EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter

Transkript

1 YTTRANDE AD-411/2014/1904 Justitiedepartementet Stockholm EU-kommissionens grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Sammanfattning Patent- och registreringsverket (PRV) har tagit del av den remitterade grönboken med dess frågor om utvidgning av skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar till att omfatta andra produkter än jordbruksprodukter. Från allmänna utgångspunkter kan PRV anta att ett fördjupat och harmoniserat skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter på EU-nivå möjligen kan ge positiva ekonomiska effekter i speciellt utsatta regioner. Det kan exempelvis vara fråga om regioner med hög arbetslöshet, men där det finns dels betydande naturtillgångar, dels en folkligt förankrad kunskap och tradition att förädla de aktuella produkterna. Det är dock svårt att bedöma om, och i vilken mån, en utvidgning av skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar skulle påverka EU:s samlade ekonomi. Innehållet i grönboken förefaller rätt mycket utgå från föreställningen att de geografiska ursprungsbeteckningarna garanterar att varorna är av särskilt hög kvalitet kopplat till specifika geografiska platser eller regioner. Ett sådant samband är dock knappast självklart. Det faktum att det i dag finns registreringar som inte utgörs av geografiska platser, utan av regioner som varit starkt förknippade med en viss produkt, t.ex. fetaost och cava, ger vid handen att en geografisk ursprungsbeteckning lika mycket är ett renomméskydd som en kvalitetsstämpel. PRV begränsar i det följande sitt yttrande till att omfatta de frågor i grönboken som har beröring med PRV:s verksamhet, i första hand frågor av känneteckensrättslig karaktär och andra frågor på immaterialrättens område. 1 (6)

2 PRV:s svar 1. Ser du några fördelar eller nackdelar vad gäller nuvarande olika nivåer och sätt att utöva skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter i EU:s olika medlemsstater? - PRV kan i och för sig se vissa nackdelar med det nuvarande systemet som bygger på nationellt skydd i 15 medlemsstater genom deras respektive lagar. Det blir svårt att använda sig av beteckningarna i marknadsföring vid export för producenterna om beteckningen inte är sanktionerad i hela gemenskapen. För konsumenterna kan det vara svårt att tolka vilket betydelse exempelvis en märkning på en förpackning har när det gäller kvalitetsindikationer på importerade varor. På immaterialrättsområdet har länge eftersträvats enhetlighet och harmonisering. 6. Ser du några potentiella fördelar eller nackdelar med ett harmoniserat skydd av geografiska ursprungsbeteckningar på EU-nivå som omfattar andra produkter än jordbruksprodukter vid EU:s handelsförbindelser med tredjeland? Om ja, vilka? - En nackdel skulle kunna vara att en utvidgning av geografiskt ursprungsskydd till andra produkter än jordbruksprodukter inverkar störande på multinationella förhandlingar i WIPO (IGC) och i vissa frihandelsdiskussioner. 7. Anser du att ett harmoniserat skydd av andra produkter än jordbruksprodukter genom geografiska beteckningar på EU-nivå skulle bidra till att bevara det traditionella kulturella och konstnärliga kulturarv som återspeglas i berättigande produkter? - Detta kan naturligtvis inte uteslutas. PRV antar dock att syftet ofta bör kunna nås inom ramen för nuvarande känneteckensrättsliga regelverk. Varumärken, i synnerhet kollektivmärken, kan tjäna som ett skydd mot plagiat och piratkopiering av geografiska specialiteter. Att ansöka om ett varumärke som sedan licensieras ut eller att registrera ett kollektivmärke, (vilket alla som uppfyller kollektivmärkesbestämmelserna kan använda sig av för att marknadsföra produkter med speciella egenskaper och speciellt ursprung), framstår som en ändamålsenlig metod. 9. Anser du att EU:s harmoniserade skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter skulle kunna hjälpa producenter att försvara sig mot imitationer och missbruk? Motivera ditt svar. - Se svar på fråga 7. 2 (6)

3 11. Vad anser du om nuvarande alternativ till harmoniserat skydd genom geografiska ursprungsbeteckningar av andra produkter än jordbruksprodukter? - I grönboken (s. 14) anförs att ett kollektivmärke ger ett visst skydd. Det finns förvisso inga kravspecifikationer för kollektivmärkesbestämmelser så som det finns för geografiska ursprungsbeteckningar. Dock kan sägas att ett varukännetecken inte är starkare än dess goodwillvärde. Oaktat skyddsformen, varumärke eller geografisk ursprungsbeteckning, så måste en rättighetsinnehavare marknadsföra produkten vilket i detta avseende gör skyddsformerna mer likvärdiga. Det viktigaste är att en skyddsform är kostnadseffektiv för såväl användare av skyddssystemet som för de samhällsorgan som ska administrera systemet. Här har kollektivmärken en fördel eftersom det är förhållandevis billigt att söka skydd och att administrera. Eftersom ett utvidgat system med geografiska ursprungsbeteckningar får förmodas bli dyrare bör en förutsättning vara att ett sådant genererar ett tillräckligt stort mervärde för näringslivet. En fördjupad samhällsekonomisk analys är här motiverad. Att en produkt är tillverkad enligt en licensierad metod utgör också en garantiutfästelse för konsumenten. Därtill finns regler om falsk marknadsföring etc. som kan fungera reglerande på marknaden. 12. Om ett nytt system utformas på EU-nivå, bör detta skydda geografiska ursprungsbeteckningar som täcker andra namn än geografiska namn som otvetydigt associeras till en viss plats? - Geografiska ursprungsbeteckningar som täcker andra namn än namn på geografiska platser är beroende av varumärkesregistreringar. Om detta system skulle skydda även namn på icke geografiska platser skulle det enligt PRV kunna leda till en urvattning av varumärkessystemet 14. Bör liknande skydd även omfatta sådana symboler som konturerna av ett geografiskt område? Om ja, under vilka förhållanden? - Nej. Det vore knappast ändamålsenligt för konsumenterna och skulle dessutom kunna begränsa möjligheterna till utformning av logotyper för varumärken. 15. Ser du något behov av att lägga till ytterligare undantag från skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar än de som redan föreskrivits i Trips-avtalet? Motivera ditt svar. - Nej. Listan framstår som uttömmande. 3 (6)

4 17. Anser du att vissa produkter bör undantas från skyddet för geografiska ursprungsbeteckningar på EU-nivå? Om ja, ange vilka. - PRV avstår från att besvara denna fråga. Verket nöjer sig med att konstatera att frågan har visst samband med diskussioner i internationella fora om traditionell kunskap etc. 27. Skulle harmonisering av den nationella lagstiftningen vara tillräckligt för att effektivt skydda de geografiska ursprungsbeteckningarna för andra produkter än jordbruksprodukter på den inre marknaden, eller anser du att det krävs ett enda system för skydd på EU-nivå? - Det kan ifrågasättas om kostnaderna som ett gemensamt system genom en rådsförordning medför, uppväger nyttan med systemet. Det minst betungande och därmed lämpligare i detta fall torde vara ett direktiv där medlemsstaterna ges större frihet att välja metod för implementering. 29. Om ett nytt system skulle utformas, anser du att det bör finnas ett registreringsförfarande för att skydda geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter? - Ja. Det framstår inte som ändamålsenligt att erkänna oregistrerade rättigheter på detta område, redan av det skälet att nationella varumärkesmyndigheter då skulle få sämre tillgång till relevanta sökbara register i sitt dagliga granskningsarbete. 31. Anser du att registreringen bör inbegripa ett nationellt inslag, t.ex. kontroll av förenligheten med produktspecifikationer, fastställt geografiskt område, kvalitet, anseende osv.? - Ja. I annat fall finns risk för att skyddet blir illusoriskt. 32. Om ett nytt system skapas, bör producenterna och deras organisationer vara de enda som har rätt att ansöka om att registrera andra produkter än jordbruksprodukter genom geografiska ursprungsbeteckningar, eller bör andra organ tillåtas söka? - PRV kan inte se att det finns behov för andra än de ovan uppräknade att ansöka om registrering. 34. Om ett nytt system skapas, instämmer du i att en invändningsprocess bör införas och att det ska vara öppet för samma typ av berörda parter som de jordbruksmässiga reglerna för geografiska ursprungsbeteckningar? - Ja. 4 (6)

5 35. Bör skyddet av andra produkter än jordbruksprodukter för geografiska ursprungsbeteckningar på EU-nivå genom registrering vara avgiftsbelagt? - Ja. 37. Vilken omfattning av skydd bör beviljas för andra produkter än jordbruksprodukter med geografiska ursprungsbeteckningar i EU? - Skyddet bör omfatta också situationer då den skyddade geografiska beteckningen används tillsammans med uttryck som typ, stil, imitation etc. Även om konsumenterna i detta fall inte blir faktiskt vilseledda om varornas ursprung kan detta leda till en urvattning av de geografiska ursprungsbeteckningarna och det bör därför ej vara tillåtet. 38. Bör skyddet av andra produkter än jordbruksprodukter överensstämma med de skyddsåtgärder som redan ges till jordbruksprodukter med geografiska ursprungsbeteckningar på EU-nivå. Om ja, hur nära bör de överensstämma? - Se fråga Anser du att skyddet av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter ska vara begränsat eller med begränsad varaktighet, med möjlighet till förlängning? Om begränsad, hur lång skulle den vara? - Skyddet bör utformas i relation till hur viktigt det anses vara. Det ligger närmast i sakens natur att ett skydd som nu är i fråga ska ha begränsad varaktighet men med möjlighet till förlängning som är obegränsad i tiden. 41. Delar du uppfattningen att det bör finnas en möjlighet att avregistrera en geografisk ursprungsbeteckning efter registrering? - Ja 42. Vem bör tillåtas att avregistrera en geografisk ursprungsbeteckning? - Innehavaren, ett kontrollorgan eller en domstol. 43. Om ett nytt system skulle införas, instämmer du i att ett avregistreringsförfarande bör införas med samma villkor som för geografiska ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter? - Ja. 5 (6)

6 44. Anser du att geografiska ursprungsbeteckningar och varumärken bör omfattas av principen first in time, first right (dvs. principen om företräde)? - PRV anser att principen first in time, first right bör gälla i dessa situationer. Detta är den allmänna princip som tillämpas då det gäller företrädesrätten för registrering av olika immaterialrätter. PRV ser ingen anledning att göra avsteg från denna princip här 45. Bör geografiska ursprungsbeteckningar under vissa omständigheter ha företräde över varumärken? Motivera ditt svar. - Även om frågan om företräde mellan ett äldre varumärke och en senare geografisk ursprungsbeteckning må vara politiskt känslig, vill PRV framhålla vikten av att en eventuell lagstiftning på området inte medger att varumärkesinnehavare kan berövas sina befintliga rättigheter. EU:s regelverk för geografiska ursprungsbeteckningar för vin har lett till i vart fall ett avskräckande exempel i detta avseende. Den naturliga huvudregeln bör därför vara först till kvarn, dvs. ett strikt företräde genom anciennitet. Vid en eventuell utvidgning av de befintliga nationella skyddsformerna för geografiska ursprungsangivelser för annat än jordbruksprodukter till att omfatta hela unionen bör lagstiftaren därför skapa en bestämmelse som syftar till samexistens på samma sätt som skedde på varumärkesområdet i samband med utvidgningen med tio nya medlemsstater Sverige bör således inte acceptera ens några övergångsregler som syftar till att över tid inskränka befintliga varumärkesinnehavares rätt att utöva sina rättigheter i förhållande till senare uppkomna geografiska ursprungsbeteckningar. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Susanne Ås Sivborg efter föredragning av områdesjuristen Martin Berger. I den slutliga handläggningen har även deltagit chefsjuristen Per Holmstrand, juristchefen Magnus Ahlgren, patentexperten Patrick Andersson samt enhetschefen Christian Nilsson. Susanne Ås Sivborg Martin Berger 6 (6)