resten - en tillgång

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "resten - en tillgång"

Transkript

1 resten - en tillgång

2 resten - en tillgång Det kommer en dag då avfall blir en viktig tillgång. En ansvarsfull hushållning med jordens resurser kräver ett nytt synsätt. Restprodukter och sidoprodukter från mineraloch metallindustrin är framtidens råvarukällor. Redan idag källsorteras upparbetade biprodukter från industrin och dess reningsanläggningar för ett utvecklat nyttjande. Biprodukterna har ett stort värde och det ökar i framtiden. MiMeR har forskat i elva år om återvinning av restprodukter från gruv- och metallindustrin. Forskningen har finansierats av industrin, LTU och Vinnova - Framtidens industri tillverkar bara produkter. Inga rester uppstår. Allt tas tillvara, säger Helena Moosberg-Bustnes, vid Elkem i Norge, tidigare forskare vid MiMeR. Men det finns också hot. Miljökrav på att allt som inte är en huvudprodukt ska behandlas som avfall går rakt emot det nya, utvecklade tänkandet och blir till ett hinder.

3 resten - en tillgång M i M e R sl u t ra p p o r t MiMeR

4 Utgiven av MiMeR Utgivare: Bo Björkman och Caisa Samuelsson, MiMeR Intervju och text: Mauritz Magnusson, MediaWind AB Redaktör: Gunnel E Vidén, Plan Sju AB Typografi och form: Tor-Arne Moe och Kasper Lahti, Plan Sju AB ISBN MiMeR

5 resten - en tillgång M i M e R sl u t ra p p o r t MiMeR

6 innehåll förord 7 inledning 9 Restprodukter är en resurs och en möjlighet 11 Återvinning av restprodukter - en 250-årig historia i sverige 14 från restprodukt till resurs1 9 Mimer en framgång - tack vare industrins engagemang och långsiktighet 20 Renare luft i stålorter vart tog stoftet vägen? 24 Briketter återvinner stoft och hyttsot till masugnen 26 återvinna Egen metod våtslam blir ny råvara 32 Hydroxidslam som slaggbildare för aod-konvertern 34 Uddeholm tooling minskade miljökostnad med 80 procent 38 Teori och labförsök hos MiMeR - fullskaleprov hos kunden 40 Kallbundna kulor kan återvinna ld-slam 42 Forskaren bakom labbtester och beräkningar 44 Lena doktorerade på injicering av hyttsot 46 Upparbetning av elektronikskrot 48 MiMeR

7 återanvända Slagger återvanns på aristoteles tid 54 Slagg som miljöcement, restprodukt med stora värden 58 Cementa undersöker slagger 61 Ovako ändrade processen till att passa marknaden 64 Lotta stabiliserar finkornig slagg 66 Hyttsten kan vara säkrare än bergkross 68 nätverket 73 Idéburet ledarskap som bygger på samverkan 74 framtiden 79 Gränsöverskridande forskning gav restprodukter ett nytt värde 80 På dagordningen: europeisk industri utan avfall 84 Svåraste problemen är kvar att lösa 87 bilagor 91 Publikationer presenterade på konferenser 92 Publikationer i vetenskapliga tidskrifter 95 Publikationer från MiMeR-projekt, interna rapporter 98 Examensarbeten 106 Licentiatavhandlingar 107 Nätverk/vetenskapliga meriter/grundutbildning 108 Doktorsavhandlingar 109 Mimer organisation etapp 1 till etapp Kommentarer till fakta presenterade i bilaga 111 Personal vid högskola och deltagande institut per år 112 Deltagande företag 117 Ekonomi 118 MiMeR

8 MiMeR förord

9 MiMeR avslutade sin verksamhet som kompetenscentrum inom VINNOVAs program den 30 juni 2006 efter elva års forskning och utveckling inom återvinning av metall och mineral. Under 1994 skrevs en ansökan till dåvarande NUTEK om att bilda ett kompetenscentrum för forskning om återvinning av mineral och metaller, Minerals and Metals Recycling Research Centre. Ansökan beviljades i konkurrens med ett stort antal ansökningar och verksamheten startade i juli Åren har gått och med en blick i backspegeln känner vi oss väldigt stolta över vad som åstadkommits under denna tid. Vid företagen har en mängd projekt bedrivits, storskaliga försök har utförts och framförallt har ett stort antal personer anställda vid företag varit djupt engagerade i i MiMeRs verksamhet. Forskare, doktorander, forskningsingenjörer, studenter och administrativ personal vid Luleå tekniska universitet och instituten CBI och Mefos har lagt ner mycket möda och energi med framgångsrikt resultat. Från NUTEKs och sedermera VINNOVAs sida har vi alltid känt ett stort stöd, bland annat kan nämnas den ledarskapsutbildning som VINNOVA genomförde för kompetenscentrumföreståndarna, och de alltid stimulerande föreståndarträffarna och kompetenscentrumdagarna. Samarbetet mellan akademi och företag har utvecklats till ett förtroendefullt partnerskap, där många diskussioner har förekommit vid våra möten som också lett till nya idéer och projekt som spridits inte minst mellan olika företag. Under årens lopp har ett antal tekniska och vetenskapliga rapporter skrivits, årsrapporter, etapprapporter och utvärderingsrapporte. Då vi nu skulle sammanfatta elva års verksamhet i en slutrapport beslutade vi att göra den i en helt annorlunda form. Slutrapporten blev en bok som bygger på ett antal intervjuer med personer som deltagit i MiMeRs verksamhet på ett eller annat sätt och försöker beskriva nyttan av arbetet ur mer än ett tekniskt perspektiv. Vi hoppas att boken ska vara till glädje och nytta för industri, myndigheter, högskola och allmänhet. Till sist vill vi framföra ett stort tack till medverkande företag, institut, Luleå tekniska universitet och NUTEK/VINNOVA. Ett speciellt tack vill vi rikta till Staffan Hjorth på NUTEK/VINNOVA som funnits med oss under alla åren och funnits till hands och stöttat oss med goda råd och med konstruktiva och pragmatiska svar på våra frågor. Bo Björkman Caisa Samuelsson MiMeR 7

10 MiMeR

11 inledning Effektiva reningsmetoder har medfört att industrins utsläpp till luft och vatten är mycket låga. Detta har fått till följd att industrin istället har fått en ökande mängd material som måste hanteras. I många fall har dessa material deponerats. Inom MiMeR har man under elva år arbetat med forskning kring återvinning av industrins restprodukter och konsumtionsskrot. Minerals and Metals Recycling Research Centre, MiMeR, är ett av de kompetenscentrum som VINNOVA finansierade under tio år för att stödja forskning och innovation för hållbar tillväxt. MiMeRs ledning, administration, forskare, studenter och laboratorium fanns redan från början vid Luleå tekniska universitet. Utveckling och forskningsprojekt utfördes på uppdrag av och i nära samarbete med metall- och mineralindustrin. Vägen från teoretiskt underlag till laboratorieskala och fullskaleförsök blev kort tack vare samarbetet. Nästa steg är att samla kompetenser och forskningsresurser för att ytterligare etablera MiMeR som ett internationellt forskningscenter. Vi har stora uppgifter framför oss i ett europaperspektiv. Jordens råvaruresurser begränsas av våra kunskaper att tillvarata dem. Vi behöver finna en strategi för långsiktig råvaruförsörjning och hantering av både restprodukter och koldioxid. Det bör vara ett krav inför kommande generationer, säger Bo Björkman, professor vid Luleå tekniska universitet samt föreståndare för MiMeR. MiMeR 9

12 MiMeR har varit en katalysator som hållit ihop nätverket och skapat nya kontakter. Den gemensamma forskningen har byggts upp genom öppenhet och förtroende. Theo Lehner, affärsutvecklare, Boliden Rönnskärsverken Medlemsföretag under åren: ASKANIA AB, BDX Industrier AB, Boliden Mineral AB, Cementa AB, Erasteel Kloster AB, Heckett MultiServ Nordiska AB, Höganäs AB, Linde AG, LKAB, MultiServ AB Outokumpu Stainless Oy, Outokumpu Stainless AB, Ovako Bar AB, Ovako Steel AB, Partek Nordkalk AB, RagnSells Elektronikåtervinning AB, Rautaruukki Oy, RECI Industri AB, AB Sandvik Materials Technology, Scandust AB, SSAB Merox AB, SSAB Tunnplåt AB, Stena Gotthard AB, Svenska Mineral AB, Uddeholm Tooling AB, Vargön Alloys AB, Vattenfall Utveckling AB samt Östra Sörmland Bilfrakt AB. Deltagande branschorganisationer var Jernkontoret och MinFo. Deltagande avdelningar vid Luleå tekniska universitet: Avdelningen för processmetallurgi, Avdelningen för mineralteknik och Avdelningen för avfallsteknik. MiMeR har även haft doktorander placerade vid Mefos (Metallurgical Research Institute AB) och CBI (Cement och Betong Institutet). Programområden för MiMeR: Torra och våta finkorniga material Slagg och askor Metaller Ett kompetensnätverk har formats mellan forskare och industri och mellan olika branscher inom mineralutvinning och råvaruproduktion. Statens delfinansiering upphörde med utgången av Industrin har visat stort intresse av att nätverket fortsätter. Miljö- och resursfrågor ligger högt upp på den internationella agendan och MiMeR har stora utmaningar att arbeta med. Samverkan mellan industri och universitet för att kombinera vetenskap och praktisk erfarenhet är ett effektivt sätt att lösa problem och möta utmaningarna. 10 MiMeR

13 Restprodukter är en resurs och en möjlighet Sedan 1980-talet växer mängden deponier hos svenska industrier. Det är ett resultat av nya och förbättrade reningsmetoder i olika industriprocesser. De ämnen som lagras i deponierna är en nutida och framtida råvaruresurs. Där finns mineraler och metaller som det moderna samhället behöver och efterfrågar. Att deponera material som kan återvinnas eller användas som alternativ till andra råmaterial är ett slöseri med jordens resurser. Forskningen inom MiMeR har bland annat handlat om återcirkulering av stoft och slam inom verket och användning av slagg för olika konstruktions ändamål, säger Caisa Samuelsson. Biprodukter från industriprocesser har flera användningsområden som nya produkter. Masugnsslagg förädlas till hyttsten och hyttsand. Det är ett värdefullt alternativ till fyllnadsmaterial och byggmaterial från grus- och bergtäkter, som lämnar sår i naturen. Stoft är reningsfiltrens biprodukt. Idag samlas stoftet upp i behållare som gör effektiv återvinning möjlig. MiMeR 11

14 Ska vi hushålla med jordens resurser så måste vi se restprodukter som en tillgång. Dr Caisa Samuelsson, MiMeR. Skrot är en viktig råvara som gör stål till ett av de mest återvunna materialen. 12 MiMeR

15 Däremot kan inte alla ämnen återvinnas, och ska inte återvinnas. Vi forskar även i hur material kan stabiliseras för säker deponering, säger Caisa Samuelsson. Att deponierna i Sverige har vuxit beror på flera saker. I Sverige fanns tidigt starka krav på rening av utsläpp till luft och vatten. Samtidigt finns här relativt god tillgång på mark och på bergkross, grus och sand. Det gav en svensk tradition av att inte behöva hushålla med dessa resurser. God tillgång på bergkross och grus har också inneburit hård konkurrens för upparbetade restprodukter som till exempel fyllnadsmaterial, konstruktionsmaterial eller byggnadsmaterial. I övriga Europa är situationen en annan. Länderna är mer tätbefolkade, har mindre tillgänglig mark samt brist på berg-, grus- och sandtäkter. Där finns en naturlig efterfrågan på alternativa fyllnadsmaterial. En annan orsak till att deponierna växer är att de svenska myndigheternas kunskap om restprodukter behöver förbättras. Det är präglat av ett avfallsperspektiv istället för ett resursperspektiv. Det finns få regler för hur restprodukter kan användas. Samtidigt finns inga regler alls för analys eller miljökrav beträffande användning av bergkross, grus och sand. Ytterligare en faktor som påverkat bildandet av deponier är att svensk stålindustris sinterverk avskaffades när LKAB lanserade järnmalm i form av pellets. På kontinenten används fortfarande sinterverk där recirkulering av slagg, stoft och restprodukter kan ingå. Men bilden håller på att förändras även i Sverige. Deponiskatter har alltid funnits som ett reellt hot. Allt högre krav på deponiernas täthet och läckagebeständighet ger högre kostnader. Driftkostnader för att sköta deponierna ger ytterligare kostnadspress. Industriföretagens miljöimage kostar allt mer. Miljöcertifiering, kundföretagens producentansvar och miljöprofil ökar kostnader för industriföretagen. En skadad miljöimage kan påverka kundföretagens produktförsäljning och i slutänden slå mycket hårt mot Sverige som ett råvaruproducerande land. Den enda rimliga lösningen är att byta synsätt och se restprodukter som en tillgång och resurs som vi bör utnyttja och återanvända, både av ekonomiska skäl och av miljöskäl. Ska vi hushålla med jordens resurser så ska vi se restprodukter som en tillgång. Det synsättet behöver också de svenska konsumenterna tillägna sig. Dessutom måste regler och lagstiftning undanröja hinder för att använda restprodukter, säger Caisa Samuelsson. Dr Caisa Samuelsson, MiMeR MiMeR 13

16 Återvinning av restprodukter - en 250-årig historia i Sverige Birgitta Lindblad, Jernkontoret: Vi behöver fler färdiga produkter och komma närmare marknaden. Återvinning är inte nytt inom stålindustrin. Redan 1766 kom en Masmästarförordning som ålade Sveriges alla masmästare att tillverka hyttsten av därtill tjänlig slagg. Det ansågs så viktigt att masmästaren och hyttdrängen fick en extra slant för varje hyttsten de kunde gjuta av slaggen. Byggsten av slagg finns fortfarande i husgrunder, ekonomibyggnader och källare i Bergslagen som ett inslag i kulturmiljön. Birgitta Lindblad vid Jernkontoret i Stockholm har perspektiv på återvinning av restprodukter. Hon deltog i planeringen av MiMeR och har funnits med i ledningen i många år. Birgitta Lindblad verkar inom Jernkontoret sedan 1970-talet. I dag ansvarar hon för miljö- och energifrågor. Återvinning av restprodukter är ett naturligt sätt att ta tillvara en resurs, som man gjorde förr. Byggsten av slagg från de gamla processerna tillverkades ända in på 1950-talet. Sandviken var det sista bruket som gick över till nyare masugnsteknik, då var slaggen inte längre lämplig att återvinna genom att gjutas till byggstensblock. I stället användes hyttsten som byggnadsmaterial i vägar och utfyllnader eller inom cementindustrin, säger Birgitta Lindblad. Slaggsten var en biprodukt av den gamla tidens masugnsprocess då träkol användes för att reducera malmen. Gammal slaggsten från Bergslagen är glasartad och skiftar i nyanser från ljusblått till buteljgrönt på grund av inblandningar av svavel och metaller som mangan, kobolt och järn. Slaggsten finns i marken på bruksorterna och i traktens byggnader som byggsten. Den glasartade och homogena strukturen gjorde hyttsten värmeledande, därför användes den ofta i kalla delar av byggnader. Så länge träkol användes i reduktionsprocessen producerades en sur slagg med hög halt av silikater. Därav den glasartade formen i stelnat tillstånd. När stenkol började användas som reduktionsmedel följde svavel med kolet. Svavlet, och även fosfor från malmen, måste bindas. Därför tillsätts stora mängder kalksten i modern masugnsteknik. Masugnsslagg, eller hyttsten, består av ungefär en tredjedel kalk och är därför basisk. Den stabiliserande och bindande inverkan kalken har på svavel och fosfor finns kvar i masugnsslagg även sedan den stelnat och blivit hyttsten eller 14 MiMeR

17 hyttsand. I dag är slagg ett mycket intressant konstruktionsmaterial ur många aspekter, såväl kemiska som tekniska, säger Birgitta Lindblad. Slaggens cementliknande egenskaper fick Stora Kopparberg och Domnarvet att driva på användningen av slagg i cement och betong. Den stora Trängsletdammen i Österdalälven, som tillhörde bolaget, lär vara byggd med slaggcement. Skanskas föregångare tillverkade en viss del cement med masugnsslagg som råvara genom initiativ från Domnarvet. Utvecklingen gav många erfarenheter. Slaggcement stelnar långsammare än traditionell cement. Det blev ett hinder då byggtiderna blev allt mer pressade. Byggmästarna ville ha cement som härdar inom tre dygn. Men slaggcement har fördelar också. Den längre härdningstiden ger mindre problem med spänningar och därmed sprickbildningar. Därför var den lämplig i stora konstruktioner som exempelvis dammbyggnader, säger Birgitta Lindblad. På 1970-talet började användningen av framför allt masugnsslagg att utvecklas. Jernkontoret startade ett antal projekt för att påskynda utvecklingen. Utvecklingsprojekt inleddes i Oxelösund, Domnarvet och Luleå, av bland andra professor Nils Tiberg. Tre provvägar med slagg på de tre orterna byggdes tillsammans med Vägverket. Slagg kom med i Vägverkets bygganvisningar. Merox i Oxelösund fortsatte utvecklingen av nya, mer förädlade produkter. Genom MiMeR har försök med laktester och jämförelser med naturmaterial gjorts för att kartlägga slaggens inverkan på omgivande natur. Resultaten har varit positiva för masugnsslagg. Slaggen har dessutom unika tekniska egenskaper, stabiliserande förmåga och ph-sänkande effekt på omgivningen. När det gäller konverterslagg från stålverken finns en del andra aspekter. Konverterstål har mindre slaggmängd men högre kalkhalt. Slaggens uppgift är att bidra till exakt rätt stålanalys. Att minimera slaggmängden är en fråga om ekonomi, energianvändning och processtider. Nu prövas också slaggsammansättningar som gör slagg mer användbart för olika ändamål. Det är en modern syn som tar fasta på både resursanvändning, slutanvändare och miljöaspekter, säger Birgitta Lindblad. Vi kan nå betydligt längre i utvecklingen. Problemen har varit att knyta an till marknaderna för restprodukter. Stålindustrin har en del av skulden till att vi inte har nått längre. Företagen skulle tidigare bara syssla Allt det som vi tar upp ur jorden av jungfruliga resurser har vi en skyldighet att använda så effektivt det bara går. Det hör ihop med resurssnål tillverkning och hushållning med jordens resurser. Göran Carlsson, chef för Division Tunnplåt, SSAB MiMeR 15

18 16 MiMeR med kärnverksamheten. Huvudsaken var att tillverka stål. Exploatering av restprodukter överläts till externa entreprenörer. I dag medför deponier och hantering av avfall ökande kostnader. Därmed ökar också intresset hos stålindustrin för återvinning och återanvändning. Behovet att få med byggföretag, cementillverkare, entreprenadbranschen och andra i utvecklingsprojekten är tydligt. Marknaden, där flera tänkbara kunder uppfattar oss som konkurrenter, framstår som det viktigaste ledet att påverka just nu, säger Birgitta Lindblad. Tiden arbetar trots allt för en effektivare resursanvändning. I övriga Europa är detta tydligare än i Sverige. Här finns mycket stora naturtillgångar i sand, grus och krossberg, och vi har inte behövt hushålla på samma sätt. Under 2005 förbrukades totalt 84 miljoner ton ballastprodukter i Sverige. Tillförseln av slaggprodukter är ungefär en miljon ton, en dryg procent av marknaden. Den blygsamma andelen hindrar inte att slaggprodukter kan få stor betydelse lokalt, inom rimligt transportavstånd från processindustrier. En annan utvecklingsmodell är att tillverka högt anpassade specialprodukter av slagg och restprodukter där speciella egenskaper ger kunderna ett mervärde. Jernkontoret har drivit ett flertal projekt som rör restprodukter och avfall. Kunskapsnivån om användning av slagg är fortfarande låg inom många kommuner. Det behövs mer information och utbildning. Där det finns tjänstemän som kan produkten och är vana vid slagg går handläggning och tillstånd snabbt. Yngre, oerfarna handläggare är mera försiktiga. Därför tar handläggningen lång tid och blir ofta negativ. Vi borde fokusera mer på kommuner och lokala användare, säger Birgitta Lindblad. Ett av MiMeRs viktigaste resultat är det nätverk av intressenter kring restprodukter som har skapats. Det är ett bra nätverk som alla framhåller värdet av. Men det är till stor del ett producentnätverk. Det behöver breddas med fler marknadsaktörer och entreprenörer för att komma närmare slutanvändarna, och samtidigt öka information och utbildning om restprodukter. Som jag ser det behöver vi få fram fler färdiga produkter och närma oss marknaden. Inom Jernkontoret och nordisk stålforskning planerar vi nu ett nytt permanent teknikområde för restprodukter och återvinning, säger Birgitta Lindblad.

19 MiMeR 17

20 18 MiMeR

21 från Renare luft och vatten + hushållning med jordens resurser. Det är en ekvation som går ihop, men det kräver en förändrad attityd. Svensk basindustri har haft stora kostnader för att med effektiva metoder drastiskt minska utsläppen till luft och vatten. Som ett resultat av stoftrening och vattenrening ökar volymerna av slam och stoft. Men det är inget problem i sig om människor och myndigheter inser att biprodukter är värdefulla resurser. De innehåller åtråvärda ämnen som kan användas istället för att bryta jungfruliga material. MiMeR har gått i bräschen för forskning och utveckling av nya metoder för att återanvända biprodukterna eller utvinna metaller, energi och konstruktionsmaterial ur dem. restprodukt till resurs MiMeR 19

22 MiMeR en framgång - tack vare industrins engagemang och långsiktighet Staffan Hjorth, programledare vid VINNOVA: MiMeR är ett framgångsrikt kompetenscentrum. Nätverket och samarbetet mellan industri och forskare är det viktigaste skälet till detta. Det kan alla medlemsföretag och forskare inom MiMeR vara stolta över. Staffan Hjorth, programledare för kompetenscentrum vid statliga VINNOVA, Verket för innovationssystem, var med redan 1995 när kompetenscentrumet MiMeR bildades av dåvarande NUTEK. MiMeRs medlemsföretag och forskare kan vara stolta över det som skapats under tio år av samverkan mellan staten och industrin. Det viktigaste resultatet är den samlade kompetens som byggts upp och som givit internationell uppmärksamhet och det nätverk som skapats tack vare industrins starka engagemang, säger Staffan Hjorth. MiMeR valdes ut som ett av 30 centrum bland mer än 300 ansökningar. Ett avgörande skäl till att MiMeR utsågs, enligt Staffan Hjorth, var att man i ansökan kunde visa ett konkret engagemang från metall- och mineralindustri, processindustri och från företag inom återvinningsområdet. MiMeR har lyckats utveckla verksamheten med hjälp av samverkan och målmedveten fokusering, säger Staffan Hjorth. Staffan Hjorth är själv naturvetare och var handläggare inom prospekterings- och geoteknik vid STU, en föregångare till NUTEK. När kompetenscentrum skulle utvecklas kring universiteten fanns en vision om att skapa en ny kombination av kompetensutbyte mellan industrin och den akademiska världen och samtidigt skapa tvärkontakter och samarbete mellan de olika företagens FoU och forskargrupper. Kunskap och kompetens finns ju inte bara inom universiteten, säger Staffan Hjorth. Kravet var att man från industrins sida skulle se långsiktigare på forskning och kunskapsutbyggnad än bara tillämpad forskning inom enskilda projekt. Nu fick man ett tioårigt perspektiv. MiMeR skulle inte lösa dagens problem, utan koncentrera sig på problemställningar och möjligheter på fem års sikt eller längre tid. Dessutom måste medlemsföretagen bidra ekonomiskt. För Luleå tekniska universitet innebar det att man skulle få en starkare koppling till näringslivet och därmed större närhet till aktuella industriella problem- och utvecklingsområden. 20 MiMeR

23 Ett mål var att ge ingenjörer och doktorander tillgång till industrimiljöer och fler assisterande handledare att diskutera problem med. Dessutom har forskare och doktorander fått möjlighet att bli involverade i företagens projekt med försök i stor skala, säger Staffan Hjorth. NUTEK och nu VINNOVA har satsat sex miljoner kr per år under tio år, och industrin lika mycket. Dessutom har Luleå tekniska universitet bidragit med personella resurser och andra resurser för motsvarande summa. Att följa uppbyggnaden av MiMeR var mycket spännande. Hos företagen fanns viktiga problem att lösa inom området restprodukter och återvinning och antalet deltagande företag har varit ovanligt stort. Minst 20 företag har varit medlemmar i nätverket samtidigt, och totalt har ett 30-tal företag medverkat i olika omgångar, säger Staffan Hjorth. Verksamheten har byggts upp inom programområden, där medlemsföretag och forskare tillsammans har fått bestämma vilka områden och projekt man ska satsa på. MiMeR har sedan utvärderats vart tredje år. MiMeRs ledning fick inledningsvis kämpa hårt för att få företagen att förstå fördelarna med långsiktigheten. Styrningen från VINNOVA har främst varit av övergripande karaktär men förhoppningsvis ändå tydlig. Vi har försökt undvika att styra i detaljer. Forskningsprogrammets innehåll har företagen tillsammans med forskarna vid universitetet utformat tillsammans, säger Staffan Hjorth. MiMeR har också stärkt forskar- och grundutbildningen vid Luleå tekniska universitet. En stor genomströmning av ingenjörer, doktorander och licentiater har fått sin utbildning delvis präglad inom MiMeRs kompetensområde. Ett stort antal forskningsrapporter har producerats och många projekt har visat forskningens praktiska betydelse för företagen. Många av MiMeRs medlemsföretag har inte egen FoU-verksamhet, speciellt inte de mindre företagen. Genom MiMeRs nätverk har de fått tillgång till aktuella forskningsrön och kompetens inom miljö, restprodukter och återvinning. MiMeR har blivit en mötesplats för kunskapsutbyte inom återvinning och restprodukter mellan branscher, forskare och olika företags egna FoU-verksamheter. På så sätt har MiMeR skapat ny kunskap och bidragit till att kunskapen blir nyttig för företagen, och det var ett av huvudsyftena, säger Staffan Hjorth. MiMeR 21

24 Forskningsresultaten har bidragit till att lösa viktiga problem inom restprodukter och återvinning och fått ekonomisk betydelse för medlemsföretagen. Det är positivt, säger han. Nätverket inom MiMeR har uppskattats mycket av företagen som träffpunkt för kunskapsområdet. Vi hade inte vågat hoppas på den effekten. Nätverket av företag är nu MiMeRs största styrka och det som kan ge en utveckling av egen kraft och en fortsättning av MiMeR. Nu väntar en europeisk utmaning. MiMeR är tillräckligt starkt för att hävda sig i internationell konkurrens. Inom EU finns forskningsmedel att konkurrera om, säger Staffan Hjorth. Han betonar också att MiMeR stärkt ett viktigt forskningsområde vid Luleå tekniska universitet som tack vare MiMeR har blivit ett av universitetets profilområden. MiMeRs främsta styrka är nätverket av företag, engagemanget och den kompetens som byggts upp. Mimers särskilda forskningsprofil är en plattform som kan bära vidare på internationell och inte minst europeisk nivå. MiMeR är ett av de kompetenscentrum som har ambitioner att fortsätta sin verksamhet. Det visar styrkan i det som byggts upp, säger Staffan Hjorth. 22 MiMeR

25 MiMeR 23

26 Renare luft i stålorter vart tog stoftet vägen? På 25 år har Rönnskärsverken i Skellefteå minskat utsläppen till luft med 98 procent samtidigt som produktionen ökat med 150 procent. Luften i Sveriges industriorter är betydligt renare nu, än för år sedan. Industriproduktionen har flerdubblats, men utsläppen till luft och vatten har minskat dramatiskt. För städer med metallindustrier är mönstret tydligt. Luleå, Skellefteå, Hofors, Avesta, Hagfors med flera har i dag bara bråkdelar av de stoftutsläpp till luft som belastade miljön på och 70-talen. Ett exempel är Rönnskärsverken i Skellefteå där utsläppen till luft var ton per år År 2005 låg nivån på 30 ton per år, en minskning med 98 procent samtidigt som produktionen ökat med 150 procent. Förklaringen är rening. Produktionsanläggningarna försågs med stoftfilter och reningsanläggningar som effektivt renade processavgaser från stoft och andra föroreningar. Med reningsanläggningar har även utsläppen till vatten minskat radikalt. Många industrier har helt slutna system för processvatten som renas, återanvänds och recirkuleras efter slamavskiljning. Men ingenting försvinner, som bekant. Så vart tog föroreningarna vägen? Bättre miljö har också ett pris. Svaret är att renare luft och vatten åtföljs av ökade mängder restprodukter och miljöavfall. Det finns ett direkt samband mellan reningsåtgärder och ökande mängder restprodukter, säger professor Bo Björkman, föreståndare för MiMeR. Resultatet av all rening har alltså blivit en växande mängd filterstoft och våtslam hos industrierna. I början av 1990-talet byggdes deponier för restprodukterna. Ökningen av deponier har sedan fortsatt. Trots effektiviseringar och viss återvinning lades år 2000 lika stora mängder restprodukter på deponi som tio år tidigare. Växande deponianläggningar är inte en långsiktigt hållbar lösning. Dels ökar krav och kostnader för anläggning, drift och underhåll av deponianläggningar. Dels finns risk för att de beskattas genom miljöavgifter eller deponiavgifter, säger Bo Björkman. I perspektiv av jordens ändliga resurser är det heller inte långsiktigt hållbart att förädla råvaror som bryts ur naturen och samtidigt lägga 24 MiMeR

27 restprodukter som faller ur produktionen på hög. Vi måste lära oss att hushålla bättre, säger han. Problemet har länge stått på dagordningen för den moderna basindustrins utveckling. Kan de restprodukter som hittills lagts på deponi användas som resurser? Kan sorterade restprodukter till och med bli en råvara och en tillgång? Ett av samhällets mest återvunna material är stålskrot. Att det är lönsamt att återvinna framgår av energibehovet per ton producerat stål. För att tillverka ett ton stål ur malmbaserad råvara krävs kilowattimmar, medan samma mängd stål producerad av skrot kräver kilowattimmar. Skrot är relativt enkelt, billigt och tacksamt att återvinna. Därför har en hel industrigren vuxit fram inom skrotbaserad metallurgi. En stor del av skrotråvaran faller inom industrier och verkstäder som restprodukter. Noggrann sortering och fragmentering av skrotsorter krävs innan skrotet tillförs ljusbågsugnar eller används som kylmedel och råvarutillsats i syrgasbaserade konvertrar. Stålskrot har blivit en naturlig och etablerad handelsvara med ett marknadspris baserat på tillgång och efterfrågan. När det gäller stoft och våtslam från reningsanläggningar är förhållandena mer komplicerade eftersom fler metaller och ämnen ingår. Torrhalt och finkornighet medför processtekniska problem. MiMeRs stora uppgift har varit att omvandla så många restprodukter som möjligt till en tillgång med ett ekonomiskt värde, eller som en recirkulerande råvara som minskar miljökostnader och bidrar till råvaruförsörjningen. MiMeR har kombinerat grundforskning och tillämpad forskning med problemområden inom våtslam, stoft och återvinning av restprodukter. Flera nya metoder för att omvandla avfall och restprodukter har tagits fram. MiMeR är ett kompetenscentrum där industrins mål och universitetets mål är väl förenliga i forskningsprocessen. Industrirelevans och god vetenskaplighet måste samverka. Först då kan vi uppnå vetenskapligt hållbara, ekonomiskt bärande och miljömässigt riktiga lösningar som omvandlar restprodukter till resurser istället för avfall, säger Bo Björkman. Sorterat skrot åtevinns direkt i stålprocessen. MiMeR 25

28 Briketter återvinner stoft och hyttsot till masugnen Gun Berglund: chef för Miljö, hälsa och säkerhet vid SSAB i Luleå Gun Berglund började arbeta med återvinning av restprodukter som sitt första uppdrag för SSAB Sedan dess har restprodukter och återvinning alltid funnits med på något sätt i hennes yrkeskarriär. I dag är hon enhetschef för Miljö, hälsa och säkerhet vid SSAB i Luleå. Hon har deltagit i MiMeRs arbete sedan starten Den viktigaste lärdomen är att alla restprodukter har egenskaper som går att ta tillvara och använda, antingen inom den egna industrin eller hos någon annan. Restprodukter bör betraktas som en råvara, säger hon. Vid de flesta masugnar finns sinterverk där restprodukter blandas in i den övriga beskickningen till en bra produkt för masugnen. Så var det tidigare även i Luleå. I samband med övergång till pelletsdrift 1979 startades en utredning om alternativ för återvinning av restprodukterna. Bland annat gjordes försök att sintra restprodukter separat. Försöken med sintring av restprodukter till masugnen blev negativa och avbröts snart. Anläggningen klarade inte miljökraven. I stället började vi undersöka andra möjligheter, säger Gun Berglund. Ett antal försök gjordes. Så småningom stannade man för en brikettfabrik med gjutna och härdade briketter med cement som bindemedel. I dag drivs den andra generationen brikettfabrik i Luleå. En ny anläggning togs i drift 2005 i samarbete med entreprenören BDX. Den nya tillverkningslinjen inryms i en ny byggnad med brikettmaskin och härdkammare, en investering på drygt 30 miljoner kronor. I anläggningen tillverkas 1,7 miljoner briketter per dygn. Totalt omhändertas ton stoft och restprodukter per år, en fördubbling jämfört med starten Kapaciteten är ton per år. Briketterna består av hyttsot, finskrot och glödskalsslam. Dessa material ger en råvara till masugnen som innehåller järn, kalk och kol. Det är ämnen som ingår i den normala beskickningen till masugnen. Därför ersätter briketterna en del råvaror, säger Gun Berglund. Masugnsbriketterna är nu en väl etablerad produkt inom järnverket. Några störningar eller negativ påverkan på masugnsprocessen har inte kunnat påvisas. Briketterna har genom åren utvecklats till en jämnare och högre kvalitet. En stor del av utvecklingsarbetet har skett i samarbete med MiMeR. 26 MiMeR

29 Den nya brikettfabriken tog i drift vid SSAB i Luleå Hyttsot och andra restprodukter blandas med cement och återförs till Masugn 3 som ny råvara. Forskning i produktutveckling och tillvaratagande av fler ämnen pågår ständigt. Hans-Olof Lampinen och Fenwei Su undersöker hållfastheten i nya brikettprover. MiMeR 27

30 Brikettfabriken i Luleå är ett joint venture mellan SSAB och entreprenadföretaget BDX, som driver anläggingen. Tore Sandström, SSAB och Håkan Johansson, BDX synar kvaliteten på briketterna. I början togs ibland briketterna ur produktion vid störningar i masugnsprocessen. Det förkommer inte längre. Masugnsdriften är mycket pålitlig och stabil. Ingen ser något negativt med briketterna i dag, säger Gun Berglund. Trots att SSAB återvinner 90 procent av restprodukterna finns det fortfarande mycket kvar att göra. Många försök i liten och stor skala har genomförts under årens lopp. Höga fukthalter, finkorniga material och inte önskvärda ämnen ställer höga krav på hantering och möjligheter till återvinning. En viktig del i utvecklingsarbetet är att lära av andra, både inom stålföretagen och inom andra branscher. Min erfarenhet är att det finns en stor öppenhet mellan företag, både nationellt och internationellt. Vi delar med oss av teknik, utveckling och erfarenheter med ambitionen att ta tillvara positiva egenskaper hos restprodukterna, säger Gun Berglund. Att ta hand om restprodukterna är viktigt. När det gäller stålverk så blir deponimängderna årligen så stora att de till slut blir ohanterliga om man inte löser problemen. Vi tar nu hand om ton filterstoft, allt hyttsot och ton hyttsten som produceras av masugnens slagg. Vi tar dessutom in 60 procent av all LD-slagg från stålverket som slaggbildare i masugnen. Vi har kommit långt i återvinning av restprodukter och har hittat lösningar för de stora volymerna. Trots det återstår flera problem att lösa med andra ämnen som fortfarande går på deponi, säger Gun Berglund. Gun Berglund ser MiMeR som en viktig faktor för fortsatt utveckling inom återvinning av restprodukter. MiMeR som kompetenscenter har byggt upp viktig kunskap och goda forskningsresurser. Här finns också en mötesplats för dialog och utbyte av erfarenheter inom vår egen bransch och med andra, närliggande branscher. Dessutom med andra som kan tänkas använda 28 MiMeR

31 våra restprodukter som råvaror. Utveckling kräver samarbete, därför är nätverket mycket viktigt att behålla. Vi har definitivt inte löst alla problem kring restprodukter. Vi behöver dessutom komma närmare marknaden för återanvändning av restprodukter. Vi måste samtidigt delta aktivt i dialogen med myndigheter för att undvika bestämmelser som hindrar eller försvårar ökat utnyttjande av restprodukter som resurs för andra användare, säger Gun Berglund. Färdiga briketter av återvunnet hyttsot och stoft färdiga för Masugn 3. MiMeR 29

32 30 MiMeR

33 Outokumpu Stainless AB, SSAB Tunnplåt AB, Uddeholm Tooling AB och Boliden Mineral AB är exempel på företag som i samarbete med MiMeR har utvecklat nya metoder för att återvinna restprodukter. Projekten har handlat om olika former, som slam, sot eller elektronikskrot. Blandade material och svåra former av restprodukter är problem som går att lösa med riktad forskning. återvinna MiMeR 31

34 Egen metod våtslam blir ny råvara - Vi kraftsamlade kring ett problem som lyfts fram av stålindustrin. Det ledde till teoretisk nivåhöjning och en praktiskt användbar återvinningsmetod, säger Bo Lindblom, projektledare, Mimer, numera LKAB. Hydroxidslam från stålverk kan bli en ny råvara vid tillverkning av rostfritt stål. Därmed kan ett material som hittills lagts på deponi världen över recirkuleras till 100 procent. Det ger vinster både för miljön och för ekonomin i stålföretag som använder betning i processen. Den nya metoden har utvecklats vid Outokumpu Stainless AB i samarbete med MiMeR och Mefos i Luleå. MiMeR förenar vetenskaplig forskning med utprovning av praktiskt användbara processmetoder. Samverkan mellan MiMeR, processindustrin och Mefos har skapat en mycket stark utvecklingsresurs på miljöområdet, säger Sven-Eric Lunner, senior specialist vid Avesta Research Centre på Outokumpu Stainless AB. Den nya metoden följs med stort intresse av branschen. Våtslam från processindustrier är ett stort problemområde. Innan MiMeRs grundforskning fanns det inga ekonomiskt hållbara metoder för återvinning eller recirkulering av restprodukter med hög fukthalt och lågt metallinnehåll, som processlam, säger professor Bo Björkman, MiMeR. Hydroxidslam från skrotbaserad tillverkning av rostfritt stål är ett sådant område. MiMeR satte fingret på problemet och satte in forskningsresurser för att i första hand ta tillvara metallinnehållet i slammet, säger Sven-Eric Lunner. En doktorandtjänst inrättades genom MiMeR. Samtidigt tillsattes en grupp med deltagare från stålbranschen, Mefos och erfarna forskare från MiMeR. Vi jobbade förutsättningslöst. Det visade sig finnas både stor kunskap, goda idéer och ett förslag till en lösning inom referensgruppen, säger projektledaren Bo Lindblom tidigare MiMeR, numera LKAB. Sven-Eric Lunner vid Avesta hade en egen idé med en ny infallsvinkel på hydroxidslammet. En idé som fick gehör. Visst är restmetallerna värdefulla, men jag tittade på restinnehållet av flussmedel i slammet, kalciumfluorid. Slammet består till hälften av detta ämne. 32 MiMeR

35 I dag köper vi flusspat. Vi använder det i processen och lägger restprodukten, hydroxidslam, på deponi till ytterligare kostnader. Kan man återföra hydroxidslammet till processen så minskar kostnaden för inköpt råvara samtidigt som kostnaden för deponi elimineras helt. Istället återskapas värden. Det är en idé jag burit på länge, säger Sven-Eric Lunner. En försökskampanj genomfördes på Mefos där Jernkontoret satsade en halv miljon kronor och Outokumpus svenska enheter satsade 1,5 miljoner kronor. En plan och en tvåstegsmetod utarbetades. Nio försök genomfördes under ledning av Guozhu Ye, forskare vid Mefos i Luleå. Resultatet blev den första praktiskt användbara metoden för recirkulering av hydroxidslam. En lång provserie utforskade materialets inverkan på den keramiska infodringen i konvertern. Om även detta sista test faller lika väl ut införs den nya tekniken med recirkulering av hydroxidslam. Parallellt undersöker vi nu kostnader för nya ugnar att avvattna och sintra slammet i, säger Sven-Eric Lunner. Om vi har funnit en bra metod för att återvinna en restprodukt som hittills till 100 procent gått på deponi så är det en stor nyhet i stålvärlden, säger Bo Björkman, MiMeR. Doktor Ping Ma gjorde sin doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet om metoder att återvinna metallinnehållet i hydroxidslam. Avhandlingen har väckt stort intresse från stålindustrin. MiMeR 33

36 Hydroxidslam som slaggbildare för AOD-konvertern Rapport från Sven-Eric Lunner, Senior researcher, Avesta Works Outokumpu, 2004 Sven Erik Lunner, Avesta Outokumpu: - Med recirkulering av hydoxidslam minskar råvarukostnaderna och deponibehovet upphör. Outokumpus svenska enheter genererar tillsammans cirka ton hydroxidslam per år från betningsverksamheten vid ytbehandling av rostfritt stål. Avfallet bildas då förbrukade betbad neutraliseras med släckt kalk och våtslammet därefter avvattnas. Hydroxidslammet innehåller ungefär 50 procent torrsubstans och deponeras idag till 100 procent. Försök har tidigare gjorts för att kunna återanvända slammet. Det har b l a stupat på att materialet innehåller för mycket vatten, för små metallmängder och för mycket fluor och svavel. Det skulle bli olönsamt att först avlägsna såväl fluor som svavel för att sedan komma åt metallinnehållet. Vår idé var att utnyttja de ca 50 procent CaF 2 (kalciumfluorid) som finns i hydroxidslammet. Vi använder ju dagligen flusspat som innehåller 90 procent kalciumfluorid i stålverket som slaggbildare till AODkonvertern. Stålverket i Avesta har ett behov av att förbruka ton flusspat per år. Innehållet av kalciumfluorid i det årligen deponerade hydroxidslammet hos Outokumpus svenska enheter uppgår till cirka ton. Det betyder att det finns utrymme att förbruka allt fallande hydroxidslam i AOD-konvertern i Avesta om lämplig återvinningsmetod finns tillgänglig. Varje ton deponerat hydroxidslam kan värderas till kr. Huvudparten av detta värde ligger i deponeringskostnaderna och resterande kommer från kalciumfluorid och metallinnehållet. Värdet på hydroxidslammet kommer att öka i framtiden, speciellt den dag då deponeringsskatt på hydroxidslam införs. Det finns därför även ett ekonomiskt motiv för att återföra hydroxidslammet till stålverket. 34 MiMeR

37 Genom att avlägsna såväl löst bundet vatten som kristallvatten och sedan kalcinera/sintra hydroxidslam vid 1000 C kan det omvandlas till en mekaniskt stabil produkt, som går under varunamnet hydrofluss i Avesta. Hydrofluss innehåller 50 procent kalciumfluorid, 40 procent metalloxider (Fe 2 O 3, Cr 2 O 3, NiO) och resterande del är CaO och CaSO 4. Svavelhalten kan i vissa fall gå upp till flera procentenheter, men i övrigt är produkten fri från föroreningar. Pilotförsök, som utfördes på Mefos i Luleå våren 2003 med svavelfri hydrofluss, gav ett positivt resultat och visade att det är fullt möjligt att ersätta eller komplettera ordinarie flusspat med hydrofluss som slaggbildare till AOD-processen. Kalciumfluorid i flusspat och kalciumfluorid i hydrofluss verkar fungera identiskt. I syfte att försöka upprepa de goda Mefosresultaten beslöts att ett flertal fullskaleförsök skulle utföras i AOD-konvertern hos Outokumpu Stainless AB. Ett 40-tal fullskaleförsök har genomförts i samband med sekvensgjutningar av rostfritt standardstål. Såväl prov- som referenscharger har ingått i fullskaleförsöken. Referenschargerna togs med för en jämförelse mot dagens praxis. Hydroflussmaterialet till fullskaleförsöken har framställts till liten del på Mefos medan huvuddelen har tillverkats i en inhyrd elektrisk ugn placerad i Avesta. Cirka 33 ton hydrofluss har hittills konsumerats vid fullskaleförsöken. Hydroflussmaterialet har vid de flesta försöken tillsatts på ett driftsmässigt korrekt sätt från konverterapoteket från en separat silo ovanför AOD-konvertern, alltså med samma teknik som man tillsätter ordinarie flusspat idag. Hydrofluss tillsattes vid samtliga försök vid reduktionssteget i AOD processen. I reduktionsmixen byttes procent av flusspatbehovet ut mot hydrofluss i stället för ordinarie flusspat. Resultaten från stålverket visar att: Hydroflussmaterialet inte påverkades mekaniskt av transporten upp till konverterapoteket och fungerade sedan vid tillsättningen i konvertern lika bra som ordinarie flusspat. Återreduktionsslaggen i charger med hydroflusstillsats var minst lika lättflutna som vad de ordinarie referenschargerna uppvisade. Kromoxidhalten var lika låg i återreduktionsslaggen i samtliga charger. I konvertern fungerade det tom att byta ut all flusspat mot 100 procent hydrofluss i reduktionssteget. Hydroxidrester är normalt ett våtslam som är svårt att återvinna. Vid Avesta Outokumpu utvecklades metoder i samarbete med MiMeR för att sintra och recirkulera hydroxidfluss. Det är inte alltid metallvärdet som är viktigast. Flussmedlet i hydroxidslam är en väsentlig tillsats i stålprocessen. Att återvinna restprodukten är att återskapa värden. MiMeR 35

38 Hydrofluss med upp till 10 procent svavelinnehåll gav ingen eller försumbar svavelförhöjning i stålet. Personalen vid konvertern ser inga problem med att använda hydrofluss i framtiden så länge den kan tillsätts från konverterapoteket. Några bland personalen anser till och med att hydrofluss gav en finare och mer lättfluten slagg än vad ordinarie flusspat ger då temperaturen i stålet i AODkonvertern vid reduktionen var något lägre än normalt. Personalen vid konvertern kunde inte säkert påvisa om provchargerna genererade mer slagg än vad referenschargerna gjorde. Skänkslaggen i stränggjutverket efter konvertern uppträdde normalt för samtliga charger. Även i detta steg verkade hydroflusstillsatsen ha inverkat gynnsamt på slaggen i skänkugnen. Det ska tilläggas att det tillsatta hydroflussmaterialet var siktat till + 5 mm. Det betydde att partiklar mindre än 5 mm utelämnades vid dessa fullskaleförsök. Hydroxidsslam har hittills deponerats. En ny metod för återvinning av slammet eliminerar deponibehovet helt. 36 MiMeR

39 Vår nästa fullskalekampanj är planerad att äga rum i början av Inför denna kampanj tillverkas och blandas hydrofluss från alla våra enheter i de proportioner som hydroxidslammet faller vid de olika neutralisationsverken. Avsikten med nästa kampanj är att tillsätta osiktad hydrofluss för att reda ut hur små välsintrade hydroflusspartiklar som kan accepteras innan de ryker av i AOD-konvertern. Ytterligare studier ska göras för att kontrollera att förhöjd svavelhalt i tillverkad hydrofluss inte ger svavelhöjningar i stålet. Även om hydrofluss fungerar på avsett sätt i AOD-processen måste eventuellt slitage av det eldfasta materialet kontrolleras vid användningen. Slitage på grund av hydroflusstillsättningar, som därmed skulle förkorta livslängden hos AOD-konvertern, kommer inte att accepteras. Det betyder att innan hydrofluss är en helt accepterad råvara i stålverket måste en eller två konverterlivslängder följas fullt ut för att kontrollera infodringsslitaget. Det innebär att vi måste ha tillgång till minst 250 ton hydrofluss baserat på behandling av ton hydroxidslam. En sådan ansenlig provmängd kan vi inte själva tillverka med vår inhyrda elektriska ugn. För närvarande pågår det därför inventeringar för att finna lämplig legotillverkare. Även om försöken i stålverket blir helt lyckade återstår det att uppfylla ännu ett krav, nämligen att också det färdiga rostfria materialet förblir opåverkat. Några avvikelser hos materialegenskaperna på grund av hydroflusstillsatser får heller inte förekomma. Ungefär hälften av provrespektive referenschargerna har kunnat undersökas med avseende på ytfel, hållfasthet, svetsbarhet och på innehåll av slagginneslutningar. Inte en enda avvikelse har hittills påträffats. Projektet med återföring av hydroxidslam tillbaka till stålverket har kommit långt mot en slutgiltig lösning. Uppstår inga påtagliga motgångar bör metoden kunna vara införd på Outokumpus svenska rostfria enheter inom några år. För att detta ska kunna bli möjligt krävs det dock att neutralisationsverken kan leverera torrare hydroxidslam i framtiden, t ex med hjälp av spillvärme. Ur kostnadssynpunkt är det också viktigt att hydrofluss kan tillverkas med en energisnål ugn. Det finns därför goda möjligheter att återanvända hydroxidslam. Sven-Eric Lunner MiMeR 37

40 Uddeholm Tooling minskade miljökostnad med 80 procent Börje Gustafsson, Uddeholm, tog initiativ till en genialt enkel metod för recirkulering av stoft. Foto: Göran Ström MiMeR tog fram en metod för oss. Nu återvinner vi allt stoft till 100 procent. All deponi av stoft har avvecklats och den gamla stoftdeponin har sluttäckts. Det har minskat våra miljökostnader för deponering av stoft med 80 procent. Det säger Börje Gustafsson, råvaruchef vid stålverket hos Uddeholm Tooling i Hagfors. Han är dessutom ansvarig för deponierna inom järnverket. Stoftet från Uddeholms ståltillverkning klassades av länsstyrelsen som miljöfarligt avfall. Jag fick kontakt med MiMeR och professor Bo Björkman när jag blev Uddeholms representant i MiMeR. Vi pratade om våra problem med stoftet. De förlade därefter ett utvecklingsprojekt hos oss, och ur detta växte den nya metoden fram, säger Börje Gustafsson. Vi hade att välja mellan att bygga en ny deponi för farligt avfall eller att skicka det till Sakab till lika stora kostnader. Allt detta slipper vi sedan vi hittat en lösning där allt stoft tas om hand och istället upparbetas i processen, säger Börje Gustafsson. Stoftet faller vid olika moment i företagets stålprocesser. Det samlas upp och avskiljs i reningsanläggningar med stoftfilter. Stoftet samlas i behållare med storsäckar. Den nya återvinningsmetoden, som används i full skala sedan två år tillbaka, är lika enkel som genial. Stoftet blandas in i processen igen, i säckar, precis som det är. Att analysera och dokumentera hela hanteringen inom detta avsnitt är ett mycket stort arbete. Vi har extremt höga kvalitetskrav. Inga avvikelser tolereras i slutprodukten. Alla processmetoder måste vara noggrant dokumenterade och kvalitetsgodkända av vår processutveckling och kvalitetsavdelning. Detta klarades till stor del genom MiMeRs projekt, säger Börje Gustafsson. Med den nya metoden är stoftet i storsäckar redan färdigt för recirkulering hos Uddeholm, utan vidare bearbetning. Storsäckarna transporteras till stålverket, klassade efter ursprung och analys. Där planeras de in i produktionen efter analys och slutprodukt. Vid chargering läggs storsäcken med sitt innehåll av finkornigt stoft helt enkelt in i ljusbågsugnen Foto: Göran Ström Foto: Göran Ström 38 MiMeR

41 Skrot är råvara i Uddeholms stålprocess. En pallsäck med stoft från stoftfiltren kan tillsättas skrotchargen direkt. med en palltruck. Sedan täcks säcken över med klippskrot från bilindustrin, och så är processen igång. Produktionen påverkas inte alls av denna stoftåtervinning. Resultatet är mycket positivt, säger Börje Gustafsson. Den enda anpassning som krävs görs av operatören vid ugnen. Mängden tillsatsämnen för slaggbildare justeras efter stoftets analys och den slutprodukt som ska tillverkas. Justeringen är inlagd i en programvara i processdatorn som gör anpassningen automatiskt efter operatörens kommando. Det är allt, säger Börje Gustafsson. Vi har nu kört stoftåtervinnig i denna form i närmare två år. Vi har gjort noggranna analyser och tester. Vår slutsats är att stoftåtervinningen inte påverkar slutprodukten alls, säger han. Uddeholm Tooling med 800 anställda i Hagfors tillhör Böhler-Uddeholmkoncernen, som har säte i Wien. Uddeholm Tooling är en högt specialiserad utvecklare av nya verktygsstål. Största enskilda kundgrupp är fordonsindustrin där verktygsstålen används främst för tillverkning av detaljer till bilar. Kraven är extremt höga. Uddeholm Tooling tillverkar färdigprodukter per år. Stålen legeras främst med krom, molybden, vanadin och nickel. Den totala mängden stoft har minskat med cirka 30 procent och zinkhalten har ökat till en nivå så att det kvarvarande stoftet vid ljusbågsugnen kan användas vid tillverkning av zink. Restprodukten har blivit råvara, säger Börje Gustafsson. Vad som ska hända med den gamla övertäckta deponin vet han inte. Deponiområdet ligger inom verksområdet. Som det är nu täcks den över med gräs och buskar. Det blir ett grönområde inom verksområdet, säger Börje Gustafsson. Stoft i pallsäckar direkt från reningsfiltren är lätthanterligt och chargeras direkt i ljusbågsugnen. Stoftmängden har minskat 30 procent. MiMeR 39

Stålslagg & Slaggasfalt

Stålslagg & Slaggasfalt Stålslagg & Slaggasfalt Robert Eriksson Jernkontoret Stål formar en bättre framtid Om Jernkontoret Den svenska stålindustrins branschorganisation Grundades 1747 Ägs av de svenska stålföretagen Omkring

Läs mer

Mer stål med mindre olja, el och kol

Mer stål med mindre olja, el och kol Mer stål med mindre olja, el och kol Stålindustrins energiforskningsprogram 2006-2010. En satsning för bättre energiutnyttjande, sänkta kostnader och ökad konkurrenskraft i samarbete med Energimyndigheten.

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Målgruppen är varierad

Målgruppen är varierad Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Elektronik i var mans hand

Elektronik i var mans hand Elektronik i var mans hand I vår vardag använder vi allt fler elektriska och elektroniska apparater. Många länder inför också lagstiftning om att kasserad elektronik ska samlas in. Det ger en ökad marknad

Läs mer

Från råmaterial till metall forskning och innovation för samhälls- och industrinytta. Anna Utsi Swerea MEFOS Manager Strategic Business Development

Från råmaterial till metall forskning och innovation för samhälls- och industrinytta. Anna Utsi Swerea MEFOS Manager Strategic Business Development Från råmaterial till metall forskning och innovation för samhälls- och industrinytta Anna Utsi Swerea MEFOS Manager Strategic Business Development Innehåll Om Swerea MEFOS Våra framgångsfaktorer Förnyelse

Läs mer

Angående kommissionens kommunikation "Mot en temainriktad strategi för återvinning och förebyggande av avfall"

Angående kommissionens kommunikation Mot en temainriktad strategi för återvinning och förebyggande av avfall Stockholm den 30 oktober 2003 Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående kommissionens kommunikation "Mot en temainriktad strategi för återvinning och förebyggande av avfall" Jernkontoret har beretts

Läs mer

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Deponiska*en och restmaterial. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Deponiska*en och restmaterial Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Miljörik(g hantering av askor från energiproduk(on Vi vill se e: hållbart samhälle där klimat- smarta lösningar bidrar (ll a: rä:

Läs mer

KALK OCH DOLOMIT FÖR STÅLINDUSTRIN

KALK OCH DOLOMIT FÖR STÅLINDUSTRIN KALK OCH DOLOMIT FÖR STÅLINDUSTRIN Kalk och stål i samma process SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

Vill du bidra och påverka? Vi har DRÖMJOBB till dig!

Vill du bidra och påverka? Vi har DRÖMJOBB till dig! Vill du bidra och påverka? Vi har DRÖMJOBB till dig! Swerims mål är att vara en kompetenta medarbetare i Måste man vara disputerad för att arbeta med forskning hos er? Nej, det behöver man inte. Hos oss

Läs mer

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i e) hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i e) hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Svenska EnergiAskor Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar för miljöriktig hantering av de askor som uppstår vid

Läs mer

RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA

RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA RÖNNSKÄR KOKKOL A HARJAVALTA ODDA BERGSÖE Här på Boliden har vi skapat nya metaller från restmaterial under många år. Vi utvinner nya metaller från våra gruvor, och återvinner gamla metaller som zink,

Läs mer

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare

Höganäs på väg mot Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs på väg mot 2050 Magnus Pettersson, Energisamordnare STÅLINDUSTRINS GEMENSAMMA VISION STÅLINDUSTRINS ÅTAGANDE Vår arbetsmiljö tillverkning använder stimulerar resurser så Vår forskning och innovation

Läs mer

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning

IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning IKEA Sverige - Förslag för en mer hållbar textilanvändning Sammanfattning IKEA vill bidra till en hållbar konsumtion genom att öka mängden textil som både återanvänds och återvinns. När det gäller textil

Läs mer

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25

Glasbruksprojektet. Förstudie avfall. Renare Marks Vårmöte. Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 2015-03-25 Renare Marks Vårmöte Hanna Almqvist, Golder Associates AB Pär Elander, Elander Miljöteknik AB 1 Glas Blått: kobolt Svart: nickel, krom Orange: kadmium, svavel Rött: guld (små mängder) Turkos: koppar Arsenik:

Läs mer

Metallindustrin i Sverige 2007-2011

Metallindustrin i Sverige 2007-2011 Metallindustrin i Sverige 2007-2011 Återföring vid VINNOVAs frukostmöte 2013-03-21 Elisabeth Ahnberg Åsenius, Johan Kostela och Jan Messing Uppdraget: Analysera metallindustrin Avgränsning och perspektivval:

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Regler hindrar en resurseffektiv utveckling

Regler hindrar en resurseffektiv utveckling SYNTESRAPPORTENS SLUTSATSER Regler hindrar en resurseffektiv utveckling Att sluta cirkeln och utveckla en kretsloppsekonomi är endast möjligt om det finns en tillförlitlig marknad för sekundära råvaror.

Läs mer

Stålindustrins Arbetsmiljögrupp

Stålindustrins Arbetsmiljögrupp Stålindustrins Arbetsmiljögrupp Jarl Oscarsson, Brand och Arbetsmiljöchef Rönnskärsverken Gruvor Smältverk Zink Koppar Affärsområde Smältverk - Rönnskär 1 Stålindustrins Arbetsmiljögrupp Ordförande i Stålindustrins

Läs mer

SLAGPHALT. Projekt inom SIO-programmet för Metalliska Material Finansierat av Vinnova

SLAGPHALT. Projekt inom SIO-programmet för Metalliska Material Finansierat av Vinnova SLAGPHALT Projekt inom SIO-programmet för Metalliska Material Finansierat av Vinnova Projektorganisation Projektledare: Dr Lotta Lind, LindsKAN AB Slaggproducenter: Befesa ScanDust AB Höganäs Sweden AB

Läs mer

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats.

Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Styrmedelsanalys av deponiskatten En samhällsekonomisk analys med styrmedelsteoretisk ansats. Jessica Alvsilver Ficre Zehaie Thomas Chicote Forum 16 oktober 2014 Upplägg - Deponiskatten - Processen till

Läs mer

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning.

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010

GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 GÖTEBORGS UNIVERSITET 2010 Ett av de stora och mest vitala i Europa med hög kvalitet i forskning och utbildning. ing. En kreativ och spännande nde mötesplats för många vetenskaper. Mitt i staden och i

Läs mer

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb

Intresserad av framtiden? Vi har ditt drömjobb Avdelningschef Koncerngemensamma projekt Nationella projekt Gruppledare Gruppchef Projektledare Internationella projekt Forskare Seniorforskare Labbingenjör Specialist Doktorand Tekniker Forskningsledare

Läs mer

Hög tid för fossilfritt stål

Hög tid för fossilfritt stål Hög tid för fossilfritt stål 1 När världen förändras behövs stål Klimatförändringar, Parisavtalet och FN:s globala hållbarhetsmål. Växande befolkning från 7 miljarder idag till 9 miljarder år 2050. Stål

Läs mer

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll

NR 6 2014 ÅRGÅNG 198. Ett år med Järnkoll JERNKONTORET NR 6 2014 ÅRGÅNG 198 Problemlösning på Älvstrandsgymnasiet i Hagfors. Ett år med Järnkoll Stålindustrin har ett ständigt behov av att rekrytera personer med relevant utbildning. Det kommer

Läs mer

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *)

Omsättning och resultat (MSEK) apr-juni jan-juni jan-juni 2013 2013 2012 *) 2013-08-08 Delårsrapport januari - juni 2013 Swerea-koncernen Swerea-koncernen skapar förädlar och förmedlar forskningsresultat inom områdena materialprocess-, produktionsteknik samt produktframtagning.

Läs mer

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg

Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Rostdoktorn Dr. Sabina Ronneteg Vem är jag? Sabina Ronneteg Naturvetenskapligt program, Katedralskolan, Linköping Magisterexamen i kemi vid Linköpings Tekniska Högskola och Uppsala Universitet Doktorerade

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall.

Papper ska bli papper och metall ska förbli metall. ÅTERVINNING SOM FUNKAR Papper ska bli papper och metall ska förbli metall. LEIF PERSSON SNICKARE ÅTERVINNING SOM FUNKAR 1 Det där med återvinning, är det så viktigt egentligen? DET ÄR LÖNSAMT att återvinna.

Läs mer

Gjutjärn som konstruktionsmaterial

Gjutjärn som konstruktionsmaterial Gjutjärn som konstruktionsmaterial Inlämningsuppgift i kursen kpp039 Kari Haukirauma 2011-01-06 Produktutveckling 3 Handledare Rolf Lövgren Innehåll Inledning... 3 Vad är gjutjärn?... 4 Gråjärn... 6 Användningsområden

Läs mer

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik

Doktorandprogram. Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Doktorandprogram Tjänsteinnovation i kollektivtrafik Som Excellence Center har vi ett särskilt ansvar att föra praktik och akademi närmare varandra och som ett led i att hitta nya former för kunskapsutveckling

Läs mer

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam

Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Så hanterar Stockholm Vatten och Avfall avloppsslam Tillsammans för världens mest hållbara stad Avloppsslam en viktig resurs som innehåller många växtnäringsämnen När man renar avloppsvatten från samhället

Läs mer

5. Öka resurseffektiviteten

5. Öka resurseffektiviteten 5. Öka resurseffektiviteten Att se till att råvaror och energi används mest effektivt är utan tvekan en vinnande strategi i framtidens samhälle. Det omfattar allt ifrån smartare applikationer understödda

Läs mer

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation

Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Biopetrolia integrerar utbildning, forskning och innovation Anastasia Krivoruchko och Florian David, några av delägarna i Biopetrolia. Utvecklingsbolaget Biopetrolia använder jästceller för att utveckla

Läs mer

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik

Greenchem. Speciality Chemicals from Renewable Resources. Hållbar produktion och bioteknik Greenchem Speciality Chemicals from Renewable Resources Hållbar produktion och bioteknik Paradigmskifte för svensk kemiindustri? Det finns många skäl, såväl miljömässiga som ekonomiska, till att intresset

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774)

Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Stockholm den 1 juni 2016 Återvinningsindustriernas remissvar på promemoria Återvinning ur nedlagda avfallsanläggningar (Fi2016/00774) Om Återvinningsindustrierna Återvinningsindustrierna, ÅI, är en branschförening

Läs mer

Plast i ett hållbart samhälle

Plast i ett hållbart samhälle Stockholm den 29 april 2015 Plast i ett hållbart samhälle Utlysning av medel till ett forskningsprogram Programmets förväntade budget Mistras finansiella bidrag Förväntad motfinansiering från deltagande

Läs mer

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson

Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Remissvar Utvärdering av Naturvårdsverkets handbok 2010:01 återvinning av avfall i anläggningsarbeten Från Till Svenska EnergiAskor Naturvårdsverket, handläggare Erland Nilsson Svenska EnergiAskor AB är

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer

Återvinningsindustrierna Viveke Ihd

Återvinningsindustrierna Viveke Ihd Återvinningsindustrierna Viveke Ihd Medlemsföretagen: ØErbjuder både insamlings- och återvinningstjänster samt andra tjänster i kedjan design för återvinning till återvunna råvaror. ØFöretagen omsätter

Läs mer

Canons program för återvinning av tonerkassetter

Canons program för återvinning av tonerkassetter Canons program för återvinning av tonerkassetter Först i världen med att tillverka och dessutom återvinna tonerkassetter År 1982 tillverkade Canon som första företag tonerkassetter med allt-i-ett för personkopiatorer.

Läs mer

Hänsynsreglerna i verkligheten

Hänsynsreglerna i verkligheten Hänsynsreglerna i verkligheten Verksamhetsutövarens perspektiv Miljöbalksdagarna 2017 Klas Lundbergh, SSAB Vår historia 1878 Domnarvets Järnverk i Borlänge 1913 Oxelösunds Järnverk AB 1956 IPSCO 1978 Domnarvets

Läs mer

Globalt ledarskap och en stark organisation

Globalt ledarskap och en stark organisation Vår vision Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål Globalt ledarskap och en stark

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Vad gör Befesa Scandust?

Vad gör Befesa Scandust? 1 Vad gör Befesa Scandust? Återvinning av metaller i rökgasstoft från stålindustrin. Stora leverantörer Sandvik, Avesta samt Outokumpu Det rökgastoft som avskiljs i Befesa ScanDust skiljs ut i form av

Läs mer

STENA SATSAR I HALMSTAD.

STENA SATSAR I HALMSTAD. STENA SATSAR I HALMSTAD. En investering som säkrar arbetstillfällen och skapar nya. EN BETYDANDE INVESTERING STENA RECYCLING OCH STENA TECHNOWORLD EN DEL AV STENA METALLKONCERNEN FAKTA Stena Metallkoncernen

Läs mer

1. Optimerad energianvändning av värmningsugnar med radaravbildning OPTIR

1. Optimerad energianvändning av värmningsugnar med radaravbildning OPTIR 1. Optimerad energianvändning av värmningsugnar med radaravbildning OPTIR Energimyndigheten & Jernkontoret Jernkontoret = kansli JoSEn Järn- och Stålindustrins Energianvändning Forskning och utveckling

Läs mer

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen.

Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Vår verksamhet 2007 Vision: Triple Steelix skall med stålet som bas verka för ökad tillväxt och attraktionskraft i Bergslagen. Underlättar för innovationer och nytänkande Det är i mötet mellan olika kompetenser

Läs mer

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN

FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN FÖRÄDLING SÅ FÖRÄDLAS MALMEN När LKAB levererar Performance in Ironmaking får stålverkskunderna en ökad effektivitet i sina processer. LKAB:s järnmalmspellets är världens mest klimatsmarta järnmalmsprodukt.

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm

FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL. Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET Stöd NWI UPPDRAGSNUMMER 1673496000 FLÖDEN I NORRBOTTEN AV AVFALL SOM KAN UTGÖRA KONSTRUKTIONSMATERIAL LULEÅ 04-10 SWECO ENVIRONMENT AB LULEÅ VATTEN OCH MILJÖ 1 (16) Sweco Västra

Läs mer

en vision om ren luft friskt vatten

en vision om ren luft friskt vatten en vision om & ren luft friskt vatten Två bröder med samma näsa för frisk luft Minns du kampanjen Håll Sverige rent? Det var ett av de första intrycken som bröderna Gilanpour fick när de kom till Sverige

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Glödheta kvalitetskrav. - produkter som tål värme och slitage

Glödheta kvalitetskrav. - produkter som tål värme och slitage Glödheta kvalitetskrav - produkter som tål värme och slitage Våra heta produkter Restriktionerna ökar när det gäller den gamla metoden att lägga avfall på deponi. Andra, mer miljöanpassade lösningar krävs

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Utökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot

Utökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot Utökad kapacitet för e-skrot i Rönnskär Nästan trefaldigar Bolidens kapacitet för återvinning av elektronikskrot Boliden 1 E-skrotexpansion i korthet Investeringslogik Tillgång på kopparkoncentrat fortsatt

Läs mer

Presentation MinBaS dagen

Presentation MinBaS dagen MinBaS Mineral Ballast Sten MinBaS Innovation - VINNOVA Presentation MinBaS dagen 18 mars 2015 Hållbar bergmaterial- och mineralförsörjning, HBMF ett projekt inom MinBaS Innovation, Björn Lagerblad CBI,

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK

KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK PRODUKTION INHOUSE TRYCK ARK-TRYCKAREN 20150408 KRAFTVÄRMEVERKET TORSVIK El och värmeproduktion för ett hållbart Jönköping. VÅRT KRAFTVÄRMEVERK Hösten 2014 stod vårt nybyggda biobränsleeldade kraftvärmeverk

Läs mer

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare

Effektivare energianvändning i Höganäs. Magnus Pettersson, Energisamordnare Effektivare energianvändning i Höganäs Magnus Pettersson, Energisamordnare Höganäs är ledande inom metallpulver Världens största och ledande tillverkare av järnbaserade metallpulver Marknadsandel: ~ 35%

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Medeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar

Medeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar Medeltida hyttdrift av nutida hyttdrängar Strax efter klockan tio på förmiddagen, lördagen den 26 juli sommaren 2008, så slogs lerpluggen ur forman och tättorna sattes på plats i bälgbröstet. Med båda

Läs mer

Varför är SSAB intresserade av ett alternativ till fossilt kol? Per Lagerwall/Lena Sundqvist Holmsund

Varför är SSAB intresserade av ett alternativ till fossilt kol? Per Lagerwall/Lena Sundqvist Holmsund Varför är SSAB intresserade av ett alternativ till fossilt kol? Per Lagerwall/Lena Sundqvist Holmsund 2018-02-06 Innehåll Kort om SSAB och koldioxiden idag SSAB och koldioxid i: - Ett kortsiktigt perspektiv

Läs mer

Stålindustrins energibehov

Stålindustrins energibehov Stålindustrins energibehov Fokus Sandvik Materials Technology Alena Nordqvist 2014-10-29 Vad vi gör Vi tillverkar avancerade speciallegeringar och keramiska material, industriverktyg och gruvmaskiner.

Läs mer

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen Innehåll Inledning... 3 1 Målområde 1 Förebygga avfall... 3 1.1 Syfte... 3 1.2 Konsekvenser... 3 2 Målområde 2 Säkra hanteringen av farligt avfall... 4 2.1 Syfte...

Läs mer

Swerea MEFOS 50 år med metallurgisk testverksamhet. Anna Utsi, strategisk affärsutveckling anna.utsi@swerea.se

Swerea MEFOS 50 år med metallurgisk testverksamhet. Anna Utsi, strategisk affärsutveckling anna.utsi@swerea.se Swerea MEFOS 50 år med metallurgisk testverksamhet Anna Utsi, strategisk affärsutveckling anna.utsi@swerea.se Affärsidé Swerea MEFOS skapar, förädlar och förmedlar forskningsresultat inom tillverkning,

Läs mer

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter, LKAB UTMANINGAR VI SER Utgångspunkten är tillträde till marknaderna för basindustrins produktion. Kapacitetsbrister i stora

Läs mer

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå

INFRASTRUKTUREN I NORR. Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr Luleå INFRASTRUKTUREN I NORR Bo Krogvig, Direktör Kommunikation och Samhällskontakter Logistikdag Norr 20171101 Luleå EUROPAS INDUSTRIELLA KORNBOD Sjömatindustrin i Norge växer starkt Utsikter för ökad mineralutvinning

Läs mer

LEGOTILLVERKNING I ROSTFRITT. Alla möjligheter tillsammans med oss på Furhoffs

LEGOTILLVERKNING I ROSTFRITT. Alla möjligheter tillsammans med oss på Furhoffs LEGOTILLVERKNING I ROSTFRITT Alla möjligheter tillsammans med oss på Furhoffs VÄLKOMMEN TILL FURHOFFS ROSTFRIA Den här broschyren tar dig med till Furhoffs i Skövde. Här har vi alla de möjligheter och

Läs mer

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07

SUNET:s strategi 2012-2014. SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 SUNET:s strategigrupp 2011-12-07 Förord Alla organisationer och verksamheter bör regelbundet se över sin verksamhetsidé och strategi. Särskilt viktigt är det för SUNET som verkar i en snabbt föränderlig

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr

Vikmanshyttan. Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. 780 011 kr Vikmanshyttan Villkorad finansiering gjorde det möjligt att driva lanthandeln vidare. Foto: Berit Zöllner Projektägare: Hedemora Näringsliv AB Projektledare: Inger Wilstrand Kommun: Hedemora Dnr: 84 Jnr:

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun

Träbyggnadsstrategi. Mora kommun Träbyggnadsstrategi Mora kommun Innehållsförteckning Inledning... 3 Varför ska kommunen engagera sig i träbyggande?... 4 Miljö- och klimatpåverkan... 4 Kommunens roller och verktyg... 5 Förslag till träbyggnadsstrategi

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning. Sökt belopp från VINNOVA: 254 180 kr Sökande organisation: Acreo Swedish ICT

Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning. Sökt belopp från VINNOVA: 254 180 kr Sökande organisation: Acreo Swedish ICT PROJEKTSAMMANFATTNING Processindustriell IT och Automation hösten 2014 Projektakronym REKIS Projektnamn Realtidsåterkoppling av kemisk information i ståltillverkning Projektfakta Sökt belopp från VINNOVA:

Läs mer

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ?

I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I DAG ÄR ÅTERVINNING AV GLASFÖRPACKNINGAR ETT PARADEXEMPEL PÅ CIRKULÄR EKONOMI. VILL VI VARA DET I MORGON OCKSÅ? I dag har de flesta av oss insett att jordens resurser är ändliga och att vi därför måste

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Örebro universitets vision och strategiska mål

Örebro universitets vision och strategiska mål Örebro universitets vision och strategiska mål 2018 2022 Beslutad av Universitetsstyrelsen 21/12 2017 Det går bra för Örebro universitet. Allt fler söker sig till våra utbildningar. Forskningsverksamheten

Läs mer

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft

P&P AB Företagspresentation. ...ger dig konkurrenskraft P&P AB Företagspresentation...ger dig konkurrenskraft P & P A B P&P AB är ett tillverkande företag inom pappersbranschen. Produktionen sker idag i en modern maskinpark där vi producerar rullprodukter och

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår

Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår BERGSSKOLAN Utbildning inom berg och metall sedan 1830 Högskoleingenjör Bergsskoletekniker Tekniskt basår VID BERGSSKOLAN I FILIPSTAD En Skandinaviens del av nordligaste tekniska univ Luleå Forskning tekniska

Läs mer

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad

Sveriges grönaste plastföretag. Skapa hållbar plast. Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Sveriges grönaste plastföretag Skapa hållbar plast Utan att tumma på kvalitet eller kostnad Konsumenter vill köpa produkter med gott samvete. En del drivs av hållbarhetsaspekten, att de handlar ekologiskt,

Läs mer

Sammanfattning. Sida 1 av 7

Sammanfattning. Sida 1 av 7 Sammanfattning Forskning och utveckling, Global Development, är en del av Höganäs AB, moderbolaget, och dess verksamhet bedrivs i separata laboratorie- och experimenthallar. Verksamheten utgörs huvudsakligen

Läs mer

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG

TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG TILLSATSMATERIAL FÖR BETONG Leif Fjällberg, Oktober 2017 Research Institutes of Sweden Division Samhällsbyggnad RISE CBI Betonginstitutet Betong Betong för t. ex. hus- och broar består av: Portlandcement

Läs mer

Extern utvärdering av projektet HP4

Extern utvärdering av projektet HP4 Extern utvärdering av projektet HP4 Diarienummer: 2009-3020003 Delrapport II 2009-04-01 2010-06-30 Bakgrund och uppdrag VKon genomför den externa utvärderingen av projekt HP4 på uppdrag av Hallstahammar

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG

Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och vår traditionella, linjära ekonomi. TA TILLVERKA SLÄNG Hav, land och vatten och en modern, cirkulär ekonomi. Återvinn Tillverka Använd Varför skapa en cirkulär ekonomi? Varför

Läs mer

Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997 Copyright AB BEG. BILDELAR, Eftersom vi värnar om en renare värld i allt vi gör är pappret i broschyren miljömärkt med Svanen. Ensbovägen, Box 159, 581 02 Linköping, Telefon 013-31 50 80, Telefax 013-14

Läs mer