Verksamhetsplan

Transkript

1 14. b) Verksamhetsplan Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna) byggs av medlemmar och dess engagemang. Vår vision tar sikte på framtiden och utgör våra långsiktiga målsättningar med verksamheten. För att uppnå dessa målsättningar behöver organisationen ständigt arbeta med den strategiska inriktningen, där nytänkande, ifrågasättande, lyhördhet och ödmjukhet är det som leder organisationen framåt. De kortsiktiga målsättningarna ska leda mot de långsiktiga målsättningarna och förverkligas i det operativa dagliga arbetet. Ändamålsparagrafen i våra stadgar säger följande: Organisationens målsättning är, att såväl enskilda medlemmar som de olika organisationsleden efter bästa förmåga ska medverka till att svensk biodlings villkor förbättras. SBR ska arbeta för att utveckla svensk biodling som näring och meningsfull fritidssysselsättning, numerärt, fackligt, socialt och innehållsmässigt. Biodlarnas vision 2017 Vi är biodlingens spjutspets och den självklara biodlarorganisationen i Sverige för alla biodlare oavsett storlek. Organisationsstrukturen är tydlig och ett medlemskap ses som en självklarhet, om man är biodlare eller vill stödja biodlingen. Vi är mellan medlemmar, med bred mångfald när det gäller kön, ålder och etnisk härkomst Våra värdeord och kännetecken Medlemsnytta Nytänkande Tillåtande attityd Öppenhet 1

2 2017 är följande långsiktiga målsättningar förverkligade En till största delen självfinansierad organisation. Förbundets biodlare är anslutna till ett digitaliserat system, som innebär att vi exakt vet var vi har bisamhällen och hur många de är. Landsbygdsdepartementet har infört en ersättning per bisamhälle, som framförallt skall vara en ersättning för den pollinering som våra bin utför. Detta har inneburit ett erkännande för det samhällsviktiga arbetet som utförs. En målinriktad och tydlig utbildningsstrategi har tagits fram och Biodlarna har en person anställd med huvudansvar för utbildningsfrågor. Utbildningsstrukturen skall tillgodose alla krav och inriktningar oavsett om man är trädgårdsbiodlare eller större näringsbiodlare. Biodlarna har två utvecklingskonsulenter anställda, med en tjänstgöringsgrad på vardera 75 %. Distrikten har fått en tydligare roll med uppdrag främst inom utbildnings-, kvalitets- och bihälsoområdet. Vi har rekryterat rätt personer med rätt kompetens till rätt uppdrag. Genom vår mediastrategi har biodlingen och dess hot/möjligheter, blivit ett begrepp i samhället, med ett ökat intresse från allmänheten. Vi samverkar med ett antal organsationer i frågor och projekt, där samarbete har ett mervärde och som tar sikte på en ökad medlemsnytta. Vi har många olika kontakter och bevakar våra intressen mot myndigheter, olika samhällsorgan, länsstyrelser, departement, politiker, verkställande statliga verk och organ. Vi har blivit en självklar och tung remissinstans i alla frågor som rör bin, pollinering och miljöfrågor som berör biodling. Marknadsföringen av svensk närodlad honung, har fått positiv effekt på honungsförsäljningen. Den ökade efterfrågan på svensk närodlad kvalitetshonung, har inneburit högre priser för den enskilde odlaren. Vi har ytterligare utvecklat vårt varumärke och stärkt detta, vilket våra medlemmar har fått en ökad medlemsnytta av. Vi har ett ändamålsenligt medlemsregister. Hemsidan har utvecklats för att bättre tillgodose medlemmarnas behov och förbundet har investerat i en ny teknisk plattform, där distrikt och lokala föreningar arbetar under samma tekniska plattform. 2

3 Bitidningen går att läsa även digitalt och fler av våra medlemmar väljer att endast läsa den via nätet. Vi kommunicerar genom fler kanaler och sociala medier, för att på så sätt intressera flera grupper som vi tidigare inte har nått. Biodlarna uppvisar en bredare mångfald när det gäller, kön, ålder, etnisk härkomst. Specifika insatser riktas mot ungdomar, nypensionärer och nysvenskar. Uppföljning av verksamheten Utifrån den övergripande medlemsnyttan, avser förbundet att genomföra medlemsundersökningar för att ta reda på medlemmarnas uppfattning om förbundet, distrikten och de lokala biodlarföreningarna. Målsättningen är att förbund och distrikt skall ligga på medlemsnöjdhet på 7-8 på en tiogradig skala och där lokalföreningarna skall ha som målsättning att ligga på Förbundets organisation inklusive personella resurser Resultatet av de totala aktiviteterna inom Biodlarna och möjligheterna att nå uppsatta mål är beroende av: Insatserna av förtroendevalda och medlemmar på alla plan inom organisationen, inte minst är verksamheten i de lokala biodlarföreningarna, helt avgörande för hur våra medlemmar uppfattar organisationen. Insatserna från anställda i organisationen, där kontinuiteten är en central faktor för framgång. Ekonomiska resurser som möjliggör att det finns förutsättningar att skapa ett fungerande förbund och verksamhet, som kommer den enskilde medlemmen till del. Bidrag och samarbete med myndigheter/organisationer, ex Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Landsbygdsdepartementet, Kemikalieinspektionen, Länsstyrelser, Leaderorganisationen, Hushållningssällskapen, mfl. Bidragen skapar möjligheter att bedriva projekt, som på olika sätt bidrar till aktiviteter och i förlängningen till medlemsnytta. Samarbete med andra organisationer, såsom Svensk Biavel AB (hälftenägt bolag av Biodlarna och BF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Studieförbundet Vuxenskolan (SV), och Biodlingsföretagarna (BF). 3

4 Riksförbundsmötet fastställer ramar och riktlinjer för förbundsstyrelsens arbete. Under året är förbundsstyrelsen övergripande ansvarig på central nivå för all verksamhet inklusive organisationsutveckling. Av praktiska skäl har styrelsen organiserat arbetet så att arbetsuppgifterna är fördelade på olika kommittéer, grupper och enskilda ansvarsområden. Kansliets personal deltar aktivt inom olika verksamhetsområden och är en förutsättning när det gäller kontinuiteten i verksamheten, eftersom övriga personer i styrelser, kommittéer och grupper varierar sett över tiden. För verksamheten finns tillsatta kommittéer med uppdrag att driva specifika ämnesområden. Dessa kommittéer är i dagsläget: Internationellt arbete Biodlingskommittéen Kvalitetskommittén Näringsbiodlarkommittén Utbildningskommittén Kommunikationskommittén Förutom dessa kommittéer finns det en rad andra grupper och enskilda projekt, som bedrivs i Biodlarnas regi, se förbundets hemsida. Arbetsutskottet är beredande organ till styrelsen inför de styrelsemöten som kontinuerligt genomförs. Förbundskansliet består för närvarande (2014) av 8 personer, med tjänstgöringsgrad enligt följande: Förbundsekreterare 100 % Ekonomiansvarig 100 % Förbundsadministratör 100 % Kanslist 50 % Bihälsokonsulent 100 % (finansierad av medel från det Nationella Programmet; tjänsten är till för alla biodlare oavsett organisationstillhörighet) Utvecklingskonsulent 50 % (i huvudsak finansierad av medel från det Nationella Programmet) Redaktör 50 % Extern konsult med ansvar för hemsidan och forumet 4

5 Förbundskansliet ansvarar för det ekonomiadministrativa arbetet inklusive lönehantering och projektredovisning för de projekt som har beviljats medel från externa bidragsgivare. Medlemshantering, etikettbeställningar, EAN-koder, valrapporter, tidningsprenumerationer, administrationen kring RFM, kontakter med föreningar/distrikt, rekrytering av nya medlemmar, Bibutiken, handläggning av olika Fonder inom Biodlarna, administration kring Svenskt Sigill, handläggning av ansökningar inom det Nationella honungsprogrammet, framställning/distribution av informationsmaterial i form av foldrar, utställningar, broschyrer, affischer, DVD, etc, är sådant som hanteras av kansliet. Målbild Sveriges behov av biodling är större än den nuvarande omfattningen. De tal som nämns i sammanhanget, när man betraktar honungsmarkanden, är att den nuvarande svenska honungskonsumtionen ligger på ca 6000 ton honung per år. Detta täcks till hälften av svensk honung och ger vi handen att det finns ett utrymme för att producera mer svensk honung, under förutsättning att konsumenterna är villiga att köpa den svenska honungen. Många är också övertygade om att konsumtionen kan öka betydligt när fler konsumenter, i högre utsträckning, börjar använda honung i matlagning. Biodling handlar inte enbart om honung, utan har en enorm betydelse, när det gäller pollineringen av våra växter. Pollineringen är mycket viktig för många odlingar, som leder fram till ökade skördar av frukt, bär och en ökad avkastning på exempelvis rapsfält. Förutom att framställa honung, så ser vi också affärsmöjligheter i att erbjuda odlare/lantbrukare pollineringstjänster. Tillsammans ska vi inom Biodlarna profilera biodling som en verksamhet i tillväxt med attraktionskraft och lönsamhet som mål. Verksamheten genomsyras också av insatser inom miljöområdet där biodling skall uppfattas, som en bärare av hänsyn mot vår gemensamma natur. Bin och biodling skall i olika sammanhang framhållas, när den viktiga biologiska mångfalden diskuteras. Biodlingen har massmedialt på senare år varit i fokus och vårt förbund skall fortsätta att profilera biodlingen på ett tilltalande sätt, för att gynna en positiv utveckling för våra medlemmar. Fler biodlare och fler bisamhällen Biodlings- och honungsbranschen behöver växa avseende såväl biodlare som bisamhällen för mer pollinering och honung. Målet för perioden fram till 2017 bör vara att ha en positiv utveckling av antalet medlemmar under perioden, med en ökning varje år. Målsättningen är att öka medlemsantalet med ca 5 % varje år, vilket skulle innebära att när vi skriver december 2017 så skulle vi ha ett medlemsantal på ca medlemmar. Kan vi sedan under denna period också locka att de som 5

6 redan är verksamma, skaffar sig några ytterligare samhällen, ja då har vi också lyckats med att totalt sett öka antalet bisamhällen på ett påtagligt sätt. Dessa mål uppnås genom mångas insatser centralt, regionalt och lokalt. Vi ska marknadsföra vikten av biodlingen och på ett aktivt sätt ta tillvara dessa intressen. Internt och externt ska Biodlarnas varumärke profileras, genom ett konsekvent användande av förbundets grafiska profil, i all kommunikation. Utveckling av distriktens verksamhet I biodlardistriktens verksamhet finns den stora potentialen att förverkliga målen i verksamhetsplanen. Distriktens organisation, verksamhet och ekonomi behöver förstärkas bl.a. genom samarbete med andra regionala aktörer, t.ex. Länsstyrelser, Hushållningssällskap, LRF, SV villaägarföreningar, koloniträdgårdsföreningar, Naturskyddsföreningar, regionala kvinnliga nätverk, m.fl. Det är av största betydelse att distrikten anordnar aktiviteter, som kräver ett större geografiskt upptagningsområde än vad den lokala föreningen kan erbjuda. Distrikten spelar en stor roll vad avser utbildningsfrågor och den rollen torde bli ännu större framöver. Lokala föreningarnas betydelse för organisationen För den enskilde medlemmen är Biodlarna, nästan alltid, synonymt med lokala föreningens verksamhet och Bitidningen. Därför kan det inte nog poängteras det centrala i att verksamheten fungerar på ett bra sätt lokalt, vilket det gör inom de flesta biodlarföreningarna. Det arbete som utförs är väsentligt både när det gäller att ta hand om nya medlemmar och också att tillskapa verksamhet/aktiviteter, som gör att befintliga medlemmar har engagemang och intresse av att fortsätta att vara medlemmar. Lokalföreningen är hjärtat i Biodlarnas verksamhet och nyckeln till en fortsatt stark organisation. Organisationens betydelse för den enskilde biodlaren/medlemmen Naturligtvis är detta den allra viktigaste frågan för en organisation eller förening, att ställa sig! De organisationer som ställer sig denna fråga och därefter tar in svaren, för att sedan omvandla dem till efterfrågad medlemsnytta, blir framgångsrika. Frågan som då inställer sig, är hur vi inom Biodlarna har svarat upp mot att fånga in det som våra medlemmar vill ha eller om vi har relevant vetskap inom vilka områden som vi skall utveckla organisationen inom? Genom att hela tiden föra en dialog med hela organisationen på alla nivåer, så har Biodlarna en möjlighet att utveckla organisationen kontinuerligt. Vi måste också inse att organisationen för olika medlemmar har olika syften, där vi har hela spännvidden från trädgårdsodlaren, som kanske mer ser biodlingen som en social handling, till de som professionellt har biodlingen som en inkomstkälla. Oavsett vilka 6

7 grundläggande bevekelsegrunder som föreligger, för den enskilde medlemmen, skall vår organisation svara upp mot dessa krav. Kan vår organisation klara av detta, kan vi också utveckla ännu mer engagerade medlemmar! Vi behöver därför utveckla vår kunskap om vad den enskilde biodlaren har för uppfattning i olika frågor. Ökad konsumtion av svensk honung och andra biprodukter Konsumenterna behöver få ökad kunskap om svensk honung. Vi behöver ytterligare marknadsföra, att det endast är svenska bin som pollinerar svenska blommor, bortsett från andra pollinerande insekter. Den närproducerade/närförsålda honungen kan produktutvecklas för bättre lönsamhet. Inte minst utveckling av turistprodukter, baserade på biodling/honung, kan bidra till att öka lönsamheten inom biodlingen. Utvecklat samarbete med myndigheter och andra organisationer Biodlarna har under många år arbetat för införandet av en pollineringsersättning. Detta arbete ska fortsätta och Biodlarnas hållning är att den skall komma alla biodlare till del. Ett led i att kunna administrera ett sådant system är att bygga upp ett digitaliserat rapporteringssystem, vilket medför att berörda parter vet var bisamhällena finns och hur många de är. Ett digitaliserat system är inte bara bra när det gäller pollineringsersättning, utan kommer att ha betydelse för bihälsofrågor och hanteringen av bla försöksodlingar av GMO-växter. Bidrag till förebyggande åtgärder mot och ersättning av rovdjursskador (företrädesvis björnskador), är en annan viktig näringspolitisk fråga, som Biodlarna ska arbeta för. Här är det centralt att berörda länsstyrelser hanterar ersättningsfrågorna på ett likvärdigt sätt. Biodlarna kommer att fortsätta att uppvakta myndigheter för att ersättningsfrågorna skall hanteras på ett bra och likvärdigt sätt för våra medlemmar. För att värna den svenska honungen är det också viktigt att få gehör för att EU-regler tolkas och tillämpas, så att all honung blir ursprungsmärkt. Kontakterna med Biodlingsföretagarna (BF), departement, verk och myndigheter ska utvecklas. Samarbetet med SV och LRF ska stärkas. Tillsammans med BF genom Svensk Biavel och avelsföreningarna, skall Biodlarna verka för att medlemmarna skall ha tillgång till bra avelsmaterial. Samverkan med forskare Biodlarna anser att det är av central betydelse att Sverige har en fortsatt forskning inom landet, vad avser bin, biodling och honung. Bitidningen, hemsidan och andra media skall användas för att sprida kunskap om relevanta forskningsresultat. 7

8 Förbundets ekonomi behöver förstärkas Biodlarnas verksamhet är för närvarande starkt beroende av bidrag från samhället, genom det nationella honungsprogrammet som administreras via Jordbruksverket. Självförsörjningsgraden genom i huvudsak medlemsavgifter, annonsintäkter, försäljningsintäkter, motsvarar ungefär kostnaderna för fastställd interdemokrati och fast anställd personal. Höga ambitionsnivåer när det gäller att skapa aktiviteter och andra förutsättningar inom biodlingen, kräver medel att förverkliga dessa målsättningar. Långsiktigt är ett stort bidragsberoende, en icke önskvärd situation. Höjningar av medlemsavgifterna kan bara ske mer marginellt, för att då kompensera en allmän prisutveckling och är ingen lösning på det övergripande behovet av en långsiktig finansiering. På central nivå behöver flera olika åtgärder prövas för att förstärka egenfinansieringen, ex utveckling av Biodlingens Vänner, utökad Bibutik, samarbetsformer med andra företag/organisationer och ev större annonsintäkter. Sammanfattande plan för verksamheten 2014 Fortsatt implementering av det nya medlemsregistret, vilket kommer att innebära en förbättrad service för distrikt och föreningar. Utvecklingsarbetet med en heltäckande utbildningsstruktur kommer att fortsätta, där delar av basutbildningarna övergår till att genomföras via pilotutbildningar. Parallellt med framtagande av adekvat basutbildning, så tas det fram en struktur för specialutbildningar, där inriktningen är att knyta flera olika leverantörer av dessa utbildningar till strukturen. Möjligheter att ta fram nya instruktionsfilmer ses över under året. I samband med förvärvet av fastigheten i Skänninge, så sker en planering av ett skapande av Biodlarnas hus Planering för en utökad Bibutik. Formerna för utgivande och framtagande av förbundets tidning, utreds under året, där också olika samarbetsformer ses över. Under året fortsätter ambitionerna med att utveckla förbundet till att vara en organisation med en högre självfinansieringsgrad, bla med ett fortsatt arbete genom Beeforever. Vi kommer att se över Biodlarnas roll i Svenska Biavel AB och eventuellt formulera nya mål tillsammans med BF och övriga intressenter. Marknadsföring i olika former är viktiga för att lyfta fram olika delar som är förknippade med biodling. Satsningar inom olika områden kommer att göras 8

9 under året. Bla kommer Biodlarna att ge ut en ny kokbok HonungsJul och vi kommer att medverka med en artikel i Aftonbladets riksutgåva under mars. En utredning kommer se över möjligheterna om att arrangera en konferens i Sverige 2016 tillsammans, med bla Apimondia och då i samarbete med Biodlingsföretagarna." Fortsatt översyn av förbundets totala broschyrmaterial kommer att göras, med inriktning att det skall finnas publikationer för olika ändamål. Frågor kring bihälsofrågor och hur arbetet skall planeras kommer att göras under året, detta i samarbete med BF. Planera en ny medlemsundersökning, där vi skall ta reda på vad våra medlemmar anser i olika frågor. Ökade ansträngningar kommer att göras gentemot beslutsfattare, för att få igång utvecklandet av ett modernt och funktionsdugligt registreringssystem, avseende uppställningsplatser för bisamhällen. Ansträngningar kommer också att göras när det gäller fortsatt medlemsrekrytering, i nära samarbete med distrikt och föreningar. Förbundet kommer som tidigare att bevaka GMO-frågor och frågor som är förknippade med olika bekämpningsmedel, bla de kända neonikotinoiderna. Genomföra ett eventuellt extra RFM hösten 2014, med anledning av antagande av nya stadgar. Som ett led i livsmedelskedjornas ökade krav på tredjepartscertifieringar kommer förbundet att arbeta vidare med gruppanslutning via Svenskt Sigill. Deltagande i Almedalsveckan, där målsättningen är öka medvetenheten av binas betydelse på olika sätt.. 9