Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar"

Transkript

1 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar

2 EFIs verksamhetsidé Institutet är en vetenskaplig institution, vid vilken forskning skall bedrivas oberoende av såväl ekonomiska som politiska intressen. Institutets uppgift är att bedriva teoretisk och empirisk forskning inom samhällsvetenskapernas, särskilt de ekonomiska vetenskapernas, område. I anslutning därtill medverkar institutet i forskarutbildningen vid HHS samt arbetar med spridning av forskningens resultat. Vägledande för EFI-forskarnas val av projekt är forskningsområdets behov av praktisk eller teoretisk vidareutveckling, projektens metodologiska intresse samt forskarnas eget intresse. Forskningens organisering Forskningen vid EFI är organiserad i 21 forskningssektioner. Ordinarie sektionschefer vid EFI är i regel professorer vid Handelshögskolan i Stockholm. EFI sektion: Företagslednings- och Arbetslivsfrågor (A) Centrum för Entreprenörskap och Affärsskapande (E) Offentlig Organisation (F) Information Management (I) Programmet Människa och Organisation (PMO) Management av Innovation och Produktion (T) Media och Ekonomisk Psykologi (P) Centrum för Konsumentmarknadsföring (CCM) Centrum för Informations- och Kommunikationsforskning (CIC) Marknadsföring, Distributionsekonomi och Industriell Dynamik (D) Centrum för företagsstrategi och konkurrenskraft (CSC) Centrum för företagshistoria och ekonomisk historia (BEH) Redovisning och Finansiering (B) Centrum för redovisningsbaserad finansiell analys och kostnadsintäktsanalys (BFAC) Finansiell Ekonomi (FI) Centrum för Hälsoekonomi (CHE) Internationell Ekonomi och Geografi (IEG) Samhällsekonomi (S) Ekonomisk Statistik (ES) Rättsvetenskap (RV) Centrum för skatterätt (SR) Sektionschef: Sven-Erik Sjöstrand Carin Holmquist Nils Brunsson Mats Lundeberg Andreas Werr (vik) Pär Åhlström Guje Sevón Magnus Söderlund Per Andersson (vik) Björn Axelsson Örjan Sölvell Håkan Lindgren Johnny Lind Kenth Skogsvik Clas Bergström Magnus Johannesson Mats Lundahl Paul Segerstrom Anders Westlund Johnny Herre Bertil Wiman Styrelseordförande: Professor Carin Holmquist Institutets chef: Docent Filip Wijkström Adress EFI, Box 6501, SE Stockholm, Sverige Besöksadress: Sveavägen 65, Stockholm Telefon: +46(0) Fax: +46(0) E-post: efi@hhs.se Hemsida:

3 Publikationer i EFI Civil Society Reports 2008 Torbjörn Einarsson Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. En studie av medlemmar i fyra idrottsföreningar Torbjörn Einarsson och Filip Wijkström Analysmodell för sektorsöverskridande statistik. Fallet vård och omsorg Thodenius, Björn Organisering av kunskap. En studie av Wallenberg Consortium North.

4

5 MEDLEMSKAPET I DEN SVENSKA IDROTTSRÖRELSEN EN STUDIE AV MEDLEMMAR I FYRA IDROTTSFÖRENINGAR Torbjörn Einarsson

6 Ämnesord: samhällssfärer, idrott, styrning, medlemskap, förening ägare, huvudman, ideell sektor ISBN: ISSN: EFI Civil Society Reports Torbjörn Einarsson, 2008 Omslag: Manifesto Distribuerad av: EFI, Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm Box 6501, Stockholm efi@hhs.se Tryck: Elanders Gotab, Stockholm, 2008

7 INNEHÅLL FÖRORD OCH TACK IX Kapitel 1 BAKGRUND 1 Rapportens vetenskapliga förankring och mål... 2 Om undersökningen... 4 Rapportens fortsatta disposition Kapitel 2 INDIVIDEN, SAMHÄLLET OCH IDROTTEN 11 Varför ska man egentligen dela upp samhället? Olika sätt att dela upp samhälle och organisationer Ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv Mänsklig interaktion, institutioner, sfärer och sektorer Folkrörelsetraditionen som institution och marinad Det civila samhället i förändring Idrotten i det svenska samhället Den ideella idrottsrörelsens organisationer Kapitel 3 MEDLEMSKAPET I FOLKRÖRELSEORGANISATIONEN 45 Andra akademiska perspektiv på medlemskapet Organisationsföreträdarnas syn på medlemskapet Medlemmarnas syn på medlemskapet Medlemskapets dimensioner De grundläggande relationstyperna Medlemmen som ägare och huvudman... 63

8 Kapitel 4 MEDLEMSKAPET I IDROTTSRÖRELSEN 67 Vad säger stadgarna om medlemskapet? En titt på medlemskapet i Svenska Fotbollförbundet Kapitel 5 RÖSTER FRÅN MEDLEMMARNA 75 Vägen in till medlemskapet Individen och organisationen Medlemskapets dimensioner Ideellt arbete Förtroendeuppdrag Inflytande och delaktighet Årsmötets betydelse i den representativa kedjan Det institutionaliserade och marinerade medlemskapet Företagisering av den ideella idrottsrörelsen? Kapitel 6 AVSLUTANDE REFLEKTIONER 103 REFERENSER 109 APPENDIX: INTERVJUPERSONER 115

9 FÖRORD OCH TACK Det här är en rapport som handlar om det individuella medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen. Ett av syftena bakom rapporten är att försöka problematisera medlemskapet som vi så ofta tar för givet. Jag menar att individen kan uppleva sitt medlemskap på många olika sätt och att det har betydelse för hur denne utövar sitt medlemskap. Rapporten bör därför kunna vara intressant både för medlemmar i och företrädare för idrottsrörelsen som i de allra flesta fall faktiskt också själva är medlemmar. Utöver detta är förhoppningen också att rapporten även ska vara intressant för medlemmar och företrädare för andra typer av föreningar och folkrörelseorganisationer då det finns stora likheter men också intressanta skillnader i hur dessa leds och organiseras utifrån ett medlemskapsperspektiv. Anledningen till att vi vid sektionen för Företagsledning och Arbetslivsfrågor vid Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm intresserar oss för medlemskapet i folkrörelser och föreningar är att den ideella sektorns organisationer står för betydande och viktiga delar av såväl röst- som serviceproduktionen i Sverige. Då medlemmarna formellt sett är dessa organisationers huvudmän och samtidigt står för en stor del av inflödet av resurser till exempel i form av medlemsavgifter och ideellt arbete blir en förståelse av medlemskapet grundläggande för att också kunna förstå hur ix

10 organisationerna leds och organiseras, såväl ur strategiskt, taktiskt som ett operativt perspektiv. Ett stort tack vill jag för det första rikta till Sofia som varit en mycket stor inspirationskälla och som i det tysta stått för intellektuella utmaningar och motivation framför allt i ett inledande skede av författandet av denna rapport. Lycka till med dina framtida projekt! Jag vill också tacka Filip Wijkström som bistått med råd både i början av forskningsprocessen och i slutskedet då jag arbetat med att färdigställa det slutliga manuset. Övriga forskare som på olika sätt har varit med i medlemskapsprojektet har också genom både skrivna texter och diskussioner varit värdefulla för mitt arbete. Här märks främst, men inte begränsat till, Johan Hvenmark, Pernilla Hultén, Ola Larsson och Tone Wist. Den referensgrupp med Marianne af Malmborg i spetsen som vi har haft i medlemskapsprojektet har också varit helt ovärderlig. Då projektet pågått under ett flertal år har ett antal av företrädarna för organisationerna hunnit bytas ut. Så jag säger som man brukar, ingen nämnd, ingen glömd men vill ändå passa på att tacka de medverkande organisationerna för att vi fått låna tid från era anställda. Detta gäller Hyresgästföreningen, IOGT-NTO, Kooperativa Förbundet, Lärarförbundet, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Missionskyrkan, Svenska Röda Korset, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti samt Synskadades Riksförbund. Slutligen också givetvis ett stort tack till Anders Lundin och Urban Dahlberg vid Riksidrottsförbundet, till de distrikt och förbund jag varit i kontakt med samt de fyra idrottsföreningar jag fått möjlighet att titta närmare på och alla de organisationsföreträdare och medlemmar som låtit mig intervjua dem. Urban Dahlberg förtjänar också ett extra tack i och med den hjälp jag fått genom att hans korrekturläsning utifrån ett annat perspektiv än forskarens x

11 Kapitel 1 BAKGRUND En övervägande del av idrottsutövningen i Sverige sker traditionellt sett i en mångfald ideella föreningar organiserade av specialidrottsförbund som i sin tur är anslutna till Riksidrottsförbundet. Den enskilde idrottsutövaren är därmed medlem i en lokal idrottsförening eller klubb samtidigt som medlemskapet ger individen en möjlighet till delaktighet även i den övergripande federativa strukturen som den organiserade ideella idrottsrörelsen består av. De rättigheter och skyldigheter som medföljer medlemskapet i idrottsrörelsen kan till stor del härledas till den starka svenska traditionen av att organisera sig i folkrörelser. Under de senaste åren har man dock inom idrottsrörelsen såväl som i flera andra folkrörelser uppmärksammat trender i samhället som skulle kunna beskrivas som företagisering och föreningisering då föreningar alltmer behandlar sina medlemmar som kunder medan kommersiella företag satsar mer och mer på att göra sina kunder till ett slags kvasi medlemmar genom kundklubbar, medlemskort och andra slags lojalitetsprogram (jmf. Brunsson 1998). Inom idrotten har detta kommit till uttryck i ett antal kommersiella aktörers intåg på idrottsmarknaden. Samtidigt tycks många av de traditionella idrottsföreningarna tala allt mer i termer av att upprätthålla och utveckla kundrelationer till sina medlemmar samt diskutera föreningens varumärke. Denna 1

12 Torbjörn Einarsson utveckling öppnar upp för en mängd intressanta frågor kring vad ett föreningsmedlemskap egentligen innebär för såväl individen som för organisationen. Rapportens vetenskapliga förankring och mål Denna forskningsrapport ingår i ett större forskningsprogram på Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm (EFI). Forskningsprogrammet syftar bland annat till att analysera och förstå det civila samhällets organisationers ekonomi, organisering och ledning samt att studera dessa organisationers funktion och roll i samhället. En viktig del i detta forskningsprogram är forskningsprojektet Medlemskapet och Federationen eller kort och gott Medlemskapsprojektet. Den grundläggande frågeställningen i detta projekt är hur medlemskapet konstrueras i ideella och idéburna organisationer. Vilka funktioner tillmäts medlemskapet? Vilka föreställningar finns det om medlemskapet och vilka olika dimensioner eller aspekter är medlemskapet uppbyggt av. Bakgrunden till detta är ett antagande om att det krävs en mer systematisk kunskap om medlemskapet ur olika perspektiv för att bättre kunna förstå och analysera hur ledning, organisering och strategi fungerar i denna typ av organisationer. En av grundvalarna för medlemskapsprojektet såväl som för denna rapport är att medlemskapet inte kan ses som något på förhand givet och oföränderligt. Istället ses medlemskapet som en relation mellan individ och organisation som kontinuerligt skapas och omkonstrueras över tid i ett slags, mer eller mindre omedveten, förhandlingsprocess mellan individ och organisation (jmf. Berger och Luckmann 1966/1991). Eftersom en relation mellan två parter i de allra flesta fall upplevs olika av parterna kan man säga att relationen i själva verket består av 2

13 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen två skilda relationer (jmf. Trost och Levin 2004). Därför är det naturligt och nödvändigt att medlemskapet beskrivs och analyseras från två perspektiv, organisationens respektive individens. Detta åskådliggörs i figur 1 som visar medlemskapsprojektets olika delar. Figur 1: Medlemskapsprojektet. Den del av medlemskapsprojektet som redogör för organisationens syn på medlemskapet har genomförts i form av en intervjustudie med ledare i nio stora svenska folkrörelseorganisationer, bland andra Svenska Fotbollförbundet, och publicerades i en avhandling under våren 2008 (se Hvenmark 2008). Gällande den andra delen av projektet som behandlar medlemmarnas syn, presenterar två rapporter de förstudier som genomförts med intervjuer med medlemmar i IOGT-NTO, Svenska Röda Korset samt Kooperativa Förbundet (se Hultén och Larsson kommande; Hultén och Wist 2003). Den första full- 3

14 Torbjörn Einarsson skaliga delstudien som behandlar medlemmarnas syn på medlemskapet bygger på en enkät som har skickats till 8000 medlemmar i åtta stora folkrörelseorganisationer. Den delstudien har hittills resulterat i en akademisk konferensartikel om medlemskap och tillit kopplat till debatten om socialt kapital samt en artikel som behandlar medlemskap, ägarskap och styrning i federativa medlemskapsbaserade organisationer (se Einarsson 2007; 2008). Den rapport du nu läser är del av det större medlemskapsprojektet men är i huvudsak resultatet av en andra delstudie bestående av fördjupande intervjuer med medlemmar i fyra idrottsföreningar och representanter för idrottsförbund, distriktsförbund samt Riksidrottsförbundet. Delar av materialet och kunskapen till denna rapport är också hämtat från de tidigare för- och delstudierna. Om undersökningen En första utgångspunkt för denna studie är alltså att medlemskapet betraktas som en över tiden föränderlig relation mellan individ och organisation. En andra utgångspunkt för studien är att man utifrån den svenska folkrörelsetraditionen, organisationernas stadgar såväl som rättspraxis även kan se medlemmarna som föreningens och därmed också hela federationens slutliga huvudmän och (del)ägare. Kanske det vanligaste sättet att se på ägarbegreppet är att det refererar till individer som (1) har formella rättigheter att styra och kontrollera organisationen samt (2) rätt till del i organisationens eventuella ekonomiska överskott (se bl a Hansmann 1996). Då medlemskapet i ideella föreningar som idrottsrörelsens organisationer inte ger några (lagliga) möjligheter till del i en eventuell ekonomisk vinst är det endast den första punkten som är relevant i detta fall. Att trots detta se medlemmen som 4

15 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen ägare har dock den fördelen att dennes konstitutionella ägarinflytande tydliggörs. I rapporten kommer jag även att visa på att många medlemmar faktiskt konstruerar sig själva som ägare till sin förening. Sedan bör det väl dock påpekas att ett formellt medlemsinflytande inte automatiskt behöver leda till ett medlemsstyre. En formell rätt till inflytande kan i praktiken kanske inskränkas på olika sätt samtidigt som individen själv kanske väljer att inte engagera sig i organisationens styrning. Hur den formella möjligheten till inflytande översätts till ett faktiskt medlemsstyre är dock något som endast i mycket liten grad kommer att behandlas i den fortsatta rapporten. Eftersom medlemskapet är i ständig förändring och utveckling bör det därför ses som en process. Det vi som forskare gör när vi intervjuar eller ber respondenter att fylla i enkäter innebär dock att vi tar ett slags ögonblicksbild av hur individen i sin nuvarande föreställningsvärld och definition av situationen ser på sitt medlemskap. Man får alltså tänka på att individen vid frågetillfället befinner sig i en konstlad situation vilket gör att dennes aktuella föreställningsvärld kan skilja sig åt jämfört med när han eller hon deltar i den dagliga verksamheten ute i sin idrottsförening. Vid frågetillfället har respondenten därmed i första hand inte den sociala identiteten medlem utan snarare medlem som frågas ut av forskare. Detta behöver dock inte vara så problematiskt som det kanske först låter. Det är snarare ofrånkomligt och individens syn på medlemskapet skiftar förmodligen också mellan då han eller hon närvarar på ett årsmöte, ser på när barnen försöker kvala in till SM eller när individen själv motionsidrottar i föreningens regi. Detta är alltså inte något som fångas med de aktuella metoderna utan den bild av medlemskapet som presenteras i denna rapport kan istället mer ses som ett slags generell bild av hur medlemskapet kan upplevas. 5

16 Torbjörn Einarsson Enkätstudien Det huvudsakliga syftet med enkätstudien är att undersöka hur den individuella medlemmen ser på och konstruerar sitt medlemskap i organisationen, såväl i den lokala föreningen som i den övergripande federativa strukturen. Främsta utgångspunkten vid utformningen av enkäten har varit de intervjustudier som utförts med medlemmar i IOGT-NTO, Svenska Röda Korset samt Kooperativa Förbundet. Från det omfattande intervjumaterialet har vi försökt få fram så många tänkbara aspekter av medlemskapet som möjligt. Detta material har vi sedan under drygt två års tid arbetat ihop till en enkät tillsammans med en referensgrupp från de nio medverkande organisationerna som ingår i medlemskapsprojektet: Hyresgästföreningen, IOGT-NTO, Kooperativa Förbundet, Lärarförbundet, Svenska Fotbollförbundet, Svenska Missionskyrkan, Svenska Röda Korset, Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti samt Synskadades Riksförbund. Resultatet av detta omfattande arbete var en enkät omfattandes 16 sidor med drygt 130 frågor fördelade inom 14 övergripande temaområden. Enkäten har sedan skickats ut till 1000 slumpmässigt valda medlemmar vardera från åtta av de medverkande organisationerna (Kooperativa Förbundet medverkar inte i denna del av medlemskapsprojektet). Svarsfrekvenser för enkäten presenteras i tabell 1. Kolumnerna i tabellen visar i tur och ordning vilken organisation det handlar om, antal enkäter som kan förmodas ha kommit fram till rätt respondent (bland annat är felaktiga adresser och avslutade medlemskap bortrensade), antal helt eller delvis besvarade enkäter som jag har fått tillbaka, antal enkäter där de frågor som använts i de aktuella analyserna är besvarade i tillräckligt stor utsträckning för att tas med i beräkningarna samt slutligen hur stor andel i procent detta är av det antal enkäter som förmodas ha kommit fram till rätt person (se även Einarsson 2008). 6

17 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen Som man ser i tabellen så är spridningen mellan de olika organisationerna ganska stor. Från respondenter i församlingar inom Svenska Missionskyrkan används 62 procent av urvalet medan 27 procent av de utvalda medlemmarna i Hyresgästföreningen har svarat tillräckligt noga för att kunna användas i analyserna i denna rapport. Eftersom de analyser som jag kommer att presentera i huvudsak är kvalitativa där målet är att identifiera olika samband och kategorier i materialet och egentligen inte att räkna eller kvantifiera dem är detta dock inte något stort problem. Men det kan förstås finnas en risk att vissa kategorier eller dimensioner av medlemskapet tappas bort om dessa finns representerade endast hos de medlemmar som valt att inte besvara enkäten. Tabell 1: Svarsfrekvenser. Organisation Urval Svar Använda svar Svenska Missionskyrkan % Lärarförbundet % Svenska Fotbollförbundet % Svenska Röda Korset % SAP (Socialdemokraterna) % Synskadades Riksförbund % IOGT-NTO % Hyresgästföreningen % TOTALT % Källa: Bearbetning utifrån Einarsson (2008) Då jag har skickat ut två omgångar med påminnelser efter att den ursprungliga enkäten sändes ut går det att göra en enkel analys av när olika grupper av medlemmar svarat. Detta går inte att likställa med en bortfallsanalys men ger i alla fall en indikation på vilka grupper som svarat direkt och vilka som inte svarat förrän efter flera påminnelser. De som svarat tidigt efter första utskicket anser i större utsträckning att medlemskapet i den specifika organisationen är viktigare än andra medlemskap som individen har. Dessa individer har i större 7

18 Torbjörn Einarsson utsträckning också varit förtroendevalda i organisationen och har även varit medlemmar under en längre tid. De har också högre utbildningsnivå och är äldre än de som inte svarat förrän efter att de fått ett eller flera påminnelsebrev. Intervjustudien Inför arbetet med denna rapport har jag även genomfört en intervjustudie med ett antal medlemmar i fyra idrottsföreningar samt några representanter för den övergripande federativa strukturen inom idrottsrörelsen, det vill säga Riksidrottsförbundet, specialidrottsförbund och distriktsidrottsförbund. Totalt sett består studien av 28 inspelade intervjuer kompletterat med ungefär 10 mer informella samtal. Huvuddelen av dessa intervjuer utfördes under hösten 2007 men de inledande intervjuerna med företrädare för Riksidrottsförbundet och specialidrottsförbund genomfördes under perioden december 2006 till februari För att underlätta analysen har jag efter intervjutillfället skrivit ut intervjuerna ordagrant. Totalt sett omfattar detta empiriska material mer än 340 sidor text. Valet av de fyra idrottsföreningarna har gjorts för att få en spridning dels på hur individ- eller samhällsorienterad föreningen är samt hur ideell eller professionell den är i idrottstermer kan man här tala om det är en motions- eller en elitförening. För att representera den ideella motionsidrotten har valet fallit på Enskede Sportklubb med 15 medlemmar. Denna förening kan karaktäriseras som ett innebandyspelande kompisgäng som startat föreningen för att detta var det enklaste sättet att få möjlighet att spela matcher mot andra lag. Dessa representerar då den individfokuserade delen av motionsidrotten. Medlemmarna spelar primärt för att de själva tycker att det är roligt. Den mer samhällsorienterade delen av motionsidrotten representeras av Grytgöls IK i Östergötland med strax över 800 medlemmar. Det är en förening som har 8

19 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen fotboll, längdskidåkning och varpa på det idrottsliga programmet samtidigt som de sköter flera andra funktioner i det lokala samhället. Bland mycket annat driver de biblioteket på orten och anordnar en stor festival varje sommar som drar människor från en stor del av landet till Grytgöl. De mer professionella och elitinriktade idrottsföreningarna representeras av Väsby Simsällskap (Väsby SS) med medlemmar som ett exempel på en mer individinriktad förening med flera OS-simmare samt Södertälje Basketbollklubb (SBBK) som är en elitförening med totalt över 110 SM-guld och mer än medlemmar men där det bredare samhällsansvaret ändå är mycket tydligt. Det måste dock nämnas att en sådan uppdelning givetvis blir väldigt grov. Exempelvis fyller även Väsby SS viktiga samhällsfunktioner bland annat genom en mycket framgångsrik simskola. Även inom föreningarna har valet av respondenter gjorts för att få en så stor bredd som möjligt i materialet. Urvalet av såväl föreningar som medlemmar har alltså syftat till att försöka finna så olika typer av medlemskap som möjligt och inte till att jämföra de olika föreningarna eller medlemmarna på något vis. Alla intervjupersoner har dock valts ut för att de på något sätt är involverade i sina föreningars verksamheter. Studien täcker alltså inte in individer som endast betalar medlemsavgiften till exempel för att de vill stödja föreningen. Individer som är medlemmar och utöver detta endast tittar på idrottsarrangemangen som supporters ingår därför inte heller i studien. Alla valda respondenter är också vuxna och över 18 år för att de på ett rimligt sätt ska ha haft möjlighet att reflektera över sitt medlemskap och sin förening på ett sätt som yngre kanske ännu inte har gjort. Intervjuerna varade ungefär mellan en kvart och två timmar och kan ses som semistrukturerade. Jag utgick ifrån en frågemall vilken i praktiken mer fungerade som en checklista så att alla frågeområden verkligen kom med. I praktiken lät jag i stor utsträckning intervjupersonernas berättelser leda utvecklingen i 9

20 Torbjörn Einarsson samtalet. Detta innebär att fokus i de olika intervjuerna skiftar och alla temaområden inte är lika ingående behandlade i de olika intervjuerna. I relation till studiens syfte är detta dock inte något problem då målet varken är att jämföra olika individer eller föreningar med varandra. Studieobjektet är medlemskapet och syftet med intervjuerna var därför att få en bild av många olika sätt som medlemskapet kan gestalta sig för individen. En av orsakerna till den stora spännvidden i längd på intervjuer tycks vara att personer högre upp i de federativa strukturerna har reflekterat mer över medlemskapets betydelse både för dem själva och för andra och därför hade mer att säga. Men det beror också på att dessa personer även ombads att tala om idrottsrörelsen i stort medan medlemmar utan några specialfunktioner i sin förening endast intervjuades kring deras eget medlemskap och engagemang i sin förening. Rapportens fortsatta disposition I kapitel 2 bygger jag upp och presenterar det analytiska ramverk som jag använder genom rapporten. Kapitel 3 diskuterar ett slags fantombild av det generella medlemskapet i folkrörelseorganisationen. Detta gör jag dels utifrån en del av den litteratur som finns på området dels utifrån övriga texter som tillkommit genom medlemskapsprojektet. I kapitel 4 snävar jag in detta något och talar kort om medlemskapet i idrottsrörelsen dels utifrån vad som finns skrivet i stadgar dels utifrån det enkätmaterial som omfattar medlemmar i föreningar som är anslutna till Svenska Fotbollförbundet. Kapitel 5 är sedan det huvudsakliga empirikapitlet där jag redovisar resultaten från mina intervjuer med medlemmar i och företrädare för idrottsrörelsen och slutligen försöker jag knyta ihop några av de mer intressanta trådarna i det avslutande kapitel 6. 10

21 Kapitel 2 INDIVIDEN, SAMHÄLLET OCH IDROTTEN I detta kapitel presenterar jag det analytiska ramverk som jag sedan kommer att utgå från då jag beskriver och analyserar medlemskapet i idrottsrörelsen. Då det här är ett av rapportens längsta kapitel kan det vara på sin plats att kort berätta om vad man som läsare kan tänkas få ut av det. Kapitlet inleds med en diskussion om nyttan med att dela in samhället och gruppera organisationer i olika slags domäner, sfärer eller sektorer. Sedan beskriver jag symbolisk interaktionism som är det vetenskapliga perspektiv och syn på människan som jag använder genom rapporten. Efter detta bygger jag stegvis upp en modell över samhället uppdelat i fyra sfärer och sektorer. Slutligen diskuterar jag några av de pågående förändringsprocesserna som pågår i den ideella sektorn innan jag relaterar den ideella idrottsrörelsen till den föreslagna samhällsmodellen. Vi betraktar ofta det svenska samhället som uppdelat i två sfärer. Olika fenomen sorteras antingen in i det privata eller det offentliga. Företeelser som folkrörelser, stiftelser, föreningslivet eller intresseorganisationerna passar dock inte särskilt väl in i en sådan förenklad världsbild utan att göra alltför mycket våld på deras grundläggande natur. Detta gäller även i hög grad för idrottsrörelsen och dess verksamheter. I detta kapitel presenterar jag därför istället en modell över ett samhälle bestående av fyra grundläggande sfärer och använder sedan denna modell för att diskutera och positionsbestämma den svenska idrotts- 11

22 Torbjörn Einarsson rörelsen. Basen för de fyra samhällssfärerna ligger i fyra grundläggande rationaliteter för mänsklig interaktion som jag senare i rapporten även kommer att använda när jag diskuterar och analyserar medlemskapet. Idrott och motion står onekligen för omfattande verksamhet i Sverige och en stor del av befolkningen är på ett eller annat sätt fysiskt aktiv i sin vardag. Drygt en tredjedel av svenskarna uppger att de på något vis aktiverar sig i idrott eller friluftsliv (vilket alltså även innefattar andra verksamheter än rena idrottsaktiviteter). Vidare anger svenskarna också att de i genomsnitt lägger ner så mycket som en och halv timme per dag på detta (Statistiska centralbyrån 2003). Ser man till den vuxna befolkningen är hela 31 procent medlemmar i någon idrottsförening och ungefär hälften av dessa eller totalt 17 procent beskriver sig även som aktiva i sin förening (Vogel, Amnå, Munck och Häll 2003). Om man studerar det svenska samtalet får man lätt intrycket att i princip all denna idrotts- och motionsverksamhet utförs inom den ideella organiserade idrottsrörelsen som faller under Riksidrottsförbundets paraply. Ett exempel på detta kan fås om bläddrar igenom Statistisk årsbok som årligen publiceras av Statistiska centralbyrån (2008). I denna hittar man tre avsnitt som talar om idrotter och föreningar som är organiserade inom specialidrottsförbunden men inga uppgifter alls om enskild oorganiserad idrottsutövning eller verksamhet som bedrivs hos kommersiella aktörer som till exempel SATS eller Nautilus. Den idrott som utövas inom skolans eller försvarsmaktens organisationer nämns inte heller. Ett äldre försök att råda bot på detta finns dock i skriften Idrott och motion i Sverige: en statistisk beskrivning (Statistiska centralbyrån 1989) men även där är det verksamheten i föreningarna runt Riksidrottsförbundet som får nästan all uppmärksamhet. Att idrotten även utanför dessa föreningar står för betydande verksamhet är det dock ingen tvekan om. Ser man till exempel 12

23 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen på den alpina utförsåkningen så åkte knappt 2,3 miljoner människor skidor, snowboard eller liknande under säsongen 2006/2007 (SLAO 2007) vilket kan jämföras med Svenska Skidförbundets medlemmar (Svenska Skidförbundet 2008). Tittar man sedan på ägarförhållandena i de skidanläggningar som under samma säsong var medlemmar i SLAO (Svenska liftanläggningars organisation) ser man att 38 procent ägdes av föreningar medan nästan lika stora andelar eller 30 procent av anläggningarna ägdes av kommuner eller stiftelser samt 32 procent ägdes av privata företag (SLAO 2007). Båda dessa uppgifter visar på att en stor del av den alpina utförsåkningen som ett exempel faktiskt organiseras och bedrivs utanför de föreningar som befinner sig i den ideella idrottsrörelsen. Man kan givetvis inte generalisera förhållandena inom utförsåkningen till all annan idrottsverksamhet. Det finns exempel på andra idrotter där istället större delen av verksamheten faktiskt sker inom de föreningar som organiseras av respektive specialidrottsförbund. Denna lilla inblick ger dock ändå en tillräcklig indikation på att det också utanför Riksidrottsförbundets organisatoriska sfär existerar omfattande idrotts- och motionsverksamheter. Varför ska man egentligen dela upp samhället? Innan jag argumenterar för varför en uppdelning av samhället i olika sfärer eller domäner kan vara önskvärd, måste jag säga några ord om vad jag menar med samhället. För det första vill jag påpeka att jag gör en tydlig åtskillnad mellan samhälle å ena sidan och stat, kommun samt andra offentliga institutioner å andra sidan. Detta är en distinktion som tyvärr inte alltid görs i det svenska samtalet. Ofta talar man till exempel om olika problem och säger ibland att det där måste samhället göra 13

24 Torbjörn Einarsson någonting åt när man egentligen menar att det är staten eller andra offentliga institutioner, som borde lösa problemet i fråga. Här ansluter jag mig istället till en syn på samhället som delas av många samhällsvetare från olika discipliner. Bland andra menar Giddens (1984) att ett samhälle består av en avgränsad grupp människor som lever på en gemensam plats. Det kan handla såväl om en modern nationalstat (ett land) eller om en avlägsen bergsby långt från det vi kallar för civilisation. Ett samhälle avgränsas dock inte endast geografiskt utan det måste också finnas en viss enhetlighet i form av gemensam kultur, normsystem och identitet. Hur homogen en grupp människor måste vara för att kallas för ett samhälle är dock svårt att ge ett enkelt svar på. För mina syften här kan jag dock nöja mig med att kalla Sverige med dess invånare för ett samhälle. En del av detta samhälle består förstås av staten men samhället är alltså enligt denna syn betydligt större än så. En första anledning till att göra en analytisk uppdelning av samhället i sfärer är att det i våra föreställningsvärldar faktiskt finns skillnader mellan olika samhällssfärer och organisationsformer och att detta tycks påverka hur vi faktiskt tänker och handlar i praktiken. Ett exempel på just detta kan ses i Alliansens regeringsförklaring från 2006 (Regeringen 2006:13): Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund, och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglas av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet. Ett starkt civilt samhälle är också grunden för en stark demokrati. Ett ökat samarbete mellan den offentliga, privata och ideella sektorn är nödvändigt för att utveckla vårt samhälle. Detta uttalande kan tolkas som att regeringspartierna anser att vi inte längre kan utgå från att statens resurser (främst 14

25 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen skatteintäkterna) räcker till för att förse oss medborgare med den välfärd och trygghet som vi anser att vi behöver. Istället lyfter man upp något annat genom att säga att olika typer av ideella och idéburna organisationer är lösningen på dessa problem. Samtidigt föreställer man sig att detta skulle leda till andra fördelar som samhällsutveckling och en stärkt demokrati. Dessa tankegångar är dock inte helt nya. I början av talet debatterades dessa frågor livligt. Den ena sidan i debatten argumenterade för att ge tillbaka makten över det egna livet till medborgarna, medan den andra sidan talade om välfärdsstatens reträtt och en återgång till att göra människor beroende av välgörenhet. Nu 15 år senare har denna debatt svalnat av och många politiker och andra beslutsfattare från olika politiska läger tycks nu utan större eftertanke eller problematisering förvänta sig att den typen av organisationer skall ta på sig sådana uppgifter (se bl a Wijkström och Einarsson 2006). Trots detta stora intresse för organisationerna och aktörerna inom det civila samhället saknas tyvärr till stora delar en mer utvecklad teoretisk referensram kring dem. I en tidigare rapport har jag tillsammans med Filip Wijkström visat på att inte ens Sveriges officiella statistik i dagsläget kan skilja ut det civila samhällets organisationer från aktörer inom det vinstdrivande näringslivet eller från den statliga och kommunala sektorn på ett tillfredsställande sätt (se Einarsson och Wijkström 2007). Om man inte har verktyg och modeller som kan särskilja ideell verksamhet från offentlig och privat vinstdrivande verksamhet så är det förstås omöjligt att följa utvecklingen och därmed blir det även svårt att från politiskt eller annat håll försöka påverka den i vad man för tillfället ser som en önskvärd riktning. En andra anledning till varför det är lämpligt att göra en uppdelning av samhället i olika sfärer är att vi i tidigare forskning har sett att saker och ting håller på att ske inom det 15

26 Torbjörn Einarsson som vi kallar för civilsamhällessfären och den ideella sektorn. Sammansättningen av verksamheter och organisationer förändras. Även det individuella deltagandet i det civila samhället omdanas på olika vis. Vi kan bland annat se att allt mer av arbetet inom dessa organisationer utförs av avlönade anställda och volontärer istället för av organisationens egna medlemmar (Olsson, Svedberg och Jeppsson-Grassman 2005; Wijkström och Einarsson 2006). Att sådana förändringar kan ha följder på olika plan är inte svårt att ana men även här behövs en gemensam begreppsapparat för att kunna följa och analysera utvecklingen. Sådana förändringar gör det även än mer angeläget att analysera vad medlemskapet betyder för individen vilket är ett av huvudsyftena i denna rapport. Ett tredje skäl för att på det här viset göra en idealtypisk uppdelning av samhället är att jag anser att det finns viktiga grundläggande skillnader i hur individer relaterar till de fyra föreslagna samhällssfärerna och därför också i hur de agerar i relation till dessa sfärer. Olika sätt att dela upp samhälle och organisationer Den modell över samhället som jag kommer att presentera längre fram i detta kapitel bygger på förenklingar av den mänskliga naturen och man kan givetvis tänka sig många andra sätt att strukturera vår förståelse av samhället och olika slags organisationer. I andra modeller sorteras samhället, människor, organisationer och andra fenomen in på andra grunder och man kan knappast säga att något sätt egentligen är mer rätt eller fel. Olika modeller belyser och sätter helt enkelt fokus på olika aspekter av verkligheten. I syfte att ge ett jämförande underlag kommer jag i detta avsnitt därför kortfattat att beskriva några andra modeller som på olika sätt kan ha relevans för denna rapport. 16

27 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen Den del av samhället som idrottsrörelsens organisationer rör sig inom och som därför främst är av intresse i denna rapport har i det svenska samtalet ofta benämnts som folkrörelserna, det civila samhället, den sociala ekonomin eller den ideella sektorn. Om man även lyssnar till den internationella debatten så har man säkert också snappat upp ord och benämningar som skulle kunna översättas till den tredje sektorn, icke-vinstdrivande organisationer eller icke-statliga organisationer, och det är inte svårt att hitta fler exempel på hur denna domän i samhället benämns. Flera av dessa ord lider tyvärr av en bristande exakthet. Det civila samhället har till exempel genom tiderna haft olika betydelser och har i skilda syften använts som slagord från olika politiska läger. Analyser av användningen av det civila samhället kan bland annat ses hos Dahlkvist (1995) samt Lidskog (1995). Denna mångfald av ord och betydelser gör att det blir viktigt att skilja på term och begrepp. Med term menar jag här närmast ett ord, namn eller beteckning för ett fenomen medan termen begrepp står för föreställningen eller idén om ett fenomen. Termen det civila samhället pekar i olika samhällsteorier på olika (men ofta närliggande) begrepp. Samtidigt använder man ofta olika termer som till exempel intresseorganisationerna, föreningslivet eller folkrörelserna för att beteckna samma begrepp. Själv kommer jag att använda termerna det civila samhället och den ideella sektorn för att representera den domän i samhället där den organiserade ideella idrottsrörelsen i huvudsak tänks befinna sig. Ett exempel på den, i det svenska samtalet så vanliga, dualistiska samhällssynen kan ses hos statsvetaren Micheletti (1994) som kontrasterar det civila samhället mot ett massamhälle där det inte finns några medborgarsammanslutningar som kan skydda individen mot statliga övergrepp. Till det civila samhället hänför Micheletti förutom medborgarsammanslutningarna också den privata företagsamheten och massmedia. 17

28 Torbjörn Einarsson Nationalstaten ses här alltså som något slags utgångspunkt eller given självklarhet medan alla andra typer av företeelser inryms i det samhälle som finns inom statens domäner. En sådan syn där staten tas som utgångspunkt är inte heller svår att spåra hos andra stats- eller samhällsteoretiker. För att få ett annat perspektiv tittar jag därför istället närmare på några olika organisationsteoretiker som kanske främst har försökt gruppera olika typer av organisationer i samhället. Brunsson (1998) talar om tre olika slags institutioner; idéerna eller föreställningarna om den politiska organisationen, företaget samt föreningen. Dessa institutioner består av en uppsättning idéer om hur dessa olika typer av organisationer bör fungera. Wijkström och Lundström (2002) samt Wijkström och Einarsson (2006) ansluter sig nära till detta resonemang men lägger även till en fjärde institution; idén om familjen. Ingen av dessa författare försöker dock förklara indelningen utifrån mer grundläggande mänskligt beteende. De utgår istället ifrån att dessa institutioner är ett slags abstrakta idéer som blir viktiga då de finns allmänt tillgängliga i våra föreställningsvärldar. Etzioni (1964) placerar istället in organisationer i olika grupper utifrån olika typer av kontrollmakt eller kontrollinstrument. Beroende på hur organisationsmedlemmarna kontrolleras talar Etzioni om tvångsorganisationer, nyttoorganisationer eller normativa organisationer. Detta har vissa likheter med den modell jag kommer att presentera då jag utgår från de fyra grundläggande idealtypiska former av eller rationaliteter för interaktion mellan människor som Sjöstrand (1985; 1993) arbetar med då han delar in organisationer i fyra olika grupper. Ahrne (1990) presenterar i sin tur en modell som till funktionen är mycket lik den institutionella modell som presenteras av Wijkström och Lundström (2002) samt Wijkström och Einarsson (2006) och därmed också den analytiska modell jag arbetar med i denna rapport. Ahrnes modell bygger dock på andra grunder då det är en typologi baserad på skillnader 18

29 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen mellan olika slags organisationer. Delvis bygger den på om huruvida om individens relation till organisationen är frivillig eller tvångsmässig. Till detta lägger Ahrne ytterligare en dimension över hur rörlig organisationen är i rummet. Resultatet av detta är en typologi med fyra olika slags organisationer; kapitalistiska företag, frivilligorganisationer, nationalstater samt familjer. Ett helt annat sätt att sortera in organisationer i den ideella sektorn uppvisas av The Johns Hopkins Comparative Nonprofit Sector Project (Salamon, Anheier och Sokolowski 1996). De har helt enkelt skapat en operationell definition för vilka organisationer som ska räknas till den ideella sektorn (the nonprofit sector). Det är alltså mer ett klassifikationsschema för statistiskt bruk än en teoretiskt underbyggd modell. För att en organisation, enligt dessa betraktare, skall räknas till den ideella sektorn skall den vara formell, privat, inte dela ut vinst till ägare eller andra huvudmän, vara självstyrande samt innehålla väsentliga inslag av frivilliga bidrag. Det finns alltså en uppsjö olika sätt att dela in samhället eller olika typer av organisationer på och här har jag som sagt endast presenterat ett litet urval av dessa. Många sådana modeller tycks grunda sig i att vissa delar av samhället ses som självklara. Främst handlar det i dessa fall om nationalstaten och marknaden med dess vinstdrivande företag medan till exempel det civila samhället placeras in däremellan som icke-statligt och icke-vinstdrivande. Ibland grundas istället en indelning på att olika typer av samhällssfärer eller typer av organisationer är institutionaliserade i samhället och därför inte behöver förklaras mer ingående eftersom de redan finns i våra föreställningsvärldar. Slutligen finns det modeller som teoretiskt försöker förklara och motivera indelningarna genom olika karaktärsdrag hos organisationerna eller genom olika typer av relationer mellan de inblandade individerna. 19

30 Torbjörn Einarsson Jag kommer här att använda mig av den samhällsmodell som först presenterades av Wijkström och Lundström (2002). Men kommer ändå att ansluta mig till den senare traditionen då jag här kommer att grunda modellen i Sjöstrands (1985; 1993) fyra grundläggande former av eller rationaliteter för interaktion mellan människor. Ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv Eftersom den modell över samhället som jag kommer att presentera i detta kapitel i huvudsak är en mikroteori baserad i enskilda individers interaktion med andra människor i sin omgivning så vill jag inledningsvis redogöra för mitt perspektiv på människan och hennes natur. I detta avsnitt kommer jag därför också att introducera och förklara ett antal begrepp som jag sedan kommer att använda i denna rapport. Jag utgår från ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv ungefär så som det utvecklades av sociologer, socialarbetare, psykologer och filosofer vid University of Chicago i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det idag kanske mest kända namnet från den epoken är förmodligen George Herbert Mead även om han troligtvis inte var den som utvecklade de flesta eller ens de viktigaste tankegångarna inom perspektivet (se Trost och Levin 2004). Vad innebär då ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv, mer än att det är relativt svårt att uttala tre gånger i snabb följd? Då det under lång tid har varit många olika personer inblandade i utvecklingen av perspektivet och jag här inte kan göra annat än en relativt kort sammanfattning utgår jag från en alldeles utmärkt introduktionsbok i ämnet: Att förstå vardagen av Jan Trost och Irene Levin (2004). Om man vill gå djupare in i vad ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv innebär kan jag verkligen rekommendera denna bok som utgångspunkt. 20

31 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen Symbolisk interaktionism är ett perspektiv eller ett synsätt för analys av den sociala verkligheten och därmed samhället och de människor som befolkar detta. Så som jag kommer att använda symbolisk interaktionism så är det alltså att betrakta som ett övergripande teoretiskt perspektiv på människan i hennes sociala sammanhang. Trost och Levin (2004) beskriver fem grundläggande hörnstenar inom den symboliska interaktionismen; (1) definitionen av situationen, (2) all interaktion är social, (3) vi interagerar med hjälp av symboler, (4) människan är aktiv samt (5) att vi handlar i nuet. Vad detta innebär kommer jag här att mycket kort redogöra för. Hur vi definierar situationen är betydelsefullt eftersom det blir bestämmande för vårt beteende. Om en idrottare till exempel tror att tränaren är arg på eller glad över någonting så kommer idrottaren både att tolka tränarens beteende efter detta och själv bete sig i enlighet med den föreställningen. Definitionen av situationen skall dock ses som en ständigt pågående process så om tränaren i det fallet inte gör eller säger någonting som understödjer idrottarens första tolkning så kommer denne att så småningom tolka om situationen och därigenom skifta föreställningsvärld. Den sociala interaktionen är som man kan misstänka en av de viktigaste hörnstenarna inom symbolisk interaktionism. Interaktion kan ses som ett slags samtal men det betyder inte att all interaktion sker genom det talade språket. Även handlingar och kroppsspråk är olika slags social interaktion precis som en underlåtenhet att handla eller tala när man förväntas göra det också är att betrakta som interaktion. Även tänkandet ses i detta perspektiv som ett slags interaktion med en själv. All slags interaktion sker genom att man tar den andres roll. Detta innebär att vi helt enkelt föreställer oss hur de andra människorna tänker och känner samt hur de definierar sin situation. Det är sedan mot denna vår egen bild av den andres tankar och känslor som vi handlar och agerar. Genom ett 21

32 Torbjörn Einarsson sådant rolltagande styrs vår egen definition av situationen och ger därigenom även handlingen mening för oss själva. Att den sociala interaktionen å ena sidan pågår mellan människorna men å andra sidan egentligen försiggår inom den enskilde individen har konsekvenser för hur vi ser på sociala relationer av olika slag. Orden i vårt språk är bland de mest uppenbara symboler som vi interagerar med. De är symboler eller termer för bakomliggande begrepp av olika slag. För att de ska vara symboler räcker det dock inte med att de har en mening för oss själva. De blir först symboler då de har samma mening för de människor som vi interagerar med. Andra exempel på symboler vi använder oss av är minspel och kroppsspråk som är inlärda och meningsfulla för oss och människorna i vår omgivning. Fokus inom symbolisk interaktionism ligger på sociala beteenden och handlingar. Människan ses som aktiv och föränderlig. Man talar inte om människan som bestående av en uppsättning stabila egenskaper. Istället är det beteendet som behandlas. Tränaren är inte dominant utan beter sig dominant just i den aktuella situationen. Trost och Levin (2004:20) uttrycker det som att människan är inte, människan gör! Eftersom människan är aktiv och definierar situationen på olika sätt innebär detta också att vi inte med säkerhet kan förutsäga vad en människa kommer att göra. För att förstå någons handlande måste vi först förstå hur denne definierar situationen vilket oftast inte är möjligt förrän eventuellt i efterhand. Vi ska alltså inte tro att vi kan förutse vad en person ska göra i framtiden men däremot kan det vara möjligt att förutse vad personen inte kommer att göra. Detta hänger ihop med att symbolisk interaktionism ser på jaget som indelat i me 1 där alla våra minnen och normer finns internaliserade 1 Då det inte finns några bra svenska översättningar på me och I så använder jag här de engelska termerna. 22

33 Medlemskapet i den svenska idrottsrörelsen och I som är aktivt, oförutsägbart och står för våra handlingar. Då alla handlingar som I utför görs mot bakgrunden av me så kan man säga att normer och samvete från me hela tiden kontrollerar och dämpar I. Utifrån detta kan man säga att om man känner till situationen och en människas bakgrund så kan man ganska väl förutsäga vad personen inte kommer att göra medan det fortfarande är svårt att avgöra vad personen faktiskt kommer att göra. Inom symbolisk interaktionism menar man att vi finns i nuet och att vi definierar situationen i nuet. Ingenting kan alltså ses som givet annat än för stunden då vi befinner oss under ständig förändring. Även detta innebär att vi inte kan se människan som bestående av stabila egenskaper som beror på vår bakgrund eller uppväxt. Detta är inte vad som är orsaken till våra handlingar. Däremot använder vi oss givetvis av våra tidigare erfarenheter i våra handlingar i nuet. Utöver dessa fem hörnstenar vill jag redogöra för ytterligare några begrepp som jag kommer att använda i rapporten. Inom symbolisk interaktionism ser man alltså människan som allt igenom social. Det som skapar människan eller ger henne sitt jag är processen där hon ser sig själv som genom ett perspektiv från andra människor. Den generaliserade andra består av hur individen uppfattar åsikter, normer och föreställningar hos de individer som befolkar den grupp eller det samhälle som individen själv för tillfället relaterar till. Individens jag består alltså till stor del av det som denne tror att den generaliserade andra ser hos sig. Objekt som en person genom sin definition av situationen och sin aktuella föreställningsvärld på något sätt noterar eller uppmärksammar blir till sociala objekt för personen i den givna situationen. Eftersom både definitionen av situationen och föreställningsvärlden bygger på personens socialisation och 23

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?!

Nu känner vi riktningen! men vem bestämmer! hur det blir?! Nu känner vi riktningen men vem bestämmer hur det blir? Välfärdsinsatser på religiös grund CRS vid Uppsala universitet Studiedag onsdag 21 jan 2015 Docent Filip Wijkström Center for Civil Society Studies

Läs mer

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning)

Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Samhällsnytta och tillväxt utan vinst(utdelning) Den sociala ekonomins möjligheter och utmaningar. Alla dessa trassliga begrepp Social ekonomi Civila samhället Socialt entreprenörskap Demokratiskt företagande

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Medlemskap i ideella föreningar

Medlemskap i ideella föreningar Medlemskap i ideella föreningar en mångtydig relation i förändring Gymnastikförbundet, november 2011 Johan Hvenmark (ekon. dr.) Ersta Sköndal högskola Riksidrottsförbundet Tre delar Medlemskap som proxy

Läs mer

Analysmodell för sektorsöverskridande statistik

Analysmodell för sektorsöverskridande statistik SSE/EFI Working Paper Series in Business Administration No 2007:6 March 2007 Analysmodell för sektorsöverskridande statistik Fallet vård och omsorg Torbjörn Einarsson och Filip Wijkström Handelshögskolan

Läs mer

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures.

En relevant kyrka? 11 APRIL 2012. Consultants for Strategic Futures. En relevant kyrka? 11 APRIL 2012 Consultants for Strategic Futures. FÖRORD Är kyrkan relevant och i så fall på vilket sätt? Vilka förväntningar och förhoppningar har enskilda på kyrkans roll i samhället

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Reviderad av kommunstyrelsen 2018-03-06, 64 Denna

Läs mer

Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat

Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat Idrottskonsulenter diskuterar följeforskningens resultat Åsa Bringsén Idrottskonsulenter hade en central roll som stödpersoner för idrottsföreningar generellt och för de olika delregionala FMI projekten

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari

Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor. Antagen av kommunfullmäktige 31 januari Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Antagen av kommunfullmäktige 31 januari 2019 16 1(5) Överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

civilsamhället i välfärden

civilsamhället i välfärden LERUM NOVEMBER 2013 civilsamhället i välfärden ANDREAS LINDERYD Handelshögskolan, Åbo Akademi Institutet för organisations- och arbetslivsetik, Ersta Sköndal högskola IDEELLA ENGAGEMANGET Svenska folket

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi.

Båda dessa grundtyper av organisationer, dessutom organisationer som blandar frivillighet och företagande, finns med i nätverket för social ekonomi. I processens inledning genomfördes ett längre seminarium där regionens och Nätverket för social ekonomis representanter diskuterade vilken typ av organisationer den kommande överenskommelsen skulle handla

Läs mer

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?

Hur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig? Idag är var femte invånare i Sverige mellan 18-30 år. Samtidigt är bara var femtonde politiker i samma ålder. I kommuner och i landsting såväl som i riksdagen är unga människor kraftigt underrepresenterade.

Läs mer

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun

Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 1 (5) 2017-12-05 UPPDATERAT SKRIVELSE JANE ALLANSSON DIREKT: 0224-74 70 13 Gemensam handlingsplan, civilsamhället i Sala och Sala kommun Sala kommun och föreningar i Sala presenterar

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun

- en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun - en process för utvecklad samverkan mellan idéburen sektor och Södertälje kommun SYFTE: Att diskutera och föreslå åtaganden som kommunen och idéburen sektor kan göra Diskutera de identifierade utvecklingsområdena

Läs mer

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad

Läs mer

FRIVILLIGARBETE. Varför arbeta frivilligt?

FRIVILLIGARBETE. Varför arbeta frivilligt? FRIVILLIGARBETE Varför arbeta frivilligt? Sammanfattning Det frivilliga arbetet, t.ex. inom föreningsverksamhet, är stort och berör många människor på sätt eller annat. Varför jobbar folk frivilligt och

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys

Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Vanliga frågor om Barnkonsekvensanalys Fråga: Vad är det för skillnad på ett strategiskt och löpande beslut? Svar: Strategiska beslut är sådana beslut som är långsiktiga och som kommer att påverka verksamheten

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg

Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Frivillighetens roll i välfärden vad är den och vad kan den bli? Föreläsning i Laholm mars 2013 Lars Svedberg Några utgångspunkter I Sverige i världen det civila samhället en samhällssfär frivilligsektor/ideell

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Ett levande lokalt föreningsliv

Ett levande lokalt föreningsliv Ett levande lokalt föreningsliv Tips för ett bättre samarbete mellan kommuner och ungdomsföreningar Ett material baserat på lärdomarna i projektet Hej Regionen! Om Hej Regionen! Hej Regionen! är ett projekt

Läs mer

Svenska Klätterförbundets idéprogram

Svenska Klätterförbundets idéprogram Antaget av förbundsmötet 2010 Svenska Klätterförbundets idéprogram Klätterförbundets verksamhetsidé Vi främjar och utvecklar alla typer av klättring och gör dem tillgängliga för alla i Sverige. Vi företräder

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och Makt Henrik Ifflander VT2014 sammanfattning av föregående föreläsning för att få något gjort krävs samarbete i organiserad form organisationer är de länkar som binder samman människor

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar

VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VEM ÄR DU? VÄGEN FRAMÅT VAD Vår KAN strategi JAG GÖRA FÖR ATT HJÄLPA DIG? Våra grundläggande värderingar VÅR ÄNDAMÅLSPARAGRAF Stiftelsen skall i samverkan med Svenska kyrkans församlingar och andra, i

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad

Läs mer

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19

1. Företags retorik och företags ansvar 17. Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Innehåll Förord 15 1. Företags retorik och företags ansvar 17 Analysens syfte och tillvägagångssätt 19 Analysens utgångspunkter 20 Disposition 23 2. Marknad och politik företags retorik om ansvar i en

Läs mer

Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP

Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP Datum 1/7 2018-12-14 Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP Ola Segnestam Larsson och Mats Wagndal Ersta Sköndal Bräcke högskola och Statistiska centralbyrån För första gången har det frivilliga

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll

Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Framtidens välfärd och civilsamhällets roll Vad menas med civilsamhället? Civilsamhället Föreningar, sällskap och organisationer utanför både offentliga sektorn och marknadssamhället Civilsamhället avgränsas

Läs mer

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin

Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Inbjudan till Överenskommelsen mellan Västra Götalandsregionen och den sociala ekonomin Vill du vara med och skapa historia? Sedan juni 2012 pågår ett arbete som ska ge invånarna i Västra Götalandsregionen

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor

Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor 1(5) Förslag till överenskommelse mellan Lunds kommun och idéburen sektor Överenskommelsens parter Parterna är Lunds kommun och organisationer/föreningar i Lund som tillhör den idéburna sektorn. Idéburen

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Källkritisk metod stora lathunden

Källkritisk metod stora lathunden Källkritisk metod stora lathunden Tryckt material, t ex böcker och tidningar, granskas noga innan det publiceras. På internet kan däremot alla enkelt publicera vad de önskar. Därför är det extra viktigt

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna

Verksamhetsplan Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Verksamhetsplan 2017 Östergötlands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna Östergötlands Idrottsförbund/SISU Idrottsutbildarna Januari 2017 3 Den svenska idrottsrörelsen samlas i en gemensam verksamhetsidé,

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.

Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24. Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete. Region Skåne om Överenskommelsen i Eslöv v 2010 11 24 Ideella sektorn/ Civilsamhället och kommunerna. Jan Linde SFFF jan.linde@folkhalsoarbete.se Kommunstyrelsepolitiker Deltagit i SKL:s arbete med Civilsamhället

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden

Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden Skolidrottsförbundet en rörelse i tiden I maj 2015 antog Riksidrottsmötet en ny strategi för framtidens idrott. Kortfattat innebär den nya strategin att Svensk Idrott nu ska bli bredare med målet att erbjuda

Läs mer

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland

Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland Överenskommelse mellan idéburna sektorn i Halland och Region Halland 2008 undertecknades en nationell överenskommelse mellan regeringen, Sveriges kommuner och Landsting och organisationer från den idéburna

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna

Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna Att använda sig av sin intuition och tala med Änglarna En guide hur du kan använda dig av orakelkort för att träna upp din intuition. av Carina Jansson, goacarina@gmail.com Certifierad Oracle Messenger

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

Vad är delaktighet för dig?

Vad är delaktighet för dig? Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad

Läs mer

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt?

Stärk folkrörelsen. ABFs förenings- och funktionsutbildningar. Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Stärk folkrörelsen ABFs förenings- och funktionsutbildningar Vad behövs för att stärka folkrörelsen och varför är det viktigt? Folkrörelsen behövs för att utveckla demokratin, påverka samhällsutvecklingen

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN

LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN LÖK:en VÄSTERÅS LOKALA ÖVERENSKOMMELSE MELLAN VÄSTERÅS STAD OCH CIVILSAMHÄLLET FÖR ÅREN 2018-2024 Reviderad våren 2018 och fastställd av Kommunstyrelsen 2018-08-22. studieförbund gymnastik teater orientering

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF

En curlare till. Rekryteringsplan. Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns CF Rekryteringsplan Värmland & Örebro läns Curlingförbund Under augusti månad 2005 fick jag i uppdrag att göra ett förslag till en rekryteringsplan för Värmland

Läs mer

Religionskunskap. Ämnets syfte

Religionskunskap. Ämnets syfte Religionskunskap REL Religionskunskap Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och

Läs mer

Sammanfattning och övergripande slutsatser

Sammanfattning och övergripande slutsatser Sammanfattning och övergripande slutsatser Slutsatser om idrottsrörelsens bidrag till demokratisk fostran och delaktighet Under 2015 har Centrum för idrottsforskning (CIF) haft i uppdrag att genomföra

Läs mer