Tidsserier från 25 år med SOM-institutet ( ) Analyser från SOM-undersökningen #somgu.
|
|
- Ann-Marie Eliasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 SOM-seminariet 2011: Det nya opinionsklimatet Tidsserier från 25 år med SOM-institutet ( ) Analyser från SOM-undersökningen 2010 #somgu
3 Lycksalighetens ö Ny bok från SOM-institutet Presenteras 28 juni (preliminärt!) Beställ redan nu från se eller telefon
4 Program , därefter kort paus Välkommen Kerstin Gidsäter SOM-institutet 25 år, SOM-undersökningen 2010 Lennart Weibull och Henrik Ekengren Oscarsson Vems ekonomiska uppgång? Sören Holmberg Kan nya medier ersätta gamla? Ingela Wadbring Partipolitiska vinnare och förlorare i det nya opinionsklimatet Henrik Ekengren Oscarsson Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull Vem är rädder för vargen? Maria Solevid Monarkin vadan och varthän? Lennart Nilsson
5 Program Korruption i Sverige Henrik Ekengren Oscarsson Flyktingmotstånd trender och mönster Marie Demker Ständigt uppkopplad och uppdaterad Oscar Westlund Alkoholliberalismen på väg att bli omodern? Lennart Weibull Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson Förtroende för regeringen Sören Holmberg Avslutning Kerstin Gidsäter
6 SOM-institutet 25 år SOM-undersökningen 2010 Lennart Weibull och Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
7 SOM-institutet: Samhälle, opinion och medier SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet Våra rötter finns i: Statsvetenskapliga institutionen Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS)
8 SOM-institutets historia Student- t SOM premiär SOM- premiär: Riks- SOM Väst- SOM premiär (GR) Riks-SOM dubbleras: R1 + R2 Väst-SOM utökas: GR + VG Kom-SOM premiär Syd-SOM premiär Ung- SOM Riks-SOM utökas med Riks-3= Kort-SOM Riks-SOM= R1 + R2 + R3 Riks-3= Klass-SOM
9 SOM-undersökningarna Nationellt: Riks-SOM 1986 Regioner: Väst-SOM 1992 Syd-SOM 2001 Värmlands-SOM 2010 Lokalt: Kom-SOM 1996 (kommuner i Västsverige och stadsdelar i Göteborg) Studenter: t Student-SOM t SOM 1993
10 SOM-institutets undersökningar Riks-SOM I Riks-SOM II Riks-SOM III Väst-SOM Syd-SOM Värmland-SOM Student-SOM
11 Demokrati, politik & ideologi Myndigheter & offentlig service Internationellt & globalt 1986 Regional utveckling & lokala samhället Nyheter & journalistik METOD Medier & plattformar Miljö & energi Risk Ri k & hälsa Ekonomi, näringsliv & arbetsmarknad Kultur K lt & livsstil
12 Innehållsöversikt 2010 Riks 1 Politik & samhälle Riks 2 Medier & kultur Riks 3 Livsstil & hälsa 1 8 Nyheter & medier 9 29 Politik, samhälle & demokrati Radio & tv Samhälle & service Sveriges förhållande till omvärlden Miljö Energi Kunskap & samhälle Aktiviteter, intressen & värderingar Arbetsliv Bakgrund 1 8 Nyheter & medier 9 23 Politik, samhälle & demokrati Radio & tv Internet & andra medier Tidningar, böcker & bibliotek Aktiviteter, intressen & värderingar Valet Arbetsliv Bakgrund 1 7 Nyheter & internet 8 19 Politik, samhälle & demokrati Medier & nyhetsrapprotering Sjukvård & offentlig service Kultur & böcker Valet Fritid & aktiviteter Konsumtion Hälsa Arbetsliv Bakgrund
13 SOM-befolkningen Boende i Sverige Svenska och utländska medborgare år Systematiska sannolikhetsurval Svarande på postenkäter (primärt) Cirka 60 procents svarsfrekvens
14 Fältarbete 2010 Första kontakten 17/9 Aviseringskort 4/10 Tackkort 21/10 1/11 Telefon påminnelser + Postal uppföljning 7/12 13/12 29 /12 Påminnelse Telefonpåminnelser till alla som på + telefon sagt att de Postal Uppföljning ska medverka 2/2 Slutskanning 24/9 Formulär Brev Infofolder Penna Svarskuvert 11/10 Formulär, Brev Infofolder Svarskuvert 12/11 22/11 Telefonpåminnelser + Postal Uppföljning Jul 4/1 Formulär och bortfallsenkät 15/2 Sista enkäten anländer och handstansas Fältstopp
15 Fältarbete Initial effekt av första enkätutskicket (nådde ut den 29 september) Effekt av tack/påminnelsekort (nådde ut den 7 oktober) 200 Effekt av nytt enkätutskick med påminnelsebrev (nådde ut den 14 oktober) Oktober November December Januari Februari
16 Inbjudan till forskningssamverkan 2011
17 Vems ekonomiska uppgång? Sören Holmberg #somgu
18 Bedömning av Sveriges ekonomi procent Sveriges ekonomi jämfört med hur den var för tolv månader sedan Förbättrats Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen. Försämrats
19 Bedömning av den egna ekonomin procent Den egna ekonomin jämfört med för tolv månader sedan Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen. Förbättrats Försämrats
20 Optimister när det gäller Sveriges respektive den egna ekonomins framtid procent Den egna ekonomin Sveriges ekonomi Kommentar: Resultaten visar andelen bland personer som besvarat enkätfrågan som svarat förbättras på frågan om Sveriges respektive den egna ekonomins utveckling de närmaste 12 månaderna.
21 Andel som tycker att den egna ekonomin har förbättrats under de senaste tolv månaderna procent Högre tjänstemannafamilj Tjänstemannafamilj Företagarfamilj Arbetarfamilj Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Indelningen i yrkesgrupper bygger på en självklassificeringsfråga. Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
22 Bedömningar av den framtida ekonomin Sveriges och den egna efter social yrkesgruppstillhörighet 2010 Den svenska ekonomin under de kommande 12 månaderna Företagarfamilj 4 41 Högre tjänstemannafamilj 5 45 Tjänstemannafamilj 7 38 Arbetarfamilj Den egna ekonomin under de kommande 12 månaderna 37 Företagarfamilj 5 Högre tjänstemannafamilj 8 31 Tjänstemannafamilj Arbetarfamilj Försämras Förbättras Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Svarsalternativet förbli ungefär densamma förekommer också. Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
23 Socialdemokratiska och Moderata sympatisörer bedömer den svenska ekonomins utveckling efter valen förbättrats försämrats balansmått M-sympatisörer S-sympatisörer Skillnad i bedömning s-reg s-reg b-reg s-reg s-reg s-reg b-reg b-reg b-reg b-reg mellan S- och M-sympatisörer Kommentar: Resultaten bygger på SOM-data. En plusskillnad (+) visar att S-sympatisörer bedömer den svenska ekonomins utveckling under de senaste 12 månaderna mer positivt än M-sympatisörer. En minusskillnad (-) visar tvärtom att M-sympatisörer bedömer ekonomins utveckling mer positivt än S-sympatisörer. Skalan går mellan (försämrats) och 100 (förbättrats). Alla svarande i SOM ingår i procentbasen. Enkätfråga: Enligt Din uppfattning, har den svenska ekonomin under de senaste 12 månaderna förbättrats, förblivit densamma, eller försämrats?
24 Socialdemokratiska och Moderata sympatisörer bedömer den framtida svenska ekonomins utveckling efter valen förbättras försämras balansmått M-sympatisörer S-sympatisörer Skillnad i bedömning s-reg s-reg b-reg s-reg s-reg s-reg b-reg b-reg b-reg b-reg mellan S- och M-sympatisörer Kommentar: Resultaten bygger på SOM-data. En plusskillnad (+) visar att S-sympatisörer bedömer den framtida svenska ekonomins utveckling under de närmaste 12 månaderna mer positivt än M-sympatisörer. En minusskillnad (-) visar tvärtom att M-sympatisörer gör en mer positiv bedömning av den framtida svenska ekonomin än S-sympatisörer. Skalan går mellan -100 (försämras) och 100 (förbättras). Alla svarande i SOM ingår i procentbasen. Enkätfråga: Hur tror Du att Din egen ekonomiska situation kommer att förändras under de kommande 12 månaderna? Svarsalternativ: förbättras; förbli ungefär densamma, försämras :
25 Folkets dagordning Sören Holmberg #somgu
26 Viktiga frågor för folket Fråga: Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker Du är viktigast i Sverige dag? Ange högst tre frågor/samhällsproblem. Procent Procent Område Område Sysselsättning sä Skatter Sjukvård Familjepolitik Utbildning Utrikes/intern/försvar Invandring/flyktingar Jämställdhet Miljö Kommunikationer Pensioner/äldrevård Energi/kärnkraft Socialpolitik Religion/moral Sveriges ekonomi Jordbruk Lag och ordning EU/Euro Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2008, 2009 och Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
27 Viktiga frågor för folket sysselsättning och Sveriges ekonomi procent Sysselsättning Sveriges 8 ekonomi 0 Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
28 Viktiga frågor för folket miljö procent Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
29 Viktiga frågor för folket sjukvård och utbildning procent Sjukvård Utbildning Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
30 Viktiga frågor för folket invandring/flyktingar procent Källa: Den nationella SOM-undersökningen. Kommentar: Procentbasen utgörs av samtliga i undersökningen.
31 Viktiga frågor för folket sammanställning Partisympati 2010 procent V S MP C FP KD M SD samtliga 1. Sysselsättning Sjukvård Utbildning Invandring/flyktingar Miljö Pensioner/äldrevård Sveriges ekonomi Lag och ordning Skatter Familjepolitik Jämställdhet Källa: Den nationella SOM-undersökningen
32 Kan nya medier ersätta gamla? Ingela Wadbring #somgu
33 Medieteknik i hushållen, (procent) Mobiltelefon Internet Dator Bredband Morgontidningsprenumeration Läsplatta Källa: SOM-undersökningen respektive år
34 Vad är det som gör att vi tar till oss ny teknik? Till exempel att tekniken: möter någon slags behov hos oss är rimlig i pris inte är alltför komplex fungerar tillfredställande
35 Regelbunden nyhetskonsumtion, (procent) Dagstidning på papper Riksnyheter på SVT Riksnyheter i TV4 Ekot Kommentar: Regelbundet avser konsumtion minst 5 dagar/vecka. Källa: SOM-undersökningen respektive år Källa: Den nationella SOM-undersökningen
36 Uppfattning att internet inte kan ersätta nyheter i press, radio och tv, 2010 (procent) Instämmer helt 36 % (värde 8-10) Instämmer delvis 52 % (värde 3-7) Instämmer inte alls 20 % (värde 0-2) Ingen uppfattning 12 % Balansmått +16
37 Andel som anser att internet inte kan ersätta traditionella medier, (procent) Instämmer delvis (3 7) 40 Instämmer hl( helt (8 10) Källa: SOM-undersökningen respektive år
38 Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, (procent) år år år år Källa: SOM-undersökningen respektive år
39 Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, (procent) år år år år Källa: SOM-undersökningen respektive år
40 Andel som instämmer i att internet inte kan ersätta traditionella medier efter ålder, (procent) år år år år Källa: SOM-undersökningen respektive år
41 Nyhetskonsumtion i olika plattformar, 2010 (procent) Nyheter i tv apparat TV nyheter i dator TV nyheter i mobiltelefon Nyheter i radioapparat Radionyheter i dator dagligen 5 6 dagar7vecka 3 4 dagar7vecka 1 2 dagar7vecka mer sällan aldrig Radionyheter i mobil/mp3 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: SOM-undersökningen 2010
42 Läsning av betalda morgontidningar och kvällstidningar på papper minst 3 dagar/vecka, (procent) Morgontidning Kvällstidning
43 Regelbunden tidningsläsning på olika plattformar, 2010 (procent) 100 Betald morgontidning g 100 Kvällstidning minst 3 90 minst 3 dagar/vecka 90 dagar/vecka mobil 60 nät 50 mobil nät 40 papper 40 papper
44 Morgontidningsläsning på papper och tillskottet av nätläsning efter ålder, 2010 (procent) Papper år år år år Nät
45 Kvällstidningsläsning på papper och tillskottet av nätläsning efter ålder, 2010 (procent) Papper år år år år Nät
46 Ålder som förklaringsfaktor Ålder livscykel eller generation? Socialisationen inom familjen är dock fortsatt viktig! Förändrade samhällsmönster: unga är unga mycket längre i dag än tidigare
47 Slutsatser Ja, nya medier kan ersätta gamla bland de unga som vuxit upp med dem Men, ersättningsprocessen är långsam motiven för mediekonsumtion består gamla medieformer dör inte ut, de förändras och anpassar sig
48 Kontaktuppgifter Ingela Wadbring Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet Telefon: Mobil: Mejl:
49 Partipolitiska vinnare och förlorare i det nya opinionsklimatet Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
50 Kartläggning av partirymden
51 Plats på dagordningen 1. Sysselsättning 2. Sjukvård 3. Skola/utbildning 4. Flyktingar/invandring 5. Miljö 6. Pensioner/äldrevård 7. Social välfärd 8. Ekonomi 9. Lag & ordning 10. Skatter 11. Jämställdhet 12. Kommunikationer 13. Energi & Kärnkraft 14. Religion/etik 15. Regionalpolitik 16. EU Graden av polarisering Sakfrågors partipolitisering Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
52 SOM-undersökningen sakfrågor + 8 grupper av partisympatisörer (Vilket parti tycker Du bäst om?) genomsnittliga positioner (10 50) eta-mått (0-1) för korrelationer mellan partisympati och sakfrågeståndpunkter
53 De 10 mest partiskiljande sakfrågeåsikterna Sakfråga eta Bedriva mer av sjukvården i privat regi.50 Minska den offentliga sektorn.46 Låta privata företag ansvara för äldreomsorgen.46 Höja arbetslöshetsersättningen (a-kassan).45 Sänka skatterna.45 Sälja statliga bolag som bedriver affärsverksamhet.43 Sverige bör på lång sikt avveckla kärnkraften.39 Ta emot färre flyktingar i Sverige.36 Sverige bör utträda ur EU.36 Införa sex timmars arbetsdag.33
54 mycket bra förslag mycket dåligt förslag
55 Den direktionala åsiktsröstningsteorin Partier som intar flankpositioner längs åsiktsdimensioner har lättare än andra att kommunicera ställningstaganden till väljarna. En sakfråga där partiet innehar en flankposition kan bli viktiga valvinnare om/när sakfrågan stiger på den politiska dagordningen.
56 Vänsterpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
57 Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
58 Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
59 Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
60 Sverigedemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
61 Miljöpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
62 Centerpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
63 Folkpartiet mycket bra förslag mycket dåligt förslag
64 Kristdemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
65 Kristdemokraterna mycket bra förslag mycket dåligt förslag
66 Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu
67 Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit
68 Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten ( betydelse ) Verksamhetens ställning i opinionen ( viktighet )
69 Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?
70 Förtroendet för samhällsinstitutioner 2010 Mycket Ganska Varken/ Ganska Mycket Summa Förtroende- Samhällsinstitution stort stort eller litet litet procent balans Sjukvården Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Radio/TV Domstolarna Regeringen Grundskolan Riksdagen FN Kungahuset Bankerna Storföretagen Kommunstyrelserna Svenska kyrkan De politiska partierna Dagspressen Försvaret EU-kommissionen Europaparlamentet De fackliga org Kommentar: Tabellen redovisar en sammanläggning av resultaten från de tre nationella SOM-undersökningarna 2010 (antal svarspersoner = 5 007). Personer som hoppat över hela frågan eller ej besvarat förtroendefrågan för någon särskild institution är inte medtagna i procenttalen. Dylika svar var sällsynta och lämnades av endast mellan fem och sju procent för de olika institutionerna. Förtroendebalansen kan gå mellan +100 (alla svarspersoner anger stort förtroende) och 100 (alla svarspersoner anger litet förtroende). Källa: Riks-SOM 2010.
71 Faktoranalys för förtroende 2010 Politisk makt Representation Samhällsservice Etablissemang Medier Europaparlamentet EU-kommissionen FN De politiska partierna Sjukvården Polisen Domstolarna Grundskolan Försvaret Universitet/högskolor it t/hö Regeringen Riksdagen Riksbanken Kungahuset Svenska kyrkan Storföretagen Bankerna Dagspressen Radio-tv Fackliga organisationerna Kommunstyrelserna Förklarad varians 14% 13% 11% 11% 10% Faktoranalys enligt Kaiser s kriterium. Källa: Riks-SOM 2010
72 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (förtroendebalans) förtroendebalans Sjukvården Universitet/ högskolor Grundskolan
73 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) förtroendebalans Polisen Domstolarna
74 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) förtroendebalans Kungahuset Svenska kyrkan Försvaret
75 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) (ots) förtroendebalans Riksbanken Bankerna 2 Storföretagen De fackl org
76 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) förtroendebalans Regeringen Riksdagen Kommunstyrelserna De politiska partierna
77 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) förtroendebalans FN EU-kommissionen EU-parlamentet
78 Förtroendet för tjugoen samhällsinstitutioner (forts) förtroendebalans Radio/TV Dagspressen
79 Alternativa mönster i det långsiktiga förtroendet för olika samhällsinstitutioner Stabilt: - På hög nivå - På mellannivå - På låg nivå Rörligt: -Svagt uppåt -Svagt nedåt -Utan bestämd riktning
80 Stabila på hög nivå och medelnivå mycket + ganska stort förtroende procent Sjukvården Polisen Universitet/högskolor Grundskolan
81 Stabila på låg nivå mycket + ganska stort förtroende procent Storföretagen Försvaret De fackliga organisationerna
82 Rörliga institutioner mycket + ganska stort förtroende procent Regeringen Rïksdagen Bankerna Dagspressen Europaparlamentet
83 Förtroendeförändring i procentenheter Förändring Sjukvården ±0 Polisen Riksbanken Universitet/högskolor Radio-tv Domstolarna Regeringen Grundskolan ±0 Riksdagen FN Kungahuset Bankerna Storföretagen Kommunstyrelserna Svenska kyrkan De politiska partierna Dagspressen Försvaret EU-kommissionen Europaparlamentet De fackliga organisationerna Genomsnitt
84 Förtroende för regering och riksdag bland kvinnor och män procent Män regeringen Kvinnor regeringen Kvinnor riksdagen Män riksdagen
85 Förtroende för regering och riksdag bland de yngsta och de äldsta procent år, regeringen år, regeringen år, riksdagen år, riksdagen
86 Förtroende för regering och riksdag självplacering vänster respektive höger procent Höger, regeringen Höger, riksdagen Vänster, riksdagen Vänster, regeringen
87 Ökning/minskning i politiskt förtroende (procentenheter) Regeringen Riksdagen Till vänster Mitten Till höger V S MP C FP M KD
88 Det långsiktiga förtroendets villkor Vardagslivets fasta strukturer Samhällets växlande klimat
89 Vem är rädder för vargen? Maria Solevid #somgu
90 Utgångspunkter: Det är något speciellt med vargen Har vargfrågan g potential att bli en nygammal politisk skiljelinje j i Sverige? Re-mobilisering av gamla skiljelinjer: Stad/land respektive Centrum/Periferi? Forskningsprojekt finansierat av Formas: Vem är rädder för vargen här: Biodiversitet som politisk skiljelinje. Frågor i Riks-SOM-undersökningen 2009 och 2010 Huvudfrågan: Vad anser Du om följande djurstammars storlek i Sverige idag? 5 svarsalternativ från Stammen är alldeles för liten till Stammen är alldeles för stor samt Ingen uppfattning. I figurerna har svarsalternativen gjorts om till 3 st: För liten (Stammen är alldeles+något för liten), Lagom, För stor (Stammen är något+alldeles för stor). Ingen uppfattning är borttaget.
91 Vad tycker svenska folket om storleken på olika djurstammar? Figur 1 Åsikt om storleken på olika djurstammar (procent) Lodjur rg Älg Björn Var Vildsvin % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% För liten Lagom För stor
92 Vargfrågan ingen vänster-högerfråga Figur 2 Åsikt om vargstammens storlek och partisympati p (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% V S MP C FP KD M SD För liten Lagom För stor
93 Bostadsort viktig i vargfrågan: staden vs landsbygden Figur 3 Åsikt om vargstammens storlek och bostadsort (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% % 20% 10% % Ren landsbygd Mindre tätort Stad/större tätort De tre storstäderna För liten Lagom För stor
94 Socialisation förstärker ytterligare skillnaderna i vargfrågan Åsikt om vargstammens storlek och stad/land- socialisation Figur 4 La andsbygds s so ocialisatio o n Stadso ocialis atio on % 20% 40% 60% 80% 100% För liten Lagom För stor
95 Åsikter om varg en fråga om att jaga eller att inte jaga Figur 5 Åsikt om vargstammens storlek och jakt (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% % 30% 20% 10% 0% Ej medlem i jägarorganisation Medlem i jägarorganisation Ej jagat de senaste 12 månaderna Jagat de senaste 12 månaderna För liten Lagom För stor
96 Vargjakten har inte förändrat åsikterna om stammens storlek i varglänen Figur 6 Åsikter om vargstammens storlek bland boende i varglän/ej varglän (procent) 100% 90% 80% % 60% % 40% % 20% 10% % Varglän Ej varglän För liten Lagom För stor
97 Slutsatser Vargfrågan g handlar om att vara direkt berörd, ex. ha jakt som livsstil, att bo på landsbygden och att bo i ett varglän. Kort tidshorisont men ändå enastående stabila siffror 2009 och trots all den uppmärksamhet som vargfrågan i allmänhet och vargjakten i synnerhet får i media. Åsikterna har inte förändrats varken i grupper som vill ha en mindre vargstam eller i grupper som vill ha en större vargstam Vargjakten har inte heller mobiliserat vare sig fler vargmotståndare eller vargförespråkare En skiljelinje som inte har så stor politisk betydelse än?
98 Monarkin vadan och varthän? Lennart Nilsson #somgu
99 Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 2003, 2005 & 2010 (SOM-undersökningarna) procent 100 Dåligt förslag: Mycket 90 viktigt att det inte genomförs Mycket dåligt förslag 70 Dåligt förslag: Ganska viktigt att det inte genomförs Ganska dåligt förslag 60 Varken eller Spelar ingen större 21 roll Ganska bra förslag Bra förslag: Ganska 30 viktigt att det 27 Mycket bra förslag 26 genomförs Bra förslag: Mycket viktigt att det 6 4 genomförs Kommentar: Frågans formulering Införa republik i Sverige. Svarsalternativen respektive år framgår av tabellen. Frågan om att införa republik i Sverige ingick i de medieinriktade SOM-undersökningarna 2003 och 2005.
100 Svenska folkets inställning till att införa republik med vald president ( ) procent Bra förslag Varken bra eller dåligt förslag Dåligt förslag Kommentar: Frågan lyder Nedan finns ett antal förslag som förekommit i den politiska debatten. Vilket är din åsikt om vart och ett av dem? Införa republik med vald president. Svarsalternativen lyder mycket bra förslag, ganska bra förslag, varken bra eller dåligt förslag, ganska dåligt förslag, mycket dåligt förslag. I figuren redovisas de två positiva resp. negativa kategorierna sammanslagna. Procentbaden utgörs av de som besvarat frågan.
101 Behålla eller avskaffa monarkin enligt Riks-SOM 2003, 2009 & 2010 procent SOM 2003 SOM 2009 SOM Behålla monarkin Avskaffa monarkin Ingen åsikt Kommentar: Frågans formulering Tycker du att Sverige skall behålla eller avskaffa monarkin?. Svarsalternativen framgår av figuren. Källor: Riks-SOM 2003, 2009 & 2010.
102 procent Svenska folkets inställning till att behålla monarkin och kön, ålder samt medborgarskap Kvinna Man år år år år år år år Svenskt Utländskt
103 procent Svenska folkets inställning till att behålla monarkin och yrkesgrupp samt partipreferens
104 Svenska folkets förtroende för kungahuset balansmått Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset.
105 Inställning till behålla/avskaffa monarkin och förtroende för kungahuset 2009/2010 procent Behåll monarkin Ingen åsikt Avskaffa monarkin Mycket stort Ganska Varken Ganska litet Mycket litet förtroende stort eller förtroende förtroende förtroende Antal svar 2009/ 2010 : 202/220, 386/441, 591/554, 214/ 160, 218/181
106 Följt i medierna kronprinsessan Victorias bröllop och förtroende för kungahuset 2010 (procent) (Lennart Weibull) Följt bröllopet: Imycket stor utsträckning I ganska stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls Mycket stort förtroende Ganska stort förtroende Varken eller Ganska litet förtroende Mycket litet förtroende Ttlt Totalt Opinionsbalans Antal svar
107 Före och efter publicerandet av Den motvillige monarken CARL XVI GUSTAF av Sjöberg, T m.fl.
108 Ska Sverige behålla eller avskaffa monarkin? Före och efter publicerandet av Den motvillige monarken procent Behålla monarkin Ingen åsikt Avskaffa monarkin Före Efter Totalt 2010
109 Svenska folkets förtroende för kungahuset balansmått före efter Kommentar: Frågan lyder Hur stort förtroende har du för det sätt på vilket följande institutioner och grupper sköter sitt arbete?. Svarsalternativen är Mycket stort förtroende, Ganska stort förtroende, Varken stort eller litet förtroende, Ganska litet förtroende, Mycket litet förtroende. Balansmåtten anger andelen som anser sig ha stort förtroende minus andelen som anser sig ha litet förtroende för kungahuset
110 Korruption i Sverige Henrik Ekengren Oscarsson #somgu
111 Svenska folkets syn på korruption Förekomst av korruption i Sverige Acceptans för korrupta beteenden Finns det en Göteborgsfaktor?
112 Synen på korruption bland världens länder 1. Danmark (9.3) 1. Nya Zeeland (9.3) 1. Singapore (9.3) 4. Finland (9.2) 4. Sverige (9.2) 6. Kanada (8.9) 7. Netherlands (8.8) 8. Australien (8.7) 8. Schweiz (8.7) 10. Norge (8.6) 11. Island (8.5) 178. Somalien (1.1) 1) Källa: Transparency International CPI
113 Behov av fler mått på medborgares perceptioner av korruption Har du i Sverige under de senaste 12 månaderna blivit tillfrågad om att betala någon form av muta i kontakt med: offentlig myndighet/tjänsteman (1,2 procent) privat företag/anställd : (1,3 procent) Källa: SOM-undersökningen 2009
114 Svenska folkets syn på korruption: förekomst Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
115 Enligt Din uppfattning, i vilken utsträckning är följande yrkesgrupper i Sverige inblandade i någon typ av korruption? inte alls i mycket stor utsträckning POLITIKER (3,9) OFFENTLIGA TJÄNSTEMÄN (4,2) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010 FÖRETAGARE (4,4)
116 =ljusare bedömningar av utbredning av korruption =mörkare bedömning av utbredning av korruption Politiker Offentliga tjänstemän Kvinna Företagare Ålder (18 85) Utbildning Företagare Offentliganställda Partimedlem Vuxit upp utanför Europa Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
117 =ljusare bedömningar av utbredning av korruption i yrkesgruppen =mörkare bedömning av utbredning av korruption i yrkesgruppen Politiker Offentliga tjänstemän Bor på landet Företagare Bor i Stockholm/Malmö Bor i Göteborg Högerideologi Exponering för TV nyheter Läser Göteborgs Posten Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
118 =ljusare bedömningar av utbredning av korruption i yrkesgruppen =mörkare bedömning av utbredning av korruption i yrkesgruppen Mellanmänsklig tillit Förtroende för politiker Förtroende för domare Politiker Offentliga tjänstemän Företagare Förtroende för storföretagen Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
119
120 Medborgarnas uppfattningar om korruption normer/offentlig moral (SOM Riks I) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
121 Acceptans för fem korruptionsscenarier (% aldrig acceptabelt ) Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010 En offentliganställd begär en avgift för att utföra en tjänst som egentligen ingår i hans/hennes arbetsuppgifter (89 procent) En offentliganställd läkare låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön (77 procent) En företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med upphandling (76 procent) En offentliganställd erbjuder en närstående jobb trots att personen saknar de rätta kvalifikationerna (73 procent) En privatpraktiserande läkare låter en vän eller nära släkting gå före i vårdkön (59 procent)
122 Yngre har genomgående klart högre acceptans för alla typer av korrupta beteenden år år år år år år år år Källa: Riks-SOM 2010 Genomsnitt på ett acceptansindex från 1 (aldrig acceptabelt) till 7 (alltid acceptabelt)
123 Mindre acceptabelt Mer acceptabelt Erbjuda Privat låta Erbjuda närstående Begära en Låta gå gå före i gåva eller jobb avgift före i kön kön tjänst Kvinna * *** Ålder *** -0.01*** -0.01*** -0.01*** -0.02*** Låg utbildning ** *** 0.05 Hög utbildning -0.30*** -0.09* 0.14* *** Offentligt t anställd * Ren landsbygd Bor i Stockholm eller Malmö * Bor i Göteborg * 0.45*** Läser Göteborgs-Posten ** Exponering för TV-nyheter ** Vuxit upp utanför Europa *** ** 0.19 Högerideologi ** 0.96*** 0.28*** Mellanmänsklig tillit -0.33** -0.38*** -0.51*** -0.40** -0.49*** Constant 3.01*** 2.00*** 2.18*** 2.54*** 2.87*** N r Källa: Riks-SOM-undersökningen 2010
124 Sammanfattning 1. Företagare uppfattas mer korrupta än offentliga tjänstemän som uppfattas mer korrupta än politiker. 2. Att låta någon gå före i vårdkön uppfattas som mer acceptabelt om det handlar om en privatläkare än om det handlar om en offentliganställd läkare. 3. Yngre är systematiskt mer accepterande till olika typer av korrupta beteenden. 4. Göteborgare uppfattar att offentliga tjänstemän ä och företagare oftare är inblandade i någon typ av korruption 5. Göteborgare är mer accepterande till att företagare erbjuder en gåva eller tjänst till en offentliganställd tjänsteman i samband med upphandling
125 Flyktingmotstånd trender och mönster Marie Demker #somgu
126 Motstånd mot flyktinginvandring
127 Partisympatisörer och flyktingmotstånd 2010
128 Ständigt uppkopplad och uppdaterad Oscar Westlund Dagspresskollegiet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet
129 Ett liv i rörelse, ett liv med media, ett liv som media
130 Regelbunden användning av Internet och nyheter i mobilen (procent) Internet Nyheter Kommentar: Regelbunden användning avser här minst någon gång per vecka (inklusive dagligen)
131 Regelbunden användning av Internet och nyheter i mobilen (procent) Internet (vecka) Internet (dag) Nyheter (vecka) Nyheter (dag)
132 Mobil media Kommentar: Bilden är ett eget foto från en artikel i Intelligent Lifes Ipad app
133 Användning av mobil media 2010 (procent) E-post Informationssökning Nyheter Sociala medier Musiktjänst TV/Video 5 0 Total Vecka Dag
134 Mobil media användning 2010 Män år med smartphone Kvinnor år utan smartphone Kommentar: Gruppen män år med smartphone (n=102) har jämförts med samtliga år med smartphone (n=192). Likaså har gruppen kvinnor åringar utan smartphone (n=430) jämförts med samtliga åringar utan smartphone (N=819).
135 Mobil media användning 2010 E-post: Totalt: 72% Vecka: 16% Dag: 47% Informationssökning: Totalt: 78% Vecka: 28% Dag: 29% Sociala medier: Totalt: 46% Vecka: 9% Dag: 30% Musiktjänst: Totalt: 35% Vecka: 14% Dag: 14% Nyheter: TV/video: Totalt: 70% Totalt: 56% Vecka: 20% Vecka: 27% Dag: 28% Dag: 7% Kommentar: Män, år med en smartphone (n =102)
136 Mobil media användning 2010 E-post: Totalt: 8% (72%) Vecka: 3% (16%) Dag: 2% (47%) Informationssökning: Totalt: 6% (78%) Vecka: 1% (28%) Dag: 1% (29%) Sociala medier: Totalt: 1% (46%) Vecka: 1% (9%) Dag: 1% (30%) Musiktjänst: Totalt: 2% (35%) Vecka: 1% (14%) Dag: 1% (14%) Nyheter: TV/video: Totalt: 3% (70%) Totalt: 2% (56%) Vecka:1% (20%) Vecka: 0% (27%) Dag: 1% (28%) Dag: 1% (7%) Kommentar: Kvinnor, år utan en smartphone (n 430)
137 Tack för uppmärksamheten! Oscar Westlund Institutionen för journalistik, medier och kommunikation Göteborgs universitet it t Kontor: Mobil: E-post: oscar.westlund@jmg.gu.se
138 Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Lennart Weibull #somgu
139 Alkoholdebatten Ökade införselkvoter från EU Hotet mot det svenska försäljningsmonopolet En statlig utredning tillsätts * * * Enmansutredaren Kent Härstedt föreslår 2005 sänkt alkoholskatt (SOU 2005:25 Gränslös utmaning alkoholpolitik i en ny tid)
140 Shoppingresa till Calles Grenzshop i Heiligenhafen, Tyskland Avresedagar: Onsdagar och lördagar Vi samlas på Öresundsterminalen kl och inleder med en trevlig morgonfika innan avfärd kl Resan tar oss över Öresundsbron genom Danmark till Färjeläget i Rödby där färjan tar oss över till Puttgarden. Väl i Tyskland återstår ca 2 mil innan vi når vårt mål för dagen, Calles Grenzshop i Heiligenhafen. Nu väntar ca 2 timmars shopping innan vi styr hemåt. Varje person kan handla totalt 60kg. Beräknad återkomst till Öresundsterminalen ca kl Pris: 399:- SEK Barnbiljett halva priset 198:- SEK Observera att vi har en åldergräns på 18 år för att få handla alkohol, barn kan inte utnyttja de 60 kg som vuxna erbjuds!
141 Andel som dricker alkohol minst varje vecka under de senaste 12 månaderna respektive minst någon gång under de senaste 12 månaderna procent Minst någon gång det senaste året Minst varje månad Minst varje vecka Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande?, där Druckit sprit/vin/starköl ingår som ett av ett stort antal delfrågor. De 7 svarsalternativen lyder: Ingen gång ; Någon gång under de senaste 12 månaderna ; Någon gång i halvåret ; Någon gång i kvartalet ; Någon gång i månaden ; Någon gång i veckan, Flera gånger i veckan. Källa: De nationella SOM-undersökningarna
142 Regelbundna alkoholvanor bland män och kvinnor (procent) procent Män Kvinnor Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2010 Kommentar: Med regelbundna alkoholvanor menas konsumtion av starksprit/vin/starköl minst någon gång i veckan. Procenten har beräknats bland personer som besvarat enkätfrågan.
143
144 Tre indikatorer på alkoholopinion Åsikt om alkoholskatten Sänka skatten Höja skatten Synen på försäljning av alkohol i livsmedelsaffärer Oro för ökad alkoholkonsumtion
145 Befolkningens stöd för att sänka alkoholskatten samt att tillåta alkoholförsäljning i livsmedelsbutiker, (procent) procent Höja skatten på alkohol Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedelsbutiker Sänka skatten på alkohol Kommentar: Resultaten baseras på två frågor, där den första inte ingick i undersökningarna eller ) Nedan finns ett antal förslag som har före- kommit i den politiska debatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?, där Sänka skatten på alkohol ingår som en av flera delfrågor. 2) Här återfinns ett antal förslag hämtade från den svenska samhällsdebatten. Vilken är din åsikt om vart och ett av dem?, där Tillåta försäljning av starköl, vin och sprit i livsmedels-butiker ingår som en av ett mindre antal delfrågor. Svarskalan lyder i fråga 1) Mycket bra förslag ; Ganska bra förslag ; Varken bra eller dåligt förslag ; Ganska dåligt förslag ; Mycket dåligt förslag ; fråga 2 har motsvarande svarsalternativ följt av Ingen uppfattning. Det senare gäller även skattefrågan år 2005 som detta år låg med i samma frågebatteri (andelen Ingen uppfattning uppgick till 3 procentenheter). Figuren visar andel som svarat mycket eller ganska dåligt förslag av samtliga som besvarat frågan (dvs. även personer som svarat Ingen uppfattning i fråga 2 ingår i procentbasen). Källa: De nationella SOM-undersökningarna
146 procent Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten i olika grupper (procent) 100 Kön Män Kvinnor Källa: Riks-SOM 2010
147 Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten i olika grupper (procent) forts procent 100 Ålder år år år år Källa: Riks-SOM 2010
148 Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten i olika grupper (procent) forts procent Partisympati M S KD Källa: Riks-SOM 2010
149 Andel som är positiv positiva till att sänka alkoholskatten i olika grupper (procent) forts procent 80 Egen alkoholkonsumtion Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Ingen gång Källa: Riks-SOM 2010
150 1) Vad bestämmer synen på förslaget att sänka skatten på alkohol? 2010 Vänsterhögerplacering + Vanan att dricka vin ++ Utbildning -- Ålder - Sänka skatten på alkohol Kön + män
151 2) Vad bestämmer synen på förslaget att sänka skatten på alkohol? 2010 Vänsterhögerplacering +++ Utbildning -- Vanan att dricka starksprit ++ Ålder + Sänka skatten på alkohol Kön
152 Vad bestämmer synen på förslaget att HÖJA skatten på alkohol? Vänsterhögerplacering +++ Ålder + Vanan att dricka Starksprit/ vin/starköl --- Utbildning + HÖJA skatten på alkohol Kön + kvinnor
153 Slutsatser Minskat intresse för sänkt alkoholskatt och acceptans för en höjning Viljan att sänka skatten har minskat trots att alkoholvanorna har blivit frekventare Både politisk ideologi och alkoholvanor har betydelse för synen på skatten
154 Shoppa smidigt på Scandlines Bordershop i Sassnitz!
155 Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson #somgu
156 Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson SOM-institutet t t Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
157 Kultur i SOM-undersökningen: Samhälle, Opinion och Medier: bredden Vanor, livsstilar il och intressen Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? Hur intresserad är du i allmänhet av Särskilda frågor i samarbete med: Centrum för konsumtionsvetenskap (CFK) Bibliotekshögskolan i Borås SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
158 Svenska kulturvanor Trender över tid Befolkningsskillnader Betydelse för välbefinnandet? SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
159 Scener & arenor Procent 35 Gjort minst en gång i kvartalet: Bio Fotboll/ishockey Teater Rock-/popkonsert Balett/dansföreställning Musikal Klassisk kons/ opera Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
160 Aktivt kulturutövande Procent Handarbete/ hantverk Gjort minst en gång i kvartalet: Tecknat/målat* Dansat Dagbok/poesi** Spelat musikinstrument Sjungit i kör Spelat teater/lajv Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. *Före 2008: Tecknat/målat/skrivit poesi. **1993 samt 2007: Skrivit dagbok. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
161 Konst, kunskap, kulturarv, naturarv Procent 45 Gjort minst en gång i kvartalet: Bibliotek 32 Museum Konstutställning 25 Historisk sevärdhet/ 20 byggnad 20 Studiecirkel/ 15 Naturreservat/nationalpark kursverksamhet* Fornminne Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. *Frågan ställd studiecirklar eller kurser ; 1998: studiecirkel. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
162 Bokläsning: minst varje vecka Procent Läst någon bok Kommentar: Resultaten avser läsning på veckobasis; resultatet med avseende på kvartalsnivå är procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
163 Skillnader i 5-i-topp: kön Kvinnor Män Handarbete/hantverk 37 Gått på fotboll/ishockey 27 Bibliotek 36 Handarbete/hantverk 25 Bio 29 Bibliotek 25 Skrivit dagbok/poesi 22 Bio 24 Dansat 21 Historisk sevärdhet/ byggnad (Fotboll/ishockey 13; Hist. sevärdh/byggn 19) (Dagbok/poesi 8; Dansat 13) 21 Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning kvinnor: 72 procent; bokläsning män: 54 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
164 Skillnader i 5-i-topp: ålder år år Bio 57 Handarbete/hantverk 37 Dansat 37 Bibliotek 32 Bibliotek 35 Skrivit dagbok/poesi 21 Tecknat/målat 32 Historisk sevärdhet/ byggnad 19 Handarbete/hantverk 28 Studiecirkel/ kursverksamhet 16 (Dagbok/poesi 22; Hist. sevärdhet/byggn 20; (Bio 12; Dansat 9; Tecknat/målat 7) Studiecirkel/kursverksamhet 18) Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning år: 64 procent; bokläsning år: 60 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
165 Skillnader i 5-i-topp: klass Arbetarhem Hö tjänstemannahem Handarbete/hantverk 32 Bio 38 Bibliotek 26 Historisk sevärdhet/ byggnad 36 Bio 23 Bibliotek 34 Gått på fotboll/ishockey 21 Handarbete/hantverk 30 Dansat 18 Museum 29 (Hist. sevärdhet/byggn 12; Museum 7) (Fotboll/ishockey15; Dansat 15) Kommentar: Resultaten avser aktivitet minst någon gång i kvartalet. Bokläsning arbetarhem : 50 procent; bokläsning hö tjmannahem : 83 procent. SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
166 Bidrar kultur till ökat välbefinnande? Finns det ett samband mellan välbefinnande och kulturaktivitet: JA Är det lättolkat: NEJ Vad är välbefinnande? SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
167 Livstillfredsställelse vs lycka Procent 40 Mycket nöjd med livet Mycket lycklig Källa: Frågan om lycka är inte ställd mellan 2004 och SOM-seminariet Det nya opinionsklimatet Åsa Nilsson / asa.nilsson@som.gu.se
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla
Institutionsförtroende på väg upp för somliga, men inte för alla Lennart Weibull #somgu Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att
Läs merFörtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv
Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet
Läs merAlliansSverige. Politik Media Kultur Livsstil. Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006
AlliansSverige Politik Media Kultur Livsstil Tidsserier och resultat från den senaste SOM-undersökningen 2006 Ny bok från SOM-institutet kommer i juni Det nya Sverige Beställ den redan nu på order@som.gu.se
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen
Förtroendet för Riksrevisionen Analyser på grundval av SOM-undersökningarna Stockholm den 6 december 2013 Lennart Weibull Uppläggning Vad är SOM-undersökningen? Några förtroendetrender Synen på Riksrevisionen
Läs merSOM. Förtroende för facket 1986-2006. Sören Holmberg
SOM Förtroende för facket - 26 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan en nationell frågeundersökning
Läs merKorruption i Sverige. Henrik Ekengren Oscarsson. #somgu.
Korruption i Sverige Henrik Ekengren Oscarsson #somgu Svenska folkets syn på korruption Förekomst av korruption i Sverige Acceptans för korrupta beteenden Finns det en Göteborgsfaktor? Synen på korruption
Läs merInstitutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom
Institutionsförtroende i ekonomisk kristid och vad som ligger bakom Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit INSTITUTIONSPERSPEKTIVET: Att åtnjuta förtroende INDIVIDPERSPEKTIVET:
Läs merKoll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna
Koll på alkoholopinionen - och på alkoholvanorna Några resultat från de årliga SOMundersökningarna Vetenskapsfestivalen 13 Lennart Weibull Alkoholpolitik 00-12 Målet är att hålla nere alkoholförbrukningen
Läs merDen årliga förtroendemätningen
Den årliga förtroendemätningen Lennart Weibull Varför förtroende? Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Faktorer som påverkar förtroendet för en verksamhet är bl a: Kompetens/kvalitet Integritet
Läs merFÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL
FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER LENNART WEIBULL Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Konsistens och standards Öppenhet Kontext Individens förtroende för en verksamhet
Läs merInstitutionsförtroende under krisen. Lennart Weibull
Institutionsförtroende under krisen Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merVems ekonomiska kris? Sören Holmberg
Vems ekonomiska kris? Sören Holmberg Bedömning av Sveriges ekonomi procent 9 1 93 1 Sveriges ekonomi jämfört med hur den var för tolv månader sedan 7 71 6 5 4 3 31 32 21 12 16 16 2 3 1 2 4 5 47 47 44 35
Läs merSamhällsförtroende. Lennart Weibull. Twitter: #somgu.
Samhällsförtroende Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroende påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) Det egna beroendet av verksamheten
Läs merÅsa Nilsson. Göteborgs universitet.
Kultur och välbefinnande Åsa Nilsson SOM-institutet t t Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Kultur i SOM-undersökningen: Samhälle, Opinion och Medier: bredden Vanor, livsstilar il och intressen
Läs merVad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull
Vad driver institutionsförtroendet? Lennart Weibull Förtroende Trovärdighet Tillförlitlighet Tillit Förtroendenivåer: Institution Organisation Individ Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens
Läs merSvensk alkolholopinion
Svensk alkolholopinion Analyser på grundval av den årliga SOM-undersökningen Maj 14 Lennart Weibul Göteborgs universitetl Två huvudindikatorer på alkoholopinion Åsikt om alkoholskatten Sänka skatten på
Läs merSOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för Riksbanken 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merSvenskarnas samhällsförtroende
Svenskarnas samhällsförtroende Sören Holmberg & Lennart Weibull SOM-institutet Göteborgs universitet Förtroende för verksamhet skapas av bl a: Kompetens/kvalitet Integritet Öppenhet Empati Värdegrund Närhet
Läs merSOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2008:4 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2007 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSvensk alkoholopinion 2014
Svensk alkoholopinion 2014 Sören Holmberg och Lennart Weibull Skarpö den 8 maj 2015 Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst Samhälle Opinion Medier SOM-institutet är en universitetsbaserad
Läs mertill SOM-seminariet 2012
Välkomna till SOM-seminariet 2012 (S)amhälle (O)pinion (M)edier Opinioner, trender, analyser ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst SOM-undersökningarna Nationellt: Riks-SOM 1986 Regioner:
Läs merVad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL
Vad har hänt med det svenska samhällsförtroendet? LENNART WEIBULL Individens förtroende för en verksamhet påverkas av bl a: Erfarenhet av verksamhetens sätt att fungera ( utvärdering ) * * * Det egna beroendet
Läs merSOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för AMS 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merSOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull
SOM-rapport nr 2008:15 SOM Förtroendet för SÄPO 2002 2007 Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet
Läs merSOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson
SOM-rapport nr 2008:5 SOM Förtroendet för AMS 1997 2007 Johan Martinsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2007 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merSvensk opinion om alkohol
Svensk opinion om alkohol Några resultat från SOM-institutets undersökningar Lennart Weibull IOGT-NTO-rörelsens kongresser i Göteborg Lördagen den 11 juli 2009 Svensk opinion om alkohol Vad är SOM-institutet?
Läs merFolkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON
Folkets, riksdagens och journalisters inställning till monarkin och förtroendet för kungahuset LENNART NILSSON Den Svenska Monarkins Legitimitet, Journalisterna och Riksdagsledamöterna Lennart Nilsson
Läs merSOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson
SOM Förtroendet för SÄPO 2006 Sören Holmberg Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM 2006 SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2009
Förtroendet för Riksrevisionen 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:04 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje
Läs merMonarkins ställning i Sverige
2009-04-14 CEFOS Monarkins ställning i Sverige 1976-1995 2008-2009 Lennart Nilsson Tabell 1 Svenska folkets inställning till att införa republik i Sverige 1976 (VU) och 2003 och 2005 (SOM), procent Valundersökning
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen 2011
Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merSKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier
Läs merFörtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]
Förtroendet för Riksrevisionen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen
Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2009 Johan Martinsson & Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 20:05 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför
Läs merKulturvanor i Sverige 1987 2010. Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]
Kulturvanor i Sverige 1987 2010 Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen... s. 5 7 Tabeller..... s.9 51; s. 56 57 Tabell 1 Kulturvanor och livsstil
Läs merFörtroende för forskning
Förtroende för forskning - är forskningsinformationen viktig? Synlig och sökbar Konferens om forskningsinformation 21 april 2010 Lennart Weibull Förtroende påverkas av: Erfarenhet av verksamhetens sätt
Läs merSOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 2009:6 SOM Förtroendet för Riksbanken 2005 2008 Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet vid Göteborgs
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Den förändrade alkoholopinionen Den förändrade alkoholopinionen Sören Holmberg och Lennart Weibull En av de stora frågorna i den svenska EU-debatten under -talets första år gällde alkoholpolitik. När Sveriges
Läs merSOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen
SOM-rapport nr 2009:9 SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen 1997 2008 Johan Martinsson Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOMundersökningen SOM-institutet
Läs merFörtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]
Förtroendet för regeringen 1986 Sören Holmberg [SOM-rapport nr 11:17] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell
Läs merSOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg
SOM-rapport nr 29:26 SOM Förtroende för Riksdagen -28 Martin Brothén Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merFörtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]
Förtroendet för Säpo Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning
Läs merSOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU.
SOM-SEMINARIET 2017 #SOMGU Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst TRENDUPPDATERINGAR AV NYCKELINDIKATORER HENRIK EKENGREN OSCARSSON Nyckelindikatorer Bedömningar av utvecklingen av den
Läs merVÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP
VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 217: EN BROKIG GEMENSKAP En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström Den västsvenska
Läs merLäsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet
Läsvanestudien 1986-9 En presentation från Dagspresskollegiet Dagstidningen bland andra medier Mediekonsumtion en genomsnittlig dag 9 (procent) TV Dagstidning Radio Internet Tidskrift Bok CD-skiva Text-TV
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,
Läs merMonarkins ställning i Sverige och förtroendet för kungahuset 1976,
Monarkins ställning i Sverige och förtroendet för kungahuset 1976, 1995-12 Lennart Nilsson SOM-institutet Inställning till förslaget att införa republik i Sverige 1976 (Valundersökningen), 3, 5, -12 (SOM-undersökningarna)
Läs merFörtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]
Förtroendet för Finansinspektionen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens
Läs merFörtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]
Förtroendet för Säpo Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende för Säkerhetspolisen,
Läs merAlkoholliberalism på väg att bli omodern?
Alkoholliberalism på väg att bli omodern? Lennart Weibull #somgu Alkoholdebatten 03-04 Ökade införselkvoter från EU Hotet mot det svenska försäljningsmonopolet En statlig utredning tillsätts * * * Enmansutredaren
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell
Läs merEuro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]
Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige
Läs merKoalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj Svenska kulturvanor. Åsa Nilsson. SOM-institutet Göteborgs universitet.
Koalition för kulturdebatt Stockholm 5 maj 09 Svenska kulturvanor Åsa Nilsson SOM-institutet Göteborgs universitet asa.nilsson@som.gu.se Samhälle Opinion Massmedia Statsvetenskapliga institutionen Institutionen
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation
Läs merOM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR
OM FÖRSKJUTNINGAR I VÅRA VÄRDERINGAR ULRIKA ANDERSSON, DOCENT/UNDERSÖKNINGSLEDARE www.som.gu.se Ett oberoende undersökningsinstitut i forskningens tjänst www.som.gu.se Politiskt intresse bland skåningar
Läs merSVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)
SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje
Läs merSören Holmberg och Lennart Weibull
Det är skillnad på sprit, vin och starköl Det är skillnad på sprit, vin och starköl Sören Holmberg och Lennart Weibull slutet av april 9 sände Sveriges Radios redaktion Kaliber ett program om I alkohol
Läs merFörtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]
Förtroendet för Säpo Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...
Läs merFörtroendet för Säpo
Förtroendet för Säpo 2002 2009 Gabriella Sandstig & Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2010:06 ] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst
Läs merAtt leva, bo och verka i Skåne
Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende
Läs merINSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 37 MEDBORGARNAS SAMHÄLLSFÖRTROENDE Lennart Weibull 22 Medborgarnas samhällsförtroende Varje samhällsbildning
Läs merÅt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON
Åt rätt håll eller åt fel håll? HENRIK OSCARSSON Är Sverige på väg åt rätt håll eller åt fel håll? Ekonomibedömningar Vänster- och högervindar Viktiga samhällsproblem Åt rätt håll eller åt fel håll? Retrospektiva
Läs merSvenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009
Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra
Läs merSvensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Svenskarna långsiktigt alltmer positiva till invandrare Marie Demker Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron
Läs merANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS?
ANTIETABLISSEMANG OCH FÖRTROENDEKRIS? Presentation vid Demokratidagarna i Göteborg 6 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH MEDIEFORSKARE Ett samhälle i förtroendekris? Det talas ofta om en pågående
Läs merÄldre i samhället. En rapport av SOM-institutet. Sören Holmberg Mette Anthonsen
Äldre i samhället En rapport av SOM-institutet Sören Holmberg Mette Anthonsen Lennart Weibull Christina Ribbhagen Uppdraget SOM-institutet har av Senior 5 fått i uppdrag att dels analysera relevanta undersökningsdata
Läs merRESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017
RESULTAT FRÅN DEN VÄSTSVENSKA SOM-UNDERSÖKNINGEN 2017 Presentation för regionfullmäktige 29 maj 2017 ULRIKA ANDERSSON & FRIDA TIPPLE (S)amhälle (O)pinion (M)edier Universitetsbaserad organisation som är
Läs merSOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg
SOM-rapport nr 2008:2 SOM Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län Åsa Nilsson Malin Forsberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Analyserna i föreliggande tabellrapport
Läs merVÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)
VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-213 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 213 SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar
Läs merRiksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]
Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende för riksdagen,
Läs merSlutna rum och öppna landskap
Slutna rum och öppna landskap SOM-rapport nr 69 Resultat och analyser från den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Ulrika Andersson Undersökningsledare SOM-institutet Procent Allmän livstillfredställelse
Läs merKULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet
KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet Kontaktpersoner: SOM-institutet, Åsa Nilsson: asa.nilsson@som.gu.se Kulturrådet,
Läs merSvensk scenkonst 2009
Svensk scenkonst 2009 Åsa Nilsson & Daniel Swedin [ SOM-rapport nr 2010:07 ] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen s. 3 5 Tabeller s.7 28 Tabell 1 Tabell 2 Tabell 3a Tabell 3b Tabell
Läs merMAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER
MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst
Läs merSOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg
SOM-rapport nr 08:11 SOM Energiopinionen Sören Holmberg s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Information om Riks-SOM SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986
Läs merVINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON
VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)
Läs merPOLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE
POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE SOM-institutet Västsvenska Arenan, Almedalen, 7/7 2017 Annika Bergström, Marie Demker, Daniel Jansson, Jonas Ohlsson & Maria Solevid Den
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]
Åsikter om energi och kärnkraft Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4] Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg mars 2013
Läs merVälfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015
Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)
Läs merSOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson
SOM-rapport nr 9:23 SOM Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper 1987 8 Åsa Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Innehåll Diagram s. 3 27 Information om den nationella SOM-undersökningen
Läs merFörtroendebarometer 2011
Förtroendebarometer 2011 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 29 november 2011 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merAlkoholrelaterade frågor i de nationella SOM-undersökningarna
Alkoholrelaterade frågor i de nationella SOM-undersökningarna 1986-2016 Lennart Weibull, Sören Holmberg, David Karlsson och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2017:41] Alkoholfrågor i SOM-undersökningarna
Läs merDAGSPRESSKOLLEGIET, GÖTEBORGS UNIVERSITET LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET
LÄSVANESTUDIEN FRÅN DAGSPRESSKOLLEGIET VÅREN 15 DAGSPRESSKOLLEGIET Startade 1979 Huvudfinansiär 13-17: Carl-Olov och Jenz Hamrins stiftelse i Jönköping. Tidigare finansiär 1979-12: Tidningsutgivarna (TU).
Läs merSvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]
Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19] Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen 4 Tabeller Medborgarnas
Läs merRiksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]
Riksdagen: och kontakt Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Undersökningens uppläggning...
Läs merFÖRTROENDE- BAROMETER 2010
FÖRTROENDE- BAROMETER 2010 FÖRTROENDE FÖR SAMHÄLLSINSTITUTIONER, PARTIER, MASSMEDIER OCH FÖRETAG Resultat presenterade vid MedieAkademins seminarium den 10 november 2010 För undersökningen ansvarar professorerna
Läs merFörtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]
Förtroendet för Arbetsförmedlingen Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft
Åsikter om energi och kärnkraft Resultat från SOM-undersökningen 2010 Forskningsprojektet Energiopinionen i Sverige Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2011:2 ] Tabell 1 Åsikter om kärnkraftens
Läs merFörtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]
Förtroendet för Migrationsverket 2016 Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8] Innehållsförteckning Den nationella SOM-undersökningen 2016... 1 Tabell 1 Förtroende för
Läs merResultat från den västsvenska SOM-undersökningen 2012 Annika Bergström Josefine Bové Jonas Hägglund
Resultat från den västsvenska SOM-undersökningen 12 Annika Bergström Josefine Bové Jonas Hägglund SOM-undersökningarna Nationellt: Riks-SOM 1986 Regioner: Väst-SOM 1992 Syd-SOM 1 Värmlands-SOM 1 Lokalt:
Läs merMEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE
MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE DET PÅGÅENDE SKIFTET FRÅN PAPPER OCH TABLÅ TILL DIGITALA MEDIER Presentation för Utrikesdepartementets kommunikationsavdelning 5 december 2018 ULRIKA ANDERSSON, DOCENT OCH
Läs merÅsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015
Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015 Preliminära resultat från SOM-undersökningen 2014 Samhälle Opinion Massmedia (SOM) är
Läs merFörtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]
Förtroendet för Läkemedelsverket Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 2 Tabell 1 Förtroende
Läs merSOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu
SOM-SEMINARIET 2019 Wifi: #somgu HENRIK EKENGREN OSCARSSON DET NYA PARTISYSTEMET 2 september 2018: SVTs partiledarutfrågning av Jimmie Åkesson Forskning om partisystemförändring På vilka sätt håller det
Läs merFörtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]
Förtroendet för Försäkringskassan Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7] Innehållsförteckning Introduktion... 1 Tabell 2 Förtroende för samhällsinstitutioner, 2017... 3 Tabell
Läs merSOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson
SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8
Läs merFörtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]
Förtroende för Försäkringskassan Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Förtroende
Läs merGöteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet
Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets
Läs mer