Internationella Transportarbetarefederationen

Transkript

1 (Juli 2014) Internationella Transportarbetarefederationen Transportarbetarfack organiserar i leveranskedjan vad har hänt? 1. Inledning Nästa led i ITF:s organiseringsstrategi är att organisera leveranskedjan. Under de senaste tio åren har ITF utarbetat sin strategi om att organisera globalt i en näring som snabbt förändras. Logistikrevolutionen har skapat ett nytt slags transportföretag som trotsar nationella gränser. ITF har svarat på förändringarna genom att försöka konsolidera transportarbetareförbundens ställning, har startat kampanjerna Globala leveranser och Bekvämlighetshamnar i syfte att organisera i de viktigaste multinationella koncernerna. ITF måste nu ta nästa steg med sin organiseringsagenda, och inrikta sig på de ledande företagen i globala leveranskedjor. Logistikrevolutionen innebär att transportarbetare är mer integrerade i globala leveranskedjor än någonsin förr. Transportföretag är sällan de mäktigaste aktörerna i dessa leveranskedjor. Det är de stora tillverkarna, som Boeing, och de stora detaljhandelsföretagen, som Walmart eller Ikea, som avgör vad som sker. I det här underlaget anges ramen för ITF:s organiseringsstrategi i leveranskedjan med följande avsnitt: Definiera leveranskedjor Organisera leveranskedjor i ITF: Hur hamnade vi här, och vart är vi nu på väg? Inledande frågor för medlemsförbund 2. Definiera leveranskedjor En leveranskedja har tre huvudkomponenter: Tidigare led, produktion där varorna tillverkas och bearbetas Mellanled, transport åkerier, hamnar, sjöfart, luftfart, lagerföring Senare led, konsumtion försäljning till kunden (detaljhandel eller företag till företag)

2 Utbredningen av den globala handeln innebär att mellanledens transportverksamhet nu spelar en mycket större roll i leveranskedjor. Varor transporteras nu mycket längre sträckor, och med ett större urval transportmedel. En fisk, som t.ex. fångas av en trålare i Namibias vatten landas av hamnarbetare i Walvis Bay, transporteras med lastbil över Kalahariöknen till Johannesburg och lastas av markhanterare, fraktas med flyg till Zaragoza i Spanien, sorteras i lagret på platsen och transporteras slutligen till ett spanskt snabbköp med lastbil. När fisken slutligen hamnar på snabbköpshyllan i Spanien har den hanterats av sju olika grupper transportarbetare, på fem olika transportmedel. Identifiera det ledande företaget När vi kartlägger leveranskedjor måste vi förstå mer än bara hur de olika delarna hänger ihop. Det viktigaste är att ta reda på de ledande företagen. Det är betecknande att firmor i antingen de tidigare leden eller de senare leden utövar en avsevärd makt över alla andra företagen i kedjan. I många leveranskedjor har de ledande företagen så mycket makt att de i själva verket är den riktiga arbetsgivaren för alla arbetstagare i kedjan. Huruvida de ledande företagen befinner sig i tidigare eller senare led beror på vilken sorts leveranskedja det gäller: I kedjor som drivs av producenter är makten koncentrerad hos ett litet antal tillverkare. Bilar, flygplan och även olja är exempel på kedjor som drivs av producenter. Inom flygtillverkning, t.ex. är det bara två bolag Airbus och Boeing, som dominerar marknaden för plan med bred flygkropp. I kedjor som drivs av köpare är det stora detaljhandelskedjor som utövar kontroll över distribution för hundratusentals leverantörer i senare led. Kedjor som drivs av köpare sysslar oftast med lätta konsumentvaror. I båda former av leveranskedjor har transportföretag mycket mindre makt än de ledande företagen, oavsett om de är producenter i tidigare led eller detaljhandlare i senare led. En strategi för leveranskedjan måste börja med utredningar. Det är väsentligt att ta reda på vilken slags leveranskedja en viss grupp transportarbetare tillhör. Drivs den av köpare eller av tillverkare? För de flesta lastbilschaufförer i Australien är det de stora detaljhandlarna som är de ledande företagen. En del transportarbetare kan vara involverade i många leveranskedjor. Hamnarbetare i Sydafrika är djupt engagerade i billeveranskedjorna för tyska biltillverkare (drivs av producenter), men också i leveranskedjan för färsk frukt till brittiska snabbköp (drivs av köpare). 3. Organisera leveranskedjor i ITF: Hur hamnade vi här, och vart är vi nu på väg? Att organisera leveranskedjor är ett nödvändigt, men ändå ett ambitiöst, mål. ITF har byggt upp sin metodik steg för steg. Första steget: Konsolidera inom transport efter logistikrevolutionen Andra steget: Strategier längs hela leveranskedjan Första steget: Konsolidera inom transport efter logistikrevolutionen

3 Under de senaste tjugo åren har vi upplevt en logistikrevolution, och transportarbetareförbund har därmed ställts inför en dramatisk förändring av näringen. Ny teknik har gjort det möjligt att flytta varor på just intime basis. Samtidigt har organiserade arbetstagare angripits genom privatisering och att lägga ut verksamhet på underleverantörer. Transportfirmor har också omorganiserats. Jättestora logistikföretag har vuxit fram som integrerar olika transportuppgifter. DHL, t.ex., integrerar luftfrakt, flyg och sjöspedition, lagerhållning, lastbilstransporter, kurirtjänster för sista ledet, samt hela driften av leveranskedjan. Hamnar och sjöfart har också upplevt en omfattande konsolidering, med uppkomsten av de fyra stora globala nätverksterminalerna (GNT), och betydande fusioner bland de största rederierna. ITF har arbetat på att svara på dessa förändringar. Styrelsemötet i oktober 2003 hade ett inslag under rubriken "strategisk planering: ett sektionsöverskridande svar på logistiknäringen". ITF:s resonemang förändrades snabbt, och lanserades formellt som strategi Vi organiserar globalt på ITF:s 41:a kongress i Durban Efter det beslutet inrättades en särskild enhet som arbetar med Samordning med att organisera globalt. ITF:s 42:a kongress i Mexico City 2010 bekräftade igen vikten av den här strategin som ITF:s kärnverksamhet. Vi organiserar globalt består av flera viktiga inslag Alla ITF:s medlemsförbund har tagit ansvar att organisera nya medlemmar och bygga upp sin styrka inom transportbranschen Transportarbetareförbund har fått många utmaningar av logistikrevolutionen och just in time leveranskedjorna, men dessa har också ökat transportarbetarnas strategiska ställning som globaliseringens rotationspunkter Det är väsentligt att utarbeta organiseringsstrategier över sektioner och t.o.m. över federationer, i syfte att koppla samman fackets styrka tvärs över ITF:s historiska sektioner och med andra globala fackliga federationer. Det centrala ändamålet med Vi organiserar globalt är därmed att konsolidera fackets styrka i transportbranschen efter logistikrevolutionen. Två stora initiativ lanserades i detta syfte, som fokuserar på att organisera i de viktigaste multinationella koncernerna. Nätverk för globala leveranser I första hand ingår förbund inom väg och civilflygssektionerna, som företräder arbetstagare i stora logistikföretag som DHL, UPS, FedEx och TNT. Denna verksamhet drivs och kommer att drivas av kontoret för samordning av Vi organiserar globalt. Bekvämlighetshamnar Denna verksamhet är baserad i hamnarbetaresektionen, och omfattar kampanjer för bättre normer och organiseringsrättigheter i de fyra stora GNT, nämligen APM (A.P. Moller Maerks), DPW (Dubai Ports World), HPH (Hutchinson Port Holdings) och PSA (Ports of Singapore Authority). Andra steget: Utarbeta strategier för hela leveranskedjor Första steget av verksamheten i multinationella företag i transportbranschen har nu etablerats, och fortsätter då det är ITF:s kärnverksamhet. Samtidigt utarbetar ITF strategier som omfattar hela leveranskedjan i syfte att sikta på de ledande företagen utanför transportnäringen. ITF:s styrelse accepterat att det är väsentligt att vi siktar på ledande företag för att effektivt höja standarden för transportarbetare. Vid styrelsemötet i oktober 2012 beslöts att skapa en ny avdelning, Supply Chains and Logistics Organsing Projects SCALOP [Projekt för leveranskedjor och organisering inom logistik], som ska lyfta upp ITF:s strategi Vi organiserar globalt till nästa nivå.

4 En väsentlig del av strategin är att bygga upp närmare relationer med fackförbund i tidigare och i senare led. Styrelsen meddelade också på sina möten i oktober 2012 och 2013 en ny allians med IndustriALL och UNI Global Union, de globala fackliga federationerna som företräder tillverkningsindustrin respektive detaljhandeln. IUL, den globala fackliga federationen som företräder jordbruk och livsmedelstillverkning medverkar också i denna gemensamma satsning. På sommaren 2013 reviderade Council of Global Unions sin syn på att organisera globalt. Strategin för leveranskedjan är nu igång, med ett antal nya projekt Leveranskedjan för flygplanskomponenter: Leveranskedjor för flygplanskomponenter involverar tillverkning, logistik, underhåll och kunder (flygbolag). Projektet innebär at arbeta med IndustriALL:s medlemmar inom tillverkning och fastställa de ledande företagen som har mesta möjligheter att höja standarden. Det kan vara antingen flygplanstillverkare Boeing, eller betydande leverantörer i främsta ledet som Rolls Royce, som tillverkar och underhåller motorer. Flyget är en kedja som drivs av tillverkare och det är därför väsentligt för anställda i flygbolag att ha kontakter med IndustriALL:s medlemsförbund. Vad gäller uppsikt stöd projektet också av ledarskapet för berörda sektion i ITF (civilflyg), av motsvarande organ i IndustriALL, samt av båda styrelser. Leveranskedjan för olja och gas Leveranskedjor inom olja och gas engagerar ITF:s och IndustriALL:s förbund i varje led av leveranskedjan (i tidigare, mellan och senare led). Projektet klarlägger vilka delar av leveranskedjan som är viktigast att organisera för att sätta press på de ledande företagen, de sju allra viktigaste. Arbetet omfattar en undersökning och kartläggning av färden från råolja till bensin och flygbränsle, och att identifiera potentiella organiseringsmål som ska stärka arbetstagarnas kraft under resans gång. Den bygger på utmärkt arbete som gjorts av Offshore Task Group och kommer att engagera en rad olika sektioner i ITF. Leveranskedjor inom detaljhandeln Detaljhandeln är en klassisk leveranskedja som drivs av köpare. I många länder är det bara en handfull detaljhandelsföretag som kontrollerar konsumentmarknaden, och de utövar enorm makt över transportföretag i mellanledet. Efter framgångarna med kampanjen Safe Rates [Säkra tariffer] i Australien, som åstadkom ny lagstiftning för att förbättra villkoren för lastbilschaufförer i detaljhandeln, håller ITF på att utforska globala strategier om att sätta press på detaljhandelsföretag att ta ansvar för sin transportverksamhet. Diskussioner äger rum med UNI Global Union, som företräder fackförbund i detaljhandeln. Leveranskedjor för fisk Catcher to Counter (Från fångst till disk) är ett gemensamt program mellan både Internationella transportarbetarefederationen (ITF) och Internationella unionen för livsmedelsarbetare (IUL). Programmet försöker åtgärda bristen på bestämmelser, facklig verksamhet och olagligt fiske som nu är mycket utbredd i branschen. Programmet försöker ta itu med fiskenäringen som helhet från fångst till disk och uppnå mål som att öka fackets medlemskap och styrka, arbeta med att förbättra och skydda arbetsvillkor, standardisera villkor i multinationella företag, inrätta system för att säkra att fiske inte är olagligt, oreglerat eller orapporterat. Projekt för hamnbaserade industrinav Det övergripande syftet med projektet är att öka fackets möjligheter att utöva inflytande över internationella leveranskedjor genom hamnnätverk och att stärka dess band och engagemang med fackförbund som organiserar och företräder olja och gas, hamnar och kommersiella vägtransportarbetare. Den första delen av programmet fokuserar på Storbritannien, att skapa effektiva kontakter inom de brittiska och internationella oljevärdekedjorna genom att skapa och utarbeta aktiva hamnnavsbaserade sammanslutningar och organisera arbetstagare. När projektets koncept och metodik väl ordentligt prövats

5 och anpassats ska en robust ram inrättas. Ett annat väsentligt inslag i detta projekt är dess kopplingar till fackförbund i Europa och längre bort. Det sker i samverkan med IndustriAll. 4. Inledande frågor till medlemsförbund ITF:s sekretariat har omfokuserats och ska fortsätta att genomdriva ovanstående ändringar. När det har skett finns det också en utvecklad roll för medlemsförbunden att spela, nämligen enskilds transportarbetareförbund. Det är av intresse att sedan verksamhet med leveranskedjor börjat har ITF upplevt att t.o.m. inom ett förbund har den traditionellt stränga gränsdragningen mellan branscher granskats och nya sätt att arbeta tvärsektionellt utforskas. Vad beträffar förhållandet mellan fackförbund behövs det mer medvetenhet om att ett nätverk med allierade organisationer når utanför sin egen sektorsidentitet. Styrkan hos ett fack i leveranskedjan ligger i att andra transportbranscher och t.o.m. förbund utanför ITF är lika mycket del av samma bild som fackförbundet som ligger i konflikt. I motsats till styrningsstrukturer som speglar traditionellt branschtänkande ställer detta sätt att verka över branscher och ibland t.o.m. över federationsgränser frågor om de utarbetade styrningsstrukturerna. Två styrningsmodeller finns för närvarande: En logistikkommitté har skapats på ETF, för att styra verksamheten. Det är sektionsordförandena som är ledamöter av den kommittén, som sammanträder dagen före ETF:s styrelse, där sektionsordförandena också är ledamöter. Kommittén stöds av en högre ledamot av ETF:s sekretariat. Ett försök gjordes på ITF att införa en formell kommitté Den har bara sammanträtt en gång sedan dess, och har inte fortsatt att verka. I stället förekommer en mer flexibel s.k. mjuk styrning, och varje projekt leds eller ska ledas av en styrkommitté som är tvärsektionell och ofta omfattar flera federationer, som består av fackförbund som är rotade i sektionerna och driver konkret (medlemsförbund har köpt in sig). ITF:s program för leveranskedjan stöds av en högre funktionär på ITF:s sekretariat som leder SCALOP teamet och en intersektionell sekretariatsgrupp på hög funktionärsnivå. Gruppen omfattar sektionssekreterare, regionsekreterare och cheferna för enheterna för kvinnor och för unga transportarbetare. Sektionernas styrande organ får regelbundna uppdatering liksom styrelsen.