Sjöfartsverket. Undersökning om funktionshindrades möjligheter att utnyttja transportsystem. Hösten 2004, Markör AB

Transkript

1 Sjöfartsverket Undersökning om funktionshindrades möjligheter att utnyttja transportsystem. Mätning 3. Hösten 2004, Markör AB Rapport från Markör AB Trafikverken funktionshinder Sjöfarts Markör AB, Box 396, Örebro Telefon: Telefax

2 Innehåll Om undersökningen 3 Om val av urvalsmetod 4 Metod skillnader jämfört med Metod Kontrollgrupp 8 Resultat Sjöfartsverket 9 Hur ofta reser man med båt? 9 Andel som kan resa 10 Betyg på den senaste resan 11 Vad ska förbättras? 12 Synpunkter från resenärerna 13 Kontrollgruppen 14 Hur ofta reser man med båt? Kontrollgrupp Betyg på den senaste resan. Kontrollgrupp Slutdiskussion 18 Diagram fördelat på funktionshinder 22 Är båträdsla ett hinder för resor? 28 Bilaga 1: Öppna svar 29 Bilaga 2: Frågeformulär Sjöfartsverket 43 Markör AB 2 (52)

3 Om undersökningen De fyra trafikverken (Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket)har alla som mål att öka tillgängligheten till respektive transportsystem för samtliga medborgare. Regeringen har ålagt transportverken att ta fram ett underlag för hur stor andel av funktionshindrade och andra grupper med särskilda behov som idag utnyttjar eller skulle kunna utnyttja transporterna i samhället. För att åstadkomma ett sådant underlag har de fyra trafikverken (Banverket, Luftfartsverket, Sjöfartsverket och Vägverket) i samarbete med Rikstrafiken och Boverket uppdragit åt Markör AB att genomföra en resvane- och nöjdkund-mätning bland funktionshindrade 16 år eller äldre. Undersökningen har tidigare gjorts 2002 och 2003, och föreliggande rapport redovisar resultaten från den tredje mätningen i serien (2004). Uppdraget har bestått i att förutom att kunna visa andelen funktionshindrade som kan resa, som kan resa med besvär och som inte kan resa alls, finna en enkel och åtgärdsinriktad metod/modell för kvalitetsmätningar/nöjdkundmätningar bland de aktuella grupperna. Sedan 2003 genomförs undersökningen även i en kontrollgrupp bestående av personer utan funktionshinder. Undersökningen har genomförts på följande sätt: Urvalspersonen har fått besvara två frågor som rör resande. Med utgångspunkt från svaren på dessa frågor har en fördelning tagits fram som presenterar andelen som reser eller kan resa utan besvär, andelen som skulle kunna resa men med vissa besvär, samt andelen som inte kan resa alls. De resenärer som gjort en resa under de senaste 24 månaderna har också med utgångspunkt från den senaste resan fått bedöma resan ur tillgänglighetssynvinkel (information, ledsagning, förflyttningar inom terminalen och på respektive transportslag samt bemötande). I år har även frågor som rör dörröppning samt förflyttning över stora öppna ytor tillkommit. Frågorna har betygsatts med skalan Mycket svårt (1) till Mycket lätt (5). Betyg 4 och 5 har i resultatredovisningen slagits samman till ett index som mäter andelen nöjda kunder. Detta index finns dels för varje fråga, dels för alla frågor tillsammans. Det senare är trafikverkens nöjdkundindex och utgör en övergripande kvalitetsnivå. Varje trafikverk erhåller en egen rapport med andel resenärer och uppfattning om tillgänglighet. Till rapporten hör också en tabellbilaga med respektive verks frågor fördelade på funktionshinder, kön och ålder. I rapporten beskrivs i korthet öppna svar, som sedan finns i sin helhet i bilaga fördelat på funktionshinder. I bilaga finns också de frågor som använts. Varje rapport avslutas med slutdiskussion, som sammanfattar samtliga resultat. Markör AB 3 (52)

4 Om val av urvalsmetod ULF-undersökningarna (Undersökning av LevnadsFörhållanden, SCB), som vänder sig till ett urval bland den vuxna befolkningen mellan 16 och 84 år, ställde 1999 och 2000 ett antal frågor om resvanor till personer med funktionshinder. Dessa personer bestod av respondenter som besvarat frågor om syn-, hörsel-, och rörelseförmåga samt fråga om astma/allergi. Beräknat på resultaten av ULF kan man konstatera att 20 % av den vuxna befolkningen mellan 16 och 84 år har något eller några funktionshinder. 1 Resultaten från de nu genomförda undersökningarna ger ytterligare information till de tilläggsfrågor som fanns med i ULF-undersökningarna. Syftet med den undersökning som nu genomförts var att utarbeta en metod som på ett enkelt sätt, såväl genomförbart som åskådligt, kunde mäta andelen personer med funktionsnedsättning som kan använda respektive transportsystem, och också bedöma tillgänglighetsaspekten när det gäller exempelvis rörelsemöjligheter och information. Att göra undersökningar bland särskilda grupper bereder alltid undersökaren olika problem. Här var en del av problemet att undersökningen skulle vara kostnadseffektiv och nå rätt målgrupp. Det bedömdes därför inte som möjligt att utgå från den metod som använts i ULF-undersökningarna; fokus skulle ligga på funktionshindrades uppfattningar, vilket innebar att om de 2000 intervjuer med funktionshindrade som var målet för årets undersökning skulle genomföras med totalbefolkningen som urvalsram skulle därför ett mycket stort urval behövas dras. I stället för att göra på detta sätt valdes funktionshindrade organiserade i handikapporganisation som urvalsram. Kriterium för urval var givetvis att medlemskapet grundades på att personen själv hade ett eller flera funktionshinder. Människor med andra skäl till att ha medlemskap i en sådan organisation ingick inte. Dock har SCBs åldersindelning bibehållits för att kunna göra eventuella åldersbaserade jämförelser. Urvalet, som gjorts som överuttag för att uppnå målet, är därför att betraktas som selektivt. Det är således inte fråga om ett regelrätt obundet slumpmässigt urval (OSU) i denna undersökning. 1 Funktionshindrades resvanor. Gunilla Davidsson, SCB. oktober Markör AB 4 (52)

5 Metod skillnader jämfört med 2004 Urvalet 2002 gjordes som en kombination av slumpning ur register och självselektering. Registerslumpning gjordes bland synskadade medlemmar i Synskadades Riksförbund där Markör fick tillgång till samtliga medlemmar. Ur detta register slumpades 500 personer och intervjuer genomfördes med ca 250 synskadade. För gruppen hörselskadade bidrog Hörselskadades Riksförbund med listor på 500 medlemmar efter instruktion om urvalsdragning, där tonvikt lades vid slumpmässighet och geografisk spridning, till vilka den postala enkäten skickades. När det gäller rörelsehindrade var fyra förbund aktuella: De handikappades Riksförbund (DHR), Neurologiskt handikappade (NHR), Reumatikerförbundet (R) och Riksförbundet för Trafik- och polioskadade (RTP). I varje organisation var det önskvärt att kunna genomföra cirka 50 intervjuer. Alla förbund hade dock inte möjlighet att ge oss tillgång till medlemsregister. I stället fick urvalet göras enligt följande: De handikappades Riksförbund: DHR distribuerade en postal enkät till 200 av medlemmarna enligt samma princip som till hörselskadade från Markör. RTP: Markör skickade 200 brev med instruktion med förfrågan om delaktighet i undersökningen försedd med svarstalong (självselektering) till RTPs kansli som distribuerade förfrågan till 200 medlemmar, varefter Markörs intervjuare genomförde intervjun per telefon med dem som skickat tillbaka talongen ifylld till Markör. Neurologiskt handikappade: samma förfarande som för RTP. Reumatikerförbundet: samma förfarande som för RTP var samtliga intresseorganisationer behjälpliga med urvalsdragning och utskick. Synskadade rekryterades som vid den tidigare mätningen, DHR bidrog med telefonurval till sina medlemmar och övriga förbund hjälpte till med distribution av enkäter direkt till medlemmarna, efter att själva gjort ett urval på grund av sekretesskäl. Självselektering som metod användes således inte vid 2003 års mätning. I årets mätning har alla organisationer utom Synskadades Riksförbund distribuerat en postal enkät till ett urval medlemmar. Synskadade har intervjuats per telefon. Markör AB 5 (52)

6 Metod 2004 De tidigare undersökningarna har haft som målsättning att nå ca 1000 funktionshindrade personer. I årets mätning är målsättningen satt till synskadade, 400 hörselskadade, 400 rörelsehindrade, 400 med astma/allergi samt slutligen 400 människor med fler än ett funktionshinder. Människor med fler än ett funktionshinder har definierats genom att varje intervjuperson fick besvara vilket huvudsakligt funktionshinder man hade, och därefter även besvara frågan om ytterligare funktionshinder finns och i så fall vad. Därefter har en beräkning gjorts för att ta fram de fem grupper som ska ingå i undersökningen. Undersökningen har i huvudsak genomförts som en postal undersökning med ett utskick, med undantag för synskadade och kontrollgrupp som intervjuats per telefon. Vid samtliga mätningar som gjorts i denna serie av resvane- och nöjdkundundersökningar riktad till funktionshindrade har de funktionshindrades intresseorganisationer varit delaktiga i urvalshanteringen. Flertalet organisationer lämnar inte ut register på medlemmar av sekretesskäl. I stället har organisationerna internt tagit fram ett urval medlemmar. Markör AB har skickat missiv, enkät och svarskuvert i ett förslutet ytterkuvert, och organisationerna har sedan etiketterat och skickat ut enkäten till de utvalda medlemmarna. För varje organisation har ett överuttag bland medlemmarna gjorts för att i möjligaste mån försäkra sig om att de önskade storlekarna på genomförda/ifyllda enkäter skulle nås. Detta sätt att lösa datainsamlingen användes i samarbete med Hörselskadades Riksförbund, Astma- och allergiförbundet, Reumatikerförbundet, De Handikappades Riksförbund, Neurologiskt handikappades Riksförbund, samt Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade. Från Synskadades Riksförbund erhölls urval med telefonnummer för telefonintervjuer. Urval till kontrollgruppen köptes från Adresskompaniet. I tabellen nedan beskrivs urvalsmetod. Funktionshinder Organisation Urvalsmetod/datafångstmetod Synskadade Synskadades Riksförbund Slumpat ur medlemsregister av SRF/telefonintervjuer Hörselskadade Hörselskadades Riksförbund Förbundet skickade postala enkäter Rörelsehindrade Riksförbundet för Trafik- och polioskadade Förbundet skickade postala enkäter Rörelsehindrade Neurologiskt handikappade Förbundet skickade postala enkäter Rörelsehindrade Reumatikerförbundet Förbundet skickade postala enkäter Rörelsehindrade De handikappades Riksförbund Förbundet skickade postala enkäter Astmatiker/allergiker Astma- och allergiförbundet Förbundet skickade postala enkäter Markör AB 6 (52)

7 Totalt genomfördes 1932 intervjuer antingen via telefon eller per post. De 1932 beskrivs genom beräkning av frågorna om funktionshinder i fem grupper med jämförelse 2002 och För 248 personer 2004 saknas uppgift. Antal 2004 Procent 2004 Antal 2003 Procent 2003 Synskadade , Hörselskadade , ,7 Rörelsehindrade 163 9, Astma/allergi , Flera funktionshinder , ,3 I följande två tabeller beskrivs köns- och åldersfördelning. Antal 2004 Antal 2004 Antal 2003 Procent 2003 Man , Kvinna , Antal 2004 Procent 2004 Antal 2003 Procent år 80 4,2 24 2, år , , år , år , ,3 75 år eller äldre , ,3 Tabellen nedan beskriver hur stora andelar på totalnivå som har personlig assistens respektive färdtjänst. Antal 2004 Procent 2004 Antal 2003 Procent 2003 Personlig assistent 128 7,1 66 7,8 Färdtjänst , ,6 Markör AB 7 (52)

8 Kontrollgrupp Från och med 2003 kompletterades pilotstudien med en kontrollgrupp. Syftet med att kontrollgruppen var att se om några skillnader fanns i tillgänglighet till transportmedel mellan funktionshindrade och icke funktionshindrade, och om så var fallet, hur stora skillnaderna var. Urvalet till kontrollgruppen har dragits via Telias abonnentregister. Intervjuer har gjorts via telefon med den person i hushållet som är mellan 16 och 85 år. Ett kriterium för att få delta i undersökningen är att intervjupersonen inte ska ha något funktionshinder. Alla frågor som ställts till funktionshindrade resenärer har också ställts till icke funktionshindrade med undantag för frågor om ledsagning, färdtjänst och personlig assistent. Totalt genomfördes 437 intervjuer. Kontrollgruppen fördelade sig på kön och ålder enligt följande: Kontrollgrupp Antal 2004 Procent 2004 Antal 2003 Procent 2003 Man , ,5 Kvinna , ,5 Antal 2004 Procent 2004 Antal 2003 Procent år 49 11,2 18 8, år , , år , , år 45 10, ,7 75 år eller äldre 24 5,5 18 8,5 Markör AB 8 (52)

9 Resultat Sjöfartsverket Frågan som gäller hur ofta ett transportmedel utnyttjas baseras på samtliga funktionshindrade. I diagrammet görs en jämförelse med 2002 och 2003 års mätningar. Andelen faktiska och presumtiva resenärer fördelas på funktionshinder och totalnivå, och även här görs en jämförelse med föregående två års mätningar. Hur ofta reser man med båt? Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 56,0 51,8 51,9 36,6 37,4 35,4 0,0 10,3 7,1 9,1 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 0,9 0,9 0,6 0,20,3 0,6 0,1 0,1 0,3 0,1 0,1 0, ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Andelen som aldrig reser med båt har minskat något sedan mätningen 2003 och det resandet verkar nu ligga på ungefär samma nivå som Markör AB 9 (52)

10 Andel som kan resa Totalt beräknas 64 % av de funktionshindrade på totalnivå kunna resa, och ytterligare 22 % kan resa med vissa besvär. Den totala andelen som kan resa har minskat något jämfört med tidigare mätningar. Återstår 14 % som uppger att de inte alls kan resa med båt. Finns det då skillnader i tillgänglighet beroende på funktionshinder? Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total. Andel som kan resa obehindrat eller med vissa besvär, fördelat på funktionshinder. Samtliga 2004 Samtliga 2003 Samtliga 2002 Syn 2004 Syn 2003 Syn 2002 Hörsel 2004 Hörsel 2003 Hörsel 2002 Rörelse 2004 Rörelse 2003 Rörelse 2002 Astma/allergi 2004 Astma/allergi 2003 Astma/allergi 2002 Flera 2004 Flera 2003 Flera % Utan besvär Med besvär Vid tidigare mätningar har skillnaden mellan olika grupper varit små, även om rörelsehindrade samt gruppen med flera funktionshinder haft svårast att resa med båt. I årets mätning har en markant försämring skett gällande gruppen synskadade. Endast drygt fyra av tio synskadade uppger att de kan resa utan besvär. Detta kan jämföras med knappt sex av tio 2003 samt knappt sju av tio Andelen synskadade som inte alls kan resa uppgår till drygt en av fyra, vilket kan jämföras med knappt en av tio 2002 och Generellt sett är dock tillgängligheten till båtresor hög. Markör AB 10 (52)

11 Betyg på den senaste resan Frågorna som gäller tillgänglighet, bemötande etc, har endast ställts till dem som rest någon gång under de senaste 24 månaderna, och svaren baseras på den senaste resan. För dessa frågor redovisas andelarna nöjda, dvs de som angett betyg 4 eller 5. De som saknar uppfattning har inte inberäknats. I årets mätning har två frågor tillkommit; de handlar om huruvida det var lätt eller svårt att öppna dörrar på stationen samt att ta sig över stora öppna ytor på stationen. I diagrammet görs en jämförelse med föregående mätningar. Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total. Andel 4+5: Det var lätt... att köpa/boka biljett till båtresan att öppna dörrar på terminalen och ledsagningen/assistansen fungerade bra att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan att förflytta sig inom terminalen att ta sig över stora ytor på terminalen...och den personliga servicen under resan var bra att ta sig av båten att ta sig ombord på båten att beställa ledsagning/assistans till resan att förflytta sig på båten att ta del av information på färjeterminalen att ta del av information ombord på båten att vistas inom terminalen utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer % Hur förlöpte den senaste resan? Av diagrammet framgår att ett antal faktorer som har betydelse för resan i årets mätning fått ökade andelar nöjda jämfört med 2003 års mätning. Det gäller förflyttningar inom terminalen, att ta sig ombord på och av båten, att förflytta sig på båten, att ta del av information på båten samt möjligheten att hitta en plast ombord där man inte störs av astma- och allergiframkallande faktorer. Faktorer som verkar ha försämrats sedan 2003 är biljettbokning och -köp, ledsagning/assistans, information vid reseplanering, personlig service, beställning av ledsagning/assistans, att ta del av information på färjeterminalen samt att vistas inom terminalen utan att störas av astmaoch allergiframkallande faktorer. Markör AB 11 (52)

12 Vad ska förbättras? Hur ska man då gå till väga för att åtgärda problem? Antingen kan man försöka förändra allt, något som inte brukar fungera och det oftast inte heller finns resurser till, eller också kan andelen nöjda få utgöra en brytpunkt. Viktigast är att urskilja problemområden och visa föremål för förbättring för att gemensamt kunna arbeta mot samma mål. I årets mätning har följande åtgärdsinriktning utkristalliserats. Faktorer som ökat har andelarna markerade med fet stil. MARKÖR Tillgänglighet och bemötande 2004: Sjöfartsverket. SKAPA-värde: 72 ( ), ( ) Åtgärda! Bevaka! Underhåll! Ledsagning bra 81 Öppna dörrar 82 Biljettköp 86 Ta sig ombord 74 Att ta sig av båten 74 Personlig service 76 Ta sig över stora ytor 77 Förflytta sig inom terminalen 77 Information vid planering 79 Finna en plats utan astmaframkallande faktorer 52 Vistas inom terminal utan allergi/astmabesvär 54 Ta del av information på båten 64 Ta del av information på färjeterminalen 64 Förflytta sig på båten 67 Beställa ledsagning/assistans Markör AB 5 Astma/allergiframkallande faktorer är fortsatt ett stort problem för stora andelar resenärer. Informationen på terminalen och ombord kräver fortfarande åtgärder. Detta gäller även förflyttningar ombord samt beställning av ledsagning/assistans, den faktor som minskat mest sedan föregående mätning. Områden att hålla under uppsikt så att de inte försämras gäller särskilt ombord- och avstigning, förflyttning inom terminalen, personlig service, att ta sig över stora öppna ytor på terminalen samt tillgången på information vid planering av resa. Dörröppning på terminalen, ledsagning/assistans samt biljettbokning och -köp fungerar bra i dagsläget. Markör AB 12 (52)

13 Synpunkter från resenärerna De intervjuade har många förslag på vad som behöver förbättras för att underlätta resandet: 2 Synskadade Skyltning och annan information bör göras tydligare, gärna med större bokstäver och tydligare kontraster mellan ljust och mörkt. Belysningen har brister om man har synsvårigheter, och varningsutrustning vid trappor är viktigt. Hissarna bör ha signaler så att man kan veta på vilket plan man befinner sig. Hörselskadade Teleslinga ombord är ett av de vanligaste önskemålen. Dessutom behöver högtalarsystemen förbättras. Högtalarinformationen bör kunna kompletteras med ljustavla för att alla ska kunna ta del av den. Informationen i högtalare ska ges tydligt, högt och långsamt. Rörelsehindrade Trapporna är besvärliga för rörelsehindrade och hissarna är ibland alltför trånga. Det kan vara svårt att ta sig ombord på grund av höga trösklar mellan terminal och färja. Någon form av rullstolslift skulle vara önskvärd. Många nämner även handikappanpassade toaletter. Astma/allergi Problemet med rökning tycks vara mycket stort, särskilt på Danmarksfärjorna. Fler rökfria platser är nödvändiga. Totalt rökförbud bör råda i utrymmen som alla utnyttjar, som exempelvis trapphus och hissar. Detta bör även gälla in- och utgångar. Heltäckningsmattorna bör tas bort, detta för att undvika damm och dofter. Personalen ska vara rök- och doftfri. Fler funktionshinder Människor med flera funktionshinder upplever också flera av de ovan beskrivna problemen. 2 Samtliga öppna svar finns i bilaga. Markör AB 13 (52)

14 Kontrollgruppen Vid en jämförelse med kontrollgruppen kan man konstatera en stor skillnad jämfört med mätningen Andelen personer ur kontrollgruppen som aldrig reser med båt är nu högre än motsvarande andel hos de funktionshindrade. Förhållandet var det omvända vid föregående mätning. Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total funktionshindrade/total kontrollgrupp. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 56,5 51,9 37,4 29,3 0,0 10,5 9,1 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad Kontrollgrupp 1,8 0,6 1,1 0,6 0,2 0,3 0,5 0,2 2 ggr/månad 1 gång per vecka Funktionshindrad Dagligen eller flera ggr/vecka Markör AB 14 (52)

15 Kontrollgruppens upplevelser av sina resor skiljer sig i vissa stycken från funktionshindrades. Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total funktionshindrade/total kontrollgrupp. Andel 4+5: Det var lätt... att köpa/boka biljett till båtresan att öppna dörrar på terminalen att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan att ta sig över stora ytor på terminalen...och den personliga servicen under resan var bra att förflytta sig inom terminalen att ta sig av båten att ta sig ombord på båten att förflytta sig på båten att ta del av information på färjeterminalen att ta del av information ombord på båten att vistas inom terminalen utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer Kontrollgrupp Funktionshindrad 0 50 % 100 De funktionshindrade är mer nöjda än kontrollgruppen när det gäller den personliga servicen. Gällande biljettköp och tillgängligheten av information vid planeringen av resan tycker de bägge grupperna ungefär lika. Övriga --faktorer visar kontrollgruppen högre värden på, och en markant skillnad finns när det gäller att förflytta sig på båten. Markör AB 15 (52)

16 Hur ofta reser man med båt? Kontrollgrupp Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total kontrollgrupp 2003 och Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 49,5 56,5 35,8 29,3 11,310,5 0,0 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 1,9 1,8 0,0 1,1 1,4 0,2 0,0 0,5 2 ggr/månad Kontrollgrupp 2003 Kontrollgrupp gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Markör AB 16 (52)

17 Betyg på den senaste resan. Kontrollgrupp Sjöfartsverkets ansvarsområde. Total kontrollgrupp 2003 och Andel 4+5: Det var lätt... att ta sig över stora ytor på terminalen 93 att öppna dörrar på terminalen 92 att förflytta sig inom terminalen att ta sig av båten att ta sig ombord på båten att köpa/boka biljett till båtresan att förflytta sig på båten att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan att ta del av information på färjeterminalen att ta del av information ombord på båten att vistas inom terminalen utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer och den personliga servicen under resan var bra 77 Kontrollgrupp 2003 Kontrollgrupp 2004 % Markör AB 17 (52)

18 Slutdiskussion Resultaten visar liksom vid föregående mätning att många utnyttjar kollektivtrafik i form av buss och spårvagn regelbundet, men också att det för dessa transportmedel är flest som uppger att de inte kan resa på detta sätt, något som särskilt gäller rörelsehindrade och människor med fler än ett funktionshinder. I övrigt är det inom gruppen synskadade som de största försämringarna kan observeras gällande andel som inte kan resa. Denna grupp är numer den som uppger sig ha svårast att resa med såväl tåg som flyg och båt. Försämringen är störst i fallet båt, där endast 73 % av de synskadade uppger att de kan resa med eller utan besvär. Detta bör jämföras med motsvarande andel 2003, som var 93 %. Bland dem som har rest med de olika färdmedlen under den senaste 24-månadersperioden kan man konstatera att fler idag är nöjda med olika faktorer än vid den tidigare mätningen. Särskilt tydligt är detta för Vägverket, där nöjdheten ökat markant för vissa faktorer. Banverket Förbättringarna kan främst märkas inom rörelsemomenten, exempelvis att ta sig av och på tåget samt att förflytta sig inom stationen. Dessutom kan en förbättring ses i huruvida det var lätt att vistas inom stationsbyggnaden utan att störas av astma/allergiframkallande faktorer. Gällande försämringarna visade förra årets mätning en betydande förbättring inom ledsagning, såväl beställning som genomförande. Denna förbättring har nu istället vänt till en försämring. Även förbättringen av informationen från 2003 tycks ha avbrutits. Situationen är densamma för möjligheten att hitta en plats på tåget där man inte störs av astma/allerigframkallande faktorer en förbättring 2003 har vänt till en försämring Sammantaget finns alltså alltjämt ett stort förbättringsutrymme andelen nöjda kunder, det vill säga de kunder som gett betyg fyra eller fem på faktorerna, uppgår liksom i förra årets mätning till 68 %. Viktigast att förbättra är informationen såväl ombord som på stationen. Situationen för rörelsehindrade då det gäller att ta sig till och av tåget bör fortsatt prioriteras. Slutligen bör även försämringen i beställning av ledsagning/assistans observeras. Vägverket Inom Vägverkets ansvarsområde har förbättringar skett inom flera områden, främst sådana som rör förflyttningar till och inom terminalen samt att gå ombord och av bussen/spårvagnen. Information om ankomst- och avgångstider, information ombord samt information i samband med reseplaneringen har Markör AB 18 (52)

19 försämrats jämfört med Andelen nöjda kunder är i årets mätning 73 %. Viktigast att förbättra är informationen ombord, möjligheterna till en allergivänlig miljö samt möjligheterna att röra sig ombord. Luftfartsverket Luftfartsverket har även vid de två tidigare mätningarna haft en stor andel nöjda kunder, och hög nöjdhet på flera av de enskilda faktorerna. Några förändringar har skett under året. Möjligheterna att slippa astma- och allergiframkallande faktorer har blivit något bättre, även om mycket arbete återstår. Detsamma gäller informationen på flygplatsen. Information på planet samt vid reseplaneringen har dock försämrats. Det gäller även incheckning samt beställning av ledsagning/assistans. Den personliga servicen har i årets mätning förbättrats något, liksom lättheten att ta sig ombord och av planet. Den totala andelen nöjda kunder uppgår till 76 %. För Luftfartsverket är det, förutom att fortsätta arbetet med astma- och allergifrågor, viktigt att se över förflyttningar och information inom flygplatsen samt information ombord. Sjöfartsverket För Sjöfartsverkets del är förändringarna över tid marginella. Betygen har dock tydligt minskat när det gäller såväl beställning av ledsagning/assistans som ledsagningen/assistansen i sig. Astma- och allergiframkallande faktorer ställer fortsatt till problem för många såväl ombord som på terminalen. Förflyttningar på båten är också fortsatt problematiska. Andelen nöjda kunder är 71 %. Förbättringsområden för Sjöfartsverket är astma- och allergifrågor, förflyttning på båten, information samt beställning av ledsagning/assistans. Vid en jämförelse med förra årets SKAPA-värden, dvs andelen nöjda kunder, visar resultaten att Vägverket och Luftfartsverket ökat sina värden, medan Banverkets och Sjöfartsverket resultat är oförändrade. Sett över en treårsperiod ( ) har samtliga verk utom Luftfartsverket ökat sina SKAPAvärden. Luftfartsverket har ett oförändrat värde 2004 jämfört med 2002 (Se diagram nedan). Markör AB 19 (52)

20 SKAPA-värden samtliga trafikverk % 50 0 Banverket Sjöfartsverket Vägverket Luftfartsverket I årets mätning ingick även, i likhet med fjolårets, en kontrollgrupp. Syftet med denna var att se hur och om förhållandena på de olika färdmedlen skilde sig åt beroende på om man har funktionshinder eller inte. Resultaten visar tydligt att så är fallet, och av de öppna svaren framgår också att det för kontrollgruppen vanligtvis inte är problem med resan i sig som gör att några uppger att de inte kan resa alls, utan tillgång till kollektivtrafik eller bristande turtäthet som utgör det främsta hindret. I diagrammet nedan visas andelen nöjda kunder hos kontrollgruppen (ljus stapel) i jämförelse med andelen nöjda funktionshindrade kunder. Det är tydligt att man inom kontrollgruppen är mer tillfreds med sitt resande. Markör AB 20 (52)

21 SKAPA-värden jämförelse total kontrollgrupp/total funktionshindrade % 50 0 Banverket Sjöfartsverket Vägverket Luftfartsverket Kontrollgrupp Funktionshindrade Undersökningen i kontrollgruppen kan också ses som en nöjdkundmätning bland allmänheten i stort. Här kan vi se att de olika transportsätten i allmänhet fungerar bra. Målet för trafikverken är att uppnå en hög grad av tillgänglighet för funktionshindrade fram till 2010, och det kan därför vara bra att använda kontrollgruppens värde som det mål arbetet ska nå. Generellt kan man konstatera att uppgången i betygen för informationen i fjolårets mätning har avstannat. Överlag får informationen lägre betyg i år jämfört med Kontrollgruppen är betydligt mer nöjd med informationen. Markör AB 21 (52)

22 Diagram fördelat på funktionshinder Sjöfartsverket Synskadade resenärer. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 63,5 65,7 62,2 % 50,0 0,0 27,427,3 22,6 10,18,95,6 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 2,51,50,8 0,60,00,6 0,60,00,0 0,0 0,0 0,0 2 ggr/månad gång per vecka Daglige n eller flera ggr/vecka Sjöfartsverket Synskadade resenärer. Andel 4+5: Det var lätt... och ledsagningen/assistansen fungerade bra att öppna dörrar på färjeterminalen att köpa/boka biljett till båtresan att ta sig av båten att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer att vistas inom terminalen utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer...och den personliga servicen under resan var bra att beställa ledsagning/assistans till resan att ta sig ombord på båten att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan att förflytta sig inom terminalen att ta sig över stora öppna ytor på färjeterminalen att förflytta sig på båten att ta del av information ombord på båten att ta del av information på färjeterminalen % 100 Markör AB 22 (52)

23 Sjöfartsverket Hörselskadade resenärer. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 47,348,1 40,1 44,0 43,444,7 0,0 13,5 8,77,5 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 0,0 0,0 0,4 0,00,9 0,4 0,0 0,0 0,4 0,0 0,0 0,4 2 ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Sjöfartsverket Hörselskadade resenärer. Andel 4+5: Det var lätt... att öppna dörrar på färjeterminalen att ta sig över stora öppna ytor på färjeterminalen att förflytta sig inom terminalen att ta sig ombord på båten att ta sig av båten att förflytta sig på båten...och den personliga servicen under resan var bra att vistas inom terminalen utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer att köpa/boka biljett till båtresan att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan och ledsagningen/assistansen fungerade bra att ta del av information på färjeterminalen att beställa ledsagning/assistans till resan att ta del av information ombord på båten % Markör AB 23 (52)

24 Sjöfartsverket Rörelsehindrade resenärer. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 0,0 45,9 65,9 52,2 40,4 27,0 40,1 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 13,7 4,86,4 0,02,40,0 0,0 0,01,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Sjöfartsverket Rörelsehindrade resenärer. Andel 4+5: Det var lätt... att köpa/boka biljett till båtresan och ledsagningen/assistansen fungerade bra att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan...och den personliga servicen under resan var bra att vistas inom terminalen utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer att ta del av information ombord på båten att beställa ledsagning/assistans till resan att ta del av information på färjeterminalen att ta sig över stora öppna ytor på färjeterminalen att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer att öppna dörrar på färjeterminalen att förflytta sig inom terminalen att ta sig ombord på båten att ta sig av båten att förflytta sig på båten % Markör AB 24 (52)

25 Vägverket Resenärer med astma/allergi. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 45,3 38,8 32,2 34,4 51,7 48,2 0,0 17,2 10,6 13,7 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 3,12,41,0 0,0 0,00,5 0,0 0,00,5 0,0 0,00,5 2 ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Sjöfartsverket Resenärer med astma/allergi. Andel 4+5: Det var lätt att vistas inom terminalen utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi- /astmaframkallande faktorer För personer som uppger att de endast lider av astma/allergi har övriga % frågor uteslutits. Markör AB 25 (52)

26 Sjöfartsverket Resenärer med fler funktionshinder. Uppskattade resor/år med båt. 100,0 % 50,0 59,8 52,5 54,7 38,5 32,934,2 0,0 7,9 9,5 6,0 Aldrig 1-2 ggr/år 3-6 ggr/år 1 gång per månad 0,40,30,6 0,40,60,4 0,0 0,30,4 0,40,00, ggr/månad 1 gång per vecka Dagligen eller flera ggr/vecka Sjöfartsverket Resenärer med fler funktionshinder. Andel 4+5: Det var lätt... att köpa/boka biljett till båtresan och ledsagningen/assistansen fungerade bra att inhämta information (t ex om pris, tider) vid planeringen av resan att öppna dörrar på färjeterminalen...och den personliga servicen under resan var bra att ta sig över stora öppna ytor på färjeterminalen att förflytta sig inom terminalen att ta sig av båten att beställa ledsagning/assistans till resan att ta sig ombord på båten att ta del av information på färjeterminalen att ta del av information ombord på båten att förflytta sig på båten att vistas inom terminalen utan att störas av allergi /astmaframkallande faktorer 51 att finna en plats ombord där man kunde sitta utan att störas av allergi-/astmaframkallande faktorer 47 % Markör AB 26 (52)

27 % 100,0 Sjöfartsverketverket Förmåga att resa med båt för olika grupper. 68,2 56,4 50,0 43,4 36,8 29,8 26,9 20,3 11,5 6,8 0,0 Syn 2002 Syn 2003 Syn 2004 Hörsel ,3 93,9 94,0 2,3 2,3 3,1 3,1 4,3 1,7 Hörsel 2003 Hörsel ,4 Rörelse ,9 56,1 85,5 86,3 30,7 35,5 21,6 6,0 11,4 8,4 8,16,5 10,0 3,8 Rörelse 2003 Rörelse 2004 Astma/allergi 2002 Astma/allergi ,6 Astma/allergi ,3 2,1 65,0 Flera 2002 Reser/kan resa Reser med besvär Kan inte resa 57,0 59,0 23,2 29,8 25,7 11,8 13,3 15,3 Flera 2003 Flera 2004 Markör AB 27 (52)

28 Är båträdsla ett hinder för resor? Sjöfartsverket Rädsla som ett avgörande hinder för båtresor. Fördelat på funktionshinder samt kontrollgrupp 100,0 90,0 93,2 88,9 85,7 84,5 89,1 80,0 77,8 70,0 60,0 % 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 4,8 5,6 2,0 5,6 11,9 2,4 16,7 9,6 9,7 5,6 6,0 Synskadade Hörselskadade Rörelsehindrade Astma/allergi Fler funktionshinder 1,1 Kontrollgrupp Ja Nej Vet ej Markör AB 28 (52)

29 Bilaga 1: Öppna svar Vad är viktigast att förändra för att underlätta ditt resande? Synskadad De stora färjorna är inte handikappanpassade. Tydliga högtalare, bättre markeringar vid trappor samt signaler vid hissarna så man vet vart de finns. Talande information i stället för skriftlig. Informationsskyltarna borde vara större och tydligare. Bättre högtalare då man är ute på däck samt större typsnitt på informationstexten och bättre belysning. "All information sitter fel, högt och med fel färg". Måste ha en bra ledsagare som kan hjälpa mig. Skyltning i ögonhöjd och inte i taket. Bättre med hjälp på båtarna för den som är synskadad. Jag tycker att informationen ska vara tydligare och då genom talsvar. Det skall vara tydligt markerade gångstråk så att man vet vart man ska ta vägen. Toalettsymbolerna för herr och dam ska vara stora och i relief. Tydlig skyltning är viktigt även vid båtturer för att underlätta för mig med dålig syn. Ledsagare behövs på båtar. Att jag fick en lite bättre ledsagning. Informationstavla i svällpapp eller trä så att man som synskadad kan känna hur båten ser ur samt säkerhetsföreskrifter i punktskrift. Möjlighet att få ledsagare Det fungerar bra. Att det är stora och tydliga skyltar, mer kontraster mellan ljust och mörkt. Jag vill ha bättre belysning på båtarna. Sedan vill jag ha en bättre planering utav bagaget så att man slipper att ramla på dom hela tiden. Tydliga skyltar så att man hittar. Större text på skärmarna. Skärmar: I bättre höjd, större texter. Högre kontraster. Större text på skyltar. Bättre trygghet för mig eftersom jag inte kan läsa skyltar. Tycker nämligen att dom kunde vara bättre med utrop utav informationen. Jag tycker att informationen ska vara bättre typ text m.m. Jag behöver hela tiden assistans. Jobbigt med cigarettröken. Önskar också bättre markering vid trapporna. Möjlighet att få assistans. Jag tycker att hytt numren ska vara antagligen större text på eller med punktskrift. Bättre belysning på bildäck är önskvärt. Om det fanns hissar i stället för trappor kanske jag skulle våga mig på det. Mer tillgänglig information med punktskrift. Hemsidorna är svårtolkade av talsyntesen. Trängseln är oerhört jobbig på båtarna framförallt vid på- och avstigning. Markör AB 29 (52)

30 Tydliga markeringar vid alla platser för synskadade på resande fot. Markera trappstegen i trapporna. Det skulle väl gå men inte vill jag kuska runt på färjor. Ledsagartjänst om man reser ensam. En mycket bra ledsagare som jag kan lita på. Att tänka på att synskadade har svårt att gå i trappor och erbjuda synskadade hytter som är placerade så att man slipper gå upp och ner för trappor hela tiden. Dom kan säga vad dom har för sortiment i affären och läsa upp menyer när man ska beställa mat. Hjälpa en till och från toaletten och liknande saker. Att man hade bättre skyltar med t ex färger och storlek så att man kunde se texten lättare. Om jag ska kunna ta mig upp- och nerför alla trappor som finns på en båt så måste jag ha en ledsagare. Punktskrift på kabiner samt nycklar och dylikt. Bättre markerade trappor. Mycket! Höga trösklar, branta trappor. Bättre belysning, framförallt i gångarna då man kommer in på båtarna. Jag skulle behöva fler tillgängliga platser att röka på. Trapporna skulle vara tydligt markerade så att man inte ramlar. Tydligare skyltning, informations tavlor samt utrop. Märkta gångar och fungerande hissar så man slipper gå i alla trappor. Det hade underlättat med bättre markeringar på båten. Att åka båt kräver att man har en ledsagare. Går inte detta att ordna skulle det vara bra med någon som hjälper den synskadade till receptionen och att man med någon därifrån kunde få hjälp att ta sig till olika ställen. Det är så mycket grått och grått på båtar. Det borde vara mer färg, kontraster mot varann, så att man kan orientera sig lättare. Sen vore det bra om inte golven blänkte så. Lite svag belysning, gör det svårt att se sig fram. Att de märker ut plötsliga nivåskillnader bättre. Mer hjälp dit man ska av personalen. Jag fick be om mycket hjälp. Till hytten, vad som finns på smörgåsbordet, hur man hittar till restaurangen mm. Sen var det jättesvårt att köpa biljetter. Jag kan ju inte använda mig av Internet. Mycket tydligare märkning och anvisningar av våningar, hissar, evenemang, restauranger etc. Det är svårt att hitta och jag önskar att det var lättare och enklare att få personlig service. Vill att personalen får möjlighet att hjälpa till mer. Hiss på alla båtar kanske? Möjlighet att få ledsagning då man ska ta sig från en aktivitet till en annan ombord på båten. Jag klarar mig inte utan ledsagare. Hjälp att komma på Hörselskadad Bättre högtalarsystem, fram för allt ombord. Samma som tågresor. Eventuellt tv-monitorer som informerar om sjösäkerhet osv. Även skriftligt på tv-skärmen. Markör AB 30 (52)

31 Förflyttning inom fartyget. T-slingor. Svårt att höra vad som sägs i högtalare. Bildskärm med text Sämst av alla färdmedel. Får fråga omgivningen vad som sägs i högtalare. Dålig ljudkvalité i högtalarna. Textad information. Textad information! Bättre information skriftligt, svårt att höra från högtalarna. Man är ofta hänvisad till att höra i högtalare när information om t ex förseningar meddelas. Borde kunna kompletteras med textad information på ljustavla eller liknande. Generellt verkar inte hörselskadade räknas som handikappade, blir lite bortglömda. Det bör finnas en "ljusskylt" i vagnarna som talar om information, istället för en ej hörbar röst från chauffören. Högtalarinformationen hörbar. Som gravt hörselskadad är det svårt att få information om bussar och beställa biljetter. Detta gäller längre resor och alla färdmedel. Men tack vare att min hustru är utan funktionshinder är det inga problem än så länge. Vi är båda 83 och 84år och själv kör jag bil fortfarande både gärna och obehindrat. Det är mycket svårt att höra vad som sägs i högtalarna. Det behövs skriftliga meddelanden, det skulle vara bra om det fanns något informationscentrum där man kunde fråga - ett centra där hörselskadade har en gräddfil. Det är mycket stressande när högtalarna ropar ut meddelanden och alla springer iväg och jag står kvar för jag har inte hört vad som har sagts. Svårt att uppfatta meddelanden via högtalare. Att få skriftlig information, kunna läsa det som talas ut i högtalaren. Småbarnsförälder och båtresa fungerar inte så bra ihop. Viktigast för mig och det gäller för samtliga typer av resor, är att personal försöker förstår att många människor har mycket nedsatt hörsel och är beroende av att information framförs tydligt och att man tittar på mig när man talar till mig. Har svårt att uppfatta vad som sägs i högtalare. Tala lugnare och tydligare i radion. Tydlig information. Eftersom jag är döv på ett öra har jag svårt att uppfatta information från högtalare. Dålig ljudkvalité på högtalare. Displayer/skyltar/anslag etc. med skriven information som komplement till muntlig. Utrop i högtalare svårt att uppfatta. Lugn miljö vid informationsdisk. Bra högtalare, bra visuell information. Hörselslingor. Visuella skyltar med textad information. Att meddelanden i högtalare är tydliga. För alla typer av resor gäller förbättrad högtalarinformation. Välfungerade högtalare och tydligt tal Markör AB 31 (52)

32 Tillverka hörapparater som funkar när mer än en pratar samtidigt. Hörselslinga. Åker med båtar som jag vet fungerar bra. Mer och tydligare visuell information om tider, av och påstigning o.s.v. Inga problem. Med fungerande högtalare och hörapparat klarar jag mig ganska bra. Har endast svag hörselnedsättning, därför är mitt handikapp att ringa! Bättre högtalare, svårt att uppfatta vad som sägs, tala lugnt och tydligt. Svårt att höra informationen som går ut i högtalare. Som hörselskadad är det bra med välfungerande information via tv-skärmar. Båtresor vet jag mycket lite om, men samma gäller för båt också, att dom ska lära sig av buss och tåg, skriftlig information på rullande displayer om linjenummer, nästa hållplats etc. Samt bra högtalare, personal som talar tydligt och alltid är mycket vänliga och hjälpsamma. Som för buss, display som visar nästa hållplats, avgångstider/ankomsttider vid terminal/hållplats. Mycket bra textad information för hörselskadade angående säkerheten, men ej övrig information. Har svårt att höra tal och information. Informationen får man genom t ex Internet, broschyrer. Viktigt med skriven information på display. Hör inte information i högtalare Textad information, använd textremsa, inte bara muntligt utrop. Rörelsehindrad Att slippa stå i kö plus rullband Specialstol (hydral) på WC Att det fälls ut en ramp så att det bara är att köra rakt in. Bättre anpassning, större utrymme på ex. skärgårdsbåtar. Försäkran att kunnig personal hjälper till Att under själva resan ha tillgång till en assistent som tar hand om färdbiljetter och bagage samt hjälp med ytterkläder och vid toalettbesök. Avståndet på terminalerna, fungerande hissar, inga större trösklar, gärna ramp och lättöppnade dörrar. Större utrymme på toaletten i handikapphytten (gäller Birka Princess) Trappan Eftersom jag kör en handikappanpassad bil är båtresor den enklaste möjligheten att resa, även alldeles ensam. Svårigheter är dörrar från bildäck till passagerarutrymmen samt trångt för rullstolen mellan stolar t ex på snabba Gotlandsfärjan. Vikinglinjen är perfekt Rullstolslift. Lift och hissar. Höga kanter t ex från bildäck. Att komma ombord med elrullstol och att kunna göra toalettbesök. Hjälp att ta mig från min egen bil till båten Markör AB 32 (52)

33 Handikappanpassade toaletter som är tillräckligt stora. Stora utrymmen utan trösklar och dylikt. Att de kan hantera min elrullstol. Toalettbesök. Att ta sig till och från terminalen. Lift och hytt på toalett. Ta bort trösklar ut till däck. Har ej åkt båt på ett bra tag så jag vet inte. För långt att gå i terminalerna till båten Långa sträckor att gå. Så lite trappor som möjligt, hjälp att komma till, på och av fordonet. Långa köer till passkontroller. Inte så långa gångar från terminal till båt. Hjälp att komma ombord och hjälp med bagaget. Att ha en medföljande hjälpande person. Finns inte där jag bor Inredningen i de flesta hytter är ej anpassade för rullstolar. Valfrihet angående hyttplacering dålig. En säng, bättre sittplatser och inga långa gångavstånd. Större hissar mellan olika plan ombord. Anpassa båten för rullstolsbundna. Lättare dörrar. Lugnare rum. Mera ledstänger och sittplatser. Större ramper för på/avstigning. Bättre information om båtarna vid bokning. Höga trösklar gjorde det svårt att ta sig fram. Lättare på och avstigning. Långa terminaler. På stora båtar t ex frågor: inga problem på mindre båtar vet ej. Astma/allergi Mindre störningar av parfym och tobaksrök m.m.! Bättre utrymmen och fler för "icke rökare". Att resenärerna minskar rakvatten och parfymer. Att det även blir rökfritt. Rök- och parfymfritt. Rökförbud. Informera om doftallergi! Att folk låter bli parfym och rakvatten som används i för stora doser. Bort med tobaksrök. Parfym- och rökfritt Det är svårt, folk som röker, bär parfym osv. finns överallt. Djur- och rökfritt Ingen stark parfym samt rökfritt. Rökning tillåten på stora ytor på stora färjor, t ex Viking Line leder till astmaproblem vart jag än gick på båten, även i s.k. rökfria avdelningar Att undkomma djur, rökning och starka parfymer Markör AB 33 (52)

34 Rökning överallt Rökfri terminal, ej jordnötter på flyget, tål ej fisklukt. Ej tillåta djur ombord, samt jordnötter och starka parfymer. Djur, parfym, rök. Jag har svårt att sitta i närheten av någon som nyligen rökt innan han eller hon börjar resa. Parfymfritt! Inga heltäckningsmattor. Bra ventilation. Speciella platser kan vara bra för astmatiker. Att ingen har parfym eller är rökare. Rökfritt. Parfym- och rökförbud. För vår del är det att ta bort parfym och rökning, förbjud pälsdjur Inte få lov att röka ombord. Ta bort alla dofter som många tar/har på sig. Rökfritt på färjor. Mycket rökigt på danska färjor. Ingen förändring behövs. Helt rökfritt! Totalt förbud mot rökning, eller åtminstone på ytor där alla rör sig, ex hiss/trapphus. Det är mycket besvärande. Parfym är svårare - men mer informationsskyltar om hur besvärligt det är för allergiker/astmatiker kanske. Parfym, tobak. Har inga problem. Problem med starka dofter, tobaksrök, pälsdjur med mera är ett stort problem. Människor förstår inte att även om man lyckas hitta en plats för sig själv t ex på båten eller i tåget etc. så kanske man redan blivit sjuk på grund av detta, redan i köerna ex vid incheckning m.m. Fritt från parfym, rakvatten, sprayer, lotion, pälsdjur, rökning och damm. Fungerar idag. Rökförbud inne på båten. Fritt från pälsdjur och från starka parfymer. Att placera djuravdelningen separat, så att man inte måste passera den. Dessutom kunde de med djurplats få parkera på ett ställe i anslutning till djuravdelningen på båten så man slipper trängas med alla djur i trapporna när man skall gå upp och ned till bildäck. Djur som borde vara förbjudna att ta med, eller dela av bussen så de får sitta inglasade. Där mat och dryck serveras, viktigt att informera och utesluta alla nötter i all föda som serveras likaväl som alla parfymer och rökning. Kanske man skall ha motgift, mediciner ombord. Resan kan bli ett rent helvete och mycket obehaglig för både den allergiska och deras anhöriga. Nötallergi är en mycket allvarlig och farlig allergi. Att det skulle finnas doft och djurfria utrymmen Rök och parfymförbud Att resorna är allergifria. Noggrannheten med specialkost som är min familjs problem. Kunskap hos personalen lite mindre parfymdoft och rök och rökning. Rökning ombord, parfym. All parfym och rök mår jag dåligt av Markör AB 34 (52)