Digitalisering inom vård, stöd och omsorg

Transkript

1 Digitalisering inm vård, stöd ch msrg En förstudie avseende behv av digitalt verktyg för uppföljning, utveckling ch styrning av scialtjänstens digitalisering Maj 2015

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 5 Tillvägagångssätt... 5 Dispsitin... 6 Struktur varför ett verktyg ch för vem?... 8 Syftet med ett verktyg... 8 Målgrupper för ett verktyg... 8 Innehåll hur vet vi hur den digitala utvecklingen går? Äldre persner ch persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård Persner med funktinsnedsättning Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg (barn ch ungdm) Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg (vuxna) Medarbetare inm kmmunal vård, stöd ch msrg Beslutsfattare förtrendevalda ch chefer Förutsättningar för digitala lösningar, tjänster ch prcesser inm vård, stöd & msrg.. 18 Prcess förslag till frtsatt utveckling Avslutande reflektiner Bilagr... 24

3 Sammanfattning Det händer mycket i den digitala utvecklingen inm vård, stöd ch msrg idag, samtidigt sm det inte tycks gå tillräckligt frt. Många lika aktörer driver frågrna såväl enskilt sm i samverkan ch de möjligheter det kan medföra i termer av exempelvis kvalitet, valfrihet ch effektivitet är stra. Center för esamhället inm SKL ser därför behv av ökad uppföljning, utveckling ch styrning inm mrådet ch vill undersöka behvet av att utveckla ett digitalt verktyg sm stöd för detta. Primärt ska verktyget ha fkus på de kmmunala verksamheterna inm vård, stöd ch msrg vilket i sig är en brett ch kmplext mråde. Därför finns behv av att först identifiera ett antal initiala frågr: Behövs ett verktyg ch vad skulle dess syfte vara? Vilka verksamheter är relevanta att inkludera i ett verktyg? Vilka lösningar ch tjänster finns för brukare, medarbetare ch förtrendevalda? Vem skulle vara målgrupp ch användare för ett sådant verktyg? Gvern har under januari-maj 2015 stöttat SKL i arbetet med en förstudie för att undersöka dessa frågeställningar närmare. Syftet med Gverns uppdrag är att, utifrån ett individperspektiv klarlägga hur digitalisering inm vård, stöd ch msrg kan definieras. Med avstamp i detta har förstudien fkus på att undersöka behven av ett verktyg för uppföljning av den kmmunala digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg. Resultatet av förstudien, sm presenteras i denna rapprt, ska kunna användas sm underlag för beslut m en eventuell utveckling av ett verktyg inm mrådet. När det gäller studiens individperspektiv representeras detta genm fyra lika kundgrupper: Äldre persner eller persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård Persner med funktinsnedsättning Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna I förstudien genmfördes inledningsvis en mvärldsspaning genm bland annat intervjuer med en rad externa aktörer sm på lika sätt arbetar med digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Resultatet från mvärldspaningen användes därefter sm inspel i ett antal tematiska wrkshpar med de lika kundgrupper sm representerar individperspektivet i förstudien. Materialet från denna kartläggning analyserades sedan ch denna slutrapprt tgs fram. Förstudien visar att det finns ett behv av ett verktyg för uppföljning av digitalisering inm kmmunal vård, stöd ch msrg. Det huvudsakliga syftet med webbverktyget skulle vara att bidra till ökad kvalitet ch valfrihet för brukare, klienter ch patienter, samtidigt sm effektiviteten i verksamheterna kan öka. Den sammantagna bilden sm framkmmer är att det är förvaltningscheferna inm vård, stöd ch msrg sm är den primära målgruppen för att använda webbverktyget, det vill säga exempelvis scialchefer, äldremsrgschefer ch förvaltningschefer inm funktinshindermrådet. Kartläggningen visar även att det finns ett strt antal tjänster ch lösningar att tillgå för såväl medbrgare inm de lika kundgrupperna sm för medarbetare ch förtrendevalde inm kmmunal vård, stöd ch msrg. Förteckningen över dessa tjänster skulle i ett senare skede kunna användas vid utveckling av indikatrer till ett verktyg för uppföljning av digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Avslutningsvis i rapprten presenteras en handlingsplan för förslag till frtsatt utveckling. Här föreslår Gvern ett utvecklingsarbete i fem steg under periden maj-december Vi föreslår att arbetet drivs av en prjektledare sm i sin tur ingår i en arbetsgrupp bestående av bland annat förvaltningschefer inm vård, stöd ch msrg samt representanter från Avdelningen för vård ch msrg inm SKL. Vi föreslår även att två referensgrupper tillsätts. Den ena gruppen föreslås nyttja scialchefsnätverkets kmpetens samt befintliga mötesstruktur ch den andra kan bestå av representanter från exempelvis Scialstyrelsen ch ehälsmyndigheten. 2

4 Inledning Bakgrund Den digitala utvecklingen inm verksamheter sm rör vård, stöd ch msrg tycks i vissa avseenden gå frt fram samtidigt tycks inte utvecklingen gå tillräckligt frt. Piltprjekten är många ch mängden aktörer sm driver utvecklingen framåt, såväl enskilt sm i samverkan, blir allt fler. Vår bild är ckså att de kmmuner sm ser möjligheter sm den digitala utvecklingen kan medföra i termer av exempelvis kvalitet, effektivitet, rättssäkerhet blir allt fler. Samtidigt har förhållandevis få tjänster ch lösningar implementerats på bred frnt ch den knkreta nyttan för såväl medbrgare, medarbetare ch beslutsfattare i den kmmunala sektrn är frtfarande inte reell. För att ge stöd till kmmunerna att driva på utvecklingen inm sina ansvarsmråden ser Center för e-samhället inm SKL behv av en ökad styrning ch uppföljning inm mrådet, ch vill därför undersöka behvet av ett verktyg i stil med eblmlådan sm stöd för detta. Utgångspunkten är att verktyget i så fall initialt bör ha fkus på kmmunala verksamheter inm vård, stöd ch msrg vilket i sig är en brett ch kmplext mråde. Därför finns behv av att först identifiera ett antal initiala frågr: Vad knkret menas med digitalisering inm vård, stöd ch msrg? Vilka verksamheter är relevanta att inkludera i ett verktyg? Vilka lösningar ch tjänster finns för brukare, medarbetare ch förtrendevalda? Vem skulle vara målgrupp ch användare för ett sådant verktyg? Och inte minst behövs ett verktyg ch vad skulle dess syfte vara? För att klarlägga dessa frågr har Center för esamhället initierat en förstudie, sm ska kunna användas sm beslutsunderlag för beslut m en eventuell utveckling av ett verktyg. SKL har sedan tidigare gda erfarenheter av verktyg för uppföljning ch utveckling inm digitaliseringens mråde, ch förstudien har haft såväl eblmrådan ch LIKA IT-tempen för sklan sm förebilder. eblmlådan är ett webbverktyg för självvärdering av service ch verksamhetsutveckling med stöd av IT sm SKL har tagit fram ch tillhandahåller för landets kmmunledningar. Verktyget bygger på SKL:s Strategi för esamhället ch mäter hur kmmunens lika verksamheter ligger till vad gäller: Digitala välfärdstjänster ch självservice (stjälkar) Verksamhetsutveckling med stöd av IT, både inm respektive verksamhetsmråde ch generella kmmunen sm helhet (gräset) IT sm möjliggörare (jrden) 3

5 På bilden åskådliggörs resultaten för en kmmuns alla verksamhetsmråden med färgkder: Grönt symbliserar gd service ch verksamhetsutveckling med stöd av IT. Gult visar att det finns förbättringsptential då indikatrer delvis uppfyllts, exempelvis genm att utvecklingen har kmmit lika långt i lika delar av verksamheten eller att ett arbete planeras. Röd färg åskådliggör att service ch verksamhetsutveckling med stöd av IT inte är tillfredsställande, vilket exempelvis kan handla m att utvecklingsarbete inte påbörjats eller upplevs tillräckligt. eblmlådan ger stöd för övergripande uppföljning av digitaliseringen inm kmmuns samlade verksamhet. Resultaten används exempelvis sm beslutsunderlag för nästa steg i den digitala utvecklingen, samt sm underlag för att göra knkreta handlingsplaner. Ett liknande verktyg lanserades under våren 2014, nämligen LIKA IT-tempen för sklan, sm har rektrer ch sklledningar sm målgrupp. Det är ett webbverktyg där fkusmråden ch indikatrer anpassats specifikt till sklmrådet för att bl.a. självskatta hur långt man kmmit i sin digitalisering. LIKA står för Ledning, Infrastruktur, Kmpetens ch Användning ch det är ckså de mråden sm skattningen utgår ifrån ch sm alla är centrala förutsättningar för en digital utveckling i sklrna. LIKA fördjupar ch kmpletterar eblmlådan ch fungerar så att man sm användare besvarar ett antal indikatrer inm respektive mråde, varvid resultatet bland annat presenteras i frm av spindeldiagram över styrkr ch svagheter. Berende på sklans resultat presenteras ckså ett förslag på priritering av utvecklingsinsatser i frm av en handlingsplan med knkreta åtgärder. Syftet med verktyget var att bidra till att elevernas resultat ch mål i lärplanen uppfylls, genm en bättre ch mer intressant undervisning sm stimulerar lusten att lära. Vissa gör självskattningen under wrkshpliknande frmer, t.ex. Södertälje ch Upplands Väsby där såväl IKT-pedagger ch lärare sm andra nyckelpersner ingår. Resultaten blir (även här) ett underlag för fatta beslut m nästa steg. För att klarlägga hur behv ch förutsättningar för ett liknande webbverktyg för uppföljning av den digitala utvecklingen inm vård, stöd ch msrg har denna förstudie initierats. 4

6 Syfte Syftet med Gverns uppdrag är att, utifrån ett individperspektiv klarlägga hur digitalisering inm vård, stöd ch msrg kan definieras. Med avstamp i detta har förstudien fkus på att undersöka behven av ett verktyg för uppföljning, utveckling ch styrning av den kmmunala digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg. Målet med uppdraget är att uppdragsgivaren ska ges: En tydlig bild av förutsättningarna för att utveckla ett verktyg för uppföljning av den kmmunala digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg. En mvärldsanalys sm tydliggör den tekniska frnten avseende digitala lösningar i kundmöten ch internt. Förslag till enkel handlingsplan för eventuell utveckling av ett verktyg. Denna förstudie fkuserar på de kmmunala verksamheterna inm vård, stöd ch msrg. När det gäller studiens individperspektiv representeras detta genm fyra lika kundgrupper: Äldre persner eller persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård Persner med funktinsnedsättning Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna I förstudien använder vi begreppet digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Med detta begrepp avses här alla typer av digitalisering inm mrådet där de aktuella tjänsterna ch lösningarna kan rikta sig mt såväl medbrgare ch brukare samt deras anhöriga, sm mt medarbetare eller beslutfattare inm kmmunal vård, stöd ch msrg. I denna vidare definitin ingår därför de tjänster ch lösningar sm återfinns inm exempelvis både begreppet ehälsa ch välfärdsteknlgi samt förutsättningar för detta såsm infrastruktur ch infrmatinssäkerhet. Resultatet av förstudien, sm presenteras i denna rapprt, ska kunna användas sm beslutsunderlag för beslut m en eventuell utveckling av ett verktyg för uppföljning av kmmunal digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Tillvägagångssätt Förstudien genmfördes i fem faser under periden januari-maj 2015, enligt figuren nedan. Figur sm visar de lika faserna av förstudiens genmförande Insamlingen av material skedde i tre steg: Med syfte att bygga kunskap m var frnten ligger när det gäller den digitala utvecklingen inm vård, stöd ch msrg genmfördes initialt en mvärldsspaning. Omvärldsspaningen genmfördes explrativt genm en blandning av såväl dkumentstudier sm intervjuer med externa aktörer ch med nyckelpersner inm SKL. Ttalt genmfördes här 13 intervjuer med persner från bland annat Scialstyrelsen, ehälsmyndigheten, Scialdepartementet samt från tre landsting runtm i Sverige. I bilaga 1 hittar finns en förteckning över samtliga intervjupersner. Resultaten från mvärldsanalysen användes sm inspel i de wrkshpar sm sedan genmfördes. Bland annat presenterades där intervjupersnernas tankar kring de 5

7 utmaningar sm finns avseende digitalisering inm vård, stöd ch msrg samt vilka tjänster ch lösningar sm idag finns att tillgå för de lika kundgrupperna. Med syfte att skapa en gemensam bild av den kmmunala digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg samt undersöka behven ch förutsättningarna för utveckling av ett verktyg genmfördes därefter tematiska wrkshpar med de lika kundgrupper sm representerar individperspektivet i förstudien. Vid dessa wrkshpar diskuterades även frågr m vilken målgrupp ch användare ett eventuellt verktyg skulle ha, samt vilka aktörer sm i så fall skulle kunna ingå i utvecklingen av ett verktyg. Under periden februari- mars genmfördes tematiska wrkshpar för tre av de aktuella kundgrupperna: Äldre persner eller persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård. Persner med funktinsnedsättning. Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm. Avseende den fjärde kundgruppen (persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna), planerades att genmföra en enskild wrkshp även för detta tema. Wrkshpen fick senare ställdes in, då det inte var möjligt att få deltagare till det tillfället. Till wrkshparna bjöds persner in från följande rganisatiner in att delta, Scial, msrg ch stöd inm SKL Center för esamhället inm SKL Chef/medarbetare från kmmun Brukarrganisatin eller mtsvarande Vid varje tillfälle deltg 5-10 persner ch i bilaga 2 finns en förteckning över samtliga deltagare. I ett tredje steg genmfördes därefter en wrkshp med de scialchefer sm ingår i SKL:s scialchefsnätverk i landet. Nätverket består av en representant från en kmmun i respektive län ch wrkshpen genmfördes i samband med rdinarie nätverksträff i maj. Syftet var dels att utifrån ett chefsperspektiv få en fördjupad bild av behvet av ett verktyg inm kmmunala verksamheter för vård, stöd ch msrg, dels att samla in infrmatin avseende kundgruppen persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna (då ingen wrkshp genmfördes inm detta tema inm ramen för steg 2). Därefter skedde analys av insamlat material ch ett utkast till denna slutrapprt tgs fram. Slutrapprten har sedan diskuterats ch vidareutvecklats tillsammans med uppdragsgivaren i ett gemensamt analysmöte. Dispsitin Inledningsvis i denna rapprt presenteras förstudiens resultat avseende syftet med ett eventuellt verktyg för uppföljning av digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg. Här behandlas även frågan m vilken målgruppen för användandet av ett sådant verktyg skulle vara. I kapitlet presenteras det sm framkmmit genm dkumentstudier, mvärldsspaning ch genmförda wrkshpar samt resultatet av Gverns samlande analys. Därefter presenteras ett kapitel sm berör frågan m vad sm indikerar hur utvecklingen inm den kmmunala digitaliseringen avseende vård, stöd ch msrg i Sverige går idag? Det handlar bland annat m vilka tjänster ch lösningar sm finns till förfgande för medbrgarna ch i detta avsnitt presenteras därför en förteckning över aktuella tjänster ch lösningar för bland annat äldre, persner med funktinsnedsättning ch andra kundgrupper. I detta kapitel presenteras 6

8 det resultat sm framkmmit genm mvärldsspaningen ch från genmförda wrkshpar samt i Gverns tidigare genmförda studier inm mrådet. Sedan redvisas Gverns förslag till frtsatt arbete i frm av en enkel handlingsplan samt förslag kring aktuella aktörer att delta i utvecklingen av ett eventuellt verktyg m SKL fattar beslut m detta. Avslutningsvis lämnar Gvern sina sammanfattande reflektiner från förstudien sm helhet i ett avslutande kapitel. 7

9 Struktur varför ett verktyg ch för vem? Syftet med ett verktyg Den bild sm sammantaget framkmmit i förstudiens intervjuer ch wrkshps är att det finns behv av en ökad styrning när det gäller den digitala utvecklingen inm vård, stöd ch msrg. Ett webbverktyg för uppföljning av den digitala utvecklingen på kmmunnivå anses kunna bidra till detta, på samma vis sm eblmlådan ch LIKA gör. Syftet med verktyget är således att utifrån ett digitaliseringsperspektiv: Ge en ökad möjlighet för drivande nyckelpersner i kmmunerna att på ett enkelt sätt följa upp ch analysera hur den digitala utvecklingen går lkalt, ch därigenm tydliggöra aktiviteter ch insatser för nästa steg i utvecklingsarbetet. Ge en ökad kraft till det lkala utvecklingsarbetet genm att skapa gda förutsättningar för att beslutsfattare i både tjänstemannanivå ch bland förtrendevalda kan ta del av resultaten ch på så vis öka trycket i frågrna. Skapa förutsättningar ch underlag för diskussiner på medarbetarnivå, kring såväl möjligheter sm utmaningar med den digitala utvecklingen i den egna verksamheten. På en mer aggregerad nivå bidra till analys ch jämförelser ch beslutsunderlag för lika satsningar till exempel reginalt eller natinellt. Samtidigt är det viktigt att betna att den digitala utvecklingen inte är ett självändamål, utan ett sätt att utföra det kmmunala uppdraget med mderna arbetsfrmer. Det huvudsakliga syftet med webbverktyget är därför att bidra till ökad kvalitet ch valfrihet för brukare, klienter ch patienter inm vård, stöd ch msrg samtidigt sm effektiviteten i verksamheterna ökar. Genm att i vissa mment kunna använda mdern teknik ch digitala lösningar, kan tid frigöras för andra mment där persnligt möte är att föredra. Bilden sm beskrivs van har varit tämligen enhetlig genm förstudien, där tnvikten bland van nämna syften har varierat bland deltagarna. Den avvikande uppfattning sm dck framkmmit är huruvida det finns behv av ett verktyg över huvud taget. Dessa resnemang har ckså haft utgångspunkt i att det behövs en ökad styrning ch drivkraft inm mrådet, men en tveksamhet till huruvida ett webbverktyg löser detta eller inte. Här nämns att det istället behövs mer radikala förändringar för att kmmunerna ska kunna priritera dessa frågr, exempelvis en annan förvaltningsmdell eller en kmmunrefrm. Andra argument sm framkmmit emt behvet av ett webbverktyg är att kmmunerna redan idag har kännedm m hur den digitala utvecklingen i den egna kmmunen ligger till. Vår bild är att det säkerligen är fallet i en mängd kmmuner, men knappast i flertalet. Vi har exempelvis uppfattat att kmpetensfrågr avseende digitalisering är en vanlig utmaning i kmmun-sverige där e-hälsfrågrna fta drivs av eldsjälar sm har svårt att få upp frågrna på de högsta beslutsfattarnas agendr. Vi menar att den digitala utvecklingen måste frtsätta drivas på bred frnt, både genm strukturella förändringar på natinell nivå ch genm stärkta förutsättningar på lkal nivå. Målgrupper för ett verktyg Den sammantagna bilden från förstudien är att det är förvaltningscheferna inm vård, stöd ch msrg sm är den primära målgruppen för att använda webbverktyget, det vill säga exempelvis scialchefer, äldremsrgschefer ch förvaltningschefer inm funktinshindermrådet. De sm ytterst förväntas ha den primära nyttan av verktyget är alltså inte nödvändigtvis en enda persn, då förvaltningsansvaret för dessa verksamheter i många kmmuner är fördelat på lika vis i lika ansvarsmråden. 8

10 I grund ch btten blir det förstås upp till respektive kmmun att avgöra vem sm får uppgiften att göra uppföljningen för kmmunen ch vem/vilka sm har ansvar för att driva utvecklingen framåt. Förstudien knstaterar dck att det kan vara en fördel i sig att det är flera lika förvaltningschefer sm behöver invlveras, så frågrna på så vis kan drivas på bredare frnt. Eftersm ansvaret verksamhetsmässigt kan vara fördelat på lika sätt i lika kmmuner, menar vi att det är viktigt att låta verktyget strukturmässigt byggas upp utifrån målgrupper för verksamheternas lika delar, såsm äldre, persner med funktinsnedsättning samt persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg. På så vis kan en tydligare bild ges utifrån brukarens, klientens ch medbrgarens perspektiv trts att verksamheten rganisatriskt kan vara uppbyggd på lika vis. Det är ckså viktigt att skilja på detta ch vem sm förväntas föra in uppgifterna i verktyget. När det gäller det sistnämnda är det, utifrån den samlade bilden från förstudien, viktigt att rekmmendera ett interaktivt arbetssätt genm att exempelvis samla ansvariga chefer ch i wrkshpfrm genmföra självskattningen. Detta eftersm att huvudansvaret för verksamheten inm kmmunal vård, stöd ch msrg fta är spritt i kmmunerna. Så även m huvudansvaret ligger på förvaltningschef/förvaltningschefer är det viktigt att andra relevanta persner såsm exempelvis avdelningschefer ch eventuellt även enhetschefer ch e-strateger invlveras. Här ser vi även att det kan vara värdefullt att invlvera representanter från privata utförare av kmmunal vård stöd ch msrg i arbetet. Nytta med verktyget bedöms dck uppstå för flera lika aktörer i ch utanför kmmunerna ch i lika frm. Dels skapas nytta i verksamheterna inm vård, stöd ch msrg då genmförandet av utvärderingen såväl sm presentatinen av resultaten ch det efterföljande frtsatta utvecklingsarbetet skapar en mängd möjligheter att diskutera ch skapa en framåtriktning för digitala möjligheter ch utmaningar. Genm att tydligare få upp frågrna på agendan både i medarbetargrupper, ledningsgrupper ch inm plitiken skapas en ökad drivkraft i frågr sm både rör den digitala utvecklingen samt utvecklingen av verksamheten i strt. Under förstudiens gång har det funnits delvis lika linjer kring frågan m vem sm vre en lämplig målgrupp för ett webbverktyg, ch frågan har prblematiserats utifrån några lika perspektiv: Landsting ch kmmun Digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg är en fråga i gränslandet mellan kmmunal ch landstingskmmunal verksamhetsutveckling. I förstudien har vissa deltagare menat att ett verktyg därför behöver mfatta såväl kmmunala ch landstingskmmunala målgrupper, för att överbrygga de stuprör sm den digitala utvecklingen i strt ständigt behöver kämpa emt. Å andra sidan lyfts ckså utmaningar kring en sådan bredare ansats fram genm att ett utvecklingsarbete riskerar att bli alltför kmplext i ett tidigt skede. Genmgående framhålls vikten av att redan i ett tidigt skede ta höjd för att webbverktyget i förlängningen enkelt ska kunna vidareutvecklas för att kunna inkludera även landstingens verksamhet sm på så många sätt har gränsytr mt samma målgrupper sm kmmunerna har. När det gäller avgränsningen har det delvis gått en skiljelinje mellan de externa intervjuer sm genmfördes initialt ch de wrkshpar sm hållits med SKL samt intresserganisatiner, där intervjupersnerna i betydligt större utsträckning framhöll vikten av att verktyget även mfattade landstingen. Det är trligt att detta en metdlgisk fråga sm hänger samman med representatinen i de lika grupperingarna, då flertalet av de intervjuade arbetar med digitalisering inm landsting. Vi rekmmenderar ett initialt fkus på de kmmunala ansvarsmrådena, inte minst för att ge den kmmunala sektrn möjlighet till ett särskilt lyft för att kmma ikapp landstingen sm i många aspekter ligger steget före. En knsekvens av detta är dck att landstingen på någt vis behöver inkluderas i utvecklingsarbetet, för att säkerställa att deras behv ckså kan införlivas i ett senare skede. Medbrgarna sm målgrupp En annan idé sm presenterats under förstudien är ett förslag m att även se medbrgarna sm en målgrupp för webbverktyget. Här avses en möjlighet att låta medbrgarna, exempelvis genm sin kmmuns webbsida, ta del av resultaten av utvärderingarna. Förslagsvis ett övergripande resultat för kmmunen sm helhet, men även 9

11 uppdelning för lika målgrupper (äldre, persner med funktinsnedsättning etc.). Skälen till detta är dels vikten av att i den kmmunala utvecklingen i allt högre utsträckning även invlvera civilsamhället samt att även på detta sätt bidra till att skapa ett ökat tryck i frågrna ckså från medbrgarnas sida. Vi rekmmenderar att i ett frtsatt utvecklingsarbete undersöka möjligheten att synliggöra delar av resultatet ckså för medbrgarna, exempelvis på kmmunens webbplats. Detta främst utifrån vikten av transparens ch insyn kmmunerna ch medbrgarna emellan, men ckså för att skapa ett underlag för en ökad dialg avseende frtsatt utveckling av vård, stöd ch msrg med individens bästa i fkus. Huruvida verktyget även ska kunna inbegripa möjligheten till jämförelse med andra kmmuner är ckså en fråga att diskutera vidare i ett frtsatt utvecklingsarbete. 10

12 Innehåll hur vet vi hur den digitala utvecklingen går? Vad är det då sm kan bistå en kmmun i att avgöra hur den digitala utvecklingen går? Vilka mråden ch perspektiv kan vara lämpliga att använda sm underlag för indikatrer? Förstudien har dels inspirerats av Natinell ehälsa strategin för tillgänglig ch säker infrmatin inm vård ch msrg ch dels de liknande verktyg sm SKL har utvecklat ch erbjuder landets kmmuner i dagsläget, det vill säga eblmlådan ch LIKA IT-tempen för sklan. Båda verktygen bygger på indikatrer rörande vilka digitala tjänster ch lösningar sm finns tillgängliga för kmmunernas invånare, samt indikatrer kpplade till förutsättningar för digital utveckling. I den natinella strategin för ehälsa tydliggörs tre målgrupper: invånare, verksamhet ch beslutsfattare, av vilka förstudien bedömer att samtliga är viktiga att inkludera i ett eventuellt webbverktyg. När det gäller individens perspektiv är det ckså viktigt att ta hänsyn till individers lika förutsättningar ch behv, varför fyra tematiska grupperingar har använts: Äldre persner eller persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård Persner med funktinsnedsättning Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna Samtliga van nämnda målgrupper blir viktiga att ha sm utgångspunkt för att avgöra hur den digitala utvecklingen går. Med inspiratin från tidigare verktyg sm SKL utvecklat är det därför viktigt att ett ptentiellt webbverktyg inm kmmunal vård, stöd ch msrg klarlägger vilka tjänster ch lösningar (service) sm tillhandahålls för de lika målgrupperna. Här finns även ptential att utveckla detta till införda respektive använda tjänster samt nyttr/effekter med dessa. Därutöver finns en mängd förutsättningar för den digitala utvecklingen, sm ckså kan indikera hur långt framskriden digitaliseringen är. Det handlar exempelvis m hård ch mjuk infrastruktur, infrmatinssäkerhet, kmmunernas styrning ch arbetssätt för verkshetsutveckling med stöd av IT, samverkan med aktörer reginalt, lkalt ch natinellt samt kmpetens hs medarbetare, medbrgare, beslutsfattare. Mt denna bakgrund presenteras på kmmande sidr tjänster ch lösningar indelade utifrån medarbetare (verksamhet), förtrendevalda (beslutsfattare) samt invånare. De sistnämnda är i sin tur indelade tematiskt (äldre, funktinsnedsättning etc). Förteckningen bör ses sm en bruttlista, utifrån vilken pririteringar ch urval behöver göras i ett senare skede. Självfallet behöver även frmuleringar ses över ch vidareutvecklas, med syfte att utveckla grupperingar av lika typer av tjänster ch lösningar till indikatrer i ett eventuellt verktyg för uppföljning. 11

13 Äldre persner ch persner i behv av kmmunal hälsch sjukvård Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för äldre persner ch för persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Till wrkshparna har lösningarna ch tjänsterna delats in i åtta lika mråden för att på ett pedaggiskt ch strukturerat sätt tydliggöra vad sm finns tillgängligt för den aktuella kundgruppen. De tjänster ch lösningar sm presenteras i detta avsnitt är inte heltäckande, utan en sammanfattning av vad sm hittills framkmmit under förstudien. Infrmatin 1177.se sjukvårdsrådgivning på nätet. Omvard.se sajt för jämförelser av vårdcentraler, specialister, sjukhus ch äldremsrg. Vantetider.se få kll på väntetider i vården. Öppna jämförelser jämför infrmatin m kvalitet, resultat ch kstnader inm vård ch msrg. Självbetjäning Mina vårdkntakter tillhandahåller tidsbkning, möjlighet att ta del av sin jurnal, ta del av ch förnya recept, beställa tlk etc. Hälsa för mig ett persnligt hälsknt sm planeras att lanseras inm en snar framtid. På det persnliga hälskntt ska brukare kunna del av sin jurnal, se förteckningar av läkemedel ch vaccinatiner, ansluta applikatinstjänster, dela vårdinfrmatin med anhöriga etc. Omsrgsdagbken äldre persner ch deras närstående kan ta del av beslut inm äldremsrgen, genmförandeplanen, rapprterade utförartillfällen etc. E-tjänster för ansökningar exempelvis ansökningar m trygghetslarm, insatser i hemmet ch vård- ch msrgsbende. App för bkning av färdtjänst. Rådgivning, stöd ch behandling Digitala frum för anhöriga eller för diskussin av sjukvården exempelvis Gapet. Appar sm stöd eller hjälpmedel i behandling exempelvis för minneshjälp, påminnelsetjänster, behandling av panikångest etc. Egen mätning, mnitrering ch behandling Prdukter sm möjliggör för brukare att själva registrera bldscker, vikt, temperatur sv. exempelvis Medixine Clinic. Telemedicinska lösningar via vide får patienten hjälp att mäta puls, bldtryck, lungfunktin etc. Bldtrycks- ch bldsckermätning via telefnen. Prdukter ch datrprgram för kntrll ch behandling av krniska sjukdmar sm exempelvis diabetes eller hjärtsvikt. Möjlighet för patienter med hjärtprblem att ständigt stå i kntakt med vården exempelvis genm att en patient utrustas med EKG-elektrder ch en liten bärbar kntrllenhet sm kmmunicerar med en smart mbiltelefn. 12

14 Kmmunikatin Vårdmöte på distans med hjälp av videknferensteknik. Videtekniska kmmunikatinsverktyg t.ex. Giraff, NÄRA eller Ippi. Teknlgiska hjälpmedel Digitala rengöringshjälpmedel sm t.ex. rbtdammsugare. Prgram ch verktyg för bättre tillgänglighet på nätet exempelvis Funka ch Anpassa. Äthjälpmedel exempelvis rbtar sm underlättar för persner med fysisk funktinsnedsättning att äta. Kmbinerad handdatr ch mbiltelefn sm kan användas av persner med kgnitiva eller psykiska funktinshinder exempelvis Handi. Hjälpmedel sm påminner brukaren att ta sin medicin. Minneshjälp i vardagen exempelvis C.Status, appar i telefnen etc. Påminnelsetjänster i frm av förebyggande sensrer ch smarta hälsarmband. Fjärrstyrning av dörrlås, fönster ch dörröppnare. Kntrll av hjärtat med hjälp av sensrer ch en mbiltelefn. Rehabilitering ch träningsprgram installerat på datr eller surfplatta med inbyggd kamera. Trygghet Digitala trygghetslarm, fjärrtillsyn, epilepsilarm, larmmatta, stlslarm, sänglarm, lakan med sensrer, dörrlarm, radilarmknapp, fallsensrer etc. Mbila larm ch psitineringsverktyg med GPS. Digitalt trygghetskvitt vid utskrivning från sjukhus. E-hemtjänst Nattillsyn via kamera ch sensrer. Videtekniska kmmunikatinsverktyg t.ex. Giraff, NÄRA eller Ippi. Persner med funktinsnedsättning Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för persner med funktinsnedsättning sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Till wrkshparna har lösningarna ch tjänsterna delats in i mtsvarande åtta mråden sm i föregående tema. Infrmatin 1177.se sjukvårdsrådgivning på nätet. Omvard.se sajt för jämförelser av vårdcentraler, specialister, sjukhus ch äldremsrg. Vantetider.se få kll på väntetider i vården. Öppna jämföresler jämför infrmatin m kvalitet, resultat ch kstnader inm vård ch msrg. Självbetjäning Mina vårdkntakter tillhandahåller tidsbkning, möjlighet att ta del av sin jurnal, ta del av ch förnya recept, beställa tlk etc. 13

15 Hälsa för mig ett persnligt hälsknt sm planeras att lanseras inm en snar framtid. På det persnliga hälskntt ska brukare kunna del av sin jurnal, se förteckningar av läkemedel ch vaccinatiner, ansluta applikatinstjänster, dela vårdinfrmatin med anhöriga etc. E-tjänster för ansökningar exempelvis ansökningar m trygghetslarm, insatser i hemmet ch vård- ch msrgsbende. App för bkning av färdtjänst. Rådgivning, stöd ch behandling Ungchasperger.se råd ch stöd på nätet för brukare sm lever med asperger. Anhörigstöd eller diskussin av sjukvården på nätet exempelvis Gapet. Rådgivning ch stöd via videsamtal exempelvis Bsse På Nätet. Appar sm stöd eller hjälpmedel i behandling exempelvis för minneshjälp, påminnelsetjänster, behandling av panikångest etc. Egen mätning, mnitrering ch behandling Prdukter sm möjliggör för brukare att själva registrera bldscker, vikt, temperatur sv. sm exempelvis Medixine Clinic. Telemedicinska lösningar via vide kan patienten få hjälp att mäta puls, bldtryck, lungfunktin etc. Bldtrycks- ch bldsckermätning via telefnen. Prdukter ch datrprgram för kntrll ch behandling av krniska sjukdmar sm exempelvis diabetes eller hjärtsvikt. Möjlighet för patienter med hjärtprblem att ständigt stå i kntakt med vården exempelvis genm att en patient utrustas med EKG-elektrder ch en liten bärbar kntrllenhet sm kmmunicerar med en smart mbiltelefn. Kmmunikatin Videknferensteknik för döva. Vårdmöte på distans med hjälp av videknferensteknik. Videtekniska kmmunikatinsverktyg t.ex. Giraff, NÄRA eller Ippi. Ögnstyrd kmmunikatinsdatr. Teknlgiska hjälpmedel Digitala rengöringshjälpmedel sm t.ex. rbtdammsugare. Prgram ch verktyg för bättre tillgänglighet på nätet exempelvis Funka ch Anpassa. Äthjälpmedel t.ex. rbtar sm underlättar för persner med fysisk funktinsnedsättning att äta. Kmbinerad handdatr ch mbiltelefn sm kan användas av persner med kgnitiva eller psykiska funktinshinder exempelvis Handi. Hjälpmedel sm påminner brukaren att ta sin medicin. Minneshjälp i vardagen exempelvis C.Status, appar i telefnen etc. Påminnelsetjänster i frm av förebyggande sensrer ch smarta hälsarmband. Fjärrstyrning av dörrlås, fönster ch dörröppnare. Kntrll av hjärtat med hjälp av sensrer ch en mbiltelefn. Rehabilitering ch träningsprgram installerat på datr eller surfplatta med inbyggd kamera. 14

16 Trygghet Digitala trygghetslarm, fjärrtillsyn, epilepsilarm, larmmatta, stlslarm, sänglarm, lakan med sensrer, dörrlarm, radilarmknapp, fallsensrer etc. Mbila larm ch psitineringsverktyg med GPS. Digitalt trygghetskvitt vid utskrivning från sjukhus. E-hemtjänst Nattillsyn via kamera ch sensrer. Videtekniska kmmunikatinsverktyg t.ex. Giraff, NÄRA eller Ippi. Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för persner ch familjer i behv av individ ch familjemsrg med fkus på barn ch ungdm sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Till wrkshparna har lösningarna ch tjänsterna delats in i tre lika mråden enligt nedan. Till skillnad från kundgrupperna äldre persner ch persner i behv av kmmunal häls- ch sjukvård samt persner med funktinsnedsättning har vi i förstudien funnit färre exempel på lösningar ch tjänster inm kundgruppen persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg. Infrmatin Öppna jämförelser jämför infrmatin m kvalitet, resultat ch kstnader inm scialtjänsten. Rådgivning, stöd ch behandling Scialrådgivning på nätet med möjlighet att ställa frågr m psykisk hälsa, missbruk, våld i nära relatiner etc. Ungdmsmttagning på nätet exempelvis um.se Anhörigstöd eller diskussin av sjukvården på nätet exempelvis Gapet. Webbplats att vända sig till när man misstänker att ett barn eller en ungdm behöver hjälp t.ex. sagakalix.se, sagasllentuna.se etc. Fältassistenter på nätet. Rådgivning ch virtuella möten för ungdmar på nätet t.ex. tjejjuren.se, tjejznen.se etc. Appar sm stöd eller hjälpmedel i behandling exempelvis för behandling av panikångest etc. Självbetjäning Mina vårdkntakter tillhandahåller tidsbkning, möjlighet att ta del av sin jurnal, ta del av ch förnya recept, beställa tlk etc. Hälsa för mig ett persnligt hälsknt sm planeras att lanseras inm en snar framtid. På det persnliga hälskntt ska brukare kunna del av sin jurnal, se förteckningar av läkemedel ch vaccinatiner, ansluta applikatinstjänster, dela vårdinfrmatin med anhöriga etc. E-tjänster för ansökningar exempelvis ansökningar m trygghetslarm, insatser i hemmet ch vård- ch msrgsbende. 15

17 Persner ch familjer i behv av individ- ch familjemsrg med fkus på vuxna Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för persner ch familjer i behv av individ ch familjemsrg med fkus på vuxna sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Till wrkshparna har lösningarna ch tjänsterna delats in i tre lika mråden enligt nedan. Infrmatin Öppna jämförelser jämför infrmatin m kvalitet, resultat ch kstnader inm scialtjänsten. Rådgivning, stöd ch behandling Scialrådgivning på nätet med med möjlighet att ställa frågr m psykisk hälsa, missbruk, våld i nära relatiner etc. Anhörigstöd eller diskussin av sjukvården på nätet exempelvis Gapet. Appar sm stöd eller hjälpmedel i behandling exempelvis för behandling vid panikångest etc. Hjälpmedel sm påminner brukaren att ta sin medicin. Självbetjäning Mina vårdkntakter tillhandahåller tidsbkning, möjlighet att ta del av sin jurnal, ta del av ch förnya recept, beställa tlk etc. Hälsa för mig ett persnligt hälsknt sm planeras att lanseras inm en snar framtid. På det persnliga hälskntt ska brukare kunna del av sin jurnal, se förteckningar av läkemedel ch vaccinatiner, ansluta applikatinstjänster, dela vårdinfrmatin med anhöriga etc. E-tjänster för ansökningar exempelvis ansökningar m trygghetslarm, insatser i hemmet ch vård- ch msrgsbende. Erkännande av faderskap på nätet har diskuteras ch utretts, men finns inte i drift i dagsläget. Medarbetare inm kmmunal vård, stöd ch msrg Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för medarbetare inm kmmunal vård, stöd ch msrg sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Till wrkshparna har lösningarna ch tjänsterna delats in i sex lika mråden, för att på ett pedaggiskt ch strukturerat sätt tydliggöra vad sm finns tillgängligt för medarbetarna. Infrmatin Vantetider.se få kll på väntetider i vården. Vårdhandbken metdanvisningar ch arbetsmetder på nätet för att säkerställa gd ch säker vård på lika villkr. Scialtjänstbibliteket erbjuder scialtjänsten ch den kmmunala vårdens persnal tillgång till databaser sm innehåller tusentals tidskrifter. Barnhalsindex.se Dkumentatin Digitalt ch mbilt stöd för schemaläggning ch dkumentatin exempelvis genm dkumentatin med digital penna. 16

18 Tids- ch insatsuppföljning. Effektivitet ch kvalitet Nyckelfri hemtjänst. Pascal samlad läkemedelshistrik ch verktyg för rdinatin av dsläkemedel. Digitala kundmöten med säker videknferensteknik t.ex. för samrdnad vårdplanering ch inm familjerätt. Digitala tjänster sm underlättar verksamheten för både brukare ch medarbetare här ingår exempelvis E-hemtjänst där brukaren väljer digitala lösningar sm en del av insats eller del av insats, videtekniska kmmunikatinsverktyg, mbila larm ch psitineringsverktyg med GPS etc. Digitala tjänster, exempelvis Wii, sångböcker, instrument etc. Interaktivt intranät innehållandes prcesser, rutiner etc. Natinella satsningar Natinell patientöversikt (NPÖ) möjligt för behörig vårdpersnal att med patientens samtycke ta del av jurnalinfrmatin sm registrerats hs andra landsting, kmmuner eller privata vårdgivare. Natinell katalgtjänst (HSA) en elektrnisk katalg sm innehåller kvalitetssäkrade uppgifter m persner, funktiner ch enheter i Sveriges kmmuner, landsting ch privata vårdgivare. Används sm underlag för behörighetsstyrning, lika säkerhetslösningar samt för sök- ch jämförelsetjänster. Sjunet kvalitetssäkrat nät för elektrnisk kmmunikatin. Natinell identifieringstjänst (SITHS) natinell säkerhetslösning för elektrnisk identifiering ch säker kmmunikatin av infrmatin. Med hjälp av SITHS-krtet kan en vårdgivare identifiera sig ch styrka sin behörighet, berende av rganisatriska ch gegrafiska gränser. Bastjänster för infrmatinsförsörjning (BIF) natinell säkerhetsinfrastruktur. Säker överföring av infrmatin inm ch mellan rganisatiner. Beslutsstöd BBIC, ÄBIC ch IBIC. Natinella kvalitetsregister SweDem, SenirAlert, Palliativa registret, RiksSår, BPSD etc. Säkerhetslösning för elektrnisk identifiering Exempelvis genm Smart arbetsplats med SITHS tjänste-id sm med ett krt ch ett lösenrd ger tillgång till alla system. Effektivisera interna prcesser Digitala inköp ch beställningar exempelvis mat, transprter, läkemedel etc. Kmmunikatin intranät, Skype, Facetime etc. Webbaserade utbildningar Kunskapsguiden samlar webbutbildningar från lika aktörer sm kan stödja verksamheterna inm häls- ch sjukvård ch scialtjänst. Ett par exempel: Äldremsrgens natinella värdegrund webbutbildning framtagen av Scialstyrelsen. Läkemedelsgenmgångar för äldre webbutbildning från Scialstyrelsen sm vänder sig läkare, sjuksköterskr eller övrig vård ch msrgspersnal. Demens ABC webbutbildning sm bygger på Scialstyrelsens natinella demensriktlinjer. Våga Fråga Våga Se webbutbildning m äldres psykiska hälsa. 17

19 Beslutsfattare förtrendevalda ch chefer Nedan presenteras de lösningar ch tjänster för förtrendevalda sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas. Vantetider.se få kll på väntetider i vården. Uppföljningar av hur brukarna upplever kvaliteten i vård, stöd ch msrg. Uppföljning av effektivitetsvinster avseende satsningar inm ehälsmrådet. Öppna jämförelser ch öppen data för utvärdering av verksamheter inm vård, stöd ch msrg. Rättssäkra beslutsunderlag samt uppföljning genm system för beslutsstöd sm t.ex. ÄBIC, IBIC ch BBIC. Möjlighet att i digitala ledningssystem kunna ta ut vissa resultat fta ch säkert t.ex. måluppföljning. Förutsättningar för digitala lösningar, tjänster ch prcesser inm vård, stöd & msrg En annan central frågeställning sm ingår i förstudien handlar m kmmunens förutsättningar för att kunna utveckla ch använda digitala lösningar, tjänster ch prcesser i vård stöd ch msrg. Nedan presenteras de förutsättningar sm framkmmit under förstudiens mvärldsspanings- ch kartläggningsfas ch sm behandlas under wrkshparna. Det krävs mer samverkan ch samarbete mellan kmmuner ch/eller landsting samt på natinell nivå. Gemensamma begrepp ch termer måste arbetas fram användning av Natinella infrmatinsstrukturen. Utvecklandet av en gemensam metd för dkumentatin. Att infrmatin återfinns på ett ch samma ställe varifrån kan den hämtas ch återanvändas? Generiska plattfrmar ch överenskmmelser m standards exempelvis system sm byggs med öppna API:er, det vill säga prgrammeringsgränssnitt sm möjliggör för mduler från lika tillverkare ch leverantörer att samsas i ett ch samma system. Mdulerna ska kunna gå att plugga in i samtliga jurnalsystem utan mdifikatin, så att mdultillverkarna kan kncentrera sig på funktinalitet istället för integratin. Grundläggande elektrnisk infrastruktur i hela landet. Infrmatinssäkerhet i alla led. Framtagna handlingsplaner för digitala lösningar, tjänster ch prcesser inm vård, stöd & msrg på natinell, reginal ch lkal nivå. Tillgängliggörande av befintliga lösningar ch tjänster till medarbetarna i större utsträckning än idag. Utvecklad ledningsrganisatin inm kmmunerna för arbetet med digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Kntinuerlig kmpetensutveckling för medarbetarna när nya tjänster ch lösningar intrduceras. Kst- ch nyttanalyser på kmmunal nivå för att visa på vinsterna med en digital utveckling inm verksamheter sm rör vård, stöd ch msrg. Möjlighet för brukarmedverkan i den digitala utvecklingen inm verksamheter sm rör vård, stöd ch msrg. 18

20 Prcess förslag till frtsatt utveckling I enlighet med de slutsatser sm dragits i förstudien föreslås att SKL fattar beslut m att utveckla ett verktyg för uppföljning, utveckling ch styrning av digitalisering inm vård, stöd ch msrg. Förslagsvis sker inriktningen initialt på kmmunala verksamheter, men bör samtidigt ta höjd för att på sikt kunna inbegripa även landstingskmmunala verksamheter inm vård, stöd ch msrg. I detta avsnitt presenteras förslag för frtsatt arbete. Utgångspunkter Verktyget bör i str utsträckning bygga på samma mdell ch frmat sm LIKA (eller eblmlådan), men samtidigt ta höjd för att inledningsvis utmana befintliga mdeller. I grunden bedömer vi att liknande fyra dimensiner skulle kunna användas liksm frmat på viktning av indikatrer, visualisering av resultat samt handlingsplaner med förslag till åtgärder. Utgångspunkter för föreslaget upplägg är att: En aktiv prjektledare finns på SKL ch har möjlighet att lägga tid i utvecklingsarbetet när det gäller exempelvis analysarbete (jämför Jhanna Karlén i LIKA). Detta är viktigt bland annat för förankringsarbetet samt för marknadsföring ch lansering. Särskilt viktigt blir prjektledaren i arbetet med att planera ch genmföra pilttest där SKL naturligt behöver ta en större rll. Utvecklingsarbetet genmförs i wrkshpfrmat med en arbetsgrupp, främst med förvaltningschefer inm scialtjänst, men även med utvalda externa aktörer (se nedan). Förslagsvis två referensgrupper tillsätts för att skapa löpande möjlighet för utvecklingsprjektet att fånga fler aktörers perspektiv. Det är ckså viktigt för att skapa förutsättningar ch lägga en gd grund för en lycksam implementering ch hög användningsgrad. Även referensgruppsarbetet föreslås genmföras genm interaktiva metder såsm wrkshpmetdik. SKL har möjlighet att anlita samma företag, ch helst samma utvecklare, sm i arbetet med LIKA för att få ett effektivt genmförande. 19

21 Beskrivning av faser Prjektstart Förberedande analys av befintliga verktyg (eblmlådan ch LIKA) med utgångspunkt i de förutsättningar sm förstudien har visat Genmförande av uppstartsmöte Wrkshp (1) med prjektgruppen samt initial diskussin kring principer för verktyget Planering pilttest: Tydliggöra vilka aktörer sm är lämpliga Framtagande av mdell Utvärderande intervjuer med användare av LIKA & eblmlådan (alternativt SKL:s systemförvaltare) kring mdell ch funktin Analys av befintliga mdeller Wrkshps (2-5) i prjektgruppen i fyra teman: Principer Mdell Indikatrer Utfrmning Framtagande av mdell (prttyp) till webbverktyg för utvärdering ch utveckling av sklans digitalisering Löpande avstämning med prjektledare SKL Löpande förankring till referensgrupper (1möte) Kravställning ch utveckling Wrkshp (6) avseende funktinella krav för utveckling av ett webbverktyget Prjektledning av utveckling av webbverktyg Löpande förankring till intressenter Löpande avstämning med prjektledare SKL Löpande förankring till referensgrupper (1 möte) Utrullning i pilter Tydliggöra vad sm bör testas ch frmer för det Kmmunikatin med piltaktörer Planering ch genmförande av en gemensam utvärderande wrkshp för samtliga piltaktörer Sammanställning av förslag till utveckling Frtsatt prjektledning för utveckling av webbverktyg 1.0 Prjektavslut Dkumentatin av prjektets leveranser (summering av vad sm genmförts) Löpande förankring i referensgrupper 20

22 Förslag prjektrganisatin Förslaget till prjektrganisatin ch bemanning nedan baseras på dels ett effektivt utvecklingsarbete, dels en bred förankring både i kmmuner ch utanför. Gvern föreslår därför att en prjektledare dedikeras till uppdraget samt att en prjektgrupp tillsätts sm i huvudsak arbetar i wrkshpfrm. Därutöver föreslås att två referensgrupper tillsätts. Den ena föreslås nyttja scialchefsnätverkets kmpetens ch befintliga mötesstruktur, där prjektledaren vid ett par tillfällen får möjlighet att stämma av ch diskutera slutsatser samt förslag. Den andra referensgruppen föreslås tillsättas specifikt för detta uppdrag i syfte att i en bredare krets fånga bredare kmpetens ch erfarenhet för utfrmningen av verktyget samt för förankring. När det gäller bemanning är det generellt viktigt att göra avvägningar avseende bredd i kmpetens, gegrafisk representatin, kön samt i viss mån praktikaliteter. Det är ckså viktigt att säkerställa en spridning mellan lika verksamhetsmråden såsm äldremsrg, funktinshinder ch individ- ch familjemsrg. Prjektspnsr Fatta strategiska beslut ch sätta riktlinjer för prjektet (syfte, mål, budget etc). Gdkänna prjektets leveranser ch fatta beslut baserat på prjektets rekmmendatiner. Identifiera ch tillföra lämpliga resurser till prjektet. Prjektledare Vara sammankallande i prjektgruppen samt perativt ansvarig för prjektet. Ha aktiv rll i analysarbetet samt i förberedelser för wrkshpar. Ansvara för förankring med referensgrupper samt med intressenter utanför prjektet. Ansvara för marknadsföring ch andra aktiviteter i samband med lansering. Prjektgrupp Delta i wrkshpar för utveckling av mdell samt kravspecifikatin för utveckling av verktyg. Säkerställa att prjektmålen uppfylls inm fastslagen tid ch budget. Samla in ch analysera infrmatin. Förankra arbetet i den egna rganisatinen. Ta fram rekmmendatiner ch etablera plan för vidare arbete. 21

23 Prjektledningsstöd Ansvarar för att krdinera ch facilitera arbetet genm analys, framtagande av mdell, kravställning ch utveckling samt prjektavslut. Det tekniska delarna av utvecklingsarbetet föreslås genmföras av en av SKL kntrakterad utvecklare. Referensgrupper, 2 st Infrmeras m prjektet ch får möjlighet att lämna synpunkter på prjektets förslag under pågående arbete. Förslagsvis i dels digitalt ch dels i wrkshpfrmat. Förslag till bemanning - kmmun Scialchefsnätverket diskussin ch avstämning inm ramen för deras befintliga möten. Förslag till bemanning - extern Representant från kmmunförbund t.ex. KSL Landstingsdirektör, landstingsplitiker eller Inera (för förankring med landstingen) Representant från ehälsmyndigheten Representanter från fackförbund, t.ex. Kmmunal, SSR eller Vårdförbundet. Representant från Vårdföretagarna Representant från Famna Scialstyrelsen (fackspråk) IT-ch Telekmföretagarna 22

24 Avslutande reflektiner Detta uppdrag har syftat till att, utifrån ett individperspektiv, klarlägga hur mrådet digitalisering inm vård, stöd ch msrg kan definieras. Detta för att undersöka behven av ch förutsättningarna för utveckling av ett webbverktyg för uppföljning av den digitala utvecklingen. Den tänkta målgruppen var primärt Sveriges kmmuner. Individperspektivet inm kmmunal vård, stöd ch msrg har representerats genm fyra lika kundgrupper sm har fungerat sm utgångspunkt i intervjuer, wrkshpar ch analys. I detta avslutande avsnitt presenteras Gverns reflektiner avseende behv ch förutsättningar av ett verktyg för uppföljning inm mrådet, med utgångspunkt i det sm vi har sett under förstudiens genmförande. Vi ser att det finns stra behv av en ökad uppföljning av den kmmunala digitaliseringen inm vård, stöd ch msrg. I de externa intervjuer sm vi genmförde lyfte exempelvis flera intervjupersner fram att landstingen i många fall har kmmit längre i denna utveckling än vad landets kmmuner har gjrt. För de kmmuner sm idag använder eblmlådan är även resultatet avseende mrådet äldre persner & persner i behv av msrg generellt sämre än inm övriga mråden. Ett webbverktyg för kmmunal vård, stöd ch msrg kan då bidra till att kmmunerna kan få stöd ch en extra dragkraft för att ytterligare utveckla digitala arbetssätt. Vi ser ckså att det finns gda förutsättningar för kmmunerna för att använda ett webbverktyg för uppföljning inm digitalisering. Det finns ett strt engagemang för frågrna ch många prjekt ch satsningar pågår runt m i landet. De många tjänster ch lösningar sm idag används, eller testas i frm av piltprjekt, utgör gda exempel för andra kmmuner sm står inför nya satsningar. Det finns även en medvetenhet m möjliga vinster för verksamheterna med att utveckla digitaliseringen, exempelvis i frm av effektivitetsvinster samt ökat självbestämmande ch integritet för brukarna. Ett viktigt syfte med ett webbaserat verktyg för uppföljning inm mrådet ser vi är att det knkret kan fungera sm bränsle i kmmunernas utvecklingsarbete. Ett verktyg bör därför inte bara synliggöra resultaten från uppföljningen på ett pedaggiskt vis, utan även ge stöd i frm av förslag till insatser kpplade till den specifika kmmunens resultat. Verktyget bör ckså möjliggöra jämförelser med andra kmmuner. En annan central aspekt i utveckling av indikatrer till ett verktyg är att inkludera indikatrer sm handlar m huruvida önskade effekter har uppnåtts, exempelvis kring införande av e- hemtjänst ch inte enbart fråga efter m e-hemtjänst införts. Under förstudiens genmförande har även en diskussin förts kring metd för uppföljning i verktyget. Mt bakgrund av detta ser vi att det i utvecklingen av ett eventuellt verktyg är särskilt viktigt att beakta avvägningar kring vilka uppgifter sm lämpar sig för självskattning ch i vilka fall det är mer lämpligt att utgå från framtagen registerdata för kmmunen. För att ett eventuellt verktyg ska få genmslagskraft ch en hög användningsgrad vill vi även understryka vikten av att arbetet kmmuniceras ch förankras, såväl ut mt kmmunerna sm inm kmmunerna. Mt bakgrund av att mrådet är föränderligt ch den tekniska utvecklingen kan gå frt framåt vill vi ckså framhålla att det kan kmma att behövas en årlig översyn ch uppdatering av verktyget främst avseende indikatrerna, för att hålla dessa aktuella ch relevanta. Avslutningsvis kan nämnas att även andra förslag till hur SKL kan stödja kmmunernas digitala utveckling har kmmit fram. Medskick från förstudien är därför att även överväga att ge ett ökat ch samlat stöd när det gäller mvärldsbevakning den digitala utvecklingen samt tydliggöra vilket stöd sm finns att tillgå avseende implementeringsprjekt. 23