Gemensamma vägar, oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur

Transkript

1 Gemensamma vägar, oktober 2015 Tema: Barnet/eleven i en inkluderande verksamhetskultur Gemensamma vägar erbjuder återigen en konferens med kvalitet som avser att diskutera specialpedagogiska frågor för olika målgrupper. Mötesplatsen avser även att stärka samarbetet i specialpedagogik mellan pedagogisk personal i skolan och forskare i de tre nordiska länderna. Det övergripande syftet med Gemensamma vägar (GV) är att deltagarna skall få tillgång till skolforskning och pedagogisk kompetens i specialpedagogik som finns vid de nordligaste universiteten och högskolorna i Sverige, Norge och Finland. Konferensen syftar också till att skapa förutsättningar för nätverksbyggande samt att presentera kunskap och erfarenhet som finns i skolor inom respektive land. Program tisdag 27 oktober :30-10:15 Registrering öppen 10:30 Kulturellt inslag 10:45 Inledning av konferensen, representant Lycksele kommun 11:00 Plenarföredrag. Claes Nilholm: Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Relationen mellan effektivitet och inkludering. Går det att skapa en effektiv och inkluderande (special) pedagogik och vad innebär det i så fall? Claes Nilholm, är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik vid Uppsala universitet. Han har över tid intresserat sig för teoretiska frågor inom det specialpedagogiska området och också analyserat grundläggande begrepp och deras relationer, t.ex. specialpedagogik, demokrati och inkludering. Han har också tillsammans med medarbetare i forskargruppen REDDI (Research in Educational Dilemmas Democracy and Inclusion) genomfört flera stora datainsamlingar av kartläggande karaktär. Under senare år har han gjort ett antal forskningsöversikter inom det specialpedagogiska fältet och dessa utgör utgångspunkter för föreläsningen. 12:00 Lunch 13:00 Plenarföredrag. Knut Berntsen: Hur ska barn och unga få god hälsa och en bra grund för inlärning? Jeg ønsker å peke på hvordan barn og unge har det i 2015 med tanke på de faktorer som vi vet er avgjørende for både en fremtidig god helse, men også for læring. Videre peke på en del statistikker og de erfaringene jeg har høstet etter å ha hatt personalseminar med ansatte i alle 40 grunnskoler i 7 grunnskoler hvor jeg jobber Knut Berntsen är prosjektleder og leder for Polarsirkelen friluftsråd. Han har i 8 år ledet et nettverk av 20 barnehager tilhørende i kommuner på Helgeland. Arbeidet i nettverket har hatt som mål å skape helsefremmede barnehager. Med utgangspunkt i fire enkle kriterier har nettverket bidratt til å utvikle et sett av anbefalte kriterier for en helsefremmende barnehage. Som medlem i AU i Folkehelsealliansen Nordland har han også bidratt til å implementere dette kriteriesettet i alle barnehagene i Nordland. Gjennom nettverksarbeidet er det høstet en rekke erfaringer i arbeidet. En hovedutfordring har vært hvordan man over tid kan kvalitetssikre at barnehagene gir alle barna en helsefremmende hverdag. Videre hvordan erfaringene fra nettverksbarnehagene kan spres også til barnehagene utenfor nettverket. 14:15-15:15 Valbara dialoggrupper 15:15-15:45 Kaffe 15:45-16:45 Valbara dialoggrupper 16:45 17:00 Återsamling och info 19:00 Middag

2 Program onsdag 28 oktober :00 Plenarföredrag Marianne West: Förebyggande elevhälsa, en förutsättning för integrerande verksamhetskultur Marianne West är fostran-och undervisningschef i Vasa. 10:00-10:30 Kaffe 10:30-11:30 Valbara dialoggrupper 11:30-13:00 Lunch med tid för utcheckning 13:00-14:00 Valbara dialoggrupper 14:00 Utvärdering och avslutning med kaffe

3 Dialoggrupper 2015 Val av de olika dialoggrupperna sker på plats, nedan delges samtliga presentationer. Varje presentation är 30 min och varje presentation avsätter en viss tid för diskussion och frågor. A. Evaluering av bruken av et selvevalueringsverktøy for helsefremmende prosjektbarnehager Knut Berntsen, leder for Polarsirkelen friluftsråd. Prosjektleder for helsefremmende barnehager på Helgeland Oddbjørn Knutsen, Høgskolen i Nesna, dosent i spesialpedagogikk og pedagogikk ved Høgskolen i Nesna. Oddbjörn har sammen med en kollega høgskolelektor Vidar Hammer Brattli, gjennomført ei evaluering som var et oppdrag fra Fylkesmannen i Nordland, og tok utgangspunkt i følgende tredelte problemstilling (forskerspørsmål): a) Hvilke forhold kan fremme eller hemme implementeringen av selvevalueringsverktøyet Vi vurderer vår barnehage knyttet til satsningen på den helsefremmende barnehage i prosjektbarnehagene? b) Hvordan vurderer personalet i prosjektbarnehagene den metodikken som ligger i selvevalueringsverktøyet ut i fra målene i rammeplan for barnehagene? c) Hvilken effekt og resultater har bruken av selvevalueringsverktøyet gitt i prosjektbarnehagene? En intervjuundersøkelse i to utvalgte prosjektbarnehager som deltok i prosjektet Lærende nettverk barnehage. B. Om styrking av læringsmiljøet i barnehage og skole Gisle Johnsen, dosent ved Universitetet i Nordland er tilknyttet forskning, ledelse og undervisning ved lærerutdanningen på ulike nivå og områder. Kartlegging og veiledning er assosierte interesser med referanse til vekst og trivsel i barnehage og skole. Kartlegging av læringsmiljøet er en sentral målsetting som forutsetning for utvikling av trivsel, hvor også forebygging og avhjelping av mobbing blir tematisert. Det settes fokus på barnets og elevens rettigheter samt hvordan barnehage og skole kan håndtere klager fra foresatte når uheldige, miljømessige situasjoner fremkommer. Trivsel for individet i fellesskapet blir følgelig et sentralt anliggende med tanke på barnehagens og skolens tilpasninger av både rammer og innhold. Tema blir for øvrig sett i lys av en helsefrembringende barnehage og skole som bør ha et kontinuerlig, innovativt fokus på læringsmiljøet for både å kunne utvikle trivsel samt forebygge mobbing. C. Jo bedre vi er sammen Sylvi Bratteng jobber som lektor på høgskolen i Nesna. Hun har master i spesialpedagogikk, hvor hun har sett spesielt på utviklingsarbeid i skolen. Tidligere var hun leder av en interkommunal PP-tjeneste. Ansatte i denne tjenesten har jobbet mye med endringsarbeid i både skole og barnehager. En historie om hvordan alle ansatte i barnehagene kan samarbeide om utvikling og kompetanseheving, med felles mål om å bli bedre på å møte hvert enkelt barn på en god måte. Hemnes kommune i Norland har seks barnehager med til sammen 75 ansatte. Siden våren 2013 har de jobbet med et felles utviklingsprosjekt. Innholdet i dette

4 prosjektet har vært å gi alle ansatte faglig påfyll på utvalgte fagområder. Mellom hver fagsamling jobbes det i hver enkelt barnehage forhold til aktuelt tema. Bakgrunn for oppstart av prosjektet var et sterkt ønske om økt handlingskompetanse for å ivareta de mest utfordrende barna. I tillegg var det et klart mål å etablere en samarbeidskultur hvor det å lære D. Psykososial helse i læringsmiljøer Jan-Birger Johansen er professor i pedagogikk og generell didaktikk ved Universitetet i Nordland. Han har allsidig bakgrunn fra verkstedindustrien som mekaniker og ingeniør, til å være lærer i rådgiver i grunnskole, videregående skole, pp-tjenesten, høgskole og universitet. Forskningsfokus har vært sosial og emosjonell læring. Relasjonsutvikling og dialektikk har hatt et vesentlig innhold i forskningen. Han har vært gjesteprofessor ved Umeå Universitet og det svenske Högskoleverket. Har erfaring fra internasjonalt forskningssamarbeid. Bortsett fra utgivelse av egne vitenskapelig fagbøker innenfor forskningstemaet danning, sosialisering, relasjonsutvikling og sosial- og emosjonell læring har han bidratt med artikler i flere internasjonale fagbøker. Lærerens utfordringer knyttet til å utløse psykodynamisk energi og læringskraft hos eleven En betydelig gruppe elever mangler konsentrasjon og aktivitet fokusert på læring. Læringsfokus innebærer konsentrerte aktiviteter som viktig for utbytterik læring. I et mediert og artefaktet samfunn utfordres læringsmiljøet av elever som har underskudd på psykodynamisk energi og læringskraft. Flersidige krav til lærerens mestring av de pedagogiske forventningene utfordrer entusiasmen og engasjementet. I en studie blant 2000 norske lærere uttrykker flertallet at de trives i sitt arbeid, men som et paradoks vil hver tredje lærer ha valgt et annet yrke dersom det var mulig (Skaalvik & Skaalvik, 2009). Selv om de fleste lærere mener det er stimulerende, utfordrende og ansvarsfullt (ibid, s. 30) å samarbeide med elevene, kan det være en for stor belastning som kan føre til slitasje og utbrenthet. E. Vad händer när man stänger nödutgången? - Att våga inkludera! Martin Björnwall är verksamhetschef för Elevhälsan i Östersunds kommun. Martin har sedan 2005 varit delaktig i att försöka förverkliga den kommunala ambitionen i Östersund att skapa en inkluderande skola. En skola för alla. I Östersund finns idag inga särskilda undervisningsgrupper i grundsärskolan/ grundskolan. Hur kommer det sig? Vad har gjorts för att nå dit? Verkar det fungera? F. Tillgänglighet får skolan att funka Anna Sjölander är specialpedagog och arbetar sedan fyra år tillbaka på Specialpedagogiska skolmyndigheten som rådgivare. Innan dess har Anna arbetat med och för barn, unga och vuxna i grundskola, grundsärskola och mot arbetsmarknaden. Anna har ett särskilt intresse för alla människors rätt att uppleva inflytande, delaktighet, begriplighet och meningsfullhet. Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, presenterar en modell och ett paket med konkreta verktyg till stöd och hjälp i arbetet för ökad likabehandling och tillgänglighet. Att utveckla sin verksamhets tillgänglighet innebär att anpassa den pedagogiska, den fysiska och den sociala miljön i relation till barns och elevers lärande. I Tillgänglighetspaktet ingår ett digitalt värderingsverktyg och en tryckt handledning. Verktyget vänder sig till verksamhetschefer, pedagoger, specialpedagoger och elevhälsa inom förskolor och skolor. I paketet ingår också en distanskurs om tillgänglighet och Lärmaterialet DATE (framtaget av Handikappförbunden) som utgör praktiska lektionsplaneringar på temat tillgänglighet och

5 likabehandling. I dialogen funderar vi vidare tillsammans kring Vad innebär en tillgänglig förskola och skola? Hur gör vi förskolan och skolan tillgänglig för alla? Praktiska övningar. Dialoggruppen vänder sig till alla verksamma inom förskola och skola. G.Specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor Gerd Pettersson är doktorand i pedagogik, inriktning specialpedagogik, Pedagogiska institutionen Umeå universitet. Att intresset är klassrumsnära forskning med fokus på specialpedagogisk verksamhet är ingen slump. Under min tidigare lärargärning i grund- och gymnasieskolan har jag haft ett djupt engagemang och intresse av att försöka förstå hur jag arbeta för att fånga alla elevers intresse i syfte att bidra till alla elevers kunskapsutveckling. När jag sedan blev ledare för Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Umeå universitet fick det specialpedagogiska intresset en ny dimension eftersom specialpedagogik var ett prioriterat utvecklingsområde inom RUC. Det var även inom ramen för RUC jag fick fördjupa mitt kunnande om små glesbygdsskolors behov, arbete och villkor. Denna kombination, specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolan blev således en naturlig följd att arbeta vidare med inom ramen för en forskarutbildning. Dialoggruppens innehåll riktar intresset mot den lilla grundskolans specialpedagogiska verksamhet. Det vill säga de förutsättningar som råder i en skola som har 55 eller färre elever, få lärare och långa avstånd till den specialpedagogiska kompetensen. Dialoggruppen kommer att resonera om hur den specialpedagogiska verksamheten kan organiseras där företrädesvis undervisning sker i åldersblandade grupper. H. Levla Lärmiljön Anna Boman, specialpedagog Erik Rova, leg. psykolog Liselott Wihlbäck, specialpedagog I Umeå kommun pågår projektet Levla Lärmiljön. Syftet är att förbättra och öka likvärdigheten i skolans tidiga insatser för elever med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Projektet har resulterat i ett handfast material för pedagoger och rektorer. Genom att använda materialet får skolpersonalen stöd och inspiration att utveckla tidiga, konkreta anpassningar i lärmiljön. Åtgärder kommer snabbt igång och ett lösningsfokuserat, inkluderande förhållningssätt omsätts i praktiken. Under dialogpresentationen kommer materialet presenteras och konkreta exempel diskuteras. I. En inkluderande lärmiljö Ann-Christine Loo-Örn / PeM och Rektor/ Haga skola i Vasa. Lärmiljöns betydelse för trivsel och inlärning är stor! Det håller de flesta med om! Jag ska berätta litet kring planeringen av nya lärmiljöer i Haga skola och hur planeringen hänger ihop med forskning på området. Jag tar också upp förankringen till våra styrdokument och till den nya läroplanen, LP2016 som är under arbete. I den nya läroplanen finns tre mycket aktuella teman som är kopplade till lärmiljön. - Fenomenbaserad undervisning och mångvetenskapliga lärområden. - Digitala lärmiljöer som bas för differentiering och individuella lärstigar. - Mångsidig kompetens med sju olika kompetensmål.

6 J. Inkluderande struktur och undervisningskultur i en skola i Umeå kommun Therese Andersson, resursperson, Lisa Laestander Flod rektor och Christin Söderblom förstelärare med ämneslärartjänst i årkurserna 4-6. Backens skola, Umeå, Sverige På Backens skola i Umeå möjliggörs inkluderande undervisning via skolans kultur och struktur. Medvetna undervisningsstrategier finns för acceptans i elevers olika sätt att lära. Det medför att elever får många möjligheter till framgång inom olika områden, som kunskapsmässigt och socialt. Vi arbetar också medvetet med eleverna måluppfyllelse och vi synliggör lärandet, vilket är utvecklande för skolans organisation och olika nivåer. Vi analyserar undervisningens effektivitet som leder till olika val av strategier för lärande. Workshop med kort inledning om grundidéer, praktiska exempel och dialog.