Innehåll. Innehållsansvarig: Dag Leander

Transkript

1 Ordet är ditt!

2

3 Innehåll Välkommen som kongressombud!... 5 Hur hittar jag rätt?... 6 Förberedelser... 8 Vem deltar på kongressen? Hur arbetar kongressen? Arbetsordning och dagordning Var med i debatten I talarstolen Ordningsfrågor Beslutshantering Vad händer efter kongressen? Ordlista Innehållsansvarig: Dag Leander Svenska Transportarbetareförbundet 2016

4

5 Välkommen som kongressombud! Du har fått ett viktigt uppdrag av medlemmarna i din avdelning. Du har blivit vald till kongressombud och ska nu företräda dem på bästa sätt. Kongressen är förbundets högsta beslutande organ och där ska du vara med och fatta beslut om hur det fackliga arbetet i Transport ska bedrivas i framtiden. Det är många frågor med olika ämnesinriktningar som kommer att behandlas och det är viktigt att du förbereder dig på bästa sätt. Till din hjälp har vi samlat fakta och råd om sådant som händer innan, under och efter kongressen. Kongressen innebär några intensiva arbetsdagar fyllda med kongresshandlingar, möten och aktiviteter. Planera inte in träffar med vänner eller andra privata aktiviteter på kongressorten. Då får du bara dåligt samvete över allt du inte hinner göra. Tiden utanför kongressarbetet kommer du att behöva både för att röra på dig och för att vila kroppen och hjärncellerna. Lycka till med förberedelserna och glöm inte att ta med dina kongresshandlingar till kongressen! 5

6 Hur hittar jag rätt? Under en kongress fungerar livet på ett speciellt sätt. Aktiviteter pågår från tidig morgon till sena nattimmen. Det är liv och rörelse överallt. En del har varit med förut och för dem är så mycket självklart att de kanske inte tänker på att du är med för första gången. Men kom ihåg att du alltid kan fråga om det är något du inte förstår. CONVENTUM KONGRESSHALL I ÖREBRO Kongressen genomförs i Örebro på följande adress: Conventum Kongress Fabriksgatan Örebro Ombud och funktionärer med flera kommer att bo på olika hotell i centala Örebro, det är promenadavstånd till kongresshallen. Kongresshallen ligger även på promenadavstånd till järnvägsstationen Örebro Södra. KONGRESSBYRÅN För att få hjälp och svar på frågor kan du vända dig till Transports kongressbyrå. Det är till kongressbyrån du ska gå först av allt för att registrera dig och för att få kompletterande kongressmaterial. Kongressbyrån fungerar som en informations- och sambandscentral under hela kongressen. Här kan du få svar på det mesta du undrar över och du kan även få tag i handlingar av olika slag. Byrån hjälper dig också med att hitta olika mötesplatser och lokaler. KONGRESSHALLEN Kongressbyrån fungerar som en informations- och sambandscentral I kongressalen är stolarna märkta med skyltar exempelvis avdelningsnummer, gäster och funktionärer. Varje avdelning har sina platser samlade vilket gör det enklare att hitta din plats i kongresshallen. Ni kan också lätt stämma av frågor under förhandlingarna. 6

7 Det är viktigt att du följer kongressförhandlingarna från din plats i salen och det är nödvändigt att du finns på plats när beslut ska fattas. Om du måste gå ut, försök att göra det så obemärkt som möjligt. På årets kongress blir det mindre papper att hålla reda på. Kongresshandlingarna har du i din läsplatta. 7

8 Förberedelser HUR FÖRBEREDER JAG MIG? I god tid före kongressen får du ta del av handlingarna och då är det dags att på allvar ta itu med förberedelsearbetet. Även om du inte känner engagemang i alla frågor är det nödvändigt att du läser samtliga handlingar. Du har ett ansvar för alla beslut som kommer att fattas på kongressen. ARBETSFÖRDELNING I AVDELNINGEN Ingen enskild person kan ha detaljkunskaper inom alla ämnesområden som kommer upp för behandling. Ofta har man större intresse och bättre kunskaper inom ett område och sämre inom ett annat. Kanske har du själv skrivit någon av motionerna som gör att du är särskilt intresserad av att jobba med den. Du gör klokt i att före kongressen tala med dina avdelningskompisar så att ni tillsammans kommer överens om vem som ska gå upp i talarstolen och i vilka frågor. Då vet alla vad som ska göras och ni har möjlighet att bevaka alla ämnesområden och förbereda er på ett bra sätt. När du vet vilka motioner du ska bevaka kan du börja förbereda dina anföranden. Börja med att gå igenom förbundsstyrelsens utlåtande och fundera över hur du ska bemöta det. Skriv ner några korta punkter om vad du tycker så att du har en utgångspunkt för ditt manus. Skriv ner några korta punkter om vad du tycker så att du har en utgångspunkt för ditt manus Ditt första anförande i en fråga bör du förbereda väl och ha nedskrivet helt och hållet. Ska du gå upp en andra eller tredje gång i samma fråga är det svårt att på förhand veta hur debatten kommer att bli. Utrusta dig med några reservargument att ta till i ett andra anförande. Har du ett annat förslag än det förbundsstyrelsen föreslagit, tänk då på att få med det i det första anförandet så att andra har en chans att tänka igenom vad det innebär. Om nya förslag slängs fram i sista stund är det stor risk att de missuppfattas eller avvisas. 8

9 TALARMANUS OCH YRKANDE När man går upp och talar på en kongress brukar man inleda med en hälsningsfras. Exempelvis, Ordförande och kongresskamrater!. Du ska därefter tala om vilken motion du ska ta upp så att alla redan från början vet vad du tänker prata om. Till exempel, Jag tänker prata om motion nummer Aa1 som handlar om... Huvudtanken är din åsikt om motionen och ämnet. Följ upp huvudtanken med exempel och inslag som belyser din åsikt och uppfattning om motionen. Du måste argumentera för dina ståndpunkter och idéer, det vill säga lyfta fram fakta, siffror och annat som talar för eller emot motionen. Värdera dina argument och ta de starkaste först. De svagare argumenten kan få en lite mer undanskymd plats eller ha dem som en liten reserv i bakfickan om det skulle behövas. Det är inte mängden argument som gör resultatet, utan hur du presenterar dem. Sammanfatta väldigt kort vad du vill och avsluta alltid med det yrkande du har, det vill säga samma yrkande som du skrivit i ditt yrkande på läsplattan. Till exempel, -Jag yrkar bifall till förbundsstyrelsens förslag. SKRIV NER OCH TRÄNA Börja med att skriva ner hela ditt anförande. Läs gärna högt för dig själv och fundera över om du behöver förstärka dina argument eller om du behöver ytterligare fakta. Komplettera ditt manus med nya uppgifter eller stryk det som känns överflödigt. När du ska tala ska du helst inte ha ett tättskrivet manus. Det är svårt att läsa samtidigt som du ska ha ögonkontakt med de som lyssnar. Gör i stället ett manus, som innehåller stödord eller korta meningar, med det viktigaste du har att säga. En del föredrar Mindmaps. Inledning Hälsa ordförande och kongresskamrater. Berätta vad du heter, vilken avdelning du kommer från och vad du ska prata om. Huvudtanke och dina 3 bästa argument som stödjer din huvudtanke Avslutning sammanfatta vad du pratat om Säg vad du yrkar säg ditt förslag till beslut. Ex: -Jag yrkar bifall på första att-satsen i motion Aa1! 9 Värdera dina argument och ta de starkaste först

10 MOTIONER OCH UTLÅTANDEN I kongresshandlingarna hittar du Motioner och utlåtanden. Här finns alla motioner som medlemmar och avdelningar har skrivit till kongressen och utlåtanden från förbundsstyrelsen. De är sorterade efter ämnesområden, exempelvis Stadgar och Organisation. Ämnesområdet Stadgar behandlar motioner som föreslår förändringar eller förtydliganden i vår stadgebok. Organisation behandlar motioner som föreslår förändringar/ förbättringar hur vi ska organisera och driva fackliga frågor i vår organisation. Varje motion är också numrerad, exempelvis, Aa1, Aa2, Dd1, Dd2 och så vidare, beroende på vilket block de tillhör. De är vidare uppdelade så att olika motioner med likartad inriktning behandlas tillsammans. Till exempel om motionerna Aa1- Aa10 behandlas tillsammans får de ett gemensamt utlåtande och behandlas i grupp. Om man vill begära ordet på Aa7 för att föreslå annat beslut måste detta göras direkt. Före varje motion eller grupp av motioner finns förbundsstyrelsens utlåtande om hur de anser att kongressen ska besluta. Förbundsstyrelsen har alltså redan arbetat med motionerna och lagt ett förslag som de tycker går att genomföra. En viktig faktor i förarbetet har varit att se att förslagen inte strider mot Transports grundläggande mål och idéer, att de organisatoriskt går att genomföra och att det passar in i den verksamhet förbundet bedriver. Hänsyn har också tagits till de kostnader som förslaget innebär. Som ombud bör du tänka kritiskt utifrån samma kriterier som förbundsstyrelsen gjort i sitt förarbete. Det finns i princip tre olika utlåtanden från förbundsstyrelsen: 1. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att kongressen beslutar bifalla motionen = rekommenderar kongressen att rösta ja till motionen. 2. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att kongressen beslutar att avslå motionen = rekommenderar kongressen att rösta nej till motionen. 3. Förbundsstyrelsen föreslår mot denna bakgrund att kongressen beslutar att anse motionen besvarad = tidigare kongress har bifallit motionen och/eller förbundet arbetar redan med frågan. 10

11 Vem deltar på kongressen? Det är fler kongressdeltagare än ombuden som rör sig i och runt lokalerna under kongressen. Det kan vara bra att veta vilka de är, varför de är där och hur du känner igen dem. NAMNKORT Alla som deltar på kongressen får ett namnkort att bära på sig väl synligt. De är färgmärkta på olika sätt, ombudens kort har en färg, funktionärernas en annan och så vidare. Korten visar också om man har rösträtt och du kommer att visa upp ditt röstkort vid försöksvoteringar med röstkort. Se alltid till att ha röstkortet med dig! Bär ditt kort synligt under hela kongressen så att alla de andra deltagarna och vakterna kan se vad du heter och att du är en del av Transports kongress. KONGRESSOMBUD Du och dina kamrater som är valda till kongressombud i era avdelningar, utgör tillsammans med förbundsstyrelsens och förbundsrådets ledamöter förbundets högsta beslutande organ kongressen. Det är ni som ska fatta beslut om inriktningen på förbundets arbete i framtiden. Ni ska också ta ställning till den gångna kongressperiodens arbete. Även ledamöterna i förbundsrådet och förbundsstyrelsen har rösträtt i alla frågor förutom de som rör ansvarsfrihet för den föregående kongressperiodens förvaltning. GÄSTER Till en kongress bjuder man ofta in gäster från både svenska och utländska organisationer. Våra utländska gäster kommer från systerförbund, eller från yrkesinternationaler inom våra branscher som ITF (Internationella Transportarbetarfederationen) och UNI (Union Network International). Genom att delta på olika medlemsländers kongresser kan man både knyta nya värdefulla kontakter och utbyta erfarenheter. FUNKTIONÄRER Centralombudsmännen och förbundsrevisorerna är skyldiga att närvara vid kongressen. Det ingår i deras arbete att medverka under dessa dagar. 11

12 De har yttrande- och förslagsrätt men får däremot inte rösta. KONGRESSPERSONAL Det är många som på ett eller annat sätt arbetar för att allt ska fungera. En del av dem möter du, andra jobbar bakom kulisserna med bland annat införskaffande av fakta till sekretariat eller utskott. KONGRESSVAKTER Pensionerade ombudsmän har som hedersuppdrag att vara kongressvakter. De ser till att det är ordning och reda och att inga obehöriga stör kongressförhandlingarna. Bär alltid ditt röstkort synligt, så underlättar du vakternas arbete. PRESS/MEDIA Kongresser brukar vara viktiga för massmedia att bevaka. Där händer det aktuella och intressanta saker. Journalisterna har ett särskilt tilldelat pressbord där aktuella PM och pressreleaser läggs ut och där allt övrigt kongressmaterial finns. Transports pressansvariga kan hjälpa dig och ombuden från din avdelning om ni till exempel vill komma i kontakt med lokala medier i er avdelning. Redaktionen på tidningen Transportarbetaren brukar göra Kongressextra, en specialtidning som ges ut på kongressen. De gör också ett större kongressreportage i Transportarbetaren som ges ut efter kongressen. ÅHÖRARE Ofta är det aktiva medlemmar som kommer för att följa en eller flera dagars arbete på kongressen. Alla åhörare anmäler sig i kongressbyrån och får ett särskilt åhörarkort. Det är klokt att anmäla i förväg till kongressbyrån att man vill ha ett åhörarkort, se punkten Kongressens offentlighet nedan. UTSTÄLLARE Ett flertal utställare har sina montrar utanför kongresshallen. Försök passa på vid lämpliga tillfällen att besöka dem. Här kan du få personkontakter med exempelvis utbildningsanordnare, försäkringsbolag och banker. 12

13 Hur arbetar kongressen? Precis som på alla andra möten arbetar kongressen efter en dagordning och en arbetsordning med punkter som ska behandlas. På en kongress brukar dagordningen vara ganska lång och ofta förekommer det ord som kanske inte är så vanliga på andra, mindre formella möten. Vi ska ge exempel på några av dem. I slutet på detta häfte finns även en liten ordlista. PARENTATION Parentation är något som sker på varje kongress. Parentation innebär att ordföranden håller ett minnestal över fackliga kamrater som avlidit under den gångna kongressperioden. Det är ett sista hedrande omnämnande och ett tack för ett gott fackligt arbete. De kamrater som omnämns har i regel varit medlemmar som på olika sätt gjort bestående insatser för förbundet och dess verksamhet. Parentationen genomförs under punkten kongressöppning, ofta direkt efter välkomstanförandet. Parentationen avslutas med en tyst minut, då samtliga i lokalen står upp och tyst riktar en tanke till fallna kamrater. Den tysta minuten brukar avslutas med ett klubbslag. OMBUDSGRANSKNING I din avdelning har man efter valet av kongressombud upprättat ett representantskapsprotokoll där det anges vilka medlemmar som valts som ordinarie ombud och suppleanter till kongressen. Protokollet skickas av avdelningen till ombudskommittén som kontrollerar att alla ombud är behöriga. Kommittén kontrollerar bland annat att alla ombud är medlemmar i förbundet och att de har betalt sin avgift. De undersöker också om rätt person blivit kallad. Ombudskommittén lämnar en rapport vid kongressens inledning för godkännande av kongressen. KONGRESSENS OFFENTLIGHET Oftast beslutar kongressen att låta kongressförhandlingarna vara offentliga. Det innebär att alla har rätt att lyssna på vad som sägs. Ibland händer det dock att kongressen anser vissa frågor vara av sådan karaktär att de inte ska diskuteras offentligt och då kan man besluta att just den frågan ska diskuteras bakom stängda dörrar. 13

14 Arbetsordning och dagordning När många människor är samlade måste man komma överens om gemensamma regler för att allt ska fungera och för att man ska hinna med alla ärenden. Förslag till arbetsordning och dagordning skickas ut i förväg och beslutas av kongressen. I arbetsordningen ingår bland annat: Att besluta hur många mötesordföranden, sekreterare och övriga funktionärer som ska väljas, samt regler för hur de ska arbeta. Att besluta om hur man ska begära ordet och vilka eventuella tidsgränser som ska gälla för talare. Att besluta hur omröstningar ska gå till. PERMISSION Som ombud får du inte lämna kongressarbetet utan beviljad permission. Begäran om permission lämnas skriftligt till ombudskommittén via din avdelning innan kongressen startar. När kongressen väl har startat ska ansökan om permission lämnas till presidiet, som beslutar om begäran ska beviljas eller inte. Beslutet meddelas kongressen och röstlängden justeras för den period permission beviljats. Din begäran om permission ska innehålla ditt namn och avdelningsnummer. Det ska också framgå vilken tid och dag du önskar permission och viktigast av allt vilket skäl du har. Sådant du själv kan styra i förväg ger inte rätt till permission utan endast akuta händelser som måste åtgärdas. Skulle du exempelvis hastigt bli sjuk eller behöva uppsöka en akuttandläkare måste du se till att samordningsansvarig i din avdelning (oftast kassören) får veta detta. Ansökan om permission för sjukdom m.m. lämnas till presidiet. ERSÄTTARE VID FRÅNVARO Ersättarna måste vara beredda att rycka in som ordinarie ombud med kort varsel för att täcka upp frånvaro. Om du befarar att du kommer att 14 Sådant du själv kan styra i förväg ger inte rätt till permission

15 vara borta i flera dagar från kongressen är det bättre att du lämnar återbud i förväg så att avdelningen kan kalla in en ersättare för hela kongressen. KONGRESSFUNKTIONÄRER I början av kongressen väljs de personer som behövs för att arbetet på själva kongressen ska fungera, inte minst presidiet med mötesordförande i spetsen. Alla personer som föreslås är tillfrågade och har haft möjlighet att förbereda sig inför uppdraget. MÖTESORDFÖRANDE Det är en stor och krävande uppgift att sitta ordförande under en kongress. Därför brukar man välja minst fyra personer, varav en utses som huvudordförande. De utgör det så kallade presidiet. De jobbar i regel två och två och delar tiden och de olika frågorna mellan sig. En enda person kan inte leda förhandlingarna, ta emot förslag, föra talarlista och göra upp propositionsordningar samtidigt. Presidiet ser till att kongressen fattar de beslut som behövs, att alla får möjlighet att komma till tals och att diskussionerna förs med respekt för varandra. För att de ska klara sitt jobb måste du som ombud följa de regler som finns, till exempel att begära ordet via din läsplatta. SEKRETERARE De personer som väljs till sekreterare har också en viktig uppgift. Även här väljer man flera som tillsammans utformar kongressprotokollet. För sekreterarna är det en stor hjälp att få så mycket som möjligt av ett inlägg nedskrivet av förslagsställaren. Det har du möjlighet att göra på din läsplatta. Krav på skrivet inlägg gäller dock bara när du lägger ett eget förslag eller yrkar bifall eller avslag på någon annans förslag. Allt som sägs från podiet och talarstolen spelas för säkerhets skull in på band och på video. Om det senare skulle uppstå en tvist om vad som sagts har man möjlighet att gå tillbaka och lyssna av vad som sagts. Protokollet från kongressen är ordagrant, så tänk på hur du uttrycker dig i talarstolen! 15

16 RÖSTRÄKNARE På alla kongresser väljs ett antal rösträknare. Deras uppgift är att räkna röster om och när det blir öppen rösträkning med handuppräckning av röstkort eller sluten omröstning med valsedlar. På vår kongress kommer troligen läsplattan att användas i de flesta fall för att underlätta och snabba upp röstförfarandet, då sker rösträkningen automatiskt. Kongressen väljer rösträknare som en säkerhetsåtgärd ifall tekniken skulle krångla och som kontrollfunktion att allt går rätt till. JUSTERARE Under en kongress utses flera justerare. Deras uppgift är att granska protokollet och se till att sekreterarna fått med allt väsentligt och alla beslut är rätt uppfattade i protokollet. Protokollet brukar bli omfattande, den senaste kongressen omfattade protokollet tre tjocka böcker. VALBEREDNING Valberedningen består av en representant per region samt en valberedningsordförande som utses av förbundsstyrelsen. Valberedningen förbereder och lägger fram förslag på kandidater till de val som kommer upp under en kongress. Bland annat förbereder de val av VU och förbundsstyrelse med vägledning av de nomineringar som kommit in. UTSKOTTSARBETE Under en kongress arbetar ett antal olika utskott vid behov, till exempel decharge-, redaktions- och beredningsutskott, med olika områden och uppgifter. Dechargeutskottet bereder ärenden av ekonomisk karaktär som rör exempelvis förbundsstyrelsens ansvarsfrihet. Redaktionsutskottet brukar få i uppdrag att föreslå pressmeddelanden och uttalanden som kongressen beslutat om. Beredningsutskottet bereder hur ärenden som till exempel tillägg eller ändringar i texter ska formuleras så att inga missförstånd eller oklarheter kan uppstå efter kongressen. STADGEKOMMITTÉ Inför kongressen tillsätter förbundsstyrelsen en stadgekommitté som har till uppgift att se över stadgarna och förslå uppdateringar och förbättringar. Stadgekommittén lämnar egna förslag till utformning av stadgarna och arbetar även in motioner och utlåtanden som rör stadgarna i sin rapport. 16

17 Var med i debatten De frågor som kongressen behandlar är förberedda av förbundsstyrelsen som lämnar förslag till beslut. När ordförande förklarar ordet fritt har du som kongressombud möjlighet att delta i debatten. För att få tala i en fråga måste du begära ordet, helst i förväg. Det gör du via din läsplatta. Det kommer att finnas personal som kan hjälpa dig om du känner dig osäker. Om du redan från början vet att du vill prata i en speciell fråga kan du begära ordet redan på kongressens första dag, d.v.s. långt innan frågan är uppe till behandling. På kongressen kommer vi att gå igenom all teknik så att alla känner sig bekväma med den. Nedan kommer en kortversion av hur det går till. BEGÄRA ORDET MED LÄSPLATTAN 1. För att kunna begära ordet behöver du ditt användarnamn och lösenord som du fått utskickat tillsammans med läsplattan. 2. Logga in på din läsplatta. För att få tala i en fråga måste du begära ordet, helst i förväg 3. Du får under rubriken ärende nu välja vilken dagordningspunkt du begär ordet i. Det går att begära ordet i förväg, det vill säga på dagordningspunkter som ännu inte är uppe till behandling. 4. I fältet för yrkande skriver du att du begär ordet. Om du föreslår något skriver du det här också. Tänk på att skriva så tydligt som möjligt vad du föreslår, till exempel: Jag yrkar bifall på förbundsstyrelsens förslag eller Jag yrkar avslag på motionen Det kan också vara en argumenterande text som stödjer ditt förslag (bara om du vill, det räcker att du argumenterar i talarstolen när det blir din tur). 5. När du är klar trycker du på skicka och du får ett kvitto till din läsplatta. Alla som begärt ordet får yttra sig i den ordning de finns på talarlistan. Du ser hela talarlistan på storskärmen bakom scenen när beslutspunkten behandlas. 17

18 VAR BEREDD När du begärt ordet måste du själv hålla reda på när dagordningspunkten kommer upp för behandling. Finns du av någon anledning inte tillgänglig i lokalen när det är din tur att prata förlorar du din plats i talarordningen. 18

19 I talarstolen Alla som ska tala måste göra det från talarstolen framme på podiet. Detta eftersom allt om sägs spelas in. Ordföranden talar om vilken fråga som står i tur att behandlas och vem som står i tur att få ordet, men också vem som står i tur efter det, ex. Lisa har nu ordet, därefter Per och därefter Kalle. För att göra det extra tydligt finns talarlistan på storbild så att alla kan se den och hänga med. För att allt ska fungera smidigt utan onödiga väntetider bör du göra dig beredd redan när du får veta att du står i tur att få ordet. Du samlar ihop det du behöver och tar dig ner till första bänkraden, närmast uppgången till talarstolen. Då har du bara ett par steg att ta då ordföranden sagt att det är din tur. GOD TON Det finns en del oskrivna regler om gott uppförande och god ton när du väl står i talarstolen. Inför ett personval är det okej att tala väl om den kandidat du förordar, men det är absolut inte okej att tala illa om övriga kandidater. Du bör aldrig under några omständigheter gå till personangrepp! Visa respekt för presidiet och för alla övriga inblandande. Spotta ut tuggummit innan du ska tala, tala tydligt och inte för fort. Var mycket sparsam med svordomar, de ser inte bra ut i protokollet och tas inte väl upp av ombuden. DEBATT ELLER EJ? Spotta ut tuggummit innan du ska tala, tala tydligt och inte för fort De frågor som kongressen behandlar är förberedda av förbundsstyrelsen som lämnat skriftliga förslag till utlåtanden. Alla berörda har haft tillgång till utlåtandena och förväntas ha läst dem. Har inget ombud begärt ordet finns bara ett förslag till beslut förbundsstyrelsens utlåtande och kongressen kan gå till beslut utan föregående föredragning. Oftast är dock flera talare anmälda och det blir debatt. Föredragande, som vanligtvis är någon från förbundsstyrelsen eller ansvarig förbundsfunktio- 19

20 när, inleder genom att kort presentera förslaget för kongressen. Efter föredragningen förklarar ordföranden ordet är fritt och då har kongressombuden möjlighet att äntra talarstolen. De som begärt ordet får yttra sig i den ordning de finns på talarlistan och i allmänhet sätter man den som föredragit frågan sist. Föredragande har inte någon tidsbegränsning av talartiden. Detta är av praktiska skäl, föredragande kanske måste bemöta ett antal talare. Varje fråga inleds av en föredragande som presenterar förbundsstyrelsens förslag till beslut. 20

21 Ordningsfrågor Turordningen eller talarlistan bryts när någon begär en ordningsfråga. Det innebär att den som begärt en ordningsfråga skyndsamt får ordet. Ordningsfråga begär man genom att ropa Ordningsfråga! och vifta med handen när man går fram så man får presidiets uppmärksamhet. Detta eftersom det oftast måste gå snabbt. I talarstolen redogör man kort och kärnfullt för sin sakfråga. Ordförande tar vid behov upp förslaget och kongressen beslutar. BEGRÄNSAD TALARTID Talartiden är en ordningsfråga och bestäms av kongressen. Skälet att begära begränsad talartid är för att kongressen har många punkter att besluta om på några få dagar. Är det många som har begärt ordet och tiden är knapp kan presidiet eller något av ombuden begära en ordningsfråga om begränsad talartid, exempelvis två minuter. Det viktigaste är inte att prata så länge som möjligt i talarstolen, det är viktigare att vara kortfattad och tydlig. Antal inlägg per fråga för en enskild talare är obegränsat om inte kongressen beslutar något annat. När debatten förklarats avslutad eller propositionsordningen beslutats får inga ytterligare förslag framläggas. STRECK I DEBATTEN Om en debatt i en fråga pågått länge och talarna börjar upprepa sig kan presidiet eller något av ombuden begära en ordningsfråga streck i debatten. När någon begärt streck i debatten får kongressen först besluta om det ska vara streck. Därefter läser ordförande upp vilka som står på talarlistan och ger alla som önskar ordet möjlighet att anmäla sig på talarlistan. Först därefter sätts strecket. Ett streck innebär att ingen mer får anmäla sig till talarlistan efter det och inga nya yrkanden får läggas. När talarlistan är tom går kongressen till beslut. SAKUPPLYSNING Upplysning eller sakupplysning innebär att någon som debatterar har hört fel eller missuppfattat något vilket kräver en rättelse. Redogör för din sakupplysning i talarstolen och fatta dig så kort som möjligt. 21

22 Beslutshantering BESLUTSORDNING Det kan ha kommit fram många förslag under debatten. En del är helt nya, en del kan vara tillägg till styrelsens förslag eller avslag på de förslag som ligger. Ordförande läser upp alla förslag och frågar om de är rätt uppfattade. När det är klart lämnar ordförande förslag till propositionsordning, det vill säga vilken ordning kongressombuden ska rösta på de olika förslagen för att komma fram till ett beslut. Därefter frågar ordföranden kongressen om propositionsordningen kan godkännas. Först därefter kan kongressen gå till beslut. BESLUT I SAKFRÅGOR Beslut i sakfrågor är alltid öppna och fattas i första hand genom acklamation, det vill säga genom att ombuden ropar -Ja! på de olika beslutsalternativen. Ordförande lyssnar och försöker avgöra vilket förslag som får flest ja-röster. Om ett ombud begär votering noteras det till protokollet vem som begärt voteringen. Därefter föreslår ordföranden oftast försöksvotering. Det innebär omröstning med uppsträckta röstkort men utan rösträkning. Ordförande försöker bedöma vilket förslag som fått en majoritet av rösterna. Oftast genomförs försöksvotering efter begärd votering Alla som har rösträtt har möjlighet att begära votering med rösträkning om de tycker att försöksvoteringen inte gav ett tydligt utslag. Röstningen sker då via läsplattorna och resultatet redovisas automatiskt för presidiet i form av antalet röster på varje alternativ. Om tekniken skulle krångla sker röstningen återigen via handuppräckning av röstkort och rösträkning med hjälp av rösträknarna. 22

23 PERSONVAL Sluten omröstning används vid personval om inte kongressen enhälligt beslutat att valet ska ske med acklamation. Sluten omröstning sker med läsplattorna, här gäller rösthemlighet ingen information ges om vem som röstat på vad. Om den elektroniska omröstningen inte fungerar måste presidiet ta till sluten omröstning med valsedlar och valurna. Då ropas ombuden upp i tur och ordning avdelningsvis, varvid de en och en stoppar ner sin valsedel i valurnan. Rösträknarna räknar därefter rösterna manuellt i enrum och meddelar till presidiet hur röstningen utföll. RESERVATION I en demokratisk organisation följer man majoritetens uppfattning. Det innebär att en minoritet måste acceptera och följa majoritetsbeslut när de väl är fattade. Det kan hända att ett beslut strider mot dina innersta värderingar och du känner att du inte kan ställa upp på detta. Då kan du reservera dig mot beslutet. Den som reserverar sig mot ett kongressbeslut ska göra det i omedelbar anslutning till det att beslutet är taget. Du anmäler din reservation genom att räcka upp ditt röstkort och tydligt säga Jag reserverar mig mot beslutet! Kongressordförande kommer att fråga efter ditt namn och vilken avdelning du kommer ifrån. Därefter kommer ordförande att meddela kongressen vem som reserverat sig mot det nyss tagna beslutet, vilket innebär att det även noteras i protokollet. Du som reserverar dig mot ett beslut måste även lämna in din reservation skriftligen, absolut senast innan den dagens förhandlingar är avslutade. Observera att en reservation mot ett kongressbeslut är en kraftig markering som bara bör används i undantagsfall. ANTECKNA! Anteckna gärna hur beslutet blev för varje punkt på dagordningen i kongressmaterialet, det har du hjälp av när du kommer hem och ska berätta om kongressen. Det dröjer ganska länge innan det fullständiga protokollet är justerat, tryckt och klart. 23

24 Vad händer efter kongressen? Som kongressombud är du vald för att delta på kongressen och ditt uppdrag är slutfört så snart du kommit hem och informerat medlemmarna om besluten på kongressen. När kongressdagarna är över och ombuden åker hem tar i princip VU, förbundsstyrelsen och förbundsrådet över förbundets ledning och tillsammans med avdelningsstyrelserna har man bland annat som gemensam uppgift att genomföra de beslut som kongressen antagit. VU OCH FÖRBUNDSSTYRELSEN Efter kongressen ska alla beslut följas upp och omsättas i praktisk handling, en del av detta ansvar ligger på VU och förbundsstyrelsen. Allt som bestäms på kongressen går inte lika snabbt från beslut till handling. En del kan göras ganska snart men ibland tar det år av utredningar och remissarbete innan ett beslut blir verklighet. Inför varje ny kongress skrivs en förbundsrapport om hur besluten på föregående kongress genomförts. FÖRBUNDSRÅDET Förbundsrådet är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Förbundsrådet sammanträder två gånger per år. Förbundsrådet tar exempelvis beslut när medlemmar överklagar ärenden, man genomför vid behov fyllnadsval, exempelvis om någon i förbundets VU avgår under kongressperioden. Förbundsrådet ger också en rekommendation om förbundsstyrelsens ansvarsfrihet årsvis som sedan kongressen beslutar om. Vid beslutet om ansvarsfrihet ska ombuden bland annat ta ställning till om förbundsstyrelsen har lett förbundet enligt stadgar och beslut under den gångna kongressperioden. AVDELNINGSSTYRELSEN I din avdelningsstyrelse ska ni också följa upp besluten genom att göra nödvändiga förändringar. Avdelningsstyrelsen ansvarar också för att informationen kan föras ut till arbetsplatser och medlemmar. Det kan göras genom exempelvis möten och utskick och det är viktigt att styrelsen gör en plan för hur informationsarbetet ska genomföras. 24

25 DITT UPPDRAG EFTER KONGRESSEN Du som är kongressombud har en självklar uppgift efter kongressen att lämna rapport till din sektions- och klubbstyrelse och övriga medlemmar på din egen och närliggande arbetsplatser. Du kan inte ta med allt, utan koncentrera dig på det som är viktigast och sådant som medlemmarna kan vara intresserade av. 25

26 Ordlista Acklamation Adjungerad Ajournera Ansvarsfrihet Arbetsordning Avslagsyrkande Beslutsmässig Beslutsordning Bifall Bordlägga Budget Dagordning Debatt Delegat Delegera Enkel majoritet Fyllnadsval Försöksvotering Huvudvotering Justera Justerare, justeringsperson Konstituera Kontraproposition Muntligt bifall utan omröstning, beslutet fattas med ja-rop Person som inte är ledamot eller ombud men är utsedd att närvara vid mötet. Har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt Uppskjuta ett beslut en kortare tid, oftast bara under en paus Godkännande av styrelsens verksamhet i efterskott Regler, tider med mera för hur ett möte ska arbeta Krav på att förslag ska avslås Möte eller sammanträde som uppfyller stadgarnas krav på antalet röstberättigade för att kunna fatta beslut. Se enkel och kvalificerad majoritet Den turordning förslagen läggs fram för mötet vid beslut. Se även propositionsordning Gå med på, samtycka till Uppskjuta till senare tillfälle, ibland tills vidare Plan för att hantera begränsade resurser, beräknade inkomster och utgifter i framtiden Förteckning över vilka frågor som ska behandlas på ett möte Meningsutbyte Ombud, ledamot Överlåta beslutsrätt till någon annan Mer än hälften av de avgivna godkända rösterna Val av ersättare för den som lämnar ett uppdrag under mandatperioden Handuppräckning eller uppräckning av röstkort som syftar att visa var röstövervikten finns, utan att varje röst räknas Omröstning mellan huvudförslag och det motförslag som utsetts vid förberedande votering Godkänna protokoll efter granskning av justerare Person som granskar protokoll efter mötet så de överenstämmer med det som verkligen sagts och beslutats Fördela poster och uppdrag inom styrelsen Motförslag till huvudförslag 26

27 Kvalificerad majoritet Motförslagsvotering Motion Nominera Ordningsfråga Parentation Presidium Propositionsordning Remiss Reservation Resultaträkning Revision Revisionsberättelse Röstlängd Rösträknare Sluten omröstning Streck Suppleant Större krav på majoritet än enkel majoritet. Exempelvis 3/4 eller 4/5-dels majoritet. Regleras i våra stadgar Röstning i en fråga där det finns flera förslag och motförslag, kallas även kontrapropositionsvotering Skriftligt förslag, exempelvis till kongress. Innehåller tydlig rubrik, brödtext som beskriver frågan, avslutas med en eller två konkreta att-satser med förslag till beslut Föreslå kandidater till personval, sker ofta på särskilda nomineringsmöten Exempelvis förslag till streck i debatten, talartidsbegränsning och sakupplysning. Kan tas upp när som helst på mötet och ska behandlas skyndsamt. Mötet beslutar i allmänhet vilka regler som gäller på förslag av mötesordföranden Kort minnestal och oftast en tyst minut för att hedra avlidna medlemmar Grupp av personer som valts till mötesledning Ordförandes förslag till hantering av förslagens ordningsföljd inför beslut, ska godkännas av mötet Ärende som lämnas till ett särskilt organ för omarbetning, yttrande eller utredning, exempelvis till beredningsutskottet på en kongress Avvikande mening, förbehåll Sammanställning av inkomster och utgifter i bokslut, resulterar i ett negativt eller positivt resultat Granskning av räkenskaper, beslut och förvaltning Revisorers skriftliga och muntliga redogörelse för utförd revision med förslag till beslut Förteckning över röstberättigade, ska hållas färskt av presidiet under hela mötet för att säkerställa att mötet är beslutsmässigt Personer som väljs på mötet för att räkna röster vid voteringar och slutna omröstningar. Ersätts till stor del av röstningsystem Används bara vid personval. Röstningen är anonym. Ingen kan se vem som röstat på vad. Sker genom valsedlar eller via elektronisk omröstningsanläggning Benämning på förslag om att fastställa talarlistan varefter fler ej får anmäla sig Ersättare, reserv 27

28 Talarlista Tidsbegränsning Tilläggsförslag Upplysning Valberedning Votering Förteckning över vilka som har begärt ordet Längsta tillåtna talartid vid en diskussion Tillägg till något av de framkomna förslagen Lämnas för att klargöra fakta i en situation eller för att reda ut ett missförstånd Personer som ska förbereda personval Rösträkning 28

29

30

31

32 Svenska Transportarbetareförbundet transport.se