Miljöbedömning. Hyttsten som vägbyggnadsmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbedömning. Hyttsten som vägbyggnadsmaterial"

Transkript

1 BILAGA 11:2 Miljöbedömning Hyttsten som vägbyggnadsmaterial Underlagsrapport Luleå, februari 2009 Mia Tossavainen, tekn.dr., konsult Staffan Rutqvist, Civ.ing., SSAB Tunnplåt AB 1

2 Sammanfattning Vägverkets publikation 2 005:39, Luftkyld masugnsslag hyttsten i vägkonstruktioner, behöver revideras. Publikationen är huvudsakligen baserad på hyttsten från Merox och eftersom materialen från SSAB i Luleå och från Merox i Oxelösund har olika egenskaper behöver riktlinjerna specificeras. Blästertrycken är olika i masugnarna på de två orterna vilket resulterar i att slaggen i Luleå (högtrycksmasugn) är mer voluminös och trögflytande vid tappningen. Det leder till skillnader i mineralogi och porositet i den avsvalnade hyttstenen. Hyttstenen i Luleå är porösare och fördelningen av både huvudmineral och svavelinnehållande mineral är olika hos materialen. Neutralisationsvärdet uttryckt som % CaCO 3 är högre i Hyttsten från Merox. Inledande undersökningar som utförts på mineralogi, porositet och neutralisationsvärde visar på skillnader mellan stålverken. Denna rapport är en miljöbedömning av hyttsten från Luleå och är tänkt som underlag för säljarna av hyttsten i Luleå i Norrbotten, samt för de riktlinjer som skall användas för att säkerställa en god användning av hyttsten utan risk för oväntad och skadlig miljöpåverkan. Rapporten behandlar risker/effekter med hyttsten i väg, nederbördens infiltration i vägen, hydrogeologin och dess betydelse för spridning av lakvatten och sårbarheten för grundoch ytvatten samt ett förslag på hur riktlinjerna kan utformas. Nederbörden som faller på vägen kommer till största del att infiltrera i stödremsan när vägen är ny. En några år gammal väg med sprickor i asfalt, igensatt stödremsa och bevuxen slänt innebär en ökad infiltration i vägytan men betydligt mindre infiltration i slänt (och stödremsa) pga. avdunstning. Lakvatten, som passerar hyttsten i vägkroppen, kommer att nå grundvattnet efter en viss tid som beror på jordmånen i terrassen (utjämnad vägunderlag i befintlig mark) och underbyggnaden samt djupet till grundvattennivån. En väldränerande jord medför snabbare transport och snabbare utspädning än en tät. En tätare jord med längre uppehållstid för lakvattnet medför att fler reaktioner och fastläggningar av lakade metaller kommer att ske i jordmaterialet. Genom att dräneringen är sämre i en tät jord finns en risk att lakvatten leds ut i diket om grundvattennivån stiger t.ex. om dräneringen inte fungerar. Väg 563, i Fällträsk, är en provsträcka byggd år Tre olika fraktioner av hyttsten och bergkross 0/70 som referensmaterial används i förstärkningslagret. Provtagning efter två år i grundvattenrör uppströms och nedströms i direkt anslutning till vägen, samt 20 meter nedströms, visar att hyttstenen lakar både kalcium och svavel som infiltrerar grundvattnet vid vägen. ph - förändringarna närmast vägen är inte entydiga. Grundvattnet i rören 20 meter nedströms visar ingen påverkan. Vid fraktion 0/63 fungerar inte dräneringen utan vattnet står i terrassen. Ytvattnet får ett surare ph och högre halt metaller medan grundvattnet inte förefaller att ha påverkats. Provtagning av borrkärnor som tagits i vägen visar att lakade metaller från hyttsten fastläggs i terrassen. 2

3 Pågående försök visar att lakningen av både svavel och kalcium är högre vid låga L/S 1 (första lakvattnet) för hyttsten från Luleå än för den från Merox. Till stor del beror det på att den lakbara ytan är större i materialet från Luleå (mer porer). Pågående försök visar att ph kan sjunka i lakvatten som lagras utan kontakt med Hyttsten. Hyttsten kan i stort sett användas som bergkross. De ämnen som främst lakar är svavel och kalcium. Svavel och kalcium är essentiella ämnen för växter. Under vissa förhållanden kan tillfälliga effekter uppstå i ytvatten. En effekt, som beror på att en del svavel oxiderat, kan visa sig i en ph sänkning. Det kan uppstå om dikesdräneringen inte fungerar, t.ex. i täta jordar, och lakvattnet ansamlas i diket. En annan effekt är svavelinnehållande fällningar på vattenytan. Effekterna är temporära och lokala. Färsk hyttsten kan avge en svavelinnehållande gas (SO 2 ) som luktar. Gaskoncentrationen är mycket låg och lukten avklingar snabbt med tiden. Hyttsten som står i kontakt med vatten under en längre tid, t.ex. på sanka områden, kommer att ha ett neutralt till basiskt ph. Ju mindre omsättning det är på vattnet desto högre blir ph. I Sverige som på de flesta områden är påverkade av surt nedfall är en neutralisering av surt ph positivt. Det finns två sätt att hantera riskerna med oönskad lakning från hyttsten. Det ena är att minimera förutsättningarna för att lakning sker och det andra är att se till att konstruktionen är väldränerad och att eventuellt bildat lakvatten avrinner och späds ut. I en belagd väg sker den huvudsakliga infiltrationen av nederbörd i stödremsa och dikesslänt och materialet i den delen av konstruktionen är därför mest exponerat för lakning. Hyttsten är tack vare låg densitet och stabiliseringsegenskaper ett lämpligt byggmaterial på svaga områden, t.ex. sanka marker. På sådana marker, med hög grundvattennivå, är det viktigt att avrinningen i dikena fungerar väl och att vattnet inte blir stillastående. I grusig sandig morän och andra väldränerade områden infiltreras grundvattnet snabbare än i täta jordar. Försiktighetsprincipen tillämpas och ett generellt säkerhetsavstånd på meter till brunnar nedströms är lämpligt. Generella regler för natur- och kulturområden tillämpas, och hyttsten bör inte användas i våtmarker som är naturskyddsområden eftersom den kan ge ph - förändringar i vattnet. 1 L/S = liquid /solid 3

4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLL INLEDNING HYTTSTEN Produktion Egenskaper som skiljer POTENTIELLA EFFEKTER/RISKER VID ANVÄNDNING AV HYTTSTEN Surt ph Hur kan surt ph uppstå i lakvatten från hyttsten? Provsträcka med hyttsten, väg Basiskt ph Basiskt ph i laboratorieförsök Hyttstensvägar i kontakt med vatten Lakning av svavel Lakning av tungmetaller som krom, zink och koppar är mycket låg Lakning av andra metaller Lukt och synlig påverkan Sammanfattning effekter och risker Inventering av hyttstensvägar HYDROGEOLOGISKA MILJÖN Grundvatten/Dricksvatten Grundvattnets sårbarhet Ytvattnets sårbarhet Uppehållstid i den omättade zonen vertikal transport Horisontell transport Fastläggning, vittring och andra reaktioner Analys av borrprover i vägar påverkan på terrassmaterial 17 4

5 4.7 Sammanfattning hydrogeologin samt grund och ytvattnets sårbarhet INFILTRATION OCH MODELLBERÄKNINGAR AV LAKAT SVAVEL Kommentar till användning av modell Infiltration av nederbörden Nederbörd, avdunstning och grundvattenbildning Infiltration i vägen Fördelning av infiltrerad nederbörd i vägen Modellberäkning av lakat svavel från vägen och halt som når en brunn Sammanfattning infiltration, fördelning av nederbörd, lakat svavel DISKUSSION FÖRSLAG TILL RIKTLINJER REFERENSER Bilaga

6 1 Inledning Vägverkets publikation, 2 005:39, Luftkyld masugnsslag hyttsten i vägkonstruktioner, skall revideras. Materialdata behöver uppdateras och riktlinjerna angående miljöpåverkan behöver förtydligas. Vägverket Region Norr (2007) har gett ut en rapport med förslag på hur riktlinjer gällande miljöpåverkan kan utformas. En del av det materialet används i befintlig rapport som är ett underlag för säljarna av hyttsten från Luleå, och till riktlinjerna som skall säkerställa att Hyttsten används utan risk för oväntad och skadlig påverkan på miljön. I rapporten ges en beskrivning av parametrar som har betydelse för eventuell miljöpåverkan. Dit hör potentiella risker/effekter med hyttsten, den hydrogeologiska miljön och sårbarheten för grund och ytvatten samt infiltration och fördelning av nederbörden i vägen. Resultat från fältprovtagningar och laboratorieförsök, huvudsakligen med hyttsten från SSAB i Luleå, finns med. De föreslagna riktlinjerna utgår från riskerna. Rapporten behandlar endast hyttstenen, transport av lakvatten och vilket effekt det kan ha på vattenmiljön. De möjliga effekterna på biologin tas inte upp. 2 Hyttsten 2.1 Produktion Hyttsten produceras på två orter i Sverige, Luleå och Oxelösund. Råvaran är slagg från masugnen som i flytande form tappas på ett gjutplan där den stelnar. Den brutna, stelnade masugnsslaggen i Luleå säljs till BDX som produceras olika fraktioner av hyttsten genom krossning och siktning, t.ex. 0/8 mm, 0/125 mm och 0/250mm. BDX säljer hyttstenen främst som vägbyggnadsmaterial. År 2000 installerades en ny masugn i Luleå som har ett högre blästertryck än masugnarna i Oxelösund, vilket gör att slaggen i Luleå har ett annat uppträdande vid tappningen än slaggen i Oxelösund. Den är mer trögflytande och voluminös vilket påverkar vid kylningen. Det resulterar i att hyttstenen på de två orterna får skillnader i mineralogi och materialegenskaper. Totalanalysen, det kemiska innehållet, är i stort sett densamma i hyttstenen på de två orterna. 2.2 Egenskaper som skiljer Hyttstenen från Luleå är betydligt porösare, %, vilket gör at den har lägre densitet än hyttstenen från Merox som har cirka 5 % porer, LKAB (2009). Högre porositet innebär också mer specifik yta. Mineralanalys med Quemscan visade att mineralogin i de undersökta proverna skiljer markant. Andelen spinell (MgAl 2 O 4 ) är högre i Luleå materialet och fördelningen av svavel i olika mineral och fördelning av silikater är olika, LKAB (2009). Underökningen av porositet och mineralanalys är utförd på ett prov av vartdera materialet och kan inte sägas representera hela materialen. De ger dock en tydlig anvisning om att porositeten och mineralogin är olika och det kan förklara skillnader i egenskaper. Neutralisationsvärdet (% CaCO 3 ), mätt på ett prov, visar att hyttstenen från Merox har ett högre värde, drygt 51 % och Luleå Hyttsten cirka 44 %, HK Kalke (2008). Jämfört med grus och bergkross som har en neutralisationspotential på mellan 0.4 % - 4 % CaCO 3, 6

7 Tossavainen & Forssberg (2000), har hyttstenen ett mycket högt värde. Även bergmaterialen har ett basiskt ph, Glashalten som påverkas mycket av kylförhållanderna, var ungefär densamma i samtliga hyttstensprov. 3 Potentiella effekter/risker vid användning av hyttsten De ämnen som lakar från hyttstenen är främst kalcium och när vägen är ny även svavel. Både kalcium och svavel är essentiella ämnen för växter. SSAB Merox säljer mald hyttsten som ett k-märkt jordförbättringsmedel under produktnamnet M-kalk i södra Sverige. 3.1 Surt ph Hur kan surt ph uppstå i lakvatten från hyttsten? Uppsamlat lakvatten från lysimeterförsök, Fällman (1997) har neutrala till mycket låga ph-värden. I försök i Björsbyvägen, Lidelöw (2008) har också låga ph (< 3) uppmätts i uppsamlat lakvatten i lysimeterbrunnen. Även där har ph varierat mycket. De uppsamlade lakvätskorna har inte varit i kontakt med omgivande mark. Inga låga phvärden har rapporterats från andra vägar där hyttsten ingår i konstruktionen eller från lakförsök i laboratorium. Hyttstenen i båda försöken är producerad före år Förklaringen till hur ett lakvatten från hyttsten, ett basiskt material, kan få ett surt ph är att lakat svavel i reducerad form oxiderar i kontakt med atmosfären och frigör protoner/h +, vilket innebär en sänkning av ph. Det första lakvattnet som lämnar hyttsten har en relativt hög halt av svavel medan halten av neutraliserande element som kalcium och magnesium, är lägre. Ett sådant lakvatten, som t.ex. blivit stillastående i ett dike, skulle kunna få en sänkning av ph på detta sätt. Lakförsök har utförts på SSAB Tunnplåt i Luleå med olika fraktioner av nuvarande hyttsten för att simulera det som skett i lysimetern och i vägen i Björsbyn. Lakvätskan i försöken har alltid ett neutralt till basiskt ph när den lämnar hyttstenen. Den uppsamlade lakvätskan har lagrats och visar en sänkning av ph i början av lagringen. ph-sänkningen till surt ph är störst för den grövsta fraktionen, 0/300 mm, Nutti (2008). Vid L/S 1 har ph-sänkningen upphört för alla fraktioner. Resultaten är inte entydiga och en liknande undersökning som pågår med material i fraktionen 0/8 mm visar inte något surt ph vid lagring av lakvattnet. Försöken indikerar dock att ett surt ph kan uppstå i lagrat lakvatten från Hyttsten i Luleå. Hur och i vilken omfattning behöver undersökas vidare. Ett möjligt scenario för surt ph i fält är t.ex. om nederbörd från en nybyggd väg som infiltrerat slänten eller asfalten hamnar som stillastående lakvatten i diket utan kontakt med hyttsten i vägen. Det är möjligt om dräneringen i terrassen förhindras av ett tätt jordlager (lerhaltig jord eller silt) eller om grund-/ytvattnen infiltrerar terrassen. Det åskådliggörs i provtagning vid väg 563 som har en provsträcka med hyttsten. 7

8 3.1.2 Provsträcka med hyttsten, väg 563 I väg 563, Fällträsk, har år 2006 en provsträcka på 800 m byggts där tre olika fraktioner med hyttsten, osorterad (benämnd 0/300 i tabell), 0/125 och 0/63, och en referenssträcka med bergkross har använts som förstärkningslager (350 mm), Ullberg, Rutqvist, Sandström (2006). Grundvattenrör (GV) har placerats uppströms, GV1 GV4, och nedströms, GV5 GV8, i direkt anslutning till vägen vid vardera fraktionen hyttsten samt vid referensmaterialet. Två grundvatten rör, GV9 och GV10, placerades 20 m nedströms vid fraktion osorterad och vid fraktion 0/125. Jordmånen i hela provsträckan är väldränerande, med en grusig sand i lagret 0.2 drygt 1m. Under det finns silt/siltmorän eller sand ner till 2 meters djup. I fraktionen osorterad och i 0/63 finns ett cm lager med torv på djupet 1.5 m respektive 0.5 meter, Vägverket konsult (2008). Dräneringen vid fraktion 0/63 fungerade inte hösten 2007 utan vattnet stod högt i diket och infiltrerade även terrassen. Även i maj 2008 då GV placerades var vattennivån hög. Samtliga grundvattenrör provtogs i augusti 2008 och grundvattenrören nedströms närmast vägen provtogs även i oktober I Figur 1 visas värden på svavelhalt, kalciumhalt, konduktivitet samt ph i grundvattenrören. Värden på ytvatten i diket uppströms och nedströms vid fraktion 0/63 finns med i figuren. Grundvatten hyttstensvägar Ca, S, kond ph GV1 0/ GV5 0/ GV5 0/ GV9 0/300, 20 m, GV2 Ref GV6 Ref GV6 Ref GV3 0/ GV7 0/ GV7 0/ GV10 0/1250, 20m, GV4 0/ GV8 0/ GV8 0/ GV4 0/63, Vatten dike GV8 0/63, Vatten dike Ca S Kond. ph Figur 1. Värden på kalcium, svavel, konduktivitet och ph i vattnet i grundvattenrören och i diken vid väg 563 Den totala utlakningen (mätt som konduktivitet) är högre i GV nedströms vid fraktion osorterad (0/300 i tabell) och 0/125 jämfört med referenssträckan och även med GV vid fraktion 0/63 där dräneringen inte fungerade. Endast vid fraktion 0/125 är ph markant lägre nedströms vägen och sjunker med tiden. ph i GV9 och GV10 ca 20 m längre ner förefaller inte att vara påverkat ca två år efter vägbygget. 8

9 Värdena för GV vid fraktion 0/63 är intressanta. Halterna uppströms och nedströms är låga och ungefär desamma, och i samma område som referensmaterialets, GV2 och GV6. ph är relativt högt och stiger något på två månader nedströms, medan ph vid fraktion 0/125 under samma tid sjunker drygt en enhet. Ytvattnet i diket både uppströms och nedströms 0/63 är påverkat av lakvatten från hyttstenen. Det visar sig som högre konduktivitet och halter av svavel och kalcium. ph -värden både uppströms och nedströms är betydligt lägre än i GV, vilket talar för en oxidation av svavel. En möjlig förklaring till vad som skett är att lakvatten från hyttsten inte infiltrerar terrassen ner till grundvattnet eftersom ytvattnet går upp i terrassen. Lakvattnet leds istället med ytvattnet ut i dikena på båda sidorna. Där oxiderar en del svavel i kontakten med luften och ph sjunker. Vattnet i grundvattenröret påverkas inte. Liksom i försöken på SSAB med ph i lagrat lakvatten är inte resultaten vid testvägen entydiga. Sker ph-förändringen i GV efter provtagningen i kontakt med syre eller är grundvattnet påverkat? Hur kan den oxidationen ha skett i så fall? För att få klarhet i möjlig uppkomst och utbredning av ph-förändringarna behöver provtagningarna fortsätta och även utföras vid vägar med annan hydrogeologi. 3.2 Basiskt ph Basiskt ph i laboratorieförsök Hyttsten är genom sin kemiska sammansättning ett alkaliskt material som efter vidareförädling kan användas som magnesiumhaltigt kalkningsmedel i jordbruket. Mätning av neutralisationsförmågan (november 2008) visar att hyttsten har högt neutralisationsvärde, hyttstenen från Merox 51.4 % CaCO 3, jämfört med 43.7 % för Luleå produkten, FK Kalke (2008). Vatten som står i kontakt med hyttsten får ett basiskt ph. Resultat från kolonnförsök med hyttsten från Luleå, till L/S 4, under mättade förhållanden visar höga värden på ph, > 12, Fällman (1996). Försök med ph-stabilisering med hyttsten (från Merox), L/S 10, och tillgång till syre resulterar i ett ph mellan 10 11, Figur 2, Tossavainen (2004). Partikelstorleken för materialen i försöket var < 4 mm. 9

10 Figur 2. ph i bägare med vatten och hyttsten och hyttsand. L/S 10. Liknande försök (pågående januari 2009) med L/S 5 med fraktion 0/8 mm av hyttsten från Merox, Luleå ordinarie kvalitet samt en kompakt och porös hyttsten som är en försöksprodukt i Luleå, visar efter två månader en utplaning av ph mot 9 9.5, Figur 3. Hyttsten i kontakt med vatten 14 Luleå 0/ Luleå 0/ ph Merox 0/8 1 Merox 0/8 2 Komp 0/8 1 Komp 0/8 2 Porös 0/8 1 Porös 0/8 2 Figur 3. Fyra provmaterial hyttsten i kontakt med vatten, L/S 5. Pågående försök SSAB, Luleå. I en lakningstest med samma kvalitet hyttsten som i figur 2 (Merox) byttes vattnet ut åtta gånger totalt; efter 6 timmar, 1, 2, 4, 8,16 och 58 dygn. I första vattnet var L/S ca 1.6 och efter det sista bytet ca L/S 10. ph och konduktivitet visas i Figur 4. 10

11 ph varierade mellan , Tossavainen & Lind (2008). De högre värdena mäts när vattnet får stå längre tid. Material Laktid (dygn) Hyttsten ph µs/cm Figur 4. ph och konduktivitet i ytlakningstest med hyttsten. Laboratorieförsöken visar att hyttsten i stillastående vatten ger ett högt basiskt ph i vattnet. När vattnet byts ut sjunker ph Hyttstensvägar i kontakt med vatten Hyttsten är pga. den låga densiteten och stabiliseringsförmågan, ett lämpligt byggnadsmaterial på s.k. svaga marker. Användning på sådana marker, t.ex. sanka områden, myrar och torvmarker där grundvattnet/ytvattnet står högt, eller i utströmningsområden, kan innebära att hyttstenen är i kontakt med vattnet. Beroende på ph i det naturliga vattnet och strömningsförhållandena kan ph variera, rimligtvis i neutralt basiska området. I stillastående vatten kan ph bli starkt basiskt (enligt lab. försök), och vid låg omsättning på vatten som är i kontakt med hyttsten kan man förvänta sig ett relativt högt ph. Kontrollerade laboratorieförsök är dock inte en bild av vad som händer i verkligheten utan vad som händer i försöket. Inga rapporterade mätningar eller försök på vatten har utförts vid vägar där hyttstenen står i kontakt med vattnet mer eller mindre konstant (författarens åsikt). 3.3 Lakning av svavel Svavel är ett essentiellt ämne för växter och tas upp i mängder av kg/ha och år, Kirchmann & Bergström (2007). Svavelhalten i hyttsten är ca 1 % vilket är i den övre regionen av vad som finns i sulfidjordar, mg S/kg. Sulfidjordar är vanliga i Norrbotten. Svavel på hyttstensytorna är relativt lättlakat och därför innehåller det första lakvattnet högsta halten svavel. Ett första lakvattnet som blir stående i kontakt med luft kan oxidera och bilda sulfat - (SO 4 2- ) och väte (H + )-joner och bli surt. De buffrande mineralen, kalcium och magnesium, har inte lika hög löslighet. Det första vattnet som lakar hyttstenen är en liten volym (lågt L/S). Tillgänglighetstest (visar lakbart i geologisk tid ) som utförts på hyttsten från Luleå (producerad före 2000) visar att % av svavlet är lakbart, och % av kalcium, Fällman (1997) och Tossavainen (2005). Innehållet av svavel är drygt 1 % och av kalcium omkring 25 %, vilket visar att lakningen av basiska metaller kommer att överväga. Pågående lakförsök visar att hyttstenen från Luleå har högre svavelhalter och kalciumhalter i det första lakvattnet än hyttstenen från Merox. 11

12 3.4 Lakning av tungmetaller som krom, zink och koppar är mycket låg Innehållet av tungmetaller som krom, nickel, bly, koppar, zink i hyttsten är mycket lågt och lakade halter likaså, vilket flera tidigare laktester visar, t.ex Fällman (1997), Tossavainen (2005). Bergmaterial och morän innehåller mer och lakar därför i många fall mer av dessa tungmetaller. I Figur 5 visas resultatet från lakförsök (skaktest SS_EN ) med kompakt och porös hyttsten (experimentprodukt) från Luleå, samt medelvärdet på lakning av 23 olika bergmaterial, Ekvall et al. (2006). Den ordinarie hyttstenen i Luleå består av både kompakt och poröst material. 0,09 0,08 0,07 0,06 Skaktest vid L/S 10 Bergkross, medel 23st Hyttsten Kompakt Hyttsten porös mg/kg 0,05 0,04 0,03 0,02 0,01 0 As Cd Cr Cu Hg Ni Pb Zn Figur 5.Lakade halter vid L/S 10 i skakförsöket på kompakt och porös hyttsten från SSAB samt 23 olika bergmaterial. Fylld pil innebär mindre än visat värde. Diagrammet visar att samtliga material lakar mycket låga halter av dessa tungmetaller och bergmaterialet lakar något mer. 3.5 Lakning av andra metaller Kisel, kalcium, aluminium och magnesium är huvudelement i hyttstenen. Kalcium- och magnesiumoxiderna som löser sig bidrar till hyttstenens neutralisationsförmåga och basiska ph (OH joner). Framför allt kalcium, som finns i större mängd och är mer lättlakat än magnesium, neutraliserar H + och motverkar surt lakvatten. I Luleå hyttsten är mer magnesium bundet i spinell än i Merox hyttsten. Kalcium och magnesium ingår i cementbindande mineral och bildar med tiden stabila hydratiserade föreningar vilket medför minskad löslighet. 3.6 Lukt och synlig påverkan Färsk hyttsten kan avge en svavelinnehållande (SO 2 ) gas som luktar. Gaskoncentrationen är mycket låg och lukten avklingar snabbt med tiden. 12

13 Enligt Ruukki (2007) kan svavel i hyttstenen oxidera i liten omfattning och bilda grönaktiga föreningar. Schwab et al (2006) har undersökt ett grönaktigt mjölkvitt lakvatten med högt basiskt ph (11 13) vid en väg där hyttsten använts i fundamentet. De konstaterade bl.a. att i lakvattnet skedde kemiska processer under omväxlande reducerande och oxiderande förhållanden. Löst svavel i sulfidform kan i kontakt med syre oxidera i flera steg och en möjlig reaktionsprodukt är polysulfider som ger färg till lakvattnet. Polysulfider har identifierats av Merox (2009). Fortsatt oxidation resulterar i sulfat som kan reagera med kalk och bilda gips. Gips har analyserats i en lagrad lakvätska i försök år 2008 på SSAB i Luleå. 3.7 Sammanfattning effekter och risker Svavel i hyttsten kan till viss del oxidera och orsaka en lokal och tillfällig ph-sänkning i ytvatten. Pågående lakförsök visar att lakningen av svavel och kalcium är högre i hyttsten från Luleå än i hyttsten från Merox vid låga L/S-värden. En orsak till det är mer specifik yta (högre porositet) i Luleå hyttsten. Provtagningar i lysimeter i fält och laboratorieförsök med hyttsten från Luleå visar att en ph-sänkning kan ske i lakvätskan i provtagningskärlet efter provtagningen, mest troligt pga. oxidation av svavel. Omfattningen av en sådan ph-sänkning i fält är pga. det låga svavelinnehållet och det basiska överskottet starkt begränsad, men behöver utredas med provtagningar vid vägar. Oxiderat svavel kan visa sig som gul-grönaktiga föreningar på ytvatten. Färsk hyttsten kan avge en svavelinnehållande (SO 2 ) gas som luktar. Gaskoncentrationen är mycket låg och lukten avklingar snabbt med tiden. Hyttsten är ett alkaliskt material som i stillastående vatten kan ge ett mycket basiskt ph. Det har endast noterats i lakförsök. Om hyttsten står i kontakt med vattnet och flödet är litet blir ph mer eller mindre basiskt. Lakningen av tungmetaller (krom, koppar, nickel m.fl.) från hyttsten är mycket låg pga. att innehållet är mycket litet. 3.8 Inventering av hyttstensvägar Vägverket har år 2006 inventerat ett åttiotal vägar med hyttsten i Norrbotten för att okulärt besikta och dokumentera vägarnas tekniska egenskaper och eventuell områdespåverkan på grund av lakning, Vägverket Region Norr (2007). Större delen av vägarna hade en väl fungerande dränering som höll konstruktionen fri från vatten. Konstruktionen i en del vägar var sådan att den vid hög vattenföring kunde ställas helt eller delvis under vatten. Dikets funktion i några vägar hade försämrats under åren vilket innebar att vatten från diket kunde tränga in i nedre delen av vägkroppen. Ingen växtpåverkan eller annan miljöpåverkan konstaterades. 4 Hydrogeologiska miljön Grundvatten/Dricksvatten 2 Hydrogeologi är den gren inom geologin som behandlar vattnets uppträdande i jord och berg 13

14 Genomgången ovan visar att riskerna med hyttsten är begränsade men för att få en mer komplett bild görs en kort genomgång av sårbarheten för grundvatten och ytvatten. Generellt kan en påverkan på grundvattnet vara allvarlig eftersom den kan få en stor spridning, medan en påverkan på ytvatten kan vara mycket begränsad. Påverkan på ytvattnet uppmärksammas lättare. Sverige har generellt goda tillgångar för drickvatten och de utgörs huvudsakligen av: Vattentäkter i isälvsavlagringar (grusåsar) Brunnar i sprickzoner i urberg Sedimentär berggrund (inte så vanligt i Sverige) Ytvatten som pumpas till bassänger (bassänginfiltration) Den här rapporten avser grundvatten i grusåsar och sprickzoner som är det vanligaste i Sverige. 4.2 Grundvattnets sårbarhet Vattnets väg till grundvattnet beror på jord- och berglager, uppehållstider och transportvägar. Nedan ges en kort beskrivning av förhållanden för grundvatten, vattnets väg och sårbarheten för något som sprids via vattnet. Litteraturen som har används behandlar grundvattnets sårbarhet för allvarliga föroreningar och utsläpp, där snabba transportvägar (hög genomsläpplighet) innebär hög sårbarhet. Beskrivningen kan därför inte direkt överföras att gälla hyttsten, men ger en bra vägledning av hur vatten som infiltrerat hyttsten kommer att transporteras. Grundvattnet skyddas i olika grad av ovanliggande geologiska lager och förhållandena i den omättade zonen, vilket utgör grunden för sårbarhetsbedömningar. De viktigaste parametrarna utgörs av den omättade zonens mäktighet, sammansättning och genomsläpplighet. Maxe, Johansson (1998) ger beskrivningar av olika hydrogeologiska miljöer och sårbarheten för grundvatten: Större grus och sandavlagringar stora grundvattentillgångar och mycket kort uppehållstid för vatten hög sårbarhet vatten rör sig nedåt med ca 2 m/år i sand och ca 4 m/år i grus. Kalt berg eller tunna jordlager liten grundvattentillgång, kort uppehållstid, låg fastläggningskapacitet i marken ganska hög sårbarhet Grov sand eller grov morän ganska sårbara Ler eller siltlager lång uppehållstid liten sårbarhet Lera ofta ytlig grundvattenyta, liten sårbarhet Myrområden ytvattnet påverkas direkt ofta nära grundvattennivån måttlig till låg sårbarhet Lerig morän tät vid fukt men sprickig vid torka. Växlar mellan mycket lång och mycket kort uppehållstid för vatten, dvs. mycket låg och mycket hög sårbarhet Torv ofta ytlig grundvattenyta - måttlig till låg sårbarhet Strömningsförhållanderna där vägen byggs har stor betydelse, dvs. är området ett inströmningsområde som bidrar till grundvattenförsörjningen eller är det ett utströmningsområde, t.ex. en myr. 14

15 4.3 Ytvattnets sårbarhet Sårbarheten för ytvattnet är i princip det omvända mot sårbarheten för grundvattnet. En grovkornig jordart (sand och grus) innebär låg sårbarhet för ytvattnet (hög för grundvattnet). En tät jordart (t.ex. lera) medför hög sårbarhet för ytvattnet och låg för grundvattnet, Naturvårdsverket (2003). I fallet hyttsten handlar det om potentiell påverkan på ytvattnet i diket och på grundvattnet i den närmaste omgivningen. 4.4 Uppehållstid i den omättade zonen vertikal transport Tiden i den omättade zonen kan uppskattas om man känner till grundvattenbildningen och jämför det med vatteninnehållet i den omättade zonen. Årsavrinningen kan användas som grov uppskattning för grundvattenbildning. Medelvärde för årsavrinningen är mm i stora delar av Norrbotten. Stora delar av Östra Svealand och Götaland har mm, (2008). Uppehållstid T får man genom att dividera markens vatten med den årliga grundvattenbildningen. Typiskt är att det tar flera månader eller några år för vattnet att transporteras genom marken till grundvattnet, Tabell 1. SAND och GRUS GROVMO (finsand) Morän mm mm < > 200 mm Fältkapacitet 5% % 25 % - 30 % Gvb (mm/år) Djup till gvy Tid i omättade zonen Tid i omättade zonen Tid i omättade zonen 1 m 0.5 år 0.2 år 0.1 år 2 år 1 år 0.5 år 3 år 1.5 år 1 år 5 m 2 år 1 år 0,5 år 6 år 3 år 1,5 år 13 år 6 år 3 år 10 m 4år 2 år 1 år ovanligt ovanligt Tabell 1. Uppskattad transporttid från markytan till grundvattenytan vid naturlig perkolation. Beräkningsexempel för olika storlek på den årliga grundvattenbildningen och olika djup till grundvattenytan (gvy). Vattenhållande förmåga (fältkapacitet) för de olika jordarterna, Maxe, Johansson (1998). Om tiden är mindre än ett år måste resultatet användas med försiktighet. Beräkningar för områden där grundvattenytan ligger nära markytan och i jordarter med en skev hastighetsfördelning i porsystemet, t.ex. morän, kan ge felaktiga resultat, Maxe, Johansson (1998). Transporttiden under en asfalterad yta i en väg blir betydligt lägre än värdena i tabellen visar eftersom infiltrationen i asfalten är mindre än grundvattenbildningen. 4.5 Horisontell transport För att få en uppfattning om grundvattnets strömningshastighet och bedöma hur snabbt en förorening som följer vattnet når en brunn nedströms vägen behöver man kunna beräkna 15

16 grundvattnets horisontella strömningshastighet. I princip kan det utföras med hjälp av Darcy s lag: v = K x i där v = grundvattnets sk bruttohastighet (m 3 /m 2 s) K = det porösa materialets hydrauliska konduktivitet (m/s) i = den hydrauliska gradienten. För öppna magasin är den lika med grundvattenytans lutning i strömningsriktningen. Beräkningarna kräver uppgifter om grundvattenströmmen och materialet, och därför är det inte möjligt att använda beräkningarna i praktiken. En uppfattning om grundvattenströmmens teoretiska medelhastighet kan fås ur figur 6 där den hydrauliska gradienten antagits vara 1 procent. I verkligheten förkommer inte så höga gradienter som 1 procent i genomsläppliga jordar, Naturvårdsverket (2003). I täta jordar, lera och moräner, är genomsläppligheten mycket högre i de övre jordlagren än vad tabellen visar. Det beror på att marken påverkas av tjäle och biologisk aktivitet, markberedning mm som luckrar upp jorden. Figur 6. Hydraulisk konduktivitet i olika jordar och strömningshastighet i grundvattnet vid 1 % lutning av grundvattenytan. Ljusgrå anger osäkerhetsområdet, Naturvårdsverket (2002). Figuren visar att strömningshastigheten kan varierar inom ett stort spann i samma jordmån och det särskilt i moränjordar är det osäkra området stort. 4.6 Fastläggning, vittring och andra reaktioner Innehållet i ett vatten kan reagera när det transporteras genom en jord vilket påverkar vad som når grundvattnet. Vittringsreaktioner och fastläggning är exempel på sådana reaktioner. ph, partikelstorlek, innehållet av andra joner och metaller, organiskt material i jorden påverkar reaktionerna. Ett intakt övre marklager har generellt stor betydelse för minskning av föroreningar. Vittringsreaktioner som neutraliserar surt vatten gynnas av en långsam transport genom 16

17 ett finkornigt material. Adsorbering av sulfat (och andra anjoner) är koncentrerad till markens övre skikt, rostjorden 3, figur 7, Maxe, Johansson (1998).. Zinkjon Organisk hydrofob Arsenatjon Vätejon Nitratjon Organiskt material Rostjord 3 Underlag Reducerad zon Figur 7. Minskning av olika typer av föroreningar i jordmånshorisonter, under markprofilen och vid eventuellt reducerande förhållanden i förhållanden till grundvattenzonen. Fyllda symboler anger var den mest betydande minskningen äger rum. I en vägkropp har terrassens material betydelse för olika reaktioner med lakvattnet som infiltrerar. Det är inte möjligt att ange hur olika ämnen kommer att röra sig och reagera i ett finkornigt jordlager, men genom att transporttiden är längre än i ett grus- eller sandlager kan fler reaktioner ske vilket är positivt. Sand- och grus, som har hög genomsläpplighet, är naturliga filter och används för att rena vatten Analys av borrprover i vägar påverkan på terrassmaterial Borrhål har tagits i vägar byggda med hyttsten. Analys har utförts på hyttstenen, H 0/63, H 0/125, H 0/90 och H osort, och i terrassen, Ter., under Hyttstenen samt i referensmaterialet, bergkross, BK. I figur 8 visas halt svavel och halt CaO i några borrhålsprov i provsträckan med hyttsten i Fällträsk samt i två andra vägar med hyttsten, Gjutvägen och väg 605. Fällträskvägen är cirka två år. Åldern på de andra vägarna är minst 10 år. 3 ett 20-30cm tjockt jordlager rikt på ämnen, främst humusämnen, aluminium och järn, som lösts ut av surt regn från ovanliggande lager 17

18 Analys av borrprover i vägar S mg S /kg Fällträsk H 0/63 Fällträsk 0/63 Ter Fällträsk H 0125 Fällträsk 0/125 Ter Fällträsk BK 0/70 Fällträsk BK Ter Gjutvägen H 0/90 Gjutvägen Ter provpunkt Gjutvägen Ter ref Väg 605 H Osort Väg 605 Skyddslag 35,00 30,00 25,00 20,00 15,00 10,00 5,00 0,00 % CaO CaO Figur 8. Analys av borrprover i vägar med hyttsten. Figuren visar att både svavel och kalcium har lakat från hyttstenen. Prov från terrassen under hyttstenen har högre värden av både svavel och CaO än vad referensmaterialet (bergkross, BK), har. Svavelhalten i terrassen i Gjutvägen är markant högre än i referensmaterialet. Det innebär att metaller som lakat från hyttstenen har fastnat i det jordmaterial som är närmast under hyttstenen. Provtagningen visar inte hur stor andel av det som lakat som fastnat i terrassen. Rimligtvis fortsätter fastläggningen så länge lakvätskan är i kontakt med jord, både i vertikal- och horisontalled. 4.7 Sammanfattning hydrogeologin samt grund och ytvattnets sårbarhet I grovkornig jordmån; t.ex. grus, sand, grusig och sandig morän kan transporthastigheten för ett lakvatten vara hög. Där infiltrerar vattnet relativt rakt ner och kan nå grundvattnet ganska fort. Utspädningen går snabbare än i täta jordar. I jordmåner med låg dräneringsförmåga är risken större för påverkan på ytvattnet än i väldränerande marker. I lerjordar kommer infiltrerat vatten att transporteras mycket långsamt och fler reaktioner hinner ske med omgivande markpartiklar än i grus och sand. Både i vattenfasen och i kontakten mellan vatten och jordmaterial sker reaktioner; fastläggning, vittring, fällningar etc. som förändrar innehållet i lakvattnet. Det är svårt att beräkna/uppskatta transporttider särskilt för horisontala flöden. 5 Infiltration och modellberäkningar av lakat svavel 5.1 Kommentar till användning av modell I Vägverket (2007), föreslås en modell för att beräkna lakat svavel i en väg med hyttsten och spridningen i närområdet. Modellen är föreslagen att användas i riktlinjerna för användning av hyttsten i väg. 18

19 I modellen används statistiska data och uppskattningar på nederbörden, avdunstningen och grundvattenbildningen/årsavrinningen för att för att beräkna infiltrationen och fördelningen av nederbörden i vägen. De olika flödena samt mängden hyttsten i vägkonstruktionen ger olika L/S värden som används för att hämta värden på halten lakat svavel ur ett diagram. Data för lakat svavel i diagrammet är hämtat från olika lakförsök/-metoder och olika material. Med användning av valda värden på utspädningen (grundvattenbildning, area) beräknas värden på tillskott av svavel på ett visst avstånd från vägen. Med hänvisning till vad som redogjorts för ovan för hydrogeologi och vattnets väg, samt reaktioner som sker i lakvatten och i kontakten med jordmaterial, är det tydligt att lakvattnets innehåll kommer att förändras betydligt under transporten ut i närområdet. Transportvägar och - hastighet är svårt att bestämma med någon säkerhet. Resultat från olika lakförsök är inte en beskrivning av vad som händer i verkligheten utan är en vald beskrivning av lakförsöket. Modellen är en grov förenkling av verkliga förhållanden och därför inte lämplig att använda som underlag för att beräkna svaveltillskottet i närmiljön. Den kan användas som ett verktyg att åskådliggöra inverkan av utspädningen och transportsträckan, förutsatt att svavel i lakvätskan är inert, dvs. inte reagerar. 5.2 Infiltration av nederbörden Nederbördens infiltration i vägen och hur den fördelas har betydelse för hur hyttstenen lakas. Stödremsan får en särskild plats i beräkningarna eftersom den största mängden av det avrinnande vattnet från vägen hamnar där, figur 9. Figur 9. Stödremsans bredd samt släntlutning, Vägverket (2005) Nederbörd, avdunstning och grundvattenbildning I beräkningen används en årsnederbörd på 650 mm/år. Stora variationer förekommer i landet. Luleå har ett medelvärde på 600 mm och Stockholm 550 mm. Nederbörden avdunstar cirka 10 % (65 mm) på en asfaltyta. Avdunstningen i slänten är lägre det första året och ökar med ökad beväxtlikhet. I en öppen slänt uppskattas den till 10 % - 20 % och mellan 25 % - 90 % beroende av växtlighet i en täckt slänt. En bevuxen slänt förhindrar nästan all infiltration av nederbörd, Winnerstrand (2005), (2008). 19

20 Grundvattenbildningen (~ årsavrinningen) är mm/år i östra delen av Syd- och Mellansverige och mm i norra Sverige och inlandet, (2008) Infiltration i vägen 1. Genom asphalt a. < 1 % av årsnederbörden används som riktlinje för tät asfalt 6.5 mm/år b. 10 % för väg med sprickor 65 mm/år 2. Avrinning från vägen den största vätskemängden a % (vid lågt ÅDT 4 ), lägre värden vid högre ÅDT. Avrunnet vatten hamnar till största del i stödremsan och rakt ner i släntmaterialet, Figur 4. Om vattnet till viss del är förhindrat att infiltrera stödremsan blir det en utbredning förslagsvis exponentiellt avtagande, Hansson, muntlig ref. (2008). Paulsson (2008) redovisar liknande resultat, att största delen av avrunnet vatten kommer att infiltrera närmast asfalterade ytan, i stödremsan. Efter en tids användning har finmaterial från vägen ansamlats på stödremsan och tätat den vilket medför minskad infiltrationen där och ökad avrinning till slänten. Är slänten tät kommer avrinnande vatten att till största del avdunsta. 3. Nederbördens infiltration i slänt a % i öppen slänt b. ~ 25 % i tät slänt Fördelning av infiltrerad nederbörd i vägen Beräknad fördelning av den totala nederbörden som infiltrerar vägen i ovanstående exempel, 0.5 m hyttsten, med öppen och tät slänt visas i Tabell 2. Data som använts i tabellen finns i Bilaga 1. Tät asfalt, öppen slänt Otät asfalt, öppen slänt Tät asfalt, tät slänt Otät asfalt, tät slänt Infiltrerar asfalten Avrinner till stödremsa Nederbörd i slänt % % % < < < < Tabell 2. Fördelningen av den totala nederbörden som infiltrerar vägen med 0.5 m Hyttsten, tät och otät asfalt. Tabell 2 visar att största vätskemängden avrinner till stödremsa och slänt. Är stödremsan ny, infiltrerar vattnet som rinner från asfalterad yta där. Är vägen några år gammal (sprucken asfalt) är stödremsan igensatt av finmaterial från vägytan och vätskan 4 ÅDT =Årsdygnstrafik, det under ett år genomsnittliga trafikflödet per dygn mätt som fordon per dygn, axelpar per dygn, gående och cyklister per dygn 20

21 infiltrerar i övre delen av slänten. Är slänten tät med växtlighet avdunstar största delen av nederbörden. En sprucken asfalt innebär relativt stor infiltration. Det vatten som infiltrerar vägen kommer att transporteras relativt rakt ner i terrassen och infiltrera grundvattnet beroende på jordlagret ovanför grundvattnet (omättade zonen) och vägens (och dikets) placering i förhållande till grundvattennivån Modellberäkning av lakat svavel från vägen och halt som når en brunn I ett försök att åskådliggöra maximala bidraget av lakat svavel från hyttstenen till omgivande natur finns beräkningar i Bilaga 1. Beräkningarna utgår från modellen, Vägverket (2007), men använder även resultat från nyligen utförda och pågående försök på SSAB Tunnplåt i Luleå. Resultaten används som data för en anpassad kurva, Rutqvist (2009), som visas i diagram 1. Värden från den anpassade kurvan används för beräkningar av hur mycket svavel som lakar per meter väg och hur det späds. Beräkningarna utgår från att metallerna i lakvätskan är inerta, dvs. de reagerar inte på något sätt i vatten eller i kontakten med jorden vilket inte överensstämmer med verkligheten. Användning av värden från en anpassad kurva är dock en bättre användning av lakresultaten för att försöka uppskatta hur mycket svavel (eller annat element) som kan laka ur materialet i vägen, hur det späds och sprids, förutsatt att det är inert. Som visas i Bilaga 1 är den beräknade halten av det svavel som når omgivningen låg och den sjunker för varje år. Skillnaden för en väg med täckt eller öppen slänt är liten, likaså skillnaden mellan en väg med olika mängd hyttsten. I Diagram 2 visas vilken halten svavel vid vägen och den halt som når en brunn på 50 meters avstånd nedströms från en väg med öppen slänt och 0.5 meter hyttsten i konstruktionen. Väg med öppen slänt, 0.5 m Hyttsten mg S/l halt vid väg halt vid brunn 50 m År Diagram 2. Lakat svavel vid vägen och som når en brunn på 50 meters avstånd från en väg med öppen slänt och 0.5 meter hyttsten i förstärkningslagret. 21

22 Halten svavel vid brunnen 50 meter nedströms är mycket låg redan första året. I verkligheten är påverkan från hyttstenen i vägen mycket lägre. Detta pga. utspädningen och transporten med grundvattnet samt olika fastläggningsreaktioner som modellen inte tar hänsyn till. 5.3 Sammanfattning infiltration, fördelning av nederbörd, lakat svavel Beräkningarna gällande infiltration och fördelning av nederbörden i vägen kan användas som vägledning. En stor del av nederbörden infiltrerar stödremsan det första året. Modellberäkningar för att få fram ett värde på halt svavel (eller annat element) som kommer att lämna vägen och spridas i naturen är olämpliga att använda i riktlinjerna. Detta pga. att flödena är uppskattningar och elementen i lakvätskan reagerar och fastläggs under transporten. 6 Diskussion Genomgången av riskerna med hyttsten visar att de är mycket begränsade och att de som kan ha betydelse är ph-förändringar i vatten som varit eller är i kontakt med hyttstenen. Generellt sett är ett surt ph allvarligare än ett basiskt. Hyttsten har ett naturligt basiskt ph och det är närmast osannolikt att ett surt ph skall uppstå, och om/när det sker bör omfattningen därför vara starkt begränsad. Lakvattnet som passerat hyttstenen hamnar i grundvattnet eller som ytvatten beroende av hur dräneringen fungerar och vilken jordmån som finns i terrassen. Provtagningar i terrassen under hyttsten visar att det sker en lakning av kalcium och svavel och en fastläggning i terrassmaterialet. När lakvattnet transporteras vidare späds det, bl.a. beroende av hur stor avrinningen i området är. Under transporten, både vertikalt och horisontellt, sker reaktioner i lakvätskan och i kontakten med jordmaterialet, t.ex. fastläggning, vittring, fällningar. Det är inte lämpligt att göra antaganden (modellberäkningar) om vilka halter av metaller som kommer till en brunn nedströms utifrån lakresultat. Halterna kommer att vara avsevärt lägre. Försök på lab. och provtagningar i fält (pågående) tyder på att risken för surt ph är begränsat till lakvatten som blir ett stillastående ytvatten. Påverkan är mycket lokal och temporär. En fungerande dränering förhindrar att det uppkommer. Fortsatta mätningar i grundvattenrören i Fällträsk behövs för att få klarhet i om grundvattnet kan påverkas och vilken utsträckning från vägen den påverkan kan ha. Pågående lab.försök med hyttsten från Luleå visar att ph sjunker i ett lakvatten som lagras. Pågående lakförsök visar att svavelhalten och kalciumhalten i de första lakvattnen är högre med hyttsten från Luleå än med hyttsten från Merox. Förklaringen till det är högre porositet i hyttstenen från Luleå och skillnader i mineralogin. Det är intressant att utreda om, och vad i så fall, skillnaderna har för betydelse när materialen används. Neutralisationsvärdet skiljer sig men båda har ett högt värde som visar att det kan användas för buffring av surt vatten, och det kemiska innehållet är i stort sett detsamma. 22

23 Eftersom innehållet av svavel (det potentiellt syrabildande elementet) i hyttsten är lågt, jämfört med de basiska elementen, är en ph-sänkning i ett lakvatten från hyttsten mycket begränsad (egentligen osannolik) och om det sker är det när vägen är ny och svavelutlakningen är högst. Endast oxiderbart svavel kan bidra till ph-sänkningen. Ett basiskt ph uppstår naturligt när hyttsten är i kontakt med vatten eftersom materialet har högt innehåll av neutraliserande metaller. Ju mindre omsättning på vattnet det är desto högre ph. Inga dokumenterade försök, eller mätningar, är utförda vid vägar där hyttsten är i kontakt med vatten mer eller mindre konstant, och därför finns inga data på i vilket område ph kan ligga i yt- eller grundvatten (författarens uppfattning). Det naturliga ph i miljön varierar också beroende på bl.a. geologi, ekologi och antropogen påverkan. På grund av att de flesta områden är påverkade mer eller mindre av ett surt nedfall som sänkt ph, bör ett basiskt tillskott generellt sett vara positivt. Beroende på de naturliga förhållandena påverkas mark och vatten olika mycket när ett material med högt naturligt ph införs. I en kalkrik mark, exempelvis på Gotland, med naturligt högt ph innebär ett byggande med hyttsten, även i vatten, förmodligen ingen stor påverkan/förändring på ph-miljön. Däremot kan det innebära en stor förändring på ph i ett område med naturligt surt ph. Ett basiskt material neutraliserar det sura ph. Det kan vara mycket önskvärt men det är viktigt att göra den bedömningen. Hyttsten är genom den låga densiteten och stabiliseringsegenskaperna lämpligt att använda på marker som är svaga, t.ex. sanka områden, där vägkroppen kan vara i kontakt med vatten. Där kan man förvänta sig ett neutralt till basiskt ph, beroende på vattenomsättningen och ph i området. 7 Förslag till riktlinjer Riktlinjerna utarbetas i samråd med säljarna. Nedan är förslag på vad man bör ta hänsyn till och hur riktlinjerna kan utformas. Riskerna med hyttsten är starkt begränsade och en inventering på plats ger mycket information hur/om hyttstenen kan användas i området. Inventera: grundvattenförekomst - bidrar området till grundvattenbildning eller inte djupet till grundvattenytan samt lutning och flöden överliggande jordmån tät eller väldränerande avstånd till närmaste brunn Anvisningar: Hyttsten kan i stort sett användas som bergkross. De ämnen som främst lakar är svavel och kalcium. Svavel och kalcium är essentiella ämnen för växter. 23

24 Under vissa förhållanden kan tillfälliga effekter uppstå i ytvatten. En effekt, som beror på att en del svavel oxiderat, kan visa sig som lokala ph sänkningar. Det kan uppstå om dräneringen inte fungerar, t.ex. i täta jordar. En annan effekt är färgade svavelinnehållande fällningar på vattenytan. Effekterna är temporära och lokala. Färsk hyttsten kan avge en svavelinnehållande (SO 2 ) gas som luktar. Gaskoncentrationen är mycket låg och lukten avklingar snabbt med tiden. Vid anläggning av vägar med hyttsten i bebyggda områden bör slänten av estetiska skäl vara täckt. Hyttsten som står i kontakt med vatten, t.ex. på sanka områden, kommer att ge ett neutralt till basiskt ph. Ju mindre omsättning det är på vattnet desto högre blir ph. På marker med hög grundvattennivå, t.ex. myrområden, bör dräneringen därför utformas så att stillastående vatten inte uppstår i diket. I grusig sandig morän och andra väldränerade områden infiltreras grundvattnet snabbare än i täta jordar. Försiktighetsprincipen tillämpas och ett generellt säkerhetsavstånd till brunnar nedströms är lämpligt. Till att börja med används meter. Generella regler för natur- och kulturområden tillämpas, och hyttsten används inte i våtmarker som är naturskyddsområden på grund av att ph kan förändras i vattenmiljön. 24

25 8 Referenser Vägverket (2005) 1. Luftkyld masugnsslagg hyttsten- i vägkonstruktioner, Publikation 2 005:39 Vägverket (2007). Användning av hyttsten inom Vägverket Region Norr, Handledning och riktlinjer, Vägverket Region Norr, LKAB (2008). Quemscananalys av Hyttsten från SSAB, Rapport 8089, Jenny Wikström, LKAB HK Kalke (2008), Analytical Result, DIN EN 12945; Method B, Dr Martin Rex, Arbeitsgemeinschaft Hüttenkalk e. V. Tossavainen, M., Forssberg, E., (2000). Leaching Behaviour of Rock Material and Slag Used in Road Construction a Mineralogical Interpretation. Steel Research 71, No 11, Fällman, A-M (1997). Characterisation of residues Release of contaminants from slags and ashes. Linköping University, Dissertation, No 486. Lidelöw (2008). Environmental assessment of construction with secondary materials, Doctoral thesis 2008:45, ISSN: Luleå Technical University Johan Nutti, 2008, Lysimetertest på Hyttsten. Del 2, SSAB Tunnplåt AB Ullberg, J., Rutqvist, S., Sandström, T., (2006). A testroad with BFslag at road 563 Sjulsmark Ersnäs, Konferens i Mineralteknik 6-7 februari 2006 i Luleå Vägverket konsult (2008). Väg 563, Fällträsk. Km 25/050 25/750, Rapport Geoteknik (Rgeo), Stefan Eklund, Tossavainen, M, 2004, Långtidslakning av Hyttsten och Hyttsand, Rapport , MiMeR, Luleå tekniska universitet. Tossavainen, M. & Lind, L., Leaching results of reactive materials, Construction and Building materials 22, , Elsevier. Kirchmann, H., Bergström, L., (2007). Bedömning av hyttstenens inflytande på vegetationen nedanför väg 686 vid Ubbyn i Norrbotten, Institutionen för Markvetenskap, SLU. Tossavainen (2005). Leaching Result in the Assessement of Slag and Rock material as Construction Material, Doctoral thesis, Luleå University of Technology, 2 005:44, ISSN: Ekvall, A., von Bahr, B., Andersson, T., Lax, K., Åkesson, U., (2006). Lakegenskaper för naturballast. Bergmaterial och moräner, Miljöriktig användning av askor 961, ISSN , Värmeforsk Service AB 25

Hänger grundvatten och ytvatten ihop?

Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Hänger grundvatten och ytvatten ihop? Mattias Gustafsson SGU Enheten för Hållbar vattenförsörjning Vattnets kretslopp Nederbörd Transpiration och avdunstning Kondensation Nederbörd Grundvattenbildning

Läs mer

Sandningsförsök med Hyttsten

Sandningsförsök med Hyttsten Miljönämnden 2012-09-20 46 1 Miljönämndens arbetsutskott 2012-09-13 46 1 Sandningsförsök med Hyttsten Ärendebeskrivning SSAB Merox och BDX Företagen avser att utföra försök med halkbekämpning med Hyttsten

Läs mer

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU

SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten. Eva Jirner, SGU SGU:s Sårbarhetskartor för grundvatten Eva Jirner, SGU 2016-11-23 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet

Läs mer

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun

Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun Yt- och grundvattenförhållanden inom fastigheten Frötuna- Nodsta 11:1, Norrtälje kommun SAMMANFATTNING Utredningsområdet omfattar både befintligt och planerat deponiområde och kan hydrologiskt indelas

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det?

Sura sulfatjordar vad är det? Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU

Grundvattenbildning. Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Grundvattenbildning Teoretisk, praktisk, lämplig? Peter Dahlqvist och Mattias Gustafsson, SGU Hydrologiska cykeln kondensation nederbörd grundvattenbildning Inströmningsområde Källa transpiration avdunstning

Läs mer

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD

PM HYDROGEOLOGI VALBO KÖPSTAD 2013-09-04 Upprättat av: Anna Lundgren Granskat av: Irina Persson Sweco Environment AB Stockholm Vattenresurser Gävle-Valboåsens vattenskyddsområde Bakgrund Delar av det område som planeras exploateras

Läs mer

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering

Undersökning av nedlagda deponier. Nedlagda deponier. MIFO fas 1 - inventering Undersökning av nedlagda deponier David Ekholm, Sweco Nedlagda deponier MIFO fas inventering och platsbesök Provtagning Vanliga företeelser tungmetaller samt vägsalt och relikt havsvatten Spridningsförutsättningar

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering 2012-06-27 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering Foto: Helena Branzén, SGI Sida 2 av 14 Inledning Rivning och sanering av

Läs mer

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02

Teknisk PM Miljö och Geoteknik. Staffanstorps kommun. Åttevägen Hjärup. Malmö 2011-12-02 Staffanstorps kommun Malmö 2011-12-02 Datum 2011-12-02 Uppdragsnummer 61671148440 Anna Fjelkestam Sofia Bergström (Miljö) Anna Fjelkestam Anders Dahlberg (Geo) Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll

Läs mer

Processer att beakta i de förorenade massorna

Processer att beakta i de förorenade massorna Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i

Läs mer

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar

Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar 1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas

Läs mer

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB

SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007

Inga förändringar i alkaliniteten 1996 2007 Alkalinitet Alkalinitet är ett mått på vattnets förmåga att tåla tillskott av vätejoner H+ utan att ph sänks, dvs. det är alltså ett mått på vattnets buffertkapacitet Ju högre alkalinitet desto större

Läs mer

GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN

GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN 1(13) Jeffrey Lewis 010 452 39 44 2016-10-07 GRUNDVATTENUTREDNING STORUMAN KOMMUN 1 INLEDNING Preliminärt arbete kopplat till projektet Konsulttjänst för framtagande av geohydrologisk/dagvattenutredning

Läs mer

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald

Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Efterbehandling Att återskapa markområden och möjliggöra biologisk mångfald Två av Bolidens efterbehandlingar. På föregående sida ses den sjö som numera täcker Långselegruvan och här syns det vattentäckta

Läs mer

Förprojektering Smedby 6:1

Förprojektering Smedby 6:1 Norrköpings Kommun PM Hydrogeologi Uppsala PM Hydrogeologi Datum 2016-09-30 Uppdragsnummer 1320015727 Utgåva/Status Helene Snöberg Agnes Forsberg Benjamin Reynolds Uppdragsledare Handläggare Granskare

Läs mer

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs Välkommen till det första mötet för att bilda Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten Kristianstadsslättens grundvatten som vi ser det Michael

Läs mer

BILAGA 7. Försurningspotential. \\fslul003\projekt\2473\ \000\10arbetsmtrl_doc\arbetsplan\geoteknik\bilaga 7\bilaga 7.doc

BILAGA 7. Försurningspotential. \\fslul003\projekt\2473\ \000\10arbetsmtrl_doc\arbetsplan\geoteknik\bilaga 7\bilaga 7.doc BILAGA 7 Försurningspotential pm04s 2010-06-1 Sweco Infrastructure AB \\fslul003\projekt\2473\2473976\000\10arbetsmtrl_doc\arbetsplan\geoteknik\bilaga 7\bilaga 7.doc Sidan 1 av SWECO VBB AB Ulrika Wikström

Läs mer

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi

Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-10-06 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2017 Saneringsarbetet är nu inne i en fas som huvudsakligen innebär återställning

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 2/4 Innehållsförteckning sida 1. Objekt och ändamål 3 2. Underlag för Släntstabilitet PM Geoteknik 3 3. Geotekniska förhållanden 3 4. Geohydrologiska förhållanden 3 5. Säkerhetsfaktor 3 6. Befintlig bebyggelse

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Sida 1 av 15 2013-06-05 Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2012 före sanering Foto: Anneli Palm, Tyréns Sida 2 av 15 Inledning Rivning och

Läs mer

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun

Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Sida 1 (9) Nyköping 170315 Uppdrag: 8662 Miljöteknisk markundersökning lekplats vid Sundavägen i Oxelösunds kommun Uppdragsledare och författare: Helena Westin, Structor Nyköping AB Granskad av: Mats Dorell,

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman

Avfall, deponier och laktester Eva Lidman ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering

Läs mer

PM GEOTEKNIK MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE MJÖLBY KOMMUN REVIDERAD GRANSKAD AV SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING

PM GEOTEKNIK MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE MJÖLBY KOMMUN REVIDERAD GRANSKAD AV SWECO CIVIL AB GEOTEKNISK UTREDNING PM GEOTEKNIK MJÖLBY KOMMUN MJÖLBY 40:5, INDUSTRIOMRÅDE UPPDRAGSNUMMER 2204231 GEOTEKNISK UTREDNING 2015-11- 06 REVIDERAD 2015-12-22 SWECO CIVIL AB GRANSKAD AV BJÖRN PETTERSSON CLAES MAGNUSSON 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet.

Den föreslagna konstruktionens funktion har utvärderats med avseende på dels dess täthet och dels transporttiden för lakvattnet. BILAGA A12:8 SWECO Sammanfattning avser att avsluta sin befintliga utfyllnadsdeponi samt konvertera Hyttslambassängerna till deponier. På den avslutade utfyllnadsdeponin ska en deponi för inert avfall

Läs mer

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa

Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust. vatten och människan i landskapet. vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk längs Bottniska vikens kust vatten och människan i landskapet vesi ja ihminen maisemassa Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral

Läs mer

Reningsverk Bydalen - Geologi

Reningsverk Bydalen - Geologi Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av

Läs mer

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:

PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell Innehållsförteckning

Läs mer

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK

ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DAGGKÅPAN 2 M.FL. YSTAD KOMMUN. PM GEOTEKNIK 2 APRIL 2015 Upprättad av: Granskad av: Magnus Palm Fredrik Griwell Innehållsförteckning 1 Objekt... 3 2 Utförda undersökningar

Läs mer

Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord

Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord. Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord Testmetodik för behandling av sulfidjord och sur sulfatjord Metodik för stabilisering utomhus i verkliga förhållanden av sulfidjord TMALL 0141 Presentation v 1.0 Anita Wennström, Miljöspecialist IVtman

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING DETALJPLAN FÖR SÖDRA FREBERGA I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Beskrivning av geotekniska förhållanden och rekommendationer för projektering Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10105448 Datum

Läs mer

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN

PM KONTROLLPROGRAM SVÄRTTRÄSK 2.0 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM YT- OCH GRUNDVATTEN TILL Sveriges geologiska undersökning DATUM 2015-06-25 KOPIA FRÅN johan_hornsten@golder.se UPPDRAGSNUMMER 1451230460 FÖRSLAG TILL KONTROLLPROGRAM, SVÄRTTRÄSKGRUVAN 1.0 BAKGRUND Sveriges geologiska undersökning

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

E4 Förbifart Stockholm

E4 Förbifart Stockholm FS Gemensamt Bilaga 1 Analys av grundvattenförhållande och ARBETSPLAN Bilaga_1_Edeby_ekhage Objektnamn E4 Förbifart Stockholm Entreprenadnummer FS Entreprenadnamn Gemensamt Beskrivning 1 Bilaga 1 Beskrivning

Läs mer

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB

Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning. Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB Mobilisering av arsenik vid jordtvätt och schaktning Maria Gustavsson, Länsstyrelsen Västra Götaland Anna Pantze, Tyréns AB Exempel Gudarp sanering genom jordtvätt Kort sammanfattning CCA-impregnering,

Läs mer

Slussporten bergsskärning

Slussporten bergsskärning Beställare: Calluna AB Slussporten bergsskärning Hydrogeologisk bedömning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Anna Almerheim Specialist Annika Nilsson L:\Uppdrag\ Hydrogeologisk bedömning

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden?

Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Finns det tillräckligt med grundvatten? -Hur kan vi jobba förebyggande för att undvika brist i framtiden? Odling i balans den 18 januari 2018 Magdalena Thorsbrink, SGU Illustration: Romain Trystram Sveriges

Läs mer

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 3, juli-september 2016 Sid 1 (2) Landskrona 2016-10-31 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 3, juli-september 2016 Saneringsarbetet är nu i full gång. Mellan provtagningen i juli och

Läs mer

Avledning av vatten med diken

Avledning av vatten med diken Avledning av vatten med diken Anna-Maria Perttu innovativ dagvattenhantering Avledning av vatten med diken Diken används i dagvattensystem för att på ett enkelt sätt leda iväg överskottsvatten från ett

Läs mer

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag

Laktester för riskbedömning av förorenade områden. Bakgrund. Syfte. Underlag Laktester för riskbedömning av förorenade områden Preliminär metodik för utförande och tolkning av laktester (Hållbar Sanering) Kemakta Konsult AB Statens Geotekniska Institut, SGI DHI Water & Environment

Läs mer

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26

Teknisk PM Geoteknik. Detaljplan Hällebäck. Stenungsund 2013-08-26 Detaljplan Hällebäck Stenungsund 2 (6) Beställare Samhällsbyggnad Plan 444 82 Stenungsund Daniela Kragulj Berggren, Planeringsarkitekt Konsult EQC Karlstad Lagergrens gata 8, 652 26 Karlstad Telefon: 010-440

Läs mer

Bakgrund till mötet

Bakgrund till mötet Bakgrund till mötet (SGU) har genom Peet Tüll engagerad i Östra Gotlands vattenråd, fått förfrågan att delta vid ett möte med intresserade från samtliga vattenråd på Gotland för att öka den generella kunskapsnivån

Läs mer

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning

Underlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av

Läs mer

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland

Tofta Krokstäde 1:51, Gotland Beställare: Arkitektur & Film C J AB, Gotland Hydrogeologiskt utlåtande till detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Projektansvarig Karin Törnblom Handläggare Matilda Gustafsson L:\Uppdrag\

Läs mer

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI

Vad är ett laktest? Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper. Anja Enell, SGI Laktester för undersökning av föroreningars spridningsegenskaper Anja Enell, SGI På säker grund för hållbar utveckling Totalhalt Halt i lakvatten Vad är ett laktest? Lakning med vatten eller svag saltlösning

Läs mer

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod

Passiva system Infiltrationer och markbäddar. nafal ab. Naturens egen reningsmetod Passiva system Infiltrationer och markbäddar Effektiva Robusta Minimal skötsel Minimalt underhåll Kräver: Bra förundersökning Rätt design Noggrann installation Infiltration TILLOPPSLEDNING SLAMAVSKILJARE

Läs mer

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun

Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter... 1 2 Vad ska genomföras... 2 3 Lokalisering... 2 4 Planerad verksamhet... 3 5 Järnsand...

Läs mer

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2

Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 Hydrogeologiska förutsättningar för Albyberg etapp 2 PM Handläggare Johan von Garrelts Tel +46 72 707 38 78 Date 2016-02-19 Uppdragsnr 588965 Mobil +46 72 707 38 78 Albyberg Etapp 2 E-mail jvongarrelts@outlook.com

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM -14 UPPDRAG 52510 Södra staden etapp 2 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg DATUM UPPDRAGSNUMMER 2293229000 UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg Översiktligt geotekniskt 1 (6) S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag.

Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. REV 2014-04-22 Bakgrund Inom fastigheten Lillhällom planeras för utbyggnad av det befintliga äldreboendet som finns inom fastigheten idag. I dag är ca 35 % av fastighetens area hårdgjord, d.v.s. består

Läs mer

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG

SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Sanering av hamnbassängen i Oskarshamn SANERING AV OSKARSHAMNS HAMNBASSÄNG Beräkning av frigörelse av metaller och dioxiner i inre hamnen vid fartygsrörelser Rapport nr Oskarshamns hamn 2010:7 Oskarshamns

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP

UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP PM GEOTEKNIK UTREDNING MASSHANTERING OCH DAGVATTEN, PÅARP SLUTRAPPORT 2012-10-19 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 2 Undersökningsmaterial... 4 2.1 Tidigare undersökningar... 4 2.2 Nu utförda undersökningar...

Läs mer

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING

2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING 2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 ANLÄGGNINGENS UTFORMING... 3 2.1 Befintlig anläggning... 3 2.2 Ny anläggning... 4 2.3 Recipient... 6 3 TEKNISK FÖRSÖRJNING... 7 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN...

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 2, april-juni 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-07-03 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 2, april-juni 2017 Saneringsarbetet pågår fortfarande men är nu inne i en fas som huvudsakligen

Läs mer

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök

2014-10-06. Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll. Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Insamling av underlagsdata Övervakning och kontroll Mötesnamn etc 1 Orienterande studie (Fas 1) sammanställning av kunskaper och platsbesök Uppgiftsinsamling Besök på platsen Mötesnamn etc 2 Uppgiftsinsamling

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål

Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten

Läs mer

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration

2014 / 2015. Terana. Biomoduler. Läggningsanvisning. läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration 2014 / 2015 Terana Biomoduler Läggningsanvisning läggningsanvsing Terana biomoduler / kompaktinfiltration Egenskaper och dimensionering Terana biomoduler är framtagna för effektivare rening av avloppsvatten.

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar

Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Miljöförbättrande åtgärder för sura sulfatjordar Janne Toivonen Geologi och mineralogi Åbo Akademi janne.toivonen@abo.fi 6.6.2012 Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3-20500 Åbo 1 Efter den stora fiskdöden 2006-2007

Läs mer

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008

Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 Metallundersökning Indalsälven, augusti 2008 EM LAB Strömsund 1 Förord Denna rapport är sammanställd av EM LAB (Laboratoriet för Energi och Miljöanalyser) på uppdrag av Indalsälvens Vattenvårdsförbund.

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

PM Dagvattenföroreningar

PM Dagvattenföroreningar o:\sto2\svg\2014\1320008697\3_tnik\r\dagvatten\pm dagvattenföroreningar_rev.docx Tomteboda bussdepå Datum 2015-01-29 Ramböll Sverige AB Box 17009 104 62 Stockholm T: 010-615 60 000 www.ramboll.se Handläggare:

Läs mer

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet

Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Kan gruvavfall utgöra en resurs? Lena Alakangas Avdelningen för Geovetenskap och Miljöteknik Luleå Tekniska Universitet Avfallsmängder per ton bruten malm Gråberg 0.4ton Gråberg 1 ton Anrikningssand 150kg

Läs mer

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar

Stora Sköndal - Konsekvensbeskrivning av föroreningar Handläggare Joakim Andersson Tel +46 10 505 40 51 Mobil +46 70 65 264 45 E-post Joakim.andersson@afconsult.com Mottagare Stiftelsen Stora Sköndal Datum 2016-12-08 Rev 2019-03-12 Projekt-ID 735558 Stora

Läs mer

Provtagning och analyser

Provtagning och analyser Provtagning och analyser Maria Carling, SGI På säker grund för hållbar utveckling Vad ska provtas och hur? Utgå från den konceptuella modellen - Avfall - Ytvatten - Jord - Sediment - Grundvatten - Deponigas

Läs mer

HÖKERUM BYGG AB Kv. Skansen Ulricehamns kommun

HÖKERUM BYGG AB Kv. Skansen Ulricehamns kommun Kv. Skansen Ulricehamns kommun Teknisk PM Geoteknik Göteborg 2017-08-18 Structor Mark Göteborg AB Projektbenämning: Skansen Ulricehamn Uppdragsansvarig: Johan Bengtsson Handläggning: Johan Bengtsson (JBn)

Läs mer

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI

Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Igor Zozoulenko TNBI28 Föreläsningsanteckningar HYDROLOGI Hydrologi (grekiska Yδρoλoγια, Hydrologia = vattenlära) är läran om vattenförhållandena på jorden. Hydrologi omfattar: Hydrometerologi, hydroinformatik:

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2

1 Uppdrag 2. 1.1 Syfte och begränsningar 2. 2 Underlag för undersökningen 2. 3 Befintliga förhållanden 2. 4 Utförda undersökningar 2 repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 1.1 Syfte och begränsningar 2 2 Underlag för undersökningen 2 3 Befintliga förhållanden 2 4 Utförda undersökningar 2 5 Geotekniska och geohydrologiska

Läs mer

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter

Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter Bra dricksvatten från Färgelandas grundvattentäkter viktigt för invånarna i Färgelanda kommun Vatten vårt viktigaste livsmedel Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel. Alla vill ha tillgång till ett

Läs mer

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2

VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 2 VA SYD Årsrapport Oxie inarbetningsytor 3 Grunddel Uppgifter om anläggningen Anläggningsnamn: Kontaktperson: Inarbetningsytor för avloppsslam i Oxie Cecilia Sjöö

Läs mer

Provtagningar i Igelbäcken 2006

Provtagningar i Igelbäcken 2006 Provtagningar i Igelbäcken 6 Christer Lännergren/LU Stockholm Vatten Telefon 8 5 5 christer.lannergren@stockholmvatten.se 7-5-7 Provtagningar i Igelbäcken 6 Igelbäcken rinner från Säbysjön till Edsviken.

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017

Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd Klippans läderfabrik, kvartal 1, januari-mars 2017 Sid 1 (2) Landskrona 2017-04-04 Kommentar till resultaten från kontroll av omgivningspåverkan vid fd, kvartal 1, januari-mars 2017 Saneringsarbetet är fortfarande i full gång, men även arbetet med återställning

Läs mer

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala

SÅRBARHETSKLASSNING. Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala 2016-09-16 SÅRBARHETSKLASSNING Åsens grundvatten - FÖP Södra staden, Uppsala KUND Uppsala Kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Norra Skeppargatan

Läs mer

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall

Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34

Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 Datum 2012-02-21 Diarienummer P 2008-0230 Dagvattenutredning: detaljplan för del av Billeberga 10:34 En beräkning görs för att uppskatta mängden dagvatten som uppstår vid stora nederbördsmängder samt att

Läs mer

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter

Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD. sönderdelningsprodukt av berggrund. växt- och djurrester. Sorterade jordar sedimentärajordarter Jordas indelning MINERALJORD ORGANISKJORD sönderdelningsprodukt av berggrund växt- och djurrester Sorterade jordar sedimentärajordarter Osorterade jordar - moränjordarter Torv Dy Gyttja Hållfasthets- och

Läs mer

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE

METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE 204--25 [9] METOD FÖR ATT BESTÄMMA VA-ANSVAR I ETT OMRÅDE Denna metod är framtagen som ett stöd för att underlätta bedömningen av va-ansvar i ett område. Den är grunden för att få en likvärdig bedömning

Läs mer

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan

KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET. Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Sanering av Oskarshamns hamnbassäng KOMPLETTERANDE UNDERSÖKNINGAR I KÄLLOMRÅDET Gotlandsfärjans påverkan på metaller i vattenmassan Rapport nr Oskarshamns hamn : -- Författad av Per Östlund Studsvik RadWaste

Läs mer

HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142

HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142 Dnr B 2017-000804 Ankom 2017-06-30 HYDROGEOLOGISK UTREDNING KUMMELNÄS 1:893 & 11:142 2017-06-30 UPPDRAG 279222 Kummelnäs Titel på rapport: Hydrogeologisk utredning Kummelnäs 1:893 & 11:142 Status: Datum:

Läs mer

Inventering av förorenade områden

Inventering av förorenade områden Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade

Läs mer

Rening vid Bergs Oljehamn

Rening vid Bergs Oljehamn Rening vid Bergs Oljehamn statoilsreningsfolder2.indd 1 08-10-09 13.24.00 statoilsreningsfolder2.indd 2 08-10-09 13.24.01 Innehåll Vattenrening vid Bergs Oljehamn 4 Gasrening vid Bergs Oljehamn 10 statoilsreningsfolder2.indd

Läs mer

Översiktligt geotekniskt PM

Översiktligt geotekniskt PM UPPDRAG Kalmar, Rinkabyholm Södra Staden UPPDRAGSNUMMER 2293205000 UPPDRAGSLEDARE Henrik Malmberg UPPRÄTTAD AV Henrik Malmberg DATUM Översiktligt geotekniskt -14 S w e co Lineborgsplan 3 SE-352 33 Växjö,

Läs mer

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor!

Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden på golfbanor! EXPO-NET Danmark A/S Phone: +45 98 92 21 22 Georg Jensens Vej 5 Fax: +45 98 92 41 89 DK-9800 Hjørring E-mail: plast@expo-net.dk Enkel och effektiv dränering med BIO-BLOK moduler ger bättre förhållanden

Läs mer

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum:

Bilaga 5 SLUGTEST FALKTRÄSKET Rev.datum: Bilaga 5 PM SLUGTEST FALKTRÄSKET 2016-10-19 Rev.datum: 2016-10-31 SAMMANFATTNING Slugtester har genomförts i fem nyinstallerade grundvattenrör vid det nya planområdet för bostadsområdet Södra Falkträsket

Läs mer

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Sammanställning av mätdata, status och utveckling Ramböll Sverige AB Kottlasjön LIDINGÖ STAD Sammanställning av mätdata, status och utveckling Stockholm 2008 10 27 LIDINGÖ STAD Kottlasjön Sammanställning av mätdata, status och utveckling Datum 2008 10

Läs mer

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?

Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av

Läs mer