BHV-Nytt. Nr 2, juni Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 20. Innehåll

Transkript

1 BHV-Nytt Nr 2, juni 2011 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 20 Innehåll Sommarhälsning sid 2 Omskärelse av pojkar, Hur gör vi i Västmanland sid 3-4 Dela ut D-vitamin redan vid första kontakten sid 4 Årsstatistik 2010 sid 5 Sjuksköterskebemanningen på BVC sid 6 Att åka framåt eller bakåt i barnvagn, sid 6 Prevention av barnfetma i områden med låg socioekonomisk status sid 7 Sommar och sol sid 8 Hoppa säkert på studsmatta sid 9 Vaccinationsskydd mot mässling vid utlandsresa sid 10 Lästips sid 11 Barnkonventionen, Utbildning/fortbildning 2011 sid 12 Semester på BHV-enheten sommaren 2011 sid 13

2 Sommarhälsning I sommarens soliga dagar vi gå genom skogar och hagar... något vi önskar att alla får möjlighet till under kommande sommardagar och efter en ytterligare långdragen vinter. I vårt vackra land har vi ju förmånen att få njuta av allemansrätten, till stor glädje för oss alla. Undertecknad gjorde det häromdan tillsammans med min ettåriga hund. Vilken glädje och lycka att få springa fritt och upptäcka sin omgivning och testa och bestiga den största stenen i skogen! Få lukta på liljekonvaljen som slagit ut, björkar och buskar som är intensivt gröna i solljuset och fundera över varifrån fågelkvittret kommer. Men även att upptäcka myggen som är på jakt. Detta som en liten uppmaning till oss alla, gammal som ung, att gå på upptäcktsfärd i vår vackra natur. Rundresorna är så gott som avslutade på BVC och som vanligt har det varit mycket trevliga besök med givande diskussioner kring era verksamheter. Varje år blir vi lika imponerade över det fina barnhälsovårdsarbete som bedrivs i vårt län och det engagemang som finns hos er alla. Eva Söderqvist Vi på BHV-enheten vill önska er alla en riktigt skön sommar! Kerstin Eva Karita Helena 2

3 Omskärelse av pojkar Vid Barnveckan i Umeå i april 2011 handlade ett symposium om omskärelse av pojkar. Medverkande var professor Staffan Jansson från Karlstad som arbetat mycket med barn som far illa, Anders Castor barnonkolog och Claude Collin barnkirurg som bland annat har ansvar för den stora barnkirurgiska mottagningen vid Odenplan i Stockholm där många omskärelser utförs idag. Här nedan kommer min sammanfattning av symposiet. Ungefär 30 % av världens män är idag omskurna. Den största gruppen är muslimer, men många kristna män är också omskurna. De enda som i sin religion har inskrivet att omskärelsen ska göras tidigt är judarna (på åttonde dagen). Rent medicinska synpunkter Man har sett att risken för HIV-smitta från man till kvinna minskar om mannen är omskuren. WHO anser därför att omskärelse kan vara en av många HIV-förebyggande åtgärder om HIVförekomsten i landet är mer än 15 %. Även om omskärelsen görs av vana läkare finns en viss komplikationsrisk framförallt blödning eller infektion. I Stockholm ser man cirka fyra blödningskomplikationer per år, lite fler infektioner. Minst komplikationsrisk är det de första levnadsveckorna och efter årsåldern. I dessa åldrar görs det i lokalanestesi, i andra åldrar bör det göras i narkos. Lokalanestesi svider sekunder. Pojken har sedan ont det närmaste dygnet efter ingreppet. Det finns inga säkra studier på om mannens sexuella upplevelser påverkas av ingreppet Vad säger lagen i Sverige? Kvinnlig omskärelse/könsstympning behöver vi inte alls diskutera, det är olagligt att låta göra det i någon form liksom att åka utomlands och få det gjort! Det är viktigt att vi på BVC informerar främst våra afrikanska familjer om detta redan under flickans första levnadsår. Omskärelse av pojkar är enligt lagen (2001:499) tillåtet om det utförs av legitimerad läkare med smärtlindring och betryggande hygien. Pojkar under två månader får omskäras av personer som fått särskilt tillstånd, men legitimerad sjuksköterska måste då ombesörja smärtlindring och god hygien. Ingreppet får inte utföras mot pojkens vilja, men när det gäller små pojkar som inte kan uttrycka sin vilja får det göras om vårdnadshavarna är överens om det. Vad säger barnkonventionen? Både de som vill tillåta omskärelse och de som vill förbjuda ingreppet i barnaåren hänvisar till barnkonventionen. I portalartikel 3 står skall barnets bästa komma i främsta rummet. Om ingreppet förbjuds riskerar barnet att bli omskuret av mer ovana personer och med sämre smärtlindring och hygien. Samtidigt står det i artikel 24 att konventionsstaterna ska arbeta för att avskaffa sedvänjor som är skadliga för barnets hälsa. Vad säger barnläkarna? Holland är det enda land där barnläkarföreningen uttalat sig tydligt mot omskärelse av icke-medicinska skäl. I Sverige har Barnläkarföreningens utskott för Etik och Barnets Rättigheter gjort ett långt uttalande där man kommer fram till några slutsatser: 3

4 * Rutinmässig omskärelse av pojkar bör betraktas som icke medicinskt motiverat. * Vi bör långsiktigt verka för att avskaffa sedvänjan, bl a genom diskussion med berörda samfund. * Föräldrar ska tidigt få information om lagstiftning, om Barnkonventionen samt om komplikationsrisker. Sådan skriftlig information bör utarbetas av Socialstyrelsen. * I de fall föräldrarna ändå är överens om att de önskar få pojken omskuren ska det betraktas som ett kirurgiskt ingrepp och utföras på några utvalda vårdenheter. Hur gör vi i Västmanland? När vi får frågan på BVC ska vi informera om lagen, Barnkonventionen och risker med ingreppet, samt verka för att man låter pojken bestämma när han blir vuxen nog. Om föräldrarna ändå vill få det gjort kan vi hänvisa till Urologmottagningen i Västerås om pojken är över tre år. Ingreppet utförs då i narkos och kostar kronor. Ett annat alternativ är Läkarhuset Odenplan i Stockholm vi kan rekommendera dem eftersom vi vet att de har god kompetens och stor vana vid ingreppet. Det kostar minst lika mycket som på urologen. Telefonnummer finns på Kerstin Werner Dela ut D-vitamin redan vid första kontakten Livsmedelsverket skriver nu om sina råd om barnets mat, både Mat för spädbarn, Mat för småbarn och personalhandledningen. Vi kommer säkert att få höra mer om detta på höstens internatkurs Hur mår våra barn. En förändring är att man kommer att rekommendera D-vitamin redan från cirka en veckas ålder. I normala fall klarar sig nyfödda utan extra D- vitamin några veckor, men om mamman har dåligt D-vitaminstatus kan tillskottet behövas tidigt. Det är inte farligt för något barn att börja med D-vitamin redan vid första BVC-kontakten, så ta med en flaska redan på hembesöket. Vi kommer att ändra i handboken kapitel 13. Kerstin Werner 4

5 Årsstatistik 2010 för Barnavårdscentralerna i Landstinget Västmanland Sammanställningen är gjord i februari 2011 av inlämnade siffror till BHV-enheten från länets BVC. Jämförelse görs några år bakåt i tiden. Stort tack till alla BVC-sjuksköterskor för allt arbete kring statistikrapporteringen! Varje BVC har fått sina siffror redovisade vid vårens rundresor. Här nedan redovisas årets sammanställning av Första hembesök, Amning, Rökning och Sjuksköterskebemanning på BVC med kommentarer från Kerstin Werner. En komplett redovisning finns i årsrapporten, Karita Törnros Första hembesök, % barn födda år totalt i länet 60,4 65,2 67,0 61,0 till förstagångsmamma 79,0 75,8 70,9 Årets statistik påverkas delvis av influensavaccineringen vintern 2009/2010. Som tidigare är det stora variationer mellan olika BVC (5-100 %). Speciellt viktigt är det med hembesöket till förstagångsföräldrar eller om BVC-sjuksköterskan inte varit i hemmet tidigare (nylistad familj eller ny BVC-sjuksköterska). På några ställen görs hembesöket av BVC-sjuksköterska och barnmorska tillsammans. Även adoptivbarnsfamiljer ska erbjudas ett tidigt hembesök. Amning helammade, % barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån ,3 66,9 47,1 9, ,2 65,5 43,2 6, ,6 64,3 43,1 6,8 Amning hel eller delvis, % barn födda år 1 vecka 2 mån 4 mån 6 mån 9 mån 12 mån ,4 87,6 74,8 61,5 33,8 16, ,1 86,2 73,3 60,8 31,8 15, ,4 85,1 71,7 58,4 31,6 13,9 Internationellt sett är Sveriges amningssiffror mycket höga. Nationellt är skillnaden mellan olika län inte särskilt stor, men Västmanland hör till länen med lägst andel ammade barn. Framförallt är det en större andel barn som delammas i stället för helammas. Vi vet inte om detta innebär bara enstaka mål med bröstmjölksersättning eller om många barn till större delen får ersättning. 5

6 Rökning bland barn födda 2006, 2007, 2008 och 2009, % barn födda år barnets ålder 0-4 veckor mor röker far röker ngn i hemmet röker barnets ålder 8 månader mor röker far röker ngn i hemmet röker ,6 12,2 15,4 9,4 11,3 15, ,8 12,3 14,8 8,5 12,2 16, ,7 12,1 14,6 8,6 12,2 16, ,7 12,2 15,2 9,7 11,6 16,4 Vårt län har fler rökande småbarnsföräldrar än landet som helhet och tyvärr verkar det som om trenden med minskande röksiffror är bruten. Genom Riskbruksprojektet har vi under året fokuserat på tobaksbruket och hoppas att siffrorna därför vänder neråt kommande år. Sjuksköterskebemanningen på BVC I Kvalitetsmålen för Barnhälsovård är rekommendationen för BVC-sjuksköterskan 40 arbetstimmar/vecka för barn, alltså nyfödda per år. Hur det ser ut på varje BVC diskuterar vi på vårens rundresor, men om man tittar på länet i helhet har antalet barn per sjuksköterska tyvärr ökat de senaste åren. Vid årets slut hade länet 62 nyfödda per heltidsarbetande sjuksköterska, men vi har fått höra att några enheter kommer att öka bemanningen. Ett gott barnhälsovårdsarbete tar tid, och vi hoppas att antalet barn per sjuksköterska är lägre vid nästa redovisning. Inskrivna barn Barn per Nyfödda per År på BVC heltid ssk heltid ssk Att åka framåt eller bakåt i barnvagn Små barn mår bäst i bakåtvänd vagn är slutsatsen man kan dra av en studie från 2009, gjord av den skotska psykologen Suzanne Zeedyke. Cirka barn i 50 städer observerades. Studien visar att barn som sitter i framåtvända vagnar pratar mindre, skrattar mindre och har högre puls än barn som sitter i bakåtvända vagnar. Förklaringen, enligt Suzanne Zeedyke och professor Hugo Lagercrantz, är kontakten som barn i bakåtvända vagnar får med sina föräldrar. Barn i framåtvända vagnar kan inte registrera vad deras föräldrar gör, och samtidigt kan den vuxne inte direkt uppfatta barnets reaktioner och känsloläge. Barn är som magneter vid ett års ålder och suger i sig ord. Dessutom är inte sådana här små barn intresserade av utsikt, de är intresserade av kontakten med sina föräldrar. Hugo Lagercrantz säger också att det finns indikationer på att barn som sitter i framåtvända vagnar har sämre språkförståelse, och orsaken tycks vara just att de missar föräldrarnas småpratande och småsjungande under tiden i vagnen. Avhandlingens titel är: How contemporary methods if infant transport are shaping the development of infant brain. Källa: DN,

7 Prevention av barnfetma i områden med låg socioekonomisk status Barn från områden med låg socioekonomisk status och barn i en del etniska subgrupper löper ökad risk att utveckla fetma. Varför och vad kan man göra åt det? Dessa uppgifter har undersökts i en avhandling skriven av Maria Magnusson som är dietist och verksam i Göteborg. Studierna genomfördes på en skola i ett bostadsområde med låg socioekonomisk status samt i en skola som låg i ett område med hög socioekonomisk status. En kartläggning av mat och levnadsvanor genomfördes med hjälp av frågeformulär och en intervju om matvanor, fysisk aktivitet och frågor om tilltron till förmågan att kunna påverka sin hälsa. Det visade sig att ett stort antal levnadsvanor skiljde sig mellan barnen i de båda skolorna, konsekvent till fördel för barnen i det rikare området som också hade en större tilltro till att deras vanor påverkade hälsan. De som lättast tar till sig budskapen i generella hälsofrämjande insatser har samma utbildningsnivå, ekonomi, språk och typ av mediekonsumtion som de som planerar och genomför insatserna. Breda preventiva insatser leder därför ofta till att de socioekonomiska skillnaderna ökar. I de samtal mellan skolsköterskor och elever som analyserades pratade deltagarna påfallande ofta förbi varandra och missförstod varandra på olika sätt. Några orsaker handlade om att skolsköterskan hade uppfattningen att de visste från början vilka råd som behövdes. De var osäkra i sina ämneskunskaper, särskilt när det gällde maten och vid dessa tillfällen blev det ofta så att de använde sig av pekpinnar eller allmänna råd istället för att utgå från barnens och familjernas egna förhållanden. Detta är något som inte tidigare belysts i forskningen om samtal i vården. Ett annat hinder var att man inte förstod varandra rent språkligt. De familjer som hade en annan matkultur än den traditionellt svenska verkade ha sämre chanser att få ett bra stöd. I samtalet med invandrade familjer påpekade skolsköterskorna ofta att dessa hade en annan matkultur. Dessa antaganden baserades inte på några undersökningar av hur familjerna egentligen åt utan på det faktum att de kom från andra länder. Resultaten tyder på att interventioner bör utvecklas och implementeras i tätt samarbete med de grupper som är föremål för dem. Skolsköterskans stöd till elevers förändringsarbete skulle kunna utvecklas genom djupare samarbete med andra professioner. Rådgivning till barn och föräldrar med ett språk och en matkultur som skiljer sig från de traditionellt svenska stöter på särskilda hinder. Länk till avhandlingen Två ovanstående artiklar, Att åka framåt eller bakåt i barnvagn och Prevention av barnfetma i områden med låg socioekonomisk status har varit införda i BVC-Nytt - Månadsblad för barnhälsovården inom Stockholms norra och sydvästra länsdelar varifrån vi kopierat artiklarna. 7

8 Sommar och sol Från solen och solarier kommer ultraviolett strålning, UV-strålning. UV-strålningen är skadlig och enligt Strålsäkerhetsmyndigheten dör ca 400 personer per år orsakad av hudcancer. Risken ökar både med den totala mängden UV-strålning och antalet brännskador individen fått. För den som har råkat bränna sig är det viktigt att låta huden vila helt från solen så skadorna hinner läka. Det kan vara svårt att märka om man solat för länge eftersom det tar 8 24 timmar innan huden blir röd. Vi vet att solens strålar hjälper kroppen att bilda naturligt D-vitamin. Men eftersom D-vitaminbehovet för ljushyade tillgodoses genom några få (10-15) minuters utevistelse gör UV-strålning betydligt mer skada än nytta för vår hälsa. Så budskapet är: Var försiktig i solen! Ultraviolett strålning är skadligast då ovan hud plötsligt utsätts för stark sol. Små barn har känsligare hud och bränner sig lättare i solen än vuxna. Barn som bränner sig löper ökad risk för hudcancer senare i livet. Var därför extra rädd om barnen! Solstrålning kan även skada ögonen. Därför är det viktigt att skydda ögonen mot stark sol. Det gäller särskilt barns ögon eftersom de är ännu ömtåligare än vuxnas. Njut av solen men bränn dig inte! Nedan kommer några råd om hur vi kan skydda barnen och oss själva från solens strålar Skydda dig i första hand med kläder, hatt med brätte och solglasögon. Kläder som är tätt vävda, sitter löst och är torra skyddar bäst. Använd solskyddskräm där kläderna inte skyddar. Välj hög solskyddsfaktor som skyddar mot både UVA och UVB. Använd solglasögon även billiga solglasögon blockerar UV-strålning. Välj solglasögon som skyddar ögonen även från sidan. Var extra försiktig mitt på dagen. Solen är som starkast mellan klockan 11 och 15. Du vet antagligen själv hur lång tid i solen som krävs för att du ska bli bränd var försiktig! Skydda barnen! Barn under ett år ska inte alls vistas i solen. 8

9 Var och när är solen stark? Solen är starkast när den står högt på himlen. Titta på din skugga om den är kortare än du själv är solen stark. Solen är extra stark på breddgrader nära ekvatorn och på höga höjder. Snö reflekterar 80 procent av UV-strålningen och sand 25 procent. Vatten släpper igenom UV-strålning och skyddar inte den som simmar. En stor del av UV-strålning träffar oss indirekt. Även i skuggan kan du utsättas för ända upp till hälften av solens UV-strålning. Titta på UV-index. Högt UV-index innebär stark sol. Myndigheten har även tagit fram en broschyr Solskyddsfaktorer sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn. Källa: Strålsäkerhetsmyndigheten Eva Söderqvist Hoppa säkert på studsmatta Att hoppa på studsmatta är en bra träning och ett utmärkt sätt att träna koordination bland annat. Tyvärr uppstår en del skador, och de vanligaste skadorna bland barn är vrickade fötter och skadade handleder. För små barn är det framförallt viktigt att ett barn i taget hoppar på studsmattan och under övervakning av en vuxen. På Konsumentverkets hemsida, finns tips att ge till föräldrar för säkert hoppande. Karita Törnros 9

10 Här nedan publiceras en skrivelse från Socialstyreslen och Smittskyddsinstitutet inkommen till BHV-enheten den 1 juni Fortsatt viktigt att se över ditt vaccinationsskydd mot mässling vid utlandsresa Flera europeiska länder rapporterar för närvarande större eller mindre mässlingsutbrott. Mest drabbat är Frankrike där drygt fall anmäldes under årets tre första månader. Även i Danmark pågår ett utbrott med över 70 rapporterade hittills. Andra länder med pågående utbrott är Bulgarien, Schweiz, Spanien, Tyskland, Italien, Belgien, Serbien, Turkiet, Makedonien och Storbritannien. Totalt har 38 länder i WHO:s europeiska region rapporterat mässlingsfall i år. Sedan årsskiftet har även 13 fall konstaterats i Sverige, varav 12 var ovaccinerade och en vaccinerad med en dos. Därför rekommenderar Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen att ovaccinerade barn som är äldre än 9 månader vaccineras mot mässling vid utlandsresa (normalt ges vaccin på BVC vid månaders ålder). Observera att barn som vaccineras med MPR före 12 månaders ålder måste även vaccineras med den ordinarie dosen vid 18 månaders ålder. Även vuxna som inte har haft sjukdomen eller vaccinerats med två doser bör se till att bli vaccinerade inför en utlandsresa. Mässling än en av de mest smittsamma infektioner som finns. Den är luftburen och kan drabba både barn och vuxna. Vid misstänkta fall bör man kontakta infektionsklinik eller barnklinik direkt per telefon. Eftersom smittsamheten är så hög är det inte lämpligt att sitta i ett väntrum på en vårdcentral eller läkarmottagning. Tiden mellan smitta och insjuknande är omkring tio dygn. Symtomen är feber, snuva och hosta de första dagarna. Därefter uppkommer utslag på kroppen och irritation i ögonen. Det finns ingen behandling mot själva sjukdomen. Mässling kan leda till följdsjukdomar som hjärn-, öron- eller luftrörsinflammation. 10

11 Lästips Här kommer några tips på bra och spännande böcker att rekommendera för föräldrar. Tipsen kommer från några barnbibliotekarier i Västerås Sluta retas! Emma Chichester Clark Aptjejen Mimis storkusin Momo retas helat iden. Han kallar henne härmapa, barnrumpa och Lilla Fis-Mimi lipsill. Han lurar i henne en massa dumheter och skrämmer henne med Stora Skogsmonstret. Till slut har han retats och skrämts tillräckligt tycker Mimi som bestämmer sig för att skrämmas tillbaks! Igenkänningsfaktor på hög nivå, underbart gulliga apkusiner och fina, färggranna djungelillustrationer gör denna bok perfekt för samtal om att bli retad och att vara minst. Även för alla storkusinerna. Åldrarna 3-5. Lilla barnkammarboken Rim och ramsor för händer, fötter och kropp Godnattvisor Sju små sagor Lilla barnkammarboken är en serie antologier som rymmer det allra bästa som finns att läsa för små barn, från vaggan upp i dagisåldern. Det är mycket tilltalande böcker med varmt inbjudande bokomslag. Illustrationerna inuti boken är gjorda av flera av landets allra skickligaste barnboksillustratörer. De två första böckerna i serien Rim och ramsor för händer, fötter och kropp och Godnattsagor kan man med fördel använda för de allra yngsta barnen medan Sju små sagor passar från cirka 4 år. Alla böckerna innehåller cd-skiva med musiken, ramsorna och sagorna inspelade. Till vintern kommer en fjärde del med julsånger. Bytt är bytt Stephanie Blake Simon, som är en liten kanin, ska leka hemma hos Filip. Han har tagit med sig sina tre bilar, den gula, den blåa och den gröna. Hemma hos Filip bygger de en STOR bilbana. Filip har en röd bil och den tycker Simon är väldigt fin. Det är en superbil, säger Simon, som ändå föreslår ett byte. Och så byter Simon bort sina tre bilar mot den röda superbilen. Men när han kommer hem så börjar han ångra sig. Ja, han förstår att han rent av har blivit lurad. Boken är illustrerad i starka klara färger och de små kaninernas ansiktsuttryck är talande. 11

12 Boken om läsning Viveka Ljungström, Catharina Hansson En handbok om barns språk- och läsutveckling och som handlar om hur det går till när barn lär sig att läsa. Boken innehåller många bra tips till föräldrar om hur detta kan stimuleras. Boken är också fylld med många bra boktips. Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Artikel 42 handlar om att länderna lovar att se till att både barn och vuxna vet vilka regler som finns i barnkonventionen. Utbildning/fortbildning sept Språkets betydelse för det lilla barnet och barn som flerspråkiga 13:30-17:00 En utbildningseftermiddag tillsammans med länsbiblioteket och länets barnbibliotekarier okt Hur mår våra barn? Ramnäs Hotell & Konferens eller Internatutbildning okt Anmälan via Lärcentrum. Höstens Eva-träffar 14, 15 och 22 nov Västerås 21 nov Köping 24 nov Norberg (Fagerstaregionen) 13:30-16:30 12

13 Redaktionsmedlemmarna för BHV-Nytt Kerstin Werner Barnhälsovårdsöverläkare e-post: Eva Söderqvist Vårdutvecklare e-post: Karita Törnros Teamsekreterare e-post: Helena Gustafsson Psykologkonsult e-post: Barnhälsovårdsenheten, Ingång 8, Centrallasarettet, Västerås Trevlig sommar! Semester på BHV-enheten sommaren 2011 Eva Söderqvist vecka Helena Gustafsson vecka Karita Törnros vecka Kerstin Werner vecka 27-28,