Indexreglering av taxa för parkeringsavgifter för besöks- och boendeparkering Marstrand (Dnr KS2012/1424)

Transkript

1 Tjänsteskrivelse 1(1) Handläggarens namn Maria Sandberg Indexreglering av taxa för parkeringsavgifter för besöks- och boendeparkering Marstrand (Dnr KS2012/1424) Sammanfattning Kommunfullmäktige har den 3 december fastställt taxa för parkeringsavgifter för besöks- och boendeparkering i Marstrand. I beslutet om taxan saknas rutin för indexuppräkning för de årsuthyrda parkeringsplatserna. Denna parkeringstaxa bör indexuppräknas på motsvarande sätt som taxor för upplåtelse av allmän plats och arrendeavgifter. Taxan bör räknas upp årligen med konsumentprisindex. Bedömning Ekonomisk bedömning Intäkten för taxan värdesäkras. Förslag till kommunfullmäktige Taxan för boendeparkering i Marstrand skall indexregleras varje år med konsumentprisindex. Maria Sandberg Parkeringsansvarig Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Författningssamlingen För kännedom till: SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

2 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Karolin Lindh Ekonomisk utredning kring ägandeformer av fordon (Dnr KS2012/966) Sammanfattning Utredning har gjorts av kostnader för olika ägnadeformer av kommunens fordon. Denna visar att inköp av begagnade fordon inte är lämpligt. Den visar också att både långtidshyra och finansiell leasing kan vara aktuellt för kommunen. Förvaltningens bedömning är därför att bedömning av vilken ägandeform som ska väljas utav dessa två beslutas av fordonsansvarig vid varje inskaffande av fordon utifrån vilket som är mest kostnadseffektivt i det enskillda fallet. Bakgrund Politiken har efterfrågat att kostnader för olika ägandeformer av kommunens fordonspark ska utredas. Detta upp uppdrag har lagts ut på en konsult. De ägandeformer som har utretts är finansiell leasing 1 samt långtidshyra (operationell leasing) 2. Dessutom har det utretts vad det innebär för kommunen att köpa in begagnade fordon. Bedömning Nya eller begagnade fordon Att jämföra kostnader för nya och begagnade fordon är än mer osäkert än att jämföra ägande former för nya fordon. Strikt ekonomiskt handlar avvägningen om att jämföra en relativt hög kapitalkostnad samt förhållandevis låga och jämna driftskostnader med låg kapitalkostnad och högre driftskostnader (där osäkerheten ökar med fordonets ålder). Konsluten gör följande bedömning: Det är också på sin plats att betona skillnaden mellan privat och kommunalt bilägande, då resonemang alltför ofta bygger på det förstnämnda. Som privatperson finns helt andra möjligheter att lägga tid på att finna, samt välja egna lösningar (laga själv, välja valfri verkstad, fynda reservdelar, få hjälp av bekant etc) än för en kommunförvaltning där man är hänvisad till rutiner och avtalade leverantörer, och där det knappast är önskvärt att medarbetarna lägger åtskilliga timmar av sin arbetstid på att felsöka fordon. Sist men inte minst bör miljö-, säkerhets-, och arbetsmiljöaspekterna framhållas. Nyare fordon har generellt såväl bättre säkerhetssom miljöprestanda. Att köpa in begagnade fordon anses av förvaltningen därmed inte vara aktuellt. 1 Finansiell leasing kan liknas vid ett avbetalningsköp. Kommunen står då själv för service, underhåll, försäkringar etc. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till kunden vid avtalets slut. Om kunden inte själv löser ut fordonet mot restvärdet är denne ansvarig för att kompensera ekonomiskt om det faktiska restvärdet avviker från det ursprungligen beräknade Vid leasing är, till skillnad från direktinköp, halva den ingående momsen avdragsgill. Direktinköp är därmed inte aktuellt. 2 Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressituation. Värdet av utrustningen hålls utanför balansräkningen och hyreskostnaderna bokförs i sin helhet som direkta kostnader knutna till användandet av utrustningen. Det är denna ägandeform kommunen använder sig av idag. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

3 2(2) Långtidshyra och finansiell leasing När fordon införskaffas genom långtidshyra ingår samtliga fordonskostnader i hyran förutom självrisk för skador, drivmedel, påfyllningsvätskor och rekonditionering (tvätt och städ). Vid finansiell leasing står kommunen själv för samtliga kostnader i form av kapital, drift, underhåll och administration vilket innebär ett större ansvar och resursåtgång för transportcentralen. Konsultens slutsats är att både långtidshyra och finansiell leasing kan vara aktuella lösningar ur kostnadssynpunkt för kommunen, då det finns en organisation (transportcentralen) som kan utökas för att sköta den ökade administrationen och servicen som kommunen själv tar ansvar för vid finansiell leasing. Ekonomisk bedömning Det finns flera faktorer som påverkar kostnaderna för finansiell leasing och siffrorna i konsultens kalkyl blir därmed osäkra. Konsulten jämför årskostnaden vid långtidshyra från Gatubolaget för tre modeller i olika storleksklasser med beräknade kostnader för finansiell leasing samt de extra kostander som då tillkommer i form av exempelvis servicekostander, försäkring, skatt, administration osv. Enligt kostnadskalkylen är finansiell leasing mellan ca 1000 kr och 5900 kr billigare/år och bil än långtidshyra, men då råder som sagt stor osäkerhet i vilka kostnaderna för finansiell leasing i verkligheten blir medan långtidshyrans kostnader är fullt synliga 3 (se bilaga Översikt kring ägandeformer för lätta fordon). Även om finansiell leasing på pappret innebär en lägre kostnad kan det ändå finnas fördelar med att välja långtidshyra. Detta eftersom man då mer exakt vet vilka kostnaderna kommer bli och variationerna från år till år blir mindre. Utifrån konsultens utredning gör förvaltningen bedömningen att både långtidshyra och finansiell leasing bör vara möjligt för införskaffande av fordon i kommunen framöver. Valet bör göras utifrån vad som är mest ekonomiskt lönsamt i varje enskilt fall. Bedömningen görs ur ett livscykelperspektiv vilket innebär att både fordons- och driftskostnad (drivmedel, skatter) vägs in. Bedömningen görs av fordonsansvarig. Följden av detta kan bli att transportcentralen framöver får ökad belastning och därmed kan behöva utökas för att kunna administrera de nya arbetsuppgifterna, men detta sker som sagt bara om det bedöms vara en mer kostnadseffektiv lösning. Förslag till kommunstyrelsen Fordonsansvarig gör en bedömning vid varje enskilt fordonsinskaffande om långtidshyra eller finansiell leasing är den mest kostnadseffektiva lösningen. Phia Bjuhr Sektorschef Karolin Lindh Miljö- och energiplanerare Expedieras till: Peter Hermansson, fordonsansvarig För kännedom till: TorBjörn Nilsson, kommunekolog 3 Med undantaget kostander för drivmedel och skador (självrisk)

4 Översikt kring ägandeformer för lätta fordon Sammanställning för kungälvs kommun Christoffer Widegren CW Logistikutveckling 1

5 Bakgrund Kungälvs kommun står inför behov av upphandling av lätta fordon, samt beslut om hur ägandeform och drift skall organiseras framgent. Inför detta föreligger ett behov om att utreda de olika alternativen, för att få ett bättre underlag till beslut om framtida inriktning. Syfte och Mål Sammanställningen syftar till att ge en beskrivning av de vanligaste ägandeformerna för lätta fordon, samt jämföra dessa ur praktiska och ekonomiska aspekter i ett kommunalt perspektiv. 1 Beskrivning av olika ägandeformer I detta kapitel redovisas huvuddragen för alternativen direktinköp, finansiell leasing samt operationell leasing (ibland kallad långtidshyra eller fullserviceleasing ). När det gäller avtalad ingående service (t.ex. serviceavtal, däck etc.) finns det ingen fastställd praxis kring när det skall kallas operationell leasing, utan i denna jämförelse har alternativet fullserviceavtal använts för detta alternativ, där alla kostnader exklusive skador och drivmedel är fasta. 1.1 Finansiell leasing Finansiell leasing kan liknas vid ett avbetalningsköp, och omfattar i regel tre parter: leverantör, finansiär och fordonsinnehavare (kund). Vid finansiell leasing står kunden själv för service, underhåll, försäkringar etc. Kontraktstiden är vanligtvis månader för lätta fordon, och kan avse såväl nya som begagnade dito. Äganderätten kan, men behöver inte, slutligen övergå till kunden vid avtalets slut. Om kunden inte själv löser ut fordonet mot restvärdet är denne ansvarig för att kompensera ekonomiskt om det faktiska restvärdet avviker från det ursprungligen beräknade. Vid leasing är, till skillnad från direktinköp, halva den ingående momsen avdragsgill. Leasingavgiften motsvarar de kostnader leasinggivaren har för anskaffningen, finansiella kostnader och kostnader för annat som parterna eventuellt kommit överens om. Vid finansiell leasing är räntan i regel rörlig, vilket betyder att avgiften ändras vid ändrat ränteläge. 2

6 1.2 Operationell leasing Operationell leasing kan liknas vid en vanlig hyressituation. Värdet av utrustningen hålls utanför balansräkningen och hyreskostnaderna bokförs i sin helhet som direkta kostnader knutna till användandet av utrustningen. Vanligtvis är det ett tvåpartsförhållande mellan försäljare och kund. Leverantören förvärvar utrustning som sedan hyrs ut till kunden mot en avgift. Leverantören står bland annat för service, underhåll och försäkringar. Normalt står hyrestagaren för kostnader för drivmedel och skador (självrisk), samt för tvätt och städ. Den ekonomiska risken beträffande restvärdet tas i regel av leverantören. Däremot kan kunden bli ersättningsskyldig för icke normalt slitage om fordonet exempelvis har skador relaterade till felaktig användning i slutet av avtalstiden. 1.3 Direktinköp Alternativet direktinköp innebär i detta fall att köparen erlägger hela köpesumman för fordonet vid tillfället för inköp. Detta då reglerna för momsavdrag gör finansiell leasing till ett betydligt fördelaktigare alternativ vid avbetalning. Utöver samtliga praktiska frågor tillkommer även hantering av avskrivning och avyttring av fordonet. Vid direktinköp tillkommer inga kapitalkostnader vid köpen, utan intern kalkylränta får tillämpas som jämförelse. Full moms måste erläggas oavsett om nya eller begagnade fordon köps in. 2 Jämförelse Kapitlet avser att belysa övergripande praktiska förutsättningar med de olika alternativen för ägandeformer. 2.1 Ansats Vid en bedömning av de olika alternativen är det svårt att, på ett likvärdigt sätt, jämföra kvantitativa och kvalitativa aspekter. När det gäller avtal om operationell leasing ingår oftast ett antal kvalitativa aspekter t.ex. handläggning av ärenden, rådgivning, leverantörskontakter mm. som kan vara svåra att ta med i en investeringskalkyl. Flera principiella frågor är viktiga vid en jämförelse: * Hur värderas medarbetarnas tid för hantering av arbetsuppgifter relaterade till fordonen? 3

7 * Skall tidsåtgången uppskattas exakt för respektive moment, eller skall även indirekt tidsåtgång (tid för att planera åtgärder, tidsspill då kärnverksamhet måste planeras om etc.) beaktas? * Hur skall den ekonomiska risken bedömas, och vad finns det för tolerans för större avvikelser? Vid kostnadsjämförelsen i kapitel 3.3 har medarbetarnas tid värdesatts till 200 kr/tim. 2.2 Risker och praktiska aspekter Inför den ekonomiska jämförelsen är det viktigt att ha en bild över vilka praktiska förutsättningar som gäller för de olika alternativen. Operationell leasing innebär en väsentligt högre fast kostnad än finansiell dito, eller direktinköp. Valet mellan ägandeformerna kan därför inte ske strikt ekonomiskt, utan måste kompletteras med bedömningar av direkta kostnader, samt mervärden för ett antal parametrar. Rent praktiskt skiljer det inte så mycket mellan direktinköp och finansiell leasing utan den, i regel avgörande, aspekten är reglerna för momsavdrag (detta beskrivs utförligare i den ekonomiska jämförelsen). Vid direktinköp slipper kommunen löpande fakturor för leasingavgift, men måste å andra sidan göra en egen bedömning av kapitalkostnad, avskrivning och restvärde. De praktiska skillnaderna mellan finansiell och operationell leasing är relativt stora, och illustreras övergripande i nedanstående tabell: Finansiell leasing Operationell leasing Inköp Kund genomför upphandling och inköp från leverantör Kund genomför upphandling och inköp från leverantör av fordon, alternativt fristående aktör som själv handlar upp fordon Fordonsförsäkring Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Fordonsskatt Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Service Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Däck Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften 4

8 Tillkommande drifts- och underhållskostnader Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Förbrukningskomponenter (exkl drivmedel) Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Skador Betalas och administreras av kund Administreras av leverantör, betalas av kund Garantiärenden Administreras av kund Administreras av leverantör Kontakter med verkstad, vid ev. fel, utredningar mm Administreras av kund Administreras av leverantör Ersättningsfordon Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Besiktning* Betalas och administreras av kund Ingår i hyresavgiften Drivmedel Betalas och administreras av kund Betalas och administreras av kund Försäljning Administreras av leverantör, kund ansvarig för avstämning mot restvärde Administreras av leverantör. Leverantör står för risk med avvikande restvärde. * Från det år fordonet uppnått en ålder av tre år. Det finns även exempel på där praktiska tjänster som transport av fordon till/från service, däckbyte, besiktning etc. samt rekonditionering integrerats i fullserviceavtal. Detta kan dock inte betraktas som standard då önskemål och förutsättningar varierar och detta får skräddarsys från fall till fall. Sammantaget är den administrativa bördan betydligt mindre vid operationell leasing än vid finansiell dito. 3 Ekonomi Kapitlet avser att belysa övergripande ekonomiska förutsättningar med de olika alternativen för ägandeformer. 3.1 Övergripande Ett fordonsinköp innebär alltid en risk kostnadsmässigt för av drift och osäkerhet kring restvärde. Vid direktinköp och finansiell leasing är kunden ansvarig för samtliga kostnader i 5

9 form av kapital, drift, underhåll och administration. Vid operationell leasing (i detta fall avséende fullserviceleasing ) ingår samtliga fordonskostnader i hyran utom skador, drivmedel och rekonditionering (tvätt och städ). Det finns exempel på fullserviceavtal där både drivmedel och självriskeliminering ingår, men då körsträckor och användningsområden varierar så stort som mellan olika kommunala verksamheter blir det i praktiken sällan fördelaktigt att integrera dessa i hyran. Detta beror inte minst på att dessa kostnader är likartade i storlek oavsett om kund eller leverantör betalar i slutändan. Eftersom såväl värdeminskning som löpande kostnader för service, underhåll och reparationer varierar stort från fall till fall måste det särskilt understrykas att en strikt jämförelse mellan finansiell och operationell leasing inte kan göras på förhand. Genom att jämföra fasta kostnader för alternativen, samt grovt uppskatta kostnaderna för de poster som inte ingår vid finansiell leasing eller direktinköp (en fordonskalkyl för finansiell leasing innebär naturligt en högre felmarginal än en motsvarande för operationell leasing ) kan en indikation skapas, som kan ligga till grund för beslut om ägande-/upplåtelseform. I synnerhet bedöms kostnaderna kunna bedömas på ett någorlunda tillförlitligt sätt när det gäller nyare fordon (maxålder på 4-6 år). Om resultatet innebär en lägre kostnad för det operationella alternativet (kan t.ex. vara fallet om uthyraren har mycket fördelaktiga avtal med fordonsleverantören) kan detta i det närmaste betraktas som självskrivet. Om resultatet däremot, vilket brukar vara fallet, innebär att det finansiella alternativet är billigare bör en utvärdering göras enligt t.ex: Hur stor är skillnaden? Enstaka procent kan lika gärna falla inom felmarginalen i den finansiella kalkylen Vad har kommunen för kompetens för att självständigt hantera alla fordonsrelaterade frågor? Vad kan denna hantering förväntas kosta? Vilka övriga indirekta kostnader påverkas organisation, ekonomihantering, personal etc? Ett fåtal procent ökad kostnad för operationell leasing ofta kan försvaras med hänsyn till de kvalitativa mervärdena. Högre merkostnad kräver högre mervärde i relation till kommunens förutsättningar. Kungälvs kommun kan, via transportcentralen, internt leverera flera av de kvalitativa fördelar som erbjuds via operationell leasing (direktkontakter med fordonsleverantörer, försäkringsbolag etc.) Bara för att en lämplig grundorganisation finns är det dock inte säkert att detta är den mest fördelaktiga totallösningen. Den ökning av arbetsbördan som övergång till finansiell leasing sannolikt skulle medföra får ju inte innebära större merkostnad än det mervärde som följer av den operationella leasingen. 6

10 3.2 Nya eller begagnade fordon Att ekonomiskt jämföra nya och begagnade fordon är än mer osäkert än att jämföra ägandeformer för nyare fordon. Strikt ekonomiskt handlar avvägningen om att jämföra en relativt hög kapitalkostnad samt förhållandevis låga och jämna driftskostnader med låg kapitalkostnad och högre driftskostnader (där osäkerheten ökar med fordonets ålder). En ny bil omfattas i regel av nybilsgaranti på 2-3 år (vissa fabrikat har garanti på hela 7-8 år), samt vagnskadegaranti på 3 år. Vagnskadegarantin ger en betydligt lägre försäkringspremie under sin giltighetstid, medan nybilsgarantin täcker fel som inte är följd av slitage (t.ex. bromsar) eller felaktigt handhavande. Mycket generellt kan följande sägas om den ekonomiska risken vid olika ålder på bilar: 0-3 år: Liten risk för större ekonomiska avvikelser om inte fordonet används extremt mycket, eller till mycket krävande uppgifter. Garantier täcker i regel fel, och vagnskadegarantin håller nere kostnaden för försäkring. 4-6 år: Osäkerheten ökar betänkligt. Ett välskött fordon som inte använts alltför mycket (mer än 2000 mil om året), samt i övrigt använts normalt kan ha relativt låga driftskostnader, samtidigt som kapitalkostnaderna sjunker. Försäkringspremien ökar dock, och en del underhållskostnader likaså (t.ex. bromsbyten, mer omfattande serviceprogram etc.). 7 år och mer: Fordonet är i regel avskrivet. Mycket hög risk och variation beträffande driftoch underhållskostnader (att det skiljer en faktor tio från ett år till ett annat är inte ovanligt när behov av större reparation uppstår). Omfattande reparationsbehov kan generera störningar i verksamheterna, då fordon ej finns tillgängliga. När det gäller äldre fordon bör också följande beaktas: * Det är lätt att hamna i en reparationscykel, där fordonet kontinuerligt behålls på grund av att utlägg för kostsamma reparationer ej skall gå till spillo (exempelvis att fordonet behålls och repareras för 15 tkr ett år på grund av att det reparerats för 20 tkr året innan) * När en verksamhet haft avskrivna fordon under längre tid är det inte ovanligt att budgetutrymme som möjliggör nyinvestering saknas (reparationer finansieras från fall till fall), vilket motverkar utbyte av fordonen. * Det är också på sin plats att betona skillnaden mellan privat och kommunalt bilägande, då resonemang alltför ofta bygger på det förstnämnda. Som privatperson finns helt andra möjligheter att lägga tid på att finna, samt välja egna lösningar (laga själv, välja valfri verkstad, fynda reservdelar, få hjälp av bekant etc) än för en kommunförvaltning där man är hänvisad till rutiner och avtalade leverantörer, och där det knappast är önskvärt att medarbetarna lägger åtskilliga timmar av sin arbetstid på att felsöka fordon. Sist men inte minst bör miljö-, säkerhets-, och arbetsmiljöaspekterna framhållas. Nyare fordon har generellt såväl bättre säkerhets- som miljöprestanda. 7

11 3.3 Ekonomisk jämförelse och indikationer Direktinköp innebär en motsvarande merkostnad på 3-4% per år under 3-5 års innehav jämfört med finansiell leasing på grund av att momsavdrag ej kan göras. Således är kostnaden direkt högre om kalkylränta läggs till (om inte annat i bästa fall neutral). Jämförelse har därför gjorts mellan finansiell och operationell leasing. Kostnaderna i exemplet nedan (uppdaterad jämförelse från exemplet ur konsekvensbeskrivningen av fordonsbyte ) bygger på indikativa uppskattningar. I praktiken varierar kostnaderna från fall till fall, och administrationskostnaderna kan variera stort. Mot bakgrund av den stora skillnaden i antalet ärenden som måste administreras av kommunen i jämförelse mellan de båda alternativen bedöms det dock högst rimligt att ta med detta. Toyota Yaris 1.0 Vw Golf 1.6 Multifuel Vw Passat Tsi Ecofuel Årskostnad - Långtidshyra (Gatubolaget) Beräknad kapitalkostnad *(1) Leasing-/faktureringsavgifter Servicekostnad Däck, samt byte och förv Försäkring Skatt Ersättningsbil vid service Förbrukningsartiklar Besiktning *(2) Administration *(3) Övrigt??? Summa - Årskostnad *(1) Enligt nyligen genomförd fordonsbytesutredning. Kapitalkostnaderna bygger på listpriser i grundutförande, vilket kan skilja sig från Gatubolagets modeller i fråga om eventuell extrautrustning. Effektiv ränta 5%. *(2) Från och med det år fordonet blir tre år *(3) Administrationskostnader tim/år Fakturor 12 Skador 4 Anpassning och extrautrustning 2 8

12 Däck 2 Garantiärenden 2 Service 2 Skatt och försäkring 1 Summa 25 *(3)Tidsåtgången skall betraktas som mycket indikativ och kan variera stort från fall till fall. Kostnader för drivmedel och skador (självrisk eller reparation) tillkommer oavsett ägandeform. Som synes varierar kapitalkostnaden mellan tkr mellan stor och liten bil. För lätt begagnade bilar minskar denna med i storleksordningen 30-50% - dvs med maximalt tkr om året. Mot bakgrund av att en större service med tillhörande reparation av något slag kan i regel kostar mellan 5-15 tkr kan den ekonomiska utfallet variera stort. 4 Slutsatser Leasing (operationell eller finansiell) av fordon är det ekonomiskt mest gynnsamma alternativet för kommunen bland annat på grund av gällande regler för momsavdrag. Huruvida kommunen väljer finansiell eller operativ leasing är lite av en strategisk fråga kring hur stor administration som bedöms rimligt att ha internt, hur egen insatstid värderas, samt inte minst om en jämn kostnadsnivå värdesätts. Inköp av begagnade fordon rekommenderas inte på grund av risker kring ekonomi och funktionalitet, samt att miljö- och säkerhetsarbetet riskerar att hamna på efterkälken. Transportcentralens förutsättningar bör beaktas vid val av finansiell eller operationell leasing. Operationell leasing kan också ofta anpassas för att nå bästa möjliga totalekonomi. 9

13 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Amanda Staf Avbryta markanvisningstävling på Västerhöjden, Kärna 67:1 (Dnr KS2011/1615) Sammanfattning En markanvisningstävling för byggnation av lägenheter på del av fastigheten Kärna 67:1 inom detaljplanen för Torsby 1:9 m.fl. pågick under oktober 2011 till januari Kommunen fick in två anbud. Eftersom båda anbuden anger ett pris som är avsevärt lägre än tidigare såld mark i Kärna föreslår förvaltningen att markanvisningstävling avbryts i avvaktan på ett bättre marknadsläge. Bakgrund 2008 antogs en ny detaljplan för Torsby 1:9 m.fl. för byggnation av bostäder och en ny skola. Inom detaljplanen äger kommunen en liten del mark och en privat exploatör resterande. Exploatören skall bygga bostäder och bygga ut allmän plats inom detaljplanen löpande, allt eftersom de säljer tomter. I det rådande marknadsläget har försäljningen avstannat och Exploatörens byggnation likaså. Detta påverkar delar av den kommunägda marken eftersom vägar, skola m.m. inte än blivit utbyggt i området fick förvaltningen uppdraget att gå ut med den kommunägda marken närmast Lyckevägen på markanvisningstävling med syftet att bebygga marken med lägenheter. Två anbud inkom. En utvärderingsprocess har ägt rum. Bedömning Det är många delar i detlajplanen för Torsby 1:9 m.fl. som inte blivit utbyggda än. Huvudmannaskapet är enskilt, skola, vägar och annan allmän plats skall byggas ut av exploatören i detaljplanen. Exploatören bygger inte ut för än delar av området är sålda. Just nu är efterfrågan på bostäder i Kärna inte så stor. Förvaltningen föreslår därför att kommunen skall avvakta en försäljning på Västerhöjden. Förvaltningen ser också samordningsvinster med att man avvaktar med en försäljning eftersom allmän plats mark inte är utbyggd och huvudmannen skall bygga ut cykelvägar genom området kommunen tänkt sälja. Ekonomisk bedömning Kommunen fick in två likartade anbud. Priset som angavs i anbuden är avsevärt lägre än vad kommunen tidigare sålt byggrätter för i Kärna. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

14 2(2) Förslag till kommunstyrelsen Markansvisningstävlingen för del av västerhöjden avbryts. Henrik Haglund Mark- och exploateringschef Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Amanda Staf, Samghällsbyggnad För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsbyggnad

15 Tjänsteskrivelse 1(2) Handläggarens namn Amanda Staf Markanvisningsavtal och utvärdering av markanvisningstävling Ullstorp entré. (Dnr KS2011/1610) Sammanfattning En markanvisningstävling genomfördes under oktober 2011 till januari Efter en utvärderingsprocess under våren 2012 föreslår förvaltningen Derome hus AB som exploatör att förvärva marken. Ett markanvisningsavtal har upprättats. Köpeskillingen uppgår till kr och området kommer att bebyggas med nio enfamiljshus. Bakgrund Förvaltningen fick i uppdrag, från kommunstyrelsen hösten 2011, att gå ut med området Ullstorps entré på markanvisningstävling. Syftet var att genomföra detaljplan för Ullstorp fullt ut och bebygga området med 8-10 småhus. Under oktober 2011 till januari 2012 genomfördes markanvisningstävlingen i enlighet med kommunstyrelsens beslut. Kommunen fick in fyra anbud (se bilaga utvärdering). Efter en utvärderingsprocess under våren 2012 valdes Derome ut för fortsatt samarbete och därmed förvärvare av marken. Bedömning Derome har lång erfarenhet inom branschen och många pågående och genomförda referensobjekt som förvaltningen har fått ta del av under utvärderingsprocessen. Derome står för hela kedjan från skog till färdigt hus och kan leverera i enlighet med Kungälvs kommuns miljöprogram. Bygglov är redan sökt för 9 energieffektiva småhus och byggnation kommer påbörjas när Derome lyckats sälja 50 % av husen. Derome skall ta tillvara på nivåskillnaderna i området och bevara en del träd och bäck. Ekonomisk bedömning Köpeskillingen uppgår till kr inkl. VA. En delbetalning kommer erläggas inom 4 veckor efter att markanvisningsavtal vunnit laga kraft, resterande erläggs när Derome sålt 50 % av byggrätterna, dock senast Derome bygger ut alla anläggningar på kvartersmark inklusive lekplats och gångvägar inom området. All fastighetsbildning och bildande av gemensamhetsanläggningar bekostas av Derome. Kommunen kommer inte ha några kostnader i samband med försäljningen. SAMHÄLLSBYGGNAD ADRESS Nämndhuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

16 2(2) Förslag till kommunfullmäktige 1. Upprättat markanvisningsavtal godkänns. 2. Kommunchefen och kommunstyrelsens ordförande får i uppdrag att underteckna markanvisningsavtalet. Henrik Haglund Mark- och exploateringschef Leif Johansson Samhällsbyggnadschef Expedieras till: Amanda Staf, Samhällsbyggnad Derome Hus AB, Bjurumsvägen 14, Veddige För kännedom till: Henrik Haglund, Samhällsbyggnad

17 Kriterier PEAB BOSKAPARNA DEROME (Intervju) ROMELANDA SNICKERI (Intervju) Upplåtelseform hus Bostadsrätter Hus hus Antal kvm BTA 9 x 121 m2 BOA 16 x 70/89 kvm 9 9 x 126 kvm Antal bostäder 9 16 lägenheter 9-11 hus beroende av om 9 kommunen vill ha 11 mindre hus eller 9 större. Totalpris på byggrätt kr kr kr kr Tidsplan byggnation Tidsplan betalning Förutsättningar att genomföra projektet Krävs ett positivt besked från PEABs investeringsgrupp. När 60% av husen är sålda kan de påbörja en byggnation Inga exploaterings- eller planavgifter ko0mmer erläggas utöver angiven köpeskilling. Mycket Goda. Referensobjekt finns Behöver sälja 60-80% Ej redovisat Goda Referensobjekt i Stenungsund och kungsladugård med inflyttning i år. Kan komma igång med ett hus som visningsobjekt och därefter bygga i takt med försäljning. Vill söka bygglov så snart de får för kommunen. 4 veckor efter att markanvisningsavtalet blivit antaget. Mycket goda Visat upp många bra referensobjekt. Ekonomiskt starka Ej redovisat Vid tillträde till marken Ansvar för biotoppskyddade murar NEJ, Förutsätter att det inte finns i området. (vilket är konstigt eftersom vi skrivit om det i inbjudan.) Lekplats Ja Nämns inte i anbud men nänmt muntligen att det går att lösa. Har hand om hela processen från träd till förvaltning. Ej redovisat Ej redovisat Ej redovisat Nämns inte i anbud Eventuellt konceptboende Koncepthus Lilla Vänern Koncepthus koncepthus Ej redovisat Gestaltning och relation till omgivning Trädgård, möjlighet till uteplats, träd, växter men i övrigt inte redovisat. Gestaltning Hus i två våningar om 121 BOA Svårt att utläsa ur deras skisser. Dåligt beskrivet under intervju. Under intervju: Bra koll på övriga byggnader i omgivningen och berättar om hur de tar tillvara på markens variationer och anpassar sin byggnation efter den istället för att gör den jämn för att sedan bebygga den. Vill ta tillvara på träd och bäck i området. Vill tillsammans med kommunen ta fram förslag. Derome bygger helst enbart i trä, med trästomme. Ja Trähus i två plan, ljus kulör, pulpettak med bandtäckt plåt eller papp. Souterränghus blandat med plana hus Gestaltningsgruppen Energieffektivt byggande Fjärrvärme - Enligt planhandläggaren till Ullstorp så är denna gestaltning det vi helst minst vill se på Ullstorp. - Ingen entrékänsla Positiva Positiva Satsar allmänt på lågenergihus, vill bygga 9 energieffektiva småhus på Ullstorp. Vill helst bygga mer energieffektivt och slippa fjärrvärmekravet. En energiförbrukning som motsvarar 70 % av nuvarande BBR-kurvan. Parkering Carport Carport/garage