1 Informationsstrategi

Transkript

1 1

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Informationsstrategi Mål för användning av informationsteknik Elevernas jämlikhet Informationsteknik i läroplanen Undervisning i informationsteknik Informationsteknik på temaområden Kommunikation och mediekunskap Människan och teknologin Skolornas nätinfrastruktur Skolornas nätanslutningar Utvecklingsplan Apparatur och redskap Datorer Datorernas perifera enheter Programvara Anskaffning av apparatur Utvecklande av undervisningen i informationsteknik OPE.FI-nivåer Utbildning av lärare och utvecklande av undervisningen i informations- och kommunikationsteknik Utvecklare av informations- och kommunikationstekniken och undervisningen Regler för användning av informationsteknik och stödtjänster för den Elevinstruktioner Pc-stöd Arbetsstation och basunderhåll Datanät Basprogramservice Underhåll och utveckling av tillämpningar Utbildningens och forskningens program för informationssamhället

3 3 INFORMATIONSSTRATEGI FÖR SKOLVÄSENDET I KYRKSLÄTTS KOMMUN 1 Informationsstrategi Läroplanen för grundskoleundervisning ger skolornas huvudmän och skolorna klara mål för kommunikations- och informationsteknik. Kommunikations- och informationstekniken har lyfts fram i flera läroämnen och som en egen del inom temaområdena. I undervisning av informations- och kommunikationsteknik kan basberedskapen eller tillämpningen betonas. Redskapen för informationsstrategin är nät-, anordnings- och programanskaffningar samt utbildning. Denna informationsstrategi är kommunbestämd och omfattar all skolverksamhet. Detta tillsammans med skolornas strategier bildar en helhet. Samhällets förändring och informationsteknikens utveckling ställer annorlunda krav än tidigare på kunnandet och skolornas läroplaner. Skolorna skall i allt högre grad beakta kommunikations- och informationsteknologins andel och uppgift i fortsatta studier, arbetslivet, samhällspåverkan och människornas vardagsliv. Informations- och kommunikationsteknik kan undervisas som läroämne eller så bildar de en inlärningsmiljö. Vid undervisning i informations- och kommunikationsteknik kan antingen basfärdigheter eller tillämpning betonas. Redskapen för informationsstrategin är nät-, anordnings- och programanskaffningar samt utbildning. Statens och kommunernas strama ekonomiska läge ställer sina egna begränsningar för ibruktagande av datateknik i skolorna. Det är svårt att ordna finansiering för anskaffning av apparatur. Dessutom belastar bristen på kunskap och utbildning de även i övrigt små resurserna. Alla av Kyrkslätts kommun upprätthållna skolor uppgör under år 2004 en egen skolbestämd informationsstrategi. 1.1 Mål för användning av informationsteknik Allmänna mål för användningen av informationsteknik är: basfärdigheter att använda dator som personligt arbetsredskap och att känna till användningsmöjligheter och begränsningar tillräckliga kunskaper i kommunikation och informationsteknik för följande studienivå tillräckliga färdigheter att kritiskt bedöma och skaffa information att utveckla användningen av datorer som pedagogiska arbetsredskap att lärare och elever skall kunna nyttja informationsteknik i olika läroämnen kunnande inom informationstekniken skapar en inlärningsform, inom vilken vuxna och barn arbetar tillsammans och handleder varandra

4 4 att samarbets- och interaktionsfärdigheterna ökar då barnen arbetar i smågrupper 1.2 Elevernas jämlikhet Informationssamhället förutsätter basfärdigheter inom läsande och skrivande; också barn använder redan Internet och elektronisk post. Eftersom alla inte har dator hemma, förverkligas jämlikheten i skolundervisningen. Nyttoanvändning av datorn skall betonas för eleven. 2 Informationsteknik i läroplanen I skolväsendets strategi framställs informationstekniken som ett undervisningsmål som skall beaktas i läroplanen och skolarbetet. Informationstekniken används som en naturlig del av undervisningen. I undervisningen lär sig eleverna kritisk läsning och bedömning av både informationstekniken och media. Skolans inlärningsmiljö skall stödja elevens utveckling till medlem av det moderna informationssamhället och ge möjligheter att använda datorer och annan mediateknik och i mån av möjlighet även datanät. Alla skolor i Kyrkslätt använder datorer i undervisningen. Det som används är program för textbehandling, tabellkalkylering, tillämpningar av rit- och bildbehandlingsprogram samt specialprogram för undervisningen i t.ex. matematik, läsning och skrivning. Skolans arbetsmetoder skall främja utveckling av kunskaper i informations- och kommunikationsteknik. Alla elever får bekanta sig med datorer genast i de första årskurserna. De elever som avslutar skolan kan utöver textbehandling använda elektroniska informationskällor och gymnasieeleverna kan bättre producera skriftligt material i elektronisk form. I undervisningen av barn i behov av särskilt stöd skall man i den individuella studieplanen beakta elevens särskilda behov vid inlärningen, t.ex. kommunikationsmetoder och särskilda hjälpmedel som krävs för att eleven skall kunna delta i undervisningen. 2.1 Undervisning i informationsteknik Datorstödd undervisning är i sin enklaste form användande av undervisningsprogram och som sådan en studieform bland många andra. Datorstödd undervisning är också all sådan undervisning, i vilken eleven för sökning eller bearbetning av information eller färdigställande av sådan för presentation använder dator och världsvida informationsnät. Då är datorn ett arbetsredskap. Följande målnivåer har fastställts för de olika årskurserna:

5 5 I slutet av årskurs 2: I slutet av årskurs 6: I slutet av årskurs 9: Eleven kan - använda tangentbord och mus - sätta på och stänga av datorn - spara sina arbeten i sin mapp och skriva ut dem - öppna program - röra sig i användargränssnittet - skriva egen text Förutom ovan nämnda kan eleven - foga bilder i texten -kopiera, klippa och klistra texter och bilder - använda Internet på ett ansvarsfullt sätt enligt ett avtal som eleven undertecknat - utföra enkla sökningar med söktjänster - använda ett enkelt ritprogram - använda undervisningsprogram - använda teckensnitt - textbehandlingsfärdighet Förutom ovan nämnda kan eleven: - filhantering - använda användargränssnittet - tabellkalkylering - använda mappstruktur och nätmiljö - behandla en text mångsidigt - bildbehandlingsprogrammets grunder och användning av skanner och digitalkamera - använda söktjänster för att skaffa information - använda sig av Internets tjänster - använda bifogade filer i e-post och bli en mediekritisk medborgare 2.2 Informationsteknik på temaområden Temaområden är sådana tyngdpunktsområden inom skolans fostring och undervisning vars mål och innehåll anknyter till flera läroämnen Kommunikation och mediekunskap Målet med temaområdet Kommunikation och mediekunskap är att utveckla kommunikativa färdigheter, främja förståelsen för medias ställning och betydelse samt utveckla

6 6 färdigheterna i medieanvändning. Deltagande, växelverkan och gemenskap betonas. Eleverna skall studera mediekunskap både som informationsanvändare och skapare. MÅL Eleven lär sig att - uttrycka sig mångsidigt och ansvarsfullt och att tolka andras budskap - utveckla sin kunskapssökning och jämföra, välja och använda sig av kunskap - förhålla sig kritiskt till den information som media förmedlar och att fundera på etiska och estetiska värden i kommunikationen som har att göra med medieinformation - producera och förmedla budskap och utnyttja media på ett ändamålsenligt sätt - använda sig av kommunikations- och medieredskap både vid kunskapssökning och kunskapsförmedling samt i interaktionssituationer. CENTRALA INNEHÅLL - att uttrycka sina egna tankar och känslor, olika uttrycksspråk och användningen av dem i olika situationer - att analysera och tolka budskapens innehåll och betydelse; förändrad kommunikationsmiljö och multimedia - medias roll och inverkan i samhället, den medieskapade världens förhållande till verkligheten - samarbete med media - källkritik, informationsskydd och uttrycksfrihet - kommunikationstekniska redskap och deras mångsidiga användning samt nätetik Människan och teknologin Målet med temaområdet Människan och teknologin är att hjälpa eleven förstå människans förhållande till teknologin och se teknologins betydelse i vår vardag. Grundskoleundervisningen skall erbjuda grundläggande information om teknologi, dess utveckling och inflytande, ge möjlighet till förnuftiga val och väcka frågor om etik, moral och jämlikhet i anknytning till teknologin. I undervisningen skall man utveckla förståelsen för verksamhetsprinciperna för redskap, anordningar och datorer och lära eleverna att använda dem. MÅL Eleven lär sig att - förstå teknologin, dess utveckling och inflytande på olika livsområden och sektorer i samhället och miljön - använda teknologin på ett ansvarsfullt sätt - använda informationsteknisk apparatur och program samt att använda datanätet för olika ändamål - ta ställning till teknologiska val och bedöma framtida följder av dem.

7 7 CENTRALA MÅL - teknologin i vardagen, samhället och det lokala produktionslivet - teknologins utveckling och faktorer som inverkar på utvecklingen i olika kulturer och inom olika levnadsområden under olika tidsperioder - utveckling, beskrivning och bedömning av teknologiska idéer och produkters livscykel - användning av informationsteknik och informationsnät - frågor om etik, moral, välmåga och jämlikhet i anknytning till teknologin - framtidens samhälle och teknologi. 3 Skolornas nätinfrastruktur Skolornas nät för undervisning och förvaltning är fysiskt åtskilda av datasäkerhetsskäl. Snabba nätanslutningar har ordnats åt nästan alla skolor, för att nätverksundervisningens möjligheter skall kunna utnyttjas i framtiden. 3.1 Skolornas nätanslutningar Situationen i början av maj 2004: alla skolor har antingen fast förbindelse eller ADSLförbindelse. I mars och april byttes ADSL-anordningen i Evitskogs skola, Friggesby skola, Karuby skola, Oitbacka skola och Sjökulla skola ut mot en effektivare anordning med DHCP-server. Detta ökar antalet förbindelser från tidigare fyra linjer till det antal skolan i fråga behöver. Veikkolan koulus verksamhetsställe, Haapajärven koulu och Volsin koulu har Internetförbindelse för eleverna. Lärarna anslöts till kommunens Tiimi-postsystem i slutet av april De har e-post och kalender till sitt förfogande. Tiimi-forumet får de ännu i år. I K-huset finns en Linux-server, som tills vidare tjänar som server för skolornas www-sidor. Den skall bytas ut mot en Windows-server hösten Tabell 1. Skolornas nätinfrastruktur samt antalet Internetförbindelser i undervisningsdatorerna ( ) Skolans namn Nätanslutning Internetförbindelser i undervisn.datorerna Gesterbyn koulu ADSL 46 Heikkilän koulu ADSL 25 Kantvikin koulu ADSL 27 Kirkonkylän koulu fast 29 Laajakallion koulu ADSL 15 Masalan koulu ADSL 29 Nissnikun koulu ADSL 18 Upinniemen koulu ADSL 8 Veikkolan koulu fast 89 Papinmäen koulu ADSL 20 Kirkkoharjun koulu fast 70 Sepän koulu fast 30 Masalan lukio fast 23 Porkkalan lukio fast 44

8 8 Bobäcks skola ADSL 10 Evitskogs skola ADSL 7 Friggesby skola ADSL 5 Karuby skola ADSL 7 Kyrkbacka skola ADSL 36 Oitbacka skola ADSL 5 Sjökulla skola ADSL 6 Kyrkslätts högstadieskola fast 32 Kyrkslätts gymnasium fast 36 sammanlagt Utvecklingsplan Gesterbyn koulus adb-klass och datanätskablingen i Heikkilän koulus sidobyggnad är under reparation. I Kirkonkylän koulu saknas nätkablingen i största delen av första våningens klasser och i andra våningens klasser saknas den helt. En ändring i skolans kabling skulle förutsätta totalrenovering; detta torde beaktas vid planeringen. Även datanätstrukturen i Nissnikun koulus undervisningsklasser borde beaktas vid följande totalrenovering av skolan. Där finns datanätanslutning för eleverna endast i två entréhallar och nätanslutning saknas i samtliga undervisningsklasser. 4 Apparatur och redskap Placeringen av datorer varierar i skolorna. I allmänhet har man strävat efter att det i skolan finns minst ett grupparbetsutrymme, i vilket eleverna i klassen kan undervisas samtidigt i en grupp. I de största skolorna finns rentav flera klasser. Dessutom har 1 2 datorer kunnat placeras i klasser, där de används för informationssökning i olika läroämnen. Tabell 2. Elevantal, undervisningsdatorer och relationstalet elever per datorer ( ) Skolans namn Antal elever Datorer Relationstal Gesterbyn koulu ,1 Heikkilän koulu ,7 Kantvikin koulu ,1 Kirkonkylän koulu ,5 Laajakallion koulu ,1 Masalan koulu ,2 Nissnikun koulu ,0 Upinniemen koulu ,3 Veikkolan koulu ,2 Papinmäen koulu ,6 Kirkkoharjun koulu ,1 Sepän koulu ,0 Masalan lukio ,5

9 9 Porkkalan lukio ,8 Bobäcks skola ,5 Evitskogs skola ,1 Friggesby skola ,4 Karuby skola ,6 Kyrkbacka skola ,5 Oitbacka skola ,4 Sjökulla skola ,5 Kyrkslätts högstadieskola ,4 Kyrkslätts gymnasium , ,8 I tabellen ovan har medtagits datorer på minst pentiumnivå med Windows95 eller ett nyare operativsystem. Vissa skolor har datorer i användning utan nät, t.ex. i specialundervisningen. För årskurserna 1-6 och 7-9 var kommunens mål ursprungligen 10 elever per dator och i gymnasiet 8 elever per dator. Denna nivå uppnåddes denna vår. Nästa mål är att få grundskolans årskurser 1-9 på nivån 9 elever/dator och i gymnasierna 7 elever/dator. För denna nivå räcker anskaffningar av ytterligare 21 datorer. 4.1 Datorer Det totala antalet datorer är 739. Av dem är 636 datorer i elevernas bruk och 103 i lärarnas och skolförvaltningens bruk. I förvaltningen ingår rektorer, prorektorer, skolföreståndare, kanslister och studiehandledare. Dessutom har skolorna tio servrar med operativsystemet Windows 2000 Server eller Windows NT 4.0 Server för hantering av elevnätets verksamhetsområden. Ca 10 % av de datorer som används av eleverna är till sin processornivå MHz. Dessa datorer kan inte ta i bruk Microsoft Offices nyaste program. Efter att en del av datorerna ersattes utgör andelen effektiva datorer med processorer på 1 GHz för tillfället 46 %. 4.2 Datorernas perifera enheter Skannrarna har blivit allmännare i alla årskurser, liksom CD-brännarna. Dataprojektorer används närmast i gymnasier och de övre årskurserna, men i takt med att lärarnas utbildning ökar i den närmaste framtiden kommer troligen fler dataprojektorer att anskaffas.

10 Programvara De vanligaste verktygstillämpningarna är Microsoft Office och Excel, av vilka både gamla och alldeles nya versioner är i bruk. Microsoft School Agreement, som innehåller Microsoft Office och Front Page, har beställts till alla skolor. Till varje skola har beställts så många licenser som anordningarnas kapacitet förutsätter och antalet licenser kontrolleras årligen. I undervisningen används specialprogram särskilt i modersmål och matematik. I naturvetenskaper och historia finns som CD-rom mycket material av typ uppslagsverk. De flesta av dessa program finns att tillgå också på svenska. I skoldatanätets alla datorer har installerats F-Secures antivirusprogram, som automatiskt uppdaterar virusdatabasen. Virusbekämpningen i förvaltningsnätets datorer sker centraliserat från servern. I de största skolorna finns i elevnätet en server med vilken antivirusprogrammen installeras i elevdatorerna och med vilka programmen uppdateras. Servrarna är i sin tur i kontakt med elevnätets antivirusserver. Övriga skolor, som använder fasta IP-adresser i ADSL-förbindelser, har nu en effektiv arbetsstation, i vilken F-Secures Policy Manager Console kan installeras för att sköta serverns uppgift. Sex skolor har i elevsystemet en s.k. surflinje, där sökningen av IPadress sker automatiskt. I dessa datorer har antivirusprogram installerats i standaloneläge. 4.4 Anskaffning av apparatur De främsta objekten under slutet av 2003 och i år har varit förnyande av adb-klasserna i gymnasier och årskurser 7-9. Man har strävat efter att anpassa antalet datorer och deras kvalitet till undervisningens krav. Vid datoranskaffningarna beaktas de skolor som enligt kommunens egen målnivå har alltför få datorer i relation till elevantalet. Därtill strävar man huvudsakligen efter att sätta adb-klasserna i skick i de skolor där OPE.FI-utbildning kommer att ordnas. 5 Utvecklande av undervisningen i informationsteknik Det är nödvändigt att utbilda undervisningspersonalen om man vill att skolorna skall bli effektivare och främja självstyrande inlärning. Utan en grundläggande ändring i undervisningspersonalens attityder, kunskaper och användarfärdigheter kan man inte uppnå de mål i vilka det föränderliga informationssamhällets utmaningar kan beaktas. Då skall man fästa särskild vikt vid lärarnas pedagogiska förmåga att använda informationsteknik och undervisa den. 5.1 OPE.FI-nivåer Utbildningsstyrelsens mål för bruksfärdigheter inom informations- och kommunikationstekniken år 2004 är följande:

11 11 OPE.FI I OPE.FI II OPE.FI III samtliga lärare behärskar grundfärdigheterna, såsom operativsystemets grunder samt användning av textbehandling, e-post och Internet. hälften av lärarna behärskar färdigheter för undervisningsbruk, t.ex. OPE.FI I- färdigheterna, e-post, webbmiljön och ett mångsidigt bruk av grupparbetsprogram. 10 % av lärarna behärskar några specialområden, t.ex. OPE.FI IIfärdigheterna, har förmåga att handleda kolleger och verka som utbildare, utveckla samarbetet mellan läroanstalter och verka som medlem i ett nätverk av sakkunniga. Lärarnas färdigheter i informations- och kommunikationsteknik har kartlagts våren För alla lärare ordnas på basis av kartläggningen undervisning på nivå OPE.FI I före utgången av I följande skede skall 50 % av kommunens lärare nå nivå OPE.FI II och 10 % nivå OPE.FI III. Skolväsendet sköter tillsammans med en separat informations- och kommunikationsteknikgrupp kartläggningen av lärarnas behov av utbildning i nivåerna OPE.FI II och III och fastställer lärarnas utbildningssätt för att uppnå dessa nivåer. 5.2 Utbildning av lärare och utvecklande av undervisningen i informations- och kommunikationsteknik I den fortbildningen av lärarna skall förutom informationsteknikutbildning ingå utbildning i pedagogisk tillämpning av informationsteknik, så att lärarna bättre skall kunna utnyttja datorn i olika läroämnen. Lärarna borde även kunna bedöma hur programmen lämpar sig för undervisning och för barn i olika ålder. Man skall även sträva efter att utveckla samarbetet mellan lärarna och den gemensamma planeringen med den egna skolans lärare enligt läroämne eller årskurs. Kommunens och bildningsväsendets roll består i att skaffa fortbildning för lärare och reservera tillräckliga årliga anslag för ändamålet. Utbildningen riktas till klasslärare, ämneslärare och lärare med ansvar för skolornas informationsteknik. Vid behov anlitas sakkunniga utifrån. I kommunen tillsätts en grupp för utvecklande av informations- och kommunikationsteknik. Sammankallare är skolväsendets representant och gruppen skall sammanträda regelbundet. Gruppmedlemmarna behärskar nivån OPE.FI III. Utvecklingsgruppen utvecklar undervisningen i informations- och kommunikationsteknik delvis i samarbete med adb-servicecentralen. Utvecklingsgruppen kallar apparatur- och andra experter i adbservicecentralens undervisningssektor till sina möten.

12 Utvecklare av informations- och kommunikationstekniken och undervisningen Utvecklingsgruppen för informations- och kommunikationsteknik skall - hålla sig à jour med informations- och kommunikationsteknik genom att utbilda sig och delta i seminarier inom området - delta i planeringen av kommunens anskaffningar av informations- och kommunikationsteknik (program, tillämpningar för nätverksinlärning m.m.) - utveckla informationsteknikens pedagogiska inlärningskultur - utveckla beredskapen för samarbete inom skolan och mellan skolorna, även över kommun- och landsgränserna. I varje skola har en eller två lärare utsetts som skall ansvara för att kontinuerligt kartlägga de informations- och kommunikationstekniska anordningarnas och programmens skick och rapportera om detta till adb-servicecentralen. Dessa lärare ansvarar också för att utveckla skolans informations- och kommunikationsteknik pedagogiskt sett. 6 Regler för användning av informationsteknik och stödtjänster för den 6.1 Elevinstruktioner Skolorna kan använda en avtalsblankett om elevernas bruk av informations- och kommunikationsteknik. Eleverna undertecknar tillsammans med vårdnadshavaren blanketten med definitioner av reglerna och anvisningarna för användning av informationsoch kommunikationsteknik. 6.2 Pc-stöd Skolornas pc-stöd och nätverksamhet sköts av adb-servicecentralen. Inom bildningsväsendet har en heltidsanställd adb-planerare utsetts till ansvarsperson. Utöver uppgifterna i nedanstående servicebeskrivning sköter adb-servicecentralen det tekniska stödet av elevadministrationsprogrammen och beredningen av ansökningar för undervisningsstyrelsens anläggningsstöd. Adb-servicecentralens uppgiftsbeskrivning delas in i fyra grupper: - Arbetsstation och basunderhåll - Datanät - Basprogramservice - Underhåll och utveckling av tillämpningar.

13 Arbetsstation och basunderhåll Servicen omfattar: anskaffande och installation (och befogade flyttningar) av arbetsstationer service på arbetsstationerna (delar och arbete, obs. cirkulationshastighet 4-5 år) hantering, övervakning, underhåll och säkring av servrar i centraliserad övervakning utveckling av arbetsstationsmiljön (t.ex. Windows2000/WindowsXP-arbetsstation, Office2000/OfficeXP, F-Secures antivirusprogram) anskaffningskostnader och utvecklingstjänster för gemensamma nätservrar. Servicen omfattar inte (enheterna debiteras direkt): stora ändrings- och utvecklingsprojekt inom en viss enhet (separat bedömning) Datanät Servicen omfattar: möjlighet att använda Kyrkslätts kommuns datakommunikationsnät nätets alla aktivkomponenter (brytare, konverterare, routrar) brandmursservice för nätet utredning av problem i datanätet smärre ändringar i nätkablingen trådlösa närnät. Servicen omfattar inte (enheterna debiteras direkt enligt räkning): kabling för basnätet (inkluderas i kostnaderna för sanerings- och nybyggnadsprojekt) enhetsbestämda aktivkomponenter som avviker från standarden Basprogramservice Servicen omfattar: möjlighet att använda arbetsstationens basprogram o operativsystemlicenser o MS Office-licenser o antiviruslicenser o Internet-webbläsarlicenser o packningsprogram (t.ex. WinZip) o generella läsprogram (t.ex. Acrobat Reader) Servicen omfattar inte (enheterna debiteras direkt enligt räkning): specialtillämpningar för en viss enhet tillämpningar som anknyter till undervisning

14 Underhåll och utveckling av tillämpningar Adb-servicecentralen debiterar en proportionell kostnad enligt enhetens egna tillämpningar och kommande projekt. Servicen omfattar: underhåll av alla tillämpningar som servicecentralen förfogar över och underhåller o uppdateringar och behövliga ändringar o tekniska huvudanvändaruppgifter o stöd till enhetens huvudanvändare av tillämpningar o utveckling av tillämpningsmiljön projektledning för ibruktagande av nya program (den tekniska delen) Servicen omfattar inte (enheterna debiteras direkt enligt räkning): av leverantörerna debiterade avgifter för underhåll av tillämpningar. 7 Utbildningens och forskningens program för informationssamhället Undervisningsministeriet har på strateginivå styrt informationssamhällets utveckling inom sitt eget förvaltningsområde sedan år 1995, då den första informationsstrategin för utbildning och forskning publicerades. Den nuvarande och gällande informationsstrategin och dess åtgärdsprogram uppgjordes för åren Eftersom verksamhetsmiljön förändras i snabb takt uppkommer ständigt nya utmaningar för kunnandet och dess utveckling. Undervisningsministeriets avdelning Utbildnings- och vetenskapspolitik har publicerat Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning I programmet har framställts nya åtgärdsförslag som ansetts viktiga efter att den nuvarande strategin uppgjordes eller som först blivit centrala någon annanstans som ett resultat av utvecklingsarbete i andra sammanhang. Dessa frågor gäller bl.a. elektronisk expediering och datasäkerhet. Skolväsendets informationsstrategi i Kyrkslätts kommun har uppgjorts på basis av utbildningsstyrelsens gällande informationsstrategi och åtgärdsprogram Informationssamhällsprogrammet för utbildning och forskning, som godkändes våren 2004, kommer att tillämpas i praktiken i mån av möjlighet.