DC:s uppgifter, datadirektionen

Transkript

1 DD 1/03, bilaga Åbo Akademis datacentral Verksamhetsberättelsen 2002 DC:s uppgifter, datadirektionen Datacentralens uppgifter (ur instruktionen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av informationsteknik (nedan IT) i forskningen, undervisningen och förvaltningen vid Åbo Akademi, inbegripet Österbottens högskola, genom: 1) att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inom informationsbehandlingen och informationsförvaltningen samt kommunikationen vid akademin, 2) att erbjuda IT-resurser och IT-sakkunskap åt akademins institutioner och enheter, deras anställda och studerande, 3) att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, 4) att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av IT-utrustning och basprogramvara för akademins institutioner och enheter, samt 5) att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. Datadirektionen, till Matti Hotokka prof.,ordförande (prof. Paavo Salminen) Carlsson, Christer prof., viceordf. (lab.ing. Mats Aspnäs) Hackman, John intendent (bibl. Egil Gersow) Sere, Kaisa professor (prof. Kaj Fagervik) Levander, Stefan sektionschef (chefsplan. Kim Lindell) Kurtén, Harriet ledande studiekoordin. (kamrer Malena Lassus) Lundström, Siv assistent (undervisn.aman. Tom Björkfors) Fagerström, Kerstin planerare (plan. Mårten Saarinen) Björkqvist, Kaj professor (specialforskare Jörgen Bergman) Lindroos, Tomas studerande (stud. Niklas Lindman) Föredraganden: Jan-Eric Flück till , Stig-Göran Lindqvist från (vikarierande föredragande Anne Adel), i vissa ärenden Carl-Erik Kniivilä. 1

2 Datadirektionen, Matti Hotokka prof, ordförande (prof. Paavo Salminen) Barbro Back prof., viceordf. (prof. Christer Carlsson) John Hackman intendent (prof. Rolf Palmberg) Johan Lilius prof. (lektor Hans Skrifvars) Harriet Kurten ledande studiekoordin. (kamrer Malena Lassus) Siv Lundström ass. (plan. Kerstin Fagerström) Harriet Nyback-Alanen informatiker (bibl. Egil Gersow) Kaj Björkqvist prof. (forskningschef Fjalar Finnäs) Kim Lindell chefsplanerare (systemadmin. Jens Granlund) Håkan Lövdahl stud. (stud. Johan Helsing) Föredragande: Stig-Göran Lindqvist (Anne Adel) Ur direktionens verksamhet Direktionen sammanträdde 5 gånger under året för totalt 14 ärenden. (2001 var det 4 möten för 12 ärenden). Fem ärenden gällde personal- och direktionsfrågor. Bland övriga ärenden noteras bl.a. behandlingen av Akademins e-postpolicy, rikt-linjer för användarrätten, förnyandet av stamdatanätet, pc-offertrundan samt e-postkraschen i november. Avtalsförhandlingarna med rektor hölls den 12 november. Ledningsgruppen för ÅA:s datasäkerhet Den av rektor tillsatta gruppen arbetade under året med den nya versionen av ÅA:s datasäkerhetsplan. Som grund för jobbet ligger ÅA:s datasäkerhetspolicy. Datasäkerhetsplanen utformades inom ramen för ett samarbetsprojekt draget av Finansministeriet. Ledningsgruppen var vidare sysselsatt med att anpassa universitetens datacentralchefers e-postpolicyförslag till Akademins behov. I maj fick ledningsgruppen av direktören uppgiften att bereda en policy också för Akademins säkerhetskopiering. Alla nämnda uppgifter fortsatte över årsskiftet. ÅA:s datasäkerhetschef och ordförande för ledningsgruppen var sektionschef Matti Huvila. Datacentralens verksamhet, en översikt Förnyandet av stamdatanätet var otvivelaktigt årets viktigaste teknis-ka investering. Vi övergick från ATM-teknik till Gbit-ethernet. Hastigheten växte från 155 Mb/s till 1 Gb/s. Samtidigt ersattes den centrala routern med snabba 2

3 datacentralen switchar (i Åbo 3 st. och i Vasa en), vilket radikalt ökade nätets kapacitet. Också husnäten uppsnabbades genom att övergången till switchar och till tvinnad parkablering framskred. En pc-offertrunda genomfördes i enlighet med EU:s anskaffningsdirektiv. Den resulterade i att Åbofirman Dacco och likaså inhemska Mikro-log valdes för anskaffningslistan. Offertrundan gäller för hela ÅA, vilket innebär att ÅA:s enheter kan skaffa de valda märkena utan att själva behöva genomföra och dokumentera en egen offertomgång för varje pc-anskaffning. Det skaffas årligen kring 300 pc:s på basen av offertrundan. Arbetet med att utveckla e-lärandet och det virtuella universitetet fortsatte. Datacentralen är kraftigt engagerad med en planerare anställd för ÅAVU och genom att delta i ÅAVU:s ledningsgrupp. Därtill arbetar DC:s Vasasektion samt en halv planerare i Åbo med multimediastöd mera generellt (riktat mot förutom lärare även forskare och administ-ratörer). ÅA:s e-lärandeplattform Black- Board var första hela året i produktionsbruk och 156 kurser registrerades, av vilka 91 var sådana som gav studieveckor. Över 1400 kursdeltagare deltog. Härtill kommer nätkurser som förverkligats med andra verktyg. Som en kuriositet kan nämnas att ÅA under hösten toppade listan över antalet införda kurser i Finlands virtuella universitets databas. Satsningen på att skapa förutsättningar för distans- och hemarbete via fasta snabba dataförbindelser direkt mot ÅA:s nät bär frukt. Antalet ÅA-användare som utnyttjar Åbo-datacentralernas samarbetsavtal med Auria gällande ADSLlinjer fördubblades till 396. Därtill har 21 användare DC:s SDSL-förbindelse. I studentbyn fanns det 469 ÅA-studenter och därtill några tiotal i Kårhem som är direktkopplade till vårt ethernet. I Vasa är Lärkan-fastigheten på samma sätt direktansluten med 21 ÅA-studerande och 91 andra användare. Studenternas hemförbindelser avlastar märkbart datorklasserna. ÅA-Linux popularitet ökade. Antalet arbetsstationer är nu c:a 260. En del av dessa kör vid behov också Windowssystem. Därtill används ÅA-Linux på ett 15-tal serverdatorer samt i två beräkningsklusters med 44 resp. 9 datorer. I november drabbades DC och ÅA av en traumatisk e-postkrasch. En vecka före e-postserverns skivkrasch hade säkerhetskopieringssystemet utsatts för mjuk- och hårdvarufel. Problemkombinationen ledde till att e-postservicen var avstängd under två arbetsdagar och till att en arbetsveckas (redan mottagna) e- brev förlorades. E-postloggen var dock intakt och därmed vissa basuppgifter om alla mottagna e-brev. För unixsektionen innebar 9.11-kraschen ett tre månaders stopp på så gott som allt annat arbete, bl.a. utvecklandet av filtreringen av skräp-post. Det betydande övertidsarbetet och olika anskaffningar kostade DC över euro. Antalet fast (eller långtids-) anställda vid DC uppgick vid årsskiftet till 33 personer. 3

4 Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis: DC:s administration Administrationen består av en byråsekreterare och en direktör. Förutom rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av mera speciellt adb-material och av programvara (bl.a. Microsofts och Corels program samt SPSS), samt om bokningen av datorklasser, auditorierna i ASA och projektor- och datorutlåningen. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar även för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins IT-arkitektur och koordineringen samt utvecklandet av IT-strategier. Flück vikarierade Lindqvist under dennas tjänstledig-het fram till Under tjänstledigheten verkade Lindqvist som generalsekreterare för de finländska universitetsdatacentralerna. En gemensam webbtidning, IT-universitas, och en webbtjänst, uppstartades av datacentralerna. Databassektionen Sektionen handhar det tekniska underhållet, utvecklandet och optime-ringen av relationsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip och bibliotekssystemets webvoyagerserver, samt tillämpningarna som grundar sig på dessa samt andra administrativa system. Hit hör bl.a. personal-, studie- och ekonomiförvaltningens system. Det tekniska underhållet av Akademins Webbsystem och dess MySQL-databaser hör till sektionens ansvarsområde. Ingres- och Raindance-databassystemen och -datorerna betjänar också TuKKK medan Trip-systemet betjänar också TuY (Raindance är bokföringssystemet). Driften av VTLS-systemet för Åbo yrkeshögskola upphörde under året då yrkeshögskolorna på nationell nivå gick in för Voyagersystemet. Tillämpningen minsture, möjligheten att via e-post få ett utdrag över sina studieprestationer från Sture-databasen, blev allt populärare. Antalet utdrag uppgick år 2002 till (+ 25 %). En ny webbaserad Sturetillämpning, TeRes, utvecklades och togs ibruk. Med TeRes meddelar institutionerna tentresultaten till Sture. Antalet aktiva Trip-användare var totalt 90 och antalet inloggningar ÅA:s användning av Tripsystemet ökade med 11% till 6348 h. De fyra största användarna mätt i timmar var biblioteket, FÄ, folkloristik och mänskliga rättigheter. TY:s Tripanvändning var 5563 h. Det finns ett 20-tal referens- och faktadatabaser som underhålls på en serverdator. Webben. C:a 23 miljoner webbdokument (lästa sidor) exporterades från Akademins centrala webbservers, en ökning på 53%. C:a en tredjedel av informationssökningen är ÅA-intern, knappt 30% görs från övriga Finland (.fi-domänen), medan en dryg tredjedel görs från internationella domäner. Sektionen för datakommunikation 4

5 datacentralen Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (switchar, routers, och brandmurar, hubbar och nätanalysatorer), för filtrering av trafiken m.m, samt för nätets kopplingar utåt mot övriga Funet och Internet samt andra nät. Stamnätet omspänner i Åbo ASA-, Axelia-, Gadolinia-, City-, FÄ-, Rettig- och Å-kvarteren. Det gamla ATM-baserade stamnätet körde med hastigheten 155 Mb/s medan det nya ethernetbaserade nätet bygger på ruttad1 Gb/s-teknik. Fiberkablarna har bytts ut till modernare av single mode typ. En offertrunda för utrustningen till det nya Gb-nätet genomfördes under våren och sommaren. Beträffande de centrala switcharna föll valet på Extremes stora Black Diamond-modell (en till Åbo och en till Vasa) samt deras något mindre Alpinemodell (två till Åbo). Leve-rantör var Nordic Lan&WAN. Åboswitcharna bildar en triangel som ger en viss redundans mot störningar. Switcharnas kapacitet är radikalt högre än den tidigare centrala Ciscorouterns. Ute i de enskilda husen delas nätet upp av mindre switchar av typ HP, som redan skaffats i några år (det finns nu c:a 70 i Åbo och över 20 i Vasa). Via HP-switcharna ansluts de enskilda datorerna, typiskt med 100 Mb/s parkabel. Forum Marinum samt stiftelsens forskningsinstitut och duplettavdel-ning är kopplade till ÅA:s nät via DSL-linjer. Stiftelsens kansli är anslutet via en 10 Mb/s fiber. Studentbyn är ansluten via TuY:s nät. De mest belastade serverdatorerna har Gb/s-anslutning. Användningen av fasta DSL-linjer hem utvidgades. Åbodatacentralernas avtal med Auria ger akademins användare möjlighet att förmånligt via Aurias ADSL-linjer direkt koppla upp sig till akademins datanät. DSL (Digital Subscriber Line) är en teknik för att uppnå höga hastigheter i klassen flera Mb/s över en vanlig telefonlinje. Vid årsskiftet fanns 396 ADSL-abonnenter, en fördubbling på ett år. 56% av användarna har valt det långsammaste (256/256 Kbps) och billigaste alternativet och 36% kör med 512/512 Kbps. C:a 30 användare kör med högre hastigheter (1M/384K eller 2M/512 Kbps). Fasta SDSL-linjer, som körs med DC:s egen utrustning över hyrda linjer utnyttjas av 21 användare. Maximala hastigheten är 2.3 Mb/s symmet-riskt. Funets övergång från ATM till Gb-ethernet i det nationella stamnätet öppnade en diskussion om ÅA:s ATM-baserade videomötessystems framtid. En tillfällig lösning nåddes, enligt vilken ÅA (och SHH) betalar för sina Vasa-förbindelser och Funet fortsättningsvis åtar sig driftsan-svaret fram till sommaren Labbet Labbet har två huvuduppgifter, att bygga ut och underhålla Akademins datanät, samt att reparera PC-apparater och laserskrivare. Labbet utför också endel andra uppgifter som att ta hand om avskrivna PC-apparater och se till att delarna återvinns på ett miljövänligt sätt. På labbet arbetar tre personer fast anställda och en i Vasa. Labbet har även hjälpt till med installationer av dataprojektorer och att spara pengar genom att använda egna kablar i stället för hyrda telefonkablar. Under året reparerades 331 apparater. Av dessa var 37 laserskrivare och de övriga PCs och monitorer. 5

6 Labbet har rätt att utföra garantireparationer på Osborne och Pinus-apparater och debitera tillverkarna för dessa. På detta sätt reparerades 99 pc:s. Man har även rätt att reparera Toshiba lap-tops, men i detta fall erhålles endast garantidelar och arbetet debiteras ej. År 2003 reparera-des 13 st Toshiba lap-tops. Dessa tre tillverkare anordnar regelbundna samarbetsmöten och skolningstillfällen varvid man erhåller värdefull teknisk information. Den egna reparationsservicen medför kostnadsinbesparingar och framförallt snabbare service samt hårdvaru-know-how. På monitorsidan är det inte lika bra ställt. Tidigare när Nokia tillverka-de monitorer i Salo anordnades regelbundna skolningstillfällen och kunde man inte reparera en monitor var det enkelt att föra den till en sevicepunkt i Åbo. Labbet har aldrig haft rätt att utföra reparationer på SONY-monitorer. Nu sänds alla monitorer oberoende av märke för garantireparation till Helsingfors vilket blir både dyrt, emedan vi måste betala transporten ena vägen, och det tar tid. Ett stort och långt projekt som labbet jobbar med är att ersätta det tun-na ethernetnätet med tvinnad parkabel till alla arbetspunkter. Projektet påbörjades 1996 och beräknas bli färdigt 2005 och hänger också samman med att hela Arken kvarteret tas ibruk. Akademin har ca 1000 anställda och till varje arbetsplats borde dras två linjer. När det dess-utom finns ett antal klasser och allmänna student-pc:s kan man upp-skatta det totala behovet till ca 4000 anslutningar. Att dra en linje kan lätt ta en dag, men om man kablerar en hel våning på en gång kan ar-betet rationaliseras. På detta sätt har hela bibliotekshuset i Åbo och Donnerska institutet kablerats under hösten. Kableringar i nya utrymmen har även utförts för oorganisk kemi i Axelia II, IAMSR och IB i Datacity. Pc-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster och upprätthåller akademins windows-domän abo.fi och hithörande användaradministration, autentiseringskontroll och övrig pc-säkerhet såsom virusbekämpning. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som institutionsgemensamma skivor, cd-servers m.m. Sektionen ansvarar även för akademins pc-klasser och allmänna studentpc:n. Under 2002 inhandlades programpaketet Dameware, som erbjuder verktyg för att fjärrstyra pc:ns skärm, mus och tangentbord. DC kan sålunda över nätet åtgärda olika felsituationer och ge närstöd. Fjärrstyrningen förutsätter att pc:ns användare ger sitt tillstånd. Pchome-servicen med personliga skivområden (hemmaområden) för användarna är en av de viktigaste funktionerna. Pc-sektionen åtgärdar pc-problem med sakkunnighjälp beträffande windowssystem och applikationer för både slutanvändare, institutionernas IT-kontaktpersoner och närstödsplanerarna, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Under utveckling är att kunna sköta ytterligare en större del av användarrådgivningen och åtgärdandet av fel över datanätet. 6

7 datacentralen Under sommaren förnyades pchome-utrustningen genom anskaffning av två nya servers med RAID5-skivsystem vilket betydligt ökade såväl kapacitet som driftsäkerhet.. Sektionen förmedlar persondatorer och monitorer åt institutionerna och enheterna och bistår även vid privata anskaffningar. Statistik över anskaffningarna hittas under intern förmedling på sida 18. En uppdatering av institutionernas och enheternas datorutrustning genomfördes delvis med centrala medel anvisade DC. Sammanlagt 49 apparater (största delen pc:s) förnyades så att DC bekostade 500 euro och mottagarenheten stod för resten. Med Sponsoreringsrundan kunde de äldsta och mest problematiska datorerna tas ur bruk samtidigt som datorparken i viss mån förenhetligades. Av ekonomisk betydelse för Akademin är campuslicensavtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. Med Corel har datacentralen ett campusavtal som omspänner bl.a. WP och Corel Draw och även personalens hemmabruk. Med återförsäljaren Novosys Oy hade akademin ett Campusavtal omfattande Microsofts produkter för kalenderåret. MS-Campus täcker de viktigaste applikationsprogrammen och operativsystemuppgraderingarna på Akademins datorer och omfattar även ÅApersonalens hemmadatorer. Utanför Microsoftavtalet var inst. för informationsbehandling och TUCS. Akademin har likaså ett campusavtal gällande StarOffice-produkterna, som närmast används på Linuxdatorer. Unix-sektionen Sektionen underhåller och utvecklar serverdatorerna, deras basprog-ramvara och administration (bl.a. Aton, Ra, databasdatorer såsom Aura, Onassis och Quattro, samt Alpha-superarbetsstationerna). Den stöder Akademins unixanvändare och ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Den svarar för Akademins datanätkopplade laserskrivare och PostScript-tillämpningar. Sektionen handhar även sådana allt viktigare uppgifter som utvecklandet och övervakningen av datanätets och serverdatorernas säkerhet, och rapporteringen av datoranvändningen och dess kostnader per resultatenhet. Administrationen av Akademins datoranvändare (användarnamnen för såväl unix- som NT-miljöerna, filområden, e-postservicen o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. Antalet aktiva användare är drygt En betydande satsning under året var LDAP-projektet, inom vilket användardatabasen förnyas. Den blir kompatibel med motsvarande databaser som byggs vid andra universitet så att användarautentisering kan ske över universitetsgränserna. Den nya databasen blir samtidigt en central informationsdatabas över Akademins anställda och stude-rande med uppgifter om telefoner, adresser, e-postadresser, hemsidor m.m. En del av informationen tas från HeVioch Sturedatabaserna. Sektionen har hand om utvecklandet av ÅA-Linux-konceptet. I konceptet har onödiga funktioner plockats bort (sådana tjänster som inte används och som därför utgör tacksamma mål för crackers) och en del säkerhetshål lappats. Samtidigt kan alla ÅA-Linuxdatorer system-administreras över datanätet av Unix- 7

8 sektionen. ÅA-Linux uppdate-rades under året från version 6.2 (av RedHatdistributionen) till 7.3. Unix-sektionen handhar Akademins e-postservice. Inströmningen av oönskad e-post, spam, accelererade kraftigt under året. Det blev nödvändigt att utveckla möjligheterna till filtrering av e-breven både cent-ralt i e-postservern och lokalt i slutanvändarens inbox. Projektet framskred hyggligt tills det avbröts av e-postkraschen i november. Ibruktagandet av filters sköts (liksom andra projekt) upp med c:a 4 månader. Sektionen handhar printer- och modemservicen för Åbos del och de-biteringen kring detta för Åbo och Vasa. Ifjol skrevs det ut 1.47 miljoner utskrifter i Åbo och Vasa på sammanlagt c:a 230 aktiva skrivare i Åbo och Vasa. Antalet sidor var 5.54 miljoner. Utskrifterna sköts av en central printserver på en ÅA- Linuxdator (i Vasa en Windows-dator). Vasa-sektionen Sektionen svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av Åbosektionerna. I Vasa och Jakobstad har Akademin knappt 700 apparater anslutna till datanätet. Datanätet i Vasa förnyades med samma teknik som i Åbo. Dock uppskjöts en del av uppgraderingen i väntan på flyttningen till Kvarnen. Enhetens specialområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediatekniken i samarbete med institutionerna i Vasa, men också för Åbo-institutionerna och bl.a. med Fortbildningscentralerna och lärocentret i Tritonia. Under året kördes Blackboard in såsom e-lärandeplattform för ÅA:s kurser. 156 kurser registrerades, av vilka 91 var sådana som gav stu-dieveckor. Över 1400 kursdeltagare deltog. Användningen steg mot slutet av året så att antalet träffar steg till över /månad i november. Söndagsanvändningen var nästan hälften av vardagsanvändningen medan lördagarna visade kraftig variation dock med mindre siffror än söndagarna. Det ATM-baserade videomötessystemet mellan Åbo och Vasa var i livligt bruk. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ansluten till datanätet och till IT-servicefunktionerna på DC i Vasa via en 2 Mb/s fast linje. Jakobstad fick för hösten en halvtidsanställd IT-stödperson. Jakobstads datorklass förnyades under året. Sektionen deltar i vidareutvecklandet av Windowsmiljön tillsammans med pc-sektionen. En videoserverfunktion används på en server. Institutionerna kan lägga upp video- och annat multimediamaterial på servern för distribution över datanätet. Mediahuset hör till de första användarna. Närstödet 8

9 datacentralen Systemet med namngivna närstödare för samtliga institutioner har i regel givit rätt positiv respons från kunderna, och då närstödsperso-nalen börjar kunna sitt närstödsområde och känna sina kunder blir det också lättare att snabbt kunna åtgärda problemsituationer. Formellt har Datacentralen blivit tilldelad 6 personår (5 i Åbo och ett i Vasa) för närstödet men arbetet har fördelats på flera personer för att höja arbetsmotivationen för personalen och kunna uppnå en bättre kvalitet på stödet. Under året har 19 planerare (14 i Åbo och 5 i Vasa) deltagit i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (max 50% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig personal såsom praktikanter och civiltjänstgörare. Flera institutioner i Åbo fick under året ny närstödare pga. personalbyten på Datacentralen. Efterfrågan överskrider resurserna - de akuta problemen kan åtgärdas men det blir inte tillräckligt mycket tid över för utbildning av användarna samt deltagande i planeringen av institutionens IT. Det tar också en viss tid för en ny närstödare att komma igång, varför täta personalbyten direkt inverkar på hur effektivt närstödsresurserna används. Det finns en tendens att användarna utnyttjar närstödare även för sådant man relativt enkelt kunde göra själv, och å andra sidan en tendens att närstödarna sätter ned mera än den allokerade tiden på närstödet. Balansen mellan motiverad efterfrågan och tillräckliga resurser har ännu inte nåtts. Målsättningen är att närstödarna inte enbart skall hjälpa till vid de akuta problemfallen, utan även bistå institutionerna gällande planering av it-resurser, anskaffningar och liknande. Under året övertog Kim Lindell ledningen av närstödet efter Barbro Sjöblom. Loggningssystemet över utförda närstödsuppgifter förnyades. Ibruktagandet av Dameware innebar en klar minskning av behovet av utryckningar. Nya policyregler med gränsdragningar för vilka uppgifter som hör till närstödaren, och vilka inte, utarbetades. 9

10 Personalen 2002 Fast och långtidsanställd personal DC:s administration (2 personår) direktör Stig-Göran Lindqvist, tjänstledig vikarierande direktör Jan-Eric Flück, byråsekreterare Anne-Maj Adel Databas-sektionen (5) Datakommunikationen (3) Labbet (3 i Åbo + 1 i Vasa) sektionschef Susanne Olin, viceförest. till 31.5 systemplanerare Margita Myllyniemi planerare + Joakim Björklund (Bibliotekets IT) systemadministratör Stefan Lostedt IT-planerare + Fredrik Nyberg äldre planerare + Dan Holm, se Vasa IT-planerare Mikael Ekblom (ÅA:s virtuella univ.), se Vasa Sektionschef Niklas Sjöström IT-planerare + Jan Wennström IT-planerare + Thomas Backa Överingenjör Leif Basilier IT-montör Heikki Laasonen serviceingenjör Mats Lipkin (Vasa) servicetekniker Thomas Nylund Persondator-sektionen ( på BTC på ÅAT) sektionschef Jan-Eric Flück, tjänstledig till 31.3, viceföreståndare från 1.6 vikarierande sektionschef Kim Lindell, till 31.3 chefsplanerare Kim Lindell, från 1.4 IT-planerare Kaj-Michael Lang till 31.3 systemplanerare + Jussi Laaksonen IT-planerare + Malin Mannevaara till 30.9 IT-planerare + Johan Olin från 9.9 IT-planerare + Mattias Eriksson Systemplanerare + Stig Söderback IT-planerare + Carl-Gustaf Wennström (ÅAT:s IT, till 30.9) IT-planerare + Sari Lindström (ÅAT:s IT, från 29.8) tillämpningsplanerare + Mårten Hedman (bekostas av BTC) 10

11 datacentralen Unix-sektionen (6) sektionschef Matti Huvila specialplanerare Barbro Sjöblom systemadministratör Markus Talaslahti IT-planerare + Tomas Lindroos IT-planerare + Dennis Holtlund IT-planerare + Kenneth Sandholm Vasa-enheten ( 4 + labbtjänsten + databassektionens tjänster + en delad tjänst) sektionschef Stefan Levander systemadministratör + Jens Granlund äldre planerare + Mats Lipkin, se labbet tillämpningsplanerare + Petri Vuorinen IT-planerare + Niclas Forsén avdelningssekreterare Susanne Wahlman (anställd av ÖH) äldre planerare Dan Holm (se databassektionen) IT-planerare Mikael Ekblom (se databassektionen) Närstödet De med + märkta deltar i närstödet. Ansvariga för närstödet i Åbo är Kim Lindell och i Vasa Stefan Levander. För kortare tid anställd personal projekt- och korttidsanställd personal Tapio Tihilä, IT-instruktör, labbet, kableringen Ulf Snellman (44%), IT-instruktör, Jakobstad, civiltjänstgörare Wolf Bergenheim (närstödet och labbet), till 6.11 Henri Taipale (närstödet och labbet), praktikanter Frank Isaksson (närstödet och labbet, ) 11

12 Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen 35.2 arbetsår, en ökning med 2.2. Siffran inkluderar Bioteknikcentrets planerare som bekostas av BTC, en planerare som bekostas av Tryckeriet och en som är anställd för bibliotekets IT. Den korttidsanställda personalen motsvarade en arbetsinsats på knappt 2 år, en minskning på c:a 0.5 år. 12

13 datacentralen Enheternas IT-kontaktpersoner acceleratorlaboratoriet Jörgen Bergman - allmän förvaltning Benita Qvarnström - analytisk kemi Paul Ek - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - arbetsforum Thurid Eriksson - biblioteket Egil Gersow - biokemi Jussi Meriluoto, Jukka Lehtonen - biologi Thomas Bymark - bioteknikcentret Rolf Sara, Mårten Hedman - donnerska Björn Dahla - ekologi Pia Isaksson - ekonomiförvaltningen Mona Dahlström - engelska Inna Lindgrén, Brita Wårvik - engelska -chilpa Maria Lassen-Seger - esf:s kansli Solveig Bysted - etnologi John Hackman - exegetik Karl-Gustav Sandelin - filosofi Antony Fredriksson, B. Donner - inst. finlandssv. samhällsforsk. Fjalar Finnäs - finska Yvonne Bertills - folkloristik Lena Marander-Eklund - fortbildningscentralen, åbo Carl Mohn, Kerstin Fagerström - franska och klassiska Birgitta Sandås, Marita Törnqvist - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Hotokka - företagsekonomi H-E Krokfors, B.Lindblom, Monica Nyholm - förvaltningsämbetet Bengt Sandell - geologi Leif Bergman, Fredrik Strandman - hf:s kansli Caroline Lehto - historia Benedict Sandelin - iamsr-projektet Robert Ståhl - industriell ekonomi Wilhelm Berlin - information och PR Ben Roimola - informationsbehandling U.Tigerstedt, R.Gyllenberg, S.Saxen - informationsförvaltning Gunilla Widén-Wulff - informationssystem Robert Ståhl - institutionen för barnpedagogik - internationella enheten Annikki Abrahamsson - kemisk träförädling Tom Lundin, Tom Hultholm - konstvetenskap Siv Österlund - ktf:s kansli Ulla Bäckström - ktf:s serviceenhet John Lassus - kvinnoforskning Eve Hed-Kattelus - kyrkohistoria (pr.teologi) Siv Lundström - litteraturvetenskap Arja Lehtonen - lärarutbildning E.Sundell - löner Märta Holmberg - matematik Niclas Karlsson 13

14 14 - mnf:s kansli Hillevi Karjalainen - musikvetenskap, sibeliusm. I Inger Jacobsson-Wärn - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - offentlig förvaltning M.Hamberg, M.Joas, B.Grönholm - oorganisk kemi Kaj Fröberg, C. Ekholm, P.Ekholm - organisk kemi Carl-Johan Wikman - papperskemi Kjell Nyfors - parasitologi Lars-Gustav Lönnström - PBI Stefan Kronkvist, Alf Rehn - pedagogik Elsbeth Träskelin - personalärenden, FÄ Benita Qvarnström - planering, FÄ Bengt Sandell - psykologi Benita Blomqvist - reglerteknik Stefan Rönnblad - religionsvetenskap Christian Wulff - ryska R. Shariatmadari, M.Björklund - rättsvetenskap Harriet Nyback-Alanen - samhällsekonomi och statistik Ralf Eriksson - samhällsvetenskapliga Göran Djupsund - skogsprodukternas kemi Jarl Hemming - socialpolitik Siv Stolpe-Kaustinen - sociologi Solveig Bystedt - språktjänst Tom Björkfors - statskunskap M.Hamberg, K.Grönlund - stiftelsen för ÅA Yrsa Blessing-Sundström - Stiftelsens för ÅA forskningsinst Kristina Toivonen - studieförvaltningen Harriet Kurten - svenska Arja Lehtonen - systematisk teologi Tage Kurten - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk polymerkemi Carl-Johan Wikman - teknisk service Sanne Jahnsson - telefonväxeln Solveig Ljungberg - TF:s kansli Margaretha Björkqvist - tryckeriet Sari Lindström - TUCS Tomas Junnonen - tyska R.Shariatmadari, C.Björkstrand - vårdvetenskap Karine Hemming - värmeteknik Alf Hermanson - VÖS, gymnasiet Gunnar Magnusson

15 datacentralen Ekonomin 2000 budget 1000mk 2001 budget 1000mk 2001 använt 1000mk 2002 använt 1000mk 2002 budget 1000e 2002 använt 1000e Löner ordinarie budgeten stiftelsens anslag tillfälliga anslag Driftsanslag Anskaffningar gemensam utrustning institutionernas utrust Kundtjänstinkomster (löner c:a ) Totalt Använt-siffrorna i tabellen ovan och senare i detta avsnitt grundar sig på DC:s egna inofficiella bokslut. Lönerna för 4 anställda i Vasa saknas här. De är inkluderade i Österbottens högskolas bokföring. Lönesumman är av storleksordningen euro. Under år 2002 fanns ett restanslag från år 2001 på euro att tillgå. Restanslaget från år 2002 krymper betydligt, till storleksordningen euro. Löneutgifterna ökade på grund av att de år 2001 inrättade nya närstödstjänsterna nu belastade budgeten för hela året. Av ökningen i driftsutgifter berodde på säkerhetskopieringen (mera kasetter, ny licensavgift) och på dyrare tillämpningar (Microsoft, Corel, SPSS). e-postkraschen i november kostade c:a euro (arbetstid, utrustning, material). Det finns sålunda ett strukturellt underskott på euro, som för år 2002 avklarades med restanslaget från För år 2003 finns dock inte ett sådant restanslag. Då löne- och driftskostnaderna så gott som helt är bundna, drabbar underskottet investeringarna. En del investeringar (Kvarnen, Arken) skjuts upp till Möjligheten att förnya institutionernas utrustning med DC-anslag bortfaller också. Nedskärningarna ökar ytterligare trycket på

16 Driftsanslaget (förverkligat, i 1000 euro/mk) mk */ summorna korrigerade jämfört med årsrapporten för euro institutionsanslag och diverse serviceutgifter, inkl. kabelnätet datakommunikation, bl.a. Funet * programvara * datacentralernas samarbete IT-material IT-utrustning av ringa värde DC:s personals utrustning, datorrum totalt En finare uppdelning av några driftsutgifter Serviceutgifter mk 2002 euro serviceavtal, serverdatorer service av bordsdatorer,kringutr,verktyg datanätet, service (routers, switchar) kabelnätet (utveckling) diverse totalt datakommunikation mk 2002 euro hyrda linjer (Åbo, H:fors) * 22 4 hyrda linjer (Vasa, J:stad) * datapak Funet access-service (modembanker, DSL) totalt *

17 datacentralen programvara, underhåll, licenser mk 2002 euro basprogramvara, Sun, Compaq * basprogramvara, DEC basprogramvara, HP Campusavtal, Microsoft, Corel 70* pc-basprogramvara databaser, Ingres, Trip övriga tillämpningar (SPSS, matem.) * programvara, nyanskaffningar totalt * Anskaffningarna mk 2002 euro Serverdatorer superarbetsstationer datorklasserna datanätet, labbet specialutrustning, m.m institutionernas datoranskaffningar totalt De överlägset största investeringen var sålunda uppsnabbningen av campusdatanätet i Åbo och Vasa. De centrala switcharna kostade euro, medan institutionsswitcharna stod för euro. Datorklasserna i ASA, Axelia och Jakobstad förnyades. Institutionernas IT-anskaffningar stöddes i form av en gemensam anskaffning av 49 apparater, så att DC bidrog med i allmänhet 500 euro per apparat. 17

18 Den externa finansieringen Den bokföringstekniska inkomsten från kundtjänsten och från förmedlingsverksamheten blev euro (en minskning på 25%). Server- och internettjänsterna gav c:a euro och TuKKK:s användning av de administrativa datorerna 7000 euro. Service- och konsulttjänsterna gav en inkomst på 6000 euro. Driften av Åbo yrkeshögskolas biblioteksdator bortföll då de bytte tillämpning. Inkomsten har huvudsakligen använts för löneutgifter för en datanätplanerare och för datanätets kablering, samt för att täcka underskottet i drifts- och löneanslagen. Den interna förmedlingsverksamheten Faktureringen av den förmedlade utrustningen sker oftast direkt via beställande institution, utan att den går via DC:s bokföring. Via DC bokfördes utrustning, material och programvara för euro. Under året förmedlades 267 bords-pc:s åt enheterna. Av dessa var 169 av märket Osborne, och 98 DTK. DTK valdes på basen av en omfattande offertrunda såsom nytt märke på rekommendationslistan vid sidan om Osborne. Antalet bärbara pc:s var 77 (67 st. Toshiba). Antalet monitorer var 128 med tyngdpunkten på Sonys 19 skärmar. Flata skärmar blev populärare, det skaffades 79 sådana (mest 17 av märket Sony). Antalet köpta laserskrivare var 31, alla av HP-fabrikat. Till datacentralen köptes 8 fickdatorer. 18

19 datacentralen DC:s kontakter, samarbete, information Medlemskap Samarbete Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: - ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer - IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) - ISOC (Internet Society) - EUNIS (European University Information Systems Organisations), gruppmedlemskap - ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) - FIUA (Finnish Ingres Users Association) - FUUG (Finnish Unix Users Group) - FISUG (Finnish Sun Users Group) - TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) - Windows Professionals - Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) DC:s samarbete med de övriga högskoledatacentralerna i landet omfattar täta informella kontakter. Därtill noteras att: - högskolornas adb-dagar hölls i Vasa. DC representera-des av 13 personer. - datacentralernas direktörer ordnade 3 möten under året, i Jyväskylä, i Helsingfors och i Vasa i samband med adb-dagarna. - datacentralerna bekostar fortsättningsvis en samarbetsperson, generalsekreteraren. Posten sköttes av direktör Stig-Göran Lindqvist från Åbo Akademi fram till Därefter övertogs posten av direktör Esko Vakkilainen från OY. Lindqvist fortsatte som medlem i styrgruppen. - DC är medlem i Funetklubben för Funets medlemsorganisationer. Årsmötet hölls den DC är medlem i datacentralernas CERT-säkerhetsgrupp (CERT står för Computer Emergency Response Team). - DC deltagit i samarbetet beträffande LDAP-baserade autentise-rings- och informationssystem nationellt, nordiskt och internationellt (Sjöblom, Lindqvist). - DC deltagit i det nationella HSTYA-projektet (Huvila), ett samarbetsprojekt för att utveckla ett eid-kort för universiteten. - Samarbetet med landets övriga universitet kring bibliotekssystemet Voyager mellan biblioteken och datacentralerna (Björklund). - Inom projektet Finlands Virtuella Universitet deltar Lindqvist i den tekniska stödgruppen. Holm deltar i ITPeda-samarbetet På nordisk nivå är datacentralen med i det nordiska universitetsadmi-nistratörssamarbetet NUAS, dess IT-grupp (Lindqvist). Lindqvist in-bjuds också till de större svenska universitetens IT-chefers möten. 19

20 Inom det regionala samarbetet noteras att - Åbo-högskolornas datacentralers samarbete fortsätter vardag-ligt. Direktörerna träffas varje vecka. - Vasa-datacentralerna träffas några gånger per år. Inom ÅA deltog DC bl.a. i - styrelsen (Huvila) - ledningsgruppen för säkerhetsärenden (Huvila) - den av rektor år 1996 utnämnda ledningsgruppen för datasäkerhet, där Huvila såsom datasäkerhetschef är ordförande och där Forsén och Sjöström är medlemmar. - ledningsgruppen för Mediacity (Levander) - ledningsgruppen för ÅA:s tryckeri (Flück) - ledningsgruppen för ÅA:s virtuella universitet (Levander, Lindqvist). - miljösamarbetet (Basilier) - arbetarskyddet (Huvila, Levander) Resor DC:s personal företog 107 resor under året. Av dessa var en stor del ÅAinterna (Vasa, Åbo, Jakobstad, H:fors och Husö) Videomötessystemet mellan DC i Åbo och Vasa användes flitigt. DC:s personal besökte olika tekniska mässor och deltog i utbildning kring bl.a. operativsystemet Windows 2000, datakommunikations-teknik, bibliotekssystemet Voyager, TRIP-systemen, Ingres, hårdvaruservice och i möten kring det nationella gemensamma student-antagningssystemet Harek. Pc- och Vasa-sektionerna samt labbet hade teknikpalavers med huvudleverantörerna Mikrolog, Pinus och Toshiba. Utlandsresor: - Besök på Microsoft, Cisco och Intel i Seattle och San Jose, , Jan-Eric Flück - NUAS IT-grupps möte, Chalmers, Göteborg, 13.2, Stig-Göran Lindqvist - CeBit-mässan, Hannover , Malin Mannevaara - Svenska universitetens IT-chefers möte, och konferens om portaler och webbservice, Chalmers, Göteborg, , Lindqvist - European Voyager User Groups seminarium i Cardiff, , Joakim Björklund - Microsoft TechEd 2002, Barcelona, , Kim Lindell - Svenska universitetens IT-chefers möte, Luleå, 18.9, Lindqvist - Directory experts conference, Amsterdam, , Barbro Sjöblom - Comdex-mässan, Las Vegas, , Leif Basilier 20

21 datacentralen - Apachecon (webb-konferens), Las Vegas, , Stefan Lostedt - Microsofts IT-Forum, Köpenhamn, , Jens Granlund DC:s informationsverksamhet Webben är DC:s viktigaste informationsmedium. DC-papperet, rapporterna och miniguiderna m.m. finns här. Viktig är e-post-listan för institutionernas IT-kontaktpersoner. DC-papperet kom ut med två nummer under året. Det utges alltså även i elektronisk form i webben (pdf). Nr 43 i serien rapporter från datacentralen vid Åbo Akademi är verksamhetsberättelsen för Oraklet, DC:s dejourtjänst, utnyttjas flitigt av användarna. Oraklet be-tjänar personligen, per telefon och per mail. Hela DC:s fasta Åbopersonal deltar i Orakeltjänsten enligt en turlista. IT-kurser för personal och studerande DC och Fortbildningscentralerna arrangerade i samråd kursverksamhet för Akademins personal och studerande. Under år 2002 har i Åbo sammanlagt 83 anställda deltagit i 8 IT-kurser. För studerande ordnades 9 kurser med sammanlagt 46 deltagare. I september hölls 9 informationstillfällen för de olika fakulteternas gulnäbbar. Därtill hölls ett antal tillfällen för de internationella studenterna. Användningen av Blackboard 2002 var det första hela året med akademins allmänna plattform för e-lärande. Fram till årsskiftet hade 156 kurser virtualiserats i Blackboard varav 91 gav studieveckor. I kurserna deltog 1400 studerande. 21

22 Datoranvändningen Akademins datormiljö är helt datanätbaserad, där i princip alla persondatorer, unix-arbetsstationer, serverdatorer och laserskrivare är nätanslutna. Praktiskt taget alla anställda och studerande har användarrätt till datorresurser. Förutom att akademins administration till största delen är datorbaserad såsom personal- och studieprestationsregister, är även undervisningen till stor del baserad på användning av datorer. Avhandlingar och olika uppsatser skrivs i dagens läge nästan helt med datorbasera-de textbehandlingsprogram. Webben är det kanske främsta informationssökningsverktyget och e-posten det viktigaste kommunikationsmediet. Antalet användare Alla användare har en unix-identitet, som används bl.a som e-postad-ress. Antalet unix-användare beskriver sålunda totala antalet användarnamn vid slutet av året. De flesta har därtill ett Windows-namn. Ta-bellen innehåller antalet aktiva. Personalsiffrorna innehåller studeran-de som under någon del av året stod i anställningsförhållande till ÅA unix personal, Åbo personal, Vasa personal, VÖS pensionerade 22 - studerande, Åbo studerande, Vasa extra stud VÖS-elever FC-stud., ÖpH, Åbo FC-stud., Vasa 18 - virt.univ, externa 24 - TY, TuKKK externa, privata m.m gäster m.m gruppnamn systemaccounts 86 Windows Windows, Åbo Windows, Vasa Windows, VÖS

23 datacentralen Datanättrafiken Funet ger för ÅA:s del nedanstående tabeller för den utomnordiska trafiken inåt (inkluderar alltså t.ex. vår surfning mot utomnordiska webbsidor och även t.ex. import av filer, musik och bilder). Denna trafik används som bas för Funets medlemsavgifter. (Indelningen i nätsegment nedan är tyvärr inte särskilt logisk ur ÅA:s synvinkel.) nätsegment trafikandel (%) Asa, Datacentralen, ADSL-linjerna, stiftelsen 40 Maskinrummet, Data och Biocity (utom inf.beh.) 16 Axelia, Informationsbeh 17 FÄ, Rettig, Gadolinia- och Å-kvarteren 9 Vasa 10 Kåren, SDSL-linjerna 7 På nationell nivå står universiteten för 68% av Funets trafik medan yrkeshögskolorna andel är 28%. Bland övriga användare märks VTT och andra statliga forskningsanstalter. Riksdagen är också medlem i Funet, och står för 0.1 %. När man studerar tio-i-topp-listan nedan bör man observera att det finns starka lokala variationer bl.a. i sättet på vilket studentbostäderna är anslutna till nätet och hurudan användningsdisciplin som tillämpas. För ÅA:s del (liksom hela Åbos) kan man notera en betydande uppgång, vilket alltså också påverkar medlemsavgiften... En orsak torde vara våra goda snabba hemförbindelser. ÅA:s inkommande utomnordiska trafik var i början av året i medeltal 6-7 Mb/s och i november-december 13 Mb/s. universitet trafikandel 2001 (%) trafikandel 2002 (%) TaTY TY JY TKK HY OY ÅA TuAMK LTKK KY 2.4 LY

24 Fleranvändardatorerna dator eller datorgrupp antal körningar förbindelse timmar cpu- timmar Aton (allmän Sun-server) Tuxedo (ÅA-Linux-server) Aura (Sun, databaser) Onassis (Sun, ekonomisystem) Linux-klasser Linux-arbetsstationer Sun-arbetsstationer superstationer (9 Alphor) Övriga Unix- och Linuxservrar En allmän trend är att Sun-arbetsstationernas och -serverdatorernas utnyttjande viker för Linux. Aton har tidigare tjänat som allmän login-dator och utnyttjats för bl.a. e-posthantering. Dessa funktioner har till stor del fallit bort och aton har utvecklats till en unixdator med specialprogramvara. Användningsvolymen har minskat. Aton kommer att förnyas under år 2003 varvid dessa trender ytterligare kommer att betonas. Tuxedo har tagit över en del av Atons allmänna belastning. De största användargrupperna på fleranvändardatorerna Aton (euro) Informationsbehandling Datacentralen KTF-studerande Förbränningsteknik Matematik Fysik TUCS Värmeteknik Företagsekonomi Fysikalisk kemi ISES ESF-studerande

25 datacentralen Sun-arbetsstationer (euro) Datacentralen Samhällsekonomi o statistik Värmeteknik Biblioteket Informationsbehandling TUCS KTF-studerande ÅA-Linux-arbetsstationer (inloggningar) informationsbehandling geologi 565 finska 59 KTF-studerande 57 filosofi 50 Tuxedo (inloggningar) Informationsbehandling KTF-studerande Mate Datacentralen Engelska Polymerkemi ESF-studerande Teknisk kemi Databasdatorer Det finns ej tillförlitlig statistik över användningen av Aura-databasdatorn för För Trip-databaserna finns följande: Trip (timmar) Biblioteket FÄ Folkloristik 858 Rättsvet.+ IMR 581 Etnologi 300 Musikvet

26 Tunga beräkningar superstationer (6 st. Alphor) (euro) Fysikalisk kemi Företagsekonomi Förbränningsteknik KTF-studerande Anläggningsteknik Institution CSC:s superdatorer (andel av ÅA:s användning) Fysik 91 % Biokemi 6 % Fysikalisk kemi 1 % Företagsekonomi 1 % ÅA:s andel av belastningen på CSC:s superdatorer var 1.5%. CSC:s resurser utnyttjas huvudsakligen av HY och TKK. Superdatoranvändningen subventioneras helt av UVM. Windows-inloggningar Antalet inloggningar till Windowsdatorer (närmast personalens pc:s) i Åbodomänen var E-posten Akademins e-postservers i Åbo och Vasa levererade miljoner e-brev åt ÅA:s mottagare med ett innehåll på 341 GB. Talen innehåller kopior av samma brev, antalet olika e-brev var något under hälften mindre. Ökningen på 87% beror till en väsentlig del på att skräp-posten ( spammen ) tilltog explosionsartat 86% av e-breven sändes åt ÅA-mottagare, 6% åt andra finländska mottagare och 3% till.com-adresser. 11% av e-breven från Åbo-servern skickades till Vasa. Av mottagna e-brev var kanske 40% spam, 31% kom från ÅA och 9% från övriga Finland. 26

27 datacentralen Webben Åbo-servern, exporterade 18 miljoner html-sidor under året (+40%). Därtill exporterades ytterligare uppskattningsvis över 2 miljoner sidor från övriga webbservrar runt om akademin. Datamängden från Åbo svarade mot 735 miljarder tecken (+145%). En stor del av informationen är i bildform. Antalet webbsidor på var (+29%). Antalet användare med egen hemsida uppgick till Vasa-servern, exporterade ca 4.2 miljoner sidor (+180%). Antalet webbsidor var (+113%) och den exporterade datamängden 149 miljarder tecken. Statistik har erhållits också för några andra webbservices. Bibliotekssystemet Alma rapporterar lästa sidor, Trip-databaserna och bildsamlingarna på Arvid 700 sidor. DC:s intraserver noterade sidor. Fördelningen över året visar för Åboserverns del en oförklarlig topp i januari och februari. Månatligen besöktes Åbowebben av c:a olika datorer varje månad. Åbo- och Vasawebben lästes landsvis enligt: domän land andel i %.fi Finland 60.2.com,.net,.edu,.gov USA, internationella 17.1.se Sverige 4.2.no Norge 1.2.it Italien 0.7.de Tyskland 0.6.dk Frankrike 0.5.uk Storbritannien 0.5.nl Holland 0.4 oidentifierade 10.0 Flitigaste enskilda organisationerna som utnyttjat akademins webbservice: domän organisation andel i %.abo Åbo Akademi 33 Sonera, Kolumbus privatpersoner, företag m.m. 4.utu Turun yliopisto 3.helsinki Helsingfors universitet 1 Man kan notera att användningen via Sonera och Elisa har sjunkit en aning, medan Turun yliopisto kraftigt ökat sitt surfande. Mest lästa sidor på och (privata sidor ej beaktade): 27

28 sida andel i % fakulteternas sidor sammanlagt 7.46 ÅA:s hemsida 4.05 institutens länksida 2.43 sökrobotsida, Vasa 2.36 Bibliotekets hemsida 2.03 Kårens hemsida 2.19 DC:s hemsida 1.70 FÄ:s hemsida 1.54 ÅA/Vasa, hemsida 1.43 IE-inställningar, Vasa 1.37 Norden -sidan (studieförvaltn.) 1.14 FC/Åbo:s hemsida 1.05 Användningen av uppkopplingsservicen (modem, xdsl) Uppkopplingsservicen omfattar för tillfället användning av både fasta bredbandsförbindelser och traditionella modemlinjer. Dagens behov av snabb överföring av stora datamängder sätter begränsningar på de traditionella modemlinjernas användbarhet. Inom användargrupperna kan man notera att främst de tyngre användarna (t.ex. informationsbehandling, datateknik, datacentralen) har minskat sin modemanvändning och gått över till fasta linjer. För storanvändare med regelbundna kommunikationsbehov och långa uppkopplingstider är bredbandsalternativen både snabbare och kostnadseffektivare. Detta gör att den traditionella modemanvändningen minskar. Statistik över modemanvändningen år 2002 saknas. Bredbandsservicen omfattar för tillfället fasta ADSL och SDSL-förbindelser i Åbo. Tillsammans med Åbos övriga högskolor finns ett ADSL-avtal med Auria. Det ger studerande och personal möjlighet till bredbandsförbindelse hem till ett förmånligt pris. I årsskiftet fanns 396 ADSL-anslutningar, av vilka 56% på hastigheten 256/256 och 36% på 512/512 Kb/s. De fasta SDSL-förbindelserna i Åbo administreras av Datacentralen och körs på hyrda kopparkablar. SDSL-linjerna har redan varit tillgängliga ett par år, men kommer nu inte längre att byggas ut då ADSL-avtalet finns. Maximala hastigheten för SDSL-linjerna är 2.3 Mb/s i bägge riktningarna. Maximala kabelavståndet är c:a 5 km. Antalet SDSL-förbindelser var vid årsskiftet 21. Bakom en SDSL-förbindelse finns i flera fall c:a 2-5 användare. I studentbyn finns 469 ethernetanslutningar direkt till nätet. Kårhem har några tiotal anslutningar. I Vasa är antalet snabba hemanslutningar få. Även trådlösa förbindelser utnyttjas. Lärkanfastigheten är ethernetansluten och 21 ÅA-studenter (samt 91 andra) utnyttjar möjligheten. 28