Systembolagets monopol kontra EU:s fria rörlighet för varor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Systembolagets monopol kontra EU:s fria rörlighet för varor"

Transkript

1 ÖREBRO UNIVERSITET Institutionen för Beteende-, Social- och Rättsvetenskap Rättsvetenskap C Uppsats 10p Ht 05 Systembolagets monopol kontra EU:s fria rörlighet för varor Författare: Daniel Edqvist Kristofer Gisslén Handledare: Maria Bergström

2 Sammanfattning Denna uppsats strävar efter att besvara frågorna: Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten? EG-domstolen har i flera fall rörande offentliga monopol fastslagit att dessa i sig inte utgör något brott mot EG-rätten, under förutsättning att de anpassas till övrig EG-rätt på konkurrensrättens område. Det är därför med anledning av detta fullt möjligt för Systembolaget att ensam bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige. Ytterligare praxis på området visar på att monopolet i sig inte är otillåtet utan fokus ligger snarare på de faktorer som finns runt om monopolet t.ex. att det inte får verka diskriminerande mot utländska varor. Då det fortfarande inte finns något avgörande i frågan om import- och exportreglerna strider mot EG-rätten, så finns inget svar på denna fråga. Vad som sagts är att de import- och exportregler som Systembolaget tvingas rätta sig efter, till följd av Franzéndomen inte strider mot EG-rätten. Men i dagsläget påverkas dessa regler också av frågan om privatimport. På den punkten råder ännu osäkerhet kring vad som faktiskt gäller

3 BEGREPPSFÖRKLARING...2 FÖRKORTNINGAR INLEDNING SYFTE METOD AVGRÄNSNING SVENSK ALKOHOLPOLITIK SYSTEMBOLAGET - EN HISTORISK TILLBAKABLICK ALKOHOLLAGSTIFTNINGEN Detaljhandel De olika tillstånden Förbudet mot privatimport Alkoholskatt EG-REGLER SOM PÅVERKAT SVERIGE FÖRBUDET MOT UPPRÄTTANDE AV TULLAR FÖRBUDET MOT DISKRIMINERANDE BESKATTNING AV IMPORTERADE VAROR FÖRBUDET MOT KVANTITATIVA IMPORT- OCH EXPORTRESTRIKTIONER DE MÖJLIGA UNDANTAGEN Cassis-doktrinen Keck-doktrinen SYNEN PÅ OFFENTLIGA MONOPOL Mål 78/82, Kommissionen mot Italien EG-domstolens bedömning av rättsläget Domslutet SYNEN PÅ ALKOHOL OCH FOLKHÄLSA INOM EG UNDANTAGET FÖR ALKOHOL I ANSLUTNINGSFÖRDRAGET TILL EG RÄTTSPRAXIS PÅ FOLKHÄLSOOMRÅDET EG-DOMSTOLENS ROLL I GEMENSKAPSSAMARBETET FRANZÉNMÅLET ALKOHOLMONOPOL FÖR SVENSKT VIDKOMMANDE EG-domstolens bedömning av rättsläget Tingsrättens domslut APOTEKSMÅLET EG-domstolens bedömning av rättsläget i Apoteksmålet Tingsrättens domslut DISKUSSION SYSTEMBOLAGETS FRAMTID SOM INNEHAVARE AV FÖRSÄLJNINGSMONOPOL Hotet från införseln för privatpersoner Framtidsutsikter DE OFFENTLIGA MONOPOLENS FRAMTID SLUTSATS...30 KÄLLFÖRTECKNING...31

4 2 Begreppsförklaring I denna uppsats förekommer det ett stort antal olika gemenskapstermer för det europeiska samarbetet. För att förenkla terminologiförståelsen följer här en kortare begreppsförklaring. Detta för att undvika onödig fotnotsbehandling. I uppsatsen förekommer också företrädelsevis begreppet EG, framför EU. EG refererar till det gemenskapspolitiska och gemenskapsrättsliga samarbetet, medlemsstaterna emellan, eller som Ulf Bernitz och Anders Kjellgren uttrycker det i sin bok Europarättens grunder: EG utgör den mest centrala delen av EU. 1 Med begreppet EU söker gemenskapen endast att samla alla stater inom gemenskapssamarbetet under en flagga och i förlängningen också upprättandet av en enda gemensam konstitution. EU får därmed mer en karaktär av ett land, än en rättslig enhet. Förkortningar EEG Europeiska Ekonomiska Gemenskapen EES Europeiska ekonomiska samarbetetområdet EG Europeiska Gemenskapen EGF Europeiska Gemenskapens Fördrag EU Europeiska Unionen RF Regeringsformen SFS Svensk författningssamling 1 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 1

5 3 1 Inledning Den 13 november 1994 gick svenska folket till vallokalerna för att rösta om Sverige skulle gå med i EG eller inte. Resultatet av omröstningen blev en seger för ja-sidan med 52,3 %. Något många var oroliga för var hur det skulle gå med den svenska alkoholpolitiken. Den 1 januari 1995 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i EG. I och med inträdet godkände Sverige att en del av det tidigare självbestämmandet inom särskilda områden överlämnades till gemenskapen. 2 Till dessa självbestämmanderegler hörde bland annat alkohollagstiftningen. I förarbetena till anslutningslagen framgick det klart att man under de svenska medlemsförhandlingarna uppmärksammat problematiken med det dåvarande svenska alkoholmonopolet och konkurrensreglerna i EG-rätten angående varors fria rörlighet, samt vad sådana konflikter kommit att innebära i redan befintliga medlemsländers lagstiftning. 3 Bland annat föreslogs en anpassning av alkohollagen för att bättre motsvara den gemenskapsrättsliga lagstiftningen för att det svenska monopolet skulle få bestå. Redan vid inträdet i EG sattes den svenska lagstiftningen på prov då en ICAhandlare i Röstånga, genom att sälja alkohol i sin lilla ICA-butik, ifrågasatte hur väl anpassade ändringarna i den nya alkohollagen som trädde i kraft samma dag som inträdet i gemenskapen skulle anses vara. Vid utarbetandet av den nya alkohollagen beslutade riksdagen och regeringen efter många och långa politiska diskussioner att värna om det svenska detaljhandelsmonopolet (Systembolaget), då upprätthållandet av monopolet på import-, export-, tillverknings- och partihandelsområdet ansågs ligga utanför ramen för vad som var tillåtet i enlighet med reglerna om konkurrens inom gemenskapen. 4 Idag, elva år efter omröstningen kan man tydligt se hur Sveriges medlemskap i EG har påverkat den svenska alkoholpolitiken. Många svenskar reser idag utomlands för att handla alkohol istället för att handla det på systembolaget, eftersom införselreglerna för alkohol har luckrats upp och harmoniserats inom gemenskapen. 5 För Sverige innebär detta först och främst att Systembolaget förlorar intäkter 6 samtidigt som svensken överlag dricker mer. 7 Hur kunde då detta hända, med tanke på att Sverige trots EG-reglerna, ändå fick behålla Systembolaget och dess monopol? 8 2 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Prop. 1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen, s Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s aspx ( ) 6 ( ) 7 ( ) aspx ( )

6 4 1.1 Syfte I rapporten EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid från Svenska institutet för europapolitiska studier påpekas att Franzénmålet 9 som var föremål för den bedömning av det svenska alkoholmonopolet som EGdomstolen gjorde 1998 grundades på omständigheter som då var kända. Det är enligt rapporten inte självklart att den svenska monopolordningen fortfarande skall anses proportionell till sitt syfte. 10 Med anledning av detta syftar denna uppsats till att undersöka om Systembolagets monopol på försäljning av alkohol och import och exportreglerna i dagsläget strider mot EG-rätten. För att kunna uppnå detta syfte ställs två undersökningsfrågor. - Har systembolaget rätt att som ensam aktör bedriva detaljhandel av alkohol i Sverige? - Strider nuvarande reglering av svensk import och export av vin och sprit mot EG-rätten? 1.2 Metod För att undersöka huruvida Systembolagets monopol strider mot EG:s fria rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer använder vi en rättsdogmatisk metod. Den innebär att den främsta rättskällan är lagtext, följd av förarbeten, praxis och doktrin i svensk rätt och fördrag och beskrivande litteratur i EGrätten. 11 EG-rätten har företräde framför nationell rätt, 12 och därför har EGrättslig lagstiftning och EG-domstolens domar företräde framför svensk rätt. Uppsatsen är, enligt sedvanlig metod, indelad i en referensram med efterföljande analys/diskussions del. En del information står inte att finna i någon tillgänglig litteratur. Denna har således hämtats digitalt via Internet, något som för framtiden kan påverka uppsatsens innehåll, då Internet är ett levande media, som ständigt utvecklas och förändras. En del information ersätts med ny och Internetlänkar kan plockas bort för gott. Trots detta har informationen varit av sådan vikt att ett utelämnande av den inte kunnat övervägas. Det svenska alkoholmonopolet har prövats av EG-domstolen i Franzénmålet vilket bidrar till att detta mål också kommer få stort utrymme i vår analys. 1.3 Avgränsning Alkohollagstiftningen berör såväl framställning, grossisthandel och detaljhandel, som marknadsföringsregler. Endast import, export, tillverkning och försäljning (prissättning och skatter) som kommer i direkt konflikt med EG-rätten behandlas i denna uppsats. 9 Mål C-189/95, Harry Franzén (REG 1997, I-5909) 10 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Lehrberg, Praktisk juridisk metod, s aspx ( )

7 5 2 Svensk alkoholpolitik Syftet med 1977 års alkoholpolitiska proposition, som ligger fast även idag bygger på att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar genom åtgärder mot skadligt dryckesbeteende och genom att sänka den totala konsumtionen. 13 För att lyckas med detta försöker man begränsa tillgången till alkohol, dels genom att begränsa införseln men också genom tydliga åldersgränser för köp av alkoholhaltiga drycker samt genom en aktiv prispolitik. Det sistnämnda innebär att skatten på alkohol påverkar priset så pass mycket att det framkallas ett visst köpmotstånd. 14 Delmålen för handlingsplanen är att ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditet, att skapa en alkoholfri uppväxt, att förskjuta alkoholdebuten, att sänka berusningsdrickandet, att skapa fler alkoholfria miljöer samt eliminera den illegala alkoholhanteringen. 15 Dessa mål gäller även idag trots att samhällsutvecklingen och det svenska EUmedlemskapet har påverkat förutsättningarna för den traditionella svenska alkoholpolitiken Systembolaget - En historisk tillbakablick Egentligen kan man säga att problemet med alkohol uppstod när vi lärde oss att bränna starksprit på ett någorlunda billigt sätt, vilket fick sitt genombrott i början av 1600-talet. 18 Det var under de ryska fälttågen som de svenska soldaterna lärde sig den ryska metoden att bränna brännvin av säd istället för att importera dyrbart vin. Denna lärdom tog man med sig hem till Sverige vilket spred sig snabbt över landet. 19 På 1700-talet så började krigen kosta alldeles för mycket. För att öka statens intäkter så väcktes tankar om regler för alkoholtillverkningen och försäljningen. 20 Gustav III utfärdade ett förbud mot husbehovsbränning och beslutade istället att bygga så kallade kronobrännerier i landet vilka skulle vara de enda som lagligen fick bränna sprit. 21 Tyvärr stoppade det inte lönnbränningen. Husbehovsbränningen släpptes åter fri och de som brände fick nu också sälja. I alla bodar kunde den som ville, köpa sig en sup vilket ledde till att alkoholkonsumtionen aldrig någonsin varit så stor i Sverige som i början av 1800-talet när alltså husbehovsbränningen blev en rättighet. Man uppskattar att 13 Prop. 2000/01:20, s ( ) aspx ( ) 16 Prop. 2000/01:20, s ( ) 18 ( ) 19 Folkhälsoinstitutet, Bakgrunden fakta om Sveriges alkoholpolitik, s ( ) 21 Leissner, Alkohol ett psykosocialt, beteende- och samhällsvetenskapligt perspektiv, s. 33.

8 6 det dracks 45 liter per person och år, inräknat alla svenskar, även barn. 22 Alkoholkonsumtionen blev nu snabbt ett gigantiskt folkhälsoproblem vilket givetvis ledde till reaktioner. Det upplysningsarbete om alkoholens skadeverkningar som nu tog fart uppskattades framförallt av kyrkofolk och bland läkare. Husbehovsbränningen skulle under 1860 förbjudas helt och fem år senare inrättades Göteborgs Utskänkningsaktiebolag eller Göteborgssystemet som det också hette. Bolaget arbetade framförallt med att sanera krogarna för det var där folk både köpte och drack sitt brännvin. Göteborgsystemet utvidgades nu till fler städer. Dessa bolagskrogar skulle vara rena och prydliga och de personer som var berusade eller otrevliga avvisades. Bolagen blev mycket lönsamma och vinsten gick till stor del till 1800-talets snabba industrialisering. Riksdagen beslutade på 1870-talet att all vinst skulle tillfalla staten. Givetvis uppskattades inte detta beslut av spritproducenterna. I början av 1900-talet infördes en tidig version av den så kallade motboken. 23 Motboken var ett häfte med plats för stämplar där inköp av alkohol på Systembolaget skrevs upp för att kunna reglera den köpta mängden, ransonen. 24 Motboken kantades dock av byråkrati och blanketter och framförallt orättvisa, där inkomst, kön, förmögenhet och samhällsposition styrde tilldelningen. Den 1 oktober 1955 försvann till slut motboken efter nio års utredning. Istället inrättades ett nationellt Systembolag. Systembolaget blev mer aktivt mot alkoholkonsumtionen och bland annat den klassiska Spola kröken kampanjen bidrog till att folk drack mindre. Detta resultat höll i sig i flera år men när Sverige gick med i EU 1995 började det att hända saker och ting Alkohollagstiftningen Den nya alkohollagen som instiftades den 1 januari 1995 är avsevärt förändrad från tidigare alkohollagstiftning. Reglerna om alkoholmonopolet skrevs till denna lag bland annat om för att bättre överrensstämma med EG-reglerna om varors fria rörlighet i och med inträdet i EG. 26 I proposition 1994/95:89 föreslog dåvarande regeringen att lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. och lagen (1977:293) om handel med drycker skulle ersättas av en helt ny lag. Bland de förslagna förändringarna, som också täckte serveringstillstånd, återfanns förslaget om att monopolet på tillverkning, partihandel och import- och exporthandel skulle ersättas av ett statligt tillståndssystem jämte införandet av en ny tillstånds- och tillsynsmyndighet. Som ett komplement till den nya lagen infördes också en alkoholförordning (1994:2046) och en förordning (1994:2047) med instruktioner för Alkoholinspektionen ( ) 23 ( ) 24 ( ) 25 ( ) 26 Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s. 14

9 7 Den nya lagen skiljer distinkt mellan detaljhandel och partihandel. Med detaljhandel avses handel som säljer varor till konsumenten. 27 Med partihandel avses affärsled mellan fabrikant och detaljist Detaljhandel För detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl skall det finnas ett särskilt för ändamålet bildat aktiebolag (detaljhandelsbolaget), som staten äger. Detaljhandelsbolaget får inte exportera eller tillverka drycker som anges i första stycket. / / 29 Enligt tillkännagivande (2001:852) är Systembolaget Aktiebolag det detaljhandelsbolag som avses i denna paragraf. 30 Utöver de allmänna aktiebolagsregler som Systembolaget enligt aktiebolagslagen måste rätta sig efter, har ett särskilt avtal 31 mellan staten och Systembolaget upprättats med särskilda skyldigheter som måste uppfyllas vid utövandet av verksamheten. Dessa skyldigheter riktas mot att förebygga samhälleliga, sociala och medicinska skadeverkningar av alkoholkonsumtionen. 32 Andra stycket i denna paragraf vänder sig till att begränsa Systembolagets verksamhet till den alkoholpolitiskt betingade kärnverksamheten, dvs. försäljning över disk. 33 Spritdrycker, vin eller starköl som inte hålls i lager skall på begäran anskaffas, om inte detaljhandelsbolaget finner att det finns hinder mot det. 34 Med detta avses att nämnda drycker på begäran av en konsument som önskar inhandla en vara som normalt sett inte ingår i Systembolagets sortiment utan större hinder är berättigad att inlämna en beställning som Systembolaget endast kan neka om de anser att hinder för detta föreligger (Se Förhållandet mellan offentlig import och privatimport). Ett sådant hinder skulle kunna utgöras av tveksamheter kring huruvida betalning av varan kommer att fullgöras eller inte. 35 Vad gäller partiförsäljning, får sådan endast bedrivas mot dem som har serveringstillstånd, såvida det inte rör sig om enstaka partier till någon som har rätt att bedriva partihandel. 36 I Alkohollagen (1994:1738) 5:2 framgår att endast Systembolaget får bedriva detaljhandel med spritdrycker, vin och starköl. Enligt avtalet mellan Systembolaget och staten, punkt 4, får Systembolaget inte favorisera inhemska produkter vid produkturvalet Malmström, Györki och Sjögren, Bonniers svenska ordbok, s Malmström, Györki och Sjögren, Bonniers svenska ordbok, s Alkohollag (1994:1738) 5:1 st Se efterföljande kommentar till Alkohollag (1994:1738) 5:1. 31 SFS 1994: Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s Alkohollag (1994:1738) 5:5 35 Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s Alkohollag (1994:1738) 5:1 st SFS 1994:2049

10 De olika tillstånden Tillverkningstillstånd och inköpstillstånd meddelas av Statens folkhälsoinstitut. 38 Vid ansökan skall en ansökningsavgift på 2000 kronor 39 erläggas och om det sökta tillståndet beviljas, skall en årlig tillsynsavgift erläggas 40. Storleken på dessa avgifter beslutas av regeringen. 41 Tillstånden delas in i tre olika huvudområden: Tillverkningstillstånd, partihandelstillstånd och inköpstillstånd. 42 De olika tillstånden medför olika rättigheter för den sökande. Tillverkningstillståndet medger inte enbart tillverkning av den vara som tillståndet avser, utan också import, export och partihandel med de drycker som tillståndet är avsett att täcka. Partihandelstillståndet ger rätt att importera, exportera och partihandla med de varor som tillståndet är avsett att täcka. Inköpstillståndet, slutligen, ger endast rätt att i egenskap av partihandlare med spritdrycker, vin och starköl inköpa drycken för medicinsk, teknisk eller motsvarande användning. 43 Tillverkningstillstånd och inköpstillstånd får meddelas endast den som visar att han med hänsyn till sina personliga och ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig att utöva verksamheten. Sökanden skall också visa att han har tillfredställande lagringsmöjligheter. / / 44 Oavsett vilken form av tillstånd som avses sökas måste den sökande kunna uppvisa en ordnad ekonomi och inte tidigare ha varit straffad för något brott som kan påverka dennes förmåga att framställa, handla eller vidarebearbeta alkoholdrycker. 45 Den nya alkohollagstiftningens vidare möjligheter för fler aktörer att bedriva partihandel med eller tillverkning eller inköp av spritdrycker, vin och starköl har fått stort praktiskt genomslag. Mellan utgången av 1994 och utgången av 2004 utökades antalet partihandlare från 23 till Det motsvarar en ökning med ungefär 3348 % Förbudet mot privatimport Alkohollagstiftningen förbjuder som redan nämnts andra än tillverkare och partihandlare att föra in alkohol i landet, med undantag för, genom att nämna ett exempel, resande eller person som fyllt 20 år och som utför arbete ombord på transportmedel som för med sig dryckerna och som avser att själv, eller inom 38 Alkohollag (1994:1738) 7:3 39 Alkoholförordning (1994:2046) Alkoholförordning (1994:2046) innehåller författningsregler för hur dessa avgifter skall se ut. 41 Alkohollag (1994:1738) 7:4 st Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s. 70. I nästkommande stycke behandlas de tre olika tillstånden var för sig. All information för detta är hämtad från nyss nämnda referens. 43 Se Alkohollag (1994:1738) 4:4 44 Alkohollag (1994:1738) 7:1 st Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s s. 41

11 9 familjen bruka det. 47 Rätten att få föra med sig alkohol över den svenska gränsen på väg hem från utlandet innebär däremot inte rätt att beställa alkohol i utlandet för privat leverans till Sverige utan mellanhand. 48 Regeln förutsätter att en person som önskar föra in en vara i landet också följer varan över gränsen. I paragrafen omnämns begreppen eget och personligt bruk. Var gränsen för dessa går är oklar. Ytterst används införselkvoterna som ett styrmedel för att avgöra huruvida införseln skall räknas som för eget eller personligt bruk. 49 Dessa kvoter hindrar dock inte tullen från att ta ut vare sig tull eller skatt på de införda varorna. Det står dock tullverket helt fritt att självt bedöma om ett fall skall anses beröra privat eller yrkesmässig införsel. 50 Det råder stor osäkerhet kring om denna regel i den svenska lagen är förenlig med EG-rätten. Både från svenskt domstolsväsende och från EU-kommissionen har tveksamma röster väckts. Detta illustreras särskilt tydligt i en dom från Hovrätten i västra Sverige den 20 januari 2003, 51 där en mängd vin som beställts via Internet och som levererats över den svenska gränsen, beslagtogs av den svenska tullen, med motiveringen att det var importerat i strid mot importreglerna i alkohollagen. Domen överklagades till HD, där sådan osäkerhet kring hur den svenska lagen förhåller sig till EG-rätten tvingade domstolen att i mars 2004 vända sig till EGdomstolen för att få ett förhandsavgörande. 52 Något förhandsavgörande har ännu inte lämnats. I väntan på att EG-domstolen skall lämna sitt beslut i frågan, har HD beslutat att låta Hovrättens fastställda dom gälla. I Hovrättens domskäl 53 framgår att även kommissionen genom kommissionären Frits Bolkestein uppmärksammat de svenska importreglerna. Enligt en skrivelse till den svenska regeringen av den 22 oktober 2002 framförde att beviljandet av ett svenskt detaljhandelsmonopol inte ger monopolet rätt att hindra enskilda från att införa alkohol för eget bruk. Inte heller anses motiveringen att ett förbud mot privat införsel av alkohol finns till för att skydda människors hälsa mot alkoholens skadliga verkningar vara hållbart. Den svenska staten yttrade i sitt svar till kommissionen av den 16 december 2002 att den svenska alkohollagen inte förbjuder enskilda att beställa alkohol från andra länder och få den hemlevererad till Sverige, så länge en sådan beställning görs genom Systembolaget Alkohollag (1994:1738) 4:2 48 Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s. 41. Se även 8 och 8a lag (1994:1564) om alkoholskatt, vars innehåll skrevs om efter EG-domstolens dom i mål C-296/95, The Queen mot Commissioners of Customs and Excise, ex parte: EMU Tabac, där punktskatt anses skäligt att ta ut när import utförs för enskilda individers räkning av en yrkesmässig transportör mot ersättning, samt det utvecklade förarbetet i prop. 1998/99:127 s Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen en kommentar, s. 42. Se även NJA 1999:670 och NJA 2000: Mål B Beslut i mål B Mål B Alkohollag (1994:1738) 5:5.

12 10 Detta resonemang godtog inte kommissionen som i ett motiverat yttrande till den svenska regeringen vidhöll att svensk lag, genom att förhindra privat införsel av alkohol till Sverige från andra medlemsstater, strider mot artiklarna 28 och 30 i EG-fördraget. 55 Enligt detta yttrande kan inte privatinförselhinder anses vara en lämplig åtgärd för att förhindra att skatten för alkohol inte betalas. Det är enligt kommissionen fullt möjligt att tillåta privat införsel av alkohol och samtidigt tillgodose att berörda skatter betalas. Det är heller inte möjligt att begränsa varors fria rörlighet genom att hävda bevarandet av god folkhälsa som skäl. I den svenska regeringens svar till kommissionen 56 framhåller regeringen att folkhälsan varit ett avgörande skäl till införandet av den svenska alkohollagstiftningen. Denna lagstiftning strävar efter att begränsa alkoholens tillgänglighet och att skydda ungdomen. Reglerna för att förhindra privatimporten av alkohol till Sverige har därför utformats så att dessa folkhälsoaspekter skall tas i beaktande. Därför ansåg sig inte den svenska regeringen bryta mot några EG-rättsliga regler med sitt importförbud Alkoholskatt Mellan 1992 och 1993 togs gränskontrollerna bort inom EU vad gäller kommersiell och resande trafik 57, därför behövdes skattebaserna och även skattesatserna för de indirekta skatterna samordnas inom EG. 58 Den 1 januari 1993 trädde dessa gemensamma förfaranderegler i kraft. Detta innebar att de skattepliktiga varorna skulle kunna flyttas mellan medlemsländerna utan gränskontroller och utan beskattningskonsekvenser ända fram till den slutliga konsumenten. Beskattningen skulle då ske i konsumtionslandet. 59 Man kan förenklat säga att detta EG-system är konstruerat efter rutiner som påminner om tullförfarandet. 60 I propositionen till den nya lagen om alkoholskatt 61 föreslog man att skattereglerna för alkoholbeskattning skulle anpassas till EG vid ett eventuellt svenskt medlemskap. Att man ville få till stånd en ny lag berodde på att så pass omfattande ändringar var tvungna att göras att det var nödvändigt. 62 Den 15 december 1994 utfärdades en ny lag om alkoholskatt. 63 Lagen trädde i kraft den 55 Motiverat yttrande av den 15 Oktober Ärendenr. 2000/2267. Se 3 EG-regler som påverkat Sverige 56 Utrikesdepartementet. Rättssekretariatet för EU-frågor. Svar på motiverat yttrande om privat införsel av alkohol 12 december Statsrådsberedningen, Alkoholpolitikens medel Införsel av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl, s frame.htm&2.0#jd_sfs kommentarkarnov, ( ) 59 Statsrådsberedningen, Alkoholpolitikens medel Införsel av och partihandel med spritdrycker, vin och starköl, s Billum, Groth och Hammar, Alkohollagen En kommentar, sid Prop. 1994/95:56, Nya lagen om tobaksskatt och alkoholskatt mm ( ) 63 Lag (1994:1564) om alkoholskatt

13 11 1 januari I lagen regleras bland annat skatteintäkterna från försäljning av alkoholbaserade drycker samt etylalkoholer 65 som tillverkas i Sverige samt som förs in eller tas emot från ett annat EG-land eller som importeras från ett tredje land frame.htm&2.0#jd_sfs kommentarkarnov ( ) 65 Etylalkohol betecknas vanligen etanol. Se 66 Lag (1994:1564) om alkoholskatt 1, st. 1

14 12 3 EG-regler som påverkat Sverige Rätten till fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer utgör de fyra friheterna och själva kärnan inom det europeiska samarbetet. 67 Den fria rörligheten för varor inom gemenskapen regleras genom förbud mot införande av tullar, 68 förbud mot diskriminerande beskattning av importerade varor 69 och förbud mot upprättande av restriktioner eller motsvarande åtgärder inom såväl import- som exportsektorn, 70 dvs. de sektorer som vanligen räknas till den fria handelns område. Dessa förbud har direkt effekt i varje medlemsstats rättsordning. Med direkt effekt avses vissa bestämmelsers upphov till individuella rättigheter och skyldigheter, som enskilda kan göra gällande inför nationella domstolar och myndigheter Förbudet mot upprättande av tullar Artikel 25 i EGF förbjuder en medlemsstat att skärpa eller införa tullavgifter och avgifter med motsvarande verkan (AMV) 72 inom gemenskapen. Eftersom tullavgifter begränsar den fria rörligheten av varor inom unionen, så anses tullfriheten och förbudet mot dessa avgifter vara en av EGFs fundamentala principer. 73 EG-domstolen har definierat tullavgifter och AMV som avgifter, som oavsett storlek och syfte, tagits ut eftersom en vara korsat en nationell gräns och som därigenom utgjort ett otillåtet hinder för varors fria rörlighet. 74 En tullavgift behöver dock inte bara beröra handel med varor från utlandet. Det kan också röra sig om avgiftsbeläggning av varor mellan olika regioner inom ett och samma land, som kan drabba motsvarande inhemska varor. 75 I fallet Legros 76 bedömde EG-domstolen att avgifter som togs ut på alla de varor i en fransk region som inte tillverkats i den regionen skulle anses drabba även inhemska varor från resten av Frankrike. En konsekvens av tullförbudet, som EU-kommissionen uppmärksammat är att när en vara en gång tagit sig in i gemenskapens frihandelszon, så är det omöjligt att dels begränsa intaget av liknande varor från tredje land, dels begränsa varans 67 Johansson, Sverige i EU, s Artikel 25 i EGF 69 Artikel 90 i EGF 70 Artiklarna 28 och 29 i EGF 71 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Avgifter med motsvarande verkan, på engelska charges having equivalent effect. Dessa avgifter kan utgöras av olika former av punktbeskattningar som får samma verkan som tullar, men som inte räknas som rena tullavgifter. 73 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Målen 2-3/69, Sociaal Fonds voor de Diamantarbeiders mot Brachfeld och Chougol Diamond Co (REG 1969, s. 211; svensk specialutgåva, volym 1) 75 För information om avgifter som faller utanför förbudet mot tullar och AMV, se. Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 191f 76 Mål C-163/90, Administration des douanes mot Legros (REG 1992, s. I-4625; svensk specialutgåva, volym 13).

15 13 rörlighet inom gemenskapen, vilket begränsar tullintäkterna på sådana varor. 77 För gemenskapens tullsamarbete är det, samtidigt som man försöker upprätthålla fri rörlighet för varor, viktigt att en effektiv tullsamverkan gentemot tredje land uppnås. Tullintäkterna från dessa länder utgör en väsentlig del av gemenskapens tillgångar. I och med EU-utvidgningen österut, till länder med stor fattigdom och korruption, befästs frågan hur man upprätthåller en effektiv tull gentemot tredje land, fri från varusmuggling, samtidigt som man upprätthåller en fri marknad inom gemenskapens samordnade gränser Förbudet mot diskriminerande beskattning av importerade varor Artikel 90 i EGF förbjuder en medlemsstat att ha ett inhemskt skattesystem som missgynnar försäljningen av andra medlemsstaters varor. Detta beskattningsförbud syftar inte till att harmonisera EG-staternas skattesystem till en enhetlig skattenivå, utan endast till att förhindra att en medlemsstat inför skatteregler som favoriserar försäljningen av inhemska varor framför liknande importerade varor. 79 Bestämmelserna om beskattning av varor och tullavgifter mot desamma kompletterar varandra, men de kan inte samtidigt tjänstgöra som både skatt och tullavgift. 80 I Repromaskinskattemålet uttalade EG-domstolen att en äkta skatt är en pålaga som utgör en del av ett allmänt system av interna pålagor vilka systematiskt tillämpas på kategorier av varor i enlighet med objektiva kriterier oavsett varornas ursprung. 81 Artikel 90 delas in i två delar. Den första delen (90.1) berör förbud mot beskattning som överskrider en på förhand bestämd nivå för likadana inhemska varor. Med andra ord får inte en utländsk vara beläggas med en högre skatt än en liknande inhemsk vara. För att avgöra huruvida en vara skall anses vara liknande har domstolen betonat vikten av att marknadsbedömningen görs bred. Särskilt avseende skall fästas vid såväl objektiva kriterier, t.ex. användningsområden, tillverkningssätt, utformning och råvarumaterialinnehåll, som subjektiva kriterier, t.ex. om de liknande varorna uppfyller liknande eller rent av samma behov hos konsumenten. 82 Den andra delen (90.2) berör förbud mot beskattning av varor som visserligen inte liknar varandra men som kan betraktas som utbytbara och därför ändå anses konkurrera med varandra. Här följer inget krav att varan i fråga är eftertraktad. Det kan tänkas att en vara inte används i lika stor omfattning som en annan endast av den anledningen att den senare varan skattemässigt gynnats på den förras bekostnad Kommissionen, The Changing Role of Customs (EG-Kommissionen 2000), 1 78 Craig och de Burca, EU-Law, Text Cases and Materials, s. 592f 79 Craig och de Burca, EU Law, Text Cases and Materials s. 593f 80 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Mål 90/79, Kommissionen mot Frankrike (REG 1981, s. 283) 82 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 193f 83 Se t.ex. Mål 170/78, Kommissionen mot Storbritannien (REG 1980, s. 417; svensk specialutgåva, volym 5) samt uppföljaren (REG 1983, s. 2265).

16 Förbudet mot kvantitativa import- och exportrestriktioner Artiklarna 28 och 29 i EGF förbjuder en medlemsstat från att införa hinder i import- och exporthandeln med andra stater. Dessa hinder kan ta sig uttryck i både nationell diskriminering, dvs. diskriminering på grund av en viss nationalitet och nationella restriktioner som även utan att vara diskriminerande kan begränsa den fria handeln inom gemenskapen. 84 EG-domstolen har definierat kvantitativa handelshinder som åtgärder som, alltefter omständigheterna, har karaktären av totalt eller partiellt förbud mot import, export eller transitering. 85 Förbuden i dessa artiklar sträcker sig vidare än till endast uttryckliga restriktioner. De omfattar också åtgärder med motsvarande verkan (ÅMV) 86 som inte uttryckligen benämns restriktioner men vars konsekvenser i förlängningen leder till restriktioner av olika slag. EG-domstolen har definierat ÅMV som alla handelsregler antagna av medlemsstater som kan utgöra ett hinder, direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt, för handeln inom gemenskapen. 87 Som exempel på en ÅMV kan nämnas prisregleringar. Prisregleringar kan trots att de i sig inte är otillåtna, genom oskäliga procentuella föreskrifter förhindra importerade varor från att konkurrera om lägsta pris med inhemska varor. 88 (Se 3.5 Synen på offentliga monopol) 3.4 De möjliga undantagen Enligt artikel 30 i EGF har varje medlemsstat formell rätt att införa undantag mot förbudet till import- och exportrestriktioner om de grundas på hänsyn till allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet eller intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv, att bevara växter, att skydda nationella skatter av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller att skydda industriell och kommersiell äganderätt. Vidare får inte dessa undantag / / utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller innefatta en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna. EG-rätten ges generellt företräde över den nationella rätten, 89 vilket avspeglar sig i nationell rätt genom anpassning av den aktuella lagstiftningen. 90 Vid tecknandet av anslutningsfördraget kan en blivande medlemsstat framhålla specifika punkter med särskilda bestämmelser som tillmötesgår särskilda önskemål som de önskar få undantagna från EG-rätten. Dessa bestämmelser är dock i regel tidsbegränsade till övergångsperioder för att underlätta harmoniseringen av den nationella lagstiftningen på just det området till EG- 84 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Mål 2/73, Geddo mot Ente Nazionale Risi (REG 1973, s. 865; svensk specialutgåva, volym 3), punkt 7 86 På engelska measures having equivalent effect. 87 Mål 8/74, Procureur du Roi mot Dassonville (REG 1974, s. 837; svensk specialutgåva, volym 2) 88 Mål 78/82, Kommissionen mot Italien (REG 1983, s. 1955; svensk specialutgåva, volym 7) 89 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Se t.ex. RF 2:23 gm. Lag 1994:1468

17 15 rätten. 91 Eftersom artikel 30 handlar om undantag från de grundläggande reglerna om fri rörlighet, så har EG-domstolen valt att tolka undantagsreglerna i artikeln snävt så att det nationella syftet med ett undantag som inte framgår av artikeltexten inte kan åberopas som ett giltigt undantagsskäl. 92 Primärt skall de grundläggande reglerna om restriktionsförbud samt eventuella undantag i enlighet med Cassis-doktrinen (se Cassis-doktrinen) efterlevas. För att en medlemsstat ändå skall kunna nyttja undantagsreglerna måste åtgärderna för undantaget vara proportionerliga med syftet och medlemsstaten i fråga får inte ha lämnat andra åtgärder obeprövade, som hämmar den fria rörligheten på ett lindrigare sätt. Bevisbördan för behovet av dessa bestämmelser som skydd för de intressen som förekommer i artikel 30 ligger på de nationella myndigheterna. 93 Först när dessa krav uppfyllts kan nationella beslut om åtgärder som motiveras med hjälp av undantagsreglerna i artikel 30 rättfärdigas, dock aldrig utan en genomlysande bedömning i ljuset av gemenskapsrätten i övrigt Cassis-doktrinen När avgörandet från det uppmärksammade fallet Cassis de Dijon 95 kom från EG-domstolen framgick det att alla nationella regler, såväl diskriminerande som icke-diskriminerande, som på ett eller annat sätt styr varors egenskaper, omfattas av förbudet i artikel 28 EGF. 96 Genom denna utvidgning uppkom ett behov av fler undantag än dem som räknas upp i artikel 30. Resultatet blev doktrinen om den tvingande hänsynen, som bygger på undantag från artikel 28 som skapats genom praxis. 97 Dessa undantag kan komma ifråga när medlemsstater önskar legitimera likabehandlande men samhandelshindrande åtgärder som annars skulle anses otillåtna enligt Cassis-doktrinen. 98 Precis som vid åberopandet av artikel 30 kräver också doktrinen om tvingande hänsyn proportionalitet Keck-doktrinen Genom EG-domstolens avgöranden i Dassonville och Cassis de Dijon ifrågasattes olika typer av nationella bestämmelser som inte direkt hade någon betydelse för samhandeln. Men genom EG-domstolens avgörande i Keck 99 upphörde ifrågasättandet. 100 Detta innebar att man ändrade sin tidigare praxis genom att nationella bestämmelser som begränsar eller förbjuder vissa 91 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Se t.ex. målet 113/80, kommissionen mot Irstat (irländska souvenirer) (REG 1981, s. 1625; svensk specialutgåva, volym 6), där konsumentskyddsargumenten avvisades eftersom konsumentskydd inte fanns uppräknat i artikel Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 203f 95 Mål 120/78, Rewe-Zentrale AG mot Bundesmonopolverwaltung für Branntwein (Cassis de Dijon) (REG 1979, d 649; svensk specialutgåva, volym 4). 96 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Målen C-267 och 268/91, Keck och Mithouard (REG 1993, s I-6097; svensk specialutgåva, volym 14) 100 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s. 18

18 16 försäljningsåtgärder som inte är ägnade att direkt eller indirekt, faktiskt eller potentiellt hindra handeln, nuera anses falla utanför artikel 28 EG Synen på offentliga monopol Enligt artikel 31 EGF är alla former av monopol i stor utsträckning att bedöma som handelshindrande och därmed otillåtna, även om EG-rätten sällan kräver avskaffanden av offentliga monopol. Istället måste de offentliga monopolen anpassas så att de fullt ut är icke-diskriminerande i förhållande till andra medlemsstater. 102 Frågan om offentliga monopol, eller statligt ägande, har framtvingat en rik rättspraxis, ur vilka en rad principer för bedömning av offentliga handelsmonopol utformats. 103 Bland dessa återfinns Franzénfallet om ICA-ägaren Harry Franzén i Röstånga, Skåne, som bestämde sig för att sälja vin i sin matvarubutik dels utan att ha inhämtat tillstånd från staten och dels genom att strunta i den svenska lagstiftningen om försäljningsreglering av alkohol. Fallet strävade främst efter att klargöra huruvida ett statligt monopol som det som den svenska staten upprätthåller genom Systembolaget skulle kunna strida mot EG-rättens konkurrensregler. I andra, tidigare fall, har EGdomstolen prövat huruvida offentliga monopol överhuvudtaget är förenliga med EG-rätten Mål 78/82, Kommissionen mot Italien Ett berömt sådant fall är kommissionen mot Italien, 104 där EU-kommissionen anmälde den italienska staten inför EG-domstolen för att genom ett inrättat försäljningsmonopol hindra konkurrensen på tobaksförsäljningens område instiftade den italienska staten en ny lag 105 som gav staten exklusiv försäljningsrätt på tobak. I monopolet ingick tydliga regler för mängden tobak som fick säljas och dess prissättning. För att få tillstånd att sälja tobak tvingades sökanden uppfylla de mycket hårda regler som ansvarig myndighet skattemyndigheten upprättat på uppdrag av staten. Till dessa regler ingick förutom de nämnda också godkännandet av betydande konsumentskatter. Vidare innefattade monopolet också så kallad tillverkad tobak, vilket omfattade tobak som raffinerats i formen cigaretter, cigariller, cigarrer eller snus. Kommissionen meddelade den italienska staten brevledes den 2 april 1980 att utformningen av monopolet stred mot reglerna i EGF angående varors fria rörlighet. Dels hindrades konkurrensen genom begränsningen i handelstillträdet på tobaksområdet, dels hindrades konkurrensen genom att endast invånare med italiensk nationalitet tilläts söka tillstånd för tobaksförsäljning, samt att butikspriser och beskattning av tobak under det italienska monopolet ansågs begränsande för den fria handeln. 101 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 294f. Se även Artikel 86.2 EGF. 103 Eliasson och Wahl, Publica EU1 Kommentarer till EG-rätten, 7: Mål 78/82, Kommissionen mot Italien (REG 1983, s. 1955; svensk specialutgåva, volym 7) 105 No 724 (Gazetta Ufficiale No 4 of 7 January 1976)

19 17 Den italienska staten hävdade till sitt försvar att reglerna uppfyllde de krav som instiftats med stöd av EGF. Efter ett antal brevväxlingar mellan kommissionen och den italienska staten så accepterade den italienska staten att ändra på alla de regler som kommissionen kritiserat, utom marginalregleringen av prissättningen på tobak en marginalreglering som gjorde det möjligt för den italienska staten att ta ut en procentuell skattesats som såg likadan ut oavsett priset på tobaken, vilket ledde till att utländska (och på grund av importen också dyrare) varor belades med högre skatt än de inhemska. En ändring av denna menade man utgjorde en betydande begränsning av en grundläggande inkomstkälla till följd av tobaksmonopolet i enlighet med artikel Kommissionen valde att anmäla den italienska staten till EG-domstolen med motiveringen att den italienska statens upprätthållande av låsta prismarginaler vid handel med tobak bröt mot artikel i EGF EG-domstolens bedömning av rättsläget Domstolen konstaterade att den italienska staten genom att inneha monopol på såväl tillverkning som försäljning av tobaksprodukter i Italien inte bara kunde styra skattepliktigheten för den sålda tobaken utan också kunde sätta prisnivåerna medan det lilla fåtal importörer som klarade av att uppfylla statens regleringar, endast kunde påverka sin egen prissättning. I ett land som Italien ansågs detta särskilt handelshindrande, då det i Italien vid den aktuella tidpunkten inte heller var tillåtet att göra reklam för tobaksrelaterade produkter. Däremot ansågs inte marginalnivån på 8 % av det slutliga försäljningspriset vara diskriminerande. Eftersom alla varor, oavsett om de visade sig vara italienska eller utländska, skattebelades med samma procentsats, så gynnades inte de inhemska produkterna framför utländska, även om den faktiska kostnadsskillnaden talade till de inhemska produkternas fördel. Domstolen framhävde att innehållet i artikel 37 inte uppmanar en stat till att upphäva sitt monopol, utan att anpassa monopolet på ett sådant sätt att diskriminering inte kan uppstå mellan försäljningen av utländska och inhemska varor Domslutet EG-domstolen beslutade att avslå kommissionens anmälan mot Italien om upprätthållandet av konkurrenshindrande åtgärder. I sin dom ansåg inte domstolen att det fanns skäl att hävda att den italienska staten på något sätt diskriminerade utländska varor framför inhemska. Vidare ansåg inte domstolen att ett offentligt handelsmonopol bröt mot EG-rätten under förutsättning att regleringen av monopolet överrensstämde med förbuden mot varu- och prisdiskriminering. Målet ifråga är idag nästan två decennier gammalt. Med tanke på vad som redan nämnts angående domars föränderlighet (se 1.1 Syfte) så skulle domen i 106 Här, liksom i det kommande framställda Franzénmålet (se 4.1 Franzenmålet) hänvisas till den gamla artikellydelsen i EGF före dess omarbetning. Artikel 37 i detta mål motsvarar idag artikel 31 i EGF.

20 18 dagsläget antagligen ha baserats på för dagen aktuella grunder. Det är därmed inte säkert att utgången av domen blivit densamma. Men som referensdom är den fortfarande aktuell. 3.6 Synen på alkohol och folkhälsa inom EG Inom EU är missbruket av alkohol ett stort hälsoproblem. Konsumtionen av alkohol i Europa är per invånare den högsta i världen, vilket hotar folkhälsan och den sociala välfärden. 107 Därför är folkhälsoarbetet med att minska och begränsa alkoholrelaterade skador prioriterat inom unionen. 108 I rådets slutsatser om en gemenskapsstrategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna från den 5 juni 2001 betonas bland annat att alkohol är en av de viktigaste hälsofaktorerna inom unionen. Rådet framhåller därför att det är önskvärt att EU sammanställer en gemensam strategi för att minska de alkoholrelaterade skadorna. 109 Denna gemenskapsstrategi 110 väntas under början av år 2006 resultera i en så kallad vitbok 111 om EU:s alkoholpolitik Undantaget för alkohol i anslutningsfördraget till EG Det gamla svenska alkoholmonopolet var föremål för livliga diskussioner inför EG-inträdet 1994, då det ansågs strida mot reglerna i EGF. 113 Det dåvarande alkoholmonopolet förändrades vilket bland annat medförde att Sverige inte längre fick ha kvar Vin & Sprits monopol på import, export och tillverkning av alkohol. Systembolagets försäljningsmonopol (detaljhandelsmonopolet), kunde däremot behållas. 114 Ett krav för att få behålla det var bland annat att Systembolaget inte diskriminerade produkter från andra EU-länder. Systembolagets monopol ska enligt en överenskommelse mellan EU-kommissionen och regeringen regelbundet övervakas, i syfte att förhindra och i förekommande fall aspx ( ) aspx ( ) aspx ( ) 110 Den 6 April 2005 överlämnade kommissionen ett förslag till europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av ett gemenskapsprogram för hälso- och konsumentskyddsåtgärder {SEK (2005) 425} uppkallat Att främja medborgarnas hälsa, säkerhet och förtroende: En strategi för hälsa och konsumentskydd. Här återfinns syftet med, och kommissionens synpunkter kring, vilka mål som bör eftersträvas i detta arbete, samt en långsiktig plan för hur dessa mål skall uppnås. 111 Kommissionens vitböcker är dokument som innehåller förslag till gemenskapsåtgärder inom ett speciellt område. / / ( [ ]) Dessa böcker föregås av så kallade grönböcker som är dokument som är avsedda att stimulera debatten och inleda en samrådsprocess på europeisk nivå. / / ( [ ]) ( ) aspx ( ) aspx ( )

21 19 beivra brott mot EG-rätten. 115 Denna övervakning genomförs av Konkurrensverket 116 som två gånger om året skickar rapporter till kommissionen s. 3, ( ) 116 SFS 1994: och SFS 1994: st s. 3, ( )

22 20 4. Rättspraxis på folkhälsoområdet 4.1 EG-domstolens roll i gemenskapssamarbetet EG-domstolen har spelat en avgörande roll under utvecklingen av den nuvarande gemenskapsrätten, då främst på det överstatliga området. 118 Dess kompetens har främst härlett sig till den första pelaren 119 (gemenskapspelaren). 120 Domstolens beslutanderätt sträcker sig idag till exempel till områden som social- och jämställdhetspolitik och hur dessa skulle kunna stå i konflikt med gällande EGrätt. 121 Tidig praxis från domstolen 122 har visat att gemenskapens möjligheter att tillerkänna enskilda medborgare direkta rättigheter och skyldigheter kan göras helt utanför medlemsstaternas inblandning. 123 Detta har gett upphov till begreppet ny rättsordning, dvs. att EG utformat en helt ny rättsordning, där domstolens tolkning av EG-rätten ges företräde framför nationell rätt. 124 Domstolens uppfattning är att fördragen bytt form från internationell privaträtt till en speciell form av konstitutionell rätt. Denna uppfattning innebär att domstolen kan finna legitimitet för sina beslut i fördragen, framför de olika medlemsstaternas olika konstitutioner, 125 vilket kommit att visa sig i rättspraxis. Domstolen fattar inte bara avgörande domslut i olika frågor. De lämnar också förhandsavgöranden i fall där de nationella domstolarna inte anser sig kunna tolka den nationella lagstiftningen i ljuset av EG-rätten. Domstolen tillhandahåller en tolkning av gemenskapsrätten eller en prövning av dess giltighet. Den skall inte fatta beslut i sak, utan endast tillhandahålla en tolkning av gemenskapsrätten som de nationella domstolarna därefter kan använda vid lösningen av tvisten vid den nationella domstolen Franzénmålet alkoholmonopol för svenskt vidkommande Den 7 april 1994 sålde ICA-handlaren Harry Franzén, utan tillstånd i egenskap av privat detaljhandlare, vin i sin lilla butik i Röstånga, vilket bröt mot reglerna i alkohollagen (1994:1738) 5 Kap. 2 om detaljhandel med vin och sprit genom ett statligt ägt aktiebolag. Vinet som Franzén sålde hade dels införskaffats på 118 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Se Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s. 33f angående de tre pelarna och dess innehåll. 120 Bernitz och Kjellgren, Europarättens grunder, s Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Se tex. mål 226/62, van Gend & Loos (REG 1963, s. 1; svensk specialutgåva, volym 1, s. 161) och mål 6/64, Costa mot E.N.E.L (REG 1964, s. 585; svensk specialutgåva, volym 1) 123 Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s Se Verhoeven, The European Union in Search of a Democratic and Constitutional Theory, s Meyrowitsch, Allroth och Hettne, EU och svenska monopol teori, verklighet och framtid s s. 1f ( )

Lombach KLAGANDE 1. KR

Lombach KLAGANDE 1. KR HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 2 2004-03-26 Föredragning Mål nr B 712-03 i Stockholm Sida 1 (2) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE Munck, Lennander,

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03

RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Rättsavdelningen Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 B 712-03 RIKSÅKLAGAREN SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Chefsåklagaren Lars Persson 2003-06-19 RÅ-2003/0625 Ert Er beteckning B 712-03 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM KR m.fl../. Riksåklagaren angående förverkande

Läs mer

Förbudet mot privatimport av alkohol via ombud

Förbudet mot privatimport av alkohol via ombud Örebro Universitet Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap Rättsvetenskap C, Europarätt C-uppsats, 10 p. Handledare: Vladimir Bastidas, SU VT 2006 Förbudet mot privatimport av alkohol via

Läs mer

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012

EU:s grundläggande regler för fri rörlighet. Jane Reichel 20 januari 2012 EU:s grundläggande regler för fri rörlighet Jane Reichel 20 januari 2012 Dagens föreläsning: Allmänt om EU:s inre marknaden Fri rörlighet av varor Den fria rörligheten och den svenska förvaltningen Del

Läs mer

Regeringens proposition 1999/2000:121

Regeringens proposition 1999/2000:121 Regeringens proposition 1999/2000:121 Privat införsel av alkoholdrycker, m.m. Prop. 1999/2000:121 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 april 2000 Lena Hjelm-Wallén Bosse

Läs mer

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning

Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Några alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Delbetänkande av Alkohollagsutredningen Stockholm 2007 SOU 2007:113 Till statsrådet Maria Larsson Genom beslut den 6 september 2007 bemyndigade regeringen

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning I NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Eliason, Wennerström, Stävberg, Kindlund och Ståhl FÖREDRAGANDE och PROTOKOLLFÖRARE Regeringsrättssekreteraren Norling KLAGANDE

Läs mer

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Alkoholreklam i tryckta skrifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Alkoholreklam i tryckta skrifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 27 februari 2003 Morgan Johansson Björn Reuterstrand (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014

Kommittédirektiv. E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument. Dir. 2014:1. Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Kommittédirektiv E-handel och hemleverans av alkoholdrycker till konsument Dir. 2014:1 Beslut vid regeringssammanträde den 9 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av relevanta

Läs mer

EU-rätt II. Syfte och metod. Integrationsprocessen. F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström

EU-rätt II. Syfte och metod. Integrationsprocessen. F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström EU-rätt II F9: 5 februari 2015 / 27 februari 2015 Maria Bergström Syfte och metod Vad är syftet med terminskursen? Lärandemål? Metoden svarar på frågan: hur uppnå lärandemålen? Översikt och förståelse

Läs mer

NYHETSBREV 1999:2. punktskatter. Ändrade bestämmelser avseende införsel och partihandel med alkoholdrycker. Skattemyndigheten

NYHETSBREV 1999:2. punktskatter. Ändrade bestämmelser avseende införsel och partihandel med alkoholdrycker. Skattemyndigheten NYHETSBREV 1999:2 punktskatter Ändrade bestämmelser avseende införsel och partihandel med alkoholdrycker. Skattemyndigheten Information om punktskatter Nyhetsbreven är avsedda att ge en kort översikt över

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Standardsortimentet Köp i butik är ju normalt inget konstigt men även här finns det några speciella köpvillkor som kan vara bra att veta om.

Standardsortimentet Köp i butik är ju normalt inget konstigt men även här finns det några speciella köpvillkor som kan vara bra att veta om. Vininköp PKOM 2008-09-15 Möjligheterna att köpa in vin har på senare tid blivit flera. Förutom köp via Systembolaget kan man nu själv på olika sätt enklare importera vin. Denna guide belyser dels Systembolagets

Läs mer

R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003

R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 R-2003/0827 Stockholm den 30 oktober 2003 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 juli 2003 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandena Alkohol i tryckta skrifter

Läs mer

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1

FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 FÖRSLAG TILL AVGÖRANDE AV GENERALADVOKAT FRANCIS G. JACOBS föredraget den 19 februari 2004 1 1. Gulds renhet har traditionellt mätts i karat, varvid rent guld är 24 karat. Numera mäts den ofta i tusendelar.

Läs mer

Stockholm den 16 december 2016

Stockholm den 16 december 2016 R-2016/1940 Stockholm den 16 december 2016 Till Socialdepartementet S2016/06189/FS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Reglering

Läs mer

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

2013-11-26. Socialdepartementet. 103 33 Stockholm 2013-11-26 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Betänkande av Utredningen om tillsyn av marknadsföring och e-handel med alkoholdrycker m.m., SOU 2013:50 Svenska Läkaresällskapet (SLS) är en politiskt

Läs mer

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG

Riktlinjer för fastställande och anmälan av. tillämpning av direktiv 98/34/EG Riktlinjer för fastställande och anmälan av skattemässiga eller finansiella åtgärder vid tillämpning av direktiv 98/34/EG Dessa riktlinjer innehåller endast uppfattningar som kan tillskrivas generaldirektoratet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.; SFS 2008:1413 Utkom från trycket den 30 december 2008 utfärdad den 18 december 2008. Enligt riksdagens

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 februari 2008 Ö 2908-06 KLAGANDE AG Ombud: Advokat SW MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Tillstånd till prövning

Läs mer

Kommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21

Kommittédirektiv. Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden. Dir. 2010:21 Kommittédirektiv Gårdsförsäljning av alkoholdrycker och alkoholservering på särskilda boenden Dir. 2010:21 Beslut vid regeringssammanträde den 4 mars 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska ta fram

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 55

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 55 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 55 Målnummer: 3947-05 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2007-05-08 Rubrik: Bestämmelserna angående beskattning av snus i lagen om tobaksskatt ansågs inte ge upphov

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 april 2006 B 4461-00 KLAGANDE SL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CGT MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Dobbleri

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i alkohollagen (1994:1738); SFS 1999:1001 Utkom från trycket den 10 december 1999 utfärdad den 2 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (4) Mål nr meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA. MOTPART Skatteverket Solna 1 (4) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 18 april 2008 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Göteborg dom den 11 oktober 2005 i mål nr 5005-05 (bilaga)

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 december 2007 B 712-03 KLAGANDE 1. KR Ombud: Advokat US Ombud vid EG-domstolen: Jur. dr CMQ 2. AK 3. MK 4. ÅK 5. ML 6. BM 7. JP 8. BR

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2009 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. kand. Slobodan Jovicic Advokatfirman Salomonsson & Liljekvist Kornhamnstorg

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM104. Ändring i alkoholskattedirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM104. Ändring i alkoholskattedirektivet. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ändring i alkoholskattedirektivet Finansdepartementet 2018-06-13 Dokumentbeteckning COM(2018) 334 Förslag till rådets direktiv om ändring i direktiv 92/83/EEG om harmonisering

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om handel med läkemedel; SFS 2009:366 Utkom från trycket den 19 maj 2009 utfärdad den 7 maj 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98)

Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) S2010/9077/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-05-10 Yttrande över delbetänkandet Gårdsförsäljning (SOU 2010:98) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på utredningens förslag.

Läs mer

meddelad i Stockholm den 24 juni 2008

meddelad i Stockholm den 24 juni 2008 REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 juni 2008 KLAGANDE Stadsgården Investmentbolag AB, 556125-6644 (tidigare Margell Shipping Service AB) Föreningsvägen 4 191 33 Sollentuna MOTPART Skatteverket

Läs mer

This is a published version of a paper published in Skattenytt.

This is a published version of a paper published in Skattenytt. Uppsala University This is a published version of a paper published in Skattenytt. Citation for the published paper: Cejie, K. (2010) "Ny dom av EU-domstolen: återigen dags att ändra SINK och A-SINK?"

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 *

DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * DOMSTOLENS DOM (tredje avdelningen) den 29 november 2007 * I mål 068/07, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artiklarna 68 EG och 234 EG, framställd av Högsta domstolen (Sverige) genom beslut

Läs mer

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol

Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Sju frågor och svar om gårdsförsäljning av alkohol Författat av: Robert Damberg, september 2009 INLEDNING Alkohol och den politik som förs kring den är en het, spännande och engagerande fråga. Den verkar

Läs mer

Alkoholmonopolet i Sverige

Alkoholmonopolet i Sverige UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Handelsrätt Alkoholmonopolet i Sverige Är folkhälsan alkoholmonopolets kryphål? Datum: 2011 06 03 Författare: Nina Larsen Handledare: Torsten Seth Sammanfattning

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 GWA ARTIKELSERIE Titel: Parallellimport av läkemedel Rättområde: Varumärkesrätt Författare: Ulf Gärde, Rikard Wikström Datum: 2006-02-01 Vad är parallellimport? Med parallellimport avses det förhållandet

Läs mer

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen

Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Regeringens proposition 1994/95:136 Överklagande av beslut enligt arbetsmiljölagen Prop. 1994/95:136 Regeringen överlämnar

Läs mer

Regeringens skrivelse 2007/08:30

Regeringens skrivelse 2007/08:30 Regeringens skrivelse 2007/08:30 Kontroll av postförsändelser Skr. 2007/08:30 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 18 oktober 2007 Fredrik Reinfeldt Mats Odell (Finansdepartementet)

Läs mer

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren

Läs mer

Vår syn på e-handel. Policy paper September 2019

Vår syn på e-handel. Policy paper September 2019 Vår syn på e-handel Policy paper September 2019 SVL verkar för en samtida alkoholpolitik, hållbara affärsvillkor för branschen och sunda attityder till alkohol och konsumtion. I denna skrivelse ger SVL

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN SV RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om läget när det gäller arbetet med riktlinjerna för statligt stöd till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 1. RAPPORTENS SYFTE I sina slutsatser uppmanar Europeiska rådet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om tvistlösningsförfarande i ärenden som rör skatteavtal inom Europeiska unionen Publicerad den 15 oktober 2019 Utfärdad den 10 oktober 2019 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

LAGSTÖDET FÖR TILLSYN AV TOBAKS- OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING

LAGSTÖDET FÖR TILLSYN AV TOBAKS- OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING LAGSTÖDET FÖR TILLSYN AV TOBAKS- OCH FOLKÖLSFÖRSÄLJNING Tobakslagen (1993:581) Tillsyn 19 a Den omedelbara tillsynen över att denna lag och anslutande föreskrifter följs utövas av 1. Arbetsmiljöverket

Läs mer

Synd och skatt. en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel

Synd och skatt. en ESO-rapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel Synd och skatt en ESOrapport om politiken inom områdena alkohol, tobak och spel Frågeställningar Hur stora samhällskostnader ger bruket av alkohol, tobak och spel upphov till? Når ATSpolitiken de mål som

Läs mer

RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs

RP 38/2008 rd. I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen föreskrivs Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av alkohollagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att en paragraf i alkohollagen upphävs. I paragrafen

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Lag (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. Skatter m.m./skatter m.m. 1 1 kap. Inledande bestämmelser [2001] I denna lag finns bestämmelser om frihet från och återbetalning av annan skatt än tull vid import av varor från tredje land i vissa fall.

Läs mer

Avdelning II Fri rörlighet för varor grundläggande principer

Avdelning II Fri rörlighet för varor grundläggande principer Rådets och kommissionens beslut 2002/357/EG, EKSG 3 Avdelning II Fri rörlighet för varor grundläggande principer Artikel 6 Gemenskapen och Jordanien skall gradvis upprätta ett frihandelsområde under en

Läs mer

21 Alkoholtillsyn. 21.1 Allmänt

21 Alkoholtillsyn. 21.1 Allmänt 265 21 Alkoholtillsyn 21.1 Allmänt 8 kap. 1 a andra stycket AL Skatteverket utövar tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 5. Det är SKV, före detta RSV, som sedan den 1 januari 2000 utövar

Läs mer

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Lagrum: 4 kap. 13 1 studiestödslagen (1999:1395); artiklarna 18 och 21 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt HFD 2014 ref 52 Fråga om nedsättning av årsbelopp enligt 4 kap. 13 1 studiestödslagen då låntagaren bedriver studier i ett annat EU-land och där uppbär stöd motsvarande svenskt studiestöd. Lagrum: 4 kap.

Läs mer

Rätten till årskort för jakt m.m.

Rätten till årskort för jakt m.m. UTREDNING SOLVIT Dnr 313-0184-2007 Dnr 313-0214-2007 För kännedom Chefen, UD-EIM G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo Finansdepartementet Statens Jordbruksverk DO E Gustavsson, Naturresurs- och rennäringsenheten,

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:144

Regeringens proposition 2000/01:144 Regeringens proposition 2000/01:144 Skatten på vin Prop. 2000/01:144 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 20 juni 2001 Lena Hjelm-Wallén Bosse Ringholm (Finansdepartementet)

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Promemoria. Två provianteringsfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Två provianteringsfrågor. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Två provianteringsfrågor Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att förbudet i lagen om proviantering av fartyg och luftfartyg mot att proviantera med icke-gemenskapsvaror

Läs mer

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012. PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 326/266 Europeiska unionens officiella tidning 26.10.2012 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel

Läs mer

Gårdsförsäljning. Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. Stockholm 2010 SOU 2010:98

Gårdsförsäljning. Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor. Stockholm 2010 SOU 2010:98 Gårdsförsäljning Delbetänkande av Utredningen om vissa alkoholfrågor Stockholm 2010 SOU 2010:98 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. HFD 2015 ref 60 Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående

Läs mer

Regeringens skrivelse 2010/11:8

Regeringens skrivelse 2010/11:8 Regeringens skrivelse 2010/11:8 Kontroll av postförsändelser Skr. 2010/11:8 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 september 2010 Mats Odell Anders Borg (Finansdepartementet)

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Mål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA

Mål C-49/92 Ρ. Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA Mål C-49/92 Ρ Europeiska gemenskapernas kommission mot Anic Partecipazioni SpA "Överklagande Kommissionens arbetsordning Kommissionsledamöternas antagande av ett beslut i kollegium Konkurrensregler tillämpliga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i alkohollagen (1994:1738); SFS 2001:414 Utkom från trycket den 15 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om alkohollagen

Läs mer

Karlskrona kommuns riktlinjer för folkölsförsäljning

Karlskrona kommuns riktlinjer för folkölsförsäljning Karlskrona kommuns riktlinjer för folkölsförsäljning Riktlinjerna är antagna av socialnämnden 2009-02-22 Riktlinjerna är antagna av kommunfullmäktige 2009-04-23 Innehåll Innehållsförteckning sid. 2 Inledning

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

3 Gällande rätt m.m. 4 Rättschefens bedömning 3 (5)

3 Gällande rätt m.m. 4 Rättschefens bedömning 3 (5) 2 (5) Framställan avsåg ett mål gällande två turkiska medborgare och Förbundsrepubliken Tyskland angående skyldigheten för turkiska långtradarchaufförer att inneha visering för att tillhandahålla tjänster

Läs mer

Alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning

Alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Lagrådsremiss Alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 februari 2008 Maria Larsson Lars Hedengran (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2006 KOM(2006) 12 slutlig 2006/0007 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell

Läs mer

Lag (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter

Lag (2018:696) om skatt på vissa nikotinhaltiga produkter Skatter m.m./skatter m.m. 1 Lagens tillämpningsområde 1 [4351] Skatt ska betalas till staten för e-vätskor och andra nikotinhaltiga produkter enligt denna lag. Innebörden av vissa uttryck 2 [4352] I denna

Läs mer

Småviltjakt i Norrbotten

Småviltjakt i Norrbotten ON YTTRANDE SOLVIT Dnr 313-995-2006 För kännedom GD, Statens Jordbruksverk G Grén, UD-EIM B Örnstedt, Jo E Gustavsson, Länsstyrelsen i Norrbottens län Jan Olov Westerberg, Länsstyrelsen i Norrbottens län

Läs mer

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 5 juni 2007 *

DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 5 juni 2007 * ROSENGREN M.FL. DOMSTOLENS DOM (stora avdelningen) den 5 juni 2007 * I mål 0170/04, angående en begäran om förhandsavgörande enligt artikel 234 EG, framställd av Högsta domstolen (Sverige) genom beslut

Läs mer

Regeringens skrivelse 2008/09:8

Regeringens skrivelse 2008/09:8 Regeringens skrivelse 2008/09:8 Kontroll av postförsändelser Skr. 2008/09:8 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 11 september 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet)

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:8

Regeringens skrivelse 2012/13:8 Regeringens skrivelse 2012/13:8 Kontroll av postförsändelser Skr. 2012/13:8 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 oktober 2012 Fredrik Reinfeldt Anders Borg (Finansdepartementet)

Läs mer

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 202/266 Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2016 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 4 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Vem ska återkräva olagligt statsstöd?

Vem ska återkräva olagligt statsstöd? olagligt för mottagare av Det är för närvarande svårt för företag att vidta rättsliga åtgärder mot olagligt i Sverige och återkrav av sådant stöd är en sällsynt företeelse. Den 7 februari 2013 överlämnade

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.4.2003 KOM(2003) 186 slutlig 2003/0075 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiven 92/79/EEG och 92/80/EEG i syfte att bemyndiga Frankrike

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 februari 2007 B 1544-06 KLAGANDE HL Ombud och offentlig försvarare: Advokat CH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor

Förordning (2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor Import och exportföreskrifter/vapen och explosiva varor 1 Inledande bestämmelser 1 [7531] Denna förordning gäller brandfarliga och explosiva varor enligt lagen (2010:1011) om brandfarliga och explosiva

Läs mer

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier

Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 14 februari 2011 - Tillämpning av förordningen om ömsesidigt erkännande på gödselmedel och växtmedier 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2004-05-13 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Torgny Håstad och regeringsrådet Göran Schäder. Alkoholreklam m.m. Enligt

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:97

Regeringens proposition 2000/01:97 Regeringens proposition 2000/01:97 Vissa ändringar i alkohollagen Prop. 2000/01:97 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Göran Persson Lars Engqvist (Socialdepartementet)

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 6.1.2016 L 3/41 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/9 av den 5 januari 2016 om gemensamt inlämnande och utnyttjande av data i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006

Läs mer

Tillfällig fortsatt giltighet för körkort utfärdade i Förenade kungariket efter ett avtalslöst utträde ur EU

Tillfällig fortsatt giltighet för körkort utfärdade i Förenade kungariket efter ett avtalslöst utträde ur EU Promemoria 2019-02-06 N2019/00519/MRT Näringsdepartementet Tillfällig fortsatt giltighet för körkort utfärdade i Förenade kungariket efter ett avtalslöst utträde ur EU I promemorian föreslås ett tillfälligt

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75) DATUM DIARIENUMMER 2009-01-19 20080566 ERT DATUM ER REFERENS 2008-10-15 UD2008/33742/FIM Utrikesdepartementet Gustav Adolfs torg 1 103 39 STOCKHOLM Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

Regeringens skrivelse 2011/12:8

Regeringens skrivelse 2011/12:8 Regeringens skrivelse 2011/12:8 Kontroll av postförsändelser Skr. 2011/12:8 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 22 september 2011 Jan Björklund Anders Borg (Finansdepartementet)

Läs mer

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror

Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror SKV 0 utgåva Privat införsel av alkoholvaror och tobaksvaror Alkoholskatt Tobaksskatt Den här broschyren riktar sig till dig som ska föra in alkohol- eller tobaksvaror för personligt bruk från ett annat

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 27.6.2001 KOM(2001) 347 slutlig 2001/0142 (CNS) Förslag RÅDETS BESLUT om tillstånd för Frankrike att förlänga tillämpningsperioden för en nedsatt punktskattesats

Läs mer

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik

Fjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser

Läs mer

Beslut (2006/356/EG) 4

Beslut (2006/356/EG) 4 Beslut (2006/356/EG) 4 Avdelning II Fri rörlighet för varor Grundläggande principer Artikel 6 Gemenskapen och Libanon skall, under en övergångsperiod på högst tolv år från och med detta avtals ikraftträdande,

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

Vilka regler gäller vid försäljning av folköl?

Vilka regler gäller vid försäljning av folköl? Folköl & tobak FOLKÖL Vad är folköl? Folköl är en alkoholdryck som har en alkoholhalt överstigande 2,25 men inte 3,5 volymprocent. Öl med lägre alkoholstyrka än 2,25 volymprocent är ingen alkoholdryck.

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016

Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 PM 2016:208 RVI (Dnr 110-1561/2016) Reglering av distanshandel med alkoholdrycker (Ds 2016:33) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 30 december 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer