarstå en längre tid. 5. Insatser inriktade på beteendeförändring och ökad aktivitet bör göras innan sjukfrånvaron överstiger 60 dagar om hållbara förbättringar av arbetsförmågan skall uppnås 5. Nära Öxnehaga Vårdcentral finns Kungsporten Friskvård som är öppet från de flesta dagar i veckan. Visionen bakom Kungsportens verksamhet är att sammanföra verksamheter som tillgodoser både kropp, själ och ande för att skapa en miljö där människor i olika åldrar och livssituationer kan mötas, umgås och utvecklas. I den f.d. industribyggnaden ryms förskola, andrahands varuhus, konferenslokaler, restaurang/café, sporthall, gym, kyrksal, samtalsterapeut, grundskola, gymnasium, musik- och mediautbildning, ljudföretag, inspelningsstudio mm. Kungsportens Friskvård har ett brett utbud av motion och träningspass samt ett mindre gym. I genomsnitt tränar 450 personer varje vecka. Flera träningsaktiviteter sker i samverkan med Landstinget, Samhall och andra intressenter. Detta projekt syftade till att skapa en systematisk och effektiv smärtrehabilitering anpassad till den enskilde patientens behov, med målet att hjälpa individerna att ta ansvar för sin situation och att kunna leva med sin smärta istället för i sin smärta. Delmål var att förbättra livskvalitet, öka fysisk aktivitet och förbättra arbetsförmåga. 3

6 2. Syfte Undersöka effekter av en multimodalt inriktad 5 veckors rehabiliteringskurs genomförd i samarbete mellan primärvård och ett friskvårdscentrum. Utöver arbetsförmåga har även studerats egenupplevd hälsa, rörelserädsla, nedstämdhet, aktivitetsnivå och levnadsvanor (tobak, alkohol, kostvanor, motionsvanor). 3. Metod 3.1 Population Patienterna rekryterades huvudsakligen från Öxnehaga vårdcentral i östra Jönköping efter bedömning hos läkare och sjukgymnast. I första hand erbjöds deltagande till patienter under 50 år med kortvarig smärtproblematik men där det fanns risk för långvarig nedsättning av livskvalitet och arbetsförmåga. Deltagande kunde också ordineras av läkare som led i behandlingen men för genomförande krävdes att personerna själva var positiva till deltagande. 3.2 Intervention Deltagarna genomgick en 5 veckors multimodal smärtrehabiliteringskurs. Kursen innehöll teoriföreläsningar kring anatomi, fysiologi, kropp och själ, psykisk sjukdom, sömn, kost, motion, avslappning och metoder för problemlösning. Vidare gavs information om roller och resurser hos försäkringskassa, arbetsförmedling och socialtjänst. En stor del av tiden anslogs till motions-, avslappnings- och träningsaktiviteter i grupp Mot slutet av kursen planerades arbetsprövning i första hand inom de aktiviteter som finns inom Kungsportens verksamhet men till följd av att de ekonomiska anslagen till projektet minskades under projekttiden kunde detta inte genomföras. Även inslag av trädgårdsarbete och odling, grön rehabilitering, planerades men realiserades inte. 3.3 Datainsamling - bearbetning Deltagarna har besvarat enkäter före kursen, omedelbart efter, samt efter 6 och 12 månader. 1. Hälsoenkäten EQ 5D (Bilaga 1) har använts för att mäta egenupplevd hälsa 2. Frågeformulär om smärtproblem enligt Steven Linton har använts för att skatta risk för långvariga besvär (Bilaga 2). Ur detta formulär har delskalorna: upplevd smärta, förväntan på återgång i arbete, framtidsförväntningar, stress/nedstämdhet, sömn och aktivitet beräknats. 3. Levnadsvanor har inventeras med en levnadsvaneenkät som är en förenklad variant av hälsokurvan (Bilaga 3). 4. Deltagarnas sysselsättningsgrad och upplevelse av rehabiliteringen inklusive samarbetet mellan myndigheter undersöktes med en enkät efter 6 och 12 mån. ( Bilaga 4) 5. I anslutning till de olika delmomenten och vid kursens avslutning har deltagarna besvarat frågor om upplevd nytta/behållning av kursens olika delar. ( Bilaga5) Signifikanser har beräknats genom parat T-test. 4

7 4. Resultat 4.1 Deltagare Den grupp deltagare som rekryterades hade en mera långvarig smärtproblematik än vad som ursprungligen var planen. 30 personer genomgick kursen under våren 08 och 22 personer under hösten 09. Totalt 52 personer (39 kvinnor och 13män) ingår i denna utvärdering. 7 personer kunde inte följas upp vid 12 månader men vi har uppgift om att 6 av dem då erhöll försörjningsstöd. Åldersfördelning framgår av figur 1. Figur 1. Åldersfördelning 12 His togram 10 8 Count Ålder 4.2 Sysselsättning Två av kursdeltagarna, varav en deltidssjukskriven, var i arbete före kursstart. En studerade, och 18 var arbetslösa varav endast en med arbetslöshetsersättning. Sju av deltagarna var sjukskrivna med sjukpenning medan 14 hade sjukersättning. Elva av deltagarna uppbar kommunalt försörjningsstöd varav några som komplettering till en låg ersättning från försäkringskassan. Vid uppföljningen efter 12 månader var 8 personer i arbete varav 3 deltidssjukskrivna. 3 personer studerade och 12 var arbetslösa varav 2 med arbetslöshetsersättning. Ingen av deltagarna var sjukskrivna med sjukpenning medan 14 fortfarande hade sjukersättning. Tio deltagare hade försörjningsstöd. Se tabell 1 och 2. 5

8 Tabell 1 Sysselsättning och Försörjning vid kursstart samt efter 12 mån. Sysselsättning Kursstart 12mån Yrkesarbetande 2 8 Studerande 1 3 Arbetslös Sjukskriven från arbete 7 Permanent sjukersättning 2 2 Tillfällig sjukersättning Aldrig anknuten till arbetsmarknaden 10 8 Totalt Försörjning Lön 2 8 Studiemedel 0 1 Arbetslöshetsersättning 1 2 Permanent sjukersättning 2 2 Tillfällig sjukersättning Sjukpenning Försörjningsstöd 11 4 (10*) Totalt (51) * 6 av de personer som ej besvarat 12 mån enkäten uppbär försörjningsstöd Tabell 2.. Antal sjukskrivningsdagar vid kursstart som deltagarna rapporterade i Lintons frågeformulär vid smärtproblem Antal dagar Antal Individer 0 dagar: 8* 3-7 dagar: dagar dagar: dagar: dagar: 8 mer än 365 dagar: 25 * 6 av dessa personer hade försörjningsstöd. 2 arbetade varav en var deltidssjukskriven 4.3 Allmän hälsoupplevelse Allmän hälsoupplevelse har mätts med instrumentet EQ5D. Det består av 5 frågor som omfattar svårigheter med 5 delområden: 1. Rörlighet, 2. Hygien, 3. De egna huvudsakliga aktiviteterna, 4. Smärtor/besvär samt 5. Rädsla/nedstämdhet. Varje fråga har 3 svarsalternativ där 1 betyder inga besvär, 2 påtagliga besvär och 3 att besvären är så svåra att man inte kan genomföra aktiviteten. Beträffande smärta betyder en 3:a svår smärta. Se bilaga 1. Svaren på dessa frågor vägs samman till ett Hälsoindex där full hälsa = 1,0. Resultatet 0 är ett med döden jämförbart tillstånd och sämsta möjliga utfall är 0,43. Denna grupp på 52 personer hade vid kursens start ett medelvärde för Hälsoindex på 0,22 vilket innebär upplevelse av en extremt dålig hälsa. 6 månader efter kursen var medelvärdet 0,43 dvs. klart bättre (p < 0,001) men man mår fortfarande dåligt och efter 12 månader låg värdet på samma nivå: 0,39. Se tabell 2. 6

9 Beträffande delskalorna inom EQ5D fanns före kursen den högsta poängen för upplevd smärta där man också ser en klar och bestående förbättring. Detta ses även beträffande inverkan på huvudsakliga aktiviteter. Det fanns även vid start höga poäng för rädsla/ nedstämdhet med en förbättring vid 6 månader. Vid 12 månader hade dock denna förbättring försvunnit. EQ5D formuläret innehåller också en termometerskala: Instruktionen för denna är: På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du bedömer det. Före kursen var medelvärdet 34 och efter både 6 och 12 mån: 49. (p< 0,001). Se tabell 3. Tabell 3. EQ5D delskalor och Global Termometer före, 6 och 12 mån efter kursen EQ5D Rörlighet Hygien Huvudsakliga aktiviteter Smärtor/ besvär Rädsla/ Global nedstämdhet "Termometer" Före kurs 1,6 1,29 2 2,58 2, mån efter kurs 1,41 1,18 1,69 2,31 2, Förändring Start 6 mån 0,19 0,11 0,31 0,27 0,27 Signifikans p<0,05 n.s p<0,05 p<0,05 p<0,05 p< 0, mån efter kurs 1,49 1,13 1,69 2,33 2,33 49 Förändring Start 12 mån 0,11 0,16 0,31 0,25-0,02 15 Signifikans n.s p<0,05 p<0,05 p<0,05 p<0,01 p< 0,001 Förändring 6mån 12 mån -0,08 0,05 0-0,02-0,29 0 EQ5D har kompletterats med en fråga om utveckling över tid: Jämfört med mitt allmänna hälsotillstånd de senaste tolv månaderna är mitt hälsotillstånd idag: Bättre=1, Oförändrat =2 Sämre =3. Medelvärdet blev före kursen 2,42 efter 6 månader 1,94 och efter 1 år 2,0 (p< 0,01). 4.4 Långvarig arbetsoförmåga För att bedöma risken för långvarig arbetsoförmåga har Steven Lintons Frågeformulär vid smärtproblem (Se bilaga 2) använts och vi har använt delskalor ur detta för att bättre förstå deltagarnas upplevda begränsningar. Formulärets högst möjliga poängsumma är 210. Linton har funnit att en poängsumma över 105 poäng tyder på en betydande risk för långvarig arbetsoförmåga. Före kursen låg 3 av 52 personer under gränsen 105, efter 6 månader 10 av 50 och efter 12 månader 13 av 50. Medelvärdet i denna grupp av 52 personer var före kursen 150. Sex månader efter kursen hade värdet sjunkit till 130 (p < 0,001) och efter 12 månader till 124 (p < 0,001 ). Beträffande delskalorna ses betydande och signifikanta förändringar i form av reducerad smärta vid rörelser, minskad stress och nedstämdhet, förbättrade framtidsförväntningar och mindre begränsning av vardagliga aktiviteter. För delskalorna inställning till arbete och förväntan att återgå i arbete var dock resultaten oförändrade. Se Tabell 4. Tabell 4. Delskalor i Lintons frågeformulär vid smärtproblem värden = % av maximal poäng 7

10 Delskalor Medelvärde i % av max. möjliga värde N =52 Före kurs 6 mån efter Skillnad Start - 6 mån 12 mån efter Skillnad Start - 12 mån Upplevd smärta p< 0, p< 0,001 Smärta vid rörelse p< 0, p< 0,001 Stress Nedstämdhet p< 0, p< 0,001 Framtid p< 0, p< 0,01 Aktivitet n.s p< 0,05. Arbete p< 0, n.s. 1. antal smärtställen, smärtans duration, intensitet över tid, möjlighet att lindra 2. ökad smärta vid aktivitet, uppfattning att aktivitet bör undvikas 3. spänd, stressad, nedstämd, sömnsvårigheter 4. pats egen bedömda risk för långvariga besvär och ej kunna återgå i arbete 5. begränsning av förmåga till vardagliga aktiviteter 6. upplevelse av tungt arbete, icke nöjd med arbetet, förväntar ej att kunna återgå 4.5 Övriga sjukdomar Deltagarna ombads uppge om de hade diabetes, högt blodtryck eller hade haft hjärtinfarkt, hjärnblödning eller stroke. 4 personer hade diabetes, 3 personer högt blodtryck och 1 person hade haft en stroke. 4.6 Motion Frågan här var hur många av veckans dagar som man motionerar motsvarande minst 30 minuters promenad. Medelvärdet var före kursen 2,1 och 6 månader efter kursen 2,9 (p=0,05.) och vid 12 månader 3,0 (p=0.01.). 4.7 Kost Här fick deltagarna kryssa i ett formulär med följande frågor: 1. Har du en planerad måtidsordning?, 2. Äter du fet fisk varje vecka? 3. Äter du grönsaker varje dag, 4. Äter du frukt varje dag? 5. Väljer du lättmejeriprodukter? 6. Väljer du mestadels magra pålägg? 7. Använder du flytande matfett i matlagningen och 8.Äter du godis, glass eller kakor högst en gång under veckan? Varje Ja Svar ger 1 poäng således maximalt 8 poäng. Medelvärdet för deltagarnas matpoäng var före kursen 4,9 och efter 12 mån: 4,8 (n.s.). 4.8 Rökning 16 av deltagarna var rökare vid kursstart, 6 mån efter kursen rökte 13 och 12 mån efter rökte 14 (n.s.) av deltagarna. Medelantalet rökta cigaretter / dag och rökare var före kursen 12 efter 6 månader 7,5 och efter 12 månader Rehabiliteringsuppföljning Deltagarnas upplevelse av rehabiliteringen följdes upp med en enkät. (Bilaga 4) I denna fanns ett antal påståenden med graderade linjer 0-10 med uppmaningen markera 0 om du inte alls instämmer och 10 om du instämmer helt. För påståendet: Samarbetet mellan de olika myndigheter jag mött, har fungerat och varit till nytta för mig. markerade 26 av deltagarna 7 eller högre medan endast 5 markerade 3 eller 8

11 lägre. Inga signifikanta förändringar inträffade mellan 6 och 12 mån. Figur.2 visar fördelningen av svaren vid 12 månader. Figur 2 Count Samarbete myndigheter 12 mån För påståendet: Jag känner mig säker på min förmåga att hantera min sjukdom/mina besvär. markerade 24 av deltagarna 7 eller högre medan endast 5 markerade 3 eller lägre. Inga signifikanta förändringar inträffade mellan 6 och 12 mån. Se figur 3. Figur Count Hanterbarhet 12mån Kursutvärderingen se bilaga 5 innehöll bland annat följande frågor. Hur stor nytta har du av föreläsningarna? och Hur stor nytta har du av de fysiska aktiviteterna? Svaren visar att deltagarna uppskattade de fysiska aktiviteterna i högre grad än föreläsningarna. Se figur 4. 9

12 Figur 4. Count Kursutv Föreläsning Count Kursutv Fys aktivitet 5. Diskussion De personer som rekryterats till Kungsportenprojektet hade i flertalet fall före kursen haft en mycket lång tid utanför arbetsmarknaden. Många av deltagarna var invandrare, kanske med en utbildning som ej accepterats av svenska arbetsgivare varför man aldrig etablerat sig på vår arbetsmarknad. Det finns visat i tidigare undersökningar att möjligheterna till arbetsrehabilitering av personer med denna bakgrund är små 7. I denna studie ökade antalet personer i arbete/ studier från 3 till 11, vilket vi uppfattar som ett bra resultat med tanke på deltagarnas bakgrund och att merparten av deltagarna, före kursen, hade haft en lång frånvaro från arbetsmarknaden. I enkätsvaren vid kursstart gör framförallt den i EQ5D mycket lågt skattade egenupplevda hälsan intryck med ett medelvärde 0,22 för EQ5D index vid kursstart. Särskilt bidrar en stark smärtupplevelse till detta. Som en jämförelse kan nämnas att i en studie i Östergötland av 216 vårdcentralspatienter med halvakuta ryggbesvär hade patienterna ett medelvärde i på 0,51 vid start av behandlingen och medelvärdet steg efter 3 månader till 0,70 8. Resultaten på EQ5D bekräftas av resultaten på Steven Lintons frågeformulär där deltagarna vid kursstart i genomsnitt skattade högt på smärta och smärtaccentuering vid rörelser. Vid uppföljningarna 6 och 12 mån. efter kursen mådde deltagarna klart bättre, om än den egenupplevda hälsan enligt EQ5D fortfarande var på en låg nivå. Index =0,39. 10

13 Den upplevda smärtintensiteten hade minskat påtagligt liksom stress och nedstämdhet medan förväntningarna på möjlighet till återgång i arbete var oförändrade. I en engelsk studie där man på ryggpatienter från socialt utsatta områden jämförde träning i grupp med individuell sjukgymnastik hade patienterna vid behandlingsstarten i medeltal EQ5D = 0,58. Vid 3 månaders uppföljning fann man att de som fått träning i grupp i genomsnitt hade förbättrats i sin EQ5D med 0,02 och de som fått individuell sjukgymnastik med 0,05 7. I vår patientgrupp inträffade en betydligt större förbättring i EQ5D nämligen med 0,2. Gruppen är liten och studierna säkert inte helt jämförbara men en förklaring till det jämförelsevis mycket goda resultatet kan vara den breda ansats och den mångfald av aktiviteter som Kungsportensprojektet erbjuder. De flesta deltagarna upplevde efter kursen glädjande nog både att samarbetet mellan myndigheter fungerade väl och de hade förmåga hantera sina besvär. Att kursdeltagarna uppskattade motionsaktiviteter mera än föreläsningar kanske till en del förklaras av språksvårigheter. Frågeformulären upplevdes av de flesta deltagarna som svåra att fylla i korrekt. Språksvårigheter gjorde också att många av deltagarna behövde hjälp att fylla i enkäterna. De allra flesta fylldes i under 60 min besök hos kursledaren (A.P). Sammanfattningsvis kan konstateras att rehabiliteringskursen till stor del uppnådde sitt huvudmål: att hjälpa patienterna att leva med och hantera sin smärta. Delmålet: förbättrad livskvalitet uppnåddes och denna förbättring kvarstod 12 månader efter kursen., Beträffande delmålet ökad fysisk aktivitet så ökade det genomsnittliga antalet dagar med minst 30 min motion från 2 dagar vid kursstart till 3 dagar vid 6 och 12 månader. Delmålet förbättrad arbetsförmåga har uppnåtts för ca 1/6 av deltagarna medan merparten inte kommit i arbete. Bidragande till detta kan vara att deltagarna hade mycket stora besvär och före kursstart en lång tid med sjukpenning eller socialbidrag, samt att kursen, och tiden för uppföljning, infallit under en lågkonjunktur med en mycket svag arbetsmarknad. De goda resultaten kan förklaras av den lokala anknytningen med personlig kontinuitet för den personal som medverkat i rehabiliteringskursen vilket givit goda terapeutiska allianser. Den lokala ansatsen har även bidragit till att det bildats självhjälpgrupper bland deltagarna. Grupper som fortfarande mera än 2 år efter kursen fortsatt fungerar. Denna typ av multimodal rehabilitering har det senaste året lyfts fram som den som skall användas vid långvarig smärta 4. Våra resultat 1 år efter en 5 veckors rehabiliteringskurs i primärvård där 16% flera av deltagarna är arbete eller studier kan väl jämföras med dem i Nationellt register över smärtrehabilitering där ett år efter arbetsförmågehöjande rehabilitering vid specialiserad rehabiliteringsklinik 26 % flera av deltagarna var i arbete än vid rehabiliteringens start 9. En förutsättning för att denna multimodala rehabiliteringskurs kunnat genomföras vid en vanlig vårdcentral utan egentliga extraresurser är samarbetet med Kungsportens allaktivitetshus som finns centralt i vårdcentralens upptagningsområde. 6. Referenser 1. Välfärdsindikatorer för kommunens delområden. Stadskontoret. Jönköpings Kommun

14 2. Hagen KB, Hilde G, Jamtvedt G, Winnem MF. The Cochrane review of bed rest for acute low back pain and sciatica. Spine. 2000;25(22): van Tulder MW, Malmivaara A, Esmail R, Koes BW. Exercise therapy for low back pain. Cochrane Database Syst Rev. 2000(2):CD SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); SBU-rapport nr 198. ISBN Jensen IB, Bergstrom G, Ljungquist T, Bodin L. A 3-year follow-up of a multidisciplinary rehabilitation programme for back and neck pain. Pain. 2005;115(3): Epub 2005 Apr Jensen I, Bergstrom G, Bodin L, Ljungquist T, Nygren A. [Effekter av rehabilitering efter sju år. Utvärdering av två rehabiliteringsprogram i Sverige. Läkartidningen. 2006;103(23): , , Carr JL, Moffett JAK, Howarth E, Richmond SJ, Torgerson DJ, Jackson DA, et al. A randomized trial comparing a group exercise programme for back pain patients with individual physiotherapy in a severely deprived area. Disability & Rehabilitation 2005;27(16): Öberg B, Lingheimer C, Enthoven P. Kliniskt förlopp hos patienter som sökt primärvården för rygg eller nackbesvär. Rapport inom InfoVU projektet Socialstyrelsen Nationella Registret över Smärtrehabilitering Årsrapport

15 Bilagor Bilaga 1 Hälsoenkät EQ5D Markera, genom att kryssa i en ruta i varje nedanstående grupp, vilket påstående som bäst beskriver Ditt hälsotillstånd idag. Rörlighet Jag går utan svårigheter Jag kan gå men med viss svårighet Jag är sängliggande Hygien Jag behöver ingen hjälp med min dagliga hygien, mat eller påklädning Jag har vissa problem att tvätta eller klä mig själv Jag kan inte tvätta eller klä mig själv Huvudsakliga aktiviteter (till exempel arbete, studier hushållssysslor, familje- och fritidsaktiviteter) Jag klarar av min huvudsakliga sysselsättning Jag har vissa problem med att klara av min huvudsakliga sysselsättning Jag klarar inte av min huvudsakliga sysselsättning Smärtor/besvär Jag har varken smärtor eller besvär Jag har måttliga smärtor eller besvär Jag har svåra smärtor eller besvär Rädsla/nedstämdhet Jag är inte orolig eller nedstämd Jag är orolig eller nedstämd i viss utsträckning Jag är i högsta grad orolig eller nedstämd Jämfört med mitt allmänna hälsotillstånd de senaste tolv månaderna är mitt hälsotillstånd idag Bättre Oförändrat Sämre Kryssa endast i en ruta Bästa 13

16 tänkbara tillstånd Till hjälp för att avgöra hur bra eller dåligt ett hälsotillstånd är, finns den termometer-liknande skalan till höger. På denna har Ditt bästa tänkbara hälsotillstånd markerats med 100 och Ditt sämsta tänkbara hälsotillstånd med 0. Vi vill att Du på denna skala markerar hur bra eller dåligt Ditt hälsotillstånd är, som Du bedömer det. Gör detta genom att dra en linje från nedanstående ruta till den punkt på skalan som markerar hur bra eller dåligt Ditt nuvarande hälsotillstånd är Ditt nuvarande hälsotillstånd Sämsta tänkbara tillstånd 14

17 Bilaga 2 FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM Namn: Adress: Telefonnummer: - Datum: Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du kan. Tänk inte för länge på varje fråga. Det är viktigt att Du svarar på alla frågorna. Det finns alltid ett svarsalternativ som liknar Din situation. EXEMPEL: Svara genom att ringa in ett alternativ. Jag tycker om apelsiner. inte alls väldigt mycket Eller kryssa för en ruta. Hur många dagar per vecka motionerar Du? 0-1 dagar 2-3 dagar 4-5 dagar 6-7 dagar Steven J Linton Yrkes- och miljömedicinska kliniken, Örebro 15

18 1. Vilket år föddes Du?.. 2. Är Du man kvinna 3. Är Du född i Sverige? ja nej 4. Vad är Din huvudsakliga sysselsättning? Kryssa i det alternativ som bäst beskriver Din nuvarande situation yrkesarbetande studerande oavlönat arbete (t ex i hemmet) arbetslös pensionär annat: 5. Var har Du besvär? Kryssa för alla aktuella ställen nacke skuldror/axlar ryggens övre del ryggens undre del ben 6. Hur många dagar har Du varit sjukskriven p g a dina besvär de senaste tolv månaderna? 0 dagar 1-2 dagar 3-7 dagar 8-14 dagar dagar dagar dagar dagar dagar mer än 365 dagar 7. Hur länge har Du lidit av Ditt nuvarande besvär? 0-1 vecka 2-3 veckor 4-5 veckor 6-7 veckor 8-9 veckor veckor veckor veckor veckor mer än 52 veckor 8. Är Ditt arbete tungt eller monotont? Ringa in ett alternativ inte alls Ej yrkesverksam väldigt mycket 9. Hur mycket smärta har Du haft den senaste veckan? Ringa in ett alternativ inte alls ont outhärdligt ont 10. Hur ont har Du haft i genomsnitt under de senaste tre månaderna? Ringa in ett alternativ inte alls ont outhärdligt ont 11. Hur ofta har Du haft ont i genomsnitt de senaste tre månaderna? Ringa in ett alternativ aldrig alltid 12. Med tanke på det Du gör under en genomsnittlig dag för att hantera eller klara av Din smärta: Hur stora är Dina möjligheter att minska den? Ringa in den siffra på skalan nedanför som stämmer bäst för just Dig. ingen möjlighet att minska smärtan fullständig smärtlindring 16

19 13. Hur spänd eller stressad har du känt Dig den senaste veckan? Ringa in ett alternativ helt lugn mycket spänd 14. I vilken utsträckning har du känt dig nedstämd den senaste veckan? Ringa in ett alternativ inte alls väldigt mycket 15. Som Du upplever det själv hur stor är risken att ditt nuvarande besvär skulle bli långvarigt? Ringa in ett alternativ ingen risk mycket stor risk 16. Hur stor chans tror Du att Du har att kunna arbeta om sex månader? Rings in ett alternativ ingen chans mycket stor chans 17. Om Du tar hänsyn till Dina arbetsuppgifter, arbetsledning, lön, utvecklingsmöjligheter och arbetskamrater, hur nöjd är Du med Ditt arbete? Ringa in ett alternativ inte nöjd helt nöjd Nedan följer olika erfarenheter av smärta som andra patienter har delgivit oss. Var vänlig och ringa in lämplig siffra från 0-10 för varje påstående. 18. Smärtan ökar vid fysisk aktivitet. instämmer inte alls instämmer helt 19. Om besvären ökar, är det en signal på att jag bör sluta med det jag håller på med, till besvären minskar instämmer inte alls instämmer helt 20. Jag bör inte utföra mina normala aktiviteter eller arbeten med den smärta jag har för närvarande. instämmer inte alls instämmer helt 17

20 Här är en lista över fem aktiviteter. Markera med en ring runt den siffra som bäst beskriver Din nuvarande förmåga att delta i varje aktivitet. 21. Jag kan utföra lättare arbete under en timme kan inte göra det p g a smärta kan göra det utan smärtproblem 22. Jag kan gå i en timme kan inte göra det p g a smärta kan göra det utan smärtproblem 23. Jag kan utföra vanligt hushållsarbete kan inte göra det p g a smärta kan göra det utan smärtproblem 24. Jag kan utföra veckoinköp kan inte göra det p g a smärta 25. Jag kan sova på natten kan inte göra det p g a smärta kan göra det utan smärtproblem kan göra det utan smärtproblem TACK FÖR DIN MEDVERKAN 18

21 Bilaga 3 En liten enkät om dina vanor Namn Födelsedata Datum. Om sjukdomar Jag har sockersjuka (diabetes) Jag har högt blodtryck Jag har haft hjärtinfarkt hjärnblödning/blodpropp Hur många i din familj har diabetes Ja.. antal Mina motionsvanor senaste veckan Nej Jag har varit fysiskt aktiv på fritiden senaste veckan motsvarande minst 30 minuters rask promenad: under. av veckans dagar Mina alkoholvanor senaste veckan Hur många glas alkohol har du druckit den senaste veckan? (1 glas motsvarar 1 burk folköl, 1 flaska starköl, 1 glas vin eller 4 cl starksprit) Antal glas Mina matvanor senaste veckan Ja Nej Jag har haft en planerad måltidsordning (till exempel 3 huvudmål och 2-3 mellanmål) Jag har ätit fet fisk varje vecka (t ex sill, lax, makrill, även pålägg) Jag har ätit minst en portion (motsv en kaffekopp) grönsaker varje dag Jag har ätit frukt varje dag När jag druckit/ätit mjölkprodukter har jag oftast valt lättmejeriprodukter (lättmjölk, lättmargarin etc) Jag har mestadels använt magra (nyckelhålsmärkta) pålägg (mager ost, mjukost, skinka, kalkon etc) Jag har mestadels använt flytande matfett eller olja i matlagningen Mina tobaksvanor Jag röker. cigarretter/dag Jag har aldrig vanerökt Jag har inte ätit godis, choklad, chips glass, läsk, kakor eller annat kaffebröd mer än en gång Jag har tidigare rökt men slutat för mer än 1 månad sedan 19

22 Bilaga 4. Patientenkät Rehabiliteringsuppföljning 3 månaders uppföljning Datum: 6 månaders uppföljning Datum: 12 månaders uppföljning Datum: Avslut Datum: Namn: Pers.nr: Arbetsförmåga Återgått helt i arbete 25% sjukskriven 50% sjukskriven 75% sjukskriven 100% sjukskriven Sysselsättning. Har anställning Arbetssökande Studerar Sjukersättning Samarbetet mellan vården, arbetsgivaren, försäkringskassan och i förekommande fall arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Samarbetet mellan de olika myndigheter jag mött, har fungerat och varit till nytta för mig. Instämmer inte alls Instämmer helt Delaktighet Jag har medverkat i och har tilltro till den rehabiliteringsplan som gjorts. Instämmer inte alls Instämmer helt Hanterbarhet Jag känner mig säker på min förmåga att hantera min sjukdom/mina besvär Instämmer inte alls Instämmer helt Tack för att du svarade på frågorna 4

23 Bilaga 5 Utvärdering smärtrehabiliteringskurs på Kungsporten 1. Hur är din upplevelse av kursen? Inte bra Mycket bra 2. Vad tycker du om innehållet i föreläsningarna? Inte bra Mycket bra 3. Hur stor nytta har du av föreläsningarna? Ingen nytta Mycket nytta 4. Vad tycker du om de fysiska aktiviteterna? Inte bra Mycket bra 5. Hur stor nytta har du av de fysiska aktiviteterna? Ingen nytta Mycket nytta 6. Kommer du att fortsätta att träna efter kursavslutet? Inte alls I hög grad 7. Hur upplever du reflektionstillfällena (måndagsmorgonen)? Inte bra Mycket bra.