ACT Att leva livet fullt ut!
|
|
- Mats Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ACT Att leva livet fullt ut! - Behandling av psykisk ohälsa, stress och riskbruk för ungdomar inom SiS. (ACT = Acceptance and Commitment Therapy) Anders Tengström & Fredrik Livheim FORUM, Forskningscentrum för psykosocial hälsa Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet/Stockholms läns landsting
2 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Hur långt vi kommit fram tills idag c) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien 5. Vad som händer här framöver
3 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Hur långt vi kommit fram tills idag c) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien 5. Vad som händer här framöver
4 Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning av projektet) 1. Många ungdomar som kommer till SiS lider av psykisk ohälsa. 1. För att se om vi kan hjälpa ungdomar hantera psykisk ohälsa och leva livet mer i linje med hur de skulle vilja att livet ska se ut, har vi utvecklat en ACT-behandling 2. Denna testar vi testar inom SiS åren Totalt 12 SiS-institutioner är inblandade, a) 161 ungdomar har inkluderats i huvudstudien b) 92 ungdomar har fått ACT-intervention och 69 ungdomar mer traditionell behandling
5 Deltagande institutioner - Råby (ACT): 13 st (varav 6 avhopp) - Johannisberg (ACT): 13 st (varav 4 avhopp) - Sundbo (ACT): 22 st (varav 7 avhopp) - Brättegården (ACT): 16 st (varav 5 avhopp) - Långanäs (ACT): 28 st (varav 3 avhopp) - Ljungaskog (TAU): 25 st (varav 1 avhopp) - Granhult (TAU): 28 st (varav 1 avhopp) - Ljungbacken (TAU): 16 st (varav 6 avhopp)
6 ACT - behandlingen
7 ACT- att leva livet fullt ut - Finns en färdig behandlingsmanual
8 Några viktiga komponenter i behandlingen Normalisering av att livet bitvis gör ont Undersöka hur man vill att livet ska se ut Hur man kan hantera hinder så att man kan skapa sig det liv man vill leva Hur hanterar jag svåra tankar, känslor, minnen och saker jag möter? Vilka är mina tendenser? (droger?, slåss?, stjäl?, sluter mig? skär mig?)
9 ACT- att leva livet fullt ut ACT Att leva livet fullt ut Extremt sammanfattat; handlar om att jobba med: 1. Vad vill jag I livet? (på riktigt!) 2. Vad hindrar mig? (hur kan jag förhålla mig till det?) En bieffekt av att leva livet som man vill leva det är att självskattade psykiska problem oftast minskar (Biglan et al. 2008).
10 ACT- att leva livet fullt ut ACT- att leva livet fullt ut Träff 1: Vad tycker jag är viktigt i livet? Träff 2: Vad tycker jag är viktigt i livet? Träff 3: Vad hindrar mig? Vad kan jag göra åt det? Träff 4: Vad hindrar mig? Vad kan jag göra åt det? Träff 5: Att vara schysst mot mig själv. Träff 6: Hur kan jag leva det liv jag vill? Hur hantera svårigheter på vägen?
11 Vilja ha mer av Det viktiga livet Undvikande /vilja bli av med Känslor: Sorg! Ilska! Osäkerhet! Ångest! Händelse: Blir dumpad Vad jag gör: Hänger i ett gäng, dövar känslor med hasch & alkohol Vad jag gör: Super, jagar tillfällig sex Känslor: Sorg! Ångest! Ilska! Osäkerhet! Händelse: 14 år, föräldrarna skiljer sig 11
12 Mitt liv är riktigt tungt (ibland) Härligt Sedan jämför vi vår egen insida med andras utsida
13 Om livet X
14 Våra nio grundkänslor - bra / positiv känsla eller dålig / negativ känsla? 1. Förälskelse 2. Glädje 3. Nyfikenhet 4. Ilska 5. Rädsla 6. Sorg 7. Skuld 8. Chock 9. Äckel
15 Att gå mot det jag tycker är viktigt Mitt drömjobb
16 RELATIONER Nära Relationer Älskande partner Frihet/utveckling Sex och utforskande Roligt tillsammans Familjerelationer Rak och ärlig kommunikation Skapa trygghet Sammanhållning Vänner/socialt liv Kontakt, stöd, förtroende Roligt tillsammans Livskompassen ARBETE/UTBILDNING Arbete Förändra världen Välbetalt, stimulerande Kul kollegor, resor Hela tiden lära mer Resor, undervisa Utbildning Lära mer hela tiden Bli visare och mer älskande Fritidsaktiviteter Umgås med vänner Segla, vara i naturen Variera mig Slappa Party, resa Egen tid, andlighet Medveten närvaro Hem att trivas i Leva fullt ut, bada Samhällsengagemang Skapa en bättre värld Vänliga gester Tycka till om saker HÄLSA Bra och varierad mat Tillräckligt med sömn Regelbunden träning Regelbunden sex Regelbunden beröring Hålla mig ren och fräsch 11 17
17 ACT- samtalskort - För hjälp med att identifiera vad som är viktigt i livet
18 90 år!!!
19 49
20 Relationer (t ex partners, familjerelationer, vänner, föräldraskap) Ett exempel: Livsriktning Handlingar Hinder Vänner Ha många nära vänner - Ringa till Lina idag och fråga om hon vill ta en fika - Fråga Oskar på kursen om vi ska plugga ihop på torsdag. Jag kommer att vara för nervös Dom vill inte vara med mig Det verkar som att jag är desperat Jag är tråkig att vara med 15:1
21 Hur man kan hantera hinder så att man kan skapa sig det liv man vill leva? Jag är höjdrädd! - Søren Kierkegaard ( ) Att inte våga är att förlora sig själv Att våga är att förlora fotfästet en stund.
22 Om vi ska sammanfatta kursen till tre ord så blir det följande, Acceptera Välj Gör Accept Choose Take action ACT
23 Lycka till! Skapa dig det liv du vill leva!
24 Några viktiga komponenter i behandlingen
25 Några viktiga komponenter i behandlingen - TV nyheterna sammanfattar
26 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Hur långt vi kommit fram tills idag c) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien 5. Vad som händer här framöver
27 Varför ge ACT-behandling inom SiS? Den psykiska ohälsan och alkoholkonsumtionen bland ungdomar i Sverige ökat sedan början av 1990-talet Majoriteten av ungdomar som söker vård för alkohol och drogproblematik har minst en psykiatrisk diagnos Psykiatriska problem utvecklas nästan alltid innan tonåringar använder sig av alkohol eller droger De ungdomar som söker hjälp för alkoholrelaterade och psykiska problem tenderar att på grund av dagens diagnossystem "hamna mellan stolarna" då behandling av dessa problemområden ofta sker separat
28 Varför ge ACT-behandling inom SiS? I socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård rekommenderas att psykisk ohälsa och risk- missbruk de båda problemområdena bör behandlas samtidigt. Men det framkommer även att det i dagsläget saknas stöd för att någon speciell behandlingsmodell är att föredra (Socialstyrelsen, 2007). I denna studie utvärderas en KBT/ACT-baserad behandling för ungdomar med psykiska problem och/eller missbruk av alkohol.
29 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Hur långt vi kommit fram tills idag c) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien 5. Vad som händer här framöver
30 ACT för ungdomar på gymnasiet - med uppföljning 2 år senare Deltagande ungdomar: 230 ungdomar i åldrarna år. Slumpas till ACT eller vanlig undervisning. ACT - behandlingen Totalt 9 timmar i befintliga skolklasser. Tre halvdagar på tre timmar 30
31 Fakta och utveckling till idag Vinterlov Påsklov
32 Resultat två år efter ACT behandling Interaction effects [group] x [time] in favour of the ACT-group. (Livheim, 2004; Jakobsson and Wellin, 2006). Significant interaction effects: Mindre stress Mindre ångest Förbättrad tankeförmåga (cognitive processing) Förbättrad generell hälsa Ökad psykologisk flexibilitet (detta Ökad psykologisk flexibilitet förklarade förbättringarna.
33 Resultat två år efter ACT behandling Ångest & stress 7.5 (9 timmar i helklass) Vamlig undervisning ACT behandling Before 1 year 2 year
34 Nyligen publicerad, vetenskaplig studie
35 The Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy for Adolescent Mental Health Deltagande ungdomar: Åldrar år. Alla mådde dåligt. Australien, de mest deprimerade. Sverige, de mest stressade. Behandlingarna ACT: Cirka 1,5 timmar ACT i grupp under 8 veckor Treatment as usual (TAU): Individuellt stöd från elevhälsovården under 12 veckor. 35
36 The Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy Australia: Participant Flow Diagram Denna for Adolescent är Mental mallen Health nu Och här är mall för brödtext ggg fdfgfdgfg s 36
37 Resultat i Australien: Primary outcome: Reynolds Adolescent Depression Scale-2 (RADS-2) showed: - Significant treatment effect : p = Effectsize: Large Cohen s d = 0.86 Intention To Treat (ITT) analysis with Mixed Model Repeated Measures (MMRM)
38 The Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy Sweden: Participant Flow Diagram Denna for Adolescent är Mental mallen Health nu Och här är mall för brödtext ggg fdfgfdgfg 38
39 Resultat i Sverige: Stress Primary outcome: Results for the Perceived Stress Scale (PSS) showed: - Significant treatment effect : p = Effectsize: Large Cohen s d = 1.20 Intention To Treat (ITT) analysis with Mixed Model Repeated Measures (MMRM)
40 Resultat i Sverige: Ångest Intention To Treat (ITT) analysis with MMRM Secondary outcome: Anxiety (subscale in DAS-S) showed: - Marginally significant treatment effect: p = Effect size: Large Cohen s d = 0.80
41 Resultat i Sverige: Medveten närvaro Process measure MAAS: - Marginally Significant effect : p = Effectsize: Medium Cohen s d = 0.75 (särskilt intressant efterosm att vi inte övade detta specifikt)
42 The Effectiveness of Acceptance and Commitment Therapy ACT as an Early Intervention Group Program for for Adolescent Mental Health Adolescents Summary Sammanfattning: Denna ACT-behandling är en lovande behandling för att minska depression, stress och ångest för ungdomar. Eftersom att detta är så vanliga problem bör ACTbehandlingen testas vidare i fler och större studier. 42
43 Studier på exakt den ACT-manul vi använder inom SiS - För ungdomar på gymnasiet som mår dåligt 43
44 ACT för ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk på gymnasiet Deltagande ungdomar: 200ungdomar i åldrarna år screenas för psykisk ohälsa De som mår sämst erbjuds medverka 24 ungdomar medverkar och slumpas till ACT eller vanlig undervisning. ACT - behandlingen Totalt 12 timmar efter skoltid med SiS-manualen 44
45 ACT för ungdomar med psykisk ohälsa och riskbruk på gymnasiet Statistiskt säkerställda resultat för ACT-gruppen: Minskad stress (stor effektstorlek) Resultat för ACT-gruppen (ej statistiskt säkerställda): Minskad psykisk ohälsa Minskat alkoholbruk Större psykologisk flexibilitet Mer acceptans hade (alla hade en liten till medelstor effektstorlek. 45
46 Studier på exakt den ACT-manual vi använder inom SiS - Pilotstudie 2010 för ungdomar på fem SiS-institutioner 46
47 Delrapport; En pilotstudie inom SiS av en KBT/ACT-behandling i grupp med syfte att förbättra ungdomars psykosociala hälsa specifikt psykisk ohälsa och missbruk (2009/0012) utbildning är:
48 SiS, slutenvårdsdelen
49 Sammanfattning av KBT/ACT-behandling inom SiS-pilotsudie 2010 Syften: Att se om behandlingen hjälper ungdomar med psykiska problem och missbruk/riskbruk av alkohol eller droger Undersöka om behandlingen passar inom SiS Undersöka och vad ungdomar och gruppledare tycker om metoden
50 Sammanfattning av KBT/ACT-behandling inom SiS-pilotsudie 2010 Sammanfattningsvis kan man konstatera att: Pilotprojektet har slagit väl ut Statistiska analyser visar att ungdomarna förbättrats på en rad olika variabler Ungdomarna är överlag nöjda Gruppledarna som lärt sig metoden och hållit grupperna är både nöjda med metoden och anser att ACT-behandlingen har stor potential att vara till nytta för ungdomar inom SiS.
51 Vad tycker ungdomarna? Sammantaget är ungdomarna nöjda med behandlingen (baserat på 10 utvärderingar) På den övergripande frågan om ungdomarna tycker att de lärt sig mycket nyttigt? ger ungdomarna behandlingen 3.8 i snitt i betyg (skalan går från 1-5 där 5 är bäst) Ungdomarna är väldigt nöjda med gruppledarna som får 4.8 av 5 i betyg
52 Vad tycker ungdomarna? Ungdomar på LSU-avdelning hade velat ha behandlingen individuellt eller max 2 & 2. Ett uppmuntrande avslutande citat kommer från en 19-årig tjej på behandlingsavdelning - Tänker mycket på det jag lärt mig. Tack ACT! Det är relativt vanligt: - ungdomarna ber om mer ACT när de fått sina 12 timmar - ungdomar rekommenderar andra ungdomar att gå Vid flera tillfällen har ungdomar tjatat till sig att få slutföra ACT-behandlingen utanför institutionen om de inte var klara
53 Vad tycker gruppledarna? - Baseras på utvärderingar från 9 av 10 gruppledare Sammantaget är gruppledarna nöjda med den utbildning och behandlingens effekter för ungdomar På den övergripande frågan Vilken siffra 1-5 ger du ACT Att leva livet fullt ut som helhet? (utbildningsdagar, manual, instudering, att ge grupper själv mm, dvs. allt.) ger gruppledarna betyget 4.0 i snitt På den direkta frågan Vad tror du om denna metods potential att vara till nytta för ungdomar inom SiS? ger gruppledarna ACT-behandlingen betyget 4.5 i snitt.
54 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Hur långt vi kommit fram tills idag c) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien 5. Vad som händer här framöver
55 Recept för att genomföra en jättestudie på flera behandlingshem (hur vi gjort inom SiS) 1. Var ute i extremt god tid!!! 1. Utgå med fördel från en lovande metod som har potential att hjälpa deltagarna. Gärna redan testad i andra sammanhang. 2. Förankra projektet väl. Börja med att förankra bland de som har mandat att bestämma. I detta fall: a) Forskningssamordnare och huvudkontor b) Regionchefer och institutionschefer c) Ansvariga psykologer & medverkande behandlare d) Ledningsgrupper och övrig personal på inst. 55
56 Recept för att genomföra en jättestudie på flera behandlingshem (hur vi gjort inom SiS) 4. Sök forskningsmedel. Var realistisk och räkna med det stöd som behövs (admin? ersättningar? osv.) 5. Börja med en pilotstudie där behandlingen, utbildning och datainsamling testas (exempel, ungdomar som ej besvarade sanningsenligt) 6. Justera utifrån erfarenheter i pilotstudie 7. Utbilda särskilda datainsamlare på respektive institution 56
57 Recept för att genomföra en jättestudie på flera behandlingshem (hur vi gjort inom SiS) 8. Ha dialog med respektive inst.-chefer om omsättning av ungdomar och hur många man realistiskt kan beräkna kommer att medverka. Få ett skriftligt åtagande om avsikt att få med ungdomar 8. Räkna blint med att det blir färre medverkande än planerat från början! (i.a.f i de 14 studier jag medverkat i) 8. Skapa en tydlig och lättanvänd behandlingsmanual 8. Gör en bra, användbar och rolig utbildning 57
58 Recept för att genomföra en jättestudie på flera behandlingshem (hur vi gjort inom SiS) 12. Utbilda all personal i metoden (vi har gett ACT som personalvård) 12. Stötta personal & datainsamlare med handledning & löpande information om vad som händer i projektet 12. Ge ersättning till både: a) Ungdomar för att de fyller i enkäter (ej för att medverka) b) Datainsamlare eller inst. för varje färdig deltagare 13. Se till att projektledare fysiskt besöker medverkande inst. & hjälper på plats samt håller liv i projektet 58
59 Recept för att genomföra en jättestudie på flera behandlingshem (hur vi gjort inom SiS) 16. Var extremt noggrann med administration, tänk särskilt på att: a) Tidigt skapa bra administrativa rutiner b) Följa etiska tillstånd c) Dubbelkolla löpande att alla gör på samma sätt 17. Och slutligen, återigen, var ute i god tid! 59
60 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien c) Hur långt vi kommit fram tills idag 5. Vad som händer här framöver
61 Framgångsfaktorer och utmaningar i studien - Framgångsfaktorer Receptet med våra punkter 1-18 Det är bara att följa det om man vill lyckas med en stor behandlingsstudie Skämt åsido, och de 18 punkterna är en sammanfattning av vad vi tror är de viktigaste faktorerna till att vi lyckats genomföra projektet så här långt 61
62 Framgångsfaktorer och utmaningar i studien - Utmaningar 1. Att förankra på alla nivåer tar mycket tid 1. Det är dyrt och tidskrävande att utbilda behandlare centralt i Stockholm (t.ex flyg, hotell, lokaler, experter) 1. Att få ungdomar att orka svara på enkäter 4. Svårigheter synka start av ACT-grupper (särskilt på utredning och akutavdelningar) 4. Om inte alla i personalen fått ACT-utbildning blir det svårare att konsekvent stötta ungdomarna. 62
63 Framgångsfaktorer och utmaningar i studien - Utmaningar 6. Svårt för behandlarna att få/hitta tid att hålla- och att förbereda ACT-grupper 6. Svårt och inte alltid bra att ha grupper med ungdomar inom SiS ( smittoeffekter ) 6. Sjukskrivningar och personalomsättning kommer att tära på skaran som kan hålla behandlingar 6. Oväntade omständigheter på institutioner kommer att försvåra projekt, t.ex. avvikningar, oroligheter i grupperna, oväntat låg beläggning, ändrade målgrupper 63
64 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien c) Hur långt vi kommit fram tills idag 5. Vad som händer här framöver
65 Vad är gjort fram tills idag? 1. Behandlingsmanualen (150 sidor) som används är klar och har pilot-testats i två studier: a) Randomiserad, kontrollerad studie för gymnasieungdomar. b) Pilotstudie inom SiS 2010 på fem behandlingshem institutioner inbjöds att medverka, a) 5 har gett ACT b) 3 har gett sedvanlig behandling (TAU) 3. Datainsamlare är utbildade vid samtliga 12 medverkande SiS-institutioner gruppledare inom SiS utbildad i ACT under
66 Vad är gjort fram tills idag? 5. Internethandledning med ACT-institutioner hölls VT Påfyllnadsutbildning är genomförd för utbildade ACTbehandlare 3-4 december Komplettering av ADAD-frågor godkändes av Etikprövningsnämnden mars ,5-års uppföljning av de första ungdomar som inkluderades påbörjades mars 2013.
67 Inkluderade i studien 1. Totalt 161 ungdomar i studien: 92 ACT (varav 25 avhopp), 69 TAU (varav 8 avhopp) 2. Avhopp: a) Cirka 20% totalt (= fått in förmätning) b) Cirka 70% pga flytt, cirka 20% ej orkat, 10% övrigt c) Bortfallsinformation finns i de flesta fall.
68 Deltagande institutioner - Råby (ACT): 13 st (varav 6 avhopp) - Johannisberg (ACT): 13 st (varav 4 avhopp) - Sundbo (ACT): 22 st (varav 7 avhopp) - Brättegården (ACT): 16 st (varav 5 avhopp) - Långanäs (ACT): 28 st (varav 3 avhopp) - Ljungaskog (TAU): 25 st (varav 1 avhopp) - Granhult (TAU): 28 st (varav 1 avhopp) - Ljungbacken (TAU): 16 st (varav 6 avhopp)
69 1,5-årsuppföljningar av medverkande ungdomar Utskickade 1,5-års uppföljningar: 84 stycken Inkomna 1,5-års uppföljningar: 28 stycken
70 ADAD-data ADAD-inskrivning: 150 stycken (av 161) ADAD-utskrivning: 122 stycken ADAD-uppföljning: 4 stycken I våra 1,5-års uppföljningar ställer vi de viktigaste ADAD-frågorna.
71 Översikt av passet Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien c) Hur långt vi kommit fram tills idag 5. Vad som händer här framöver
72 Vad händer framöver? Projektet kommer att slutrapporteras 2015 Vi fortsätter samla in data på 1.5 års uppföljning Vi planerar följa upp ungdomarna via register efter 2 år: a) Brotts- & belastningsregistret b) Slutenvårds- och öppenvårdsregister c) Socialtjänstens register d) Register kring i vilken grad ungdomar är i sysselsättning
73 Vad händer framöver? Planerade vetenskapliga publikationer: 1. Hur ser de psykometriska egenskaperna ut för AAQ & AFQ-Y bland svenska ungdomar inom slutenvård? 1. Effektutvärdering av ACT inom SiS. Ger ACT effekter som tillägg till sedvanlig behandling behandlingseffekter? I så fall för vilka ungdomar och i vilka behandlingsformer? 1. Effektutvärdering av ACT inom SiS. Uppföljning 18 månader efter behandling mätt via självrapportering och objektiva register.
74 Vad händer framöver? Utbildningar i SiS/BUP-manualen : SiS och BUP avvaktar preliminära resultat av de pågående studierna för att ta ställning hur man vill satsa på större utbildningsinsatser Om ACT-interventionen visar sig ge goda effekter kan SiS & BUP bygga upp egna utbildningsinfrastrukturer Vid behov och efterfrågan håller Fredrik Livheim utbildning i SiS/BUP-manualen. Information finns på:
75 Översikt av passet Lyckades vi? Vad är det här för behandling och för projekt? (kort sammanfattning) 2. Varför ge ACT-behandling inom SiS? 3. Fungerar ACT-behandlingen? Vad säger studierna? 4. Hur bygga en infrastruktur för en stor behandlingsstudie? a) Hur studien förankrats och genomförts b) Framgångsfaktorer och utmaningar i studien c) Hur långt vi kommit fram tills idag 5. Vad som händer här framöver
76 Tack för din tid & uppmärksamhet! Fredrik Livheim psykolog, doktorand, ACT-trainer Karolinska Institutet E-post: Anders Tengström, psykolog, docent, huvudansvarig forskare, Karolinska Institutet E-post:
ACT för unga. Fakta och utveckling till idag. ACT- att hantera stress och främja hälsa (manual för behandlare) Översikt av passet
Översikt av passet ACT fr unga - Att bedriva forskning i verkligheten (ACT = Acceptance and Commitment Therapy) Fredrik Livheim leg. psykolog, Peer Reviewed ACT Trainer Centrum fr psykiatriforskning, Karolinska
Läs merACT at work in Sweden. Vad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och riskbruk. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT at work in Sweden ACT at work in Sweden leg. psykolog, py g,projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska Institutet Summary: 4 studies completed,
Läs mer2015-10- 08. ACT behandlingar & forskning - Behandling av psykisk ohälsa, stress och riskbruk för ungdomar & vuxna.
2015-10- 08 ACT behandlingar & forskning - Behandling av psykisk ohälsa, stress och riskbruk för ungdomar & vuxna (Acceptance and Commitment Therapy/Training, ACT) Stockholm 2015-10-08 Fredrik Livheim
Läs merVad är ACT? 2014-03- 23. www.livskompass.se. Och vad är skillnaden mellan ACT och. vanlig terapi? (vad nu det är?)
2014-03- 23 Planering för de två passen ACT för arbetslivet och studenter ACT Att hantera stress och främja hälsa (Acceptance and Commitment Therapy/Training, ACT) Fredrik Livheim 9:15-10:30 Vad är ACT?
Läs merMänniska (Jag) Miljö. Stress
Min målsättning med passet ACT Att hantera stress och främja hälsa - En randomiserad kontrollerad studie, ett- och tvåårsuppföljning Fredrik Livheim, leg. psykolog (ACT = Acceptance and Commitment Therapy/Training)
Läs merACT ACT i grupp & forskningsresultat - Insatser mot psykisk ohälsa och stress för första linjen. Planering för detta pass
ACT i grupp & forskningsresultat - Insatser mot psykisk ohälsa och stress för första linjen (Acceptance and Commitment Therapy/Training, ACT) Stockholm 2017-10-04 Fredrik Livheim leg. psykolog, Peer Reviewed
Läs merIntresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan
Fredrik Livheim leg. psykolog 070-694 03 64 livheim@hotmail.com Intresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan Här kommer lite information (som du delvis redan känner till). I slutet av dokumentet
Läs merVad: Utvecklar korta KBT behandlingar för psykisk ohälsa, stress och risk /missbruk av droger. 4 träffar á 3 timmar, totalt 12 timmar.
ACT En framgångsrik modell för att förebygga psykisk ohälsa och stress på gymnasiet. (ACT = Acceptance and Commitment Therapy) Seminarium 4 Fredrik Livheim leg. psykolog, doktorand, projektledare ACT FORUM
Läs merÖversikt av passet. Acceptance and Commitment Therapy, Bara 3 saker att komma ihåg från passet. Vad är ACT?
Acceptance and Commitment Therapy, (ACT, uttalas som ett ord) - hur korta gruppbehandlingar kan bidra till prestationsutveckling, ökat välbefinnande och glädje. Fredrik Livheim leg. psykolog, Peer Reviewed
Läs merAtt leva med smärta - ACT som livsstrategi
Att leva med smärta - ACT som livsstrategi Rikard K Wicksell, med dr, psykolog Sektionen för Beteendemedicinsk Smärtbehandling, Smärtcentrum Karolinska Universitetssjukhuset; Inst Klin Neurovet, Karolinska
Läs mer2014-03- 23. Format för behandling/kursen, 1. ACT för arbetslivet och studenter. Så här ser manualen ut. Format för behandling/kursen, 2
2014-03- 23 Format för behandling/kursen, 1 Vad: Utvecklar korta KBT/ACT- behandlingar för stress, psykisk ohälsa och risk- /missbruk & smärta. ACT för arbetslivet och studenter ACT Att hantera stress
Läs merGrupputbildning vårterminen Tider, datum och plats för gruppledarutbildning 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning vårterminen 2017 2017 Vårterminen Översikt Livheim AB anordnar under våren 2017 två gruppledarutbildningar i ACT - Att hantera stress och främja
Läs merFrom the Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institutet, Stockholm, Sweden
From the Department of Clinical Neuroscience, Stockholm, Sweden ACT TREATMENT FOR YOUTH A CONTEXTUAL BEHAVIORAL APPROACH Fredrik Livheim Stockholm 2019 2 Till Lo, Leon, & Alve, och resten av mänskligheten.
Läs merGrupputbildning vårterminen Nedan kan du läsa om vilka tider vi ger utbildningen. Vecka 13: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning vårterminen 2017 2017 Vårterminen Översikt Livheim AB anordnar under våren 2017 gruppledarutbildning i ACT - Att hantera stress och främja hälsa.
Läs merAtt hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning vårterminen Vecka 9: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning vårterminen 2017 2017 Vårterminen Sista anmälningsdag Fredag 2016-01-13 (efter det i mån av plats) Plats Luleå lokal ej bestämd Anmälan Via formulär
Läs merGrupputbildning vintern Vecka 46: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning vintern 2017-18 17-18 Vintern Plats Folkets hus Skolgatan 59 Umeå Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 31 oktober Pris Inklusive behandlingsmanual
Läs merFungerande grupper och välmående individer - Insatser både på organisations- och individnivå. Läget i Sverige. Översikt av passet
Fungerande grupper och välmående individer - Insatser både på organisations- och individnivå Luleå 2018-04-25 Fredrik Livheim leg. psykolog, Peer Reviewed ACT Trainer, projektledare ACT Centrum för Psykiatriforskning,
Läs merwww. svenskakyrkan.se www.forumforskning.se Kvällens innehåll
Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Hur ser läget ut? Och vad kan vi göra åt det? 18.30 20.45 (paus 19.45-20.00) Fredrik Livheim leg. psykolog, projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial
Läs merGrupputbildning höstterminen 2015. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2015 2015 Höstterminen Sista anmälningsdag Fredag 2015-08-21 (efter det i mån av plats) Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm
Läs merACT LIVHEIM. Att leva livet fullt ut. Översikt. Vintern. Påbyggnadsutbildning vintern Vad är ACT Att leva livet fullt ut?
ACT Att leva livet fullt ut Påbyggnadsutbildning vintern 2018-2019 2018 Vintern Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 31 augusti Översikt Fredrik
Läs merGrupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2018 2018 Höstterminen Plats Hotell Winn Norra Slottsgatan 9 Gävle Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 31 augusti Pris
Läs merAtt hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen 2014. Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2014 2014 Höstterminen Sista anmälningsdag Fredag 2014-08-22 (efter det i mån av plats) Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm
Läs merFamilj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa
Familj som skyddande faktor - NAVIGATOR ACT gruppbehandling för föräldrar till barn med funktionsnedsättning med egen psykisk ohälsa Tiina Holmberg Bergman STP-psykolog, inriktning funktionshindrets psykologi,
Läs merLev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:
Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.
Läs merAtt hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 36: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2018 2018 Höstterminen Plats Östergatan 7b, Malmö Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 27 juli Pris Inklusive behandlingsmanual
Läs merGrupputbildning höstterminen Vecka 35: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2017 2017 Höstterminen Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm Anmälan Via formulär på www.livskompass.se Pris Inklusive behandlingsmanual
Läs merNya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA
Nya behandlingsmetoderna ERGT & ERITA Clara Hellner, Professor, verksamhetschef Centrum för Psykiatriforskning Projektägare Stockholmsnoden, NSP Johan Bjureberg & Hanna Sahlin Leg psykologer, doktorander
Läs merACT i Skolan. Innehåll
ACT i Skolan - Att hantera stress av Fredrik Livheim Innehåll Översikt för f r kursen Hur har det fungerat för f r dig? Tro inte påp ett ord jag säger! s Vad säger s din erfarenhet? Den är r din vägledare.
Läs merHar längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer
Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer FACT Varför? Mer och mer konsultationer sker i miljöer som primärvård, skolor, fthv, krishjälp, korttidsboenden,
Läs merNya terapeutiska förhf arbete med elever och i vår v r egen livssituation. ACT (Acceptance. and Commitment Therapy) & Mindfulness
Nya terapeutiska förhf rhållningssätt - för r vårt v arbete med elever och i vår v r egen livssituation JoAnne Dahl ACT (Acceptance and Commitment Therapy) & Mindfulness docent, leg. psykolog, leg psykoterapeut,
Läs merGrupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2018 2018 Höstterminen Plats Dalheimers hus Slottsskogsgatan 12 Göteborg Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 31 augusti
Läs merMindfulness i primärvårduppföljning
Mindfulness i primärvårduppföljning av behandlingseffekter Karin Hulting, Leg.sjukgymn., MSc, specialisttjänst inom rehabiliteringsenheten Rörelse&Hälsa, Linköping Tommy Holmberg, MPH, projektsekreterare,
Läs merÖversikt av dagen. Mer information via: Målsättning med dagen
Översikt av dagen Metoddag med temat ACT för psykologer inom enheterna Göteborg & Mölndal, 7 december (ACT = Acceptance and Commitment Therapy) Fredrik Livheim leg. psykolog, doktorand, projektledare ACT
Läs merAtt hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 42: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1. Vecka 46: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 2
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2019 2019 Höstterminen Plats Folkets hus Olof Palmes plats 3 Göteborg Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 30 augusti Pris
Läs merDansmetoden. Med dansen som verktyg
Dansmetoden Med dansen som verktyg Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merAtt öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013
Arbetsrapport 2014:2 Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist & Per Åsbrink Att öka kunskapen om barnen i gruppverksamheter Första halvåret 2013 Annika Almqvist
Läs merVälkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Läs merDISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Läs merAnsökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Läs merAtt vara medvetet närvarande. Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare
Mindfulness Att vara medvetet närvarande Helena Löwen-Åberg Leg. Sjukgymnast Specialist psykiatri/psykosomatik Steg 1-utbildning i KBT/Processhandledare Fungera Göteborg AB www.fungera.info www.heka.nu
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merSLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PREVENTIONSARBETE BLAND UNGA VUXNA I HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN.
HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING SLUTRAPPORT SID 1 (5) 2008-11-11 SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PREVENTIONSARBETE BLAND UNGA VUXNA I HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN. MÅLGRUPP
Läs merGrön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling
Grön Rehab natur, samverkan och psykologisk behandling Nikodemus Enger, leg. psykolog ArbetsRehab Kompetenscentrum för arbetslivsinriktad rehabilitering Grön Rehab Förberedelse inför arbetslivsinriktad
Läs merLev livet fullt ut! Befria dig från onödiga begränsningar
Lev livet fullt ut! Befria dig från onödiga begränsningar Tänk på en sida av dig själv som du inte alls är nöjd med. Ställ dig frågan: "Var det här ett problem för mig förra månaden också? För ett halvår
Läs merUngdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Läs merUtsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk
Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk -Ett adopterat barn med en missbrukande biologisk förälder som han eller hon inte växte upp med löper en fördubblad risk att själv bli missbrukare,
Läs merSUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.
SUPPORTED EMPLOYMENT IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv. Innehåll i dagens presentation: Varför fokusera på arbete, kan och vill alla arbeta? Koppling mellan
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merDISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Läs merBrukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen
sida 1 (8) Brukarundersökningar 2015 BIM/Gruppverksamhet Barn-Tonår och Familjerådgivningen sida 2 (8) sida 3 (8) Inledning Att genomföra brukarundersökningar för att följa upp brukares upplevda kvalitet
Läs merLEDARVERKSTAN. Dag 2. Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid OO LAGUPPSTALLNINGEN
LEDARVERKSTAN Dag 2 3 OO LAGUPPSTALLNINGEN Berätta om en bra grupp och hur den utvecklades över tid WHEELANS FEM FASER Susan Wheelan, forskar i grupprocesser f d professor i psykologi, Temple University
Läs merAcceptans ett verktyg för att hantera stressen
Insidan Acceptans ett verktyg för att hantera stressen Publicerad 2017-01-19 I Psykologen och forskaren Fredrik Livheim blev tidigt intresserad av kopplingen mellan mindfulness och psykologisk behandling,
Läs merSjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer
Sjukvårdens betydelse för tonårsbarn som mister en förälder i cancer Tove Bylund Grenklo, PhD, beteendevetare 20 februari 2015 Tove Bylund Grenklo Oundvikligt Dödsfallet (förlusten) och sorgen Påverkbart
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merAtt hantera stress och främja hälsa. Grupputbildning höstterminen Vecka 41: UTBILDNINGSTILLFÄLLE 1
ACT Att hantera stress och främja hälsa Grupputbildning höstterminen 2018 2018 Höstterminen Plats Ersta konferens Erstagatan 1K Stockholm Anmälan Via formulär på www.livskompass.se senast 31 augusti Pris
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merProblematisk frånvaro Hemmasittare. Vilken benämning ska vi använda? Vad säger forskningen 2014-02-03
Problematisk frånvaro Hemmasittare Miriam Lindström Föreläsare, handledare, speciallärare Vilken benämning ska vi använda? Hemmasittande Långvarig ogiltig frånvaro Skolk Skolvägran, (skolfobi), ångestrelaterad
Läs merPilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län
Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merLisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se
Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs merACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass
ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass Vad jag vill ha med i min Livskompass Vilka är de viktiga sakerna som verkligen spelar roll i ditt liv? Vad vill du ska finnas med
Läs merCRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem
CRAFT - ett KBT-baserat program för anhöriga till personer med alkoholproblem Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Riddargatan 1 (Beroendecentrum Stockholm) Centrum för Psykiatriforskning och Utbildning
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merPsykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik
Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik Introduktion Vanligt förekommande slutsatser från den samlade forskningen är att merparten av ungdomar med alkohol-
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merRapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.
Rapport Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Författare: Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna Katarina Johansson, Region Dalarna Marit Ranninen,
Läs merÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen
ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till
Läs merKontextuell KBT (Tredje vågens v. De sex nyckelkomponenterna i ACT. Det handlar inte ACT versus KBT. Översikt av passet 10.50 11.
Acceptance and Commitment Therapy, (ACT, uttalas som ett ord) - som prevention eller tidig behandlingsinsats för stress och psykisk ohälsa Fredrik Livheim leg. psykolog, Peer Reviewed ACT Trainer, doktorand
Läs merPersonliga möten som förändrar attityder och beteenden. - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa
Personliga möten som förändrar attityder och beteenden - En jämförande rapport om allmänhetens syn på personer med psykisk ohälsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Sammanfattning...
Läs merSTRESSHANTERING VID NPF
STRESSHANTERING VID NPF FÖR FLEXIBILITET & HÄLSA Johan Pahnke Psykolog, doktorand KI Det stressande samhället Högre tempo Snabbare förändringar Information & teknologi Buller & andra intryck Social kompetens
Läs merPå fritiden tycker jag mycket om att åka båt och att fiska. Jag brukar grilla fisken över en eld, det är jätte-mysigt. Hälsningar Antonio Rodríguez
Jag heter Antonio och jag arbetar som tandläkare. En tandläkare hjälper människor med deras tänder. Om du inte går till tandläkaren så kommer du att få hål i tänderna och väldigt ont. Att gå till tandläkaren
Läs merAtt tänka stort! Psykolog. Översikt. Översikt
Att tänka stort! Hur kan vi psykologer hjälpa många människor samtidigt? Fredrik Livheim leg. psykolog, doktorand, projektledare ACT FORUM Forskningscentrum för psykosocial hälsa vid Maria Ungdom och Karolinska
Läs merMedarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)
MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten
Läs merLev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning
Lev med din kropp en ACT-baserad gruppbehandling för patienter med ätstörning Maria Fogelkvist, leg psykolog och doktorand, Psykiatriskt forskningscentrum, Örebro Sanna Aila Gustafsson, socionom och forskare,
Läs merDiskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter. September 2015
Diskussion om läget för utökning av platser, genomströmning och avgifter September 2015 Agenda Ungdomsvård Missbruksvård SiS åtgärder för utökad kapacitet SiS vårdavgifter Antal ensamkommande flyktingbarn
Läs merEtt regionalt samarbetsprojekt mellan fem kommuner: Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro
Utveckling av nya metoder i arbetet med arbetslösa ungdomar? NUEVO EN NY CHANS FÖR UNGA ARBETSLÖSA Skriv- & implementeringsprocess En man, 21 år, beskriver sin tid före NUEVO En vecka för mig på jobbcentrum
Läs merEN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY
EN INTRODUKTION TILL ACT ACCEPTANCE AND COMMITMENT THERAPY Presenteras av Vad är ACT? ACT står för Acceptance and Commitment Therapy vilket också sammanfattar vad terapimetoden går ut på. I en ACT-behandling
Läs merYasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium
1 Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Material/Metod 2 Resultat 3 Diskussion 14 Slutsats 15 2 Bakgrund Årskurs 6 elever kommer snart att ställas inför ett
Läs merUNGDOMSENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
UNGDOMSENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av ungdomar som deltagit i någon av Terapikoloniers sommarverksamheter 2013. Enkäter skickas efter avslutad sommarperiod på Terapikolonier
Läs merDetta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.
Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merUtvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013
Utvärdering av gruppledarutbildning, ACT Att hantera stress och främja hälsa VT 2013 Här kommer en sammanfattning av utvärderingar från de som gick gruppledarutbildningen under våren 2013. Deltagarnas
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merLYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA
Hanna Ricksten LYCKAT PROJEKT FÖR BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA Y Hon fick stor frihet att bygga upp en verksamhet i Västra Götalandsregionen för barn och unga med psykisk ohälsa. Läs Hanna Rickstens berättelse.
Läs merUngdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?
Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför
Läs merwww.kometprogrammet.se
Att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa hos barn och unga Egenmaktskolan Jenny Nordin leg. psykolog Centrum för folkhälsa ACT Att hantera stress och främja hälsa Fredrik Livheim, leg. psykolog Centrum
Läs merUnga får hjälp att må bättre med KBT via nätet
Unga får hjälp att må bättre med KBT via nätet Sara Elofsson enhetschef/socialpedagog Maria Heiver enhetschef/psykolog 2018-06-04 Barn- och ungdomshälsan Innehåll Om barn- och ungdomshälsan Bakgrund till
Läs merInte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD
Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08
Läs merTMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR
TMR en social investering Ht 2015-2017 Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR 1 Syfte: Skapat möjlighet att genomföra tidiga insatser med syftet att minska utanförskap.
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merUNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping
UNGA KOMMUNUTVECKLARE Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING Många tycker skolan är tråkig Mer intresse för
Läs merSocialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013
Läs merHeartful Endless Love - HEL. Heléne F Sandström. Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se
Heartful Endless Love - HEL Heléne F Sandström Heléne F Sandström Krealiv www.krealiv.se Heartful Endless Love HEL Hur har du det med kärleken min vän? Älskar du hårt och passionerat eller är kärleken
Läs merFramgångsrik Rehabilitering
Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett
Läs merUnga vuxna om att förse unga med alkohol. Anna Raninen Kommunikation & Samverkan
Unga vuxna om att förse unga med alkohol Anna Raninen Kommunikation & Samverkan Bakgrund Många kommunikationsinsatser har de senaste åren genomförts för att påverka föräldrars attityder till att förse
Läs merSamtalsteman om alkohol
Samtalsteman om alkohol Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare,
Läs merKvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan
Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och
Läs mer