Hur många bultar finns det i Ölandsbron?

Transkript

1 Hur många bultar finns det i Ölandsbron? Joacim Petersson Teknikhistoria HT12

2 Hur många bultar finns det i Ölandsbron? Alla ölänningar som någon gång har besökt fastlandet har fått den frågan. Komikerna Robert Gustavsson och Henrik Schyffert satte huvudet på spiken i humorprogrammet NileCity 105,6 när de parodierade ett par rastafari-ölänningar. Deras tolkning av den sydost-svenska dialekten var både klockren och rolig men inte kunde de ana vilken effekt det skulle få på den vanliga ölänningens liv. Hur många bultar finns det i Ölandsbron? Jag kommer själv från byn Gärdslösa på öns östra kust, och kan bekräfta att vi ölänningar inte är bättre än några andra på att svara på den frågan. Gustavsson och Schyfferts svar var stycken. Vägverket brukar uppskatta att den korrekta siffran ligger runt Vi ölänningar brukar skämtsamt svara att det inte finns några bultar i Ölandsbron över huvud taget, utan att bron istället byggdes med skruv och spik, men det är ju såklart inte sanning. Eftersom jag är född på 90-talet har jag levt hela mitt med vetskapen att Kalmar bara är en relativt kort biltur bort. Jag har pendlat till gymnasiet i Kalmar och därmed åkt över bron hundratals gånger, men för de äldre generationerna ölänningar har inte bron alltid varit en självklarhet. Brons utformning och historia Planer på att länka samman Öland med fastlandet med hjälp av en bro fanns enligt vissa källor redan på 1600-talet. Frakt av soldater var argumentet på den tiden, och visst kan man se fördelen med att snabbt kunna förflytta militära krafter till en så strategiskt viktig ö påbörjades dock byggnationen på riktigt och redan den 30 september 1972 kunde bron invigas för allmänheten. 2 Många var de som passade på att åka över bron direkt, många bara för att se efter hur det var. Ett par veckor efter invigningen var det dags för min farmor, Marianne Petersson, att göra ett försök, och tillsammans med min farfar och min då tolv år gamle far satte hon sig i familjens Chrysler Plymouth och satte fart mot Kalmar. Det kändes lite vingligt uppe på högbrodelen, men det var nog bara inbillning, sa Marianne när jag via telefon diskuterade med henne om bron och dess historia. Visst var det roligt att åka bil över havet, men det gick ju att ta sig till fastlandet redan innan bron invigdes, med hjälp av färjan. Ölandsbron är en betongbalkbro och mäter officiellt meter på längden. Faktum är att bron är konstruerad för att kunna röra sig med temperaturförändringar vilket innebär att dess 1 Österdahl, Gunnar; Snabbfakta om Ölandsbron; Miljökampen på Öland; Trafikverket; Ölandsbron fyller 40 år; fyller- 40- ar/;

3 längd faktiskt varierar med årstiden. Enligt Trafikverket kan det handla om hela fyra meter i skillnad mellan kalla dagar och varma dagar. 3 Bron ligger på 156 pelare som håller upp den och i anslutning till fastlandet är en del av bron upphöjd för att tillåta båtar att färdas genom Kalmarsund. Rykten går även att bron, enligt då gällande traditioner, byggdes på ett sätt som skulle tillåta att en del av bron kunde sprängas i luften om det skulle vara strategiskt nödvändigt, exempelvis i händelse av krig. 4 Byggnationen gick till på så sätt att bron började byggas från båda sidor ungefär samtidigt, för att sedan mötas i mitten. Under konstruktionen skedde ett dödsfall då en byggnadsställning rasade samman och förpassade en arbetare, som saknade både säkerhetssele och simkunskaper, till vattnet. 5 Fler dödsfall har dock skett efter brons färdigställande. Högbrodelens högsta punkt mäter 42 meter över havet vilket har gjort den till en frekvent plats för självmordsförsök. Enligt Läkartidningen sker fem självmordshopp per år i genomsnitt från bron vilket har lett till höga diskussioner om huruvida dessa kan bekämpas med diverse åtgärder för att göra platsen mindre åtråvärd för suicidala personer. 6 Oförväntat slitage Trots att möjligheten att ta sig från Öland till fastlandet inte var något nytt, öppnade invigningen av Ölandsbron dock upp mer lockande möjligheter för de som ville ta sig från fastlandet till Öland. Att kunna ta bilen över sundet var en bekvämlighet som fick turismen på ön att öka markant, så markant att den stora biltrafiken fick slitaget på bron att ske i högre grad än beräknat. 1973, ett år efter invigningen, passerade tre miljoner fordon över bron, tre gånger fler än kalkylerat. Idag har siffran passerat sex miljoner per år. Denna felkalkylering har bidragit till att kostnaderna för att reparera slitaget på bron snabbt steg över förväntan och idag långt överstiger kostnaderna för byggnationen av bron. 7 En annan anledning till det stora slitaget är enligt Trafikverket att reglerna för byggnationer i den sorts miljö Kalmarsund kan klassas som inte var optimalt utformade vid den tid då Ölandsbron byggdes. Platsen kategoriserades inte som marin miljö utan som sötvattensområde vilket innebar att betongen fick blandas direkt med havsvatten. Eftersom vattnet i Kalmarsund är bräckt fick tillvägagångssättet effekten att bron började ta skada och 3 Trafikverket; Ölandsbron fyller 40 år; fyller- 40- ar/; Axelsson, Malin; Grattis Ölandsbron!; Svenska Dagbladet; olandsbron_ svd; Axelsson, Malin; Grattis Ölandsbron!; Svenska Dagbladet; olandsbron_ svd; Ringskog Vagnhammar, Susanne; Skyddsräcken på broar förhindrar självmord!; Läkartidningen; Axelsson, Malin; Grattis Ölandsbron!; Svenska Dagbladet; olandsbron_ svd;

4 började uppvisa brister redan efter drygt femton år. Detta har följts av kontinuerliga reparationer ända sedan dess. 8 De eviga reparationerna som både vinter och sommar skapar köer på bron har lett till många diskussioner i öländska kretsar om det inte skulle vara billigare att bara bygga en ny bro enligt idag gällande reglementen, bredvid den nuvarande. Den öländska befolkningens beroende av bron ses som en av de främsta anledningarna till varför det inte ses som den bästa lösningen på problemet. Ölandsbron är nämligen belägen strategiskt mellan båda sidors största samhällen. För att bygga en ny bro skulle den gamla behöva stå kvar tills den nya är i drift, eftersom ett stort antal regionsbor är beroende av bron för att ta sig till andra sidan. Därmed kan den nya bron inte stå på samma ställe, utan måste byggas på en ny plats som av naturliga skäl inte bli lika bra placerad som den gamla. Kontroverser Samtidigt har inte Ölandsbron haft enbart positiva konsekvenser för alla. När det bestämdes var vägen skulle dras drog boende i närliggande områden en nitlott. Sex miljoner förbipasserande bilar per år 9 ger upphov till en hel del oljud och boende vid respektive brofäste ställer kontinuerligt krav på kommuner och landsting att göra någonting åt ljudnivån. Mest högljudda i sin kritik är befolkningen i området Möllstorps läge, beläget på den öländska sidan i närheten av Färjestaden. De boende har själva anlitat företag som uppmätt ljudnivåer långt över gällande gränsvärden och i närmare 40 år har invånarna i Möllstorps läge kämpat för att få ljuddämpande åtgärder installerade på platsen. 10 Invånarna i Möllstorps läge påpekar att det innan byggnationen av bron lades stor vikt vid en analys av miljöeffekterna på naturen och djurlivet. Bland annat trodde man att fiskelivet skulle kunna ta stor skada både av byggnationen av bron, men även av dess själva existens. En ursprunglig plan bestod av att konstruera de första 400 meterna av bron från det öländska hållet genom att helt enkelt förhöja havsbotten i den annars så grunda delen av sundet, istället för att låta bron vila på pelare. Senare valdes dock att enbart bygga drygt 120 meter av bron med hjälp av sådan upphöjd botten. Däremot gjordes ingen ansträngning att försöka minska effekten för de boende i närheten och invånarna påstår att de har fått leva med onödigt höga bullernivåer från trafiken ända sedan dess Trafikverket; Ölandsbron fyller 40 år; fyller- 40- ar/; Axelsson, Malin; Grattis Ölandsbron!; Svenska Dagbladet; olandsbron_ svd; Österdahl, Gunnar ; Miljökampen Presentation; Miljökampen på Öland; Österdahl, Gunnar ; Miljökampen Presentation; Miljökampen på Öland;

5 Avslutning Av personer som inte har haft förmånen att ha åkt över Ölandsbron hundratals gånger får jag alltid höra att jag inte kan uppskatta tjusningen av att åka över en vacker bro längre. Jag håller dock inte med. Varje gång jag färdas över till exempel Öresundsbron tittar jag ut och förundras över hur fantastiskt det är att åka på broar. Hemma på Öland är jag dock väldigt hemmablind och den enda gången jag aktivt tittar ut genom fönstret när jag färdas över bron är om det samtidigt passerar en båt på vattnet eller är fullt av isflak en ovanligt kall vargavinter. De ökade relationerna mellan ö och fastland har även hjälpt till att spä på den rivalitet som alltid funnits mellan framför allt Öland och Kalmar. Många är de idrottsevenemang där de båda regionerna tävlar mot varandra för att avgöra vilka som är störst, bäst och vackrast, och respektive befolkning tvekar aldrig att dela ut en känga till den andra. En historia som de äldre alltid tycker om att berätta för att beskriva relationen är hur både Ölandsbladet och Barometern (Kalmars största lokaltidning) gratulerade de motsatta invånarna till bron på invigningsdagen. Den öländska stoltheten har dock alltid funnits kvar och självständigheten, att Öland inte behöver fastlandet, har alltid varit påtaglig. Då bron under en ovanligt hård öländsk fåk fick stängas av var Ölandsbladets huvudnyhet dagen efter: Sverige avskuret från Öland. Faktum är att när Marianne återvände hem till ön den eftermiddagen vinkade hon adjö till Kalmar och återvände inte förrän sommaren 1979, sju år senare, för att bevittna min fars student. Samma sak gällde för många andra ölänningar. Bron ersatte färjetrafiken som snabbt ebbade ut och blev en sekundär turistattraktion, och alla de pendlare som redan innan dagligen färdades mellan ö och fastland fick sig en behagligare resa. Av gemene man ute på landet, som Marianne, togs dock bron emot med ro, och inga extra resor till Kalmar gjordes i onödan. Eller som farmor själv uttryckte det: Vad skulle vi dit och göra?.

6 Övriga källor: Telefonintervju med Marianne Petersson