Biblioteksplan för Söderhamns kommun

Transkript

1 Förslag till: Biblioteksplan för Söderhamns kommun Bakgrund och syfte. En biblioteksplan är ett redskap för att strukturerat och i samverkan ta tillvara de biblioteksresurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och för att stimulera till utveckling. Den första januari 2005 trädde den av riksdagen reviderade bibliotekslagen i kraft med tillägget att varje kommun skall anta en biblioteksplan. Det av KS givna uppdraget att se över biblioteksorganisationen diskuterades av berörda förvaltningar, vilka fann det konstruktivt att låta denna uppgift ingå i upprättandet av en biblioteksplan. Genom att ta ett samlat grepp på biblioteksverksamheten i kommunen är förhoppningen att kunna frigöra resurser för att utveckla de olika bibliotekstyperna ytterligare. Kunskaps- och informationssamhället innebär nya utmaningar för biblioteken och genom att diskutera och anta en biblioteksplan kan servicenivån till biblioteksanvändarna höjas. Styrande för verksamheten. Unesco s folkbiblioteksmanifest utgavs 1949, reviderades 1972, utkom i ny version Unesco s skolbiblioteksmanifest utfärdades Bibliotekslagen trädde i kraft 1997, avser det allmänna biblioteksväsendet och fastslår att kommunen svarar för folk- och skolbiblioteken. Reviderad under 2004 och gällande från 1 januari Av bibliotekslagens 5 framgår att det inom både grund- och gymnasieskolan skall finnas bibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. Något som också framgår av styrdokumenten, i form av läroplaner och kursplaner, för förskola, grundskola och det frivilliga skolväsendet. Söderhamns kommun : Vision 2012 ligger därutöver som ett paraply över all verksamhet i kommunen. Biblioteket och mediaförsörjningen är en viktig del i infrastrukturen för det livslånga lärandet. Vuxnas flexibla lärande kräver tillgång till såväl referenslitteratur som databaser. Vidareutbildning behövs både för att klara ett allt mer komplicerat arbetsliv som för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Nuvarande biblioteksorganisation. Under beteckningen Söderhamns Stadsbibliotek ingår huvudbiblioteket i Söderhamn samt tre filialbibliotek belägna i Bergvik, Holmsveden och Ljusne. Bergviks- och Ljusnefilialen är s.k. integrerade folk- och skolbibliotek och lokalerna är inrymda i skolan. Biblioteket i Holmsveden ligger också i skolan men är ej integrerat fullt ut men fungerar i praktiken även som skolbibliotek. Folkbiblioteket bedriver social biblioteksverksamhet, där ansvaret främst ligger på huvudbiblioteket, riktad till funktionshindrade ( Boken Kommer ) och synskadade (Talboksservice ). Bokdepositioner på skilda institutioner t. ex. äldreboenden ingår även i denna service. För denna verksamhet finns en halvtidstjänst som social bibliotekarie budgeterad.

2 Barnbibliotekarien och 1:e skolbibliotekarien arbetar regelbundet med läsfrämjande åtgärder riktade mot barn och elever i åldern 0-16 år. Barnbibliotekarien koncentrerar sina arbetsinsatser på barn i åldern 0-10 år. Via information till och kontakter med BVC-personal, förskollärare och lärare är uppgiften att stimulera och främja läsning och språkutveckling. Skolbibliotekarien söker på samma sätt att främja läsandet men med koncentration på åldern år. Samarbetet med skolan har sedan tjänsten inrättades på 80-talet fungerat bra och i skolbibliotekariens uppgifter ligger förutom läsfrämjandet även att bistå lärarbibliotekarier på skolorna i kommunen vid förvärv och gallring av böcker. Till detta skall läggas gängse uppgifter och rutiner såsom informationstjänst, låntagarvägledning, fjärrlånearbete, reservationer, förvärv, gallring, visningar, programverksamhet, biljettförsäljning etc. Folkbiblioteken är inte, till skillnad från skol- och forskningsbibliotek, inriktade på någon speciell målgrupp utan vänder sig till alla kommunens medborgare. På CFL finns sedan några år tillbaka ett studiebibliotek med ett traditionellt inrättat referensbibliotek och ett stort antal datorer tillgängliga för de studerande där. En projektanställd bibliotekarie är knuten till verksamheten. Skolbiblioteksverksamheten bedrivs både i de integrerade folk- och skolbiblioteken i Ljusne och Bergvik samt som renodlade skolbibliotek i övriga skolor. Gemensamt för båda typer av bibliotek är ett strukturerat samarbete mellan respektive skolledningar, lärarbibliotekarier, kommunens skolbibliotekarie samt folkbibliotekets personal i de integrerade biblioteken. Handlingsplan. Som grund för biblioteksplanen finns vision Handlingsplanen vill fokusera på möten mellan människor, vidareutveckla det lärande Söderhamn samt riva murar och bygga broar. Visionens strategier visar vägen för kommunens vision för ett en strategisk och aktiv biblioteksplan. Möten mellan människor och utveckla det lärande Söderhamn Mål Att senast skapat ett naturligt samarbete mellan folkbibliotek och skolbibliotek för likvärdig tillgänglighet till kvalitativt bra medieutbud och personal med hög relevant kompetens. Aktivitet Samverkan mellan folkbibliotek, skolbibliotek och vuxenutbildning skall regleras i gemensamma överenskommelser. Syftet med detta är att optimera biblioteksverksamheten till alla kommuninvånares nytta. En projektgrupp, med representanter för folkbibliotek, skola och vuxenutbildning, tillsätts för att utveckla samarbetet inom biblioteksverksamheten, d.v.s. planera för de samverkansområden som överenskommes. Särskild uppmärksamhet bör ägnas läsfrämjande insatser för barn och ungdomar, vilket accentuerar behovet av ett ökat samarbete mellan folkbiblioteket och skola/förskola. Att höja skolbibliotekens standard, både avseende bemanning och mediabestånd, är av största vikt och en samordning av kommunens resurser bör möjliggöra en sådan utveckling. För både små och stora skolor gäller att personalen måste ha kunskaper om och vara insatta i aktuell barn- och

3 ungdomslitteratur, både fack- och skönlitteratur. Samtliga skolor skall ha tillgång till fackutbildad bibliotekarie alternativt lärarbibliotekarie. Riv murar och bygg broar och kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv Mål Att senast skapat, i samverkan med övriga kommuner i länet, ett gemensamt lånesystem och utvecklat en teknisk plattform som ger alla kommunmedborgare tillgänglighet till länets samlade biblioteksresurser. Aktivitet Genom samarbete mellan biblioteken i länet effektivisera in- och utlåningsrutiner bl.a. genom införande av RFID-teknik (datachips istället för streckkoder i böckerna). Lokalt skall målet vara att införa ny teknik ( datorisering av skolbibliotek ), förstärka mediabestånden samt genomföra gemensam kompetensutveckling av personal inom såväl folkbibliotek som skola och vuxenutbildning. Syftet är att åstadkomma en samsyn på bibliotekens roll i det livslånga lärandet. På länsnivå har sedan en tid tillbaka förts diskussioner om gemensamt lånekort, gemensam server för datasystemet, enhetliga låneregler samt ett smidigt transportsystem mellan kommunerna. Syftet är att öka tillgängligheten för länets medborgare. Den tekniska utvecklingen på det digitala området ökar också utrymmet för billigare kommunikation, dels mellan de skilda bibliotekstyperna och dels mellan biblioteken och låntagarna, alla bibliotek i länet erbjuder i dag e-böcker ( elektroniska böcker ) i sina bestånd, vilket tvivelsutan kommer att underlätta studierna för alla de distansstudenter ( och även andra studerande ) som finns i länet. Med tanke på de vuxenstuderandes allt större antal behöver samarbetet med högskolan utvecklas, vilket både kommunbiblioteken och högskolebiblioteket är angelägna om. Biblioteken i vår kommun tar aktiv del i detta samarbete, vilket kommer att ge medborgarna tillgång till hela länets biblioteksresurser. Vad gäller tillgänglighet så pågår f.n. även ett arbete på både nationell och lokal nivå att bättre anpassa lokaler och medier till handikappade med olika funktionshinder. Huvudbiblioteket planerar att inom kort installera en dator med talsyntes, vilket är ett betydande hjälpmedel för synskadade. Det är viktigt att påpeka att biblioteken har en allt äldre befolkning att serva under de kommande decennierna, vilket ytterligare sätter frågan om tillgänglighet på dagordningen. En nödvändig uppgift för biblioteken i länet, och i hög grad för Söderhamns kommun, är också att ge god service till de nya medborgare som kommit hit som flyktingar och asylsökanden. Synliggör framstegen Mål Att årligen utvärdera verksamheten och handlingsplanen. Aktivitet Genomföra årliga utvärderingar av planen som presenteras för berörda nämnder och kommunstyrelsen.

4 Bilaga. Bibliotekens roll historik. Bibliotekens historia är lång, lika lång som bokens. Från att ha varit en institution för den bildade eliten har biblioteken utvecklats till de mest besökta offentliga inrättningarna. Det är först under de senaste åren som de har blivit tillgängliga för den stora allmänheten. Många folkbibliotek har sin bas i folkrörelsebiblioteken och ofta uppgick ortens folkrörelsebibliotek ( främst IOGT- NTO- och ABF-bibliotek ) i de inrättade folkbiblioteken, vilket är fallet i Söderhamn. De svenska folkbiblioteken hade under sina första decennier rätt knappa resurser. Under 60- och 70-talet kunde en viss förbättring skönjas både vad gäller medel till mediainköp och personal. Kulturpropositionen 1974 om den Nya Kulturpolitiken satte fokus på biblioteken, vilket under 80- talet ledde till en betydande utveckling av verksamheten. I många kommuner satsades det på nya rymliga lokaler med centralt läge, anslagen till bokinköp ökade och personalförstärkningar genomfördes överlag. Barn- och ungdomskulturen prioriterades och i många kommuner anställdes barnbibliotekarier, som fick till sin uppgift att särskilt ägna sig åt uppsökande verksamhet med läsfrämjande inriktning. Vikten av att i detta arbete samverka med skola- och förskola betonades. Under 1980-talet gjorde även datatekniken sitt intåg på biblioteken. I flertalet av landets kommuner var biblioteken en av de första institutionerna som datoriserades. Kulturpolitiker och biblioteksanställda gick ofta i spetsen för denna utveckling. Söderhamns kommun var tidigt ute och det första datoriserade utlåningssystemet infördes redan Under det senaste decenniet har dock biblioteken fått kännas vid nedskärningar: Nedläggningen av biblioteksfilialer har varit omfattande; betydligt färre bokbussar rullar idag runt på den svenska landsbygden; många bibliotek har drabbats av inskränkningar i personalstyrkan. Tyvärr har detta sammanfallit med kanske den största utmaning som biblioteken ställts inför, nämligen det livslånga lärandet. Den kraftiga ökning av antalet vuxenstuderande som uppträtt i samhället under senare år har också med eftertryck avspeglat sig på folkbiblioteken. Med IT-tekniken som en viktig faktor har studerande kommunmedborgare kunnat bo kvar på hemorten och bedriva studier på distans eller genom att pendla till studieorten. Genom det s.k. Kunskapslyftet fick ett stort antal vuxna chansen att höja sin utbildningsnivå, främst inom den kommunala vuxenutbildningen. Sammantaget har detta sug efter bildning rest stora krav på biblioteken och då i första hand på det lokala folkbiblioteket. Dessa studerande vänder sig i nio fall av tio till sitt lokala bibliotek med sina önskemål om tillgång till kurslitteratur och adekvata databaser. Medvetenheten om bibliotekens betydelse har förmodligen aldrig varit större än den är idag, varken hos folk i allmänhet eller hos politiker. Inom biblioteksvärlden har det länge efterlysts en statlig satsning riktad till både högskole- och folkbiblioteken. Biblioteken har försökt möta denna stigande efterfrågan med samarbete och samverkan, bl.a. på det tekniska området. En uppsjö av olika projekt av samverkanskaraktär pågår i landet och sist men inte minst sker ett omfattande arbete med biblioteksplaner. Skolbiblioteken har sina rötter i det sena 1800-talet då upprättandet av ett mönsterbibliotek skedde genom samarbete mellan Sveriges Allmänna Folkskollärarförening och Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag. Samarbetet ledde till starten av Barnbiblioteket Saga med folkskollärarna Emil och Amanda Hammarlund som redaktörer. Syftet var att förse Sveriges barn och ungdom med god och lämplig läsning för intellektuell och moralisk utveckling.

5 Biblioteken i dag. Generellt kan sägas att biblioteksverksamheten i landet vilar på fem grundfundament, vilket främst gäller huvudbiblioteken. Söderhamn har valt att likna biblioteket vid en s.k. huvudfoting: Ett stort huvud med fyra ben, d.v.s. sådana tre- och fyraåringens första bilder av människan brukar gestaltas. Språkutveckling. Det första benet symboliserar bibliotekens arbete med läsfrämjande och språkutveckling. Den erfarenhet och den forskning som finns angående barnens läs- och språkutveckling visar att ju tidigare barnet kommer i kontakt med böcker desto bättre. Alla nyfödda barn i Söderhamn får en bok eller rättare sagt föräldrarna erhåller ett presentkort på BVC och kan sedan hämta boken på närmaste bibliotek. Tanken är att föräldrarna så tidigt som möjligt skall läsa högt och berätta för barnet. Ett barn som tidigt kan uttrycka sig väl och som har ett stort ordförråd kommer med största säkerhet att bli en god läsare. Barn- och skolbibliotekarien i kommunen har förutom detta samarbete med personalen på BVC en utvecklad samverkan med lärare, förskolelärare och lärarbibliotekarier, allt i syfte att stimulera och främja språkutveckling och läsande. Om någon av basfunktionerna skall framhållas så är det denna. Här läggs grunden till hela verksamheten. Folkbildning. Ben nummer två kan betecknas som folkbildningsfunktionen. Folkrörelsebiblioteken och senare folkbiblioteken föddes i en tid med en stark törst efter bildning. Familjens ekonomi avgjorde barnens chanser till vidare studier efter folkskolan. Flera av landets arbetarförfattare, varav två blev nobelpristagare, har vittnat om den enorma betydelse dessa bibliotek utgjorde i deras utveckling mot mästerskapet. I dag spelar förmodligen folkbiblioteken en minst lika stor roll i medborgarnas bildningssträvanden, inte bara i den traditionella folkbildningsrollen utan även totalt gällande all bildning. Folkbiblioteken vänder sig till alla medborgare: Från den enskilde kunskapssökaren och studiecirkeldeltagaren till högskolestudenten och doktoranden. Folkbiblioteken är ett viktigt komplement till universitets- och högskolebibliotek ett slags folkets forskningscentraler. Informationscentral. Det tredje benet avser bibliotekets roll som informationsförmedlare. Biblioteket är kommunens informationscentral, hit går medborgaren när hon snabbt vill ha svar på sina frågor. Förr söktes informationen i böcker, tidningar och tidskrifter idag är det minst lika vanligt att svaren hittas i skilda databaser eller på webben. Informationsmängden i samhället ökar lavinartat och det blir, konstigt nog, allt svårare för individen att hitta relevant information. Det är en växande utmaning för bibliotekspersonalen att hjälpa låntagare och besökare att sovra och källkritiskt värdera all den information som väller fram. Sedan några år tillbaka finns på biblioteken digitala dygnet-runt-tjänster som Fråga biblioteket och Jourhavande bibliotekarie. Ett växande antal bibliotek ( däribland Söderhamn ) drar sitt strå till stacken för att kontinuerligt hålla denna informationstjänst öppen.

6 Rekreation. Det fjärde benet eller funktionen är uppgiften att fungera som mötesplats och vardagsrum. Här skall besökaren kunna gå in och läsa en dagstidning från hemorten, svensk eller utländsk, eller bläddra i en tidskrift eller kanske bara värma sig, kanske möta en kompis som vederbörande stämt träff med, lyssna på en författare på någon av bibliotekets författarkvällar eller delta i någon annan av de programverksamheter som biblioteket erbjuder, Senior-Surf kanske?, eller kanske ta en fika i väntan på bussen eller surfa runt på webben medan ungarna är på judoträning, och sist men inte minst kanske låna en berikande roman att fullständigt försvinna i för några timmar. Detta fjärde benämnes rekreationsbenet. Minnet. För att göra huvudfotingen komplett krävs ett huvud på de fyra benen. I människans huvud finns i de flesta fall ett minne i samhället utgör biblioteket kommunens minne. Här finns kommunens lagrade information, samlad kunskap många generationer bakåt, inte bara den lokala utan också den regionala, nationella och globala informationsmängden åtkomlig. Finns inte svaren tillgängliga i bibliotekets egna samlingar kan de snart plockas fram via några enkla knapptryckningar (webb och nätverk ) eller via fjärrlån av böcker och andra media. Dessa fem funktioner är en grundbult i landets demokratiska system. Att fritt kunna mötas och diskutera. Att fritt kunna söka kunskap. Att fritt och utan kostnad kunna informera sig. Detta skapar engagerade och upplysta medborgare, vilket är en förutsättning för utveckling och försvar av det demokratiska samhället i såväl lokalt som globalt perspektiv. Skolbiblioteken Skolans kvalitet är i hög grad avhängig standarden på skolbiblioteken. Både folkbiblioteken och skolbiblioteken har en viktig roll i arbetet med att förverkliga ett kunskapssökande arbetssätt. Helt avgörande för att lyckas är att varje skola har ett välfungerande skolbibliotek. Det moderna skolbiblioteket är ett verktyg för skolutveckling genom sin funktion av skolans medie- och informationscentrum, ett pedagogiskt centrum för både läslust och informationssökning som genomsyrar hela skolans arbete. Eleverna söker fakta i både böcker och på nätet. Genom att låta skönlitteraturen komplettera faktaböckerna skapas en djupare förståelse. För att detta skall bli verklighet måste biblioteken vara tillgängliga hela dagarna, vilket för de större skolorna med integrerade bibliotek innebär en samverkan mellan personal från folkbiblioteket och skolan.