KONSTI Starkare föräldraskap och vuxenhet

Transkript

1 KONSTI Starkare föräldraskap och vuxenhet

2 INLEDNINGSVIS Ungdomens användning av tobak, alkohol och andra rusmedel diskuteras ofta och den inger bekymmer. Drogerna orsakar stora rubriker och de tycks finnas tillgängliga överallt. Detta gör föräldrar och andra fostrare betryckta och ängsliga. Frågor som dyker upp är bl.a. Vad kan jag göra? Hur och när borde ämnet föras på tal? Klarar jag av det? Denna guide har som mål att uppmuntra föräldrar och de vuxna, som utanför hemmen deltar i de ungas fostran, att ta droganvändningen upp till diskussion, såväl hemma som i skolan och under fritidsverksamheten. Att tala om droger behöver inte skapa någon inkörsport för dessa, utan ge de unga en god möjlighet att tänka över sitt eget beteende i en situation där droger finns tillgängliga. I slutet av guiden ges viktiga adresser och telefonnummer, där hjälp och stöd kan fås om problemen blir svåra att lösa på egen hand. Du behöver inte vara expert på droghantering för att diskutera med barn och unga. Ditt eget vuxenperspektiv och dina egna livserfarenheter räcker. De vuxnas uppgift är att fungera som förebild för växande barn och unga. Varje vuxen är en upplysare. Rusmedelsbruket är mycket skadligare för unga än för vuxna. Ju tidigare användningen av rusmedel börjar, desto större blir riskerna. Därför bör barn och unga skyddas för alltför tidiga rusmedelsförsök.

3 1. UNGDOMAR OCH RUSMEDEL Mest använder våra unga tobak och alkohol. Finland hör till toppländerna i Europa när det gäller ungdomars rökning. Pojkarnas rökande har under senare år minskat något, men flickornas rökvanor har i stället ökat. De flesta som prövat på alkohol har gjort det redan i års ålder (grundskolans åk 6-8!). Man dricker för att bli berusad och en relativt stor del av ungdomar har varit berusade före 14 års ålder. Enligt den skolhälsoundersökning som gjorts verkar inte situationen i Karleby speciellt mycket avvika från den i landet i stort. Enligt undersökningen 2003 rökte dagligen 18 % av eleverna i åk 8-9, 16 % drack sig berusade åtminstone en gång i månaden, 6 % hade prövat på olagliga droger åtminstone en gång och 10 % av de tillfrågade ansåg inte hasch och marihuana vara skadligare än öl. Användningen av tobak och rusmedel hade klart minskat jämfört med år 2001, vilket framgår av följande tabell. Ju tidigare användningen av tobak och alkohol inleds, desto större är sannolikheten att också andra droger prövas. De unga söker vuxna modeller och kamraternas gunst i sina rusmedelsförsök. Man experi-

4 menterar för att hitta sina gränser och av nyfikenhet. De vuxnas alkoholvanor tjänar som modell för de ungas sätt att dricka. Man söker berusning på samma sätt som de vuxna. Att fundera på! Hur tar du ditt ansvar för ditt eget och ditt barns dryckesvanor? Hurdant föredöme är du? Professor Lea Pulkkinens undersökning Från barn till vuxen visar att de unga, som vid 14 års ålder eller tidigare börjar använda alkohol, framstår som en klar riskgrupp visavi problemkonsumtion av alkohol i vuxen ålder. Om alkoholdebuten framskjuts till 18 år, som ju lagen definierar som åldersgräns för alkoholbruk, eller till åtminstone års ålder, blir problemen betydligt mindre i vuxen ålder. Att fundera på! Hur och var kan minderåriga (t.o.m. under 14 år) skaffa sig alkoholdrycker i sådana mängder att en stor del av dem kunnat berusa sig åtskilliga gånger förrän de nått lagstadgad ålder för att själva kunna köpa starkdrycker? Att inhandla och bjuda alkohol till personer under 18 år är i lag förbjudet i Finland.

5 2. HUR KAN FÖRÄLDRAR PÅVERKA? Det bästa förebyggande arbetet som görs är att man umgås i familjekretsen på fritiden. Genom att ge barnen en god grundtrygghet, fostra och bry sig om dem minskar riskerna för att eventuella försök med rusmedel leder till regelbunden användning. Som förälder har du både rätt och plikt att känna till vad ditt barn gör, var han/hon rör sig och i hurdant sällskap. Det är viktigt att du känner dina barns vänner och deras föräldrar. Med de sist nämnda lönar det sig att diskutera gemensamma regler, som alla kan omfatta och följa. Regler skapar trygghet. Gemensamma förhållningssätt minskar också de ungas möjligheter att skaffa alkohol och ordna oövervakade fester. Enligt skolhälsoundersökningen 2003 känner 43 % av föräldrarna i åk 8-9 i Karleby inte till var deras barn vistas under veckosluten, Skaffa information och tala öppet med ditt barn om viktiga saker som hör till livet, också om rusmedel. Anledningen till en sådan diskussion kunde vara t.ex. en aktuell tidningsnotis eller ett TV-program. En grundförutsättning för att diskussionen skall lyckas är att du också är beredd att lyssna på ditt barns synpunkter. Ge den unga möjlighet att uttala sina egna åsikter. Sporra och beröm ditt barn! Det är nyttigare att tala om för honom/ henne hur du önskar i stället för att förbjuda. Som förälder är du en förebild för ditt barn. Hur står det till med dina egna dryckesvanor? Om du dricker för att bli berusad ger detta ditt barn en viss modell för hur och varför alkohol används. Diskutera också med andra medfostrare, som i samband med ditt

6 barns fritidsaktiviteter påtagit sig ett visst fostringsansvar och som mycket ofta tjänar som förebild för den unga. Kom överens om informationsutbyte och gemensamma spelregler. Det är angeläget att du kan dela dina glädjeämnen och bekymmer med någon i frågor som gäller barnets fostran. Hittar du ingen du kan anförtro dig åt, kan du kontakta de instanser, som finns omnämnda i slutet av denna guide. MEN OM Ditt barn kommer hem berusat, trots alla föresatser. Det här är en situation som föräldrar kan råka i. En första fylla betyder ingalunda att allt är förlorat. Men ju yngre barnet är desto mer bekymrad är det skäl att vara. Det gäller nu att diskutera saken med den unga och visa klart att hans/hennes handlande är förkastligt. Om överenskomna regler inte hålls, skall det få påföljder. 3. HUR KAN MEDFOSTRARE PÅVERKA? En nykter och drogfri livsstil stöder den ungas psykiska och fysiska utveckling och ökar möjligheterna till framgång i fritidsintressen och livet i allmänhet. Fritidsaktiviteter är inte alltid en garanti för en sund livsstil. Enligt en undersökning, gjord av Lasse Kangas, dricker idrottande ungdomar mera alkohol och är oftare berusade än andra kamrater i samma ålder. Speciellt snusandet har ökat bland unga idrottare. Barn och ungdom bör erbjudas fritidsaktiviteter, där rusmedel inte är tillåtna, varken för dem själva eller för de vuxna som finns med. Visa inte dåligt föredöme genom att röka eller använda andra rusmedel vid aktiviteter, där unga deltar.

7 Att tala om rusmedel kan för de vuxna vara en svår sak, eftersom de samtidigt blir tvungna att ta ställning till sitt eget förhållande till alkohol och tobak. Dessa spelar ändå en synlig roll i vårt samhälle och syns också tydligt i många slags fritidsaktiviteter. Rusmedlen borde tas upp till diskussion på samma sätt som andra frågor som har med själva aktiviteten att skaffa. Var beredd att ärligt svara på de ungas frågor om din egen inställning till rusmedel. De värdesätter ett öppet resonemang framom färdiga klichéer för hur man borde göra. Respektera de ungas åsikter. Deras värderingar, synsätt och åsikter ger en god startgrund för diskussioner. En ärlig och trygg diskussion hjälper ungdomar att bilda sina egna uppfattningar och att motivera dem. Diskutera, lyssna på varandra och kom tillsammans överens om spelreglerna. Som vuxna bör också alla medfostrare känna sitt ansvar. Exempel på hur man kunde diskutera hithörande frågor med ungdomar hittas på adressen:

8 4. NÄR DU KÄNNER DIG BEKYMRAD Som förälder kan det vara svårt att uttrycka sina bekymmer: Är mina misstankar onödiga? Förlorar jag mitt barns förtroende om jag yppar mina misstankar? I puberteten inträffar många förändringar hos de unga. Det är inte lätt, att avgöra om förändringarna beror på åldern, rusmedel eller något annat. Det är viktigt att föräldrar och andra vuxna känner sina barn så väl att de kan urskilja om ett avvikande beteende beror på något annat än pubertetsproblem. Om du är bekymrad skall du visa det! Lita på dina instinkter! Du märker avvikelser från det normala beteendet om du har ett gott förhållande till ditt barn. Tala om för ditt barn vad du hört, sett eller anat. Säg klart ut att orsaken till att du ingriper bara är den att du bryr dig och är orolig. Oberoende av orsakerna till beteendeförändringarna, är det skäl att ta upp saken till diskussion och vid behov söka hjälp. Om ditt barn vägrar att samtala med dig, tar du upp saken på nytt på ett annat sätt eller i en annan situation. Det är bättre att reagera något överkänsligt än att invänta att saken rättas till av sig själv. Det viktigaste är att hitta de rätta tillvägagångssätten för att kunna nå och hjälpa den unga. Inom social- och hälsovården har man som ett hjälpmedel tagit i bruk en metod att kartlägga personalens orossituation (Stakes: Orons gråa zon se tabellen). Med hjälp av analysen klargör personalen förhållandet mellan å ena sidan sin oro över barn/unga/familjer och å andra sidan de egna kraftresursernas och färdigheternas tillräcklighet. Den är alltså ett sätt att synliggöra sin egen oro. Samma metod kan säkert också utnyttjas av föräldrar och andra vuxna i nära kontakt med barn/ungdomar, när svårigheterna och oron tilltar.

9 En förskjutning från zonerna med lägre oroskänsla mot högre (från vänster till höger) äger rum när tilliten till den egna förmågan att hjälpa de unga minskar och känslan av hjälpbehov utifrån ökar. 5. VAR FÅ HJÄLP OCH STÖD SKOLAN Skolhälsovårdarna Skolkuratorna Studiehandledarna Rektorerna Lärarna HÄLSOCENTRALEN tfn (kl. 8-16), (kl.16-22) Nuotta tfn Strandgatan 15 B III-våningen Rådgivning och stöd för unga och deras anhöriga Familjerådgivninsbyrån tfn Gustav Adolfsgatan 16, församlingscentrets III våning A-kliniken tfn Torgatan 31 A, III våningen

10 BASTRYGGHETSNÄMDEN Socialrådgivning tfn Socialarbetare vid familjestödsenheten tfn Socialarbetare hos polisen tfn , UNGDOMSARBETET Karleby ungdomsarbete N.A.P.A., informations- och rådgivningspunkt för ungdomar tfn Karleby svenska församling tfn /ungdomsledare SAMTALSTJÄNST OCH INTERNET Föräldratelefon (MLL) (0,08 euro/min + lna) net.mll.fi/vanhempainnetti/ Telefon för barn och unga ; avgiftsfri må-to kl , fre lö 18-22, sö Irti Huumeista ry tfn må-fre 9-15 och Församlingarnas samtalstjänst tfn kl (2,52 cent/min+lna ) KARLEBY SKYDDSHEM tfn Järnvägsgatan 6 A POLIS tfn

11 6. LAGSTIFTNING Barnskyddslagen Ett barn har rätt till en trygg och impulsrik tillväxtmiljö, till en balanserad och mångsidig utveckling och har företräde till särskilt skydd. Tobakslagen Det är förbjudet att sälja eller överlåta tobaksprodukter till personer under 18 år. Det är förbjudet att sälja snus i Finland. Alkohollagen Det är förbjudet att sälja, servera och förmedla alkohol till personer under 18 år. Narkotikalagen Användning, produktion, transport, inköp, försäljning och innehav av narkotika är brott som bestraffas med böter och fängelse

12 Till finansieringen av guiden har bidragit: Kokkolan Kaupunginteatteri Keski-Pohjanmaan Kamariorkesteri Kokkolanseudun terveyskeskus Kokkolan perusturvkeskus Kokkolan Lions club, Gamlakarleby LITTERATUR OCH ANRA INFORMATIONSKÄLLOR Anne Eskelinen, Våra barn - allas ungar, Fontana Media, Helsingfors 2001 Furman, Ben: Myönteisen kasvatuksen kirja. Lyhytterapiainstituutti Helenius ym: Eväitä elämään. Keinoja nuorten elämäntaitojen vahvistamiseksi. WSOY 1998 Pulkkinen, Lea: Lapsesta aikuiseksi. Atena Sihvola, Seija: Voimaa vanhemmuuteen. AjatusKirjat, 2002 Sinkkonen, Jari: Pesästä lentoon: kirja lapsen kehityksestä kasvattajalle WSOY, 2001 Tahkokallio, Keijo: Kotipesän lämpöä etsimässä: kirja vanhemmuudesta, rakkaudesta ja rajoista. WSOY,2001.Huolesta puheiksi, puheista teoiksi. A-klinikkasäätiö 2002 Kuusisto, Ritva, Nykänen, Hannele: Drogfri zon Pulkkinen, Lea & Pitkänen, Tuuli 2002: Nuorten alkoholinkäyttö aikuisiän alkoholiongelmien ennustajana. (Ungdomars andvändning av alkohol som prognosfaktor för missbruk som vuxna) Tiimi 5/2002 Rimpelä, Arja mm.: Nuorten terveystapatutkimus Tupakkatuotteiden ja päihteiden käytön muutokset (Hälsoundersökning bland unga Hur konsumtionen av tobak, alkohol och droger förändras mellan 1977 och 2003) Stakes, Aiheita 13/2003 Rimpelä mm.: Hälsa i skolan Situationen i Karleby Får man pröva? Stakes/Päihdetiedotus Soikkeli, Markku: Miten puhua huumeista. Stakes 2002 Tästä on kyse - tietoa päihteistä. YAD - Youth Against Drugs ry Ulmanen, Kaija (toim.) Tietopaketti huumeista. Irti Huumeista ry, Keskusrikospoliisi, Opetushallitus, Suomen Vakuutusyhtiöiden keskusliitto Internetsidor: (vanhempainnetti, lasten ja nuorten netti) Puolitotuus.com ja kokototuus.com